Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att utländska stater och utländska motsvarigheter till en svensk region, kommun eller ett kommunalförbund ska undantas från skyldighet att betala kupongskatt på utdelning som lämnas av svenska aktiebolag, europabolag med säte i Sverige samt värdepappersfonder och specialfonder. Undantaget gäller för utländska stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller som har ingått ett avtal med Sverige som tillåter informationsutbyte i skatteärenden. En utländsk motsvarighet till en svensk region, kommun eller ett kommunalförbund ska höra hemma i en sådan stat.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624).

2Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

4 a §

Som förutsättning för skattefrihet enligt 4 § fjärde–nionde styckena gäller att den utdelningsberättigade inte innehar aktier under sådana förhållanden som avses i 4 § tredje stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
2. Lagen tillämpas första gången på utdelning där utdelningstillfället inträffar efter ikraftträdandet.

3Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Ett undantag i kupongskattelagen för utländska stater utarbetats. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning av remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats, regeringen.se, och i Finansdepartementet (Fi2025/01319).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 20 november 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. I förhållande till lagrådsremissen görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

4Bakgrund och gällande rätt

värdepappersfonder och specialfonder. Med utdelning avses även vissa andra betalningar, exempelvis utskiftning vid bolagets likvidation. I de fall skattskyldighet gäller tas kupongskatt ut med 30 procent på utdelningen. Ett tillämpligt skatteavtal kan innebära att Sverige endast har rätt att ta ut skatt med en lägre skattesats eller att utdelningen helt undantas från beskattning i Sverige.

5Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden

Högsta förvaltningsdomstolen har i tre avgöranden den 19 december 2024 bedömt att det inte är förenligt med den fria rörligheten för kapital i EUFfördraget att ta ut kupongskatt på utdelningar till ett offentligt pensionsinstitut etablerat i Finland (HFD 2024 ref. 63, HFD 2024 not. 73 och HFD 2024 not. 74) medan motsvarande utdelningar till de svenska AP-fonderna är skattebefriade.

Klagandena i målen är offentligrättsliga pensionsinstitut med olika roller inom det finländska socialförsäkringssystemet. De är befriade från skatt på utdelningar i Finland men har beskattats med kupongskatt på utdelningar från svenska aktiebolag. I en ansökan till Skatteverket begärde klagandena återbetalning av kupongskatt för flera beskattningsår. Som grund för sin ansökan anfördes att uttaget av kupongskatt strider mot den fria rörligheten för kapital eftersom fonderna är jämförbara med APfonderna. Skatteverket avslog ansökan med motiveringen att situationen inte är objektivt jämförbar. Mot denna bakgrund ställde Högsta förvaltningsdomstolen, i en begäran om förhandsavgörande, frågor till EU-domstolen om uttaget av kupongskatt är förenligt med den fria rörligheten för kapital, i ljuset av att utdelningar till den svenska staten genom AP-fonderna är skattebefriade.

EU-domstolen konstaterar inledningsvis i domen (C-39/23 Keva m.fl.) att den aktuella skillnaden i skattemässig behandling leder till att utdelning till offentligrättsliga pensionsinstitut utan hemvist i landet behandlas på ett oförmånligt sätt, vilket kan avhålla dessa institut från att investera i bolag som är etablerade i Sverige (p. 45–49 i domen). Under sådana omständigheter ska en nationell lagstiftning såsom den svenska anses utgöra en restriktion för den fria rörligheten för kapital (p. 50). I frågan om situationerna är jämförbara gör EU-domstolen bedömningen att med hänsyn till syftet, dvs. att undvika en rundgång av allmänna medel som tillhör svenska staten, innebär den omständigheten att en pensionsfond ingår som en del i svenska staten inte nödvändigtvis att fonden befinner sig i en annorlunda situation än ett offentligrättsligt pensionsinstitut utan hemvist i landet. Det angivna syftet skulle nämligen även kunna uppnås om offentligrättsliga pensionsinstitut utan hemvist i landet var undantagna från svensk källskatt på utdelning från bolag med hemvist i landet på samma sätt som offentligrättsliga pensionsfonder med hemvist i landet (p. 55 och 56). Vidare konstaterar domstolen att det svenska och det finska systemet för allmän ålderspension tjänar samma samhälleliga syfte, fyller

samma funktion och har samma typ av juridiska uppbyggnad samt att finansieringssättet är detsamma, och de båda systemen fungerar på ett liknande sätt. Eftersom orten där fonderna har sin hemvist är det enda kriterium som kan användas för att göra en åtskillnad mellan de svenska offentligrättsliga pensionsfonderna och de offentligrättsliga pensionsinstituten utan hemvist i Sverige, anser EU-domstolen att fonderna befinner sig i en objektivt jämförbar situation (p. 60–63). EU-domstolen fann inte heller att den aktuella lagstiftningen är förenlig med EUFfördraget på grund av att den är motiverad av tvingande skäl av allmänintresse.

Sammanfattningsvis ska artikel 63 i EUF-fördraget tolkas så att den utgör hinder för en lagstiftning i en medlemsstat enligt vilken källskatt tas ut på utdelning från bolag med hemvist i landet till offentligrättsliga pensionsinstitut utan hemvist i landet, medan utdelning som lämnas till offentligrättsliga pensionsfonder med hemvist i landet är undantagen från sådan källbeskattning. Med hänvisning till EU-domstolens dom upphävde Högsta förvaltningsdomstolen underinstansernas avgöranden och förklarade att klagandena har rätt till återbetalning av kupongskatt som innehållits på utdelningar under vissa tidigare beskattningsår.

6Ett undantag i kupongskattelagen för utländska stater

Regeringens förslag

En utländsk stat eller en utländsk motsvarighet till en svensk region, kommun eller ett kommunalförbund ska inte vara skattskyldig till kupongskatt. Detta undantag gäller för stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller som har ingått ett skatteavtal eller annat avtal med Sverige som medger informationsutbyte i skatteärenden. För utländska motsvarigheter till en svensk region, kommun eller ett kommunalförbund gäller att de ska höra hemma i en sådan stat.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget, däribland Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, FAR, Finansinspektionen, Fjärde AP-fonden, Fondbolagens förening, Förvaltningsrätten i Falun, Konjunkturinstitutet, Näringslivets Skattedelegation, till vars yttrande Svenskt Näringsliv och Svensk Försäkring ansluter sig, Sjunde AP-fonden, Skatteverket och Tredje APfonden. Ingen remissinstans avstyrker förslaget.

I förarbetena till 2 kap. 2 § IL anges vissa generella utgångspunkter för hur bedömningen av utländska motsvarigheter ska göras. Dessa uttalanden kan tjäna som vägledning även vid bedömningar enligt kupongskattelagen. Likt andra jämförelser av utländska motsvarigheter enligt inkomstskattelagens bestämmelser bör jämförelsen göras ur såväl svenskt som utländskt perspektiv. Det kan inte krävas att det ska vara en absolut identitet utan det får i de enskilda fallen avgöras om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara den svenska termen (jfr prop. 1999/2000:2 del 2 s. 21 f.). Sveriges advokatsamfund efterfrågar ytterligare vägledning för bedömningen av när ett utländskt subjekt kan anses motsvara ett skattebefriat svenskt offentligrättsligt subjekt. Det bör enligt advokatsamfundet framgå vilka kriterier som är avgörande – exempelvis funktion, syfte, finansiering eller rättslig konstruktion – och i vilken utsträckning det krävs faktisk likhet snarare än formell identitet. Att slå fast kriterier av det slag advokatsamfundet efterfrågar skulle kunna innebära att tillämpningen av bestämmelsen riskerar att leda till att denna står i strid med EU-rätten. Regeringen anser därför att bedömningen av vilka kriterier som i ett enskilt fall kan vara avgörande för om ett utländskt subjekt kan anses motsvara ett svenskt offentligrättsligt subjekt bör lämnas till rättstillämpningen.

Utländska motsvarigheter utanför EES

Med hänsyn till att den fria rörligheten för kapital gäller även mot tredjeland kan undantaget i kupongskattelagen inte begränsas till utländska stater och motsvarigheter till svenska regioner, kommuner och kommunalförbund inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det måste dock vara möjligt för Skatteverket att kontrollera om mottagaren motsvarar ett svenskt offentligrättsligt subjekt. Undantaget bör därför i fråga om mottagare utanför EES begränsas till att gälla bara sådana stater som har ingått ett skatteavtal med Sverige som innehåller en artikel som medger informationsutbyte i skatteärenden eller ett särskilt avtal för sådant informationsutbyte. För utländska motsvarigheter till en svensk region, kommun eller ett kommunalförbund bör gälla att de ska höra hemma i en sådan stat.

Lagförslag

Förslaget medför ändring i 4 och 4 a §§ kupongskattelagen.

7Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas första gången på utdelning där utdelningstillfället inträffar efter ikraftträdandet.

8Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i tillämpliga delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.

8.1Offentligfinansiella effekter

Avgörandena från Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen innebär att fler utländska juridiska personer än tidigare är skattebefriade från kupongskatt. I förhållande till detta bedöms förslaget i denna proposition inte ändra förutsättningarna för skattefrihet. Det innebär att förslaget inte bedöms ha någon offentligfinansiell effekt.

Intäkterna från kupongskatten bedöms dock minska något framöver. Den framtida utvecklingen av kupongskatten beaktas i regeringens prognoser för den ekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna. Även återbetalningar av tidigare inbetald kupongskatt kommer att påverka de offentliga finanserna.

Kupongskatteintäkterna bedöms 2024 ha uppgått till ca 11 miljarder kronor. Det finns ingen möjlighet att i offentlig statistik se vilka av skattebetalarna som i och med domarna numera är skattebefriade från kupongskatt. Kupongskattebetalningarna kan dessutom i enskilda fall påverkas av tillämpliga skatteavtal. I tabell 8.1 redovisas hur beloppen från kontrolluppgifter för kupongskatt fördelas mellan skattebetalare från olika stater. Eventuella utländska juridiska personer som numera är skattebefriade kan återfinnas i alla grupperna. Det bedöms dock som troligast att merparten av skattebefriade utländska juridiska personer finns i Norden och EU.

Källa: Skatteverket.

8.2Effekter för företag

Förslaget i denna proposition bedöms i sig inte påverka vilka subjekt som är skattskyldiga. Det som beskrivs nedan avser effekter av aktuella avgöranden. Förändringarna avser skattskyldighet för utländska stater och utländska motsvarigheter till svenska regioner, kommuner och kommunalförbund. Det är därmed inga svenska företag som direkt påverkas av förslaget och förslaget har därmed heller ingen direkt påverkan på konkurrensförhållandena mellan svenska företag.

Svenska företag kan dock påverkas indirekt. Utdelningar från bland annat svenska aktiebolag kommer att i fler fall än tidigare vara skattebefriade. Detta skulle, som Tredje AP-fonden påpekar, kunna påverka investeringsviljan i Sverige positivt hos sådana utländska juridiska personer som numera är skattebefriade. Det utländska ägandet i svenska företag är betydande. I slutet av 2024 uppgick det utländska ägandet av aktier på svenska marknadsplatser till 37 procent av de samlade aktievärdena (SCB:s aktieägarstatistik december 2024). Hur stor andel av det utländska ägandet som utgörs av sådana utländska juridiska personer som numera är skattebefriade går dock inte att bedöma med offentlig statistik.

Svenska företag som investerar i andra svenska företag skulle kunna få en förändrad konkurrenssituation i och med att fler utländska investerare är skattebefriade. Den effekten på konkurrensen bedöms dock som liten då den utökade skattebefrielsen rör utländska stater och andra offentligrättsliga subjekt. Dessa bedöms redan tidigare ha haft andra förutsättningar för sin verksamhet än svenska företag.

För värdepapperscentraler, förvaltare eller andra som hanterar utdelning och kupongskatt kommer domarna och förslaget leda till viss ökad administration under en övergångstid då det ska avgöras vilka utländska juridiska personer som inte längre är skattskyldiga.

8.3Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget bedöms inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda eller kostnader annat än marginellt. Eventuella tillkommande kostnader ska hanteras inom Sveriges domstolars befintliga ekonomiska ramar.

8.4Övriga effekter och utvärdering

Varken Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden eller förslaget i denna proposition bedöms få några effekter för enskilda eller för kommuner och regioner. Eftersom förslaget inte påverkar individer bedöms det inte heller ha effekter för den ekonomiska jämställdheten, inkomstfördelningen eller sysselsättningen. De överväganden som gjorts i fråga om tidpunkten för ikraftträdande för förslaget redogörs för i avsnitt 7.

Konsekvenserna av det utökade undantaget för utländska stater och andra offentligrättsliga subjekt kan utvärderas på flera sätt. Exempelvis följs effekter på skatteintäkter löpande upp av såväl Regeringskansliet som berörda myndigheter, och även andra aspekter kan belysas inom exempelvis forskningen. Utvärdering bedöms kunna göras först några år efter att förslaget har börjat gälla. Detta gäller både utvecklingen av framtida skatteintäkter och eventuella återbetalningar av tidigare kupongskatt.

9Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

4 § Skattskyldighet gäller för utdelningsberättigad om denne är fysisk person, som är begränsat skattskyldig, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen inte är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skattskyldighet gäller dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för sådan del av utdelningen som motsvarar det belopp som ska beskattas hos delägaren enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag och rederi gäller skattskyldighet för den del av utdelningen som inte är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller medlem som är begränsat skattskyldig.

Skattskyldighet gäller slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen bereds förmån vid beslut om inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet gäller inte för person som avses i 3 kap. 17 § 2–4 inkomstskattelagen.

Skattskyldighet gäller inte heller för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska unionen, om den innehar 10 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i artikel 2 i rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt

Skattskyldighet gäller inte heller för utländskt bolag som avses i 2 kap. 5 a § inkomstskattelagen och som motsvarar ett sådant svenskt företag som avses i 24 kap. 32 § 1–4 den lagen, för utdelning på aktie om aktien är en sådan näringsbetingad andel som avses i 24 kap. 33 § första stycket 1 eller 2 samma lag.

Som förutsättning för skattefrihet enligt sjätte stycket gäller att utdelningen skulle ha omfattats av bestämmelserna om skattefrihet i 24 kap. 35–42 §§ eller 25 a kap. 5, 6 och 8 §§ inkomstskattelagen, om det utländska bolaget varit ett svenskt företag. I fråga om innehavstid enligt 24 kap. 40 § samma lag gäller dock att andelen alltid ska ha innehafts minst ett år vid utdelningstillfället.

Skattskyldighet för utdelning gäller inte heller för handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer om motsvarande utdelning hade varit skattefri enligt femte eller sjätte stycket om delägaren själv hade varit utdelningsberättigad. Vid bedömningen av om utdelningen hade varit skattefri ska aktieinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav.

Skattskyldighet gäller inte heller för fondföretag enligt 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller utländska specialfonder som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

Skattskyldighet gäller inte heller för en utländsk stat inom EES, eller som har ingått ett skatteavtal med Sverige vilket innehåller en artikel om informationsutbyte, eller som har ingått ett avtal med Sverige om informationsutbyte i skatteärenden. Detsamma gäller för en utländsk motsvarighet till en svensk region, kommun eller ett kommunalförbund i en sådan stat.

I paragrafen finns bestämmelser om skattskyldighet till kupongskatt.

Det nya tionde stycket innebär att utländska stater och motsvarigheter till svenska regioner, kommuner och kommunalförbund inte längre är skyldiga att betala kupongskatt på utdelningar från svenska aktiebolag, europabolag med säte i Sverige samt värdepappersfonder och specialfonder. Med termen utländsk stat avses även sådana offentligrättsliga organ som ingår som en del av den utländska staten, exempelvis statliga myndigheter och offentligrättsliga pensionsinstitut. Offentligt ägda bolag omfattas dock inte av denna term. Undantaget för utländska stater gäller för stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller som har ingått ett skatteavtal med Sverige som innehåller en artikel som medger informationsutbyte i skatteärenden eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden. Utländska motsvarigheter till en svensk region, kommun eller ett kommunalförbund ska höra hemma i en sådan stat.

Övriga ändringar i paragrafen är redaktionella. Övervägandena finns i avsnitt 6.

4 a § Som förutsättning för skattefrihet enligt 4 § fjärde–tionde styckena gäller att den utdelningsberättigade inte innehar aktier under sådana förhållanden som avses i 4 § tredje stycket.

I paragrafen anges förutsättningar för skattefrihet för kupongskatt. Hänvisningen i paragrafen ändras med anledning av införandet av ett nytt tionde stycke i 4 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
2. Lagen tillämpas första gången på utdelning där utdelningstillfället inträffar efter ikraftträdandet.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 juli 2026.

Av andra punkten framgår att bestämmelserna ska tillämpas första gången på utdelning där utdelningstillfället inträffar efter ikraftträdandet. Lagen är således bara tillämplig på utdelning där utdelningstillfället inträffar efter den 30 juni 2026. För utdelningar där utdelningstillfället inträffar dessförinnan får kupongskattelagens bestämmelser tillämpas med beaktande av EU-rätten, inklusive Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden. Enligt 2 § avses med utdelningstillfället för avstämningsbolag den i 4 kap. 39 eller 46 § aktiebolagslagen (2005:551) avsedda dagen för avstämning och för andra aktiebolag, liksom i fråga om värdepappersfond eller specialfond, den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 januari 2026

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Larsson, Britz, Mohamsson

Föredragande: statsrådet Svantesson

Regeringen beslutar proposition Ett undantag i kupongskattelagen för utländska stater