Prop. 2025/26:88 Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
8 §Not2
En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen.
En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska, om uppgiften inte gäller skuldsanering eller F-skuldsanering, gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. Om uppgiften rör en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska den dock gallras senast ett år efter den dag då begäran framställdes.
En uppgift om skuldsanering ska gallras senast fem år efter den dag då inledandebeslutet meddelades eller, om uppgiften gäller F-skuldsanering, senast tre år efter den dagen. Om en betalningsplan löper ut senare, ska dock uppgiften gallras senast den dag då planen löper ut.
En uppgift som har inhämtats
från Kronofogdemyndigheten i från dess verksamhet med indrivning dess och utsökning ska gallras när den inte omfattas av undantaget från sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen offentlighets-	Kronofogdemyndigheten i verksamhet med indrivning och utsökning ska gallras när den inte omfattas av undantaget från sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket och sekretesslagen
(2009:400). En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § heten lagen (2001:184) om behandling	(2009:400). En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigmed stöd av 18 § kronofogdedatalagen (2026:000).

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Om någon har rätt till ett belopp som avses i 1 § och allmänna mot denna person har en fordran, som är registrerad för indrivning i utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen	Om någon har rätt till ett belopp om det som avses i 1 § och det allmänna har en fordran mot denna person och fordringen är registrerad för indrivning hos Kronofogdemyndig- heten och drivs in enligt
(2001:184) om	behandling av bestämmelserna i lagen (1993:891)
uppgifter i hetens verksamhet och drivs in enligt bestämmelserna	Kronofogdemyndigom indrivning av statliga fordringar m.m., ska så mycket räknas av från i lagen beloppet att det kan gå till betalning
(1993:891) om statliga fordringar m.m. skall från beloppet räknas av så mycket som kan gå till betalning av fordringen, om inte något annat följer av vad som nedan sägs. Med det allmännas fordran avses också förrättningskostnader i målet enligt	indrivning av av fordringen. Detta gäller om inte något annat följer av vad som sägs i de följande paragraferna.
17 kap. 1 § utsökningsbalken.
Endast vad som överstiger det allmännas fordran får betalas ut.
	Med det allmännas fordran avses också förrättningskostnader i målet enligt 17 kap. 1 § utsökningsbalken.
	Endast vad som överstiger det allmännas fordran får betalas ut.
	15 §Not2
Kan för betalning av en i	Om både denna lag och annan
Kronofogdemyndighetens utsöknings- och registrerad fordran avräkning från belopp som avses i 1 § göras både	författning kan ligga till grund för indrivningsdatabas, att avräkna hela eller delar av ett belopp som avses i 1 § från en fordran som är registrerad hos
enligt denna lag och enligt annan författning, skall tillämpas.	Kronofogdemyndigheten, ska denna lag denna lag tillämpas.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Inledande bestämmelse	Inledande bestämmelser
1 §Not1
Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av de uppgifter om personen som enligt lagen (2001:182) om behandling	Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av de uppgifter om personen som ska registreras enligt 1 a §. av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen.

Vigsel, födelse och dödsfall i landet ska registreras även i fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd.
Folkbokföring och registrering som avses i andra stycket sker genom Skatteverkets försorg.	sådan Skatteverket ansvarar för folk- bokföring och sådan registrering som avses i andra stycket.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
26 c §Not2
Om en handling som överlämnats enligt 26 b § har ett lagringsmedium där fingeravtryck eller ansiktsbild är sparade, ska innehavaren på begäran låta Skatteverket ta fingeravtryck och ansiktsbild i digitalt format för att kontrollera att dessa motsvarar dem som finns i handlingen.
När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtryck och ansiktsbilder samt de biometriska uppgifter som har tagits fram omedelbart förstöras.
28 §Not3
En anmälan enligt 25 eller 26 § ska innehålla följande uppgifter:
1.namn och person- eller samordningsnummer,
2.datum för ändring av bostads- eller postadress,
3.ny bostads- och postadress samt beräknad giltighetstid,
4.registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen avser och, om fastigheten innehåller flera bostadslägenheter med samma belägenhetsadress, lägenhetsnummer som avses i lagen (2006:378) om lägenhetsregister, och
5.vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen avser.
En anmälan enligt 26 § första stycket ska dessutom innehålla
1.uppgift om födelsetid och medborgarskap,
2.uppgift om inflyttningsdag till landet, avsikten med vistelsen här och dess beräknade varaktighet,
3.uppgift om personnummer som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land, och
4. övriga uppgifter som får föras in i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.	4. övriga uppgifter som ska registreras enligt 1 a §.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
31 §Not4
Skatteverket får person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt denna lag, att antingen göra en sådan anmälan eller lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för att fullgöra anmälningsskyldigheten. Skatteverket får även i annat fall förelägga en person att lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för kontroll av bosättningen enligt denna lag eller för kontroll eller komplettering av andra uppgifter om en person som får föras in i folkbokföringsdatabasen enligt	förelägga en Skatteverket får förelägga en person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt denna lag, att antingen göra en sådan anmälan eller lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för att fullgöra anmälningsskyldigheten. Skatteverket får även i annat fall förelägga en person att lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för kontroll av bosättningen enligt denna lag eller för kontroll eller komplettering av andra uppgifter om en person som ska registreras enligt lagen 1 a §. I föreläggandet ska det anges
(2001:182) om behandling	av vilka uppgifter som ska lämnas
personuppgifter i folkbokföringsverksamhet. I före- läggandet ska det anges vilka	Skatteverkets eller vilka handlingar som ska visas upp.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
När ett medgivande att använda fingerade personuppgifter har fingerade upphört att gälla ska Polismyndigheten underrätta Skatteverket om detta. Verket ska skyndsamt se till att de fingerade uppgifterna inte längre används inom folkbokföringen. Verket ska inom göra de ändringar i folkbokförings- databasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet som krävs.	När ett medgivande att använda personuppgifter har upphört att gälla ska Polismyndigheten underrätta Skatteverket om detta. Skatteverket ska skyndsamt se till att de fingerade uppgifterna inte längre används folkbokföringsverksamheten och göra de ändringar av registrerade uppgifter i folkbokföringsverksamheten som krävs.
Sedan Polismyndigheten har Sedan underrättat Skatteverket om att ett medgivande att använda fingerade personuppgifter har upphört får den enskilde använda de fingerade enskilde uppgifterna fram till dess verket har	Polismyndigheten har underrättat Skatteverket om att ett medgivande att använda fingerade personuppgifter har upphört får den använda de fingerade uppgifterna fram till dess att
registrerat ändringarna i folkbok- föringsdatabasen men inte för tid därefter. därefter.	Skatteverket har registrerat ändringarna i folkbokförings- verksamheten men inte för tid

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Innan ett garantibelopp betalas ut ska den utbetalande myndigheten ska skyndsamt kontrollera ett beslut eller en underrättelse om lönegaranti från en förvaltare, en rekonstruktör eller tillsynsmyndigheten i syfte att motverka felaktiga utbetalningar. Kontrollen ska göras mot sådana uppgifter i Skattemot	Innan ett garantibelopp betalas ut den utbetalande myndigheten skyndsamt kontrollera ett beslut eller en underrättelse om lönegaranti från en förvaltare, en rekonstruktör eller tillsynsmyndigheten i syfte att motverka felaktiga utbetalningar. Kontrollen ska göras följande uppgifter i
verkets beskattningsdatabas som avses i 2 kap. 3 § första stycket 1–	Skatteverkets beskattningsverksamhet:
5, 7, 8 och 11 lagen (2001:181) om 1. en behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och mot andra uppgifter som 2. en förekommer i den utbetalande myndighetens lönegarantiverksamhet. 3. registrering för	fysisk persons identitet, medborgarskap, bosättning och familjeförhållanden, juridisk persons identitet, säte, ägarförhållanden samt firmatecknare och andra företrädare, skatter och avgifter,
	4. underlag för fastställande av skatter och avgifter,
	5. bestämmande av skatter och avgifter,
	6. revision och annan kontroll av skatter och avgifter,
	7. uppgifter som behövs för handläggning enligt lagen
	(2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter, och
	8. beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder i ett ärende.
	Kontrollen ska även göras mot andra uppgifter som förekommer i den utbetalande myndighetens lönegarantiverksamhet.
En sådan kontroll ska även göras efter det att ett garantibelopp har	En sådan kontroll som avses i första och andra styckena ska också göras efter det att ett garanti-

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
3kap. 3 §Not1
Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.
I sameröstlängden tas den same upp som anmäler sig till valnämnden och som är svensk medborgare och på den samiska valdagen fyllt eller fyller 18 år.
Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare skall i röstlängden tas upp även de utlänningar som enligt folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet har varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen och som anmäler sig till valnämnden.	Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare ska i röstlängden tas upp även de utlänningar som har varit folkbokförda enligt folkbok- föringslagen (1991:481) i landet tre år i följd före valdagen och som anmäler sig till valnämnden.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
När en kommunal folkomröstning ska hållas, ska en röstlängd upprättas för varje röstlängd omröstningsdistrikt. Det är uppgifterna i folkbokförings-	När en kommunal folkomröstning ska hållas, ska en upprättas för varje omröstningsdistrikt. Det är uppgifterna som har registrerats i
databasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokenligt föringsverksamhet och i fastighetsregistret enligt lagen dagen	Skatteverkets folkbokförings- verksamhet och i fastighetsregistret lagen (2000:224) om fastighetsregister dagar före för folkomröstningen som
(2000:224) om fastighetsregister	ska ligga till grund för uppgifterna
30 dagar före dagen för folkomröstningen som ska ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna.	i röstlängderna.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 b kap.
1 §Not1
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under uppskovsförfarandet:
1.elektroniska administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §,
4.underrättelser enligt 8 § om att bränsle inte längre ska föras ut från unionens tullområde,
5.mottagningsrapporter enligt 10 §, och
6.exportrapporter enligt 11 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av personuppgifter systemet finns i lagen (2001:181) serade om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen i det datorisystemet finns i beskattningsdatalagen (2026:000).
Skatteverkets beskattnings-

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 14–16 §§.
Bestämmelserna i 4–6, 8, 9, 14, 15 och 17 §§ om avsändande av varor gäller upplagshavare och registrerade avsändare.
4 e kap.
1 §Not2
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under förfarandet för beskattade varor:
1.elektroniska förenklade administrativa dokument enligt 3 § första stycket,
2.förenklade administrativa referenskoder enligt 3 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 5 §, och
4.mottagningsrapporter enligt 6 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av systemet finns i lagen (2001:181) datoriserade systemet om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen personuppgifter i det finns i beskattningsdatalagen (2026:000).
Skatteverkets beskattnings-

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Om staten till följd av behandlingen av en uppgift som avses i 5 § betalar skadestånd till en person som är registrerad i
beskattningsdatabasen enligt lagen	Skatteverkets beskattningsverk-
(2001:181) om behandling uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet skall trossamfund som lämnat uppgiften ersätta staten i motsvarande utsträckning.	av samhet, ska det trossamfund som lämnat uppgiften ersätta staten i det motsvarande utsträckning.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4kap. 26 §Not1
Låntagaren ska lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel till Centrala studiestödsnämnden.
En låntagare som har fått årsbeloppet nedsatt är skyldig att omedelbart underrätta Centrala studiestödsnämnden, om någon omständighet som föranlett nedsättningen inte längre finns.
En låntagare som inte har sin aktuella adress registrerad i
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska	Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.

lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.
5kap.
6 a §Not2
En återbetalningsskyldig som inte har sin aktuella adress registrerad i folkbokföringsregistrerad databasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter	En återbetalningsskyldig som inte har sin aktuella adress i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till
i Skatteverkets folkbokförings-	Centrala studiestödsnämnden.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
folkbokföringsverksamhet lämna uppgift om adressen till	ska adressen till Centrala studiestödsnämnden.
Centrala studiestödsnämnden.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4kap. 1 §Not1
För val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige ska det finnas geografiskt avgränsade områden för vilka det ska väljas ledamöter till den beslutande församling valet gäller (valkretsar). För val till Europaparlamentet utgör landet en enda valkrets.
Om inte annat anges ska vid tillämpningen av detta kapitel tillämpningen antalet röstberättigade vid ett val beräknas på grundval av upp- gifterna i folkbokföringsdatabasen Skatteverkets enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i	Om inte annat anges ska vid av detta kapitel antalet röstberättigade vid ett val beräknas på grundval av uppgifter i folkbokföringsverksamhet och uppgifter om personer som ska tas upp i röst-
Skatteverkets folkbokföringslängden enligt verksamhet den 1 mars valåret.	5 kap. 2 § första stycket. Beräkningen ska ske på grundval av de uppgifter som finns den 1 mars valåret.

12 §Not2
Om en kommun har 36 000 personer eller fler som har rösträtt, får kommunen delas in i två eller flera valkretsar. En kommun som har färre än 36 000 personer som har rösträtt får delas in i valkretsar endast om det finns särskilda skäl för det.
Antalet röstberättigade beräknas på grundval av upp-	ska Antalet röstberättigade ska beräknas på grundval av uppgifter i
gifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) behandling av personuppgifter i	Skatteverkets folkbokföringsverkom samhet den 1 mars det år beslutet om valkretsindelning fattas.
Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars det år beslutet om valkretsindelning fattas.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5kap. 1 §
Vid val skall den centrala valmyndigheten för varje valdistrikt upprätta en förteckning över dem som är röstberättigade i valet (röstlängd).
Röstlängderna skall grundas på de uppgifter som 30 dagar före valdagen finns i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister.
Vid val ska den centrala valmyndigheten för varje valdistrikt upprätta en förteckning över dem som är röstberättigade i valet (röstlängd).
Röstlängderna ska grundas på uppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, uppgifter i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister och uppgifter om personer som ska tas upp i röstlängden enligt 2 § första stycket. Röstlängderna ska grundas på de uppgifter som finns 30 dagar före valdagen.
6 kap.
8 §Not3
Följande partier som ställer upp i ett val har rätt till valsedlar på statens bekostnad:
1.vid val till riksdagen: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller som ändå är eller genom valet blir representerat i riksdagen,
2.vid val till region- eller kommunfullmäktige: parti som är eller genom valet blir representerat i fullmäktige,
3.vid val till Europaparlamentet: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet.
I samtliga fall avser rätten till fria valsedlar ett antal som motsvarar högst tre gånger antalet röstberättigade i
1.vid val till riksdagen: valkretsen,
2.vid övriga val: valet.
Vid tillämpningen av stycket beräknas antalet röstberättigade på grundval uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars valåret.	andra Vid tillämpningen av andra stycket beräknas antalet röstav berättigade på grundval av upp- gifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och uppgifter om personer som ska tas upp i röstlängden enligt 5 kap. 2 § första stycket. Beräkningen ska ske på grundval av de uppgifter som finns den 1 mars valåret.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Med ett års tillväxt avses i denna lag produkten av lantbruksenhetens
skogsmarksareal den	1 januari skogsmarksareal den 1 januari
2005 enligt den beskattningsdatabas som Skatteverket för enligt lagen (2001:181) om av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet tillväxttal som enligt bilaga 2 till denna lag gäller för det län där lantbruksenheten är belägen.	2005 enligt uppgift som har registrerats i Skatteverkets bebehandling skattningsverksamhet och det tillväxttal som enligt bilaga 2 till och det denna lag gäller för det län där lantbruksenheten är belägen.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 §Not1
I ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet får det förordnas
1. att Transportstyrelsen skall utfärda körkort i den kvalificerade skyddsidentitetens namn, skyddsidentitetens namn,	1. att Transportstyrelsen ska utfärda körkort i den kvalificerade
2. att andra statliga myndigheter skall utfärda pass eller andra identitetshandlingar i den kvalificerade skyddsidentitetens namn, eller namn, eller	2. att andra statliga myndigheter ska utfärda pass eller andra identitetshandlingar i den kvalificerade skyddsidentitetens
3. att Skatteverket skall registrera den kvalificerade skyddsidentiteten i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.	3. att Skatteverket ska registrera den kvalificerade skyddsidentiteten i folkbokföringsverksamheten.
Ett förordnande enligt första stycket 1 får meddelas endast för den som innehar motsvarande körkort. I samband med förordnandet får det beslutas att
Transportstyrelsen eller någon annan körkortsmyndighet skall föra in uppgifter om körkortet i vägtrafikregistret. trafikregistret.	Transportstyrelsen eller någon annan körkortsmyndighet ska föra in uppgifter om körkortet i väg-
I samband med ett förordnande enligt första stycket 2 får det beslutas att den myndighet som utfärdar handlingen även skall föra in uppgifter om handlingen i det register där handlingar av det aktuella slaget registreras. aktuella slaget registreras.	I samband med ett förordnande enligt första stycket 2 får det beslutas att den myndighet som utfärdar handlingen även ska föra in uppgifter om handlingen i det register där handlingar av det

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
körkort, pass eller andra identitetshandlingar som omfattas av förordnandet lämnas in till beslutsmyndigheten.
När ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet som innehåller ett förordnande enligt 4 § första stycket 3 har upphört att gälla, ska
Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, avregistrera den kvalificerade skyddsidentiteten. Om det fortfarande finns en sådan risk som anges i 3 § 2, får beslutsmyndigheten bestämma att avregistreringen ska anstå till dess att risken har upphört. När uppgiften att det som har registrerats i folkbokföringsdatabasen utgör en kvalificerad skyddsidentitet inte längre omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska	Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, avregistrera den kvalificerade skyddsidentiteten. Om det fortfarande finns en sådan risk som anges i 3 § 2, får beslutsmyndigheten bestämma att avregistreringen ska anstå till dess att risken har upphört. När uppgiften att det som har registrerats i folkbokförings- verksamheten utgör en kvalificerad skyddsidentitet inte längre omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska
Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, i folkbokföringsdatabasen ange att registreringen avser en kvalificerad skyddsidentitet.	Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, i folkbokföringsverksamheten ange att registreringen avser en kvalificerad skyddsidentitet.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
22 kap.
1 a §Not2
Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av och uttag ur analys- och urvalsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet för	Sekretess gäller i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § folkbokföringsdatalagen
uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.	(2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
1 c §
Sekretess gäller i Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § folkbokföringsdatalagen (2026:000) för uppgift i en sammanställning ur en upptagning för automatiserad behandling, om sammanställningen grundar sig på uppgift om födelseort, födelseland, inflyttning från utlandet, medborgarskap eller uppehållsrätt.
Sekretessen enligt första stycket gäller inte för uppgift om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island samt om medborgarskap inom eller utom Europeiska unionen (unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
6 §Not3
Den tystnadsplikt som följer av
1 § första stycket, 1 a, 1 b och 2 §§ 1 § första stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och	och 1 a–2 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och
7 §§ tryckfrihetsförordningen och 7 §§ tryckfrihetsförordningen	och
1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och grundlagen att offentliggöra uppgifter. offentliggöra uppgifter.	1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsmeddela och

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
1. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskatt- ningsdatabasen enligt lagen	1. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling
(2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskatt- ningsverksamhet för uppgift om en	som har upprättats av Skatteverket och används i verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen,	(2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
3 §
Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller för uppgift hos Tullverket, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Motsvarande sekretess gäller i en myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur tull- databasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i	Motsvarande sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Tullverket och används i sådan
Tullverkets verksamhet för uppgift verksamhet som	avses i 2 §
som har tillförts databasen. tulldatalagen	(2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
	3 a §
	Sekretess gäller i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Tullverkets verksamhet som avses i 2 § tulldatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
	För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
4 §Not5
Sekretessen enligt 1–3 §§ gäller för uppgift i mål hos domstol, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.	Sekretessen enligt 1, 2 och 3 §§ gäller för uppgift i mål hos domstol, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften
Detsamma gäller uppgift som med anledning av ett överklagande hos domstol registreras hos en annan myndighet enligt 5 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Får en domstol i ett mål från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift och saknar uppgiften betydelse i målet, blir dock sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos sekretessbestämmelsen domstolen.	röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av ett överklagande hos domstol registreras hos en annan myndighet enligt 5 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Om en domstol i ett mål får en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet och den uppgiften saknar betydelse i målet, blir tillämplig på uppgiften även hos domstolen.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
7 §Not6
Sekretessen enligt 1, 3 och 4 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i
1.lag om förfarande vid beskattning,
2.lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i
Skatteverkets beskattningsverksamhet,
3. lagen (1990:613) om 2. lagen miljöavgift på utsläpp av miljöavgift kväveoxider vid energiproduktion, eller	(1990:613) om på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion,
	3. förordningen (2026:000) om utlämnande av uppgifter från
	Skatteverkets beskattningsverksamhet, eller
4. förordningen (2001:646) om behandling av uppgifter i	4. förordningen (2026:000) om utlämnande av uppgifter från
Tullverkets verksamhet. Tullverket.
8 §
Sekretessen enligt 1–4 §§ hindrar Sekretessen	enligt 1, 2, och
inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.	4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.
Sekretessen enligt 2–4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende enligt lagen	Sekretessen enligt 2, 3 och 4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende
(2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppverkets gifter lämnas till en förvaltare i den borgenärsuppgifter enskildes konkurs.	enligt lagen (2007:324) om Skattehantering av vissa lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.

Om en myndighet med stöd av första eller andra stycket lämnar en uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
10 §Not7
Den tystnadsplikt som följer av
1 §, 2 § första stycket och 3–5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och	1 §, 2 § första stycket och 2 a–5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och
7 §§ tryckfrihetsförordningen och
1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets-

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
34 kap.
Utsöknings- och indrivningsdatabasen	Uppgifter i automatiserade uppgiftssamlingar
	2 §
Under motsvarande förutsättningar som i 1 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen	Under motsvarande förutsättningar som i 1 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats
(2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndig-	av Kronofogdemyndigheten och används i verksamhet som avses i
hetens verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.	2 § första stycket 1 och 5 kronofogdedatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
	3 §
Uppgift i mål, ärende eller Uppgift som avses i 1 och 2 §§ verksamhet som avses i 1 och 2 §§ och som Kronofogdemyndigheten och som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera med har beslutat att blockera med tillämpning av 18 § kronofogdetillämpning av 3 kap. 3 a § lagen datalagen (2026:000) omfattas av
(2001:184) om behandling av sekretess oavsett vad som föreuppgifter i Kronofogdemyndigskrivs i nämnda paragrafer. Vid hetens verksamhet omfattas av tillämpning av 1 § andra stycket sekretess oavsett vad som ska bortses från sökt verkställighet föreskrivs i nämnda paragrafer. Vid beträffande vilken uppgiften tillämpning av 1 § andra stycket blockerats. ska bortses från sökt verkställighet beträffande vilken uppgiften

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
4 §
Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 §§ för
Sekretess gäller, i utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 och	den

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förenskilds hållanden som myndigheten förekonomiska fogar över på grund av avtalet. myndigheten	10 b §§ för sådan uppgift om en personliga eller förhållanden som förfogar över på grund av avtalet.

Kronofogdemyndighetens verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
11 §Not8
Den tystnadsplikt som följer av	Den tystnadsplikt som följer av 4
4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§	och 10 b §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och
tryckfrihetsförordningen och 1 kap.	7 §§ tryckfrihetsförordningen och
1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund-	1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets-

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
lagen att meddela och offentliggöra uppgifter.	grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
65kap. 13 §
Om skatt eller avgift inte betalas i rätt tid, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter den dag då beloppet senast skulle ha betalats.
Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter till och med den dag då ett beslut om att lämna beloppet till	Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus procentenheter till och med den dag då ett beslut om att lämna beloppet till Krono-
Kronofogdemyndigheten för indrivning eller för verkställighet av betalningssäkring registreras i	fogdemyndigheten för indrivning eller för verkställighet av betalningssäkring registreras hos
utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i	Kronofogdemyndigheten. Därefter beräknas kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar basräntan.
Kronofogdemyndighetens verksamhet. Därefter beräknas kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar basräntan.

den dag då beloppet betalas.
Kostnadsränta ska beräknas efter	Kostnadsränta ska beräknas efter
en räntesats som motsvarar bas-	en räntesats som motsvarar bas-
räntan	enligt	65 kap.	3 §	räntan	enligt	65 kap.	3 §
skatteförfarandelagen (2011:1244)	skatteförfarandelagen (2011:1244)
plus 15 procentenheter till och med	plus 15 procentenheter till och med
den dag då ett beslut om att lämna	den dag då ett beslut om att lämna
beloppet	till	Kronofogdemyndig-	beloppet	till Kronofogdemyndig-
heten för indrivning registreras i	heten för indrivning registreras hos
utsöknings- och indrivningsdata-	Kronofogdemyndigheten.	Därefter
basen enligt lagen (2001:184) om	beräknas	kostnadsräntan	med	en
behandling	av	uppgifter	i	räntesats som motsvarar basräntan
Kronofogdemyndighetens			enligt 65 kap. 3 § skatteförfarande-
verksamhet.	Därefter	beräknas	lagen.
kostnadsräntan med en	räntesats
som motsvarar	basräntan enligt

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5kap. 6 §
Vid tillämpningen av 5 § antalet röstberättigade beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen	ska Vid tillämpningen av 5 § ska antalet röstberättigade beräknas på grundval av de uppgifter som har registrerats i Skatteverkets
(2001:182) om behandling	av folkbokföringsverksamhet den
personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den	1 mars året före valåret.
1 mars året före valåret.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5kap. 2 §
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under uppskovsförfarandet:
1.elektroniska administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §,
4.underrättelser enligt 8 § om att varor inte längre ska föras ut från unionens tullområde,
5.mottagningsrapporter enligt 10 §, och
6.exportrapporter enligt 11 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade systemet finns i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen av personuppgifter i det datoriserade systemet finns i beskatt- ningsdatalagen (2026:000).
Skatteverkets beskattnings-

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 14–16 §§.
Bestämmelserna i 4–6, 8, 9, 14, 15 och 17 §§ om avsändande av varor gäller upplagshavare och registrerade avsändare.
8 kap.
2 §
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under förfarandet för beskattade varor:
1.elektroniska förenklade administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.förenklade administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §, och
4.mottagningsrapporter enligt 7 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av systemet finns i lagen (2001:181) datoriserade systemet om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen personuppgifter i det finns i beskattningsdatalagen (2026:000).
Skatteverkets beskattnings-

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5kap. 2 §
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under uppskovsförfarandet:
1.elektroniska administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §,
4.underrättelser enligt 8 § om att varor inte längre ska föras ut från unionens tullområde,
5.mottagningsrapporter enligt 10 §, och
6.exportrapporter enligt 11 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av systemet finns i lagen (2001:181) datoriserade systemet om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen personuppgifter i det finns i beskattningsdatalagen (2026:000).
Skatteverkets beskattningsverk-

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 14–16 §§.
Bestämmelserna i 4–6, 8, 9, 14, 15 och 17 §§ om avsändande av varor gäller upplagshavare och registrerade avsändare.
8 kap.
2 §
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under förfarandet för beskattade varor:
1.elektroniska förenklade administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.förenklade administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §, och
4.mottagningsrapporter enligt 7 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av personuppgifter systemet finns i lagen (2001:181) datoriserade systemet om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen i det finns i beskattningsdatalagen (2026:000).
Skatteverkets

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
45 §
Den som är återbetalningsskyldig för återkrav och som inte har sin aktuella adress registrerad i
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska nämnden. lämna uppgift om adressen till	Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestöds-
Centrala studiestödsnämnden.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Uppgifter om personer som har Skatteverket tilldelats samordningsnummer registreras i	ska registrera följande uppgifter om en person: folkbokföringsdata- 1. samordningsnummer,
basen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i 3. namn,	2. personnummer,
Skatteverkets folkbokförings-	4. födelsetid,
verksamhet.	5. medborgarskap,
	6. födelseort och födelseland,
	7. kontaktadress,
	8. om personens identitet är styrkt, sannolik eller osäker,
	9. tidpunkt för när vilandeförklaring kan komma att ske enligt
	3 kap. 2 § 1,
	10. vilandeförklaring enligt
	3 kap. 2 §, med angivande av om förklaringen skett med stöd av

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 kap.
1 §
En myndighet ska underrätta En	myndighet ska underrätta
Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringsdatabasen om någon som har tilldelats ett 1 kap. 2 § samordningsnummer är oriktig tilldelats ett eller ofullständig.	Skatteverket om det kan antas att en uppgift som har registrerats enligt om någon som har samordningsnummer är oriktig eller ofullständig.

En sådan underrättelse behöver inte lämnas om särskilda skäl talar mot det.
Skyldigheten i första stycket gäller inte för Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Den gäller inte heller i fråga om uppgifter
som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (2009:400).	24 kap. 8 § offentlighets- och
2 §
Om en person med ett samordningsnummer har en kontaktadress registrerad i folkbokförings- databasen, ska han eller hon	Om en person med ett samordningsnummer har en kontaktadress registrerad, ska han eller hon anmäla ändringar av adressen till
anmäla ändringar av adressen till	Skatteverket.
Skatteverket.

Skatteverket och Tullverket har uttryckt att den nuvarande regleringen är problematisk. Skatteverket är av uppfattningen att regleringen är mycket begränsande eftersom all behandling av känsliga personuppgifter i princip måste vara knuten till ett ärende. Kronofogdemyndigheten har påpekat att den nuvarande regleringen är föråldrad och att det finns behov av en tydligare reglering som är bättre anpassad till moderna ärendehanterings- system där all handläggning sker digitalt.

Mot bakgrund av de framförda behoven av en ändrad reglering, anser regeringen att det i de föreslagna dataskyddslagarna bör införas att myndigheterna får behandla känsliga personuppgifter om det är nöd- vändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Detta för att myndigheterna ska ha de bästa förutsättningar att utföra sina uppdrag.

Begreppet nödvändigt innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Det behöver alltså inte vara omöjligt för myndig- heterna att utföra sina författningsreglerade uppgifter om inte känsliga personuppgifter behandlas. Behandlingen ska dock alltid vara motiverad utifrån de författningsreglerade uppgifterna. Behandlingen ska även behövas för att myndigheterna ska kunna bedriva respektive verksamhet på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. I kravet på nödvändighet ligger även att känsliga personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås genom andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgifterna eller att i stället behandla andra typer av uppgifter.

Den föreslagna regleringen ger alltså myndigheterna större möjligheter att behandla känsliga personuppgifter jämfört med i dag. En utökad möjlighet till behandling innebär en större risk för otillåten behandling, spridning av uppgifter och i vissa fall integritetsintrång genom kart- läggning av enskildas personliga förhållanden. Förslaget ger dock inte myndigheterna möjlighet att behandla känsliga personuppgifter utan att det finns en legitim grund för att göra det. Med hänsyn till detta får det anses vara ändamålsenligt och i linje med EU-rätten att låta regleringen om tillåten behandling av känsliga personuppgifter få större genomslag i de berörda myndigheternas verksamheter.

Tullverket anser att det av den föreslagna tulldatalagen bör framgå att känsliga personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för att utföra en uppgift i verksamhet enligt 2 § tulldatalagen. Tullverkets förslag med- för att det inte görs någon skillnad på känsliga personuppgifter och övriga personuppgifter som får behandlas enligt den föreslagna tulldatalagen (jfr den föreslagna 6 § punkten 1 tulldatalagen). Regeringens utgångspunkt för förslaget är dock att det ska krävas mer för att behandla känsliga personuppgifter än för behandling av övriga uppgifter. Regeringens förslag är dessutom i linje med utformningen av behandling av känsliga personuppgifter i andra dataskyddslagar (jfr t.ex. 9 § lagen [2023:457] om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten).

Den föreslagna regleringen om behandling av känsliga personuppgifter bör hänvisa till uppgifter som anges i artikel 9.1 i EU:s dataskydds- förordning. Det blir då tydligt med vad som avses med känsliga person- uppgifter.

Till skillnad från Integritetsskyddsmyndigheten anser regeringen att det inte behöver tydliggöras att den föreslagna bestämmelsen grundar sig på undantaget i artikel 9.2 g i EU:s dataskyddsförordning. Motsvarande

bestämmelse i 9 § lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten hänvisar inte heller till artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen.

Förslagets utformning, med en hänvisning till artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning, medför att hänvisningen till dataskyddsförordningen är dynamisk. Hänvisningen avser alltså dataskyddsförordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. På så sätt säkerställs att eventuella ändringar i dataskyddsförordningen får omedelbart genomslag. Det kan dock inte uteslutas att lagen ändå kan behöva ändras i samband med framtida ändringar i förordningen.

8.2Sökbegränsningar

8.2.1En huvudregel om sökförbud

Regeringens förslag

Det ska som huvudregel vara förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar inte sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Lunds universitet anser att det uttryckligen bör framgå att sökningar endast får göras om de är nödvändiga.

Skälen för regeringens förslag

Sökning är en form av personuppgiftsbehandling enligt EU:s dataskydds- förordning (artikel 4.2). Sökningar som avslöjar och sammanställer känsliga personuppgifter innebär särskilda risker för enskildas personliga integritet. Möjligheter att söka på känsliga personuppgifter kan leda till kartläggning av personer på grundval av t.ex. etnicitet, politisk ståndpunkt eller religiös uppfattning.

Av integritetsskäl är det vanligt förekommande med säkerhetsåtgärder i form av sökbegränsningar i dataskyddslagar. Sådan reglering finns även i de hittills gällande registerförfattningarna för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Den nuvarande regleringen går dock längre än vad som krävs enligt EU:s dataskyddsförordning. Sökbegränsningen utgår från sökbegrepp, vilket kan bidra till tolkningssvårigheter.

I nyare dataskyddsregleringar finns bestämmelser om sökförbud som i stället utgår från syftet med en sökning (t.ex. 3 kap. 3 § lagen [2018:218] med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, 2 kap. 14 § brottsdatalagen [2018:1177], 17 § utlänningsdatalagen [2016:27] och 1 kap. 10 § lagen [2023:457] om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten). Regeringen föreslår att en motsvarande sök-

begränsning som utgår från syftet med sökningen ska införas i respektive dataskyddslag.

Den föreslagna typen av sökbegränsning innebär att det som utgångs- punkt ska vara förbjudet att göra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Om syftet med sökningen inte är att få fram ett urval grundat på känsliga personuppgifter är den tillåten, även om känsliga personuppgifter används vid sökningen (jfr , Ny dataskyddslag, s. 91). Det är alltså syftet med resultatet av sökningen som är avgörande för om det föreligger ett sök- förbud eller inte.

Kravet på nödvändighet framgår av den föreslagna ändamålsregleringen i respektive lag (avsnitt 7). Det grundläggande kravet i ändamåls- regleringen är att myndigheterna endast får behandla personuppgifter (genom att t.ex. utföra sökningar) om det är nödvändigt. Det saknas därför skäl att därutöver uttryckligen reglera detta i den föreslagna bestämmelsen om sökbegränsningar på det sätt som Lunds universitet anser. Vidare liknar den föreslagna sökbegränsningen till stor del motsvarande reglering i t.ex. 1 kap. 10 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten, i vilken det inte heller uttryckligen framgår att sökningar endast får göras om de är nödvändiga. Förslaget hindrar inte sökningar som görs för att t.ex. utöva tillsyn, ta fram verksamhetsstatistik, för registervård eller för att söka efter ett namn (prop. 2017/18:105, Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning, s. 91). Det är dock inte tillåtet att utföra sökningar som innebär att personer kartläggs på grundval av känsliga person- uppgifter.

Sökbegränsningen omfattar alla tekniska åtgärder som innebär att uppgifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

De hittills gällande bestämmelserna om sökbegrepp omfattar inte sökningar i handlingar som redan har identifierats. Regeringen anser att det sökförbud som nu föreslås inte heller bör omfatta sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende. I likhet med vad som anfördes i förarbetena till den hittills gällande regleringen bedömer regeringen att det av effektivitetsskäl inte framstår som befogat att förbjuda sökmöjligheter för att hitta ett speciellt textavsnitt i ett enskilt dokument (jfr prop. 2000/01:33, Behandling av personuppgifter inom skatt, tull och exekution, s. 103). Sökningar bland en begränsad mängd uppgifter innebär dessutom mindre integritetsrisker än sökningar i större uppgiftsmängder (prop. 2019/20:106, Stärkt integritet i Rättsmedicinalverkets verksamhet, s. 50 och prop. 2022/23:34, Utbetalningsmyndigheten, s. 134). Mot denna bakgrund föreslås att sökförbudet uttryckligen inte ska omfatta sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende. Myndigheterna föreslås alltså få möjlighet att utföra sökningar på känsliga personuppgifter i en viss handling eller i ett visst enskilt ärende.

I lagrådsremissens lagförslag har paragrafen om sökbegränsningar placerats under rubriken Sökbegränsningar i respektive lag. I samtliga lagar, utom folkbokföringsdatalagen, reglerar paragrafen sökningar grundat på känsliga personuppgifter. Enligt Lagrådet bör det därför övervägas att låta paragrafen om sökbegränsningar stå under rubriken Känsliga personuppgifter alternativt att en särskild rubrik om

sökbegränsningar förtydligas på så sätt att det framgår att den avser sökbegränsningar avseende känsliga personuppgifter. Sökbegränsningar är ett begrepp som används i myndigheternas verksamhet. För att underlätta vid tillämpningen av lagen anser regeringen därför att det finns skäl att ha en rubrik som tydligt hänvisar läsaren till relevanta bestämmelser. Vidare anser regeringen att det bör eftersträvas att så långt som möjligt ha samma systematik och uppbyggnad, däribland likalydande rubriker, i de nya dataskyddslagarna. Regeringen anser därför att rubriken Sökbegränsningar är ändamålsenlig.

8.2.2Undantag från sökförbudet för Skatteverket

Regeringens förslag

Skatteverket får i beskattningsverksamheten utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om religiös övertygelse, medlemskap i fackförening eller hälsa. Det förutsätter att sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i en verksamhet som omfattas av den föreslagna beskattningsdatalagen.

Regeringens bedömning

Det krävs inte något undantag från sökförbudet för Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Utredningens förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Skatteverket anser att det är mest ändamålsenligt att undantaget från sökförbudet i beskattningsverksamheten även ska gälla uppgifter om sexualliv eller sexuell läggning. I folkbokföringsverksamheten bör uppgifter om sexualliv, sexuell läggning och etnicitet undantas från sökförbudet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

I beskattningsverksamheten behöver Skatteverket i vissa fall kunna göra sökningar för att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om religiös övertygelse, medlemskap i fackförening eller hälsa. Skatteverket hanterar bl.a. avgifter till registrerade trossamfund. Myndigheten behöver därför kunna göra sökningar för att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om religiös övertygelse. Vidare har avgifter till fackföreningar tidigare medfört rätt till skatteavdrag. Sådana uppgifter behandlas därför fortfarande vid Skatteverket. Myndigheten har även ett behov av att kunna hantera uppgifter om fysiska personers hälsa när sjukdomar åberopas som skäl för anstånd med betalning av skatter. Uppgifter om hälsa behöver även kunna behandlas

med hänsyn till arbetsgivardeklarationer som kan avse uppgifter om sjukpenning.

Med hänsyn till Skatteverkets behov av att behandla personuppgifter om religiös övertygelse, medlemskap i fackförening eller hälsa i beskattningsverksamheten föreslår regeringen att dessa kategorier av känsliga personuppgifter ska undantas från det sökförbud som föreslås ovan. Undantaget bör utformas på så sätt att Skatteverket i beskattningsverksamheten ska tillåtas utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om religiös övertygelse, medlemskap i fackförening eller hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av den föreslagna beskattningsdatalagen.

Regeringen anser att det föreslagna undantaget från sökförbudet upprätthåller integritetsskyddet på en rimlig nivå samtidigt som Skatteverket inte hindras i utövandet av sin verksamhet. Detta särskilt med hänsyn till myndighetens behov av att kunna göra de aktuella sökningarna.

Skatteverket framför att myndigheten även behöver ha möjlighet att söka på civilstånd, vilket kan avslöja känsliga personuppgifter om någons sexualliv eller sexuella läggning. Detsamma gäller för folkbokföringsverksamheten, med ett ytterligare tillägg avseende uppgifter om medborgarskap, vilket i sin tur kan avslöja uppgifter om etnicitet.

Regeringen anser att det ovan föreslagna sökförbudet inte hindrar sådana sökningar som Skatteverket har framställt ett behov av att kunna utföra. Detta under förutsättning att sökningarna inte görs i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter som sexualliv, sexuell läggning eller etnicitet. Skatteverket kan alltså utan hinder av sökförbudet göra sökningar på civilstånd för att t.ex. kontrollera att uppgifter registreras på ett enhetligt sätt avseende enskilda personer inom en familj (jfr prop. 1990/91:53, Om lag om folkbokföringsregister m.m., s. 35).

Det har i övrigt inte kommit fram behov av att inom folkbokföringsverksamheten kunna utföra sökningar som innebär att det skapas sammanställningar grundade på känsliga personuppgifter. Regeringen bedömer därför att det inte bör införas några särskilda undantag från sökförbudet för Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Särskilt om sökbegrepp i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet

Regeringens förslag

Om ett samband inom folkbokföringen är grundat på adoption är det förbjudet att som sökbegrepp använda uppgifter om barn, föräldrar eller vårdnadshavare.

Regeringens bedömning

Hittills gällande reglering i folkbokföringsdatabaslagen som inte tillåter Skatteverket att använda sökbegrepp om födelseort, inflyttning från utlandet, uppehållsrätt för en person som är folkbokförd eller vissa uppgifter om medborgarskap bör inte ha någon motsvarighet i den föreslagna folkbokföringsdatalagen.

Utredningens förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen från utredningen stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningens förslag innefattar även ett förbud att använda sökbegrepp om make eller annan vuxen person än föräldrar eller vårdnadshavare hos vilken ett barn under 18 år är bosatt.

Remissinstanserna

Skatteverket påpekar att alla personer som räknas upp i utredningens förslag inte har något samband inom folkbokföringen som är grundat på adoption. Det gäller både make och annan vuxen person än förälder eller vårdnadshavare hos vilken ett barn under 18 år är bosatt. Om barnet är adopterat är det den vuxne som är barnets rättslige förälder. Ett samband till en annan vuxen person än förälder kan därmed inte vara grundat på adoption. Myndigheten föreslår därför att lydelsen av det föreslagna förbudet ska ändras.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Som framgår ovan utgår hittills gällande reglering om sökbegränsningar från sökbegrepp. Regeringen föreslår ovan en annan ordning där syftet med en sökning i stället ska vara avgörande för om sökningen är tillåten eller inte.

Av integritetsskäl finns i dag endast begränsade möjligheter att använda sökbegrepp i folkbokföringsdatabasen om uppgifter som rör personer som har samband med någon som är adopterad. Om ett samband inom folkbokföringen är grundat på adoption är det inte tillåtet att använda sökbegrepp i form av uppgifter om make, barn, föräldrar, vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen (2 kap. 10 § första stycket folkbokföringsdatabaslagen).

De aktuella uppgifterna utgör inte känsliga personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning. Regeringen anser dock att det fortsatt finns vissa särskilda integritetsrisker om Skatteverket tillåts göra sammanställningar baserade på de aktuella sökbegreppen. Sådana sammanställningar kan visserligen skyddas av sekretess genom 21 kap. 7 § eller 22 kap. 1 § OSL. Enligt dessa sekretessbestämmelser gäller dock en presumtion för offentlighet. Vidare har det inte kommit fram att Skatteverket har något utökat behov av att kunna utföra sökningar genom att använda de aktuella uppgifterna som sökbegrepp.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att det likt nuvarande ordning ska införas en reglering i den föreslagna folkbokföringsdatalagen som innebär att det är inte är tillåtet att som sökbegrepp använda uppgifter som den registrerade har samband med inom folkbokföringen om sambandet är grundat på adoption. Det bör framgå att om ett samband inom folkbokföringen är grundat på adoption är det förbjudet att som sökbegrepp använda uppgifter om barn, föräldrar eller vårdnadshavare. Vid utformningen av den föreslagna bestämmelsen (11 § folkbokföringsdatalagen) har regeringen i huvudsak beaktat vad Skatteverket anför. Till skillnad från nuvarande reglering ska det därför vara tillåtet att som sökbegrepp använda uppgifter om make eller annan vuxen person än föräldrar eller vårdnadshavare hos vilken ett barn under 18 år är bosatt.

Detta eftersom sådana personer inte kan ha något relationssamband inom folkbokföringen som är grundat på adoption.

Enligt hittills gällande ordning är det inte heller tillåtet att använda sökbegrepp om födelseort, inflyttning från utlandet, uppehållsrätt för en person som är folkbokförd eller vissa uppgifter om medborgarskap (2 kap. 3 § punkterna 5, 12 och 17 samt 10 § folkbokföringsdatabaslagen). Skatteverket har anfört att det finns behov att kunna använda dessa uppgifter som sökbegrepp. Det gäller särskilt vid dataanalyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter. De aktuella uppgifterna har nämligen associerats med risker för felaktiga uppgifter i folkbokföringen. För en närmare beskrivning av Skatteverkets behov i dessa delar, se SOU 2023:100, Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden, avsnitt 10.9.3.

Mot bakgrund av Skatteverkets påtalade behov, bedömer regeringen att den föreslagna folkbokföringsdatalagen inte ska innehålla en reglering som motsvarar det nu gällande förbudet mot att använda sökbegrepp om födelseort, inflyttning från utlandet, uppehållsrätt för en person som är folkbokförd och vissa uppgifter om medborgarskap. Uppgifter som finns registrerade i folkbokföringen är dessutom av stor betydelse även för andra myndigheters verksamheter. Regeringen bedömer därför att det saknas skäl att föra över den aktuella sökbegränsningen till den föreslagna lagen.

Möjligheten att ta fram och därigenom kunna lämna ut sammanställningar av personer på grundval av uppgifter om i vilket land någon är medborgare, födelseort eller varifrån någon har flyttat kan utnyttjas för att kartlägga vissa grupper av personer av utländsk härkomst. Med den bedömning som regeringen gör finns därför en risk att sammanställningar som kan vara integritetskänsliga blir offentliga. Förutsättningarna för allmänheten att ta del av sådana sammanställningar begränsas dock i vissa fall av sekretess. I avsnitt 11.1 föreslår regeringen dessutom en särskild sekretessreglering till skydd för uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Regeringen bedömer att det är en bättre ordning än ett sökförbud. På detta sätt säkerställs att Skatteverket kan bedriva en effektiv och rättssäker verksamhet, samtidigt som enskildas personliga integritet värnas. I praktiken är sekretessförslaget i avsnitt 11.1 avsett att ge samma effekt som det nuvarande sökförbudet innebär, dvs. att hindra offentliggörande av särskilt integritetskänsliga sammanställningar.

8.2.3Undantag från sökförbudet för Tullverket

Regeringens förslag

Tullverket får utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Det förutsätter att sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av den föreslagna tulldatalagen.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

I jämförelse med Skatteverket och Kronofogdemyndigheten har Tull- verket ett större behov av att kunna göra sökningar som innebär att det skapas sammanställningar grundade på känsliga personuppgifter.

Tullverket behöver bl.a. kunna identifiera ett urval av personer i arbetet med riskanalyser och tullkontroller för att fullgöra den del av uppdraget som avser säkerhet och skydd. En del i detta uppdrag är att hitta och förhindra att varor som kan orsaka skada når personer under hot. Hotbilden kan grunda sig på uppgifter som avslöjar t.ex. etniskt ursprung, religiös eller filosofisk övertygelse, politiska åsikter, facklig tillhörighet eller sexuell läggning. Det kan i sådana fall vara nödvändigt för Tullverket att identifiera ett urval av personer som berörs av det aktuella hotet.

Vidare behöver Tullverket kunna ta fram riskprofiler, t.ex. av produktsäkerhetsskäl, för att göra urval av personer som importerar eller exporterar varor. Dessa riskprofiler kan grunda sig på känsliga person- uppgifter. I en deklaration för införsel av varor kan t.ex. ett visst läkemedel innehålla en känslig personuppgift om hälsa om den som vill föra in läkemedlet i landet.

Tullverkets arbetsuppgifter medför därmed att det finns ett behov av att göra vissa undantag från sökförbudet. Regeringen föreslår att ett sådant undantag ska utformas på så sätt att sökförbudet inte omfattar sökningar i syfte att få fram ett urval grundat på uppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Detta om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av den föreslagna tulldatalagen.

8.2.4Undantag från sökförbudet för Kronofogdemyndigheten

Regeringens förslag

Kronofogdemyndigheten får utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om hälsa. Det förutsätter att sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av den föreslagna kronofogdedatalagen.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Kronofogdemyndigheten har ett behov av att kunna utföra sökningar för

att få fram ett urval av personer grundat på uppgifter om hälsa. Behovet är

framför allt hänförligt till myndighetens verksamhet inom verkställighet och skuldsanering.

Uppgifter om hälsa är bl.a. relevanta vid bedömning av någons betalningsförmåga. Sådana uppgifter kan även ligga till grund för verkställighet av olika fordringar, t.ex. underhåll i form av utgifter för barns sjukdom. Vidare kan utmätning ske av t.ex. sjukpenning eller annan ersättning som lämnas på grund av sjukdom. Det finns även undantag från utmätning där hänsyn ska tas till om gäldenären eller någon som tillhör dennes familj lider av lyte eller allvarlig sjukdom.

Mot bakgrund av ovan föreslår regeringen ett undantag från sökförbudet avseende Kronofogdemyndigheten som innebär att förbudet inte omfattar sökningar i syfte att få fram ett urval grundat på uppgifter om hälsa. Det förutsätter att sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i en verksamhet som omfattas av den föreslagna kronofogdedatalagen.

Ett undantag från sökförbudet för uppgifter om hälsa påverkar inte de säkerhetsbestämmelser som finns i kreditupplysningslagen (1973:1173). Bestämmelsen i 6 § kreditupplysningslagen innebär nämligen att personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) inte får behandlas i kreditupplysningsverksamhet.

8.3Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

Regeringens bedömning

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser bör inte längre begränsas eller på annat sätt särregleras i de nya dataskyddslagarna.

Utredningens bedömning

Bedömningen från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser är särskilt reglerad i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning. Av artikeln framgår att behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder enligt artikel 6.1 endast får utföras under kontroll av en myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser är därmed inte lika begränsande som regleringen om känsliga personuppgifter.

Att Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten får behandla personuppgifter om lagöverträdelser framgår alltså redan av EU:s data-

skyddsförordning. Några sektorspecifika bestämmelser avseende myndig-heternas behandling av personuppgifter om lagöverträdelser krävs alltså inte för att sådan behandling ska vara tillåten. På motsvarande sätt krävs inte heller några bestämmelser som begränsar sådan behandling.

Regeringen bedömer att den generella regleringen i sig är tillräcklig för att myndigheterna ska tillåtas utföra den behandling som är nödvändig. I de föreslagna dataskyddslagarna bör det därför inte införas några begränsningar av möjligheten att behandla uppgifter om lagöverträdelser. Den aktuella behandlingen krävs för att myndigheterna ska kunna utföra sina uppdrag på ett korrekt, effektivt och ändamålsenligt sätt. Det har inte kommit fram skäl till att begränsa sådan behandling.

Ytterligare begränsningar av möjligheten att behandla uppgifter om lagöverträdelser skulle riskera att utgöra hinder mot sådan behandling som krävs enligt andra författningar. Vidare talar varken arten eller omfattningen av den aktuella personuppgiftsbehandlingen för att särskilda begränsningar bör införas av integritetsskäl. I de fall myndigheterna har ett behov av att för egen del samla in och behandla personuppgifter om lagöverträdelser, till skillnad från när sådana uppgifter kommer in från t.ex. enskilda, är det hänförligt till myndigheternas respektive uppdrag där sådana typer av uppgifter i vissa fall behövs. Det står då redan klart för vilka ändamål och på vilket sätt sådana uppgifter får behandlas. I övriga fall är det inte möjligt för myndigheterna att formulera något ändamål för vilket uppgifterna får behandlas. De grundläggande krav på behandlingen som anges i de nya lagarna är därmed tillräckliga begränsningar för myndigheternas möjlighet att behandla uppgifter om lagöverträdelser Sammantaget bedöms det inte längre finns tillräckliga skäl att begränsa eller på annat sätt särreglera berörda myndigheters behandling av personuppgifter om lagöverträdelser.

9Dataanalyser och urval

9.1Ändamålsbestämmelser om dataanalyser och urval

Regeringens förslag

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel. Detta gäller i den verksamhet som omfattas av de föreslagna dataskyddslagarnas tillämpningsområden.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer i sak överens med regeringens men utredningens förslag har en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna

Integritetsskyddsmyndigheten ser positivt på att den rättsliga grunden för dataanalys och urval tydliggörs i lag. Myndigheten anför att en tydlig rättslig grund för den aktuella typen av behandling kan vara en förutsättning för att behandlingen ska uppfylla kraven i EU:s dataskyddsförordning. Integritetsskyddsmyndigheten anser dock att det inte framgår hur ett dataanalys- och urvalsprojekt ska avgränsas i omfattning och tid. Tullverket är däremot tveksamma till behovet av en särskild ändamålsbestämmelse för dataanalyser och urval. Tullverket anser att den materiella rätten utgör de ramar och lagliga grunder inom vilka myndigheter kan göra olika dataanalyser och urval. Diskrimineringsombudsmannen anser att förslaget öppnar upp möjligheten att genomföra analyser i syfte att identifiera grupper av individer som kan löpa högre risk för olika former av felaktigheter, överskuldsättning eller liknande. Det kan i sin tur leda till diskriminering.

Skälen för regeringens förslag

Förekomsten av felaktigheter i Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter leder till negativa konsekvenser för samhället. Att förebygga, förhindra och upptäcka fel är därför en central del av myndigheternas arbete. De har vissa utrednings- och kontrollbefogenheter för att kunna utföra uppgifter på ett effektivt sätt och för att minska risken för fel.

Utrednings- och kontrollbefogenheterna regleras i olika materiella författningar, t.ex. 37 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) som reglerar Skatteverkets möjligheter att förelägga enskilda att fullgöra en uppgiftsskyldighet.

Dataanalyser och urval är exempel på sådana utrednings- och kontrollbefogenheter som myndigheterna använder sig av. Med begreppet dataanalyser avses användning av digitala verktyg och tekniker för att analysera stora mängder data. Dataanalyser kan bl.a. användas för att upptäcka avvikelser, mönster, samband och andra riskindikatorer. Med begreppet urval avses processen genom vilken urvalsträffar tas fram. För att få fram en urvalsträff används urvalsmodeller som har utformats med hänsyn till avvikelser som har identifierats med hjälp av dataanalyser. För att genomföra dataanalyser och utveckla urvalsmodeller kan myndigheterna t.ex. använda sig av artificiell intelligens (AI).

Som Tullverket anför är det den materiella regleringen som sätter ramarna för myndigheternas dataanalys och urval. Mot bakgrund av den breda ändamålsbestämmelsen som föreslås i avsnitt 7.1, kan behovet av en särskild ändamålsbestämmelse för dataanalyser och urval diskuteras. Till skillnad från Tullverket anser dock regeringen att det bör tydliggöras att myndigheterna har rättslig grund för den personuppgiftsbehandling som krävs för att göra dataanalyser och urval. Det är även Integritetsskyddsmyndighetens bedömning. Regeringen föreslår därför att det i de föreslagna dataskyddslagarna tydligt ska framgå att det primära ändamålet omfattar att myndigheterna får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i verksamhet som omfattas av lagarnas tillämpningsområden.

9.2Personuppgifter som får behandlas för dataanalyser och urval

Diskrimineringsombudsmannen anser att förslaget öppnar upp möjlig-heten att genomföra analyser i syfte att identifiera grupper av individer som kan löpa högre risk för olika former av felaktigheter, överskuldsättning eller liknande. Huvudsyftet med förslaget är just att tillgodose behovet av att förebygga, förhindra och upptäcka fel, bl.a. på det sätt som Diskrimineringsombudsmannen beskriver. Regeringen understryker att grundläggande principer om likabehandling även gäller när myndigheterna gör dataanalyser och urval. Det är av fortsatt vikt att de aktuella myndigheterna förhåller sig till dessa principer (jfr 1 kap. 9 § regeringsformen). Nedan föreslås även en skyddsåtgärd i form av en dokumentationsskyldighet vid personuppgiftsbehandling som sker vid dataanalyser och urval.

Den föreslagna regleringen bör föras in som ett förtydligande i den primära ändamålsbestämmelsen. Motsvarande bestämmelse finns inte i de nuvarande dataskyddslagarna, med undantag för regleringen i 1 kap. 4 a § folkbokföringsdatabaslagen.

Kravet på nödvändighet innebär inte att behandlingen måste vara oundgänglig för att den ska vara tillåten. Kravet innebär dock att personuppgifter inte får behandlas om ändamålet med behandlingen kan uppnås med andra medel, t.ex. genom att använda anonymiserade uppgifter.

Begreppet fel ska tolkas brett i detta sammanhang. Fel omfattar t.ex. avvikelser i förhållande till materiella rättsregler, oegentligheter och felaktigheter som beror på avsiktligt fusk eller mänskliga misstag.

Integritetsskyddsmyndigheten anser att det inte framgår hur ett dataanalys- och urvalsprojekt ska avgränsas i omfattning och tid. Denna typ av avgränsningar regleras dock i EU:s dataskyddsförordning, t.ex. i artikel 5.1 c om uppgiftsminimering och artikel 5.1 e om lagringsminimering. Det saknas skäl att även reglera detta i den kompletterande nationella lagstiftningen som förslaget utgör.

9.2 Personuppgifter som får behandlas för dataanalyser och urval Regeringens förslag

De personuppgifter som får behandlas för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel är uppgifter som Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten förfogar över eller samlar in i de verksamheter som omfattas av de föreslagna data- skyddslagarna.

Även uppgifter som lämnas till myndigheterna i syfte att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller för- ordning får behandlas för dataanalyser och urval.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Integritetsskyddsmyndigheten understryker vikten av att myndigheterna inte får hämta in stora mängder personuppgifter från internet för att vissa uppgifter i en sådan mängd möjligen kan vara ”bra att ha” vid utvecklingen av en urvalsmodell. Tullverket invänder mot behovet av en bestämmelse som reglerar vilka personuppgifter som får behandlas för dataanalyser och urval. Myndigheten ifrågasätter särskilt behovet av en reglering som tydliggör att uppgifter som har lämnats i syfte att fullgöra uppgiftslämnande får behandlas vid dataanalyser och urval.

Skälen för regeringens förslag

En förutsättning för att Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska kunna uppnå en hög träffsäkerhet vid dataanalyser och urval är att de får behandla relevanta uppgifter. Dessa uppgifter kan ha samlats in från enskilda som har ett ärende hos någon av myndigheterna. Uppgifterna kan även ha kommit in från andra myndigheter. I vissa dataanalyser och urval kan det röra sig om omfattande mängder personuppgifter som samkörs, i andra fall kan det vara begränsade mängder. Det gäller även vid sådan personuppgiftsbehandling som Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten gör i andra syften än att förebygga, förhindra och upptäcka fel.

Utgångspunkten bör vara att de uppgifter som finns i verksamheterna ska kunna behandlas för att göra dataanalyser och urval. För att ge tydligt stöd åt en sådan mer omfattande personuppgiftsbehandling som aktualiseras i arbetet med dataanalyser och urval finns behov av en reglering som sätter gränser för vilka uppgifter som får behandlas. Detta inte minst eftersom de urvalsträffar som myndigheterna får fram genom dataanalyser kan leda till att enskilda ärenden eller subjekt väljs ut för ytterligare kontroller. Att genomföra kontroller är samtidigt en central del av myndigheternas uppdrag.

Det är inte möjligt att fastslå exakt vilka uppgifter som myndigheterna behöver kunna behandla för att göra dataanalyser och urval. Det bör därför införas en flexibel reglering som anger att de uppgifter som får behandlas för att göra dataanalyser och urval är sådana uppgifter som respektive myndighet förfogar över eller samlar in till följd av de verksamheter som omfattas av de föreslagna dataskyddslagarnas tillämpningsområden. Till skillnad från vad Tullverket anför bör det av tydlighetsskäl även framgå att uppgifter som lämnas till respektive myndighet för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning får behandlas för att göra dataanalyser och urval.

Den föreslagna regleringen bör formuleras brett för att undvika en alltför kringskuren tillgång till uppgifter. Som utredningen och Integritetsskyddsmyndigheten anför bör det dock inte vara möjligt att hämta in stora mängder personuppgifter från internet för att uppgifterna kan vara bra att ha vid själva utvecklingen av en urvalsmodell.

Personuppgiftsbehandlingen vid dataanalyser och urval kommer i flera fall innebära en behandling för andra ändamål än insamlingsändamålen. Förslaget tydliggör att myndigheterna har möjlighet att vidarebehandla aktuella personuppgifter för att göra dataanalyser och urval. Det bedöms vara nödvändigt och proportionerligt i ett demokratiskt samhälle för att

skydda ett mål av generellt allmänt intresse i form av viktiga ekonomiska eller finansiella intressen (jfr artikel 6.4 i EU:s dataskyddsförordning).

Det kan uppkomma behov av att förtydliga vilka uppgifter som får behandlas för dataanalyser och urval. Bestämmelser om detta bör kunna meddelas i förordning med stöd av regeringens restkompetens. Det föreslås därför att det ska finnas utrymme för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas. En upplysningsbestämmelse om detta bör föras in i de nya dataskyddslagarna i anslutning till den föreslagna regleringen om dataanalyser och urval.

9.3Särskilda skydds- och säkerhetsåtgärder

9.3.1Krav på dokumentation

Regeringens förslag

När personuppgifter behandlas vid dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel ska Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet. Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer i sak överens med regeringens. I utredningens förslag förtydligas inte att dokumentationskravet gäller vid dataanalyser och urval som görs i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel.

Remissinstanserna

Skatteverket avstyrker förslaget om det ska tolkas som att dokumentationskravet gäller vid personuppgiftsbehandling vid samtliga dataanalyser och urval. Skatteverket anser att kravet endast ska gälla vid dataanalyser och urval som görs i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel. Integritetsskyddsmyndigheten ser positivt på förslaget om en dokumentationsskyldighet. Myndigheten anser att utredningen tydligt har redogjort för vad som bör ingå i den föreslagna proportionalitetsavvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet. Även Näringslivets Skattedelegation är positiva till förslaget, men anser att det saknas en djupare analys om hur dokumentationskravet ska övervakas och om en korrekt avvägning har gjorts. Svenskt Näringsliv ansluter sig till vad Näringslivets Skattedelegation anför.

Skälen för regeringens förslag

Vid dataanalyser och urval kan både stora och mindre mängder personuppgifter behandlas. Personuppgifter kan även sambearbetas. Det kan i sin tur innebära att uppgifternas karaktär bli mer integritetskänslig än i de fall uppgifterna behandlas inom ramen för ett ärende. Avgörande för om myndigheternas personuppgiftsbehandling vid dataanalyser och urval är integritetskänslig bör dock även bedömas utifrån faktorer som t.ex. uppgifternas art, omfattning, vilka tekniker som används och syftet med behandlingen. Det gäller även i fråga om personuppgiftsbehandling vid dataanalyser och urval som görs i andra syften än att förebygga, förhindra och upptäcka fel.

Dataanalyserna kan leda till urvalsträffar som myndigheterna kan komma att använda för att vidta kontrollåtgärder mot ett enskilt subjekt. Det är en central del av myndigheternas uppdrag att genomföra kontroller. Regeringen anser dock att det av integritetsskäl bör finnas möjligheter att i efterhand kontrollera myndigheternas proportionalitetsbedömningar samt vilka metoder och sökbegrepp som har använts vid dataanalyser och urval. Det bör genom dokumentation gå att följa upp att behandlingen endast har avsett uppgifter som får behandlas för de aktuella åtgärderna, att uppgifterna har använts för rätt ändamål och att de inte har behandlats under längre tid än vad som har varit behövligt. Regeringen föreslår därför att det ska införas en reglering om detta i de nya dataskyddslagarna. I likhet med vad Skatteverket anför föreslås dokumentationskravet gälla vid dataanalyser och urval som görs i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel. Ett tydliggörande om detta görs därför i den föreslagna regleringen.

Kravet på dokumentation ska för det första omfatta avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet (proportionalitetsbedömningen). Det innebär att myndigheterna behöver dokumentera bedömningen av vilka konsekvenser behandlingen kan få för personuppgiftsskyddet. I denna bedömning behöver hänsyn tas till omständigheter som bl.a. uppgifternas art, omfattning och syftet med dataanalyserna och urvalen. Myndigheterna behöver även dokumentera det avsedda resultatet med åtgärden, dvs. vad dataanalyserna och urvalen förväntas leda till för resultat.

Det är inte möjligt att på förhand ange exakt vilka omständigheter som ska dokumenteras. Det viktiga är att det i efterhand går att kontrollera den gjorda avvägningen mellan de aktuella intressena.

Av artikel 35 i EU:s dataskyddsförordning framgår att den personuppgiftsansvarige ska utföra en bedömning av den planerade behandlingens konsekvenser för skyddet av personuppgifter. Detta om behandlingen sannolikt leder till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter, särskilt med användning av ny teknik.

Redan av artikel 35 i dataskyddsförordningen framgår alltså att myndigheterna behöver ta hänsyn till och bedöma behandlingens proportionalitet i förhållande till syftena med behandlingen. Det kan därför ifrågasättas om det behöver införas en särskild reglering som avser ett krav på dokumentation av en liknande bedömning i de nya dataskyddslagarna. En konsekvensbedömning enligt artikel 35 i dataskyddsförordningen behöver dock endast göras av myndigheterna i vissa specifika situationer. Den

behandling som myndigheterna utför vid dataanalyser och urval kommer sannolikt kräva en sådan bedömning. Det kan dock inte uteslutas att det kan uppkomma situationer när en mindre mängd uppgifter används på ett sätt som innebär att en konsekvensbedömning inte behöver göras enligt dataskyddsförordningen. Regeringen anser därför att det finns skäl att införa det föreslagna kravet på dokumentation vid dataanalyser och urval. I de fall myndigheterna är skyldiga att göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 och de därför redan har dokumenterat avvägningen, har de samtidigt uppfyllt det föreslagna dokumentationskravet.

Även de metoder som används för att ta fram urval bör dokumenteras på ett sådant sätt att de kan kontrolleras i efterhand. Med metoder för att ta fram urval menas t.ex. urvalsmodeller som myndigheterna tar fram, utvecklar och tillämpar för att förebygga, förhindra och upptäcka fel. Som Lagrådet för fram kan det vid dataanalyser och urval användas modeller som är baserade på AI-teknik. Kravet på dokumentation är inte tänkt att tolkas på så sätt att en urvalsmodell som bygger på AI-teknik behöver förklaras i detalj. Det ska dock vara möjligt att i efterhand kontrollera vilka metoder och tekniker som har använts vid utvecklingen av en sådan urvalsmodell, vilka typer av uppgifter som har använts för att ”träna” och utforma modellen, vilket syfte den har, vilket resultat den gett i form av urvalsträffar och andra liknande omständigheter.

Kravet på dokumentation av sökbegrepp syftar till att det i efterhand ska gå att kontrollera vilka sökbegrepp som har använts för att ta fram ett urval. Sökningar kan i detta sammanhang göras för att t.ex. söka igenom en informationsmängd och hitta de poster eller uppgiftskonstellationer där ett sökbegrepp förekommer. Sökbegrepp kan även användas för att välja bort information.

Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv efterfrågar en djupare analys om hur dokumentationskravet ska övervakas och om en korrekt avvägning har gjorts. Det är upp till myndigheterna att avgöra formerna för dokumentationen. Den ska dock ske på ett sådant sätt att det är möjligt att göra efterhandskontroller av de omständigheter som omfattas av det föreslagna kravet. Dokumentationskravet avser även att underlätta för tillsynsmyndigheternas kontroll, som lämpligast bedömer om korrekta avvägningar görs. Dokumentationskravet innebär inte att myndigheterna måste redovisa exakt vilka uppgifter som har behandlats. Det är tillräckligt att det framgår vilka kategorier av uppgifter som har behandlats och uppgifternas art.

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten behöver behandla personuppgifter för dataanalyser och urval under varierande tidslängder. Personuppgifter får inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas (artikel 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Personuppgifter får dock lagras under längre perioder i den mån som uppgifterna enbart behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 i EU:s dataskyddsförordning. Detta under förutsättning att de lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder som krävs genomförs för att säkerställa den registrerades rättigheter och friheter (principen om lagringsminimering).

10Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

10.1Elektroniskt utlämnande

on>

Regeringens förslag

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter ska vara tillåtet om det inte är olämpligt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Integritetsskyddsmyndigheten avstyrker förslaget men anser att det åtminstone bör förtydligas vilka konkreta omständigheter som medför att det kan anses vara olämpligt att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Skälen för regeringens förslag

Arbetet hos myndigheter har länge varit digitaliserat. Den tekniska utvecklingen har lett till att manuell informationshantering inte längre är realistisk. För Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten finns därför ett stort och legitimt behov av att kunna behandla personuppgifter elektroniskt. Sådan behandling kan t.ex. vara vid utlämnade av uppgifter. Regeringen föreslår därför att elektroniskt utlämnande ska vara tillåtet om det inte är olämpligt.

EU:s dataskyddsförordning reglerar inte formerna för utlämnande av personuppgifter. Det bör därför inte finnas några omotiverade begränsningar för elektronisk informationshantering i nationell rätt.

För att upprätthålla ett adekvat skydd för den personliga integriteten vid utlämnande i elektronisk form är det viktigt att inte fler uppgifter än nödvändigt lämnas ut. Utlämnandet ska dessutom ske på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet för personuppgifterna. Det inbegriper skydd mot obehörig eller otillåten behandling genom lämpliga tekniska eller organisatoriska åtgärder.

För att uppnå en ändamålsenlig avvägning mellan myndigheternas intresse av att på ett effektivt sätt lämna ut personuppgifter elektroniskt och riskerna med sådant utlämnande, innehåller kompletterande dataskyddsregleringar ofta en reglering som anger när sådant utlämnande får ske. Den formulering som har valts i modernare dataskyddsförfattningar är att elektroniskt utlämnande får ske om det inte är olämpligt (jfr t.ex. 19 § första stycket kustbevakningsdatalagen [2019:429] och 1 kap. 9 § lagen [2020:421] om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter). Regeringen anser att samma formulering bör användas i de nya

dataskyddslagar som föreslås för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

Den föreslagna regleringen ska inte tolkas som att den medför en rätt för vare sig mottagande myndigheter eller enskilda att få ut uppgifter elektroniskt. Regleringen innebär inte heller någon generell eller specifik skyldighet för Skatteverket, Tullverket eller Kronofogdemyndigheten att lämna ut uppgifter på ett visst sätt.

All automatiserad behandling av stora mängder personuppgifter kan medföra risker ur integritetssynpunkt. Ett omfattande elektroniskt utlämnande av personuppgifter kan innebära att uppgifterna får en större spridning, vilket ytterligare ökar integritetsriskerna. Det är därför inte säkert att en avvägning mellan behovet och riskerna i alla tänkbara fall medger att uppgifter över huvud taget ska lämnas ut elektroniskt.

Integritetsskyddsmyndigheten lyfter att konkreta omständigheter som medför att det kan anses olämpligt att lämna ut uppgifter elektroniskt bör förtydligas. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten får göra denna bedömning med beaktande av de förhållanden som föreligger i det enskilda fallet. Varje enskild informationsöverföring ska inte kräva omfattande bedömningar. Myndigheterna bör dock överväga de aspekter som är väsentliga ur integritetssynpunkt. Det gäller t.ex. vid inrättande av nya system för överföring eller när nya skyldigheter att lämna ut information införs. Riskerna med att överföra uppgifter elektroniskt måste då vägas mot myndigheternas och uppgiftsmottagarnas behov av effektiva arbetssätt. Myndigheterna måste även beakta principen om uppgiftsminimering, som innebär att personuppgifter inte får vara för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas (artikel 5.1 a i EU:s dataskyddsförordning). Det bör även beaktas om uppgifter som omfattas av sekretess hos den utlämnande myndigheten kommer att omfattas av sekretess hos mottagaren av uppgifterna. Vid lämplighetsbedömningen måste även typen personuppgifter beaktas, t.ex. om det rör känsliga personuppgifter (jfr artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning). Vid överföring av sådana uppgifter bör integritets- och informationssäkerhetsaspekter ges särskilt stor betydelse.

Regeringen har i tidigare lagstiftningsärenden varit av uppfattningen att det normalt sett aldrig bör anses olämpligt att lämna ut personuppgifter elektroniskt till andra myndigheter (prop. 2017/18:269, Brottsdatalag - kompletterande lagstiftning, s. 136 och SOU 2015:39, Myndighetsdatalag, s. 447 och 448). I normalfallet bör det därför inte heller i fortsättningen anses olämpligt att lämna ut personuppgifter elektroniskt till andra myndigheter.

När det gäller utlämnande till enskilda kan det dock krävas närmare överväganden bl.a. med hänsyn till vem mottagaren är och vilken säkerhet mottagaren har för sin personuppgiftsbehandling. Om det i ett enskilt fall skulle bedömas vara olämpligt ur integritetssynpunkt att lämna ut personuppgifter elektroniskt, dvs. att principerna för dataskydd inte kan iakttas vid ett sådant utlämnande, bör uppgifterna lämnas ut på annat sätt. Det nyss sagda gäller även för utlämnande till myndigheter.

Det kan uppkomma behov av att förtydliga Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens möjligheter att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Bestämmelser om detta bör kunna meddelas i förordning med stöd av regeringens restkompetens. Det föreslås därför att det ska finnas

utrymme för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter som begränsar myndigheternas möjligheter att själva avgöra när det är lämpligt eller olämpligt att lämna ut personuppgifter elektroniskt. En upplysningsbestämmelse som avser detta bör föras in i de nya dataskyddslagarna i anslutning till den föreslagna regleringen om elektroniskt utlämnande.

10.2Formerna för elektroniskt utlämnande

Regeringens bedömning

Det bör inte göras någon åtskillnad mellan direktåtkomst och andra former av elektroniskt utlämnande.

Utredningens bedömning

Bedömningen från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Integritetsskyddsmyndigheten och Sveriges advokatsamfund anser att direktåtkomst typiskt sett är mer integritetskänsligt än andra former av elektroniskt utlämnande. Integritetsskyddsmyndigheten anser därför att direktåtkomst även fortsättningsvis bör regleras särskilt. Förvaltnings- rätten i Stockholm har inget att erinra mot förslaget men påpekar att det görs åtskillnad mellan direktåtkomst och andra former av elektroniskt utlämnande i 114 kap. socialförsäkringsbalken, vilket eventuellt kan leda till tillämpningssvårigheter. Försäkringskassan anser att utredningen har gjort en gedigen genomgång och analys av hur dataskyddsregelverket i stort är konstruerat och hänger samman. Myndigheten anser att utredningens förslag utgör en bra utgångspunkt för en översyn av den nationella dataskyddsregleringen.

Skälen för regeringens bedömning

Elektroniskt utlämnande av uppgifter kan i dag ske antingen genom 1) direktåtkomst eller genom 2) elektroniskt utlämnande på annat sätt än direktåtkomst.

Direktåtkomst är alltså ett sätt att ta del av uppgifter på elektronisk väg.

Begreppet definieras inte i lag eller i någon annan författning. En myndig- het som har direktåtkomst till en annan myndighets databas kan på egen hand söka efter uppgifter i samma databas. Den myndighet som mottar uppgifter kan även hämta in information till sitt eget system och bearbeta den där. Den mottagande myndigheten kan dock inte påverka innehållet i databasen.

Elektroniskt utlämnande av uppgifter på annat sätt än genom direkt- åtkomst kallas ibland för utlämnande på medium för automatiserad behandling. Det kan t.ex. ske genom att uppgifter lämnas ut via e-post, USB-minne eller genom filöverföring från ett IT-system till ett annat. Utlämnandet kan även ske automatiskt, t.ex. genom en s.k. fråga-svars- tjänst i en app.

Det har i olika sammanhang uttryckts att den tekniska utvecklingen har medfört att det är svårt att särskilja direktåtkomst från annat elektroniskt utlämnande (jfr prop. 2000/01:33, Behandling av personuppgifter inom skatt, tull och exekution, s. 110 och 111 och SOU 2012:90, Överskottsinformation vid direktåtkomst, s. 199).

Regeringen har uttalat att det inte är en stor skillnad mellan direktåtkomst och en elektronisk fråga-svar-funktion i fråga om risken för integritetsintrång (prop. 2021/22:177, Sammanhållen vård och omsorgsdokumentation, s. 79).

Direktåtkomst kan vara att föredra i vissa situationer. Det gäller t.ex. om den utlämnande myndigheten av integritetsskäl vill förhindra att uppgifter hämtas till och bearbetas hos den mottagande myndigheten. Den utlämnande myndigheten kan då bygga in säkerhetsfunktioner som innebär att den mottagande myndigheten enbart kan läsa uppgifterna, men inte kopiera eller i övrigt bearbeta dem. Direktåtkomst kan även vara att föredra om syftet med behandlingen hos den utlämnande myndigheten är informationsförsörjning.

Det är dock mer teknikneutralt att inte göra någon skillnad på direktåtkomst och andra former av elektroniskt utlämnade.

Integritetsskyddsmyndigheten och Sveriges advokatsamfund anser att direktåtkomst typiskt sett är mer integritetskänsligt än andra elektroniska utlämnanden. Lagrådet anser att det är mindre lämpligt att överlåta till myndigheten att utan restriktioner eller närmare vägledning på egen hand avgöra i vilka situationer det kan anses vara lämpligt att ge direktåtkomst till uppgifterna. Regeringen kan konstatera att Integritetsskyddsmyndigheten tidigare har uttalat att det kan finnas skäl att med anledning av både rättsutvecklingen och den tekniska utvecklingen utreda frågan om direktåtkomst fortsättningsvis bör särregleras i förhållande till andra former av utlämnande (IMY:s yttrande över eSam:s promemoria En modern registerförfattning [ES 2022:6], IMY-2022-1665, s. 9). För att i möjligaste mån uppnå en modern och teknikneutral lagstiftning anser regeringen att det är nödvändigt att, till skillnad från vad Integritetsskyddsmyndigheten och Sveriges advokatsamfund anför, inte göra någon åtskillnad mellan olika former av elektroniskt utlämnande.

Regeringen bedömer i likhet med utredningen att en väl analyserad och förberedd direktåtkomst inte behöver innebära större risker för den enskildes integritet än andra former av elektroniskt utlämnande. Det gäller om de inblandade myndigheterna har övervägt och löst frågor som rör sekretesskydd på varsitt håll, vidtagit behövliga säkerhetsåtgärder, begränsat eventuell överskottsinformation och övervägt frågan om eventuella begränsningar i den mottagande myndighetens möjlighet att använda sig av de uppgifter som blir åtkomliga. En liknande bedömning har tidigare gjorts av Informationshanteringsutredningen (SOU 2015:39, Myndighetsdatalag, s. 151).

Förvaltningsrätten i Stockholm noterar att det görs åtskillnad mellan direktåtkomst och andra former av elektroniskt utlämnande i 114 kap. socialförsäkringsbalken. Det är särskilt Försäkringskassan som tillämpar socialförsäkringsbalken och myndigheten framför inga invändningar mot förslaget.

Sammantaget bedömer regeringen att direktåtkomst inte längre behöver regleras särskilt för att vara tillåtet. Skatteverket, Tullverket och Krono-

11Offentlighet- och sekretessfrågor

fogdemyndigheten bör därför ges möjligheter att själva välja formerna för elektroniskt utlämnande. Lagrådet efterfrågar en närmare analys av i vilka situationer det kan vara möjligt att överväga direktåtkomst och hur avvägningen mellan behovet av informationsöverföring och skyddet av den personliga integriteten ska göras. Detta utvecklas i författningskommentaren.

Offentlighet- och sekretessfrågor 11.1 Vissa uppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet Regeringens förslag

Absolut sekretess ska gälla i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet för uppgift i en sammanställning ur en upptagning för automatiserad behandling, om sammanställningen grundar sig på uppgift om födelse- ort, födelseland, inflyttning från utlandet, medborgarskap eller uppe- hållsrätt.

Sekretessen ska inte gälla för uppgift i en sådan sammanställning om sammanställningen grundar sig på uppgifter om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island samt om medborgarskap inom eller utom Europeiska unionen (unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).

Sekretessen ska gälla i högst sjuttio år. Den tystnadsplikt som följer av sekretessen ska ha företräde framför

meddelarfriheten.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer i sak överens med regeringens. Utredningens förslag har en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna

Journalistförbundet och Tidningsutgivarna anser att förslaget ger Skatte- verket långtgående möjligheter att göra sammanställningar av uppgifter. De avstyrker förslaget om absolut sekretess och inskränkt meddelarfrihet. Det görs i huvudsak med hänvisning till allmänhetens insynsintresse och möjligheten att lämna uppgifter till media. Journalistförbundet anser att det bör räcka att uppgifterna skyddas av ett omvänt skaderekvisit. Tidningsutgivarna anser dock att ett rakt skaderekvisit bör gälla.

Skälen för regeringens förslag

Av 2 kap. 10 § lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet (folkbokföringsdatabaslagen) framgår att vid sökning i folkbokföringsdatabasen får följande uppgifter inte användas som sökbegrepp:

födelseort
make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen som är grundat på adoption
inflyttning från utlandet
uppehållsrätt för en person som är folkbokförd
medborgarskap, med undantag för uppgifter om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island samt inom eller utom Europeiska unionen (unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).

Skatteverket får alltså inte söka fram befintliga handlingar med hjälp av de sökbegrepp som anges ovan. Skatteverket får inte heller göra sammanställningar med hjälp av sökbegreppen. Det innebär att myndigheten t.ex. inte får söka efter en viss födelseort för att göra sammanställningar av personer där den aktuella födelseorten finns registrerad.

Regleringen får betydelse vid tillämpningen av den s.k. begränsningsregeln i 2 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen, TF. Begränsningsregeln innebär att en sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling som innehåller personuppgifter inte är förvarad hos en myndighet, om myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig. Syftet med begränsningsregeln är att allmänheten med stöd av offentlighetsprincipen inte ska kunna ta del av sammanställningar som myndigheten själv är förhindrad att ta fram i sin egen verksamhet.

Regeringen föreslår i avsnitt 8.2.2 att det ska införas en sökbegränsning i den nya folkbokföringsdatalagen. Denna begränsning innebär att det fortsatt bör vara otillåtet för Skatteverket att som sökbegrepp använda uppgifter som den registrerade har samband med inom folkbokföringen, om sambandet är grundat på adoption. Regeringen bedömer i samma avsnitt att den nya folkbokföringsdatalagen inte ska innehålla någon motsvarande sökbegränsning avseende övriga punkter i 2 kap. 10 § folkbokföringsdatabaslagen. Det innebär att Skatteverket inte ska hindras från att som sökbegrepp använda uppgifter om födelseort, inflyttning från utlandet, uppehållsrätt för en person som är folkbokförd samt vissa uppgifter om medborgarskap. Bedömningen grundar sig på att Skatteverket har ett stort behov av att kunna göra sådana sökningar för att utföra sitt uppdrag på ett effektivt, korrekt och rättssäkert sätt.

Regeringens bedömning i avsnitt 8.2.2 innebär att Skatteverket kommer få större möjligheter att söka fram vissa uppgifter och göra sammanställningar som av integritetsskäl inte är möjliga att göra i dag till följd av sökförbudet i 2 kap. 10 § folkbokföringsdatabaslagen. Även i dag kan dock sådana uppgifter komma att lämnas ut på begäran om den t.ex. avser utfående av beslut eller inkomna handlingar i ärenden mellan en viss tidsperiod.

Möjligheterna för allmänheten att ta del av sådana uppgifter som här är aktuella begränsas dock i viss utsträckning av befintliga sekretessregler. Enligt 22 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, gäller sekretess bl.a. för uppgift om en enskilds personliga förhållanden. Detta om det av särskild anledning kan antas att

den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i verksamhet som avser folkbokföring. Bestämmelsen innehåller ett rakt kvalificerat skaderekvisit vilket innebär att det krävs särskilt mycket för att sekretessen ska gälla.

Vidare framgår av 21 kap. 5 § OSL att sekretess gäller för uppgift som rör en utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller lider annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och en utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar. Även denna bestämmelse innehåller ett rakt skaderekvisit. Den är till skillnad från 22 kap. 1 § OSL inte avgränsad till folkbokföringsverksamhet. Den gäller oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer, men har ett begränsat tillämpnings- område. Men bedömningen ska endast göras i förhållande till omständig- heter som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och en utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar.

Vid sidan av de ovan nämnda bestämmelserna framgår av 21 kap. 7 §

OSL att sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med EU:s dataskydds- förordning eller dataskyddslagen. Bestämmelsen kan bl.a. tillämpas vid s.k. massuttag av uppgifter. Även här är det fråga om ett rakt skaderekvisit.

Redogörelsen ovan illustrerar att det finns tillämplig sekretessreglering för uppgifter om födelseort, inflyttning från utlandet, uppehållsrätt för en person som är folkbokförd samt vissa uppgifter om medborgarskap. En konsekvens av förslaget att inte överföra det nuvarande sökförbudet till folkbokföringsdatalagen är dock att fler uppgifter kommer kunna begäras ut. Regeringen föreslår därför att en särskild reglering om sekretess ska införas i OSL. Regleringen bör utformas på så sätt att sekretess ska gälla i Skatteverkets verksamhet som omfattas av den föreslagna folkbokförings- datalagen, för uppgift i en sammanställning ur en upptagning för auto- matiserad behandling, om sammanställningen grundar sig på uppgifter om födelseort, födelseland, inflyttning från utlandet, medborgarskap eller uppehållsrätt. Detta med undantag för uppgifter om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island samt om medborgarskap inom eller utom Europeiska unionen (unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).

Sekretessens föremål föreslås därmed utformas utifrån sökförbudet i 2 kap. 10 § folkbokföringsdatabaslagen, förutom uppgifter om samband grundat på adoption. Av tydlighetsskäl bör ett uttryckligt tillägg göras avseende uppgift om födelseland i jämförelse vad som anges i det nuvarande sökförbudet, där endast födelseort anges. Vidare bör endast uppgift om uppehållsrätt omfattas av förslaget, till skillnad från nuvarande reglering i vilken uppehållsrätt för en person som är folkbokförd anges. Det bedöms vara tillräckligt tydligt med uppehållsrätt i jämförelse med uppehållsrätt för en person som är folkbokförd.

Utgångspunkten vid utformningen av en ny sekretessbestämmelse är att inte mer än bara det som är oundgängligen nödvändigt ska sekretess- beläggas för att skydda det intresse som har föranlett bestämmelsen.

Till skillnad från vad Journalistförbundet och Tidningsutgivarna anför, anser regeringen att det i sammanhanget är nödvändigt med absolut sekretess. Det förekommer redan i dag i verksamhet som avser bestämmande av skatt för uppgift om enskildas personliga eller

ekonomiska förhållanden (27 kap. 1 § OSL). Det skulle innebära betydande integritetsrisker om de sammanställningar som Skatteverket kan göra skulle bli offentliga. Det behövs därför absolut sekretess för att åstadkomma ett fortsatt skydd för uppgifterna i ett integritetshöjande syfte. På detta sätt kommer regleringen i praktiken innebära ett fortsatt likvärdigt skydd för de aktuella uppgifterna som gäller enligt nuvarande reglering i 2 kap. 10 § folkbokföringsdatabaslagen. Enligt nuvarande ordning finns det över huvud taget inte möjlighet att begära att Skatteverket gör sökningar på de aktuella uppgifterna för utfående av sammanställningar över dessa. De aktuella sammanställningarna är i dag inte allmänna handlingar på grund av sökbegränsningarna. För att uppnå samma skydd när sammanställningarna kan bli allmänna handlingar krävs att sekretessen är absolut. Det innebär att någon skadeprövning inte ska göras vid begäran om utlämnande.

Mot detta kan det konstateras att allmänheten har ett intresse av insyn i folkbokföringsverksamheten. Detta framgår bl.a. av att det i 22 kap. 1 § OSL framgår att det krävs särskild anledning att anta att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om en uppgift röjs för att kunna sekretessbelägga uppgifter hänförliga till folkbokföringen m.m. Ett grundläggande syfte med folkbokföringsverksamheten anses ofta vara att tillgodose samhällets behov av uppgifter om fysiska personer bosatta i Sverige. En del av insynsintresset är vidare hänförligt till att det ska finnas möjlighet att granska Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Behovet av insyn gäller dock i första hand myndighetens verksamhet, inte uppgifter om en enskilds personliga förhållanden. Som framgår ovan har allmänheten inte heller i dag möjlighet att begära att Skatteverket gör en sammanställning baserad på aktuella uppgifter. Vid en avvägning väger därför behovet av skydd för aktuella uppgifter tyngre än behovet av insyn i verksamheten. Detta särskilt eftersom det rör skyddet för enskildas integritet.

Förslaget innebär att det räcker att någon av de uppräknade uppgifterna har använts för att göra sammanställningen tillgänglig, t.ex. genom en sökning, för att uppgiften ska omfattas av sekretess. Enskilda uppgifter om t.ex. en persons födelseort i ett ärende omfattas däremot inte av förslaget. I ett sådant fall får en prövning i stället göras enligt de redan befintliga sekretessbestämmelser som nämns ovan.

Vad gäller sekretesstidens längd gäller sekretess till skydd för enskildas personliga förhållanden vid folkbokföringen i högst 70 år enligt 22 kap. 1 § OSL. De uppgifter om enskildas personliga förhållanden som nu föreslås omfattas av sekretess är sådana uppgifter som förekommer i verksamhet med folkbokföring. Det föreslås därför att den aktuella sekretessen också ska gälla i högst 70 år.

Regeringen föreslår att den nya sekretessregleringen ska införas i anslutning till övriga sekretessregler som gäller för folkbokföring. Sekretessbestämmelsen bör därför införas som en ny paragraf i 22 kap. 1 c § OSL.

Rätten att meddela uppgifter till grundlagsskyddade medier för offentliggörande och publicering går i regel före den tystnadsplikt som sekretess innebär (1 kap. 1 och 7 §§ TF och 1 kap. 1 och 10 §§ YGL). Det innebär att det i vissa fall är möjligt att straffritt lämna ut sekretessbelagda uppgifter för publicering i t.ex. tryckt skrift, radio eller tv. Bestämmelser

om tystnadsplikt kan dock ges företräde framför denna meddelarfrihet. Till skillnad från vad Journalistförbundet och Tidningsutgivarna anför föreslår regeringen att tystnadsplikten som följer av den föreslagna sekretessregleringen ska ha företräde framför meddelarfriheten. Detta särskilt eftersom det rör sammanställningar av uppgifter som har lämnats av enskilda i enlighet med de krav för registrering som gäller enligt den materiella regleringen för folkbokföringsverksamheten. Det föreslås därför en justering i nuvarande 22 kap. 6 § OSL.

11.2Sekretess till skydd för enskildas intressen vid dataanalyser och urval

11.2.1Uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden ska omfattas av sekretess

Regeringens förslag

Absolut sekretess ska gälla i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamhet, Tullverkets verksamhet och Kronofogdemyndighetens verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Sekretessen ska även gälla i Kronofogdemyndighetens verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning.

För uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden ska sekretessen hos Skatteverket och Tullverket gälla i högst 20 år. Samma sekretesstid ska gälla hos Kronofogdemyndigheten för uppgift om enskildas ekonomiska förhållanden. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden ska dock sekretessen hos Kronofogdemyndigheten gälla i högst 50 år.

Den tystnadsplikt som följer av sekretessen ska ha företräde framför meddelarfriheten.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer i sak överens med regeringens. Utredningens förslag har dock en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna

Journalistförbundet anser att förslaget ger myndigheterna långtgående möjligheter att göra sammanställningar av uppgifter. Journalistförbundet avstyrker därför förslaget om absolut sekretess och inskränkt meddelarfrihet. Det görs i huvudsak med hänvisning till allmänhetens insynsintresse och möjligheten att lämna uppgifter till media.

Skälen för regeringens förslag

Behovet av att skydda uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden vid dataanalyser och urval

I avsnitt 9 föreslås att Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska få tydligare rättsliga stöd att behandla personuppgifter vid dataanalyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka fel. Det föreslås även ett tydligare rättsligt stöd för att behandla personuppgifter vid dataanalyser och urval i Kronofogdemyndighetens verksamhet med att motverka överskuldsättning.

I berörda myndigheters verksamheter behandlas stora mängder uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Genom regeringens förslag kommer dessa uppgifter i högre utsträckning även kunna behandlas vid dataanalyser och urval.

De sammanställningar som kan göras med hjälp av dataanalyser och urval kan innebära integritetsrisker om sammanställningarna skulle bli offentliga. Det är därför angeläget med sekretessregleringar som säkerställer ett tillräckligt skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden vid dataanalyser och urval. Journalistförbundet anser dock att en sådan sekretessreglering skulle ge myndigheterna långtgående möjligheter att göra sammanställningar av uppgifter. Journalistförbundet avstyrker därför en sådan reglering med hänvisning till allmänhetens insynsintresse och möjligheten att lämna uppgifter till media. Det finns dock redan en absolut sekretessreglering som gäller vid dataanalyser och urval i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet som regeringen redogör för nedan (22 kap. 1 a § OSL).

I berörda myndigheters verksamheter gäller skilda sekretessbestämmelser som har olika föremål, räckvidd och styrka.

Skatteverkets beskattningsverksamhet

I 27 kap. 1 och 2 §§ OSL finns sekretessbestämmelser som omfattar verksamhet som avser bestämmande av skatt m.m.

Absolut sekretess gäller i dag bl.a. i verksamhet som avser bestämmande av skatt för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, s.k. skattesekretess (27 kap. 1 § första stycket OSL).

Absolut sekretess gäller även i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (skattedatabaslagen) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen, s.k. databassekretess (27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL).

Med anledning av de ändringar som föreslås genom den nya beskattningsdatalagen, föreslås en ändring av lydelsen av 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL. Det bör framgå att sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Skatteverket och som används i verksamhet som avses i den föreslagna 2 § beskattningsdatalagen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Enligt nuvarande ordning gäller även sekretess för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i vissa angivna ärenden, t.ex. avseende skattekontroll eller anstånd med erläggande av skatt

(27 kap. 2 § OSL). Absolut sekretess eller sekretess med ett omvänt skaderekvisit gäller beroende på i vilket ärende uppgiften förekommer. Olika nivåer av sekretesskydd gäller alltså i olika verksamheter eller ärendetyper vid Skatteverket.

Regeringen anser att det är lämpligt med ett likvärdigt sekretesskydd för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden när Skatteverket utför dataanalyser och urval. Detta oavsett i vilken verksamhet eller för vilken ärendetyp som dataanalyser och urval används för. Ett likvärdigt sekretesskydd tydliggör vilka sekretessbestämmelser som är tillämpliga när sådana verktyg används.

Mot bakgrund av ovan föreslår regeringen att en särskild reglering om absolut sekretess ska införas för de uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som behandlas vid dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel inom Skatteverkets verksamhet som avses i den föreslagna 2 § beskattningsdatalagen. På detta sätt blir det tydligt att samma sekretesskydd gäller oavsett inom vilken verksamhet dataanalyserna och urvalen utförs. Det föreslås att den nya sekretessbestämmelsen ska införas i anslutning till övriga sekretessregler som gäller i beskattningsverksamheten.

Skatteverkets folkbokföringsverksamhet

Absolut sekretess gäller i dag i verksamhet som avser förande av och uttag ur analys- och urvalsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet (folkbokföringsdatabaslagen) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen (22 kap. 1 a § OSL). Med anledning av de ändringar som föreslås genom den nya folkbokföringsdatalagen, föreslås en ändring av lydelsen av 22 kap. 1 a § OSL. Regeringen föreslår att regleringen ändras till att omfatta verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Skatteverkets verksamhet som anges i 2 § folkbokföringsdatalagen. Regleringen bör fortsatt omfatta uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och föreskriva absolut sekretess.

Tullverkets verksamhet

Sekretess gäller i dag för uppgift hos Tullverket, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men (27 kap. 3 § första stycket OSL). Det är alltså fråga om ett omvänt skaderekvisit, dvs. det finns en presumtion för sekretess.

Motsvarande sekretess gäller i en myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet (tulldatabaslagen) för uppgift som har tillförts databasen (27 kap. 3 § andra stycket OSL).

Med anledning av de ändringar som föreslås genom den nya tulldatalagen, föreslås en ändring av lydelsen av 27 kap. 3 § andra stycket OSL. Det bör framgå att sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Tullverket och som används i verksamhet som avses i den föreslagna 2 § tulldatalagen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Vidare kan det inom ramen för den föreslagna tulldatalagen uppkomma situationer när uppgifter om enskilda behandlas för dataanalyser och urval där det inte står klart att det finns tillämpliga sekretessbestämmelser. Det är dessutom lämpligt att liknande sekretessbestämmelser som ovan föreslås för Skatteverket även ska finnas i Tullverkets verksamhet som omfattas av den föreslagna tulldatalagen. Denna systematik gäller redan i offentlighets- och sekretesslagen avseende skattesekretessen. Regeringen föreslår därför att det ska införas en ny reglering om absolut sekretess för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som ska gälla i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i verksamhet som avses i den föreslagna 2 § tulldatalagen. Den nya sekretessbestämmelsen bör införas i anslutning till övriga sekretessregler som gäller för Tullverket.

Kronofogdemyndighetens verksamhet

Sekretess gäller i dag hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (2014:836) om näringsförbud, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men (34 kap. 1 § första stycket OSL). Det är fråga om ett omvänt skaderekvisit, dvs. det finns en presumtion för sekretess.

Under motsvarande förutsättningar gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet (kronofogdedatabaslagen) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen (34 kap. 2 § första stycket OSL).

Med anledning av de ändringar som föreslås genom den nya kronofogdedatalagen, föreslås en ändring av lydelsen av 34 kap. 2 § första stycket OSL. Det bör framgå att under motsvarande förutsättningar som i 1 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Kronofogdemyndigheten och används i verksamhet med utsökning och indrivning samt ansökan om och tillsyn över näringsförbud som avses i den föreslagna 2 § kronofogdedatalagen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Vidare anser regeringen att det även för denna myndighet finns skäl att införa ett särskilt sekretesskydd för uppgifter om enskilda som behandlas för dataanalyser och urval. Vid användningen av sådana verktyg kan Kronofogdemyndigheten få en mer omfattande bild av enskildas förhållanden på ett sätt som innebär att uppgifterna tillsammans blir mer integritetskänsliga än vad de skulle vara var för sig. Sekretessen bör därför stärkas i förhållande till det sekretesskydd som gäller för de flesta uppgifter i myndighetens verksamhet i övrigt. Samma sekretesskydd bör gälla för uppgifter som behandlas vid dataanalyser och urval oavsett inom vilken av Kronofogdemyndighetens verksamheter det används. Sekretessen bör därmed omfatta såväl dataanalyser och urval som görs i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Kronofogdemyndighetens verksamhet som anges i 2 § i den nya kronofogdedatalagen, som

dataanalyser och urval som görs i Kronofogdemyndighetens verksamhet med att motverka överskuldsättning. Sekretessen som gäller dataanalyser och urval som görs i syfte att motverka överskuldsättning ska gälla vid alla dataanalyser och urval som sker i Kronofogdemyndighetens verksamhet för detta syfte. Till skillnad från vad Lagrådet anför bör sekretessen därför inte begränsas till verksamhet som omfattas av 2 § kronofogdedatalagen. Regeringen anser dock, med beaktande av Lagrådets synpunkt, att det finns skäl att förtydliga bestämmelsen.

Sekretessen ska vara absolut

De uppgifter som används i verksamhet med dataanalyser och urval kan både härröra från myndigheternas egna verksamheter och hämtas in från andra myndigheter. De uppgifter som hämtas in från andra myndigheter kan antingen vara offentliga eller omfattas av olika former av sekretess. Ett system med olika styrka på sekretessen, t.ex. med överföring av sekretess från respektive utlämnande myndighet, skulle vara svårt att hantera. Att vid myndigheters dataanalyser och urval hålla isär uppgifter med olika sekretesskydd bedöms inte vara genomförbart. Det gäller i likhet med regeringens bedömning avseende folkbokföringsverksamheten (prop. 2022/23:41, Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten, s. 47).

Vidare är det svårt att på ett mer precist sätt bedöma vilka typer av sammanställningar som kan komma att anses vara förvarade vid myndigheterna i samband med utförandet av dataanalyser och urval. Omfattande integritetskänsliga sammanställningar om enskilda kan dock göras.

Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att det ovan föreslagna sekretesskyddet vid dataanalyser och urval för respektive myndighet ska vara mycket starkt.

Absolut sekretess gäller redan i verksamhet som avser bestämmande av skatt för uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (27 kap. 1 § OSL) och för uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i sådan verksamhet som avser framställning av statistik (24 kap. 8 § OSL). När den s.k. statistiksekretessen infördes ansåg regeringen att ett skäl för att ha långtgående sekretess är att offentlighetsintresset i fråga om statistiskt primärmaterial är förhållandevis svagt, medan integritetsintresset är påtagligt. Regeringen ansåg vidare att även praktiska skäl talar för en långtgående sekretess. Detta eftersom Statistiska centralbyrån samlar in uppgifter från olika källor med olika sekretessregler och blandar dessa i ett register (prop. 1979/80:2, Med förslag till sekretesslag m.m., Del A, s. 262 och 263.).

Regeringen anser att de skäl som anfördes för statistiksekretessen även gör sig gällande vid avvägningen av vilken sekretessnivå som ska gälla till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden vid Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens dataanalyser och urval. Myndigheterna behandlar stora mängder personuppgifter vid dataanalyser och urval. Precis som i statistikverksamhet är integritetsintresset påtagligt vid de aktuella personuppgiftsbehandlingarna. Myndighetens sambearbetning av flera uppgifter, som var för sig framstår som mindre integritetskänsliga, ger myndigheten tillgång till en mer omfattande bild av den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden.

Om sammanställning i form av t.ex. en lista över vilka uppgifter om enskilda som har behandlats vid en viss dataanalys kan bli offentlig, uppkommer stora risker för enskildas personliga integritet.

Vidare är insynsintresset avseende uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som behandlas vid myndigheterna inte lika stort i förhållande till myndigheternas verksamhet eller uppgifter i myndigheternas beslut (prop. 2022/23:41, Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten, s. 47). Dataanalyser och urval innebär inte heller i sig myndighetsutövning. Till skillnad från vid betungande myndighetsbeslut uppstår inte några direkta konsekvenser för enskilda när myndigheterna utför dataanalyser och urval. Eventuellt kan ytterligare kontrollåtgärder vidtas i ett enskilt ärende, men det är i ett senare skede. Vidare är den föreslagna sekretessen begränsad till dataanalyser och urval som görs för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktigheter i myndigheternas respektive verksamhet. Integritetsintresset är alltså påtagligt i detta sammanhang och bedöms väga tyngre än behovet av den insyn som ett lägre sekretesskydd skulle ge. Trots absolut sekretess kan myndigheterna dessutom lämna ut avidentifierade uppgifter utan risk för att skada eller men uppkommer.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att absolut sekretess ska gälla till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden vid myndigheternas dataanalyser och urval.

Sekretesstidens längd

För uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden gäller sekretessen i Skatteverkets beskattningsverksamhet och hos Tullverket i högst 20 år (27 kap. 1 § femte stycket och 27 kap. 3 § fjärde stycket OSL).

Sekretessen till skydd för enskilds personliga förhållanden vid folkbokföring gäller i högst 70 år (22 kap. 1 § OSL). För uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts analys- och urvalsdatabasen i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet gäller dock sekretessen i högst 20 år (22 kap. 1 a § OSL).

Hos Kronofogdemyndigheten förekommer sekretess som gäller i högst 20 år för enskildas ekonomiska förhållanden och 50 år för enskildas personliga förhållanden beroende på i vilken verksamhet uppgifterna förekommer (34 kap. 1 och 6 §§ OSL).

Mot bakgrund av redogörelsen ovan föreslår regeringen att den föreslagna sekretessen hos Skatteverket och Tullverket ska gälla i högst 20 år för uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Samma sekretesstid föreslås gälla hos Kronofogdemyndigheten för uppgift om enskildas ekonomiska förhållanden. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden ska dock sekretessen hos Kronofogdemyndigheten gälla i högst 50 år. Förslaget följer alltså de grundprinciper om sekretesstidens längd som gäller för motsvarande uppgifter enligt den hittills gällande ordningen.

Tystnadsplikten

Rätten att meddela uppgifter till grundlagsskyddade medier för offentliggörande och publicering går i regel före den tystnadsplikt som sekretess

innebär (1 kap. 7 § TF och 1 kap. 10 § YGL). Bestämmelser om tystnadsplikt kan dock genom föreskrifter i offentlighets- och sekretesslagen ges företräde framför meddelarfriheten (7 kap. 22 § första stycket 3 TF och 5 kap. 4 § första stycket 3 YGL).

Intresset av att offentliggöra uppgifter motiveras främst av behovet av insyn i och granskning av myndigheternas verksamhet. De aktuella uppgifterna hänför sig dock inte till ärenden som innefattar myndighetsutövning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten kommer dessutom inte vara förhindrade att informera om missförhållanden vid dataanalyser och urval, t.ex. vid misstankar om att urval görs på grundval av etnicitet på ett sätt som inte är tillåtet (jfr prop. 2022/23:34, Utbetalningsmyndigheten, s. 77).

Regeringen föreslår därför att tystnadsplikten som följer av de föreslagna sekretessbestämmelserna ska ha företräde framför meddelarfriheten.

11.2.2Sekretess i mål hos domstol, vissa internationella avtal och vissa konkurssituationer

Regeringens förslag

Sekretessbestämmelserna till skydd för enskildas intressen vid dataanalyser och urval i Skatteverkets beskattningsverksamhet och Tullverkets verksamhet ska inte omfattas av domstolssekretess.

Sekretessbrytande bestämmelser gentemot förvaltare i en enskilds konkurs som gäller i Skatteverkets beskattningsverksamhet samt hos Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska inte omfattas av sekretessbestämmelser till skydd för enskildas intressen vid dataanalyser och urval.

Regeringens bedömning

Sekretessbestämmelserna till skydd för enskildas intressen vid dataanalyser och urval i Skatteverkets beskattningsverksamhet, Tullverkets verksamhet och Kronofogdemyndighetens verksamhet bör gälla avseende vissa internationella avtal.

Utredningens förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen från utredningen stämmer i sak överens med regeringens. Utredningens förslag har en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget eller bedömningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Allmänt

Regeringen föreslår ovan nya sekretessbestämmelser till skydd för

enskildas intressen vid dataanalyser och urval i Skatteverkets

beskattningsverksamhet och i Tullverkets verksamhet. De nya bestämmelserna föreslås placeras i 27 kap. 2 a och 3 a §§ OSL.

Förslagen medför att vissa andra sekretessregler i samma kapitel påverkas. Bestämmelserna i 27 kap. 4, 5 och 8 §§ innehåller hänvisningar till andra paragrafer i samma kapitel som får till följd att de föreslagna 27 kap. 2 a och 3 a §§ omfattas av dessa bestämmelser. Detta får betydelse för bl.a. Skatteverkets och Tullverkets tillämpning av sekretessbestämmelserna i det aktuella kapitlet.

På motsvarande sätt innebär den ovan föreslagna sekretessbestämmelsen i 34 kap. 10 b § OSL avseende Kronofogdemyndighetens dataanalyser och urval att vissa andra bestämmelser i 34 kap. OSL bör ses över.

Ändringar av hänvisningar i 27 kap. 4 § OSL om mål hos domstol

Som framgår ovan finns sekretessbestämmelser som omfattar Skatteverkets beskattningsverksamhet och Tullverkets verksamhet i 27 kap. 1– 3 §§ OSL.

Av 27 kap. 4 § OSL framgår bl.a. att sekretessen enligt 1–3 §§ även gäller för uppgift i mål hos domstol, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Vidare framgår att om en domstol i ett mål får en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet och uppgiften saknar betydelse i målet, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos domstolen.

Den aktuella bestämmelsen är tillämplig i skatteprocessen för domstolarnas del och innebär att ett rakt skaderekvisit gäller. Det raka skaderekvisitet för uppgift i mål ska tillämpas på alla uppgifter som är av betydelse i målet.

Regeringen anser att det saknas anledning att låta den aktuella bestämmelsen omfatta de föreslagna bestämmelserna i 27 kap. 2 a och 3 a §§ OSL. De uppgifter som behandlas vid myndigheternas dataanalyser samt urval och som omfattas av sekretess enligt de föreslagna bestämmelserna kommer med stor sannolikhet inte finnas i ett ärende vid myndigheterna.

Om uppgifter som härrör från Skatteverkets eller Tullverkets dataanalyser och urval ändå tas in i ett ärende, kommer uppgifterna att omfattas av den sekretess som gäller för ärendet. I sådana fall blir t.ex. skattesekretessen i 27 kap. 1 § första stycket OSL eller sekretessen vid Tullverket enligt 27 kap. 3 § första stycket OSL tillämpliga. Om ärendet sedan överlämnas till domstol efter överklagande kommer uppgifterna redan att omfattas av sekretessregeln i 27 kap. 4 § OSL. Detta eftersom uppgiften i ett sådant fall omfattas av den sekretess som gäller i ärendet vid Skatteverket eller Tullverket. Om uppgifterna har betydelse i målet hos domstolen, kommer därmed ett rakt skaderekvisit att gälla vid domstolen. Om uppgiften däremot saknar betydelse i målet, blir sekretessbestämmelsen som gäller i ärendet vid myndigheterna tillämplig på uppgiften även hos domstolen.

Mot denna bakgrund föreslås att bestämmelsen i 27 kap. 4 § OSL ska ändras på så sätt att det i stället anges att sekretessen enligt 1, 2 och 3 §§ gäller för de aktuella uppgifterna. På detta sätt kommer inte de nya

föreslagna bestämmelserna i 27 kap. 2 a och 3 a §§ OSL att omfattas av ordalydelsen.

Ingen ändring av hänvisningar i 27 kap. 5 § OSL om vissa internationella avtal

Av 27 kap. 5 § OSL framgår bl.a. att sekretessen enligt 1–4 §§ gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen i verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer.

Bestämmelsen reglerar när skattesekretess gäller i ärenden om handräckning eller bistånd där Sverige biträder en annan stat eller mellanfolklig organisation till följd av ett internationellt avtal, samt tar sikte på sekretessbelagda uppgifter som en myndighet förfogar över på grund av ett internationellt avtal.

De uppgifter som behandlas vid Skatteverkets och Tullverkets dataanalyser och urval kommer i princip inte att avse uppgifter som Sverige har fått för att hjälpa andra stater, eller som Sverige förfogar över på grund av ett sådant internationellt avtal som avses i 27 kap. 5 § OSL. Det kan dock tänkas att Skatteverket eller Tullverket kommer att använda uppgifter vid dataanalyser och urval som myndigheterna förfogar över till följd av internationella avtal. För uppgifter enligt ovan föreslagna 27 kap. 2 a och 3 a §§ OSL kommer absolut sekretess att gälla, på samma sätt som enligt 27 kap. 5 § OSL. En skillnad är dock att vissa sekretessbrytande bestämmelser inte gäller om sekretess gäller enligt 27 kap. 5 § andra stycket.

Regeringen bedömer att bestämmelsen i 27 kap. 5 § OSL bör kvarstå oförändrad. Detta för att det inte ska råda några oklarheter kring vilka sekretessbestämmelser som gäller om uppgifter som används vid dataanalyser och urval bl.a. är sådana som myndigheterna förfogar över till följd av ett internationellt avtal. Absolut sekretess kommer därmed alltid att gälla. Det innebär att de föreslagna sekretessreglerna i 27 kap. 2 a och 3 a §§ OSL kommer att omfattas av 27 kap. 5 § OSL.

Ändringar av hänvisningar i 27 kap. 8 § OSL om sekretessbrytande bestämmelser i vissa konkurssituationer

Av 27 kap. 8 § första stycket OSL framgår att sekretessen enligt 1–4 §§ inte hindrar att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs. Enligt andra stycket hindrar inte sekretessen enligt 2– 4 §§ att uppgift i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs. I tredje stycket anges att om en myndighet med stöd av första eller andra stycket lämnar en uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

Bestämmelsen medför att uppgifter som annars omfattas av sekretess i vissa fall får lämnas till en konkursförvaltare i den enskildes konkurs. Till skillnad från bestämmelserna i 27 kap. 4 och 5 §§ OSL innefattar 27 kap. 8 § alltså en sekretessbrytande bestämmelse.

Om uppgifter som behandlas vid myndigheternas dataanalyser och urval förekommer i ett ärende om revision eller ärende enligt lagen om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter, kommer uppgifterna att omfattas av den sekretess som gäller i dessa ärenden. De kommer därmed inte omfattas av den särskilda sekretessen för uppgifter vid myndigheternas dataanalyser och urval. Det saknas därför skäl att låta sekretessbestämmelsen i 27 kap. 8 § OSL omfatta de föreslagna bestämmelserna i 27 kap. 2 a och 3 a §§ OSL.

Regeringen föreslår därför att 27 kap. 8 § OSL ska ändras på så sätt att det i första stycket i stället anges att sekretessen enligt 1, 2, 3 och 4 §§ inte hindrar att aktuella uppgifter lämnas ut under de förutsättningar som där anges. Vidare bör andra stycket ändras på så sätt att det i stället anges att sekretessen enligt 2, 3 och 4 §§ inte hindrar att vissa uppgifter lämnas ut under de förutsättningar som där anges.

Ändringar av hänvisningar i 34 kap. 4 § OSL som avser internationella avtal

I 34 kap. OSL finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild vid utsökning och indrivning, skuldsanering m.m. Enligt 34 kap. 4 § första stycket gäller sekretess i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 §§ för sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet. I andra stycket föreskrivs att om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.

Regeringen bedömer, av samma skäl som framgår ovan avseende 27 kap. 5 § OSL, att bestämmelsen i 34 kap. 4 § även ska innefatta en hänvisning till den föreslagna sekretessregeln i 34 kap. 10 b §. Det kommer då inte uppstå en situation i vilken det är oklart vilket sekretesskydd som gäller, utan sekretessen kommer vara absolut även i sådana situationer som anges i 34 kap. 4 § OSL. Därtill kommer vissa i 34 kap. 4 § andra stycket angivna sekretessbrytande bestämmelser inte att vara tillämpliga på det sätt som där anges om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda.

Regeringen föreslår därför att 34 kap. 4 § bör ändras på så sätt att det i första stycket anges att sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 och 10 b §§ för sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.

Ingen ändring av hänvisningar i den sekretessbrytande bestämmelsen i 34 kap. 5 § OSL

I 34 kap. 5 § första stycket OSL anges att sekretessen enligt 1–3 §§ inte hindrar att uppgifter om en enskild lämnas till förvaltare i den enskildes konkurs. Av andra stycket framgår att om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

Regleringen avser Kronofogdemyndighetens verksamhet med bl.a. utsökning och indrivning samt verksamhet enligt lagen (2014:836) om näringsförbud och motsvarar den som finns i 27 kap. 8 § OSL beträffande Skatteverket och Tullverket. Den bryter alltså sekretessen avseende vissa uppgifter om en enskild i de fall uppgifterna lämnas till förvaltare i den enskildes konkurs.

Av samma skäl som anges ovan avseende bestämmelsen i 27 kap. 8 § OSL bedömer regeringen att den nya sekretessbestämmelsen i 34 kap. 10 b § OSL inte ska omfattas av den sekretessbrytande bestämmelsen i 34 kap. 5 § OSL. Bestämmelsen i 34 kap. 5 § OSL behöver därför inte ändras till följd av förslaget till en ny sekretessbestämmelse i 34 kap. 10 b § OSL.

11.3Sekretess till skydd för vissa allmänna intressen vid dataanalyser och urval

Regeringens förslag

Sekretess ska gälla för uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel. Detta om det kan antas att det allmännas syfte med sådana analyser och urval motverkas om uppgiften röjs och analyserna och urvalen rör Skatteverkets beskattnings- eller folkbokföringsverksamheter eller Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter som omfattas av de nya lagarna.

Regeringens bedömning

Den aktuella sekretessen bör inte gälla för sådana uppgifter som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningen föreslår att den aktuella sekretessen även ska gälla i Kronofogdemyndighetens verksamhet för sådana uppgifter som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning. Vidare har utredningens förslag en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna

Journalistförbundet avstyrker förslaget med hänsyn till allmänhetens insynsintresse. Förbundet påpekar även att det saknas beskrivningar av vilka typer av uppgifter som omfattas av förslaget. Diskrimineringsombudsmannen understryker vikten att tillsynsmyndigheter ges möjlighet att utföra tillsyn och få tillgång till information om metoder och modeller i verksamheterna.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

I arbetet med dataanalyser och urval utformar myndigheterna olika analyser, tar fram riskfaktorer och utvecklar urvalsmodeller. Syftet med detta arbete är att få fram ett urval av bl.a. ärenden som det kan finnas anledning att kontrollera närmare. Denna närmare granskning beror i sin tur identifierade risker för fel eller felaktiga uppgifter.

Det vore negativt för arbetet om allmänheten skulle ges fullständig insyn i denna verksamhet. Det skulle t.ex. riskera att leda till att riskfaktorer, metoder eller urvalsmodeller utnyttjas för att undvika ytterligare kontroll (jfr prop. 2022/23:34, Utbetalningsmyndigheten, s. 80). Syftet med myndigheternas dataanalyser och urval, nämligen att förebygga, förhindra och upptäcka fel, skulle därmed gå förlorat. Det finns därför ett behov av att till viss del begränsa insynen i denna verksamhet.

I OSL finns vissa sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen. I 17 kap. regleras sekretess till skydd främst för myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn. Enligt 17 kap. 1 § gäller sekretess för uppgift om planläggning eller andra förberedelser för sådan inspektion, revision eller annan granskning som en myndighet ska göra, om det kan antas att syftet med granskningsverksamheten motverkas om uppgiften röjs.

Regeringen har tidigare bedömt att 17 kap. 1 § OSL inte utgör ett tillräckligt skydd för det utvecklade arbetet med dataanalyser och urval som Skatteverket behöver genomföra inom folkbokföringsverksamheten (prop. 2022/23:41, Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten, s. 51). Det har därför införts en sekretessbestämmelse i 17 kap. 1 a § OSL som gäller för uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten.

Regeringen föreslår att sekretess även ska gälla för uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Skatteverkets beskattningsverksamhet samt i Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter som omfattas av de föreslagna dataskyddslagarna. Detta om det kan antas att det allmännas syfte med sådana analyser och urval motverkas om uppgiften röjs.

Bestämmelsen i 17 kap. 1 a § OSL avser redan i dag dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten. Motsvarande sekretess bör behållas, men med vissa ändringar för att anpassa sekretessen till regeringens förslag avseende dataanalyser och urval i avsnitt 9. Allmänhetens insynsintresse

kommer därför inte påverkas i någon större utsträckning på det sätt som Journalistförbundet anför.

Vidare påpekar Journalistförbundet att det saknas beskrivningar av vilka uppgifter som kan komma att omfattas av den föreslagna sekretessen. En närmare beskrivning av vilka uppgifter om metoder, modeller och riskfaktorer som är aktuella att sekretessbelägga är svår att ge. Myndigheterna kan t.ex. använda metoder som innefattar jämförelser av olika ärenden, uppgifter eller företeelser för att identifiera riskfaktorer och lämpliga urval. Myndigheterna kommer vidare att kunna utveckla olika slags urvalsmodeller som kan bli aktuella att tillämpa i olika situationer och vid olika tidpunkter, vilket gör att det är svårt att förutse samtliga typer av urvalsmodeller som kommer att användas. Inom beskattningsverksamheten har Skatteverket t.ex. omkring tusen olika modeller som används. Flera av dessa används dagligen för att hitta olika risker för fel i samband med ärendehanteringen. De modeller som används utvecklas utifrån riskindikatorer och förändras kontinuerligt för att de ska bli så träffsäkra som möjligt.

Regeringen föreslår att sekretessen endast ska gälla för uppgifterna om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga, förhindra och upptäcka fel motverkas om uppgiften röjs. Det föreslås alltså ett rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. Det säkerställer en rimlig balans mellan behovet av sekretess och intresset av insyn i myndigheternas verksamhet med dataanalyser och urval. I enlighet med vad Diskrimineringsombudsmannen anför är det viktigt att tillsynsmyndigheter får god tillgång till information om metoder och modeller i de aktuella verksamheterna, jfr 10 kap. 17 § OSL där det anges att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en myndighet om uppgiften behövs för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.

Den sekretess som enligt 17 kap. 1 a § OSL gäller för uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten bör finnas kvar oförändrad i sak, men med vissa ändringar av vilka verksamheter paragrafen omfattar. Bestämmelsen bör ändras på så sätt att den även omfattar verksamhet med dataanalyser och urval som sker i Skatteverkets beskattningsverksamhet samt i Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter. Bestämmelsen bör hänvisa till de föreslagna lagarna för att närmare avgränsa vilka verksamheter som omfattas, dvs. 2 § beskattningsdatalagen, 2 § folkbokföringsdatalagen, 2 § tulldatalagen och 2 § kronofogdedatalagen.

Vidare bör rubriken närmast 17 kap. 1 a § ändras som en följd av förslaget.

Lagrådet noterar att den föreslagna sekretessen inte omfattar uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning. Utredningen har föreslagit att den aktuella sekretessbestämmelsen även ska gälla för sådana uppgifter som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning. Regeringen bedömer dock att det saknas en sekretessgrund för detta i 2 kap. 2 § TF.

12Statens personadressregister

12.1En ny lag

Regeringens förslag

Den nuvarande lagen om det statliga personadressregistret ska upphävas och ersättas av en ny lag med samma namn.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Skatteverkets verksamhet med det statliga personadressregistret, SPAR, syftar till att tillhandahålla information till myndigheter och enskilda. Den information som tillhandahålls är vissa folkbokföringsuppgifter, uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnummer samt vissa uppgifter om inkomst och taxeringsvärde från beskattningsverksamheten. Uppgifterna förändras eller förädlas inte inom SPAR-verksamheten. De förs enbart vidare genom SPAR till enskilda eller till andra myndigheter.

Grunden för utlämnande av uppgifter ur SPAR är offentlighetsprincipen. Uppgifterna får behandlas (lämnas ut) för två olika ändamål. Det första ändamålet är kontrolländamål, dvs. för att aktualisera, komplettera och kontrollera personuppgifter. Det andra ändamålet är urvalsändamål, dvs. att ta ut uppgifter om namn och adress genom urvalsdragning för direktreklam, opinionsbildning eller samhällsinformation eller annan därmed jämförlig verksamhet. Informationen lämnas ut elektroniskt.

Det är inte självklart att det ankommer på just Skatteverket att vidta de åtgärder som SPAR-uppdraget kräver, till skillnad från beskattnings- och folkbokföringsverksamheten. Tidigare har andra aktörer haft ansvar för uppdraget.

SPAR regleras i lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret, SPAR-lagen och den tillhörande förordningen (1998:1234) om det statliga personadressregistret, SPAR-förordningen. En avgörande skillnad mellan dessa författningar och de dataskyddsförfattningar som hanteras i bl.a. avsnitt 5 är att SPAR-författningarna utgör en reglering av ett regelrätt register och inte personuppgiftsbehandling i en verksamhet.

Såväl utredningen som regeringen har identifierat ett förändringsbehov av SPAR-regleringen. Det är förändringar av innehållsmässig, strukturell och redaktionell karaktär som redogörs för nedan. Ändringarna är så pass omfattande att de nuvarande författningarna bör upphävas och ersättas av en ny lag och en ny förordning. Förslaget om en ny förordning bereds inom Regeringskansliet.

När en lag upphävs och ersätts av en ny sådan kan det vara lämpligt att den nya lagens namn skiljer sig från den gamla. Eftersom regleringen av

SPAR inte bara är av dataskyddskaraktär är det mindre lämpligt att den nya lagens namn utformas i likhet med namnen på de övriga lagar som föreslås i avsnitt 5. Det är inte heller lämpligt att byta namn på själva registret, eftersom begreppet statens personadressregister med förkortningen SPAR är väletablerade. SPAR och dess logotyp är dessutom varumärkesskyddat.

Regeringen föreslår ingen ändring av den materiella regleringen av SPAR. Den nya lagen bör därför ges samma namn som den nuvarande lagen, dvs. lagen om det statliga personadressregistret, SPAR-lagen.

12.2Ändamålen med SPAR

Regeringens förslag

Det ska föras ett statligt personadressregister för kontroll- och urvals- ändamål. Registret får användas för elektroniskt utlämnande av uppgifter.

SPAR-lagens ändamålsbestämmelser ska förtydligas.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

SPAR-lagens portalparagraf

En grundläggande förutsättning för att personuppgiftsbehandling ska vara tillåten enligt EU:s dataskyddsförordning är att det finns en rättslig grund för behandlingen, se artikel 6.1. Behandlingen är endast laglig om vissa villkor är uppfyllda, t.ex. om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige alternativt om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 c och e). Den rättsliga grunden ska vara fastställd i unions- rätten eller den nationella rätten (artikel 6.3).

I förarbetena till den nuvarande SPAR-lagen uttalade regeringen att

SPAR tillgodoser de behov av kontroll av personuppgifter som framför allt finns på den privata marknaden. SPAR-verksamheten ansågs fylla en viktig samhällsfunktion som måste betraktas som ett allmänt och berättigat intresse (prop. 1997/98:136, Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst, s. 71–72).

Av 1 § i den hittills gällande SPAR-lagen framgår att registret ska föras.

Bestämmelsen utgör därför den primära rättsliga grunden för förandet av registret. Det saknas skäl att föreslå en ändring av regleringen i sak. I lagens portalparagraf bör det dock anges att uppgifterna i SPAR endast får användas för vissa avgränsade ändamål. På så sätt tydliggörs både varför

registret förs och vad uppgifterna i SPAR får användas till. Regeringen föreslår därför att det i den nya lagens portalparagraf ska anges att registret ska föras för kontroll-och urvalsändamål.

I SPAR ska information lämnas ut elektroniskt. Det är bl.a. för att undvika att det upprättas privata digitala register över befolkningen. Regeringen föreslår därför att det ska framgå att registret får användas för elektroniskt utlämnande av uppgifter.

Lagens ändamålsreglering

Det ligger inte inom ramen för detta lagstiftningsärende att ändra den materiella regleringen av SPAR. Den hittills gällande SPAR-lagens ändamålsbestämmelser (3 §) reglerar både varför registret förs och för vilka ändamål personuppgifter får behandlas. Det saknas skäl att ändra ändamålsbestämmelserna i sak. Regeringen föreslår därför att ändamålsbestämmelserna i den hittills gällande SPAR-lagen ska överföras till den föreslagna lagen med tillägg av de begrepp som föreslås framgå av den nya lagens portalparagraf, dvs. kontrolländamål och urvalsändamål.

12.3Lagens dubbla syften ska tydliggöras

Regeringens förslag

Syftet med den nya lagen är att ge den myndighet som regeringen har utsett till ansvarig för SPAR möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid personuppgiftsbehandlingen.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

I flera moderna dataskyddsförfattningar anges det dubbla syftet med sådan reglering: dels att möjliggöra ändamålsenlig personuppgiftsbehandling inom ett visst område, dels att skydda människors personliga integritet vid sådan behandling. I avsnitt 6.2 föreslår regeringen att detta syfte ska framgå i de nya dataskyddslagarna för Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Någon syftesbestämmelse finns inte i den nuvarande SPAR-lagen.

Verksamheten med SPAR medför ett behov av en omfattande behandling av personuppgifter. Uppgifter från beskattningsverksamheten och folkbokföringsverksamheten sammanförs i registret. Det är därför viktigt att den myndighet som regeringen utser att ansvara för SPAR har rättsliga förutsättningar för att kunna utföra nödvändig personuppgifts-behandling inom ramen för verksamheten. Det behöver samtidigt finnas

ett skydd mot att de registrerades personliga integritet kränks vid sådan personuppgiftsbehandling. Av den nuvarande SPAR-lagens förarbeten framkommer att lagen syftar till att säkerställa en lämplig balans mellan å ena sidan behovet av att föra ett register med befolkningsuppgifter för att tillgodose behovet av kontroll av personuppgifter och å andra sidan skyddet för den personliga integriteten genom att begränsa vilka uppgifter som får finnas i registret och för vilka ändamål de får behandlas (prop. 1997/98:136, Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst, s. 71–74).

Mot denna bakgrund anser regeringen att det bör införas en reglering i den nya SPAR-lagen som tydliggör lagens tvådelade syfte. Bestämmelsen bör formuleras som att den ansvariga myndigheten ska ges möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt samtidigt som människor ska skyddas mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

12.4Ansvarig myndighet och personuppgiftsansvar

Regeringens förslag

Den myndighet som regeringen utser att ansvara för SPAR är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt den nya SPAR-lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen föreslår i avsnitt 6.9 att det i de nya dataskyddslagarna för Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamhet, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska finnas en bestämmelse som pekar ut den myndighet som är personuppgiftsansvarig för behandling som sker enligt respektive lag. Det bör finnas en bestämmelse som reglerar personuppgiftsansvar även i den nya SPAR-lagen.

Av den nuvarande SPAR-lagen framgår inte att Skatteverket ansvarar för SPAR. Det framgår i stället indirekt av 2 § SPAR-förordningen, där det anges att Skatteverket är personuppgiftsansvarig för SPAR och att driften av registret får vara förlagd till servicebyråer. Regeringen anser att personuppgiftsansvaret bör regleras i den nya SPAR-lagen. Det bör därför införas en bestämmelse i den nya lagen som anger att den myndighet som regeringen utser att ansvara för SPAR är personuppgiftsansvarig för behandling som sker med stöd av lagen.

12.5Misstanke om oriktig eller ofullständig uppgift

Regeringens förslag

Vid misstanke om att en uppgift som är hämtad ur SPAR är oriktig eller ofullständig, ska den som i tjänsten har tagit del av uppgiften genast anmäla det till den myndighet som ansvarar för SPAR.

Utredningens förslag

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens. Utredningen föreslår dock inte att ofullständiga uppgifter ska omfattas av anmälningsskyldigheten.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Genom SPAR tillhandahålls en stor mängd uppgifter till ett flertal aktörer både inom den privata och den offentliga sektorn. För att uppnå syftet med SPAR måste uppgifterna i registret hålla en hög kvalitet.

Det är i huvudsak uppgifter som hämtas från Skatteverkets folkbok- föringsdatabas som behandlas i SPAR. Skatteverket har ett ansvar för att de uppgifter som behandlas i folkbokföringsdatabasen är riktiga. För att minska fel i folkbokföringen har Skatteverket ett stort behov av att andra myndigheter delar information som kan vara av betydelse. I folkbokföringslagen (1991:481) finns därför också en skyldighet för en myndighet att underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig (32 c § första stycket folkbokföringslagen).

Underrättelseskyldigheten omfattar alla myndigheter med undantag för Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Underrättelseskyldigheten gäller inte heller uppgifter som omfattas av sekretess enligt 24 kap. 8 § OSL, den s.k. statistiksekretessen.

Genom underrättelseskyldigheten har alltså även övriga myndigheter ett visst ansvar för folkbokföringsuppgifternas riktighet. En motsvarande underrättelseskyldighet finns även gällande samordningsnummer (4 kap. 1 § lagen [2022:1697] om samordningsnummer).

Även i den nuvarande SPAR-regleringen finns en bestämmelse som kan bidra till att oriktiga uppgifter uppmärksammas. Av den nuvarande 14 § SPAR-förordningen framgår att vid misstanke om att en uppgift som är hämtad ur SPAR är oriktig, ska den som i tjänsten har tagit del av uppgiften genast anmäla det till Skatteverket. Bestämmelsen innebär att det finns en anmälningsskyldighet för alla personer som i tjänsten tar del av uppgifter som är hämtade från SPAR vid misstanke om att en uppgift är oriktig. Anmälningsskyldigheten gäller dessutom alla uppgifter från SPAR. Skyldigheten inträder genast, dvs. direkt när det uppstår misstanke om att en uppgift som är hämtad från SPAR är oriktig.

Uppgifter som registreras i folkbokföringsverksamheten är till för hela samhällets behov. Intresset av korrekta uppgifter i folkbokföringsverk-

samheten väger tungt och innebär att myndigheter och andra aktörer som hämtar uppgifter från folkbokföringsverksamheten också får bättre förutsättningar att utföra sin verksamhet. SPAR är ett sådant offentligt register som huvudsakligen omfattar personer som är folkbokförda i Sverige eller har tilldelats ett samordningsnummer.

För de som hämtar uppgifter ur SPAR är det således viktigt att uppgifterna håller en hög kvalitet. Det får därför anses rimligt att kräva att mottagarna av uppgifterna har en skyldighet att anmäla eventuell misstanke om att en uppgift som hämtats från SPAR är oriktig. Regeringen anser att anmälningsskyldigheten enligt den nuvarande 14 § SPAR- förordningen ska finnas kvar och att den är av en sådan karaktär att den lämpligen bör regleras i den nya SPAR-lagen. Regeringen föreslår därför att det ska införas en reglering med innebörd att vid misstanke om att en uppgift som är hämtad ur SPAR är oriktig eller ofullständig, ska den som i tjänsten har tagit del av uppgiften genast anmäla det till den myndighet som ansvarar för SPAR. För att tydliggöra att även ofullständiga uppgifter bör anmälas bör regleringen utformas i enlighet härmed.

Lagrådet anser att frågan om till vilken myndighet anmälan ska ske bör belysas under det fortsatta arbetet. I hittills gällande bestämmelse i förordningen anges att anmälan ska ske till Skatteverket. Skatteverket är personuppgiftsansvarig för SPAR, vilket också regleras i nuvarande SPAR-förordningen. Någon ändring i denna del är inte avsedd. Vilken myndighet som ansvarar för SPAR kommer även fortsättningsvis att regleras i förordning. I förslaget anges därför att anmälan ska göras till den myndighet som ansvarar för SPAR. Regeringen anser att det är en lämplig ordning att den som misstänker att en uppgift i SPAR är oriktig vänder sig till den myndighet som ansvarar för SPAR.

Lagrådet anser också att bestämmelsens funktion är oklar och att det är angeläget att den rättsliga innebörden klargörs och preciseras i det fortsatta arbetet. Regeringen redogör tidigare i avsnittet för vikten av att uppgifterna i SPAR håller en hög kvalitet. För att t.ex. möjliggöra ökad kvalitet i folkbokföringsverksamheten är det angeläget att den som tar del av uppgifter som härrör därifrån också anmäler förhållanden som är av betydelse för folkbokföringsverksamheten och således skapar bättre förutsättningar för att misstänkta fel utreds och korrigeras. Att mottagarna av uppgifterna har en skyldighet att anmäla misstänkta oriktigheter är därmed ett sätt att upprätthålla kvaliteten på uppgifterna. Det kan klargöras att anmälningsskyldigheten, i likhet med underrättelseskyldighet för myndigheter, inte medför någon skyldighet att utreda eller efterforska korrekta uppgifter. Skyldigheten medför att när en person i tjänsten hanterar en personuppgift som mottagits från SPAR och konstaterar att den mottagna uppgiften inte stämmer överens med verkliga förhållanden, ska personen anmäla detta till den myndighet som ansvarar för SPAR. Det är sedan upp till den myndigheten att bedriva den utredning som är nödvändig för att fastställa de rätta förhållandena. Vilka uppgifter som får behandlas i SPAR regleras i 6 § i den nya lagen. Det är således med avseende på dessa uppgifter som det föreligger en skyldighet att anmäla oriktiga eller ofullständiga uppgifter. Regeringen utvecklar i författningskommentaren hur bestämmelsen är avsedd att tillämpas.

Som Lagrådet konstaterar finns inte några rättsliga följder kopplade till anmälningsskyldigheten. Detsamma gäller för motsvarande underrättelse-

skyldigheter i folkbokföringslagen och lagen om samordningsnummer. En sådan här reglering har dock ett signalvärde och en handlingsdirigerande funktion. Regeringen anser därför att den är motiverad.

12.6Längsta tid för behandling

Regeringens förslag

Uppgifter får inte behandlas i SPAR under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

En av de grundläggande principerna för behandling av personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning är principen om lagringsminimering (artikel 5.1 e). Principen innebär att personuppgifter inte får förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Om uppgiften behandlas för flera olika ändamål, får den dock fortsätta behandlas för de andra ändamålen om behovet av behandling kvarstår för dessa andra ändamål. Principen om lagringsminimering ställer krav på den personuppgiftsansvarige att kunna motivera fortsatt behandling av personuppgifter, t.ex. inför en tillsynsmyndighet.

I nuvarande SPAR-reglering saknas en bestämmelse som uttrycker principen om lagringsminimering. Regeringen föreslår i avsnitt 6.12 att en reglering som motsvarar principen ska finnas i de nya dataskyddslagarna för Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. De överväganden som framgår av det nyssnämnda avsnittet är även giltiga för SPAR-verksamheten. Av samma skäl som framgår där föreslår regeringen att det ska införas en reglering i den nya SPAR-lagen som tydliggör att personuppgifter inte får behandlas under en längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet för behandlingen. Regleringen bör förenas med en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om hur länge personuppgifter får behandlas.

12.7Redaktionella ändringar

Regeringens förslag

Följande bestämmelser i den hittills gällande SPAR-lagen ska föras över till den nya SPAR-lagen med endast redaktionella ändringar:

–om förhållandet till annan reglering

–om registerinnehåll

–om var uppgifterna i SPAR hämtas från

–om att enskilda ska hänvisas till SPAR

–om regeringens rätt att meddela vissa föreskrifter om begränsningar av utlämnande av uppgifter från SPAR och vilka sökbegrepp som får användas vid sökning i SPAR, och

–om begränsning av rätten att göra invändningar.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Svensk Försäkring anser att även identiteter som inte är styrkta eller sannolika avseende samordningsnummer ska registreras i SPAR.

Skälen för regeringens förslag

Förhållandet till annan reglering

Iden hittills gällande 2 § SPAR-lagen finns en upplysningsbestämmelse som tydliggör att lagen innehåller kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Bestämmelsen klargör att lagen inte kan tillämpas fristående, utan att den ska tillämpas tillsammans med dataskyddsförordningen. Regeringen föreslår att en motsvarande reglering förs in i den nya SPAR-lagen.

Registrets innehåll och var uppgifterna hämtas från

I den hittills gällande 4 § SPAR-lagen regleras vilka uppgifter som SPAR får innehålla. Regleringen tydliggör personuppgiftsbehandlingen för de registrerade. Svensk Försäkring anser att det av motsvarande reglering i den nya SPAR-lagen även bör framgå att identiteter som inte är styrkta eller sannolika avseende samordningsnummer ska registreras i SPAR. Det är en materiell ändring som inte kan tas omhand i detta lagstiftningsärende.

Uppgifterna i SPAR samlas inte in från enskilda. Det gäller med undantag för uppgifter som enskilda lämnar till SPAR i fråga om att den enskildes uppgifter inte får lämnas ut i urval för reklamändamål. Detta regleras i hittills gällande 5 § SPAR-lagen, som tydliggör att uppgifterna i SPAR hämtas från Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter. Det innebär att personuppgifter hämtas in till SPARverksamheten utan att enskilda har en möjlighet att själva välja vilka uppgifter som ska lämnas in. Regeringen föreslår att motsvarande bestämmelser avseende vilka uppgifter SPAR får innehålla samt var

uppgifterna hämtas från, förs in i den nya SPAR-lagen med endast redaktionella ändringar.

Enskilda ska hänvisas till SPAR

Av den hittills gällande 6 § SPAR-lagen framgår att en enskild som begär att en myndighet ska lämna ut personuppgifter för kontroll- eller urvalsändamål ska hänvisas till SPAR om inte annat följer av lag eller förordning. Regeringen föreslår att en motsvarande bestämmelse förs in i den nya SPAR-lagen med endast redaktionella ändringar.

Regeringens rätt att meddela vissa föreskrifter

I den hittills gällande 7 § andra stycket och 8 § SPAR-lagen bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller utlämnande av uppgifter i elektronisk form, samt begränsningar av sökbegrepp som får användas vid sökningar i SPAR. Bemyndigandena är införda av integritetsskäl. Regeringen föreslår att motsvarande bestämmelser förs in i den nya SPAR-lagen med endast redaktionella ändringar.

Begränsning av rätten att göra invändningar

Rätten att göra invändningar mot personuppgiftsbehandling regleras i artikel 21 i EU:s dataskyddsförordning. Rätten innebär att när en myndighet behandlar personuppgifter ska den registrerade ha rätt att när som helst, av skäl som hänför sig till hans eller hennes specifika situation, göra invändningar mot behandlingen. Den personuppgiftsansvarige får då inte längre behandla uppgifterna om inte denne kan påvisa tvingande berättigade skäl för behandlingen som väger tyngre än den registrerades intressen, rättigheter och friheter eller om det sker för fastställande, utövande eller försvar av rättsliga anspråk.

Den registrerade har även rätt att när som helst invända mot behandling av personuppgifter som avser honom eller henne som sker för direkt marknadsföring (artikel 21.2 i EU:s dataskyddsförordning).

Av den hittills gällande 3 a § första stycket SPAR-lagen framgår att artikel 21.1 inte gäller vid sådan behandling som är tillåten enligt lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den. I bestämmelsen lämnas också en upplysning om att bestämmelser om rätten att göra invändningar mot behandling för direkt marknadsföring finns i artikel 21.2 i samma förordning.

Regeringen gör i avsnitt 6.11.1 bedömningen att Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamhet, Tullverket och Kronofogdemyndighetens verksamheter utgör sådana viktiga allmänna intressen som gör att det finns skäl att begränsa rätten att göra invändningar enligt artikel 21 i EU:s dataskyddsförordning. Den bedömningen gör sig även gällande avseende SPAR-verksamheten. Det bör dock vara fortsatt möjligt att göra invändningar mot behandling som sker vid urvalsdragning för direktreklam.

Förslagets utformning, med en hänvisning till artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning, medför att hänvisningen till dataskyddsförordningen är dynamisk. Hänvisningen avser alltså dataskyddsförordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. På så sätt säkerställs att eventuella ändringar i dataskyddsförordningen får omedel-

bart genomslag. Det kan dock inte uteslutas att lagen ändå kan behöva ändras i samband med framtida ändringar i förordningen.

Sammanfattningsvis bör bestämmelsen i den hittills gällande 3 a § SPAR-lagen föras in i den nya lagen med endast redaktionella ändringar.

13Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter

13.1En ny lag

Regeringens förslag

Lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter ska upphävas och ersättas av en ny lag. Den nya lagen ska heta lagen om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Utöver de uppgifter som är hänförliga till Skatteverkets verksamheter med beskattning och folkbokföring, har myndigheten flera uppgifter av mer avgränsad karaktär som utförs i annan verksamhet. Ett exempel på sådan verksamhet är SPAR-verksamheten, se avsnitt 12 ovan. Ytterligare exempel på sådan verksamhet är äktenskapsregistret och registrerings- ärenden enligt 16 kap. äktenskapsbalken samt registrering av bouppteckningar och handläggning av ärenden enligt 16 kap. ärvdabalken.

Behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter regleras i lagen (2015:898) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och boupp- teckningsverksamheter (ÄrBu-lagen). Den kompletteras av förordningen (2015:905) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskaps- register- och bouppteckningsverksamheter (ÄrBu-förordningen).

De hittills gällande dataskyddslagarna för Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter infördes år 2001. ÄrBu-lagen infördes långt senare och har en annan struktur än de övriga dataskyddslagarna. Ändamålsbestämmelserna i ÄrBu-lagen är t.ex. brett formulerade. Lagen är därför bättre anpassad till rådande rättsliga och tekniska förutsättningar för automatiserad personuppgiftsbehandling. Trots detta föreslår regeringen att även regleringen av personuppgiftsbehandling i Skatte- verkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter ska ändras. Detta för att uppnå enhetlighet med de övriga föreslagna dataskydds-

lagarna. Det bör lämpligen göras genom att den hittills gällande ÄrBu-lagen upphävs och ersätts av en ny dataskyddslag som bör heta lagen om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister-och bouppteckningsverksamheter. Regleringen i den föreslagna lagen utvecklas närmare nedan.

13.2Redaktionella och systematiska ändringar

Regeringens förslag

Hittills gällande bestämmelser om lagens syfte, tillämpningsområde, förhållandet till annan reglering, personuppgiftsansvar och begränsningen av rätten att göra invändningar ska motsvaras av bestämmelser i den nya lagen om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter, med endast vissa redaktionella och systematiska ändringar.

Regeringens bedömning

Det saknas behov av en reglering om att regeringen med stöd av sin restkompetens kan meddela föreskrifter om avgifter för utlämnande av uppgifter.

Utredningens förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget eller bedömningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

ÄrBu-lagen innehåller redan flera bestämmelser som motsvarar bestämmelser som regeringen har föreslagit ska finnas i de nya dataskyddslagarna för Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Några av ÄrBu-lagens bestämmelser kan därför föras över till den nya lagen om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter med endast redaktionella och systematiska ändringar och förtydliganden. Det gäller bestämmelserna om lagens syfte, tillämpningsområde, förhållandet till annan reglering, personuppgiftsansvar och rätten att göra invändningar mot behandling som sker med stöd av lagen. De överväganden som framgår i avsnitt 6.2, 6.3, 6.8, 6.9 och 6.11.1 avseende motsvarande bestämmelser i de nya dataskyddslagarna för Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är aktuella även i detta sammanhang. Lagrådet framför att det av syftesbestämmelserna bör framgå att syftet är att reglera viss verksamhet inom Skatteverket. Regeringen anser att det följer av lagens

tillämpningsområde att syftesbestämmelserna inte avser personuppgifts-

behandlingen generellt inom myndigheten. Regeringen ser därför inte behov av ett sådant förtydligande som Lagrådet föreslår.

Regeringen bedömer däremot att den nuvarande upplysningsbestämmelsen i 11 § ÄrBu-lagen som anger att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § RF kan meddela föreskrifter om avgifter för utlämnande inte bör ha någon motsvarighet i den nya lagen. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att det rör sig om en ren upplysningsbestämmelse som har motiverats av att sådana bestämmelser tidigare har funnits i andra författningar (prop. 2015/16:28, Vissa frågor om behandling av personuppgifter och regleringen av id-korts-verksamheten hos Skatteverket, s. 43). Regeringen har inte identifierat något fortsatt behov av en sådan upplysningsbestämmelse.

13.3Uppgifter om avlidna bör inte omfattas av lagens tillämpningsområde

Regeringens bedömning

Lagen om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter bör inte gälla vid behandling av uppgifter om avlidna.

Utredningens bedömning

Bedömningen från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning

Stora delar av den hittills gällande ÄrBu-lagen gäller vid behandling av uppgifter om avlidna. Det rör regleringen om personuppgiftsansvar, ändamål, behandling av känsliga personuppgifter, sökbegrepp och utlämnande av personuppgifter på medium för automatiserad behandling.

EU:s dataskyddsförordning gäller inte för uppgifter om avlidna. Förordningen hindrar dock inte att kompletterande dataskyddsreglering tillämpas vid behandling av uppgifter om avlidna personer. I avsnitt 6.3.2 gör regeringen bedömningen att de nya dataskyddslagarna för Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten inte ska vara tillämpliga vid behandling av uppgifter om avlidna. Frågan är då om det finns skäl att för Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter göra en annan bedömning.

Av naturliga skäl behandlas en stor mängd uppgifter om avlidna i bouppteckningsverksamheten. Regeringen bedömer att det typiskt sett inte rör sig om uppgifter av särskilt känslig karaktär i vare sig boupp-teckningsverksamheten eller äktenskapsregisterverksamheten. Det saknas

därför skäl att utvidga den kompletterande dataskyddsregleringens tillämpningsområde till att även omfatta uppgifter om avlidna. Den nya lagen om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister-och bouppteckningsverksamheter bör därför inte i någon del vara tillämplig vid behandling av uppgifter om avlidna.

13.4Ändamålsbestämmelserna ska utformas i överensstämmelse med övrig dataskyddsreglering

Regeringens förslag

Det ska finnas en primär ändamålsbestämmelse, en sekundär ändamålsbestämmelse och en bestämmelse som motsvarar finalitetsprincipen i lagen om dataskydd vid Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Syftet med en uppdelning i primära och sekundära ändamål är att tydliggöra hur personuppgifter dels behandlas i myndighetens egen verksamhet, dels behandlas för att lämnas ut till andra. Primära ändamål är beteckningen på de ändamål för behandling som aktualiseras i den egna verksamheten. Sekundära ändamål är sådana ändamål som redan insamlade uppgifter också får behandlas för, typiskt sett genom utlämnande av uppgifter till andra myndigheter. Finalitetsprincipen framgår i sin tur av artikel 5.1 b i EU:s dataskyddsförordning och innebär att uppgifter efter insamling inte får behandlas på ett sätt som är oförenligt med de ändamål för vilka uppgifterna ursprungligen samlades in för.

Regeringen föreslår i avsnitt 7 att de nya dataskyddslagarna för Skatteverkets beskattningsrespektive folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska innehålla en brett formulerad ändamålsbestämmelse, en brett formulerad sekundär ändamålsbestämmelse och en bestämmelse som motsvarar finalitetsprincipen. Det nyssnämnda förslagets utformning har stora likheter med hittills gällande reglering i 6 § ÄrBu-lagen. Regeringen anser därför att regleringen i ÄrBu-lagen bör behållas i sak men att den ska ges en annan struktur.

Den nya lagen bör innehålla en indelning i primära och sekundära ändamål i syfte att skapa ökad tydlighet och större enhetlighet med den nya dataskyddsreglering som regeringen föreslår i övrigt. Det bör därför införas en primär ändamålsbestämmelse, en sekundär ändamåls-bestämmelse och en bestämmelse som motsvarar finalitetsprincipen.

Bestämmelserna bör utformas i enhetlighet med motsvarande reglering i de nya dataskyddslagarna för Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

13.5Känsliga personuppgifter

Regeringens förslag

Skatteverket ska få behandla känsliga personuppgifter om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer i sak överens med regeringens men har en annan språklig utformning.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Det är förbjudet att behandla känsliga personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning. Med känsliga personuppgifter avses uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning (artikel 9.1).

Förbudet är förenat med vissa undantag. Behandling av känsliga personuppgifter är t.ex. tillåten om den är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse (artikel 9.2 g). Verksamhet som innefattar myndighetsutövning utgör ett viktigt allmänt intresse. Inom myndigheters verksamhet kan alltså det undantaget tillämpas (prop. 2017/18:105, Ny dataskyddslag, s. 83).

Enligt hittills gällande ordning får Skatteverket behandla känsliga personuppgifter i äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheterna i en handling som har lämnats i ett ärende. Känsliga personuppgifter får även behandlas i en handling som har upprättats i ett ärende, om uppgifterna är nödvändiga för ärendets handläggning (7 § ÄrBu-lagen).

Regeringen bedömer i avsnitt 8.1 att det till följd av den allmänna dataskyddsregleringen finns utrymme för en mindre detaljerad reglering av behandling av känsliga uppgifter. Det saknas dock rättsligt stöd vilket krävs för nödvändig behandling i den löpande faktiska verksamheten som sker i myndigheternas verksamhet. Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten föreslås därför få ett uttryckligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter i de nya dataskyddslagarna. Sådan behandling ska dock endast få ske under förutsättning att det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Av samma skäl som förs fram i avsnitt 8.1 föreslår regeringen att det i den nya dataskyddslagen för äktenskapsregister-och bouppteckningsverksamheterna ska införas en reglering som ger Skatteverket stöd för att behandla känsliga personuppgifter om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Begreppet nödvändigt innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behandlingen måste dock alltid kunna motiveras på grundval av de uppgifter Skatteverket har att utföra inom äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheterna.

Den föreslagna regleringen ersätter inte artikel 6 i EU:s dataskyddsförordning, dvs. kravet på att det ska finnas en rättslig grund för behandlingen. Regleringen ersätter inte heller artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen, dvs. kravet på att behandling av känsliga personuppgifter är tillåten om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse.

Kravet på nödvändighet innebär att känsliga personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås genom andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgifterna eller att i stället behandla andra typer av uppgifter.

Förslagets utformning, med en hänvisning till artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning, medför att hänvisningen till dataskyddsförordningen är dynamisk. Hänvisningen avser alltså dataskyddsförordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. På så sätt säkerställs att eventuella ändringar i dataskyddsförordningen får omedelbart genomslag. Det kan dock inte uteslutas att lagen ändå kan behöva ändras i samband med framtida ändringar i förordningen.

13.6Sökbegränsningar

Regeringens förslag

Det ska som huvudregel vara förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet ska inte omfatta sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Att göra en sökning av personuppgifter är en form av personuppgifts- behandling. Sökningar som avslöjar och sammanställer känsliga personuppgifter innebär särskilda risker för enskildas personliga integritet.

Sökbegränsningar är en vanligt förekommande åtgärd som begränsar integritetsriskerna.

Sökbegränsningar regleras i ÄrBu-lagen. Enligt 8 § får endast sådana registreringsuppgifter som avses i 5 kap. 2 § OSL användas som sökbegrepp. Det innebär att det inte är tillåtet att använda känsliga personuppgifter som sökbegrepp.

Liknande sökbegränsningar finns i registerlagarna för Skatteverkets beskattningsverksamhet, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Även för Skatteverkets folkbokföringsverksamhet finns sökbegränsningar, dock något annorlunda utformade.

I avsnitt 8.2 görs bedömningen att den hittills gällande regleringen om sökbegrepp går längre än vad som krävs enligt den allmänna dataskyddsregleringen. Det bedöms även att det i vissa fall kan vara befogat att myndigheter använder känsliga personuppgifter vid sökningar som ett led i utförandet av uppgifter. I avsnitt 8.2 föreslås därför att det inte ska finnas någon motsvarighet till de nuvarande sökbegränsningarna i de nya dataskyddslagarna, men att det ska införas bestämmelser om sökförbud för känsliga personuppgifter.

Den i avsnitt 8.2 föreslagna bestämmelsen är utformad i enlighet med det sökförbud som gäller enligt 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen. En sådan typ av sökbegränsning innebär att det som utgångspunkt är förbjudet att göra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Regeringen föreslår att en motsvarande reglering ska finnas i den nya lagen om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter. Sökförbudet bör inte omfatta sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende. Den enskilde tjänstemannen vid Skatteverket bör därmed kunna göra sökningar på känsliga personuppgifter i en viss handling eller i ett visst enskilt ärende.

13.7Tillgången till personuppgifter ska begränsas

Regeringens förslag

Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att utföra sina arbetsuppgifter. Åtkomsten till personuppgifter ska regelbundet kontrolleras och följas upp.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

I avsnitt 6.10 föreslår regeringen att de nya dataskyddslagarna för Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska reglera att tillgången till personuppgifter begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. En motsvarande reglering bör finnas för Skatteverkets

äktenskapsregister-och bouppteckningsverksamheter. Regleringen bör kompletteras av en bestämmelse som omfattar en skyldighet att regelbundet kontrollera och följa upp åtkomsten.

Den föreslagna regleringen tydliggör vad som redan gäller enligt EU:s dataskyddsförordning, dvs. att myndigheten har ett ansvar för att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifter inte sprids utanför den krets av personer som behöver ha tillgång till dessa för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. För närmare motivering, se avsnitt 6.10.

13.8Elektroniskt utlämnande

Regeringens förslag

Personuppgifter ska få lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut uppgifter elektroniskt.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

I avsnitt 10 föreslår regeringen att elektroniskt utlämnande av personuppgifter ska vara tillåtet om det inte är olämpligt. Detta med hänsyn till såväl den rättsliga som tekniska utvecklingen. Det saknas skäl att göra en annan bedömning för Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter. Av de skäl som framgår i avsnitt 10 föreslår därför regeringen att elektroniskt utlämnande ska vara tillåtet om det inte är olämpligt, vilket ska regleras i den nya dataskyddslagen för Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

Regleringen bör i likhet med vad som föreslås i avsnitt 10 förenas med en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut uppgifter elektroniskt.

13.9Längsta tid för behandling

Regeringens förslag

Personuppgifter ska inte få behandlas under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

I ÄrBu-lagen regleras varken gallring eller längsta tid för behandling av personuppgifter. Riksarkivet får föreskriva om gallring av uppgifter och handlingar, vilket framgår av ÄrBu-förordningen. Det innebär att de grundläggande bestämmelserna om bevarande och gallring i verksamheterna finns i arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och i Riksarkivets föreskrifter.

Personuppgifter får inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas (principen om lagringsminimering enligt artikel 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Personuppgifter får alltså inte behandlas om det saknas ett behov av behandling.

Regeringen föreslår i avsnitt 6.12 att de nya dataskyddslagarna för Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten inte ska innehålla bestämmelser om gallring, utan enbart bestämmelser som reglerar längsta tid för behandling. Förslaget motsvarar principen om lagringsminimering i dataskyddsförordningen. Principen bör även komma till uttryck i den nya dataskyddslagen för äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheterna. Regeringen föreslår därför att en reglering om att personuppgifter inte ska få behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen ska införas i den nya lagen om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

Regleringen bör förenas med en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personuppgifter längst får behandlas under viss tid.

14Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

Författningsförslagen ska träda i kraft den 2 april 2026.

Samtidigt som de nya författningarna träder i kraft ska de nuvarande registerförfattningarna upphävas.

Den upphävda lagen om behandling av uppgifter i Kronofogde- myndighetens verksamhet ska dock fortsatt gälla för en begäran om rättelse som har kommit in till Kronofogdemyndigheten före ikraft-

trädandet.

Äldre bestämmelser i kreditupplysningslagen och offentlighets- och sekretesslagen ska fortfarande gälla såvitt avser uppgifter som har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av lagen om

behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer inte överens med regeringens. Utredningen föreslår att förslagen ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans invänder mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Ikraftträdande

Den nya regleringen bör träda i kraft så snart som möjligt. Detta för att förslagen i största möjliga utsträckning ska kunna leda till effektivare verksamheter hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Myndigheterna kommer behöva införa nya rutiner med anledning av förslagen. Med hänsyn till detta anser regeringen att den nya regleringen bör träda i kraft den 2 april 2026. Det gäller samtliga förslag till nya författningar och de förslag till ändringar av redan befintliga författningar som föreslås i detta lagstiftningsärende.

Vid samma tidpunkt ska nuvarande lagar som reglerar behandling av uppgifter vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten upp- höra att gälla. Övergångsbestämmelser angående enskildas begäran om rättelse m.m. enligt kronofogdedatabaslagen Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer gäller som huvudregel att de föreskrifter som är i kraft när prövningen hos en myndighet eller förvaltningsdomstol sker ska tillämpas. Det kan dock följa av övergångs- bestämmelser eller motiven till lagstiftningen att en annan ordning är avsedd (jfr bl.a. RÅ 1988 ref. 132, RÅ 1996 ref. 57 och HFD 2021 ref. 12).

Särskilda bestämmelser om begäran om rättelse och överklagande av beslut finns i nuvarande 3 kap. 3 a och 4 §§ lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Det är lämpligt att redan inledda ärenden om rättelse m.m. handläggs enligt den lagen till dess att beslut i ett sådant ärende har vunnit laga kraft. Detta särskilt mot bakgrund av att regeringen föreslår vissa materiella ändringar av bestämmelsen i förslaget om en ny kronofogdedatalag (avsnitt 6.11.3). Det finns därför ett behov av en övergångsbestämmelse i den nya kronofogdedatalagen som tydliggör att kronofogdedatabaslagen fort-

15Konsekvenser

farande gäller för en begäran om rättelse som har kommit in till Kronofogdemyndigheten före den 2 april 2026.

Övergångsbestämmelser med anledning av en ny rättelsebestämmelse i 18 § kronofogdedatalagen

Av 8 § fjärde stycket kreditupplysningslagen (1973:1173) framgår att en uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § kronofogdedatabaslagen.

Regeringens förslag om att den nya 18 § kronofogdedatalagen ska ersätta 3 kap. 3 a § kronofogdedatabaslagen medför att hänvisningen i 8 § kreditupplysningslagen till 3 kap. 3 a § kronofogdedatabaslagen föreslås ändras till den nya bestämmelsen i kronofogdedatalagen. Ändringen i kreditupplysningslagen föreslås träda i kraft den 2 april 2026.

Regeringen föreslår ovan att den upphävda kronofogdedatabaslagen fortfarande ska gälla för en begäran om rättelse som har kommit in till Kronofogdemyndigheten före den 2 april 2026. För att uppgifter som har blockerats av Kronofogdemyndigheten enligt 3 kap. 3 a § kronofogdedatabaslagen under en övergångsperiod inte ska falla utanför bestämmelsen om gallring i 8 § fjärde stycket kreditupplysningslagen bör det införas en särskild övergångsbestämmelse i kreditupplysningslagen. Av bestämmelsen bör det framgå att för uppgifter som har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § kronofogdedatabaslagen gäller äldre bestämmelser i kreditupplysningslagen.

Vidare finns i 34 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, en bestämmelse om att uppgift i mål, ärende eller verksamhet som avses i 34 kap. 1 och 2 §§ samma lag och som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera med tillämpning av 3 kap. 3 a § kronofogdedatabaslagen omfattas av sekretess oavsett vad som föreskrivs i nämnda paragrafer. Regeringen föreslår att hänvisningen till kronofogdedatabaslagen i 34 kap. 3 § OSL ska ändras till 18 § kronofogdedatalagen. Ändringen föreslås träda i kraft den 2 april 2026. Av motsvarande skäl som förs fram ovan i fråga om kreditupplysningslagen gör regeringen bedömningen att det bör införas en övergångsbestämmelse även i förhållande till ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen. En sådan bestämmelse bör utformas på så sätt att uppgifter som har blockerats med stöd av 3 kap. 3 a § kronofogdedatabaslagen efter ikraftträdandet av den ändrade sekretessregeln i 34 kap. 3 § OSL fortfarande kommer omfattas av sekretess enligt den tidigare lydelsen av 34 kap. 3 § OSL.

Konsekvenser 15.1 Ekonomiska konsekvenser

Förslaget innebär att Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndig- heten ska ansvara för att ta fram vissa rutiner, förändra befintliga it-system och genomföra fler utbildningsinsatser inom dataskydd. När en ny reglering inte innebär nya eller ändrade uppgifter att utföra enligt

myndigheternas materiella verksamhetsregleringar ingår det i myndigheternas ordinarie uppgifter att ta fram nya myndighetsföreskrifter och styrande dokument, förändra it-system och genomföra de utbildningsinsatser som krävs. Vidare bedöms förslaget förenkla personuppgiftsbehandlingen vid myndigheterna. Det förväntas leda till effektivare verksamheter. På sikt kan därför förslaget medföra minskade kostnader för myndigheterna. Tillkommande kostnader och besparingar ska hanteras inom myndigheternas befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte ha några ekonomiska konsekvenser för andra statliga myndigheter, kommuner, regioner, företag eller enskilda.

15.2Övriga konsekvenser

Syftet med förslaget i de delar som rör dataanalyser och urval är framför allt att åstadkomma en reglering som förbättrar myndigheternas förutsättningar att förhindra felaktigheter och fusk inom Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter. Förslaget ger myndigheterna möjligheter att bedriva en mer effektiv kontrollverksamhet. Om fel kan identifieras i ett tidigt skede kan det leda till att berörda myndigheter ges bättre möjligheter att motverka och upptäcka brottslighet. Förslaget förväntas därför minska den brottslighet som kan förekomma i berörda myndigheters verksamheter och bidra till att det brottsförebyggande arbetet inom dessa områden förstärks.

Förslaget bedöms inte påverka regioner eller kommuner. Det kommer inte heller påverka det kommunala självstyret.

Förslaget kommer inte få konsekvenser för sysselsättningen eller offentlig service i landet. Genom förslaget kommer det dock inte finnas någon särskild reglering av på vilket sätt uppgifter får lämnas ut till bl.a. enskilda. Det skiljer sig från nuvarande reglering av utlämnande av uppgifter på elektronisk väg. Förslaget innebär att personuppgifter ska få lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Det kan leda till att myndigheterna har utökade möjligheter att kunna ge bättre service till enskilda vid utlämnande av uppgifter med hjälp av elektronisk kommunikation. Det är dock svårt att bedöma effekterna av förslaget i dessa delar.

Förslaget bedöms inte påverka småföretags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag. Utökade möjligheter att göra dataanalyser och urval kan dock leda till att fler åtgärder vidtas mot oseriösa företag som t.ex. undandrar skatt, tull eller avgifter från det allmänna. Det bör då indirekt kunna leda till att konkurrensen mellan företag blir mer rättvis.

Förslaget förväntas inte få några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män, integrationen eller miljön.

Vid utformningen av förslaget har hänsyn tagits till regeringsformen, Europakonventionen, de åtaganden som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, däribland EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och Sveriges övriga internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Förslaget bedöms därför vara förenligt med dessa rättsakter och åtaganden.

16Författningskommentar

16.1Förslaget till beskattningsdatalag

Genom förslaget upphävs lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (skattedatabaslagen). Den upphävda lagen ersätts av en ny lag som omfattar personuppgiftsbehandling i Skatteverkets beskattningsverksamhet och övrig verksamhet inom skattedatabaslagens tillämpningsområde. Den nya lagen får benämningen beskattningsdatalagen.

Innehållet i beskattningsdatalagen motsvarar delvis innehållet i skattedatabaslagen. Den nya lagen har dock anpassats till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i lagen och nedan benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Skatteverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i skattedatabaslagen, tydliggörs lagens tvådelade syfte. Det är dels att ge Skatteverket möjlighet att inom den verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde enligt 2 § behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt, dels att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Lagen gäller även vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets verksamhet enligt

lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter,
lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete,
lagen (2020:548) om omställningsstöd,
lagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag,
lagen (2024:404) om skattefrihet och förfarande för kompensation till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag,
5 kap. 3 § lagen (2024:782) om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot, och
lagen (2024:1300) om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde.

Av första stycket framgår att lagen är tillämplig vid behandling av

personuppgifter i beskattningsverksamheten. Det motsvarar 1 kap. 1 §

första stycket skattedatabaslagen. I artikel 4 i EU:s dataskyddsförordning finns definitioner av begreppen personuppgifter och behandling.

Avlidna och juridiska personer omfattas inte av lagen.

Av andra stycket framgår vilken personuppgiftsbehandling som omfattas av lagen vid sidan av behandling i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

I paragrafens tredje stycke begränsas tillämpningsområdet till en viss typ av behandling av personuppgifter. Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad (elektronisk) eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Bestämmelsen är utformad i nära anslutning till artikel 2.1 i EU:s dataskyddsförordning och bör tolkas på samma sätt som den artikeln. En definition av begreppet register finns i artikel 4.6 i dataskyddsförordningen. Bestämmelsen innebär att t.ex. minnesanteckningar som enbart förs på papper inte omfattas av lagens tillämpningsområde.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

3 § Skatteverkets beskattningsverksamhet enligt 2 § första stycket avser

fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter,
bestämmande av pensionsgrundande inkomst,
fastighetstaxering,
revision och annan kontroll eller analys,
tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning,
fullgörande av förpliktelser som följer av internationella åtaganden, och
någon annan liknande uppgift som Skatteverket ska utföra.

I paragrafen definieras vad som avses med begreppet beskattnings- verksamhet enligt 2 §. Paragrafen har inte någon motsvarighet i skattedata- baslagen.

Enligt punkt 1 omfattas fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter av begreppet beskattningsverksamhet. Begreppet betalning av skatt omfattar även ärenden om ackord. Exempel på personuppgiftsbehandling som kommer att omfattas av punkten är Skatteverkets hantering av kontrolluppgifter och registrering av uppgifter på skattekontot.

Av punkterna 2 och 3 framgår att bestämmande av pensionsgrundande inkomst och fastighetstaxering omfattas av begreppet beskattnings- verksamhet. Detta trots att Skatteverkets uppgifter i dessa delar inte alltid utgör ett led i beskattningsförfarandet.

I punkt 4 anges att revision och annan kontroll eller analys ingår i begreppet beskattningsverksamhet. Det är verksamhet som ofta ligger till grund för bl.a. myndighetens bestämmande av skatter och avgifter. Med annan kontroll än revision avses t.ex. kontrollbesök eller s.k. skrivbordskontroll där uppgiftsskyldighet utreds genom föreläggande eller frågor. Det avser även användning av tvångsåtgärder i kontrollen.

Enligt punkt 5 ingår även tillsyn samt lämplighets- och tillstånds- prövning och annan liknande prövning. Med sådan verksamhet avses t.ex. Skatteverkets uppgifter med viss tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) eller myndighetens ansvar för att fatta beslut om godkännande av upplags- havare, registrerad varumottagare, tillfälligt registrerad varumottagare, registrerad avsändare eller skatteupplag enligt lagen (2022:155) om

tobaksskatt. Det omfattar även vissa uppgifter som Skatteverket ska utföra enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). Det kan t.ex. gälla att pröva och godkänna den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt. Även lämplighetsprövningar inför godkännande av deklarationsombud omfattas av punkten.

Punkt 6 innebär att Skatteverkets fullgörande av förpliktelser som följer av internationella åtaganden omfattas av begreppet beskattningsverksamhet. Med sådan verksamhet avses Skatteverkets skyldigheter enligt bl.a. EU-rättslig lagstiftning, t.ex. på mervärdesskatteområdet och punktskatteområdet. Det finns även regler om handläggning i materiella lagar, t.ex. ansökan om registrering enligt lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet, där Skatteverkets beslut om registrering regleras i lagen (2022:1682) om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar.

Av punkt 7 framgår att någon annan liknande uppgift som Skatteverket ska utföra är en del av myndighetens beskattningsverksamhet som därmed omfattas av lagen. Med någon annan liknande uppgift avses andra uppgifter som är närliggande övriga punkter. Det kan t.ex. avse uppgifter vid handläggning av andra frågor om ansvar för någon annans skatter och avgifter, handläggning enligt lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton eller hantering av underrättelser från arbetsgivare om anställning av utlänningar som avses i lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige. Det avser även Skatteverkets arbete med betalningssäkring för att få ta en betalningsskyldigs egendom i anspråk för att säkerställa betalning av skatt, avgift, särskild avgift eller ränta. Även personuppgiftsbehandling som utförs i verksamhet såsom intern tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av den egna verksamheten omfattas. Punkten omfattar även uppgifter med koppling till beskattningsverksamheten på så sätt att det följer av mer allmänna krav på myndigheten i t.ex. myndighetsförordningen (2007:515).

Lagens tillämpningsområde omfattar inte behandling av personuppgifter vid t.ex. löpande administration och liknande, såsom hantering av uppgifter om personal, arbetssökande, uppdragstagare eller leverantörer.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

4 § Denna lag gäller inte vid Skatteverkets behandling av personuppgifter i Europeiska unionens gemensamma informationssystem.

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i skattedatabaslagen, framgår ett undantag från lagens tillämpningsområde i fråga om behandling av personuppgifter som Skatteverket utför i Europeiska unionens gemensamma informationssystem.

Med gemensamma informationssystem avses system som används gemensamt av medlemsstaterna inom EU för insamling, registrering, strukturering, lagring, bearbetning, användning eller andra liknande behandlingar av personuppgifter.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.3.

Förhållandet till annan reglering

5 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

I paragrafen anges lagens förhållande till annan reglering.

Första stycket, som motsvarar 1 kap. 2 § skattedatabaslagen, upplyser att lagens bestämmelser kompletterar den reglering som finns i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 105).

Andra stycket, som motsvarar 1 kap. 3 § skattedatabaslagen, tydliggör lagens förhållande till lagen (2018:218) med kompletterande bestäm- melser till EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 106).

Övervägandena finns i avsnitt 6.8.1.

Personuppgiftsansvar

6 § Skatteverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personupp- gifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

I paragrafen, som i sak motsvarar 1 kap. 6 § skattedatabaslagen, regleras att Skatteverket är personuppgiftsansvarig för den behandling som myndigheten utför enligt lagen och föreskrifter som har meddelats i anslut- ning till lagen. En definition av begreppet personuppgiftsansvar finns i artikel 4.7 i EU:s dataskyddsförordning.

Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

Ändamål

7 § Skatteverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra verksamhet enligt 2 §. Detta omfattar att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen.

I paragrafen anges för vilka primära ändamål Skatteverket får behandla personuppgifter enligt lagen.

Av första stycket framgår att en förutsättning för att Skatteverket ska få behandla personuppgifter är att det är nödvändigt för att utföra viss verk- samhet som myndigheten ansvarar för. Kravet på nödvändighet innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behand- lingen måste dock alltid vara motiverad utifrån författningsreglerade upp- gifter och behövas för att myndigheten ska kunna bedriva verksamheten på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. Kravet på att personuppgifts- behandlingen ska vara nödvändig innebär att det måste föreligga ett reellt, nära och ändamålsenligt samband mellan behandlingen och det syfte som ska uppnås. Bedömningen innefattar ett proportionalitetsövervägande,

behandlingen kan t.ex. anses nödvändig och därmed tillåten om behandlingen leder till effektivitetsvinster.

Av första stycket första meningen, som delvis motsvarar 1 kap. 4 § skattedatabaslagen, framgår att Skatteverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra den verksamhet som anges i 2 §. Till skillnad från 1 kap. 4 § skattedatabaslagen anges inte några detaljerade ändamål.

Av första stycket andra meningen, som inte har någon motsvarighet i skattedatabaslagen, framgår att ändamålet omfattar att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i verksamheten enligt 2 §. Detta utgör en rättslig grund för den personuppgiftsbehandling som krävs för att göra dataanalyser och urval i detta syfte. Ändamålet omfattar alltså bl.a. Skatteverkets dataanalyser och urval i kontrollverksamhet. Arbetet med dataanalyser och urval kan t.ex. avse att analysera avvikelser, mönster och samband för att identifiera ärenden eller subjekt där det finns risk för fel och som därför behöver kontrolleras särskilt. Ändamålet omfattar all den personuppgiftsbehandling som kan vara nödvändig vid Skatteverkets dataanalyser och urval. Det ska i sammanhanget framhållas att Skatteverket i verksamheten med dataanalyser och urval, som i all övrig verksamhet, ska iaktta principerna om saklighet och opartiskhet. Exempel på personuppgiftsbehandling som kan vara nödvändig för myndighetens dataanalyser och urval är inhämtning av uppgifter från andra verksamheter inom Skatteverket eller andra myndigheter, och bearbetning av sådana uppgifter. Ändamålet omfattar även uppföljning, utveckling och testning av analys-och urvalsmodeller. Att personuppgiftsbehandling får ske för att förebygga, förhindra och upptäcka fel innebär att verktygen dataanalyser och urval inte enbart är möjliga att använda för efterhandskontroller. Verktygen är även möjliga att använda redan innan det finns ett ärende för att identifiera olika risker för felaktigheter. Begreppet fel ska tolkas brett i detta sammanhang. Det omfattar t.ex. avvikelser i förhållande till materiella rättsregler, oegentligheter samt felaktigheter som beror på avsiktligt fusk eller misstag.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen. Restkompetensen omfattar begränsningar eller förtydliganden som inte innebär en utvidgning avseende ändamålen för behandlingen av personuppgifter.

Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 9.1.

8 § Personuppgifter som behandlas enligt 7 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 5 § 3 skattedatabaslagen, är en sekundär ändamålsbestämmelse som reglerar möjligheten att behandla personuppgifter för ändamål utöver de som anges i den primära ändamålsbestämmelsen i 7 § (jfr s. 107). Av bestämmelsen följer att de uppgifter som behandlas för primära ändamål även får behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. Utlämnande av personuppgifter genom överföring, spridning eller tillhandahållande omfattas alltså av bestämmelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

9 § Personuppgifter som behandlas enligt 7 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 5 § 4 skattedatabaslagen, innehåller en bestämmelse om den s.k. finalitetsprincipen i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 107).

Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Känsliga personuppgifter

10 § Sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Paragrafen, som delvis motsvarar 1 kap. 7 § skattedatabaslagen, reglerar möjligheten till behandling av känsliga personuppgifter som får ske med stöd av artikel 9.2 g i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 107). Till skillnad från den hittills gällande bestämmelsen anges inte att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden får behandlas endast om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det.

Bestämmelsen innebär ett undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter som finns i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning.

De kategorier av personuppgifter som får behandlas med stöd av bestämmelsen är de som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Det är personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

Skatteverket får enligt bestämmelsen behandla känsliga personuppgifter om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Begreppet nödvändigt innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behandlingen ska dock alltid vara motiverad utifrån de författningsreglerade uppgifterna. Behandlingen ska även behövas för att myndigheten ska kunna bedriva verksamheten på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. I kravet på nödvändighet ligger att känsliga personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås genom andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgifterna eller att i stället behandla andra typer av uppgifter. Det kan t.ex. vara nödvändigt för Skatteverket att behandla uppgifter om religiös övertygelse i samband med hanteringen av avgift till registrerat trossamfund.

Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Sökbegränsningar

11 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om religiös övertygelse, medlemskap i fackförening eller hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag. Förbudet omfattar inte heller sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Paragrafen, som delvis motsvarar 2 kap. 10 § skattedatabaslagen, reglerar sökbegränsningar avseende känsliga personuppgifter (jfr s. 203). Till skillnad från 2 kap. 10 § skattedatabaslagen utgår bestämmelsen från syftet med en sökning.

Enligt första stycket är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Definitionen av känsliga personuppgifter finns i 10 §, som hänvisar till artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Sökbegränsningen omfattar alla tekniska åtgärder som innebär att uppgifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Om syftet med en sökning inte är att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter är den tillåten, även om känsliga personuppgifter används vid sökningen. Bestämmelsen hindrar därmed inte sökningar som görs för att t.ex. utöva tillsyn, ta fram verksamhetsstatistik, för registervård eller för att söka efter ett namn (prop. 2017/18:105 s. 91). Det är dock inte tillåtet att utföra sökningar som innebär att personer kartläggs på grundval av känsliga personuppgifter.

I andra stycket anges att förbudet inte omfattar sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om religiös övertygelse, medlemskap i fackförening eller hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen. Genom detta undantag är det möjligt för Skatteverket att ta fram ett urval baserat på uppgifter om t.ex. avgifter till trossamfund eller åberopande av sjukdom för anstånd med betalning av skatt.

Förutsättningen för att det ska vara tillåtet att göra sökningar i enlighet med undantaget är att sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i myndighetens verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde. Det handlar alltså om att behandlingen av de känsliga personuppgifterna ska vara nödvändig och att sökningen som åtgärd ska vara nödvändig.

Förbudet omfattar inte sökningar som sker i en viss handling eller i ett visst ärende.

Övervägandena finns i avsnitt 8.2.2.

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

12 § För att göra dataanalyser och urval enligt 7 § första stycket i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel får följande personuppgifter behandlas:

1.uppgifter som Skatteverket förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §, och

2. uppgifter som lämnas till Skatteverket för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i skattedatabaslagen, innehåller en begränsning av vilka personuppgifter som får behandlas för att göra dataanalyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka fel.

Enligt första stycket 1 får Skatteverket behandla personuppgifter som myndigheten förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §. Uppgifterna kan t.ex. ha samlats in från enskilda som har ett ärende hos myndigheten.

Med uppgifter som Skatteverket samlar in till följd av verksamhet enligt

2 § avses uppgifter som myndigheten har stöd för att samla in i sin verksamhet till följd av utförandet av sina uppgifter.

Enligt första stycket 2 får Skatteverket behandla personuppgifter som lämnas till myndigheten för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för dataanalyser och urval enligt 7 § första stycket i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel. Begränsningar kan därmed finnas i förordning eller myndighetsföreskrifter.

Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

13 § När personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval enligt 7 § första stycket i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel ska Skatteverket dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet. Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i skattedatabaslagen, innehåller krav på dokumentation vid behandling av personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel.

Enligt första stycket ska avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet dokumenteras. Det innebär att Skatteverket ska dokumentera bedömningen av vilka konsekvenser behandlingen kan få för personuppgiftsskyddet. I denna bedömning ska Skatteverket ta hänsyn till omständigheter såsom bl.a. uppgifternas art, omfattning och syftet med analyserna och urvalen. Myndigheten behöver även dokumentera det avsedda resultatet med åtgärden, dvs. vad dataanalyserna och urvalen förväntas leda till för resultat.

I de fall Skatteverket är skyldigt att göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 i EU:s dataskyddsförordning och myndigheten därför redan har dokumenterat avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet på ett sätt som gör

att det går att kontrollera i efterhand, har myndigheten även uppfyllt det aktuella dokumentationskravet.

Att myndigheten vid behandling av personuppgifter för att göra dataanalyser och urval behöver se till att åtgärden är proportionerlig framgår av andra författningar, såsom 5 § förvaltningslagen (2017:900) och EU:s dataskyddsförordning.

De metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras. Med metoder för att ta fram urval menas t.ex. urvalsmodeller som Skatteverket tar fram, utvecklar och tillämpar för att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde. Det kan t.ex. vara fråga om modeller som baseras på AI. Dokumentationskravet innebär inte att en urvalsmodell som bygger på AI-teknik behöver förklaras i detalj. Dokumentationen ska dock avse hela processen. Det ska därmed t.ex. vara möjligt att i efterhand kontrollera vilka metoder och tekniker som har använts vid utvecklingen av en sådan urvalsmodell, vilka typer av uppgifter som har använts för att träna och utforma modellen, vilket syfte den har, vilket resultat den gett i form av urvalsträffar och andra liknande omständigheter.

Dokumentationen ska vidare innebära att det i efterhand kan kontrolleras vilka sökbegrepp som har använts för att ta fram ett urval. Sökbegrepp kan användas för att välja bort information. Utöver detta kan det handla om sökningar som görs för att sortera fram den information som kommer användas som underlag för en viss dataanalys, eller sökningar som görs bland urvalsträffar för att prioritera vilka av dessa som bör kontrolleras närmare.

Av andra stycket framgår att all dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand. Genom dokumentationen ska det gå att följa upp att behandlingen endast avser uppgifter som får behandlas vid dataanalyser och urval samt att uppgifterna används för rätt ändamål. Dokumentationskravet innebär dock inte att myndigheten måste redovisa exakt vilka uppgifter som behandlas. Det är tillräckligt att det framgår vilka kategorier av uppgifter som behandlas och uppgifternas art.

Det är upp till Skatteverket att bedöma i vilken form dokumentationen ska ske. Det avgörande är att det i efterhand går att kontrollera avvägningen samt vilka metoder och sökbegrepp som har använts för att ta fram urvalet.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

Tillgång till personuppgifter

14 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i skattedatabaslagen, finns en bestämmelse om den interna tillgången till personuppgifter i Skatteverkets verksamhet.

Första stycket innebär att Skatteverket ska begränsa tillgången till personuppgifter till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Myndigheten har ett ansvar för att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifter inte

sprids utanför den krets av personer som behöver ha tillgång till dessa för att kunna utföra sina arbetsuppgifter (jfr artikel 32 i EU:s dataskydds-förordning).

Innebörden av bestämmelsen är att det ska finnas ett berättigat behov av åtkomst till personuppgifter. Den som arbetar vid Skatteverket ska alltså inte ges obegränsad tillgång till alla personuppgifter som behandlas vid myndigheten. Uttrycket var och en inkluderar samtliga som utför arbete vid myndigheten. Såväl t.ex. tillsvidareanställd personal som personer med en tidsbegränsad anställning och konsulter omfattas därmed. Det ska finnas ett reellt behov eller vara fråga om ett behov som förutses finnas i verksamheten. En person som arbetar vid Skatteverket får därmed ha åtkomst till sådana uppgifter som han eller hon behöver utifrån sina arbetsuppgifter.

Enligt andra stycket ska Skatteverket kontrollera och följa upp åtkomsten till personuppgifter regelbundet. Detta för att myndigheten ska kunna upptäcka och åtgärda obehörig åtkomst. Kontroller ska genomföras systematiskt och återkommande. De ska därmed inte bara göras när Skatteverket av någon orsak har fått anledning att misstänka att obehörig åtkomst har förekommit. Kontroller kan t.ex. ske genom uppföljning av loggar. Det är dock upp till Skatteverket att närmare bestämma formerna för kontrollerna.

Övervägandena finns i avsnitt 6.10.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

15 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i skattedatabaslagen, reglerar förutsättningarna för att Skatteverket elektroniskt ska få lämna ut personuppgifter. Bestämmelsen reglerar endast formerna för utlämnandet. Huruvida Skatteverket har rätt eller möjlighet att överhuvudtaget lämna ut personuppgifterna följer av andra bestämmelser, t.ex. i offentlighets-och sekretesslagen (2009:400).

Av första stycket framgår att elektroniskt utlämnande är tillåtet om det inte är olämpligt. Med elektroniskt utlämnande avses såväl utlämnande genom direktåtkomst som annat elektroniskt utlämnande, t.ex. utlämnande genom e-post. Bedömningen av om utlämnandet är olämpligt ska ske med beaktande av eventuella bestämmelser om sekretess, vad syftet med utlämnandet är, vem mottagaren är, vilka uppgifter det rör sig om samt om nödvändiga säkerhetsåtgärder är vidtagna. Elektroniskt utlämnande på andra sätt än genom direktåtkomst till andra offentliga aktörer bör som utgångspunkt anses vara lämpligt. Vid utlämnande genom direktåtkomst är större restriktivitet påkallad. Bedömningen bör då innefatta en noggrann prövning av vilka särskilda integritetsrisker ett sådant elektroniskt utlämnande kan innebära. Myndigheten kan vid bedömningen behöva överväga typen av personuppgifter, sekretesskyddet hos mottagaren, behovet av säkerhetsåtgärder, t.ex. tekniska begränsningar för att säkerställa skyddet för den personliga integriteten, mottagarens förmåga att vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder, behovet av effektivitet m.m. Att mottagaren har ett kontinuerligt eller stort behov av uppgifterna i sin verksamhet kan tala för att direktåtkomst inte är olämpligt. Motsatsvis bör direktåtkomst till uppgifter som mottagaren sällan kan komma att behöva, eller som inte är av särskilt stor betydelse för mottagaren, inte aktualiseras särskilt ofta. Om det rör uppgifter som inte är av integritetskänslig karaktär kan även detta tala för att ett utlämnande kan ske via direktåtkomst, eller om det finns ett nära samband mellan de olika verksamheterna. Behov av direktåtkomst kan t.ex. aktualiseras i situationer som omfattar ett informationsförsörjningsuppdrag, när uppgifterna är offentliga eller vid informationsöverföring mellan olika självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. Även i situationer där två eller flera myndigheter är gemensamt ansvariga för att utföra en viss uppgift kan direktåtkomst komma att framstå som det mest ändamålsenliga sättet för utlämnande.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheterna att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Övervägandena finns i avsnitt 10.1.

Längsta tid för behandling

16 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i skattedatabaslagen, innehåller en huvudregel om längsta tid för behandling av personuppgifter vid Skatteverket. Bestämmelsen motsvarar principen om lagringsminimering i artikel 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning.

Första stycket innebär en skyldighet för Skatteverket att upphöra med behandlingen av personuppgifter så snart personuppgifterna inte längre behövs med hänsyn till det ändamål för vilket de behandlas. Det är alltså ändamålet med behandlingen som avgör hur länge uppgifterna får behandlas. När det inte längre, med hänsyn till ändamålet, finns något behov av att behandla personuppgifterna ska dessa tas bort eller avidentifieras på ett sådant sätt att alla identifieringsmöjligheter försvinner. Bestämmelsen ställer krav på Skatteverket att kunna motivera fortsatt behandling av personuppgifter, t.ex. inför en tillsynsmyndighet. Det kan förekomma att behovet av att behandla personuppgifter upphör avseende behandling för ett ändamål, medan det kvarstår för ett annat ändamål. Personuppgifterna får då fortsätta att behandlas för det kvarstående ändamålet. Regleringen innebär alltså inte att all behandling ska upphöra om behovet upphör för ett av flera ändamål.

Bestämmelsen utgör inte en sådan avvikande bestämmelse som avses i 10 § tredje stycket arkivlagen (1990:782). Regleringen utgör därmed inte något hinder mot att uppgifter och handlingar bevaras enligt arkivlagens bestämmelser.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.

Begränsning av information till den registrerade

17 § Vid behandling av personuppgifter på grund av samarbete enligt lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning, ska artiklarna 13, 14.1 och 15 i EU:s dataskyddsförordning inte tillämpas om det är nödvändigt att begränsa informationen till den registrerade med hänsyn till ett viktigt ekonomiskt eller finansiellt intresse hos Europeiska unionen eller en stat som ingår i unionen.

Paragrafen motsvarar i huvudsak 3 kap. 2 a § skattedatabaslagen som infördes med anledning av artikel 25 i rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EG (direktivet om administrativt samarbete) (jfr s. 89 och 90 samt prop. 2017/18:95 s. 107 och 108). Vissa ändringar har gjorts i fråga om vilka artiklar i EU:s dataskyddsförordning som inte ska tillämpas. Detta eftersom artikel 25 i direktivet om administrativt samarbete har ändrats sedan 3 kap. 2 a § skattedatabaslagen infördes.

Bestämmelsen anger under vilka förutsättningar artiklarna 13, 14.1 och 15 i dataskyddsförordningen inte ska tillämpas. Artiklarna ska inte tillämpas om det är nödvändigt att begränsa informationen till den registrerade med hänsyn till ett viktigt ekonomiskt eller finansiellt intresse hos EU eller en stat som ingår i unionen.

Utöver de ändrade hänvisningarna till EU:s dataskyddsförordning innebär bestämmelsen inte några ändringar i sak i förhållande till 3 kap. 2 a § skattedatabaslagen.

Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.11.2.

Begränsning av rätten att göra invändningar

18 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Paragrafen, som motsvarar 3 kap. 3 § skattedatabaslagen, innebär ett undantag från den rätt för registrerade att göra invändningar mot behandlingen av personuppgifter som regleras i artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 108).

Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.11.1.

16.2Förslaget till folkbokföringsdatalag

Genom förslaget upphävs lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet (folkbokföringsdatabaslagen). Den upphävda lagen ersätts av en ny lag som omfattar personuppgiftsbehandling i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Den nya lagen får benämningen folkbokföringsdatalagen.

Innehållet i folkbokföringsdatalagen motsvarar delvis innehållet i folkbokföringsdatabaslagen. Den nya lagen har dock anpassats till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i lagen och nedan benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Skatteverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i folkbokföringsdatabaslagen, tydliggörs lagens tvådelade syfte. Det är dels att ge Skatteverket möjlighet att inom den verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde enligt 2 § behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt, dels att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet med

folkbokföring,
handläggning av ärenden om samordningsnummer,
samordnad behandling, kontroll och analys av identifieringsuppgifter för fysiska personer och av andra folkbokföringsuppgifter,
framställning av personbevis och andra registerutdrag,
aktualisering, komplettering och kontroll av personuppgifter,
uttag av urval av personuppgifter, och
någon annan liknande uppgift som Skatteverket ska utföra.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde.

Av första stycket framgår att lagen är tillämplig vid behandling av personuppgifter i folkbokföringsverksamheten. Det motsvarar 1 kap. 1 § första stycket folkbokföringsdatabaslagen. I artikel 4 i EU:s dataskyddsförordning finns definitioner av begreppen personuppgifter och behandling. I punkterna 1–7 anges vad som avses med folkbokföringsverksamhet.

Avlidna och juridiska personer omfattas inte av lagen.

Enligt punkterna 1 och 2 ska lagen tillämpas vid folkbokföringsverksamhet med folkbokföring och handläggning av ärenden om samordningsnummer. Begreppet folkbokföring har samma innebörd som i folkbokföringslagen (1991:481). Begreppet samordningsnummer har samma innebörd som i lagen (2022:1697) om samordningsnummer.

Av punkt 3 framgår att lagen ska tillämpas vid samordnad behandling, kontroll och analys av identifieringsuppgifter för fysiska personer och av andra folkbokföringsuppgifter. Med detta avses Skatteverkets uppgifter att fullgöra vissa kvalitetskontroller när uppgifter ska registreras och att göra kontroller och analyser av riktigheten av registrerade uppgifter.

Enligt punkt 4 ska lagen även tillämpas vid framställning av personbevis och andra registerutdrag.

Enligt punkterna 5 och 6 ska lagen tillämpas vid aktualisering, komplettering och kontroll av personuppgifter samt uttag av urval av personuppgifter. Lagen omfattar alltså bl.a. Skatteverkets verksamhet i fråga om att uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Den omfattar också myndighetens uppgift att förse andra med uppgifter från folkbokföringsverksamheten.

Av punkt 7 framgår att lagen även omfattar någon annan liknande uppgift som Skatteverket ska utföra. Med detta avses uppgifter som har nära koppling till de övriga punkterna om vad som utgör folkbokföringsverksamhet. Det kan avse ärenden som Skatteverket handlägger inom ramen för folkbokföringsverksamheten vilka har sin materiella grund i annan lagstiftning än folkbokföringslagen. Det gäller t.ex. myndighetens prövning av frågor rörande personnamn enligt lagen (2016:1013) om personnamn. Det gäller även myndighetens prövning av äktenskapshinder enligt äktenskapsbalken. Ytterligare exempel är Skatteverkets hantering av personnummer som har tilldelats utan samband med folkbokföring (1 kap. 1 § andra stycket lagen om samordningsnummer). Även personuppgiftsbehandling som utförs i verksamhet såsom intern tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av den egna verksamheten omfattas. Punkten omfattar även uppgifter med koppling till folkbokföringsverksamheten på så sätt att det följer av mer allmänna krav på myndigheten i t.ex. myndighetsförordningen (2007:515).

Lagens tillämpningsområde omfattar inte behandling av personuppgifter vid t.ex. löpande administration och liknande, såsom hantering av uppgifter om personal, arbetssökande, uppdragstagare eller leverantörer.

I paragrafens andra stycke, som delvis motsvarar 1 kap. 1 § första stycket folkbokföringsdatabaslagen, begränsas tillämpningsområdet till en viss typ av behandling av personuppgifter (jfr s. 85 och 86). Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad (elektronisk) eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Bestämmelsen är utformad i nära anslutning till artikel 2.1 i EU:s dataskyddsförordning och bör tolkas på samma sätt som den artikeln. En definition av begreppet register finns i artikel 4.6 i dataskyddsförordningen. Bestämmelsen innebär att t.ex. minnesanteckningar som enbart förs på papper inte omfattas av lagens tillämpningsområde.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.1 och 6.5.

Förhållandet till annan reglering

3 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds- förordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. I paragrafen anges lagens förhållande till annan reglering.

Första stycket, som motsvarar 1 kap. 2 § folkbokföringsdatabaslagen, upplyser att lagens bestämmelser kompletterar den reglering som finns i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 108).

Andra stycket, som motsvarar 1 kap. 3 § folkbokföringsdatabaslagen, tydliggör lagens förhållande till lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 109).

Övervägandena finns i avsnitt 6.8.1.

Personuppgiftsansvar

4 § Skatteverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

I paragrafen, som delvis motsvarar 1 kap. 5 § folkbokföringsdatabaslagen, regleras att Skatteverket är personuppgiftsansvarig för den behandling som myndigheten utför enligt lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen (jfr s. 206). En definition av begreppet personuppgiftsansvarig finns i artikel 4.7 i EU:s dataskyddsförordning.

Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

Ändamål

5 § Skatteverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra verksamhet enligt 2 §. Detta omfattar att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen.

I paragrafen anges för vilka primära ändamål Skatteverket får behandla personuppgifter enligt lagen.

Av första stycket framgår att en förutsättning för att Skatteverket ska få behandla personuppgifter är att det är nödvändigt för att utföra viss verk- samhet som myndigheten ansvarar för. Kravet på nödvändighet innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behand- lingen måste dock alltid vara motiverad utifrån författningsreglerade upp- gifter och behövas för att myndigheten ska kunna bedriva verksamheten på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. Kravet på att en person- uppgiftsbehandling ska vara nödvändig innebär att det måste föreligga ett

reellt, nära och ändamålsenligt samband mellan behandlingen och det syfte som ska uppnås. Bedömningen innefattar ett proportionalitets- övervägande, behandlingen kan t.ex. anses nödvändig och därmed tillåten om behandlingen leder till effektivitetsvinster.

Av första stycket första meningen, som delvis motsvarar 1 kap. 4 § första stycket folkbokföringsdatabaslagen, framgår att Skatteverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra den verksamhet som anges i 2 §. Till skillnad från 1 kap. 4 § folkbokföringsdatabaslagen anges inte några detaljerade ändamål.

Av första stycket andra meningen, som delvis motsvarar 1 kap. 4 a § folkbokföringsdatabaslagen, framgår att ändamålet omfattar att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i verksamhet enligt 2 § (jfr s. 59 och 60). Detta utgör en rättslig grund för den personuppgiftsbehandling som krävs för att göra dataanalyser och urval i detta syfte. Ändamålet omfattar alltså Skatteverkets bl.a. dataanalyser och urval i kontrollverksamhet. Arbetet med dataanalyser och urval kan t.ex. avse att analysera avvikelser, mönster och samband för att identifiera ärenden eller subjekt där det finns störst risk för fel och som därför behöver kontrolleras särskilt. Ändamålet omfattar all den personuppgiftsbehandling som kan vara nödvändig vid Skatteverkets dataanalyser och urval. Det ska i sammanhanget framhållas att Skatteverket i verksamheten med dataanalyser och urval, som i all övrig verksamhet, ska iaktta principerna om saklighet och opartiskhet. Exempel på personuppgiftsbehandling som kan vara nödvändig för myndighetens dataanalyser och urval är inhämtning av uppgifter från andra verksamheter inom Skatteverket eller andra myndigheter, och bearbetning av sådana uppgifter. Ändamålet omfattar även uppföljning, utveckling och testning av analys- och urvalsmodeller. Att personuppgiftsbehandling får ske för att förebygga, förhindra och upptäcka fel innebär att verktygen dataanalyser och urval inte enbart är möjliga att använda för efterhandskontroller. Verktygen är även möjliga att använda redan innan det finns ett ärende för att identifiera olika risker för felaktigheter. Begreppet fel ska tolkas brett i detta sammanhang. Det omfattar t.ex. avvikelser i förhållande till materiella rättsregler, oegentligheter samt felaktigheter som beror på avsiktligt fusk eller misstag.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om ändamålen med behand- lingen. Restkompetensen omfattar begränsningar eller förtydliganden som inte innebär en utvidgning avseende ändamålen för behandlingen av personuppgifter.

Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 9,1.

6 § Personuppgifter som behandlas enligt 5 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 4 § andra stycket första meningen folkbokföringsdatabaslagen, är en sekundär ändamålsbestämmelse som reglerar möjligheten att behandla personuppgifter för ändamål utöver de som anges i den primära ändamålsbestämmelsen i 5 § (jfr s. 109). Av bestämmelsen följer att de uppgifter som

behandlas för primära ändamål även får behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. Utlämnande av personuppgifter genom överföring, spridning eller tillhandahållande omfattas alltså av bestämmelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

7 § Personuppgifter som behandlas enligt 5 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 4 § andra stycket andra meningen folkbokföringsdatabaslagen, innehåller en bestämmelse om den s.k. finalitetsprincipen i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 109).

Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Känsliga personuppgifter

8 § Sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Paragrafen, som delvis motsvarar 1 kap. 6 § folkbokföringsdatabaslagen, reglerar möjligheten till behandling av känsliga personuppgifter som får ske med stöd av artikel 9.2 g i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 109 och 110). Till skillnad från den hittills gällande bestämmelsen anges inte att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden får behandlas endast om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det.

Bestämmelsen innebär ett undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter som finns i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning.

De kategorier av personuppgifter som får behandlas med stöd av bestämmelsen är de som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning, dvs. personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

Skatteverket får enligt bestämmelsen behandla känsliga personuppgifter om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Begreppet nödvändigt innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behandlingen ska dock alltid vara motiverad utifrån de författningsreglerade uppgifterna. Behandlingen ska även behövas för att myndigheten ska kunna bedriva verksamheten på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. I kravet på nödvändighet ligger att känsliga personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås genom andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgifterna eller att i stället behandla andra typer av uppgifter.

Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Sökbegränsningar

9 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Paragrafen, som delvis motsvarar 2 kap. 11 § folkbokföringsdatabaslagen, reglerar sökbegränsningar avseende känsliga personuppgifter (jfr s. 203). Till skillnad från 2 kap. 11 § folkbokföringsdatabaslagen utgår bestämmelsen från syftet med en sökning.

Enligt första stycket är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Definitionen av känsliga personuppgifter finns i 8 §, som hänvisar till artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Sökbegränsningen omfattar alla tekniska åtgärder som innebär att uppgifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Om syftet med en sökning inte är att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter är den tillåten, även om känsliga personuppgifter används vid sökningen. Bestämmelsen hindrar därmed inte sökningar som görs för att t.ex. utöva tillsyn, ta fram verksamhetsstatistik, för registervård eller för att söka efter ett namn (prop. 2017/18:105 s. 91 och prop. 2022/23:34 s. 208). Det är dock inte tillåtet att utföra sökningar som innebär att personer kartläggs på grundval av känsliga personuppgifter.

I andra stycket anges att förbudet inte omfattar sökningar som sker i en viss handling eller i ett visst ärende.

Övervägandena finns i avsnitt 8.2.1.

10 § Om ett samband inom folkbokföringen är grundat på adoption är det förbjudet att som sökbegrepp använda uppgifter om barn, föräldrar eller vårdnadshavare.

Paragrafen, som delvis motsvarar 2 kap. 10 § folkbokföringsdatabaslagen, reglerar vilka sökbegrepp som är förbjudna att använda inom Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Bestämmelsen innebär att det under alla förhållanden är förbjudet att använda uppgifter om vissa relationssamband som är grundat på adoption som sökbegrepp. Paragrafen kompletterar därmed sökförbudet i 9 § och är till skillnad från den senare bestämmelsen utformad som ett absolut sökförbud eftersom den inte utgår från syftet med en sökning. Till följd av systematiken i den nya lagen är bestämmelsen generellt utformad i förhållande till 2 kap. 10 § folkbokföringsdatabaslagen.

Övervägandena finns i avsnitt 8.2.2.

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

11 § För att göra dataanalyser och urval enligt 5 § första stycket i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel får följande personuppgifter behandlas:

uppgifter som Skatteverket förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §, och
uppgifter som lämnas till Skatteverket för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i folkbokföringsdatabaslagen, innehåller en begränsning av vilka personuppgifter som får behandlas för att göra dataanalyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka fel.

Enligt första stycket 1 får Skatteverket behandla personuppgifter som myndigheten förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §. Uppgifterna kan t.ex. ha samlats in från enskilda som har ett ärende hos myndigheten. Med uppgifter som Skatteverket samlar in till följd av verksamhet enligt 2 § avses uppgifter som myndigheten har stöd för att samla in i sin verksamhet till följd av utförandet av sina uppgifter.

Enligt första stycket 2 får Skatteverket behandla personuppgifter som lämnas till myndigheten för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för dataanalyser och urval enligt 7 § första stycket i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel. Begränsningar kan därmed finnas i förordning eller myndighetsföreskrifter.

Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

12 § När personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval enligt 5 § första stycket i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel ska Skatteverket dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet. Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Paragrafen, som delvis motsvarar 2 a kap. 5 § folkbokföringsdatabaslagen, innehåller krav på dokumentation vid behandling av personuppgifter för att göra dataanalyser och urval (jfr s. 61).

Enligt första stycket ska avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet dokumenteras. Det innebär att Skatteverket ska dokumentera bedömningen av vilka konsekvenser behandlingen kan få för personuppgiftsskyddet. I denna bedömning ska Skatteverket ta hänsyn till omständigheter såsom bl.a. uppgifternas art, omfattning och syftet med analyserna och urvalen. Myndigheten behöver även dokumentera det avsedda resultatet med åtgärden, dvs. vad dataanalyserna och urvalen förväntas leda till för resultat.

I de fall Skatteverket är skyldigt att göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 i EU:s dataskyddsförordning och myndigheten därför redan har dokumenterat avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet på ett sätt som gör att det går att kontrollera i efterhand, har myndigheten även uppfyllt det aktuella dokumentationskravet.

Att myndigheten vid behandling av personuppgifter för att göra dataanalyser och urval behöver se till att åtgärden är proportionerlig framgår av andra författningar, såsom 5 § förvaltningslagen (2017:900) och EU:s dataskyddsförordning.

De metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras. Med metoder för att ta fram urval menas t.ex. urvalsmodeller som Skatteverket tar fram, utvecklar och tillämpar för att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde. Det kan t.ex. vara fråga om modeller som baseras på AI. Dokumentationskravet innebär inte att en urvalsmodell som bygger på AI-teknik behöver förklaras i detalj. Dokumentationen ska dock avse hela processen. Det ska därmed t.ex. vara möjligt att i efterhand kontrollera vilka metoder och tekniker som har använts vid utvecklingen av en sådan urvalsmodell, vilka typer av uppgifter som har använts för att träna och utforma modellen, vilket syfte den har, vilket resultat den gett i form av urvalsträffar och andra liknande omständigheter.

Dokumentationen ska vidare innebära att det i efterhand kan kontrolleras vilka sökbegrepp som har använts för att ta fram ett urval. Sökbegrepp kan användas för att välja bort information. Utöver detta kan det handla om sökningar som görs för att sortera fram den information som kommer användas som underlag för en viss dataanalys, eller sökningar som görs bland urvalsträffar för att prioritera vilka av dessa som bör kontrolleras närmare.

Av andra stycket framgår att all dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand. Genom dokumentationen ska det gå att följa upp att behandlingen endast avser uppgifter som får behandlas vid dataanalyser och urval samt att uppgifterna används för rätt ändamål. Dokumentationskravet innebär dock inte att myndigheten måste redovisa exakt vilka uppgifter som behandlas. Det är tillräckligt att det framgår vilka kategorier av uppgifter som behandlas och uppgifternas art.

Det är upp till Skatteverket att bedöma i vilken form dokumentationen ska ske. Det avgörande är att det i efterhand går att kontrollera avvägningen samt vilka metoder och sökbegrepp som har använts för att ta fram urvalet.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

Tillgång till personuppgifter

13 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i folkbokföringsdatabaslagen, finns en bestämmelse om den interna tillgången till personuppgifter i Skatteverkets verksamhet.

Första stycket innebär att Skatteverket ska begränsa tillgången till personuppgifter till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Myndigheten har ett ansvar för att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifter inte sprids utanför den krets av personer som behöver ha tillgång till dessa för att kunna utföra sina arbetsuppgifter (jfr artikel 32 i EU:s dataskyddsförordning).

Innebörden av bestämmelsen är att det ska finnas ett berättigat behov av åtkomst till personuppgifter. Den som arbetar vid Skatteverket ska alltså inte ges obegränsad tillgång till alla personuppgifter som behandlas vid myndigheten. Uttrycket var och en inkluderar samtliga som utför arbete vid myndigheten. Såväl t.ex. tillsvidareanställd personal som personer med en tidsbegränsad anställning som konsulter omfattas därmed. Det ska finnas ett reellt behov eller vara fråga om ett behov som förutses finnas i verksamheten. En person som arbetar vid Skatteverket får därmed ha åtkomst till sådana uppgifter som han eller hon behöver utifrån sina arbetsuppgifter.

Enligt andra stycket ska Skatteverket kontrollera och följa upp åtkomsten till personuppgifter regelbundet. Detta för att myndigheten ska kunna upptäcka och åtgärda obehörig åtkomst. Kontroller ska genomföras systematiskt och återkommande. De ska därmed inte bara göras när Skatteverket av någon orsak har fått anledning att misstänka att obehörig åtkomst har förekommit. Kontroller kan t.ex. ske genom uppföljning av loggar. Det är dock upp till Skatteverket att närmare bestämma formerna för kontrollerna.

Övervägandena finns i avsnitt 6.10.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

14 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i folkbokföringsdatabaslagen, reglerar förutsättningarna för att Skatteverket elektroniskt ska få lämna ut personuppgifter Bestämmelsen reglerar endast formerna för utlämnandet. Huruvida Skatteverket har rätt eller möjlighet att överhuvudtaget lämna ut personuppgifterna följer av andra bestämmelser, t.ex. i offentlighets-och sekretesslagen (2009:400).

Av första stycket framgår att elektroniskt utlämnande är tillåtet om det inte är olämpligt. Med elektroniskt utlämnande avses såväl utlämnande genom direktåtkomst som annat elektroniskt utlämnande, t.ex. utlämnande genom e-post. Bedömningen av om utlämnandet är olämpligt ska ske med beaktande av eventuella bestämmelser om sekretess, vad syftet med utlämnandet är, vem mottagaren är, vilka uppgifter det rör sig om samt om nödvändiga säkerhetsåtgärder är vidtagna. Elektroniskt utlämnande på andra sätt än genom direktåtkomst till andra offentliga aktörer bör som utgångspunkt anses vara lämpligt. Vid utlämnande genom direktåtkomst är större restriktivitet påkallad. Bedömningen bör då innefatta en noggrann prövning av vilka särskilda integritetsrisker ett sådant elektroniskt utlämnande kan innebära. Myndigheten kan vid bedömningen behöva överväga typen av personuppgifter, sekretesskyddet hos mottagaren, behovet av säkerhetsåtgärder, t.ex. tekniska begränsningar för att säkerställa skyddet för den personliga integriteten, mottagarens förmåga att vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder, behovet av effektivitet m.m. Att mottagaren har ett kontinuerligt eller stort behov av uppgifterna i sin verksamhet kan tala för att direktåtkomst inte är olämpligt. Motsatsvis bör direktåtkomst till uppgifter som mottagaren sällan kan komma att behöva, eller som inte är av särskilt stor betydelse för mottagaren, inte aktualiseras särskilt ofta. Om det rör uppgifter som inte är av integritetskänslig karaktär kan även detta tala för att ett utlämnande kan ske via direktåtkomst, eller om det finns ett nära samband mellan de olika verksamheterna. Behov av direktåtkomst kan t.ex. aktualiseras i situationer som omfattar ett informationsförsörjningsuppdrag, när uppgifterna är offentliga eller vid informationsöverföring mellan olika självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. Även i situationer där två eller flera myndigheter är gemensamt ansvariga för att utföra en viss uppgift kan direktåtkomst komma att framstå som det mest ändamålsenliga sättet för utlämnande.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheterna att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Övervägandena finns i avsnitt 10.1.

Längsta tid för behandling

15 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Paragrafen, som inte som inte har någon motsvarighet i folkbokföringsdatabaslagen, innehåller en huvudregel om längsta tid för behandling av personuppgifter vid Skatteverket. Bestämmelsen motsvarar principen om lagringsminimering i artikel 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning.

Första stycket innebär en skyldighet för Skatteverket att upphöra med behandlingen av personuppgifter så snart personuppgifterna inte längre behövs med hänsyn till det ändamål för vilket de behandlas. Det är alltså ändamålet med behandlingen som avgör hur länge uppgifterna får behandlas. När det inte längre, med hänsyn till ändamålet, finns något behov av att behandla personuppgifterna ska dessa tas bort eller avidentifieras på ett sådant sätt att alla identifieringsmöjligheter försvinner. Bestämmelsen ställer krav på Skatteverket att kunna motivera fortsatt behandling av personuppgifter, t.ex. inför en tillsynsmyndighet. Det kan förekomma att behovet av att behandla personuppgifter upphör avseende behandling för ett ändamål, medan det kvarstår för ett annat ändamål. Personuppgifterna får då fortsätta att behandlas för det kvarstående ändamålet. Regleringen innebär alltså inte att all behandling ska upphöra om behovet upphör för ett av flera ändamål.

Bestämmelsen utgör inte en sådan avvikande bestämmelse som avses i

10 § tredje stycket arkivlagen (1990:782). Regleringen utgör därmed inte något hinder mot att uppgifter och handlingar bevaras enligt arkivlagens bestämmelser.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.

Begränsning av rätten att göra invändningar

16 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Paragrafen, som motsvarar 3 kap. 1 § folkbokföringsdatabaslagen, innebär ett undantag från den rätt för registrerade att göra invändningar mot behandlingen av personuppgifter som regleras i artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 110).

Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.11.1.

16.3Förslaget till tulldatalag

Genom förslaget upphävs lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet (tulldatabaslagen). Den upphävda lagen ersätts av en ny lag som omfattar personuppgiftsbehandling i Tullverkets verksamhet. Den nya lagen får benämningen tulldatalagen.

Innehållet i tulldatalagen motsvarar delvis innehållet i tulldatabaslagen. Den nya lagen har dock anpassats till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i lagen och nedan benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Tullverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i tulldatabaslagen, tydliggörs lagens tvådelade syfte. Det är dels att ge Tullverket möjlighet att inom den verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde enligt 2 § behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt, dels att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Tullverkets verksamhet med

bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av tull, skatt och avgifter,
övervakning, revision och annan kontroll eller analys,
förbud och restriktioner i samband med in-och utförsel av varor och i samband med att varor hänförs till ett tullförfarande,
fullgörande av förpliktelser som följer av internationella åtaganden, och
någon annan liknande uppgift som Tullverket ska utföra.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde.

Av första stycket framgår att lagen är tillämplig vid behandling av personuppgifter. Det motsvarar 1 kap. 1 § första stycket tulldatabaslagen. I artikel 4 i EU:s dataskyddsförordning finns definitioner av begreppen personuppgifter och behandling.

Avlidna och juridiska personer omfattas inte av lagen.

Lagen är tillämplig vid behandling av personuppgifter i vissa delar av Tullverkets verksamhet.

Enligt punkt 1 ska lagen tillämpas vid behandling av personuppgifter i Tullverkets verksamhet med bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av tull, skatt och avgifter. Lagen omfattar alltså myndighetens utförande av sådana uppgifter som är ett led i Tullverkets fiskala verksamhet.

Av punkt 2 framgår att lagen ska tillämpas i Tullverkets verksamhet med övervakning, revision och annan kontroll eller analys. Utfallet av sådana åtgärder ligger ofta till grund för bl.a. myndighetens bestämmande av tull, skatt och avgifter.

I punkt 3 anges att lagen omfattar Tullverkets verksamhet med förbud och restriktioner i samband med in-och utförsel av varor och i samband med att varor hänförs till ett tullförfarande. Lagen omfattar alltså Tullverkets uppgifter som följer av de särskilda import-eller exportbestämmelser, dvs. restriktioner, som finns för vissa varor och som främst härrör från EU-rättslig reglering.

Punkt 4 innebär att Tullverkets behandling av personuppgifter vid fullgörande av förpliktelser som följer av internationella åtaganden omfattas av lagen. Lagen är alltså tillämplig vid personuppgiftsbehandling som sker för att fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden inom de verksamheter i Tullverket som omfattas av bestämmelsens övriga punkter. Med sådan verksamhet avses Tullverkets skyldigheter enligt bl.a. EU-rättslig lagstiftning.

Av punkt 5 framgår att lagen även omfattar någon annan liknande uppgift som Tullverket ska utföra. Med detta avses uppgifter som är närliggande övriga punkter. Det kan t.ex. avse myndighetens uppgifter att informera om tillstånd, om certifikat för godkända ekonomiska aktörer samt förebyggande informationsinsatser och service som förklarar hur tullproceduren går till. Även personuppgiftsbehandling som utförs i verksamhet såsom intern tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av den egna verksamheten omfattas. Punkten omfattar även uppgifter med koppling till tullverksamheten på så sätt att det följer av mer allmänna krav på myndigheten i t.ex. myndighetsförordningen (2007:515).

Lagens tillämpningsområde omfattar inte behandling av personuppgifter vid t.ex. löpande administration och liknande, såsom hantering av uppgifter om personal, arbetssökande, uppdragstagare eller leverantörer.

I paragrafens andra stycke, som delvis motsvarar 1 kap. 1 § första stycket tulldatabaslagen, begränsas tillämpningsområdet till en viss typ av behandling av personuppgifter (jfr s. 85 och 86). Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad (elektronisk) eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Bestämmelsen är utformad i nära anslutning till artikel 2.1 i EU:s dataskyddsförordning och bör tolkas på samma sätt som den artikeln. En definition av begreppet register finns i artikel 4.6 i dataskyddsförordningen. Bestämmelsen innebär att t.ex. minnesanteckningar som enbart förs på papper inte omfattas av lagens tillämpningsområde.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.1 och 6.6.

3 § Denna lag gäller inte vid behandling av personuppgifter som omfattas av lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

I paragrafen anges att lagen inte gäller vid behandling av personuppgifter som omfattas av lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Paragrafen motsvarar i sak 1 kap. 1 § tredje stycket tulldatabaslagen (jfr s. 385).

Av bestämmelsen följer att lagen inte gäller vid behandling av personuppgifter som Tullverket utför inom den brottsbekämpande verksamheten.

Övervägandena finns i avsnitt 6.6.

Förhållandet till annan reglering

4 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

I paragrafen anges lagens förhållande till annan reglering.

Första stycket, som motsvarar 1 kap. 2 § tulldatabaslagen, upplyser att lagens bestämmelser kompletterar den reglering som finns i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 117).

Andra stycket, som motsvarar 1 kap. 3 § tulldatabaslagen, tydliggör lagens förhållande till lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 117).

Övervägandena finns i avsnitt 6.8.1.

Personuppgiftsansvar

5 § Tullverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

I paragrafen regleras att Tullverket är personuppgiftsansvarig för den behandling som myndigheten utför enligt lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Paragrafen motsvarar i sak 1 kap. 6 § tulldatabaslagen, där det dock inte framgår att personuppgiftsansvaret omfattar den behandling som myndigheten utför enligt tulldatabaslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen (jfr s. 221). En definition av begreppet personuppgiftsansvarig finns i artikel 4.7 i EU:s dataskyddsförordning.

Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

Ändamål

6 § Tullverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra verksamhet enligt 2 §. Detta omfattar att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen.

I paragrafen anges för vilka primära ändamål Tullverket får behandla personuppgifter enligt lagen.

Av första stycket framgår att en förutsättning för att Tullverket ska få behandla personuppgifter är att det är nödvändigt för att utföra viss verksamhet som myndigheten ansvarar för. Kravet på nödvändighet innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behandlingen måste dock alltid vara motiverad utifrån författningsreglerade uppgifter och behövas för att myndigheten ska kunna bedriva verksamheten på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. Kravet på att en personuppgiftsbehandling ska vara nödvändig innebär att det måste föreligga ett reellt, nära och ändamålsenligt samband mellan behandlingen och det syfte som ska uppnås. Bedömningen innefattar ett proportionalitetsövervägande, behandlingen kan t.ex. anses nödvändig och därmed tillåten om behandlingen leder till effektivitetsvinster.

Av första stycket första meningen, som delvis motsvarar 1 kap. 4 § tulldatabaslagen, framgår att Tullverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra den verksamhet som anges i 2 §. Till skillnad från 1 kap. 4 § tulldatabaslagen anges inte några detaljerade ändamål.

Av första stycket andra meningen, som inte har någon motsvarighet i tulldatabaslagen, framgår att ändamålet omfattar att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i verksamhet enligt

2 §. Detta utgör en rättslig grund för den personuppgiftsbehandling som krävs för att göra dataanalyser och urval i detta syfte. Ändamålet omfattar alltså bl.a. Tullverkets dataanalyser och urval i kontrollverksamhet. Arbetet med dataanalyser och urval kan t.ex. avse att analysera avvikelser, mönster och samband för att identifiera ärenden eller subjekt där det finns risk för fel och som därför behöver kontrolleras särskilt. Ändamålet omfattar all den personuppgiftsbehandling som kan vara nödvändig vid Tullverkets dataanalyser och urval. Det ska i sammanhanget framhållas att Tullverket i verksamheten med dataanalyser och urval, som i all övrig verksamhet, ska iaktta principerna om saklighet och opartiskhet. Exempel på personuppgiftsbehandling som kan vara nödvändig för myndighetens dataanalyser och urval är inhämtning av uppgifter från andra verksamheter inom myndigheten eller andra myndigheter, och bearbetning av sådana uppgifter. Ändamålet omfattar även uppföljning, utveckling och testning av analys-och urvalsmodeller. Att personuppgiftsbehandling får ske för att förebygga, förhindra och upptäcka fel innebär att verktygen dataanalyser och urval inte enbart är möjliga att använda för efterhandskontroller. Verktygen är även möjliga att använda redan innan det finns ett ärende för att identifiera olika risker för felaktigheter. Begreppet fel ska tolkas brett i detta sammanhang. Det omfattar t.ex. avvikelser i förhållande till materiella rättsregler, oegentligheter samt felaktigheter som beror på avsiktligt fusk eller misstag.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen. Restkompetensen omfattar begränsningar eller förtydliganden som inte innebär en utvidgning avseende ändamålen för behandlingen av personuppgifter.

Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 9.1.

7 § Personuppgifter som behandlas enligt 6 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 5 § 3 tulldatabaslagen, är en s.k. sekundär ändamålsbestämmelse om möjligheten att behandla personuppgifter för ändamål utöver de som anges i den primära ändamålsbestämmelsen i 6 § (jfr s. 118). Av bestämmelsen följer att de uppgifter som behandlas för primära ändamål även får behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. Utlämnande av personuppgifter genom överföring, spridning eller tillhandahållande omfattas alltså av bestämmelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

8 § Personuppgifter som behandlas enligt 6 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 5 § 4 tulldatabaslagen, innehåller en bestämmelse om den s.k. finalitetsprincipen i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 118).

Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Känsliga personuppgifter

9 § Sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Paragrafen, som delvis motsvarar 1 kap. 7 § tulldatabaslagen, reglerar möjligheten till behandling av känsliga personuppgifter som får ske med stöd av artikel 9.2 g i EU:s dataskyddsförordning (prop. 2017/ 18:95 s. 118 och 119). Till skillnad från den hittills gällande bestämmelsen anges inte att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden får behandlas endast om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det.

Bestämmelsen innebär ett undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter som finns i artikel 9.1 i EU:s dataskydds- förordning.

De kategorier av personuppgifter som får behandlas med stöd av bestämmelsen är de som avses i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen, dvs. personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

Tullverket får enligt bestämmelsen behandla känsliga personuppgifter om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Begreppet nödvändigt innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behandlingen ska dock alltid vara motiverad utifrån de författningsreglerade uppgifterna. Behandlingen ska även behövas för att myndigheten ska kunna bedriva verksamheten på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. I kravet på nödvändighet ligger att känsliga personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås genom andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgifterna eller att i stället behandla andra typer av uppgifter.

Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Sökbegränsningar

10 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag. Förbudet omfattar inte heller sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Paragrafen, som delvis motsvarar 2 kap. 9 § tulldatabaslagen, reglerar sök- begränsningar avseende känsliga personuppgifter (jfr s. 223 och 224). Till skillnad från 2 kap. 9 § tulldatabaslagen utgår bestämmelsen från syftet med en sökning.

Enligt första stycket är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Definitionen av känsliga personuppgifter finns i 9 §, som hänvisar till artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Sökbegränsningen omfattar alla tekniska åtgärder som innebär att uppgifter används för att strukturera eller

systematisera information i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Om syftet med en sökning inte är att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter är den tillåten, även om känsliga personuppgifter används vid sökningen. Bestämmelsen hindrar därmed inte sökningar som görs för att t.ex. utöva tillsyn, ta fram verksamhetsstatistik, för registervård eller för att söka efter ett namn (prop. 2017/18:105 s. 91). Det är dock inte tillåtet att utföra sökningar som innebär att personer kartläggs på grundval av känsliga personuppgifter.

I andra stycket anges att förbudet inte omfattar sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i en verksamhet som omfattas av lagen. Genom detta undantag är det möjligt för Tullverket att ta fram ett urval baserat på uppgifter om t.ex. varor i form av läkemedel, som kan ge viss information om enskildas hälsa.

Förutsättningen för att det ska vara tillåtet att göra sökningar i enlighet med undantaget är att sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i myndighetens verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde. Det handlar alltså om att behandlingen av de känsliga personuppgifterna ska vara nödvändig och att sökningen som åtgärd ska vara nödvändig.

Förbudet omfattar inte sökningar som sker i en viss handling eller i ett visst ärende.

Övervägandena finns i avsnitt 8.2.1 och 8.2.3.

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

11 § För att göra dataanalyser och urval enligt 6 § första stycket i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel får följande personuppgifter behandlas:

uppgifter som Tullverket förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §, och
uppgifter som lämnas till Tullverket för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i tulldatabaslagen, innehåller en begränsning av vilka personuppgifter som får behandlas för att göra dataanalyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka fel.

Enligt första stycket första punkten får Tullverket behandla personuppgifter som myndigheten förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §. Uppgifterna kan t.ex. ha samlats in från enskilda som har ett ärende hos myndigheten.

Med uppgifter som Tullverket samlar in till följd av verksamhet enligt

2 § avses uppgifter som myndigheten har stöd för att samla in i sin verksamhet till följd av utförandet av sina uppgifter.

Enligt andra punkten får Tullverket behandla personuppgifter som lämnas till myndigheten för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för dataanalyser och urval enligt 6 § första stycket i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel. Begränsningar kan därmed finnas i förordning eller myndighetsföreskrifter.

Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

12 § När personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval enligt 6 § första stycket i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel ska Tullverket dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet. Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i tulldatabaslagen, innehåller krav på dokumentation vid behandling av personuppgifter för att göra dataanalyser och urval.

Enligt första stycket ska avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet dokumenteras. Det innebär att Tullverket ska dokumentera bedömningen av vilka konsekvenser behandlingen kan få för personuppgiftsskyddet. I denna bedömning ska Tullverket ta hänsyn till omständigheter såsom bl.a. uppgifternas art, omfattning och syftet med analyserna och urvalen. Myndigheten behöver även dokumentera det avsedda resultatet med åtgärden, dvs. vad dataanalyserna och urvalen förväntas leda till för resultat.

I de fall Tullverket är skyldigt att göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 i EU:s dataskyddsförordning och myndigheten därför redan har dokumenterat avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet på ett sätt som gör att det går att kontrollera i efterhand, har myndigheten även uppfyllt det aktuella dokumentationskravet.

Att myndigheten vid behandling av personuppgifter för att göra dataanalyser och urval behöver se till att åtgärden är proportionerlig framgår av andra författningar, såsom 5 § förvaltningslagen (2017:900) och EU:s dataskyddsförordning.

De metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras. Med metoder för att ta fram urval menas t.ex. urvalsmodeller som Tullverket tar fram, utvecklar och tillämpar för att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde. Det kan t.ex. vara fråga om modeller som baseras på AI. Dokumentationskravet innebär inte att en urvalsmodell som bygger på AI-teknik behöver förklaras i detalj. Dokumentationen ska dock avse hela processen. Det ska därmed t.ex. vara möjligt att i efterhand kontrollera vilka metoder och tekniker som har använts vid utvecklingen av en sådan urvalsmodell, vilka typer av uppgifter som har använts för att träna och utforma modellen, vilket syfte den har, vilket resultat den gett i form av urvalsträffar och andra liknande omständigheter.

Dokumentationen ska vidare innebära att det i efterhand kan kontrolleras vilka sökbegrepp som har använts för att ta fram ett urval. Sökbegrepp kan användas för att välja bort information. Utöver detta kan det handla om sökningar som görs för att sortera fram den information som kommer användas som underlag för en viss dataanalys, eller sökningar som görs bland urvalsträffar för att prioritera vilka av dessa som bör kontrolleras närmare.

Av andra stycket framgår att all dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand. Genom dokumentationen ska det gå att följa upp att behandlingen endast avser uppgifter som får behandlas vid dataanalyser och urval samt att uppgifterna används för rätt ändamål. Dokumentationskravet innebär dock inte att myndigheten måste redovisa exakt vilka uppgifter som behandlas. Det är tillräckligt att det framgår vilka kategorier av uppgifter som behandlas och uppgifternas art.

Det är upp till Tullverket att bedöma i vilken form dokumentationen ska ske. Det avgörande är att det i efterhand går att kontrollera avvägningen samt vilka metoder och sökbegrepp som har använts för att ta fram urvalet.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

Tillgång till personuppgifter

13 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i tulldatabaslagen, finns en bestämmelse om den interna tillgången till personuppgifter i Tullverkets verksamhet.

Första stycket innebär att Tullverket ska begränsa tillgången till personuppgifter till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Myndigheten har ett ansvar för att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifter inte sprids utanför den krets av personer som behöver ha tillgång till dessa för att kunna utföra sina arbetsuppgifter (jfr artikel 32 i EU:s dataskyddsförordning). Innebörden av bestämmelsen är att det ska finnas ett berättigat behov av åtkomst till personuppgifter. Den som arbetar vid Tullverket ska alltså inte ges obegränsad tillgång till alla personuppgifter som behandlas vid myndigheten. Uttrycket var och en inkluderar samtliga som utför arbete vid myndigheten. Såväl t.ex. tillsvidareanställd personal som personer med en tidsbegränsad anställning och inhyrda konsulter omfattas därmed. Det ska finnas ett reellt behov eller vara fråga om ett behov som förutses finnas i verksamheten. En person som arbetar vid Tullverket får därmed ha åtkomst till sådana uppgifter som han eller hon behöver utifrån sina arbetsuppgifter.

Enligt andra stycket ska Tullverket kontrollera och följa upp åtkomsten till personuppgifter regelbundet. Detta för att myndigheten ska kunna upptäcka och åtgärda obehörig åtkomst. Kontroller ska genomföras systematiskt och återkommande. De ska därmed inte bara göras när Tullverket av någon orsak har fått anledning att misstänka att obehörig åtkomst har förekommit. Kontroller kan t.ex. ske genom uppföljning av loggar. Det är dock upp till Tullverket att närmare bestämma formerna för kontrollerna.

Övervägandena finns i avsnitt 6.10.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

14 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i tulldatabaslagen, reglerar förutsättningarna för att Tullverket elektroniskt ska få lämna ut personuppgifter. Bestämmelsen reglerar endast formerna för utlämnandet. Huruvida Tullverket har rätt eller möjlighet att överhuvudtaget lämna ut personuppgifterna följer av andra bestämmelser, t.ex. i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Av första stycket framgår att elektroniskt utlämnande är tillåtet om det inte är olämpligt. Med elektroniskt utlämnande avses såväl utlämnande genom direktåtkomst som annat elektroniskt utlämnande, t.ex. utlämnande genom e-post. Bedömningen av om utlämnandet är olämpligt ska ske med beaktande av eventuella bestämmelser om sekretess, vad syftet med utlämnandet är, vem mottagaren är, vilka uppgifter det rör sig om samt om nödvändiga säkerhetsåtgärder är vidtagna. Elektroniskt utlämnande på andra sätt än genom direktåtkomst till andra offentliga aktörer bör som utgångspunkt anses vara lämpligt. Vid utlämnande genom direktåtkomst är större restriktivitet påkallad. Bedömningen bör då innefatta en noggrann prövning av vilka särskilda integritetsrisker ett sådant elektroniskt utlämnande kan innebära. Myndigheten kan vid bedömningen behöva överväga typen av personuppgifter, sekretesskyddet hos mottagaren, behovet av säkerhetsåtgärder, t.ex. tekniska begränsningar för att säkerställa skyddet för den personliga integriteten, mottagarens förmåga att vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder, behovet av effektivitet m.m. Att mottagaren har ett kontinuerligt eller stort behov av uppgifterna i sin verksamhet kan tala för att direktåtkomst inte är olämpligt. Motsatsvis bör direktåtkomst till uppgifter som mottagaren sällan kan komma att behöva, eller som inte är av särskilt stor betydelse för mottagaren, inte aktualiseras särskilt ofta. Om det rör uppgifter som inte är av integritetskänslig karaktär kan även detta tala för att ett utlämnande kan ske via direktåtkomst, eller om det finns ett nära samband mellan de olika verksamheterna. Behov av direktåtkomst kan t.ex. aktualiseras i situationer som omfattar ett informationsförsörjningsuppdrag, när uppgifterna är offentliga eller vid informationsöverföring mellan olika självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. Även i situationer där två eller flera myndigheter är gemensamt ansvariga för att utföra en viss uppgift kan direktåtkomst komma att framstå som det mest ändamålsenliga sättet för utlämnande.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheterna att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Övervägandena finns i avsnitt 10.1.

Längsta tid för behandling

15 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i tulldatabaslagen, innehåller en huvudregel om längsta tid för behandling av personuppgifter vid Tullverket. Bestämmelsen motsvarar principen om lagringsminimering i artikel 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning.

Första stycket innebär en skyldighet för Tullverket att upphöra med behandlingen av personuppgifter så snart personuppgifterna inte längre behövs med hänsyn till det ändamål för vilket de behandlas. Det är alltså ändamålet med behandlingen som avgör hur länge uppgifterna får behandlas. När det inte längre, med hänsyn till ändamålet, finns något behov av att behandla personuppgifterna ska dessa tas bort eller avidentifieras på ett sådant sätt att alla identifieringsmöjligheter försvinner. Bestämmelsen ställer krav på Tullverket att kunna motivera fortsatt behandling av personuppgifter, t.ex. inför en tillsynsmyndighet. Det kan förekomma att behovet av att behandla personuppgifter upphör avseende behandling för ett ändamål, medan det kvarstår för ett annat ändamål. Personuppgifterna får då fortsätta att behandlas för det kvarstående ändamålet. Regleringen innebär alltså inte att all behandling ska upphöra om behovet upphör för ett av flera ändamål.

Bestämmelsen utgör inte en sådan avvikande bestämmelse som avses i 10 § tredje stycket arkivlagen (1990:782). Regleringen utgör därmed inte något hinder mot att uppgifter och handlingar bevaras enligt arkivlagens bestämmelser.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.

Begränsning av rätten att göra invändningar

16 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Paragrafen, som motsvarar 3 kap. 1 § tulldatabaslagen, innebär ett undantag från den rätt för registrerade att göra invändningar mot behandlingen av personuppgifter som regleras i artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 119).

Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.11.1.

16.4Förslaget till kronofogdedatalag

Genom förslaget upphävs lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet (kronofogdedatabaslagen). Den upphävda lagen ersätts av en ny lag om personuppgiftsbehandling i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Den nya lagen får benämningen kronofogdedatalagen.

Innehållet i kronofogdedatalagen motsvarar delvis innehållet i kronofogdedatabaslagen. Den nya lagen har dock anpassats till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i lagen och nedan benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Kronofogdemyndigheten möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i kronofogdedatabaslagen, tydliggörs lagens tvådelade syfte. Det är dels att ge Kronofogdemyndigheten möjlighet att inom den verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde enligt 2 § behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt, dels att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet med

utsökning och indrivning,
skuldsanering och F-skuldsanering,
betalningsföreläggande och handräckning,
europeiskt betalningsföreläggande,
ansökan om och tillsyn över näringsförbud,
tillsyn i konkurs, andra konkursärenden, tillsyn över rekonstruktörer och mål enligt lönegarantilagen (1992:497),
att motverka överskuldsättning,
analys eller kontroll,
fullgörande av förpliktelser som följer av internationella åtaganden, och
någon annan liknande uppgift som Kronofogdemyndigheten ska utföra.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

Bestämmelserna i 18 § första stycket 2 och andra stycket och 19 § gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer.

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde.

Av första stycket framgår att lagen är tillämplig vid behandling av personuppgifter. Det motsvarar 1 kap. 1 § första stycket kronofogdedata-

baslagen. I artikel 4 i EU:s dataskyddsförordning finns definitioner av begreppen personuppgifter och behandling.

Lagen är tillämplig vid behandling av personuppgifter i Kronofogde- myndighetens verksamhet.

Enligt punkt 1 ska lagen tillämpas vid behandling av personuppgifter i

Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning.

Med utsökning och indrivning avses bl.a. verkställighet eller annan åtgärd som särskilt åligger Kronofogdemyndigheten enligt utsökningsbalken eller annan författning, indrivning av statliga fordringar m.m. och av- räkning vid återbetalning av skatter och avgifter. Till denna verksamhet kan också hänföras t.ex. myndighetens uppgift att lämna underrättelser till målsäganden i brottmål, anmäla misstanke om brott och att fullgöra sina uppgifter enligt bötesverkställighetslagen (1979:189) med tillhörande förordning.

Av punkt 2 framgår att lagen ska tillämpas vid behandling av person- uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet med skuldsanering och F-skuldsanering, vilket bl.a. omfattar handläggning av ärenden om skuldsanering och F-skuldsanering.

I punkterna 3 och 4 anges att lagen omfattar Kronofogdemyndighetens verksamhet med betalningsföreläggande och handräckning och europeiskt betalningsföreläggande. Dessa punkter omfattar t.ex. personuppgifts- behandling vid handläggning av mål om betalningsföreläggande, handräckning eller europeiskt betalningsföreläggande, tillhandahållande av utslag i mål om betalningsföreläggande och handräckning samt verkställighetsförklaring i mål om europeiskt betalningsföreläggande.

Enligt punkt 5 omfattas ansökan om och tillsyn över näringsförbud av lagen. Med detta avses Kronofogdemyndighetens personuppgifts- behandling vid utförandet av sina uppgifter enligt lagen (2014:836) om näringsförbud.

Av punkt 6 framgår att Kronofogdemyndighetens behandling av person- uppgifter vid utförandet av uppgifter avseende tillsyn i konkurs och tillsyn över rekonstruktörer omfattas av lagen. Med sådan verksamhet avses myndighetens handläggning av konkurstillsynsärenden och ärenden om tillsyn över rekonstruktörer enligt lagen (2022:964) om företags- rekonstruktion. Vidare framgår att lagen omfattar behandling av person- uppgifter i andra konkursärenden, med vilket avses myndighetens uppgifter i en konkurs som inte utgör tillsyn. Slutligen omfattar punkten verksamheten med mål enligt lönegarantilagen (1992:497).

Vidare omfattas enligt punkt 7 myndighetens verksamhet med att motverka överskuldsättning. Bestämmelsen gör det tydligt att person- uppgiftsbehandling vid sådan verksamhet, vilken kan anses utgöra en kompletterande och integrerad del av myndighetens verksamhet med utsökning och indrivning (verkställighet), betalningsföreläggande och handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande (summarisk process), skuldsanering och konkurstillsyn, omfattas av lagen.

Av punkt 8 framgår att myndighetens behandling av personuppgifter i verksamhet med analys och kontroll omfattas av lagen. Exempelvis ingår personuppgiftsbehandling vid sådan analysverksamhet som myndigheten utför i syfte att identifiera nya skuldfällor eller tendenser kring skulder och skuldutveckling och de kontroller myndigheten vidtar inom ramen för utförandet av sina uppgifter, bl.a. för att säkerställa att beslut fattas på

korrekta grunder samt för att förebygga och motverka ekonomisk brottslighet.

Punkt 9 innebär att Kronofogdemyndighetens behandling av personuppgifter vid fullgörande av förpliktelser som följer av internationella åtaganden omfattas av lagen. Med sådan verksamhet avses t.ex. sådana åtaganden som följer av Sveriges medlemskap i EU och som regleras i lagen (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen, men också sådana som följer av exempelvis det nordiska handräckningsavtalet och Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

Av punkt 10 framgår att lagen även omfattar någon annan liknande uppgift som Kronofogdemyndigheten ska utföra. Med detta avses uppgifter som är närliggande övriga punkter. Det kan t.ex. avse uppgifter om att förebygga och motverka ekonomisk brottslighet (jfr 4 § första stycket förordningen [2016:1333] med instruktion för Kronofogdemyndigheten). Även personuppgiftsbehandling som utförs i verksamhet såsom intern tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av den egna verksamheten omfattas. Punkten omfattar även uppgifter med koppling till kronofogdeverksamheten på så sätt att det följer av mer allmänna krav på myndigheten i t.ex. myndighetsförordningen (2007:515).

Lagens tillämpningsområde omfattar inte behandling av personuppgifter vid t.ex. löpande administration och liknande, såsom hantering av uppgifter om personal, arbetssökande, uppdragstagare eller leverantörer.

I paragrafens andra stycke, som i sak delvis motsvarar 1 kap. 1 § första stycket kronofogdedatabaslagen, begränsas tillämpningsområdet till en viss typ av behandling av personuppgifter (jfr s. 85 och 86). Lagen gäller endast då behandlingen är helt eller delvis automatiserad (elektronisk) eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Bestämmelsen är utformad i nära anslutning till artikel 2.1 i EU:s dataskyddsförordning och bör tolkas på samma sätt som den artikeln. En definition av begreppet register finns i artikel 4.6 i dataskyddsförordningen. Bestämmelsen innebär att t.ex. minnesanteckningar som enbart förs på papper inte omfattas av lagens tillämpningsområde.

Enligt tredje stycket gäller 18 § första stycket 2 och andra stycket samt

19 § även vid behandling av uppgifter om juridiska personer. Dessa bestämmelser avser rättelse m.m. och överklagande av sådana beslut om rättelse som särskilt gäller i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.1 och 6.7.

3 § Denna lag gäller inte vid behandling av personuppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar enligt lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning.

Denna lag gäller inte heller vid Kronofogdemyndighetens behandling av personuppgifter i Europeiska unionens gemensamma informationssystem. Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde.

Av första stycket framgår att lagen inte gäller vid behandling av person- uppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar, vilket även framgår av 1 kap. 1 § första stycket kronofogdedatabaslagen (jfr s. 37).

I paragrafens andra stycke, som inte har någon motsvarighet i krono- fogdedatabaslagen, framgår ett undantag från lagens tillämpningsområde i fråga om behandling av personuppgifter som Kronofogdemyndigheten utför i Europeiska unionens gemensamma informationssystem. Med gemensamma informationssystem avses system som används gemensamt av medlemsstaterna inom EU för insamling, registrering, strukturering, lagring, bearbetning, användning eller andra liknande behandlingar av personuppgifter.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.3 och 6.7.

Förhållandet till annan reglering

4 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds- förordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. I paragrafen anges lagens förhållande till annan reglering.

Första stycket, som motsvarar 1 kap. 2 § kronofogdedatabaslagen, upplyser att lagens bestämmelser kompletterar den reglering som finns i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 110 och 111).

Andra stycket, som motsvarar 1 kap. 3 § kronofogdedatabaslagen, tydliggör lagens förhållande till lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 111).

Övervägandena finns i avsnitt 6.8.1.

5 § De avvikande bestämmelser om behandling av personuppgifter som finns i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 655/2014 av den 15 maj 2014 om inrättande av ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel för att under- lätta gränsöverskridande skuldindrivning i mål och ärenden av privaträttslig natur gäller i stället för denna lag.

Paragrafen motsvarar 1 kap. 3 b § kronofogdedatabaslagen (jfr s. 61 och 62).

Övervägandena finns i avsnitt 6.8.2.

Personuppgiftsansvar

6 § Kronofogdemyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Av paragrafen framgår att Kronofogdemyndigheten är personuppgifts- ansvarig för den behandling som myndigheten utför enligt lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den. Paragrafen motsvarar i sak 1 kap. 5 § kronofogdedatabaslagen, där det dock inte framgår att personuppgiftsansvaret omfattar den behandling som myndigheten utför

enligt kronofogdedatabaslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen (jfr prop. 2000/01:33 s. 213). En definition av begreppet personuppgiftsansvarig finns i artikel 4.7 i EU:s dataskyddsförordning.

Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

Ändamål

7 § Kronofogdemyndigheten får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra verksamhet enligt 2 §. Detta omfattar att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamheten, och i syfte att motverka överskuldsättning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen.

I paragrafen anges för vilka primära ändamål Kronofogdemyndigheten får behandla personuppgifter enligt lagen.

Av första stycket framgår att en förutsättning för att Kronofogdemyndigheten ska få behandla personuppgifter är att det är nödvändigt för att utföra viss verksamhet som myndigheten ansvarar för. Kravet på nödvändighet innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behandlingen måste dock alltid vara motiverad utifrån författningsreglerade uppgifter och behövas för att myndigheten ska kunna bedriva verksamheten på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. Kravet på att en personuppgiftsbehandling ska vara nödvändig innebär att det måste föreligga ett reellt, nära och ändamålsenligt samband mellan behandlingen och det syfte som ska uppnås. Bedömningen innefattar ett proportionalitetsövervägande, behandlingen kan t.ex. anses nödvändig och därmed tillåten om behandlingen leder till effektivitetsvinster.

Av första stycket första meningen, som delvis motsvarar 2 kap. 2, 8, 14 och 20 §§ kronofogdedatabaslagen, får Kronofogdemyndigheten behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra den verksamhet som anges i 2 §. Till skillnad från 2 kap. 2, 8, 14 och 20 §§ kronofogdedatabaslagen anges inte några detaljerade ändamål.

Av första stycket andra meningen, som inte har någon motsvarighet i kronofogdedatabaslagen, framgår att ändamålet omfattar att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i verksamhet enligt 2 § och i syfte att motverka överskuldsättning. Detta utgör en rättslig grund för den personuppgiftsbehandling som krävs för att göra dataanalyser och urval för dessa syften. Arbetet med dataanalyser och urval kan t.ex. avse att analysera avvikelser, mönster och samband för att identifiera ärenden eller subjekt där det finns risk för fel och som därför behöver kontrolleras särskilt. Ändamålet omfattar all den personuppgiftsbehandling som kan vara nödvändig vid Kronofogdemyndighetens dataanalyser och urval. Det ska i sammanhanget framhållas att Kronofogdemyndigheten i verksamheten med dataanalyser och urval, som i all övrig verksamhet, ska iaktta principerna om saklighet och opartiskhet. Exempel på personuppgiftsbehandling som kan vara nödvändig för myndighetens dataanalyser och urval är inhämtning av uppgifter från andra verksamheter inom myndigheten eller andra myndigheter, och bearbetning av sådana uppgifter. Ändamålet omfattar även uppföljning,

utveckling och testning av analys- och urvalsmodeller. Att personuppgiftsbehandling får ske för att förebygga, förhindra och upptäcka fel innebär att verktygen dataanalyser och urval inte enbart är möjliga att använda för efterhandskontroller. Verktygen är även möjliga att använda redan innan det finns ett ärende för att identifiera olika risker för felaktigheter. Begreppet fel ska tolkas brett i detta sammanhang. Det omfattar t.ex. avvikelser i förhållande till materiella rättsregler, oegentligheter samt felaktigheter som beror på avsiktligt fusk eller misstag.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen. Restkompetensen omfattar begränsningar eller förtydliganden som inte innebär en utvidgning avseende ändamålen för behandlingen av personuppgifter.

Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 9.1.

8 § Personuppgifter som behandlas enligt 7 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Paragrafen, som motsvarar 2 kap. 3 § 3, 9 § 3, 15 § 2 och 20 a § 2 kronofogdedatabaslagen, är en sekundär ändamålsbestämmelse som reglerar möjligheten att behandla personuppgifter för ändamål utöver de som anges i den primära ändamålsbestämmelsen i 7 § (jfr s. 112–115). Av bestämmelsen följer att de uppgifter som behandlas för primära ändamål även får behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. Utlämnande av personuppgifter genom överföring, spridning eller tillhandahållande omfattas alltså av bestämmelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

9 § Personuppgifter som behandlas enligt 7 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Paragrafen, som motsvarar 2 kap. 3 § 4, 9 § 4, 15 § 3 och 20 a § 3 kronofogdedatabaslagen, innehåller en bestämmelse om den s.k. finalitetsprincipen i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 112–115).

Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Känsliga personuppgifter

10 § Sådana känsliga personuppgifter som dataskyddsförordning får behandlas, om det ändamålet med behandlingen.

avses i artikel 9.1 i EU:s är nödvändigt med hänsyn till

Paragrafen, som delvis motsvarar 1 kap. 6 § kronofogdedatabaslagen, reglerar möjligheten till behandling av känsliga personuppgifter som får ske med stöd av artikel 9.2 g i EU:s dataskyddsförordning (prop. 2017/18:95 s. 111).

Bestämmelsen innebär ett undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter som finns i artikel 9.1 i EU:s dataskydds-förordning.

De kategorier av personuppgifter som får behandlas är de som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Det är personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

Kronofogdemyndigheten får behandla känsliga personuppgifter om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Begreppet nödvändigt innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behandlingen ska dock alltid vara motiverad utifrån de författningsreglerade uppgifterna. Behandlingen ska även behövas för att myndigheten ska kunna bedriva verksamheten på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. I kravet på nödvändighet ligger att känsliga personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås genom andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgifterna eller att i stället behandla andra typer av uppgifter.

Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Sökbegränsningar

11 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag. Förbudet omfattar inte heller sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Paragrafen, som delvis motsvarar 2 kap. 29 § första stycket kronofogdedatabaslagen, reglerar sökbegränsningar avseende känsliga personuppgifter (jfr s. 219). Till skillnad från 2 kap. 29 § första stycket kronofogdedatabaslagen utgår bestämmelsen från syftet med en sökning.

Enligt första stycket är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Definitionen av känsliga personuppgifter finns i 10 §, som hänvisar till artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Sökbegränsningen omfattar alla tekniska åtgärder som innebär att uppgifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Om syftet med en sökning inte är att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter är den tillåten, även om känsliga personuppgifter används vid sökningen. Bestämmelsen hindrar därmed inte sökningar som görs för att t.ex. utöva tillsyn, ta fram verksamhetsstatistik, för registervård eller för att söka efter ett namn (prop. 2017/18:105 s. 91 och prop. 2022/ 23:34 s. 208). Det är dock inte tillåtet att utföra sökningar som innebär att personer kartläggs på grundval av känsliga personuppgifter.

I andra stycket anges att förbudet inte omfattar sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i en verksamhet som omfattas av lagen. Genom detta undantag är det möjligt för Kronofogdemyndigheten att ta fram ett urval baserat på uppgifter om t.ex. sjukförsäkringsförmåner eller sjukdom som framkommer i läkarintyg vilket har åberopats som grund för betalningssvårigheter. Uppgifter om hälsa definieras i artikel 4.15 i EU:s dataskyddsförordning.

Förutsättningen för att det ska vara tillåtet att göra sökningar i enlighet med undantaget är att sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i myndighetens verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde. Det handlar alltså om att behandlingen av de känsliga personuppgifterna ska vara nödvändig och att sökningen som åtgärd ska vara nödvändig.

Förbudet omfattar inte sökningar som sker i en viss handling eller i ett visst ärende.

Övervägandena finns i avsnitt 8.2.1 och 8.2.4.

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

12 § För att göra dataanalyser och urval enligt 7 § första stycket i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel eller i syfte att motverka överskuldsättning får följande personuppgifter behandlas:

uppgifter som Kronofogdemyndigheten förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §, och
uppgifter som lämnas till Kronofogdemyndigheten för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i kronofogdedatabaslagen, innehåller en begränsning av vilka personuppgifter som får behandlas för att göra dataanalyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka fel och för att motverka överskuldsättning.

Enligt första stycket första punkten får Kronofogdemyndigheten behandla uppgifter som myndigheten förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §. Uppgifterna kan t.ex. ha samlats in från enskilda som har ett ärende hos myndigheten.

Med uppgifter som Kronofogdemyndigheten samlar in till följd av verksamhet enligt 2 § avses uppgifter som myndigheten har stöd för att samla in i sin verksamhet till följd av utförandet av sina uppgifter.

Enligt andra punkten får Kronofogdemyndigheten behandla person- uppgifter som lämnas till myndigheten för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för dataanalyser och urval enligt 7 § första stycket i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel eller i syfte att motverka överskuldsättning. Begränsningar kan därmed finnas i förordning eller myndighetsföreskrifter.

Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

13 § När personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval enligt 7 § första stycket i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel eller i syfte att motverka överskuldsättning, ska Kronofogdemyndigheten dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet. Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i kronofogdedatabaslagen, innehåller krav på dokumentation vid behandling av personuppgifter för att göra dataanalyser och urval.

Enligt första stycket ska avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet dokumenteras. Det innebär att Kronofogdemyndigheten ska dokumentera bedömningen av vilka konsekvenser behandlingen kan få för personuppgiftsskyddet. I denna bedömning ska Kronofogdemyndigheten ta hänsyn till omständigheter såsom bl.a. uppgifternas art, omfattning och syftet med analyserna och urvalen. Myndigheten behöver även dokumentera det avsedda resultatet med åtgärden, dvs. vad dataanalyserna och urvalen förväntas leda till för resultat.

I de fall Kronofogdemyndigheten är skyldig att göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 i EU:s dataskyddsförordning och myndigheten därför redan har dokumenterat avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet på ett sätt som gör att det går att kontrollera i efterhand, har myndigheten även uppfyllt det aktuella dokumentationskravet.

Att myndigheten vid behandling av personuppgifter för att göra dataanalyser och urval behöver se till att åtgärden är proportionerlig framgår av andra författningar, såsom 5 § förvaltningslagen (2017:900) och EU:s dataskyddsförordning.

De metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras. Med metoder för att ta fram urval menas t.ex. urvalsmodeller som Kronofogdemyndigheten tar fram, utvecklar och tillämpar för att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde. Det kan t.ex. vara fråga om modeller som baseras på AI. Dokumentationskravet innebär inte att en urvalsmodell som bygger på AI-teknik behöver förklaras i detalj. Dokumentationen ska dock avse hela processen. Det ska därmed t.ex. vara möjligt att i efterhand kontrollera vilka metoder och tekniker som har använts vid utvecklingen av en sådan urvalsmodell, vilka typer av uppgifter som har använts för att träna och utforma modellen, vilket syfte den har, vilket resultat den gett i form av urvalsträffar och andra liknande omständigheter.

Dokumentationen ska vidare innebära att det i efterhand kan kontrolleras vilka sökbegrepp som har använts för att ta fram ett urval. Sökbegrepp kan användas för att välja bort information. Utöver detta kan det handla om sökningar som görs för att sortera fram den information som kommer användas som underlag för en viss dataanalys, eller sökningar som görs

bland urvalsträffar för att prioritera vilka av dessa som bör kontrolleras närmare.

Av andra stycket framgår att all dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand. Genom dokumentationen ska det gå att följa upp att behandlingen endast avser uppgifter som får behandlas vid dataanalyser och urval samt att uppgifterna används för rätt ändamål. Dokumentationskravet innebär dock inte att myndigheten måste redovisa exakt vilka uppgifter som behandlas. Det är tillräckligt att det framgår vilka kategorier av uppgifter som behandlas och uppgifternas art.

Det är upp till Kronofogdemyndigheten att bedöma i vilken form dokumentationen ska ske. Det avgörande är att det i efterhand går att kontrollera avvägningen samt vilka metoder och sökbegrepp som har använts för att ta fram urvalet.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

Tillgång till personuppgifter

14 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Paragrafen reglerar den interna tillgången till personuppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Den motsvarar delvis 2 kap. 26 § kronofogdedatabaslagen, där det dock inte anges att åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet. Till skillnad från den hittills gällande bestämmelsen framgår inte att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om tillgången till personuppgifter (jfr s. 35).

Första stycket innebär att Kronofogdemyndigheten ska begränsa tillgången till personuppgifter till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Myndigheten har ett ansvar för att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifter inte sprids utanför den krets av personer som behöver ha tillgång till dessa för att kunna utföra sina arbetsuppgifter (jfr artikel 32 i EU:s dataskyddsförordning).

Innebörden av bestämmelsen är att det ska finnas ett berättigat behov av åtkomst till personuppgifter. Den som arbetar vid Kronofogdemyndigheten ska alltså inte ges obegränsad tillgång till alla personuppgifter som behandlas vid myndigheten. Uttrycket var och en inkluderar samtliga som utför arbete vid myndigheten. Såväl t.ex. tillsvidareanställd personal som personer med en tidsbegränsad anställning och konsulter omfattas därmed. Det ska finnas ett reellt behov eller vara fråga om ett behov som förutses finnas i verksamheten. En person som arbetar vid Kronofogdemyndigheten får därmed ha åtkomst till sådana uppgifter som han eller hon behöver utifrån sina arbetsuppgifter.

Enligt andra stycket ska Kronofogdemyndigheten kontrollera och följa upp åtkomsten till personuppgifter regelbundet. Detta för att myndigheten ska kunna upptäcka och åtgärda obehörig åtkomst. Kontroller ska genomföras systematiskt och återkommande. De ska därmed inte bara göras när Kronofogdemyndigheten av någon orsak har fått anledning att misstänka att obehörig åtkomst har förekommit. Kontroller kan t.ex. ske

genom uppföljning av loggar. Det är dock upp till Kronofogdemyndig- heten att närmare bestämma formerna för kontrollerna.

Övervägandena finns i avsnitt 6.10.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

15 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i kronofogdedatabaslagen, reglerar förutsättningarna för att Kronofogdemyndigheten elektroniskt ska få lämna ut personuppgifter. Bestämmelsen reglerar endast formerna för utlämnandet. Huruvida Kronofogdemyndigheten har rätt eller möjlighet att överhuvudtaget lämna ut personuppgifterna följer av andra bestämmelser, t.ex. i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Av första stycket framgår att elektroniskt utlämnande är tillåtet om det inte är olämpligt. Med elektroniskt utlämnande avses såväl utlämnande genom direktåtkomst som annat elektroniskt utlämnande, t.ex. utlämnande genom e-post. Bedömningen av om utlämnandet är olämpligt ska ske med beaktande av eventuella bestämmelser om sekretess, vad syftet med utlämnandet är, vem mottagaren är, vilka uppgifter det rör sig om samt om nödvändiga säkerhetsåtgärder är vidtagna. Elektroniskt utlämnande på andra sätt än genom direktåtkomst till andra offentliga aktörer bör som utgångspunkt anses vara lämpligt. Vid utlämnande genom direktåtkomst är större restriktivitet påkallad. Bedömningen bör då innefatta en noggrann prövning av vilka särskilda integritetsrisker ett sådant elektroniskt utlämnande kan innebära. Myndigheten kan vid bedömningen behöva överväga typen av personuppgifter, sekretesskyddet hos mottagaren, behovet av säkerhetsåtgärder, t.ex. tekniska begränsningar för att säkerställa skyddet för den personliga integriteten, mottagarens förmåga att vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder, behovet av effektivitet m.m. Att mottagaren har ett kontinuerligt eller stort behov av uppgifterna i sin verksamhet kan tala för att direktåtkomst inte är olämpligt. Motsatsvis bör direktåtkomst till uppgifter som mottagaren sällan kan komma att behöva, eller som inte är av särskilt stor betydelse för mottagaren, inte aktualiseras särskilt ofta. Om det rör uppgifter som inte är av integritetskänslig karaktär kan även detta tala för att ett utlämnande kan ske via direktåtkomst, eller om det finns ett nära samband mellan de olika verksamheterna. Behov av direktåtkomst kan t.ex. aktualiseras i situationer som omfattar ett informationsförsörjningsuppdrag, när uppgifterna är offentliga eller vid informationsöverföring mellan olika självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. Även i situationer där två eller flera myndigheter är gemensamt ansvariga för att utföra en viss uppgift kan direktåtkomst komma att framstå som det mest ändamålsenliga sättet för utlämnande.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheterna att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Övervägandena finns i avsnitt 10.1.

Längsta tid för behandling

16 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Paragrafen, som inte som inte har någon motsvarighet i kronofogdedatabaslagen, innehåller en huvudregel om längsta tid för behandling av personuppgifter vid Kronofogdemyndigheten. Bestämmelsen motsvarar principen om lagringsminimering i artikel 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning.

Första stycket innebär en skyldighet för Kronofogdemyndigheten att upphöra med behandlingen av personuppgifter så snart personuppgifterna inte längre behövs med hänsyn till det ändamål för vilket de behandlas. Det är alltså ändamålet med behandlingen som avgör hur länge uppgifterna får behandlas. När det inte längre, med hänsyn till ändamålet, finns något behov av att behandla personuppgifterna ska dessa tas bort eller avidentifieras på ett sådant sätt att alla identifieringsmöjligheter försvinner. Bestämmelsen ställer krav på Kronofogdemyndigheten att kunna motivera fortsatt behandling av personuppgifter, t.ex. inför en tillsynsmyndighet. Det kan förekomma att behovet av att behandla personuppgifter upphör avseende behandling för ett ändamål, medan det kvarstår för ett annat ändamål. Personuppgifterna får då fortsätta att behandlas för det kvarstående ändamålet. Regleringen innebär alltså inte att all behandling ska upphöra om behovet upphör för ett av flera ändamål.

Bestämmelsen utgör inte en sådan avvikande bestämmelse som avses i 10 § tredje stycket arkivlagen (1990:782) Regleringen utgör därmed inte något hinder mot att uppgifter och handlingar bevaras enligt arkivlagens bestämmelser.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.

Begränsning av rätten att göra invändningar

17 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Paragrafen, som motsvarar 3 kap. 3 § kronofogdedatabaslagen, innebär ett undantag från den rätt för registrerade att göra invändningar mot behandlingen av personuppgifter som regleras i artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 115 och 116).

Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.11.1.

Rättelse av uppgifter och överklagande

18 § På begäran av en enskild ska Kronofogdemyndigheten snarast rätta, blockera eller utplåna sådana uppgifter om den enskilde som

inte har behandlats i enlighet med denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, eller
vid tidpunkten för registreringen är missvisande i fråga om den enskildes vilja eller förmåga att uppfylla sina ekonomiska förpliktelser.

Om uppgifterna har lämnats ut till tredje man, ska Kronofogdemyndigheten underrätta denne om en åtgärd som görs enligt första stycket, om den enskilde begär det eller om mer betydande skada eller olägenhet för den enskilde kan undvikas på detta sätt. Någon underrättelse behöver dock inte lämnas, om detta skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats.

Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 a § kronofogdedatabaslagen och reglerar enskildas rätt till rättelse m.m. av uppgifter som behandlas i Kronofogdemyndighetens verksamhet (jfr s. 116).

Till skillnad från 3 kap. 3 a § kronofogdedatabaslagen är bestämmelsen inte tillämplig vid behandling av uppgifter om avlidna personer. Vidare är bestämmelsen endast tillämplig på uppgifter om juridiska personer gällande uppgifter som vid tidpunkten för registreringen är missvisande i fråga om den enskildes vilja eller förmåga att uppfylla sina ekonomiska förpliktelser, vilket följer av 2 § tredje stycket. Begreppet den registrerade i 3 kap. 3 a § kronofogdedatabaslagen har ersatts med begreppet enskild. Med begreppet enskild avses i tillämpliga fall både fysiska och juridiska personer. Vidare framgår nu uttryckligen av lagen att prövningen enligt 18 § första stycket andra punkten ska göras med utgångspunkt från förhållandena vid tidpunkten för registreringen (jfr s. 29).

Missvisande uppgifter ska rättas, blockeras eller utplånas. Det är i princip den personuppgiftsansvarige som själv får välja metod med utgångspunkt från skälen för rättelsen. Att uppgifterna blockeras innebär att de spärras och inte lämnas ut (jfr s. 20).

Övervägandena finns i avsnitt 6.11.3.

19 § Beslut om rättelse enligt 18 § första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafen, som motsvarar 3 kap. 4 § kronofogdedatabaslagen, innehåller bestämmelser om överklagande (jfr s. 116).

Enligt första stycket får beslut om rättelse som Kronofogdemyndigheten har fattat enligt 18 § första stycket överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Bestämmelsen omfattar beslut om rättelse enligt både punkt 1 och 2 i den särskilda bestämmelsen om rättelse m.m. Av 2 § tredje stycket framgår att bestämmelsen även gäller vid behandling av uppgifter om juridiska personer.

Enligt andra stycket krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.

Övervägandena finns i avsnitt 6.11.3.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.
Genom lagen upphävs lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för en begäran om rättelse som har kommit in före ikraftträdandet.

Enligt punkt 1 träder lagen i kraft den 2 april 2026.

Enligt punkt 2 upphävs den nu gällande kronofogdedatabaslagen genom kronofogdedatalagen (2026:00).

Enligt tredje punkten gäller den upphävda kronofogdedatabaslagen fortfarande för en begäran om rättelse som har kommit in till myndigheten före ikraftträdandet av lagen, dvs. före den 2 april 2026. Det innebär att sådana ärenden om rättelse m.m. ska handläggas enligt den lagen till dess att de har fått laga kraft. De särskilda bestämmelserna om rättelse och överklagande av sådana beslut enligt kronofogdedatabaslagen finns i hittills gällande 3 kap. 3 a och 4 §§.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.5Förslaget till lag om det statliga personadressregistret

Genom lagen upphävs lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret (SPAR-lagen). Den upphävda lagen ersätts av en ny lag om det statliga personadressregistret, den nya SPAR-lagen. Innehållet i den nya lagen motsvarar till stora delar innehållet i den upphävda lagen. Anpassningen till övrig dataskyddsreglering innebär dock redaktionella och strukturella ändringar.

Inledande bestämmelser

1 § För de kontroll- och urvalsändamål som anges i 5 § ska det föras ett statligt personadressregister (SPAR). Registret får användas för elektroniskt utlämnande av uppgifter.

I paragrafen anges att ett statligt register ska föras för kontroll- och urvalsändamål och att det får användas för elektroniskt utlämnande av uppgifter. Bestämmelsen motsvarar i sak 1 § SPAR-lagen, där det dock anges att SPAR ska föras med hjälp av automatiserad behandling. I den hittills gällande bestämmelsen framgår även att registret får användas av myndigheter och enskilda (jfr s. 76). Till skillnad från vad som gällt hittills anges att registret får användas för elektroniskt utlämnande av uppgifter.

Övervägandena finns i avsnitt 12.2.

2 § Syftet med denna lag är att ge den myndighet som regeringen utser att ansvara för SPAR möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i SPAR-lagen, anger det övergripande syftet med lagen.

Bestämmelsen tydliggör lagens tvådelade syfte, dels att ge ansvarig myndighet möjlighet att inom SPAR-verksamheten behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt, dels att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

Förhållandet till annan reglering

3 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

I paragrafen, som motsvarar 2 § SPAR-lagen, anges lagens förhållande till annan reglering.

Första stycket upplyser om att lagens bestämmelser kompletterar den reglering som finns i EU:s dataskyddsförordning (jfr prop. 2017/ 18:95 s.104).

Andra stycket tydliggör lagens förhållande till lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 104 och 105).

Övervägandena finns i avsnitt 12.7.

Personuppgiftsansvar

4 § Den myndighet som regeringen utser att ansvara för SPAR är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

I paragrafen anges att den myndighet som regeringen utser att ansvara för SPAR är personuppgiftsansvarig för den behandling som myndigheten utför enligt lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

En definition av begreppet personuppgiftsansvarig finns i artikel 4.7 i EU:s dataskyddsförordning.

Övervägandena finns i avsnitt 12.4.

Ändamål

5 § Uppgifterna i SPAR får behandlas för att

1.aktualisera, komplettera och kontrollera personuppgifter (kontrolländamål), och

2.ta ut uppgifter om namn och adress genom urvalsdragning för direktreklam, opinionsbildning eller samhällsinformation eller annan därmed jämförlig verksamhet (urvalsändamål).

I paragrafen, som i sak motsvarar 3 § SPAR-lagen, anges för vilka ändamål uppgifter får behandlas i SPAR (jfr prop. 1997/98:136 s. 76). Till skillnad från hittills gällande bestämmelse anges uttryckligen att det är fråga om kontrolländamål och urvalsändamål.

Övervägandena finns i avsnitt 12.2.

Registerinnehåll

6 § SPAR får innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda i landet och personer som har tilldelats personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen (1991:481). SPAR får även innehålla uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnummer och som har styrkt sin identitet eller gjort identiteten sannolik. Följande uppgifter får anges:

namn,
personnummer,
samordningsnummer,
födelsetid,
adress,
folkbokföringsort och distrikt,
födelsehemort,
svenskt medborgarskap,
make eller vårdnadshavare,
avregistrering enligt 19–22 §§ folkbokföringslagen, med angivande av tidpunkt,
summan av fastställd förvärvsinkomst och inkomst av kapital, dock lägst noll kronor,
ägare av småhusenhet eller lantbruksenhet med småhus på tomtmark samt uppgift om kommun (belägenhet),
taxeringsvärde för småhusenhet,
tidpunkt för när ett samordningsnummer har tilldelats och när vilandeförklaring kan komma att ske enligt 3 kap. 2 § 1 lagen (2022:1697) om samordningsnummer,
tidpunkt för vilandeförklaring av ett samordningsnummer enligt 3 kap. 2 § lagen om samordningsnummer med angivande av om förklaringen skett med stöd av punkt 1 eller 2 i den paragrafen,
tidpunkt för när en person med samordningsnummer eller en person med personnummer som inte är eller har varit folkbokförd har avlidit, och
om den enskildes identitet vid tilldelning eller förnyelse av samordningsnummer har styrkts eller gjorts sannolik.

På begäran av en registrerad ska det i SPAR också anges att uppgifter om denna inte får behandlas vid urvalsdragningar för direktreklam enligt 5 § 2.

Paragrafen reglerar vilka uppgifter som får behandlas i SPAR.

I första stycket som motsvarar 4 § första stycket SPAR-lagen, anges att SPAR får innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda i landet och personer som har tilldelats personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen (1991:481). SPAR får även innehålla uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnummer och som har styrkt sin identitet eller gjort identiteten sannolik. Vidare begränsas i första stycket vilka uppgifter om personerna som SPAR får innehålla till bl.a. vissa folkbokföringsuppgifter, uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnummer, samt uppgifter om inkomst och taxeringsvärde (jfr s. 149 och 150).

Av andra stycket, som motsvarar 4 § andra stycket SPAR-lagen, fram-går att på begäran av en registrerad ska det i SPAR också anges att upp-gifter om denna inte får behandlas vid urvalsdragningar enligt 5 § 2 för direktreklam (jfr s. 77).

Övervägandena finns i avsnitt 12.7.

7 § Uppgifter som avses i 6 § första stycket 1–10 och 14–17 hämtas från Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Övriga uppgifter som avses i 6 § första stycket hämtas från Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Paragrafen, som i sak motsvarar 5 § SPAR-lagen, innehåller bestämmelser om varifrån uppgifterna som avses i 6 § hämtas (jfr s. 150). Skatteverkets folkbokföringsverksamhet definieras i folkbokföringsdatalagen (2026:000) och Skatteverkets beskattningsverksamhet definieras i beskattningsdatalagen (2026:000).

Övervägandena finns i avsnitt 12.7.

Utlämnande av uppgifter

8 § En enskild som begär att en myndighet ska lämna ut personuppgifter för kontrolländamål eller urvalsändamål ska hänvisas till SPAR, om inte annat följer av lag eller förordning.

Paragrafen, som i sak motsvarar 6 § SPAR-lagen, klargör att enskilda ska hänvisas till SPAR vid begäran om utlämnande av personuppgifter för kontrolländamål eller urvalsändamål, om inte annat följer av lag eller förordning (jfr s. 77). Till skillnad från den hittills gällande bestämmelsen hänvisas inte till den paragraf i lagen som reglerar ändamålen.

Övervägandena finns i avsnitt 12.7.

9 § Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningar av utlämnande av uppgifter från SPAR.

Paragrafen, som delvis motsvarar 7 § andra stycket SPAR-lagen, innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om begränsningar av utlämnande av uppgifter från SPAR.

Övervägandena finns i avsnitt 12.7.

Sökbegrepp

10 § Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningar av de sökbegrepp som får användas vid sökning i SPAR.

Paragrafen, som motsvarar 8 § SPAR-lagen, innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om begränsningar av de sökbegrepp som får användas vid sökning i SPAR (jfr s. 78).

Övervägandena finns i avsnitt 12.7.

Rätten att göra invändningar

11 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Bestämmelser om rätten att göra invändningar mot behandling för direkt marknadsföring finns i artikel 21.2 i samma förordning.

I paragrafen finns bestämmelser om rätten att göra invändningar.

Första stycket, som motsvarar 3 a § första stycket SPAR-lagen, innebär ett undantag från den rätt för registrerade att göra invändningar mot behandlingen av personuppgifter som regleras i artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 105).

Iandra stycket, som motsvarar 3 a § andra stycket SPAR-lagen, upplyses om den rätt för den registrerade att invända mot behandling av personuppgifter för direkt marknadsföring som finns i artikel 21.2 i dataskyddsförordningen. Direkt reklam är en form av direkt marknadsföring. Rätten att invända enligt artikel 21.1 gäller alltså vid sådan behandling vid urvalsdragning för direktreklam som omfattas av lagen (jfr s. 105).

Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 12.7.

Längsta tid för behandling

12 § Uppgifter får inte behandlas i SPAR under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i SPAR-lagen, innehåller en huvudregel om längsta tid för behandling av personuppgifter i SPAR. Bestämmelsen motsvarar principen om lagringsminimering i artikel 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning.

Första stycket innebär en skyldighet för den myndighet som regeringen utser att ansvara för SPAR att upphöra med behandlingen av person- uppgifter så snart personuppgifterna inte längre behövs med hänsyn till det ändamål för vilket de behandlas. Det är alltså ändamålet med behandlingen som avgör hur länge uppgifterna får behandlas. När det inte längre, med hänsyn till ändamålet, finns något behov av att behandla personuppgifterna ska dessa tas bort eller avidentifieras på ett sådant sätt att alla identifieringsmöjligheter försvinner. Regleringen ställer krav på den personuppgiftsansvariga myndigheten att kunna motivera fortsatt behandling av personuppgifter, t.ex. inför en tillsynsmyndighet. Det kan förekomma att behovet av att behandla personuppgifter upphör avseende behandling för ett ändamål, medan det kvarstår för ett annat ändamål. Personuppgifterna får då fortsätta att behandlas för det kvarstående ändamålet. Regleringen innebär alltså inte att all behandling ska upphöra om behovet upphör för ett av flera ändamål.

Bestämmelsen utgör inte en sådan avvikande bestämmelse som avses i

10 § tredje stycket arkivlagen (1990:782). Regleringen utgör därmed inte

något hinder mot att uppgifter och handlingar bevaras enligt arkivlagens bestämmelser.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Övervägandena finns i avsnitt 12.6.

Anmälan om misstänkt oriktig eller ofullständig uppgift

13 § Vid misstanke om att en uppgift som är hämtad ur SPAR är oriktig eller ofullständig, ska den som i tjänsten har tagit del av uppgiften genast anmäla det till den myndighet som ansvarar för SPAR.

Paragrafen, som delvis motsvarar 14 § förordningen (1998:1234) om det statliga personadressregistret, SPAR-förordningen, innehåller en skyldighet för den som i tjänsten har tagit del av en uppgift som är hämtad från SPAR att anmäla misstanke att uppgiften är oriktig eller ofullständig till den myndighet som ansvarar för SPAR. Till skillnad från 14 § SPARförordningen anges inte Skatteverket i bestämmelsen. Vidare omfattar denna bestämmelse även misstanke om att en uppgift är ofullständig.

Bestämmelsen innebär att det föreligger en anmälningsskyldighet för alla personer som i tjänsten tar del av uppgifter från SPAR att vid misstanke om att en uppgift är oriktig eller ofullständig genast anmäla det till den myndighet som ansvarar för SPAR. Vilken myndighet som ansvarar för SPAR regleras i förordning.

Anmälningsskyldigheten gäller alltså för den som i sin tjänst tar del av uppgifter som hämtats ur SPAR. Mottagare av uppgifter från SPAR är de enskilda, fysiska eller juridiska personer och myndigheter som har fått tillstånd att köpa uppgifter ur SPAR. En person som t.ex. arbetar hos en aktör som är kund hos SPAR träffas således av anmälningsskyldigheten. Både myndigheter och privata aktörer är kunder hos SPAR. Såväl personer som är anställda i offentlig verksamhet som personer som är anställda i den privata sektorn omfattas därmed av anmälningsskyldigheten. Anmälningsskyldigheten avser alla uppgifter som är hämtade från SPAR. Skyldigheten att anmäla inträder genast, dvs. så snart det uppstår misstanke om att en uppgift som är hämtad från SPAR är oriktig eller ofullständig. Tröskeln för skyldigheten att göra en anmälan är låg, det räcker att det finns en misstanke om att en uppgift är oriktig eller ofullständig. Anmälningsskyldigheten innebär dock inte någon skyldighet att genomföra någon ytterligare utredning eller att redovisa de förhållanden som misstanken grundar sig på.

Övervägandena finns i avsnitt 12.5.

16.6Förslaget till lag om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister-och bouppteckningsverksamheter

Genom lagen upphävs lagen (2015:898) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister-och boupptecknings-verksamheter (ÄrBu-lagen). Den upphävda lagen ersätts av en ny lag om personuppgiftsbehandling i Skatteverkets verksamhet med äktenskapsregister och bouppteckningar, den nya ÄrBu-lagen. Innehållet i den nya lagen motsvarar till stora delar innehållet i den upphävda lagen. Anpassningen till övrig dataskyddsreglering innebär dock redaktionella och strukturella ändringar.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Skatteverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Paragrafen, som i sak motsvarar 1 § ÄrBu-lagen, anger det övergripande syftet med lagen (jfr s. 69). Till skillnad från den hittills gällande lagen anges inte att syftet gäller i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

Paragrafen, som i sak motsvarar 2 § första och andra styckena ÄrBu-lagen, anger lagens tillämpningsområde (jfr s. 69 och 70). I den hittills gällande lagen anges dock att lagen endast gäller om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Till skillnad från den hittills gällande ÄrBu-lagen är lagen inte tillämplig vid behandling av uppgifter om avlidna. Den behandling av uppgifter om avlidna som sker i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter omfattas alltså inte av lagens bestämmelser.

Övervägandena finns i avsnitt 13.2 och 13.3.

Förhållandet till annan reglering

3 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

I paragrafen, som motsvarar 4 § ÄrBu-lagen, anges lagens förhållande till annan reglering.

Första stycket upplyser om att lagens bestämmelser kompletterar den reglering som finns i EU:s dataskyddsförordning (jfr prop. 2017/ 18:95 s.

120).

Andra stycket tydliggör lagens förhållande till lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 120).

Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

Personuppgiftsansvar

4 § Skatteverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

I paragrafen, som i sak motsvarar 5 § ÄrBu-lagen, regleras att Skatteverket är personuppgiftsansvarig för den behandling som myndigheten utför enligt lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen (jfr s. 71). I den hittills gällande bestämmelsen anges endast att Skatteverket är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som verket utför.

En definition av begreppet personuppgiftsansvarig finns i artikel 4.7 i EU:s dataskyddsförordning.

Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

Ändamål

5 § Skatteverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra verksamhet enligt 2 §.

I paragrafen, som motsvarar 6 § första stycket ÄrBu-lagen, anges för vilka primära ändamål Skatteverket får behandla personuppgifter enligt lagen (jfr s. 71).

Av bestämmelsen framgår att en förutsättning för att Skatteverket ska få behandla personuppgifter är att det är nödvändigt för att utföra viss verksamhet som myndigheten ansvarar för. Kravet på nödvändighet innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behandlingen måste dock alltid vara motiverad utifrån författningsreglerade uppgifter och behövas för att myndigheten ska kunna bedriva verksamheten på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. Kravet på att en personuppgiftsbehandling ska vara nödvändig innebär att det måste föreligga ett reellt, nära och ändamålsenligt samband mellan behandlingen och det syfte som ska uppnås. Bedömningen innefattar ett proportionalitetsövervägande, behandlingen kan t.ex. anses nödvändig och därmed tillåten om behandlingen leder till effektivitetsvinster.

Övervägandena finns i avsnitt 13.4.

6 § Personuppgifter som behandlas enligt 5 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Paragrafen, som motsvarar 6 § andra stycket första meningen ÄrBu-lagen är en s.k. sekundär ändamålsbestämmelse om möjligheten att behandla personuppgifter för ändamål utöver de som anges i den primära ändamålsbestämmelsen i 5 § (jfr prop. 2015/16:28 s.71).

Övervägandena finns i avsnitt 13.4.

7 § Personuppgifter som behandlas enligt 5 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Paragrafen, som motsvarar 6 § andra stycket andra meningen ÄrBu-lagen, innehåller en bestämmelse om den s.k. finalitetsprincipen i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 120).

Övervägandena finns i avsnitt 13.4.

Känsliga personuppgifter

8 § Sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Paragrafen, som delvis motsvarar 7 § ÄrBu-lagen, reglerar möjligheten till behandling av känsliga personuppgifter som får ske med stöd av artikel 9.2 g i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 120). Till skillnad från 7 § ÄrBu-lagen är bestämmelsen inte avgränsad till behandling av sådana personuppgifter i en handling som har lämnats eller upprättats i ett ärende.

Bestämmelsen innebär ett undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter som finns i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning.

De kategorier av personuppgifter som får behandlas med stöd av bestämmelsen är de som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Det är personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

Skatteverket får enligt bestämmelsen behandla känsliga personuppgifter om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Begreppet nödvändigt innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig (jfr s. 194). Behandlingen ska dock alltid kunna motiveras utifrån de författningsreglerade uppgifter Skatteverket har att utföra inom äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheterna. Behandlingen ska även behövas för att myndigheten ska kunna bedriva verksamheten på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. I kravet på nödvändighet ligger att känsliga personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås genom andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgifterna eller att i stället behandla andra typer av uppgifter. Ett behov av att behandla känsliga personuppgifter kan uppstå om handlingar som Skatteverket ska registrera innehåller känsliga uppgifter rörande t.ex. etnicitet och hälsa (prop. 2015/16:28 s. 39).

Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 13.5.

Sökbegränsningar

9 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Paragrafen, som delvis motsvarar 8 § ÄrBu-lagen, reglerar sökbegränsningar avseende känsliga personuppgifter (jfr s. 72). Till skillnad från 8 § ÄrBu-lagen utgår bestämmelsen från syftet med en sökning.

Enligt första stycket är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Definitionen av känsliga personuppgifter finns i 8 §, som hänvisar till artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Bestämmelsen innebär att Skatte- verket inte får utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer som t.ex. har en viss etnisk bakgrund. Sökbegränsningen omfattar alla tekniska åtgärder som innebär att uppgifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Om syftet med en sökning inte är att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter är den tillåten, även om känsliga person- uppgifter används vid sökningen. Bestämmelsen hindrar därmed inte sök- ningar som görs t.ex. för att utöva tillsyn, ta fram verksamhetsstatistik, för registervård eller för att söka efter ett namn (prop. 2017/18:105 s. 91 och s. 208). Det är dock inte tillåtet att utföra sökningar som innebär att personer kartläggs på grundval av känsliga personuppgifter.

I andra stycket anges att förbudet inte omfattar sökningar som sker i en viss handling eller i ett visst ärende.

Övervägandena finns i avsnitt 13.6.

Tillgång till personuppgifter

10 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

I paragrafen, som inte har någon motsvarighet i ÄrBu-lagen, finns en bestämmelse om den interna tillgången till personuppgifter i Skatteverkets verksamhet.

Första stycket innebär att Skatteverket ska begränsa tillgången till personuppgifter till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Myndigheten har härigenom ett ansvar för att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifter inte sprids utanför den krets av personer som behöver ha tillgång till dessa för att kunna utföra sina arbetsuppgifter (jfr artikel 32 i EU:s dataskyddsförordning). Innebörden av bestämmelsen är att det ska finnas ett berättigat behov av åtkomst till personuppgifter. Den som arbetar inom Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter

ska alltså inte ges obegränsad tillgång till alla personuppgifter som behandlas inom verksamheterna. Uttrycket var och en inkluderar samtliga som utför arbete vid myndigheten. Såväl t.ex. tillsvidareanställd personal som personer med en tidsbegränsad anställning och konsulter omfattas därmed. Det ska finnas ett reellt behov eller behovet ska kunna förutses finnas i verksamheten. En person som arbetar vid Skatteverket med de aktuella verksamheterna får därmed ha åtkomst till sådana uppgifter som han eller hon behöver utifrån sina arbetsuppgifter.

Enligt andra stycket ska Skatteverket kontrollera och följa upp åtkomsten till personuppgifter regelbundet. Bestämmelsen innebär att myndigheten ska kunna upptäcka och åtgärda obehörig åtkomst. Kontroller ska genomföras systematiskt och återkommande och inte bara när Skatteverket av någon orsak har fått anledning att misstänka att obehörig åtkomst har förekommit. Kontroll kan t.ex. ske genom uppföljning av loggar. Det är dock upp till Skatteverket att bestämma de närmare formerna för kontrollen.

Övervägandena finns i avsnitt 13.7.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

11 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Paragrafen, som delvis motsvarar 9 § ÄrBu-lagen, reglerar förutsättningarna för att Skatteverket elektroniskt ska få lämna ut personuppgifter (jfr s. 72). Till skillnad från 9 § ÄrBu-lagen avser bestämmelsen alla former av elektroniskt utlämnande. Bestämmelsen reglerar endast formerna för utlämnandet. Huruvida Skatteverket har rätt eller möjlighet att överhuvudtaget lämna ut personuppgifterna följer av andra bestämmelser, t.ex. i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Av första stycket framgår att elektroniskt utlämnande är tillåtet om det inte är olämpligt. Med elektroniskt utlämnande avses såväl utlämnande genom direktåtkomst som annat elektroniskt utlämnande, t.ex. utlämnande genom e-post. Bedömningen av om utlämnandet är olämpligt ska ske med beaktande av eventuella bestämmelser om sekretess, vad syftet med utlämnandet är, vem mottagaren är, vilka uppgifter det rör sig om samt om nödvändiga säkerhetsåtgärder är vidtagna. Elektroniskt utlämnande på andra sätt än genom direktåtkomst till andra offentliga aktörer bör som utgångspunkt anses vara lämpligt. Vid utlämnande genom direktåtkomst är större restriktivitet påkallad. Bedömningen bör då innefatta en noggrann prövning av vilka särskilda integritetsrisker ett sådant elektroniskt utlämnande kan innebära.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheterna att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Övervägandena finns i avsnitt 13.8.

Längsta tid för behandling

12 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i ÄrBu-lagen, innehåller en huvudregel om längsta tid för behandling av personuppgifter vid Skatteverket. Bestämmelsen motsvarar principen om lagringsminimering i artikel 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning.

Första stycket innebär en skyldighet för Skatteverket att upphöra med behandlingen av personuppgifter så snart personuppgifterna inte längre behövs med hänsyn till det ändamål för vilket de behandlas. Det är alltså ändamålet med behandlingen som avgör hur länge uppgifterna får behandlas. När det inte längre, med hänsyn till ändamålet, finns något behov av att behandla personuppgifterna ska dessa tas bort eller avidentifieras på ett sådant sätt att alla identifieringsmöjligheter försvinner. Bestämmelsen ställer krav på Skatteverket att kunna motivera fortsatt behandling av personuppgifter, t.ex. inför en tillsynsmyndighet. Det kan förekomma att behovet av att behandla personuppgifter upphör avseende behandling för ett ändamål, medan det kvarstår för ett annat ändamål. Personuppgifterna får då fortsätta att behandlas för det kvarstående ändamålet. Regleringen innebär alltså inte att all behandling ska upphöra om behovet upphör för ett av flera ändamål.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Övervägandena finns i avsnitt 13.9.

Begränsning av rätten att göra invändningar

13 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

Paragrafen, som motsvarar 10 § ÄrBu-lagen, innebär ett undantag från den rätt för registrerade att göra invändningar mot behandlingen av personuppgifter som regleras i artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning (jfr s. 120 och 121).

Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

16.7Förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

8 § En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska, om uppgiften inte gäller skuldsanering eller F-skuldsanering, gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. Om uppgiften rör en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska den dock gallras senast ett år efter den dag då begäran framställdes.

En uppgift om skuldsanering ska gallras senast fem år efter den dag då inledandebeslutet meddelades eller, om uppgiften gäller F-skuldsanering, senast tre år efter den dagen. Om en betalningsplan löper ut senare, ska dock uppgiften gallras senast den dag då planen löper ut.

En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten i dess verksamhet med indrivning och utsökning ska gallras när den inte omfattas av undantaget från sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 18 § kronofogdedatalagen (2026:000).

Bestämmelsen reglerar gallring av uppgifter i kreditupplysningsverksamhet.

Ändringen i fjärde stycket föranleds av att lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet upphävs och ersätts av kronofogdedatalagen (2026:000). Någon ändring i sak är inte avsedd.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter som har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § den upphävda lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Enligt punkt 1 träder lagen i kraft den 2 april 2026.

Enligt punkt 2 gäller äldre bestämmelser i fråga om uppgifter som har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet efter ikraftträdandet den 2 april 2026. Det innebär att sådana uppgifter ska gallras enligt den tidigare lydelsen av 8 § fjärde stycket kreditupplysningslagen. Av punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till kronofogdedatalagen (2026:000) följer att den upphävda lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet fortfarande tillämpas på en begäran om rättelse som har kommit in till myndigheten före den 2 april 2026.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.8Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Inledande bestämmelser 1 §

Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en persons bosättning samt

registrering av de uppgifter om personen som ska registreras enligt 1 a §.

Vigsel, födelse och dödsfall i landet ska registreras även i fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd.

Skatteverket ansvarar för folkbokföring och sådan registrering som avses i andra stycket.

Bestämmelser om samordningsnummer för den som inte är eller har varit folkbokförd finns i lagen (2022:1697) om samordningsnummer.

Paragrafen innehåller bl.a. en definition av begreppet folkbokföring och vilka uppgifter som i övrigt ska registreras.

Av första stycket framgår att folkbokföring innebär fastställande av en persons bosättning och registrering av de uppgifter om personen som ska registreras om honom eller henne enligt 1 a §. Ändringen utgör en följd av att lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet upphävs, och att de uppgifter som får registreras om en person enligt folkbokföringslagen i stället anges i denna lag.

Ändringen i tredje stycket avser att tydliggöra att Skatteverket ansvarar för den registrering som ska ske enligt lagen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.1.

1 a §

Skatteverket ska registrera följande uppgifter om en person:

personnummer,
samordningsnummer,
namn,
födelsetid,
födelsehemort,
födelseort och födelseland,
adress,
folkbokföringsfastighet, lägenhetsnummer, folkbokföringsort, folkbokföring under särskild rubrik och distrikt,
medborgarskap,
civilstånd,
make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och någon annan vuxen person än förälder eller vårdnadshavare hos vilken ett barn under 18 år är bosatt,
samband enligt 11 som är grundat på adoption,
inflyttning från utlandet,
avregistrering enligt 19–22 §§,
gravsättning,
personnummer som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land, och
uppehållsrätt.

I paragrafen, som är ny och utformas efter synpunkter från Lagrådet, anges de uppgifter om en person som Skatteverket ska registrera enligt lagen.

Uppräkningen i bestämmelsen motsvarar, med vissa redaktionella ändringar, de uppgifter om en person som enligt 2 kap. 3 § första stycket lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folk- bokföringsverksamhet får behandlas i folkbokföringsdatabasen och som är relevanta vid folkbokföring.

I punkt 6 görs ett förtydligande tillägg om vad som avses med födelseort.

Med födelseort avses även land för en person som inte är född i Sverige (jfr s. 40).

Regleringen syftar inte till att begränsa vilka uppgifter Skatteverket får behandla. Att en uppgift inte anges innebär följaktligen inte att Skatte-

verket är förhindrat att behandla den uppgiften om behandlingen är nödvändig för att Skatteverket ska kunna utföra sina uppgifter som framgår av lag och förordning. Att en uppgiftskategori inte anges innebär endast att det inte är en sådan uppgift om en person som, om det är relevant, registreras om honom eller henne i samband med folkbokföring. Det innebär exempelvis att Skatteverket inte är förhindrat att fortsättningsvis behandla uppgifter som den 30 juni 1991 enligt särskilda bestämmelser var antecknade i sådan personakt som avses i 16 § i den upphävda folkbokföringskungörelsen (1967:495). Skatteverket är vidare inte förhindrat att fortsättningsvis behandla uppgifter om anmälan enligt 5 kap. 2 § vallagen (2005:837). När det gäller tilldelning av personnummer enligt 18 b § får även fortsättningsvis grunden för tilldelningen behandlas.

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.1.

26 c §

Om en handling som överlämnats enligt 26 b § har ett lagringsmedium där fingeravtryck eller ansiktsbild är sparade, ska innehavaren på begäran låta Skatteverket ta fingeravtryck och ansiktsbild i digitalt format för att kontrollera att dessa motsvarar dem som finns i handlingen.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtryck och ansiktsbilder samt de biometriska uppgifter som har tagits fram omedelbart förstöras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kontroll av biometriska uppgifter som finns lagrade i handlingar i samband med identitetskontroll.

I andra stycket, som är nytt, anges att när en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtryck och ansiktsbilder samt de biometriska uppgifter som har tagits fram omedelbart förstöras. Bestämmelsen motsvarar 1 kap. 7 § lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och överförs med endast redaktionella ändringar (jfr s. 152).

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.1.

28 §

En anmälan enligt 25 eller 26 § ska innehålla följande uppgifter:

namn och person- eller samordningsnummer,
datum för ändring av bostads- eller postadress,
ny bostads- och postadress samt beräknad giltighetstid,
registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen avser och, om fastigheten innehåller flera bostadslägenheter med samma belägenhetsadress, lägenhetsnummer som avses i lagen (2006:378) om lägenhetsregister, och
vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen avser.

En anmälan enligt 26 § första stycket ska dessutom innehålla

uppgift om födelsetid och medborgarskap,
uppgift om inflyttningsdag till landet, avsikten med vistelsen här och dess beräknade varaktighet,
uppgift om personnummer som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land, och
övriga uppgifter som ska registreras enligt 1 a §.

Paragrafen anger vilka uppgifter en anmälan enligt 25 eller 26 § ska innehålla.

Ändringen i andra stycket punkt 4 är en följd av att lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet upphävs och att de uppgifter om en person som ska registreras om honom eller henne enligt folkbokföringslagen i stället anges i 1 a §.

Övervägandena finns i avsnitt 5 och 6.10.1.

31 §

Skatteverket får förelägga en person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt denna lag, att antingen göra en sådan anmälan eller lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för att fullgöra anmälningsskyldigheten. Skatteverket får även i annat fall förelägga en person att lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för kontroll av bosättningen enligt denna lag eller för kontroll eller komplettering av andra uppgifter om en person som ska registreras enligt 1 a §. I föreläggandet ska det anges vilka uppgifter som ska lämnas eller vilka handlingar som ska visas upp.

Paragrafen reglerar Skatteverkets möjligheter att besluta om föreläggande om att göra anmälan eller lämna uppgifter m.m. för att fullgöra en anmälningsskyldighet.

Ändringen i andra meningen är en följd av att lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet upphävs och att de uppgifter om en person som ska registreras om honom eller henne enligt folkbokföringslagen i stället anges i 1 a §.

Övervägandena finns i avsnitt 5 och 6.10.1.

16.9Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

17 kap.

Dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i vissa verksamheter

1 a §

Sekretess gäller för uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i

Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen (2026:000),
Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § folkbokföringsdatalagen (2026:000),
Tullverkets verksamhet som avses i 2 § tulldatalagen (2026:000), eller
Kronofogdemyndighetens verksamhet som avses i 2 § kronofogdedatalagen (2026:000).

Sekretess enligt första stycket gäller om det kan antas att det allmännas syfte med sådana analyser och urval motverkas om uppgiften röjs.

Paragrafen reglerar sekretess för vissa uppgifter som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att skydda allmänna intressen. Paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag, ändras för att omfatta ytterligare verksamheter än Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

I första stycket anges att sekretessen gäller för uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen (2026:000) (punkt 1), Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § folkbokföringsdatalagen (2026:000) (punkt 2), Tullverkets verksamhet som avses i 2 § tulldatalagen (2026:000) (punkt 3) och Kronofogdemyndighetens verksamhet som avses i 2 § tulldatalagen (2026:000) (punkt 4).

Eftersom bestämmelsen nu utvidgas till att omfatta fler verksamheter än folkbokföringsverksamheten används begreppet fel i stället för felaktiga uppgifter. Fel utgör ett vidare begrepp än felaktiga uppgifter och avser alla typer av felaktigheter som kan förekomma i verksamheterna. Det kan t.ex. vara fråga om uppgifter som är felaktiga, men det kan även handla om att identifiera upplägg inom t.ex. beskattningen som leder till skatteundandraganden. Uppgifter som omfattas av sekretess är t.ex. uppgifter om vilka riskfaktorer som myndigheten har tagit fram för att identifiera misstänkta felaktigheter i verksamheten. Andra uppgifter som kan omfattas av sekretess är t.ex. hur dataanalyserna och urvalsmodellerna har utformats eller utvecklats.

I andra stycket anges att sekretessen enligt första stycket gäller om det kan antas att det allmännas syfte med sådana analyser och urval motverkas om uppgiften röjs. Sekretessbestämmelsen är utformad med ett rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. Det avgörande för om sekretess föreligger är därmed om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det allmännas syfte med sådana dataanalyser och urval som här avses. Mot bakgrund av de aktuella uppgifternas karaktär kan det ofta antas att myndigheternas möjligheter att förebygga, förhindra och upptäcka fel kommer att motverkas om uppgifterna blir offentliga.

Behovet av att sekretessbelägga uppgifter om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval finns så länge myndigheterna har ett behov av att använda sådana i berörda verksamheter. Sekretessen hindrar alltså endast att uppgifterna lämnas ut så länge de används. Efter denna tidpunkt upphör sekretessen, vilket innebär att uppgifterna ska lämnas ut på begäran.

Övervägandena finns i avsnitt 11.3.

22kap.

1a §

Sekretess gäller i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § folkbokföringsdatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som hänför sig till Skatteverkets dataanalyser och urval inom folkbokföringsverksamheten.

Enligt första stycket gäller sekretess vid dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Skatteverkets verksamhet som

avses i 2 § folkbokföringsdatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Stycket ändras till följd av bestämmelserna om dataanalyser och urval i Skatteverkets folkbokförings-verksamhet enligt folkbokföringsdatalagen. Ändringarna innebär att sekretessen inte längre knyts till en viss databas mot bakgrund av att den hittills gällande lagen (2001:182) om behandling av uppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet upphör att gälla genom den nya folkbokföringsdatalagen.

Bestämmelsen, som endast är tillämplig i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, innebär att det råder absolut sekretess för samtliga uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i den aktuella verksamheten.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.1.

1 c §

Sekretess gäller i Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § folkbokföringsdatalagen (2026:000) för uppgift i en sammanställning ur en upptagning för automatiserad behandling, om sammanställningen grundar sig på uppgift om födelseort, födelseland, inflyttning från utlandet, medborgarskap eller uppehållsrätt.

Sekretessen enligt första stycket gäller inte för uppgift om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island samt om medborgarskap inom eller utom Europeiska unionen (unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Paragrafen, som är ny, reglerar sekretess för vissa uppgifter i sammanställningar inom Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Första stycket innebär att absolut sekretess gäller i Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § folkbokföringsdatalagen (2026:000) för uppgift i en sammanställning ur en upptagning för automatiserad behandling, om sammanställningen grundar sig på uppgift om födelseort, födelseland, inflyttning från utlandet, medborgarskap eller uppehållsrätt. Sekretessens föremål är utformat efter vilka uppgifter som omfattas av sökförbudet i hittills gällande 2 kap. 10 § lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, med undantag för uppgifter om samband grundat på adoption. Ett uttryckligt tillägg har gjorts avseende uppgift om födelseland i förhållande till vad som anges i det hittills gällande sökförbudet. Vidare anges endast uppgift om uppehållsrätt, till skillnad från uppgifter om uppehållsrätt för en person som är folkbokförd.

Det räcker att någon av de uppräknade uppgifterna har använts för att göra sammanställningen tillgänglig för att uppgiften ska omfattas av sekretess. Enskilda uppgifter om exempelvis en viss persons födelseort i ett ärende omfattas däremot inte av bestämmelsen. I ett sådant fall får en prövning i stället göras enligt andra redan befintliga sekretessbestämmelser i offentlighets-och sekretesslagen som kan tillämpas på uppgifterna.

I andra stycket föreskrivs ett undantag från den sekretess som anges i första stycket. Enligt undantaget gäller inte sekretessen för uppgift som ingår i en sådan sammanställning som avses i första stycket om den grundar sig på uppgifter om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island samt om medborgarskap inom eller utom Europeiska unionen (unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap). De uppgifter som omfattas av undantaget är sådana som inte omfattas av sökförbudet i 2 kap. 10 § lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Tredje stycket innebär att för uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Övervägandena finns i avsnitt 11.1.

6 §

Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 1 a–2 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Ändringen är en följd av ändringen av 1 a § och den nya bestämmelsen i 1 c § och innebär att tystnadsplikten som följer av de bestämmelserna inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Övervägandena finns i avsnitt 11.1 och 11.2.

27kap.

1§

Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Sekretess gäller vidare

i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Skatteverket och används i verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,
hos kommun eller region för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatterättsnämnden har lämnat i ett ärende om förhandsbesked i en skatte- eller taxeringsfråga, och
hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg, återkallelseavgift, dokumentationsavgift, rapporteringsavgift, plattformsavgift, kryptoavgift och förseningsavgift samt expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lagen (2004:629) om trängselskatt och tilläggsavgift enligt 8 a § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3, 4 eller 6 §.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.

I paragrafen regleras sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som

avser bestämmande av skatt, m.m., s.k. skattesekretess. Ändringen avser

den s.k. databassekretessen.

Sekretessen knyts inte längre till en viss databas. Detta eftersom lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet upphör att gälla genom beskattningsdatalagen (2026:000).

Absolut sekretess gäller enligt andra stycket punkt 1 vid förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som Skatteverket använder i verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Avsikten är att motsvarande sekretess som gällt hittills har gällt vid förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen fortsatt ska gälla vid andra myndigheters direktåtkomst till sådana uppgifter som i dag behandlas i databasen. Den ändrade formuleringen innebär alltså att den sekretess som gäller hos Skatteverket även fortsättningsvis blir tillämplig också hos myndigheter som har direktåtkomst till uppgifter som behandlas automatiserat hos Skatteverket. Detta förutsätter att de anslutna myndigheterna inte tar ut uppgifter och använder dessa i sina egna verksamheter på något sätt. I sådana fall blir sekretessbestämmelserna för dessa verksamheter i stället tillämpliga. Avsikten är vidare att den primära sekretess som gäller vid Skatteverket genom bestämmelsen om databassekretess fortsatt ska gälla.

Med automatiserad uppgiftssamling avses register som helt eller delvis företas på automatisk väg eller en i teknisk mening mer avgränsad databas eller uppgiftssamling i vilken uppgifter behandlas automatiserat och som avser en viss del av Skatteverkets verksamhet till vilken andra myndigheter kan ha direktåtkomst. Lydelsen en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Skatteverket och används i verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen tydliggör att den ändrade bestämmelsen ges samma räckvidd som den hittills gällande bestämmelsen om databassekretess. Bestämmelsen omfattar större strukturerade och systematiserade automatiserade uppgiftssamlingar vid myndigheten, som det också kan bli aktuellt att ge andra myndigheter direktåtkomst till. Det är Skatteverket som myndighet som ska ha tagit fram en viss uppgiftssamling för användning i den aktuella verksamheten.

Uppgifter om juridiska personer och i förekommande fall uppgifter om avlidna personer omfattas på samma sätt som gällt hittills.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.

2 a §

Sekretess gäller i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Paragrafen är ny och reglerar sekretess i verksamhet med dataanalyser och urval i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Enligt första stycket gäller sekretess vid dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds

personliga eller ekonomiska förhållanden. Bestämmelsen innebär att det råder absolut sekretess för uppgifterna i den aktuella verksamheten.

Andra stycket anger att sekretessen gäller i högst tjugo år för uppgift i en allmän handling.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.1.

3 §

Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller för uppgift hos Tullverket, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Motsvarande sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Tullverket och används i sådan verksamhet som avses i 2 § tulldatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 6 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

I paragrafen regleras sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör tull m.m. hos Tullverket, s.k. tullsekretess. Ändringen avser den s.k. databassekretessen.

Sekretessen knyts inte längre till en viss databas. Detta eftersom lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet upphör att gälla genom den nya tulldatalagen (2026:000).

Den ändrade lydelsen innebär att motsvarande sekretess som anges i första stycket ska gälla vid förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som Tullverket använder i verksamhet som avses i 2 § tulldatalagen för uppgift som finns i den uppgiftssamlingen.

Avsikten är att motsvarande sekretess som hittills gällt vid förande av eller uttag ur tulldatabasen fortsatt ska gälla vid andra myndigheters direktåtkomst till sådana uppgifter som behandlas i databasen. Den ändrade formuleringen innebär alltså att den sekretess som gäller hos Tullverket även fortsättningsvis blir tillämplig också hos myndigheter som har direktåtkomst till uppgifter som behandlas automatiserat hos Tullverket. Detta förutsätter att de anslutna myndigheterna inte tar ut uppgifter och använder dessa i sina egna verksamheter på något sätt. I sådana fall blir sekretessbestämmelserna för dessa verksamheter i stället tillämpliga. Avsikten är vidare att den primära sekretess som gäller vid Tullverket genom bestämmelsen om databassekretess fortsatt ska gälla.

Med automatiserad uppgiftssamling avses register som helt eller delvis företas på automatisk väg eller en i teknisk mening mer avgränsad databas eller uppgiftssamling i vilken uppgifter behandlas automatiserat och som avser en viss del av Tullverkets verksamhet till vilken andra myndigheter kan ha direktåtkomst. Lydelsen en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Tullverket och används i verksamhet som avses i 2 § tulldatalagen tydliggör att den ändrade bestämmelsen ges samma räckvidd som den hittills gällande bestämmelsen om databassekretess. Sekretessbestämmelsen omfattar större strukturerade och systematiserade automatiserade uppgiftssamlingar vid myndigheten, som det också kan bli aktuellt att ge andra myndigheter direktåtkomst till. Det är Tullverket som myndighet som ska ha tagit fram en viss uppgiftssamling för användning i den aktuella verksamheten.

Uppgifter om juridiska personer och i förekommande fall uppgifter om avlidna personer omfattas av sekretessbestämmelsen på samma sätt som gällt hittills.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.1.

3 a §

Sekretess gäller i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Tullverkets verksamhet som avses i 2 § tulldatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Paragrafen är ny och reglerar sekretess i verksamhet med dataanalyser och urval i Tullverkets verksamhet.

Enligt första stycket gäller sekretess i verksamhet med dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Tullverkets verksamhet som avses i 2 § tulldatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Bestämmelsen innebär att det råder absolut sekretess för uppgifterna i den aktuella verksamheten.

Andra stycket anger att sekretessen gäller i högst tjugo år för uppgift i en allmän handling.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.1.

4 §

Sekretessen enligt 1, 2 och 3 §§ gäller för uppgift i mål hos domstol, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av ett överklagande hos domstol registreras hos en annan myndighet enligt 5 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Om en domstol i ett mål får en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet och den uppgiften saknar betydelse i målet, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos domstolen.

Paragrafen reglerar sekretess för uppgifter i mål hos domstol.

Ändringen är föranledd av att nya paragrafer förs in i 2 a och 3 a §§ och innebär att de nya sekretessreglerna inte kommer att omfattas av bestämmelsen i 4 §. Den innebär ingen materiell ändring mot hittills gällande reglering.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.2.

7 §

Sekretessen enligt 1, 3 och 4 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i

lag om förfarande vid beskattning,
lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion,
förordningen (2026:000) om utlämnande av uppgifter från Skatteverkets beskattningsverksamhet, eller
förordningen (2026:000) om utlämnande av uppgifter från Tullverket.

Paragrafen innehåller en sekretessbrytande bestämmelse. Ändringarna innebär inte några materiella förändringar mot vad som gällt hittills.

Andra punkten ändras så att den hänvisar till lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. Detta angavs tidigare i punkt 3. Ändringen medför ingen materiell förändring utan görs för att de förordningar som paragrafen hänvisar till ska anges i kronologisk ordning.

I tredje punkten ändras hänvisningen till förordningen (2026:000) om utlämnande av uppgifter från Skatteverkets beskattningsverksamhet.

I fjärde punkten ändras hänvisningen till förordningen (2026:000) om utlämnande av uppgifter från Tullverket.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

8 §

Sekretessen enligt 1, 2, 3 och 4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.

Sekretessen enligt 2, 3 och 4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.

Om en myndighet med stöd av första eller andra stycket lämnar en uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

I paragrafen finns sekretessbrytande bestämmelser som gäller uppgift i ärende om revision eller ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter.

Ändringarna i första och andra styckena är föranledda av att nya paragrafer förs in i 2 a och 3 a §§ och innebär att de nya sekretessreglerna inte kommer att omfattas av bestämmelsen i 8 §. Den innebär ingen materiell förändring mot vad som gällt hittills.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.2.

10 §

Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 2 a–5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Ändringen är en följd av de nya bestämmelserna i 2 a och 3 a §§. Den innebär att tystnadsplikten som följer av de bestämmelserna inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.1.

34 kap.

Uppgifter i automatiserade uppgiftssamlingar

2 §

Under motsvarande förutsättningar som i 1 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Kronofogdemyndigheten och används i verksamhet som avses i 2 § första stycket 1 och 5 kronofogdedatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

Paragrafen reglerar sekretess till skydd för enskild i verksamhet med utsökning och indrivning samt ansökan om och tillsyn över näringsförbud hos Kronofogdemyndigheten. Ändringen avser den s.k. databassekretessen. Ändringen innebär att sekretessen inte längre knyts till en viss databas. Detta eftersom lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet upphör att gälla genom den nya kronofogdedatalagen (2026:000).

Den ändrade lydelsen innebär att under motsvarande förutsättningar som i 1 § ska sekretess gälla vid förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Kronofogdemyndigheten och används i verksamhet som avses i 2 § första stycket 1 och 5 kronofogdedatalagen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. De aktuella punkterna i 2 § avser utsökning och indrivning samt ansökan om och tillsyn över näringsförbud.

Avsikten är att motsvarande sekretess som gäller vid förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen fortsatt ska gälla vid andra myndigheters direktåtkomst till sådana uppgifter som behandlas i databasen. Ändringen innebär alltså att den sekretess som gäller hos Kronofogdemyndigheten även fortsättningsvis blir tillämplig också hos myndigheter som har direktåtkomst till uppgifter som behandlas automatiserat hos Kronofogdemyndigheten. Detta förutsätter att de anslutna myndigheterna inte tar ut uppgifter och använder dessa i sina egna verksamheter på något sätt. I sådana fall blir sekretessbestämmelserna för dessa verksamheter i stället tillämpliga. Avsikten är vidare att den primära sekretess som gällt hittills vid Kronofogdemyndigheten genom bestämmelsen om databassekretess fortsatt ska gälla.

Med automatiserad uppgiftssamling avses register som helt eller delvis företas på automatisk väg eller en i teknisk mening mer avgränsad databas eller uppgiftssamling i vilken uppgifter behandlas automatiserat och som avser en viss del av Kronofogdemyndighetens verksamhet till vilken andra myndigheter kan ha direktåtkomst.

Lydelsen en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Kronofogdemyndigheten och används i verksamhet som avses i 2 § kronofogdedatalagen tydliggör att den ändrade bestämmelsen ges samma räckvidd som den hittills gällande bestämmelsen om databassekretess. Bestämmelsen omfattar större strukturerade och systematiserade automatiserade uppgiftssamlingar vid myndigheten, som det också kan bli aktuellt att ge andra myndigheter direktåtkomst till. Det är

Kronofogdemyndigheten som myndighet som ska ha tagit fram en viss uppgiftssamling för användning i den aktuella verksamheten.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.1.

3 §

Uppgift som avses i 1 och 2 §§ och som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera med tillämpning av 18 § kronofogdedatalagen (2026:000) omfattas av sekretess oavsett vad som föreskrivs i nämnda paragrafer. Vid tillämpning av 1 § andra stycket ska bortses från sökt verkställighet beträffande vilken uppgiften blockerats.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

I paragrafen regleras sekretess för vissa uppgifter som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera.

Ändringarna i första stycket är föranledda av att lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet upphävs, av ändringen av sekretessbestämmelsen i 34 kap. 2 § och av att en ny paragraf om rättelse införs i 18 § kronofogdedatalagen (2026:000) vilken ersätter hittills gällande 3 kap. 3 a § lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Bestämmelsen motsvarar den hittills gällande bestämmelsen om sekretess (jfr s. 30).

Övervägandena finns i avsnitt 5.

4 §

Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 och 10 b §§ för sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

I paragrafen finns sekretessregler som gäller uppgifter hänförliga till internationella avtal.

Ändringen i första stycket är föranledd av att en ny paragraf införs, 10 b §, och innebär att den nya sekretessregeln kommer att omfattas av regleringen i 4 §.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.2.

Dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Kronofogdemyndighetens verksamhet samt motverka överskuldsättning

10 b §

Sekretess gäller i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Kronofogdemyndighetens verksamhet som omfattas av 2 § kronofogdedatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretess gäller även i Kronofogdemyndighetens verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att

motverka överskuldsättning för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

Paragrafen är ny och reglerar sekretess i verksamhet som avser dataanalyser och urval i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Enligt första stycket första meningen gäller sekretessen i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Kronofogdemyndighetens verksamhet som avses i 2 § kronofogdedatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Enligt första stycket andra meningen gäller motsvarande sekretess också i Kronofogdemyndighetens verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning. Sekretessen gäller vid alla dataanalyser och urval som sker i Kronofogdemyndighetens verksamhet för detta syfte. Bestämmelsen innebär att det råder absolut sekretess för uppgifterna i de aktuella verksamheterna. .

Andra stycket innehåller en bestämmelse om att sekretessen gäller i högst tjugo år för uppgift i en allmän handling. I de fall uppgiften avser en enskilds personliga förhållanden gäller dock sekretessen för uppgift i en allmän handling i högst femtio år.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.1.

11 §

Den tystnadsplikt som följer av 4 och 10 b §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

I paragrafen finns bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Ändringen är en följd av den nya 10 b § som innebär att tystnadsplikten som följer av bestämmelsen inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.1.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.
För uppgifter som har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § den upphävda lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet gäller 34 kap. 3 § i den äldre lydelsen.

Enligt punkt 1 träder lagen i kraft den 2 april 2026.

Enligt punkt 2 gäller äldre bestämmelser i fråga om uppgifter som har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verk- samhet efter ikraftträdandet den 2 april 2026. Det innebär att sådana uppgifter omfattas av sekretess enligt den tidigare lydelsen av 34 kap. 3 §.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:1697) om samordningsnummer

1kap.

2§

Skatteverket beslutar i ärenden enligt denna lag.

Skatteverket ska registrera följande uppgifter om en person:

samordningsnummer,
personnummer,
namn,
födelsetid,
medborgarskap,
födelseort och födelseland,
kontaktadress,
om personens identitet är styrkt, sannolik eller osäker,
tidpunkt för när vilandeförklaring kan komma att ske enligt 3 kap. 2 § 1,
vilandeförklaring enligt 3 kap. 2 §, med angivande av om förklaringen skett med stöd av punkt 1 eller 2 i den paragrafen, och
tidpunkt för när en person har avlidit.

Bestämmelser om folkbokföring och personnummer finns i folkbokföringslagen (1991:481).

Paragrafen reglerar bl.a. vilken myndighet som beslutar i ärenden enligt lagen och vilka uppgifter som ska registreras om en person. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Genom ändringen i andra stycket anges de uppgifter om en person som Skatteverket ska registrera.

Uppräkningen motsvarar, med vissa redaktionella ändringar, de uppgifter om en person som enligt 2 kap. 3 § lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet har fått behandlas i folkbokföringsdatabasen och som är relevanta avseende en person som har tilldelats samordningsnummer. Det innebär att uppgiftskategorier som enbart registreras vid folkbokföring, eller uppgiftskategorier som inte avser en specifik uppgift om en person, inte anges i bestämmelsen.

I punkt 6 görs ett förtydligande avseende vad som avses med födelseort. Med födelseort avses även land för en person som inte är född i Sverige (jfr s. 40).

Bestämmelsen syftar inte till att begränsa vilka uppgifter Skatteverket över huvud taget får behandla. Att en uppgift inte anges innebär alltså inte att Skatteverket är förhindrat att behandla den uppgiften om behandlingen är nödvändig för att Skatteverket ska kunna utföra sina uppgifter som framgår av lag och förordning. Att en uppgiftskategori inte anges innebär endast att det inte är en sådan uppgift om en person som har tilldelats samordningsnummer som, om det är relevant, registreras om honom eller henne. Det innebär exempelvis att Skatteverket inte är förhindrat att behandla uppgifter om vilka identitetshandlingar som har legat till grund för identifiering vid tilldelning av samordningsnummer. Skatteverket är vidare inte förhindrat att behandla de uppgifter om personer som före år 2000 tilldelats personnummer utan samband med folkbokföring som är nödvändiga för att utföra sin verksamhet enligt lagen om samordnings-

nummer, t.ex. i fråga om vilandeförklaring och tidpunkt för när en person har avlidit.

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.2.

2kap.

4§

Om en handling som överlämnats har ett lagringsmedium där fingeravtryck eller ansiktsbild är sparade, ska innehavaren på begäran låta den myndighet som utför identitetskontrollen ta fingeravtryck och ansiktsbild i digitalt format för att kontrollera att dessa motsvarar dem som finns i handlingen.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtryck och ansiktsbilder samt de biometriska uppgifter som har tagits fram omedelbart förstöras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kontroll av bl.a. biometriska uppgifter i handlingar.

I det nya andra stycket anges att när en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtryck och ansiktsbilder samt de biometriska uppgifter som har tagits fram omedelbart förstöras. Regleringen motsvarar 1 kap. 7 § lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och överförs med endast redaktionella ändringar (jfr s. 152).

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.2.

4kap.

1§

En myndighet ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift som har registrerats enligt 1 kap. 2 § om någon som har tilldelats ett samordningsnummer är oriktig eller ofullständig.

En sådan underrättelse behöver inte lämnas om särskilda skäl talar mot det. Skyldigheten i första stycket gäller inte för Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Den gäller inte heller i fråga om uppgifter som omfattas av sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets-och sekretesslagen (2009:400).

Paragrafen innehåller bestämmelser om myndigheters underrättelseskyldighet beträffande oriktiga eller ofullständiga uppgifter.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till folkbokföringsdatabasen utgår. Ändringen är en följd av att lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet upphävs och att de uppgifter som har registrerats om en person i stället anges i 1 kap. 2 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.2.

2 §

Om en person med ett samordningsnummer har en kontaktadress registrerad, ska han eller hon anmäla ändringar av adressen till Skatteverket.

Anmälningsskyldigheten gäller inte om samordningsnumret är vilande eller personen omfattas av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten att anmäla ändringar av registrerad kontaktadress till Skatteverket.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till folkbokföringsdatabasen utgår. Ändringen är en följd av att lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet upphävs och att de uppgifter som ska registreras om en person i stället anges i 1 kap. 2 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.2.

16.11Övriga lagförslag

Lagförslagen är en följd av införandet av beskattningsdatalagen (2026:000), folkbokföringsdatalagen (2026:000), lagen (2026:000) om det statliga personadressregistret, lagen (2026:000) om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter, tulldatalagen (2026:000) och kronofogdedatalagen (2026:000). Genom dessa lagar upphävs lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret, lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet och lagen (2015:898) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

I flera författningar ersätts hänvisningar till de upphävda lagarna av hänvisningar till de nya lagarna. Hänvisningar till de särskilda databaserna eller till uppgifter i dessa som finns i andra författningar ersätts i flera fall av hänvisningar till den verksamhet som avses eller uppgifter som finns i sådan verksamhet. Dessa följdändringar, som inte innebär någon ändring i sak, samt vissa språkliga och redaktionella ändringar, görs i:

lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter
lönegarantilagen (1992:497)
sametingslagen (1992:1433)
lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar
lagen (1994:1776) om skatt på energi
lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.
lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund
studiestödslagen (1999:1395)
vallagen (2005:837)
lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar
lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter
skatteförfarandelagen (2011:1244)
lagen (2014:1470) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter
kommunallagen (2017:725)

lagen (2018:1696) om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område
lagen (2022:155) om tobaksskatt
lagen (2022:156) om alkoholskatt
lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd Övervägandena finns i avsnitt 5 och 6.10.1.

Bilaga 1Sammanfattning av SOU 2023:100

Vårt uppdrag

Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens registerförfattningar i syfte att skapa ändamålsenliga regler som är anpassade efter dagens behov. Reglerna bör vara flexibla och anpassade efter såväl den tekniska utvecklingen som den EU-rättsliga dataskyddsregleringen. I uppdraget har även ingått att överväga om det finns utrymme för minskad detaljreglering jämfört med i dag liksom att göra en översyn av registerförfattningarnas struktur och terminologi.

En annan del av vårt uppdrag har bestått i att se över förutsättningarna för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten att använda dataanalyser och urval som verktyg för en effektivare kontrollverksamhet. En utgångspunkt har varit att det ska finnas ett tydligt rättsligt stöd för myndigheternas arbete med dataanalyser och urval. Reglerna behöver dessutom vara teknikneutrala och flexibla samt ge myndigheterna möjlighet att utveckla och anpassa arbetet med analyser och urval efter utvecklingen i samhället i övrigt.

Våra utgångspunkter för en modern och ändamålsenlig reglering

En utgångspunkt för vårt arbete har varit att den kompletterande dataskyddsregleringen ska omfatta de bestämmelser som krävs för att den ska kunna utgöra ett adekvat skydd för enskildas personliga integritet. I den kompletterande dataskyddsregleringen bör myndigheterna därför ges möjlighet att utföra personuppgiftsbehandling endast i den utsträckning det är proportionerligt i förhållande till enskildas berättigade intresse av skydd för information om sina personliga förhållanden.

Inom EU finns en generell reglering av personuppgiftsbehandling i EU:s dataskyddsförordning.Not36Förordningen kompletteras i svensk rätt på ett generellt plan av lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen).

Dataskyddsförordningen är i dag den primära dataskyddsrättsliga rättskällan och bestämmelserna i förordningen ska tillämpas av myndigheterna på precis samma sätt som om de fanns i en svensk författning. Även om dataskyddsförordningen både förutsätter och medger nationella bestämmelser som kompletterar eller föreskriver undantag från förordningens regler, finns det inte längre samma behov som tidigare av att i sektorsspecifik dataskyddsreglering begränsa eller tydliggöra vilken personuppgiftsbehandling som får förekomma inom en myndighet i syfte att upprätthålla ett adekvat integritetsskydd. Förordningen syftar till att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för integritetsskyddet inom unionen

36Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

och den kompletterande regleringen bör endast avvika från vad som annars hade gällt enligt dataskyddsförordningen om det framstår som nödvändigt för att skapa ett adekvat integritetsskydd. Regeringens överväganden i samband med dataskyddslagens tillkomst kan ligga till grund för bedömningen av behovet av kompletterande reglering.

Mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen bör de kompletterande bestämmelserna vara teknikneutrala i så hög utsträckning som möjligt. I det ligger inte enbart frågan om vilken terminologi som används, utan målsättningen om teknikneutralitet bör tillåtas påverka även vilka förfaranden som över huvud taget ska regleras. Vidare bör enbart de förhållanden som behöver regleras för att åstadkomma ett adekvat integritetsskydd regleras i kompletterande dataskyddsreglering. De kompletterande författningarna bör inte omfatta bestämmelser vars syfte är att reglera andra förhållanden än dataskydd. Dubbelreglering bör undvikas. Kompletterande dataskyddsreglering bör dessutom utformas på ett enhetligt sätt i förhållande till annan liknande lagstiftning.

Nya lagar om dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och

Kronofogdemyndigheten

För Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten finns i svensk rätt särskilda registerförfattningar som kompletterar EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen.

Vi föreslår att följande registerlagar, med tillhörande förordningar, som i dag tillämpas i Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter ska upphävas:

lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret
lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet
lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet
lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet
lagen (2015:898) om behandling av personuppgifter i Skatte-verkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

Vi föreslår också att dessa ovan angivna lagar ska ersättas av nya myndighetsspecifika lagar om dataskydd:

lag om det statliga personadressregistret
beskattningsdatalag
folkbokföringsdatalag
kronofogdedatalag
tulldatalag
lag om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

Lagarnas övergripande syften föreslås vara att ge berörda myndigheter möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att

skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling. Vi föreslår även att lagarna kompletteras med tillhörande förordningar.

Nedan i sammanfattningen behandlas våra förslag till lag om det statliga personadressregistret och lag om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter separat under särskilda rubriker.

Lagarnas tillämpningsområden och förhållande till annan reglering

Vi föreslår att beskattningsdatalagen, folkbokföringsdatalagen, tulldatalagen och kronfogdedatalagen endast ska gälla vid helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Lagarna ska inte omfatta behandling av uppgifter i administrativ verksamhet.

Vidare bör lagarna inte omfatta behandling av uppgifter om juridiska personer. Ett undantag görs dock i kronofogdedatalagen som vi föreslår ska vara tillämplig på uppgifter om juridiska personer i fråga om särskilda bestämmelser om rättelse m.m. och överklagande i den lagen, mer om det nedan. Vi gör också bedömningen att de nya lagarna inte bör omfatta behandling av uppgifter om avlidna personer. Utöver detta ska bestämmelserna i beskattningsdatalagen, tulldatalagen och kronofogdedatalagen inte gälla vid behandling av personuppgifter i Europeiska unionens gemensamma informationssystem.

De nya lagarna bör enligt vår mening ha samma materiella tillämpningsområden som de nu gällande databaslagarna. Beskattningsdatalagen föreslås därför gälla vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Vad som avses med Skatteverkets beskattningsverksamhet ska framgå av lagen och rör bl.a. fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter. Beskattningsdatalagen ska också gälla i viss annan verksamhet inom Skatteverket.

Folkbokföringsdatalagen föreslås gälla vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Vad som avses med folkbokföringsverksamhet ska framgå av folkbokföringsdatalagen. Det handlar bl.a. om myndighetens verksamhet med folkbokföring och samordningsnummer.

Tulldatalagen föreslås gälla vid behandling av personuppgifter i de delar av Tullverkets verksamhet som anges i lagen. Det rör bl.a. verksamhet med bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av tull, skatt och avgifter.

Kronofogdedatalagen föreslås gälla vid behandling av personuppgifter i de delar av Kronofogdemyndighetens verksamhet som anges i lagen. Det handlar bl.a. om verksamhet med utsökning och indrivning, skuldsanering och F-skuldsanering, betalningsföreläggande och handräckning samt tillsyn i konkurs och över rekonstruktörer. Bestämmelserna i kronofogdedatalagen ska dock inte gälla vid behandling av personuppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar enligt lagen

(2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvens- förordning.

I likhet med vad som gäller för databaslagarna i dag föreslås bestämmelserna i lagarna komplettera EU:s dataskyddsförordning. Därutöver ska dataskyddslagen gälla vid behandlingen av personuppgifter enligt de nya lagarna, om inte annat följer av dessa eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till de nya lagarna.

Myndigheternas personuppgiftsansvar

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten föreslås vara ensamt personuppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter som myndigheterna utför enligt de lagar som ska tillämpas i respektive myndighets verksamheter och föreskrifter som har meddelats i anslutning till de nya lagarna. Det motsvarar i sak dagens reglering, med undantag för vissa delar av bestämmelsen om personuppgiftsansvar i lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Mindre detaljerade ändamålsbestämmelser

Personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Det framgår av artikel 5.1 b i EU:s dataskydds- förordning. Det är mot det särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamålet som ett flertal av de grundläggande principerna i förordningen ska prövas och iakttas. Ändamålet med behandlingen avgör vilka uppgifter som får behandlas, hur länge de får behandlas och för vilka tillkommande ändamål de får vidarebehandlas.

De ändamål som framgår av de befintliga registerförfattningarnas ändamålsbestämmelser går inte att likställa med sådana särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål som dataskyddsförordningen kräver ska finnas för varje behandling. De är i stället snarast att betrakta som en yttersta ram för vilken behandling som är tillåten och de omfattar all personuppgiftsbehandling inom författningarnas materiella tillämp- ningsområden. Vi föreslår en ny bred ändamålsbestämmelse i respektive myndighetsspecifik dataskyddslag som innebär att Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten även i fortsättningen ska få behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra sin verksamhet inom de nya datalagarnas respektive materiella tillämpnings- områden. Det innebär att samtliga ändamål som framgår av dagens reglering omfattas av den nya bestämmelsen. Även vissa ändamål som inte uttryckligen regleras i dagens ändamålsbestämmelser kommer att omfattas av den nya och brett formulerade ändamålsbestämmelsen, exempelvis utveckling och testning av befintliga eller nya it-system. Ansvaret för att formulera särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål i det enskilda fallet vilar på den personuppgiftsansvariga myndigheten i enlighet med artikel 5.2 i dataskyddsförordningen.

Den föreslagna bestämmelse som avser behandling av personuppgifter för att utföra verksamhet inom respektive lags materiella tillämpnings- område är mindre detaljerad än dagens ändamålsbestämmelser.

Bestämmelsen motsvarar s.k. primära ändamål och föreslås kompletteras av en upplysningsbestämmelse om regeringens möjlighet att meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen. Vi föreslår även en bestämmelse som avser s.k. sekundära ändamål och anger att uppgifter som behandlas med stöd av den primära ändamålsbestämmelsen får behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

De primära och sekundära ändamålsbestämmelserna föreslås kompletteras av en bestämmelse som motsvarar den s.k. finalitetsprincipen eller principen om ändamålsbegränsning som framgår av artikel 5.1 b i dataskyddsförordningen. Av bestämmelsen ska framgå att uppgifter som behandlas i enlighet med den primära ändamålsbestämmelsen får behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in. En sådan bestämmelse gör det tydligare för den registrerade att uppgifterna kan behandlas även för andra ändamål än de som uppgifterna samlats in för.

Databasregleringen ska upphävas

I dagens registerförfattningar finns en särskild reglering av myndigheternas uppgiftssamlingar som används gemensamt i verksamheten, s.k. databaser. Databas avser i sammanhanget inte en tekniskt avgränsad databas utan är ett juridiskt begrepp.

Databasregleringen omfattar bl.a. särskilda bestämmelser om vilka uppgiftskategorier som får behandlas, vilka olika former av elektroniskt utlämnande som får användas vid utlämnande samt bestämmelser om gallring och bevarande. Bestämmelser om vilka personuppgifter som får användas gemensamt inom verksamheterna är utmärkande för databasregleringen.

Regleringen kom till under en period då digitaliseringen av förvaltningen endast var påbörjad, och utgår från väsentligt andra tekniska och rättsliga förutsättningar för myndigheters personuppgiftsbehandling än dagens. Vid tidpunkten för databasregleringens tillkomst utgjorde digital informationshantering ett komplement till den analoga hanteringen. I dag är myndigheternas digitala informationshantering i stället fullt integrerad i myndigheternas verksamhet och utgör inte längre ett komplement, utan omfattar all informationshantering. Det innebär att databasregleringen har fått en annan funktion än avsett. Regleringen begränsar i dag inte enbart vilka uppgifter som får göras gemensamt tillgängliga utan också vilka uppgiftskategorier myndigheterna över huvud taget får behandla, om det inte är möjligt att utföra behandlingen utanför databasen.

Vi bedömer att EU:s dataskyddsförordning, som ställer krav på bl.a. tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder och åtkomstbegränsning vid personuppgiftsbehandling inom myndigheterna, utgör en tillräcklig reglering för att säkerställa att uppgifter som är gemensamt tillgängliga får ett adekvat skydd. Utifrån den allmänna dataskyddsregleringeringen och rådande tekniska förutsättningar för personuppgiftsbehandling finns det enligt vår bedömning inte något behov av att för Skatteverket, Tullverket

och Kronofogdemyndigheten införa särskilda regler för sådan behandling av personuppgifter som innebär att fler än ett fåtal personer har tillgång till uppgifterna. Enligt vår bedömning bör den särskilda databasregleringen därför inte ha någon motsvarighet i de nya dataskyddslagarna. Inte heller i övrigt bör det införas någon generell begränsning av vilka kategorier av personuppgifter som myndigheterna får behandla i syfte att utföra sin verksamhet.

För Skatteverkets folkbokföringsverksamhet finns det dock skäl att i viss utsträckning föra över regleringen av vilka uppgifter om en person som i dag får behandlas i folkbokföringsdatabasen till andra författningar. Folkbokföring innebär nämligen fastställande av en persons bosättning samt registrering av vissa uppgifter om personen. Vilka uppgifter som får registreras vid folkbokföring framgår i dag av regleringen av vilka uppgifter som får behandlas i folkbokföringsdatabasen. Vi föreslår i stället att vilka uppgifter som får registreras om en person vid folkbokföring ska framgå av en ny materiell bestämmelse i folkbokföringslagen (1991:481). Den nya bestämmelsen föreslås i sak motsvara regleringen av vilka uppgifter som i dag får behandlas i folkbokföringsdatabasen, i den utsträckning de uppgifterna är relevanta vid folkbokföring.

Skatteverket registrerar också vissa uppgifter om personer som tilldelas ett samordningsnummer i enlighet med bestämmelserna om vilka uppgifter som får behandlas i folkbokföringsdatabasen. Vi föreslår därför att det även införs en ny bestämmelse i lagen (2022:1697) om samordningsnummer som i relevanta delar motsvarar dagens reglering av vilka uppgifter som får behandlas i folkbokföringsdatabasen. Databas- regleringens upphävande medför även vissa andra förändringar i de nyss nämna lagarna.

Känsliga personuppgifter, uppgifter om lagöverträdelser samt person- och samordningsnummer

Med känsliga personuppgifter avses enligt EU:s dataskyddsförordning uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Behandling av sådana uppgifter är som utgångspunkt förbjuden. Undantag kan dock göras om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, och vissa ytterligare förutsättningar är uppfyllda. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har behov av att kunna behandla sådana uppgifter inom sina respektive verksamheter när så är relevant till följd av materiell verksamhetsreglering. Vi föreslår att myndigheterna ska få behandla känsliga personuppgifter om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder enligt artikel 6.1 i dataskyddsförordningen får enligt förordningen utföras under kontroll av en myndighet. Skatteverket, Tullverket och Kronofogde-

myndigheten har i vissa fall behov av att kunna behandla sådana personuppgifter. Vi bedömer att den behandling av personuppgifter om fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott som Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten behöver utföra inte bör begränsas eller på annat sätt särregleras i de nya lagarna.

Vidare gör vi bedömningen att det inte behöver finnas särskilda bestämmelser om behandling av personnummer och samordningsnummer. Sådana bestämmelser finns i dataskyddslagen.

Sökbegränsningar

Sökningar som avslöjar och sammanställer känsliga personuppgifter innebär särskilda risker för den personliga integriteten och sökbegränsningar kan vara ett viktigt och ändamålsenligt sätt att minska dessa risker. Vi föreslår att det i beskattningsdatalagen, folkbokföringsdatalagen, tulldatalagen och kronofogdedatalagen ska föreskrivas att det som huvudregel är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Förbudet ska dock inte omfatta sökningar som sker i syfte att få fram ett urval av personer grundat på vissa kategorier av känsliga personuppgifter, om sökningen är nödvändig för att myndigheterna ska kunna utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av respektive föreslagen lag. Vilka sökningar som ska undantas från sökförbudet måste anpassas efter respektive myndighets behov. Förbudet ska inte heller omfatta sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Vi föreslår också ett särskilt sökförbud i folkbokföringsdatalagen som innebär att det ska vara förbjudet att som sökbegrepp använda uppgifter om vissa relationssamband som är grundade på adoption.

Tillgången till personuppgifter

En utgångspunkt enligt EU:s dataskyddsförordning är att personuppgifter inte ska spridas till fler än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Om personuppgifter sprids ökar risken för att uppgifterna kommer att användas på ett sätt som innebär ett intrång i de registrerades personliga integritet.

Vi föreslår att det ska införas bestämmelser i beskattningsdatalagen, folkbokföringsdatalagen, tulldatalagen och kronofogdedatalagen som föreskriver att tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter samt att åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

I de förordningar som hör till lagarna föreslår vi att det ska finnas en reglering som innebär att respektive myndighet ansvarar för att det inom myndigheten finns rutiner för att tilldela, förändra, ta bort och regelbundet följa upp behörigheter för åtkomst till personuppgifter. Det ska även regleras att respektive myndighet ansvarar för att det inom myndigheten finns rutiner för att dokumentera och regelbundet kontrollera åtkomst till personuppgifter.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter ska vara tillåtet om det inte är olämpligt

Formen för ett tillåtet eller föreskrivet uppgiftslämnande, dvs. om det ska ske exempelvis muntligt, på papper eller på elektronisk väg, är en fråga som är skild från regleringen av utlämnandet i sak. I EU:s dataskyddsförordning finns ingen reglering som särskilt avser vilka tekniska lösningar eller vilka system som får användas vid utlämnande eller överföring av personuppgifter. I nuvarande registerförfattningar finns däremot bestämmelser som särskilt reglerar i vilka situationer uppgifter över huvud taget får lämnas ut elektroniskt till enskilda (via exempelvis e- post), och i vilka situationer utlämnande får ske genom s.k. direktåtkomst till både myndigheter och enskilda.

Direktåtkomst är en särskild form av elektroniskt utlämnande som innebär att den utlämnande myndigheten saknar kontroll över vilka uppgifter den mottagande aktören (ofta en annan myndighet) vid varje enskilt tillfälle tar del av. När direktåtkomsten är aktiv anses samtliga uppgifter som omfattas vara inkomna till den mottagande myndigheten i enlighet med offentlighetsprincipen, och kan därmed komma att ingå i allmänna handlingar där. Direktåtkomst ger därmed upphov till s.k. överskottsinformation och har bl.a. av den anledningen bedömts vara särskilt känsligt ur integritetssynpunkt.

Den tekniska utvecklingen har dock lett till att skillnaden i integritetshänseende mellan direktåtkomst och andra former av helt automatiserat informationsutbyte inte längre är särskilt stor. Nya former av informationsutbyte kan dessutom ge samma effektivitetsvinster som vid direktåtkomst, utan att uppgifter som tillgängliggörs men inte hämtas in av mottagaren blir del av allmänna handlingar hos den mottagande myndigheten. Vi bedömer att flertalet av de integritetsrisker som har legat till grund för tidigare ställningstaganden om direktåtkomst i dag är läkta genom bestämmelserna i dataskyddsförordningen. Vi bedömer därmed att dagens begränsningar av myndigheternas möjligheter att lämna ut uppgifter genom direktåtkomst inte bör ha någon motsvarighet i de nya dataskyddslagarna. I lagstiftningshänseende bör direktåtkomst i stället likställas med övriga former av elektroniskt utlämnande.

Vi föreslår att elektroniskt utlämnande ska vara tillåtet om det inte är olämpligt. Det innebär att Skatteverkets i dess beskattnings- och folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska ges möjlighet att, med beaktande av den allmänna dataskyddsregleringen och övriga tillämpliga bestämmelser, samt i förekommande fall efter samråd med Integritetsskyddsmyndigheten, själva avgöra i vilken form ett föreskrivet utlämnande ska få ske.

Bestämmelser om uppgiftslämnande ska flyttas till särskilda förordningar om utlämnande av uppgifter

EU:s dataskyddsförordning kräver att det finns en rättslig grund för all behandling av personuppgifter. För att en myndighet ska kunna lämna ut personuppgifter till en tredje part krävs som utgångspunkt en bestämmelse i nationell rätt eller unionsrätten som tillåter eller föreskriver utlämnandet.

Visst utlämnande kan också ske med stöd av finalitetsprincipen. För uppgifter som är skyddade av sekretess krävs också att det finns en sekretessbrytande bestämmelse för att en uppgift ska kunna lämnas ut från det sammanhang där den är sekretessbelagd. I de nuvarande registerförfattningarna för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten finns sekretessbrytande bestämmelser som anger att myndigheten har en skyldighet eller möjlighet att under vissa omständigheter lämna ut uppgifter till andra myndigheter och till enskilda. Sådana bestämmelser finns också i andra författningar och i unionsrätten.

Behandling av personuppgifter i syfte att lämna ut dem till någon annan aktualiserar frågor om dataskydd, bl.a. om säkerhet vid informationsöverföringen. Bestämmelser som anger att ett utlämnande av uppgifter får eller ska ske under vissa förutsättningar utgör dock inte dataskyddsbestämmelser. Vi föreslår därför att sådana bestämmelser inte ska finnas i de nya dataskyddsförfattningarna för Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, och att bestämmelser som reglerar utlämnande i stället ska föras in i nya förordningar. I förordningarna ska även bestämmelser om myndigheternas rätt att ta ut avgifter i vissa fall finnas.

Bestämmelserna i de nya förordningarna föreslås i huvudsak motsvara dagens bestämmelser. Vi föreslår dock vissa justeringar av bestämmelsernas utformning, huvudsakligen i syfte att kompensera för att viss befintlig särreglering av när direktåtkomst är tillåten föreslås upphävas. För att möjliggöra olika former av elektroniskt utlämnande föreslår vi även att de nya bestämmelserna inte ska avse utlämnande som får ske endast på begäran av den mottagande myndigheten. I de fall den nuvarande regleringen avser ett utlämnande på begäran föreslår vi i stället att de nya bestämmelserna förenas med ett förbud mot utlämnande på initiativ av den utlämnande myndigheten. Initiativförbudet avser enbart det faktiska utlämnandet och syftar till att förhindra spontant utlämnande utan att det föregåtts av kontakt med mottagaren.

Reglering om gallring ska ersättas med bestämmelser om längsta tid för behandling

I de befintliga registerförfattningarna för Skatteverkets beskattnings- verksamhet, Tullverket och Kronofogdemyndigheten finns bestämmelser om gallring och bevarande.

Enligt vår bedömning är dock både gallring och bevarande begrepp som främst hör till det arkivrättsliga regelverket och som inte bör användas om syftet är integritetsskydd. Den arkivrättsliga utgångspunkten är nämligen att allmänna handlingar ska bevaras. Vi föreslår därför att det fortsättningsvis görs en tydlig uppdelning mellan arkivrättsliga bestämmelser å ena sidan och dataskyddsbestämmelser å andra sidan, och att den kompletterande dataskyddsregleringen inte ska innehålla bestäm- melser om gallring.

En grundläggande princip för personuppgiftsbehandling enligt EU:s dataskyddsförordning är den om lagringminimering, dvs. att person- uppgifter inte får förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för ändamålet

med behandlingen (artikel 5.1 e). Vi föreslår att en bestämmelse som motsvarar principen om lagringsminimering ska finnas i lag, men att det i övrigt inte anges någon yttersta tidsgräns för behandling. Myndigheterna måste därför som regel själva avgöra hur lång tid det är motiverat att behandla uppgifter för ett särskilt ändamål. Däremot kan regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriva om yttersta tidsgränser för behandling för vissa ändamål, om det är påkallat av exempelvis integritetshänsyn eller effektivitetshänsyn.

Bestämmelsen om längsta tid för behandling avser endast sådana ändamål som omfattas av det materiella tillämpningsområdet. Det innebär att det inte finns något hinder mot fortsatt behandling för arkivändamål. När uppgifter enbart behandlas för arkivändamål är det arkivlagstift- ningens bestämmelser, dvs. i praktiken Riksarkivets beslut eller föreskrifter, som avgör hur länge uppgifter (som ingår i en allmän handling) ska behandlas för detta ändamål.

Enskildas rättigheter ska begränsas i vissa fall

Rätten att göra invändningar mot behandling av personuppgifter regleras i artikel 21 i EU:s dataskyddsförordning. Vi föreslår att det i beskattningsdatalagen, folkbokföringsdatalagen, tulldatalagen och kronofogdedatalagen ska föreskrivas att rätten att göra invändningar enligt artikel 21.1 i dataskyddsförordningen inte ska gälla vid sådan behandling som är tillåten enligt lagarna eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagarna. Denna begränsning innebär inte något nytt utan finns i dag i motsvarande registerlagar.

Vidare föreslår vi att det ska införas en bestämmelse i beskattningsdatalagen som reglerar att vid behandling av personuppgifter på grund av samarbete enligt lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning ska vissa bestämmelser om rätt till information och tillgång till personuppgifter i dataskyddsförordningen inte tillämpas, om sådana begränsningar är nödvändiga med hänsyn till ett viktigt ekonomiskt eller finansiellt intresse hos Europeiska unionen eller en stat som ingår i unionen.

Särskilda bestämmelser om rättelse och överklagande för

Kronofogdemyndigheten

I dag finns särskilda bestämmelser om rättelse m.m. och överklagande i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Bestämmelserna är motiverade av de potentiella effekterna av att registreras hos myndigheten. Vi föreslår att det ska införas sådana särskilda bestämmelser även i den nya kronofogdedatalagen, dock med vissa ändringar i förhållande till vad som gäller i dag.

Bestämmelsen om rättelse m.m. ska ange att på begäran av en enskild ska Kronofogdemyndigheten snarast rätta, blockera eller utplåna sådana uppgifter om den enskilde som inte har behandlats i enlighet med den lagen eller anslutande författningar, eller som vid tidpunkten för registreringen är missvisande i fråga om den enskildes vilja eller förmåga att uppfylla sina ekonomiska förpliktelser. Bestämmelsen ska inte vara

tillämplig på uppgifter om avlidna personer. Avseende juridiska personer ska bestämmelsen vara tillämplig enbart beträffande om uppgifterna vid tidpunkten för registreringen är missvisande i fråga om den enskildes vilja eller förmåga att uppfylla sina ekonomiska förpliktelser. Om uppgifterna lämnats ut till tredje man, ska Kronofogdemyndigheten underrätta denne om åtgärd att rätta, blockera eller utplåna uppgifter om den enskilde begär det eller om mera betydande skada eller olägenhet för den enskilde kan undvikas på detta sätt. Någon underrättelse ska inte behöva lämnas om det skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats.

Vi föreslår också att beslut om rättelse, liksom i dag, ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Dataanalyser och urval för en effektiv kontrollverksamhet

Vi anser att Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten bör ges utökade möjligheter att använda dataanalyser och urval som verktyg för en effektivare kontrollverksamhet.

Dataanalyser och urval bedöms vara ett effektivt verktyg i myndigheternas verksamheter som exempelvis kan underlätta arbetet med att identifiera felaktigheter. Vi föreslår därför att det ska införas särskilda ändamålsbestämmelser i beskattningsdatalagen, folkbokföringsdatalagen, tulldatalagen och kronofogdedatalagen som föreskriver att respektive myndighet får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i de verksamheter som omfattas av lagarna. Kronofogdemyndigheten ska även få behandla personuppgifter för att göra sådana analyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning. Att personuppgiftsbehandling får ske för att förebygga, förhindra och upptäcka fel innebär att myndigheterna ges ett tydligt rättsligt stöd för att använda analyser och urval även i syfte att identifiera olika risker för felaktigheter redan innan det finns ett ärende och inte enbart för efterhandskontroller.

Som underlag för att göra dataanalyser och urval behöver myndigheterna tillgång till adekvata och relevanta uppgifter, däribland personuppgifter. En allt för kringskuren möjlighet att behandla uppgifter för dataanalyser och urval kan i praktiken leda till att myndigheternas möjligheter att behandla personuppgifter styr vilka företeelser myndigheterna kan rikta sina kontroller mot, snarare än att kontroller kan riktas mot de områden där det faktiskt finns störst risk för fel eller fusk. Samtidigt måste intentionerna att effektivisera kontrollverksamheten balanseras mot skyddet för den personliga integriteten. Vi föreslår att det i de nya lagarna ska anges att för att göra dataanalyser och urval får de personuppgifter behandlas som respektive myndighet förfogar över eller samlar in till följd av den verksamhet som omfattas av respektive lags tillämpningsområde. Myndigheterna ska även få behandla uppgifter som lämnas till dem för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. De personuppgifter som behandlas måste alltid vara nödvändiga för de i lagarna angivna syftena. Om det finns alternativa och mindre integritetskränkande sätt för myndigheterna att

utföra sina uppdrag på med samma grad av effektivitet, ska dessa i stället användas i syfte att minska integritetsintrånget.

Vidare föreslår vi bestämmelser som innebär utökade uppgifts- skyldigheter gentemot Skatteverket och Tullverket i syfte att möjliggöra adekvata och effektiva dataanalyser och urval i kontrollverksamhet.

Vi föreslår också att det ska införas särskilda skydds- och säkerhetsåtgärder som ska gälla när myndigheterna utför dataanalyser och urval med hjälp av personuppgifter. I lagarna ska det föreskrivas att myndigheterna ska dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet. Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras. All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand. Vidare ska det i förordning föreskrivas att myndigheterna ansvarar för att det inom respektive myndighet finns rutiner för hur urvalsmodeller ska utformas och hur sökbegrepp får användas vid dataanalyser och urval. I övrigt kommer de generella skydds- och säkerhetsåtgärderna i EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen samt i förslagen till beskattningsdatalag, folkbokföringsdatalag, tull- datalag och kronofogdedatalag med tillhörande förordningar att vara tillämpliga även vid behandling av personuppgifter för dataanalyser och urval.

Offentlighet och sekretess

Till följd av våra förslag om ändrade bestämmelser avseende sök-begrepp inom Skatteverkets folkbokföringsverksamhet finns det behov av en ny sekretessregel till skydd för vissa uppgifter. Detta eftersom vissa sammanställningar med våra förslag – till skillnad från i dag – kan bli allmänna handlingar. Vi föreslår därför att absolut sekretess ska gälla i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet för uppgift i en sammanställning ur en upptagning för automatiserad behandling om den grundar sig på uppgifter om födelseort, födelseland, inflyttning från utlandet, medborgarskap eller uppehållsrätt. Sekretessen ska dock inte gälla för uppgifter som ingår i en sådan sammanställning om den grundar sig på uppgifter om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island samt om medborgarskap inom eller utom Europeiska unionen (unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).

Vi har också funnit att det finns behov av ändringar av vissa be-fintliga regler om sekretess samt av nya sekretessbestämmelser till följd av våra förslag om utökade möjligheter för myndigheterna att göra dataanalyser och urval. Absolut sekretess föreslås gälla vid dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Skatteverkets beskattningsverksamhet och folkbokföringsverksamhet samt i Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretessen ska även gälla i Kronofogdemyndighetens verksamhet med dataanalyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning.

Vi föreslår också att myndigheterna ska kunna sekretessbelägga uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel, om det kan antas att

det allmännas syfte med sådana analyser och urval motverkas om uppgiften röjs och analyserna och urvalen rör Skatteverkets beskattnings- eller folkbokföringsverksamheter, Tullverkets verksamhet eller Kronofogdemyndighetens verksamhet som omfattas av de nya lagarna. Sådana uppgifter ska också vara möjliga att sekretessbelägga i Kronofogdemyndighetens verksamhet enligt kronofogdedatalagen om de hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning.

Vidare innebär vissa av våra förslag i övrigt att också andra befintliga sekretessbestämmelser behöver ändras. Vi föreslår därför att bestämmelser om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, som i dag omfattar verksamhet som avser förande av eller uttag ur Skatteverkets beskattningsdatabas, Tullverkets tulldatabas och Kronofogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas ska ändras. Det ska i stället föreskrivas att sekretessen gäller vid förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som respektive myndighet använder i viss verksamhet som avses i beskattningsdatalagen, tulldatalagen och kronofogdedatalagen. Sekretessen vid myndigheterna ska inte gälla om det finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 3 a, 5 och 7 §§ OSL som är tillämplig på uppgiften när den förekommer i ett ärende hos Skatteverket, Tullverket eller Kronofogdemyndigheten. Syftet med bestämmelserna är främst att garantera sekretess hos en annan mottagande myndighet som har direktåtkomst till sådana uppgifter som i dag behandlas i myndigheternas databaser.

Det statliga personadressregistret (SPAR)

Skatteverkets verksamhet med det statliga personadressregistret, SPAR, är särpräglad och avgränsad. Genom verksamheten med SPAR fullgörs det statliga åtagandet att hålla ett register med befolkningsuppgifter av hög kvalitet för att tillgodose behovet av kontroll av personuppgifter.

Lagen om det statliga personadressregistret, SPAR-lagen, och tillhörande förordning reglerar både förandet av ett särskilt register och utlämnandet av uppgifter från det, vilket inkluderar den personuppgiftsbehandling som detta medför. Författningarna skiljer sig därför från exempelvis regleringen av personuppgiftsbehandling vid Skatteverkets beskattningsverksamhet. Flera av de generella bedömningarna för övriga verksamheter är därför inte relevanta i SPARverksamheten. SPAR-författningarna är dock i behov av modernisering avseende språk, struktur och i viss mån avseende vilka bestämmelser författningarna bör innehålla.

Vi bedömer att förändringsbehovet är tillräckligt stort för att motivera att den nuvarande SPAR-lagen med tillhörande förordning upphävs och ersätts av nya författningar, med uppdaterat språk, vissa förtydliganden, samt en anpassning av termer och struktur till övrig dataskyddsreglering.

Vi föreslår även att den nya lagen ska omfatta en sådan syftesbestämmelse som vi har föreslagit i övriga dataskyddslagar, samt vissa justeringar av regleringen av personuppgiftsansvar för behandling enligt SPAR-lagen och förordningen. Vi föreslår att bestämmelser om gallring ersätts med bestämmelser om längsta tid för behandling i förhållande till

de ändamål uppgifter behandlas för, i likhet med övrig dataskydds- reglering. Dessutom föreslår vi att enskildas anmälningsskyldighet vid misstanke om oriktig uppgift, som i dag regleras i förordning, i fortsättningen ska regleras i lag. Däremot föreslår vi att alla begränsningar av utlämnandet från SPAR ska göras i förordning, vilket innebär att begränsningar avseende vissa uppgifter som i dag regleras i lag ska flyttas ner till förordningsnivå.

Avseende utlämnandet till myndigheter föreslår vi att begränsningar i förhållande till myndigheters möjlighet att få ut samma uppgifter från Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska tas bort.

Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter

Den befintliga regleringen av personuppgiftsbehandling inom Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter är förhållandevis modern. Regleringen innehåller i flera fall bestämmelser som motsvarar vad vi föreslår ska gälla enligt de nya datalagarna för Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Exempelvis finns ingen databasreglering och inga detaljerade ändamålsbestämmelser.

Enligt vår bedömning bör dock nuvarande reglering i flera avseenden anpassas till de förslag vi lämnat i fråga om struktur, terminologi och generella dataskyddsbestämmelser. En ändring av den befintliga lagen hade inneburit att flertalet paragrafer hade ändrats och den konsoliderade versionen skulle framstå som helt omgjord. Vi föreslår därför att den befintliga lagen med tillhörande förordning ska upphävas och ersättas av en ny lag med tillhörande förordning. Det övergripande syftet med förslaget är att skapa enhetlighet i utformningen av de nya dataskyddslagarna.

I den nya lagen föreslår vi vissa strukturella ändringar i förhållande till den befintliga, som t.ex. att ändamålsbestämmelserna utformas enhetligt i förhållande till övrig dataskyddsreglering. Vi föreslår även vissa förändringar i sak. Den nya lagen föreslås inte tillämpas vid behandling av uppgifter om avlidna. Vidare föreslår vi att dagens begränsningar av när Skatteverket får behandla känsliga personuppgifter ersätts av en bestämmelse som tillåter sådan behandling om det är nödvändigt för ändamålet med behandlingen, i likhet med hur övrig reglering föreslås utformas i detta avseende. Vi föreslår även att sökbegränsningar i den nya lagen utformas i enhetlighet med motsvarande reglering i övriga dataskyddslagar. Det innebär att förbudet ska avse sådan sökning som syftar till att åstadkomma ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Något undantag från förbudet för vissa kategorier av uppgifter föreslås inte i detta sammanhang. Förbudet ska dock inte omfatta sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Vi föreslår även nya bestämmelser om åtkomstbegränsning och om längsta tid för behandling som saknar motsvarighet i befintlig reglering. Bestämmelserna motsvarar de som föreslås i övrig dataskyddsreglering.

Ikraftträdande

Våra förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Vi har då beaktat att förslagen bör träda i kraft så snart som möjligt för att de i största möjliga utsträckning ska kunna leda till effektivare kontrollverksamhet vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Samtidigt har vi tagit hänsyn till att förslagen är omfattande vilket kräver sedvanlig tid för remissbehandling och beredning inom Regeringskansliet och att berörda myndigheter ges viss tid att förbereda sig.

Konsekvenser

Syftet med våra förslag är att åstadkomma en ändamålsenlig kompletterande dataskyddsreglering som ger enskilda ett adekvat integritetsskydd samtidigt som Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ges förutsättningar att utföra sina samhällsviktiga uppgifter så som de kommer till uttryck i den materiella verksamhetsregleringen. Förslagen om utökade möjligheter för myndigheterna att göra dataanalyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka fel syftar till att ge myndigheterna adekvata verktyg för att effektivisera kontrollverksamheten. Våra förslag kommer att medföra konsekvenser för enskildas personliga integritet. Vi bedömer dock att integritetsintrången är motiverade och proportionerliga.

Vårt förslag om att myndigheter ska kunna få motsvarande uppgifter som de i dag kan få från folkbokföringsverksamheten (via Navet) genom SPAR kommer att kräva systemutveckling. Vidare bedömer vi att våra förslag innebär en viss ökning av planerade utbildningsinsatser vid myndigheterna. De ställer också nya krav på att myndigheterna ansvarar för att ta fram vissa rutiner och följa ett särskilt dokumentationskrav vid dataanalyser och urval. Våra förslag om att nuvarande regler om gallring ska ersättas med bestämmelser om längsta tid som personuppgifter får behandlas kommer att leda till vissa indirekta kostnader för Riksarkivet, Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten fram till dess att nya myndighetsspecifika föreskrifter eller beslut om gallring finns på plats. Sammantaget kommer våra förslag alltså initialt att medföra vissa kostnader för det allmänna. Dessa kostnader bedömer vi inte vara större än att de kan täckas av myndigheternas ordinarie anslag. På längre sikt gör videssutom bedömningen att våra förslag bör medföra besparingar för berörda myndigheter och ökade statsintäkter till följd av att verksamheterna vid ärendehanteringen och med kontroll kan bedrivas mer effektivt.

I övrigt förväntas våra förslag ha vissa positiva effekter för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet och indirekt för offentlig service samt företags konkurrensförmåga.

Förslagen är förenliga med EU-rätten och andra relevanta internationella rättsakter till skydd för den personliga integriteten.

Bilaga 2Betänkandets lagförslag

Bilaga 2 Regeringen har följande förslag på lagtext.

Förslag till beskattningsdatalag

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Skatteverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Lagen gäller även vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets verksamhet enligt

lagen (1991:1047) om sjuklön,
lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter,
lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete,
lagen (2020:548) om omställningsstöd, och
lagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

3 § Skatteverkets verksamhet enligt 2 § första stycket avser

fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter,
bestämmande av pensionsgrundande inkomst,
fastighetstaxering,
revision och annan analys eller kontroll,
tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning,
fullgörande av förpliktelser som följer av internationella åtaganden,

och

7.annan liknande uppgift som Skatteverket ska utföra.

4 § Bestämmelserna i denna lag gäller inte vid Skatteverkets behandling av personuppgifter i Europeiska unionens gemensamma informationssystem.

Förhållandet till annan reglering

5 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april

2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av

personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Personuppgiftsansvar

6 § Skatteverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Ändamål

7 § Skatteverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för

att utföra verksamhet enligt 2 §, eller
att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen.

8 § Personuppgifter som behandlas enligt 7 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

9 § Personuppgifter som behandlas enligt 7 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Känsliga personuppgifter

10 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Sökbegränsningar

11 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om religiös övertygelse, medlemskap i fackförening eller hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag. Förbudet omfattar inte heller sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

12 § För att göra dataanalyser och urval enligt 7 § första stycket 2 får följande personuppgifter behandlas:

uppgifter som Skatteverket förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §, och
uppgifter som lämnas till Skatteverket för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

13 § När personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval ska Skatteverket dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet.

Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Tillgång till personuppgifter

14 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

15 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Längsta tid för behandling

16 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter längst får behandlas under viss tid.

Begränsning av information m.m. till den registrerade

17 § Vid behandling av personuppgifter på grund av samarbete enligt lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning ska artiklarna 13, 14.1 och 15 i EU:s dataskyddsförordning inte tillämpas, om sådana begränsningar är nödvändiga med hänsyn till ett viktigt ekonomiskt eller finansiellt intresse hos Europeiska unionen eller en stat som ingår i unionen.

Begränsning av rätten att göra invändningar

18 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
Genom lagen upphävs lagen (2001:181) om behandling av uppgifter

iSkatteverkets beskattningsverksamhet.

Förslag till folkbokföringsdatalag

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Skatteverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

3 § Skatteverkets verksamhet enligt 2 § första stycket avser

folkbokföring,
samordningsnummer,
samordnad behandling, kontroll och analys av identifieringsuppgifter för fysiska personer och av andra folkbokföringsuppgifter,
framställning av personbevis och andra registerutdrag,
aktualisering, komplettering och kontroll av personuppgifter,
uttag av urval av personuppgifter, och
annan liknande uppgift som Skatteverket ska utföra.

Förhållandet till annan reglering

4 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen

(2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Personuppgiftsansvar

5 § Skatteverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Ändamål

6 § Skatteverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för 1. att utföra verksamhet enligt 2 §, eller

2.att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen.

7 § Personuppgifter som behandlas enligt 6 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

8 § Personuppgifter som behandlas enligt 6 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Känsliga personuppgifter

9 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Sökbegränsningar

10 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

11 § Det är förbjudet att som sökbegrepp använda uppgifter om make, barn, föräldrar, vårdnadshavare eller annan vuxen person än förälder eller vårdnadshavare hos vilken ett barn under 18 år är bosatt som den registrerade har samband med inom folkbokföringen om sambandet är grundat på adoption.

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

12 § För att göra dataanalyser och urval enligt 6 § första stycket 2 får följande personuppgifter behandlas:

uppgifter som Skatteverket förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §, och
uppgifter som lämnas till Skatteverket för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

13 § När personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval ska Skatteverket dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet.

Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Tillgång till personuppgifter

14 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

15 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Längsta tid för behandling

16 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter längst får behandlas under viss tid.

Begränsning av rätten att göra invändningar

17 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
Genom lagen upphävs lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Förslag till tulldatalag

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Tullverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Tullverkets verksamhet

med bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av tull, skatt och avgifter,
med övervakning, revision och annan analys eller kontroll,
i fråga om förbud och restriktioner i samband med in- och utförsel av varor och i samband med att varor hänförs till ett tullförfarande,
med fullgörande av förpliktelser som följer av internationella åtaganden, och
med annan liknande uppgift som Tullverket ska utföra.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

3 § Lagen gäller inte vid behandling av personuppgifter som omfattas av lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Bestämmelserna i denna lag gäller inte heller vid Tullverkets behandling av personuppgifter i Europeiska unionens gemensamma informationssystem.

Förhållandet till annan reglering

4 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Personuppgiftsansvar

5 § Tullverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Ändamål

6 § Tullverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för

att utföra verksamhet enligt 2 §, eller
att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen.

7 § Personuppgifter som behandlas enligt 6 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

8 § Personuppgifter som behandlas enligt 6 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Känsliga personuppgifter

9 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Sökbegränsningar

10 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag. Förbudet omfattar inte heller sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

11 § För att göra dataanalyser och urval enligt 6 § första stycket 2 får följande personuppgifter behandlas:

uppgifter som Tullverket förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §, och
uppgifter som lämnas till Tullverket för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

12 § När personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval ska Tullverket dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet.

Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Tillgång till personuppgifter

13 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

14 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Längsta tid för behandling

15 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter längst får behandlas under viss tid.

Begränsning av rätten att göra invändningar

16 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
Genom lagen upphävs lagen (2001:185) om behandling av uppgifter

iTullverkets verksamhet.

Förslag till kronofogdedatalag

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Kronofogdemyndigheten möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Kronofogde- myndighetens verksamhet med

utsökning och indrivning,
skuldsanering och F-skuldsanering,
betalningsföreläggande och handräckning,
europeiskt betalningsföreläggande,
ansökan om och tillsyn över näringsförbud,
tillsyn i konkurs och över rekonstruktörer,
att motverka överskuldsättning,
analys eller kontroll,
fullgörande av förpliktelser som följer av internationella åtaganden,

och

10.annan liknande uppgift som Kronofogdemyndigheten ska utföra.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

Bestämmelserna i 18 § första stycket 2 och andra stycket och 19 § gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer.

3 § Bestämmelserna i denna lag gäller inte vid behandling av personuppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F skuldsaneringar enligt lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning.

Bestämmelserna i denna lag gäller inte heller vid Kronofogdemyndighetens behandling av personuppgifter i Europeiska unionens gemensamma informationssystem.

Förhållandet till annan reglering

4 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

5 § De avvikande bestämmelser om behandling av personuppgifter som finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 655/2014 av den 15 maj 2014 om inrättande av ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel för att underlätta gränsöverskridande skuldindrivning i mål och ärenden av privaträttslig natur gäller i stället för denna lag.

Personuppgiftsansvar

6 § Kronofogdemyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Ändamål

7 § Kronofogdemyndigheten får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för

att utföra verksamhet enligt 2 §, eller
att göra dataanalyser och urval i syfte att

a)förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamheten, och b)motverka överskuldsättning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen.

8 § Personuppgifter som behandlas enligt 7 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

9 § Personuppgifter som behandlas enligt 7 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Känsliga personuppgifter

10 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Sökbegränsningar

11 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag. Förbudet omfattar inte heller sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

12 § För att göra dataanalyser och urval enligt 7 § första stycket 2 får följande personuppgifter behandlas:

uppgifter som Kronofogdemyndigheten förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §, och
uppgifter som lämnas till Kronofogdemyndigheten för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

13 § När personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval ska Kronofogdemyndigheten dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet.

Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Tillgång till personuppgifter

14 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

15 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Längsta tid för behandling

16 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter längst får behandlas under viss tid.

Begränsning av rätten att göra invändningar

17 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Rättelse av uppgifter och överklagande

18 § På begäran av en enskild ska Kronofogdemyndigheten snarast rätta, blockera eller utplåna sådana uppgifter om den enskilde som

1.inte har behandlats i enlighet med denna lag eller anslutande författningar, eller

2.vid tidpunkten för registreringen är missvisande i fråga om den enskildes vilja eller förmåga att uppfylla sina ekonomiska förpliktelser.

Om uppgifterna lämnats ut till tredje man, ska Kronofogdemyndigheten underrätta denne om åtgärd enligt första stycket, om den enskilde begär det eller om mera betydande skada eller olägenhet för den enskilde kan undvikas på detta sätt. Någon underrättelse behöver dock inte lämnas, om detta skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats.

19 § Beslut om rättelse enligt 18 § första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
Genom lagen upphävs lagen (2001:184) om behandling av uppgifter

iKronofogdemyndighetens verksamhet.

3.Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för en begäran om rättelse som har kommit in före ikraftträdandet.

Förslag till lag om det statliga personadressregistret

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För de kontroll- och urvalsändamål som anges i 5 § ska det föras ett statligt personadressregister (SPAR). Registret får användas för elektroniskt utlämnande av uppgifter. 2 § Syftet med denna lag är att ge den myndighet som regeringen utser att ansvara för SPAR möjlighet att behandla personuppgifter på ett ända- målsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Förhållandet till annan reglering

3 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Personuppgiftsansvar

4 § Den myndighet som regeringen utser att ansvara för SPAR är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Ändamål

5 § Uppgifterna i SPAR får behandlas för att 1. aktualisera, komplettera och kontrollera personuppgifter

(kontrolländamål), och

2.ta ut uppgifter om namn och adress genom urvalsdragning för direktreklam, opinionsbildning eller samhällsinformation eller annan därmed jämförlig verksamhet (urvalsändamål).

Registerinnehåll

6 § SPAR får innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda i landet och personer som har tilldelats personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen (1991:481). SPAR får även innehålla uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnummer och som har styrkt sin identitet eller gjort identiteten sannolik. Följande uppgifter får anges:

namn,
person- eller samordningsnummer,
födelsetid,
adress,
folkbokföringsort och distrikt,
födelsehemort,
svenskt medborgarskap,
make eller vårdnadshavare,
avregistrering enligt 19–22 §§ folkbokföringslagen, med angivande av tidpunkt,
summan av fastställd förvärvsinkomst och inkomst av kapital, dock lägst noll kronor,
ägare av småhusenhet eller lantbruksenhet med småhus på tomtmark samt uppgift om kommun (belägenhet),
taxeringsvärde för småhusenhet,
tidpunkt för när ett samordningsnummer har tilldelats och när vilandeförklaring kan komma att ske enligt 3 kap. 2 § 1 lagen (2022:1697) om samordningsnummer,
tidpunkt för vilandeförklaring av ett samordningsnummer enligt 3 kap. 2 § lagen om samordningsnummer med angivande av om förklaringen skett med stöd av punkt 1 eller 2 i den paragrafen,
tidpunkt för när en person med samordningsnummer eller en person med personnummer som inte är eller har varit folkbokförd har avlidit, och
om den enskildes identitet vid tilldelning eller förnyelse av samordningsnummer har styrkts eller gjorts sannolik.

På begäran av en registrerad ska det i SPAR också anges att uppgifter om denna inte får behandlas vid urvalsdragningar för direktreklam enligt 5 § 2.

7 § Uppgifter som avses i 6 § första stycket 1–9 och 13–16 hämtas från Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Övriga uppgifter som avses i 6 § första stycket hämtas från Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Utlämnande av uppgifter

8 § En enskild som begär att en myndighet ska lämna ut personuppgifter för kontrolländamål eller urvalsändamål ska hänvisas till SPAR, om inte annat följer av lag eller förordning.

9 § Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningar av utlämnande av uppgifter från SPAR.

Sökbegrepp

10 § Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningar av de sökbegrepp som får användas vid sökning i SPAR.

Begränsning av rätten att göra invändningar

11 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Bestämmelser om rätten att göra invändningar mot behandling för direkt marknadsföring finns i artikel 21.2 i samma förordning.

Längsta tid för behandling

12 § Uppgifter får inte behandlas i SPAR under längre tid än som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att person- uppgifter längst får behandlas under viss tid.

Anmälan om misstänkt oriktig uppgift

13 § Vid misstanke om att en uppgift som är hämtad ur SPAR är oriktig, ska den som i tjänsten har tagit del av uppgiften genast anmäla det till den myndighet som ansvarar för SPAR.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
Genom lagen upphävs lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret.

Förslag till lag om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Skatteverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

Förhållandet till annan reglering

3 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen

(2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Personuppgiftsansvar

4 § Skatteverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Ändamål

5 § Skatteverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra verksamhet enligt 2 §.

6 § Personuppgifter som behandlas enligt 5 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

7 § Personuppgifter som behandlas enligt 5 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Känsliga personuppgifter

8 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Sökbegränsningar

9 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Tillgång till personuppgifter

10 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

11 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Längsta tid för behandling

12 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter längst får behandlas under viss tid.

Begränsning av rätten att göra invändningar

13 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
Genom lagen upphävs lagen (2015:898) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 8 § kreditupplysningslagen (1973:1173) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §Not1

En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska, om uppgiften inte gäller skuldsanering eller F-skuldsanering, gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. Om uppgiften rör en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska den dock gallras senast ett år efter den dag då begäran framställdes.

En uppgift om skuldsanering ska gallras senast fem år efter den dag då inledandebeslutet meddelades eller, om uppgiften gäller F–skuldsanering, senast tre år efter den dagen. Om en betalningsplan löper ut senare, ska

dock uppgiften gallras senast den dag då planen löper ut.
En uppgift som har inhämtats			En uppgift som har inhämtats
från	Kronofogdemyndigheten i		från	Kronofogdemyndigheten i
dess	verksamhet	med indrivning	dess	verksamhet		med	indrivning
och utsökning ska gallras när den			och utsökning ska gallras när den
inte omfattas av undantaget från			inte omfattas av undantaget från
sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket			sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket
offentlighets- och		sekretesslagen	offentlighets-		och	sekretesslagen
(2009:400). En uppgift som har			(2009:400). En uppgift som har
inhämtats från Kronofogdemyndig-			inhämtats från Kronofogdemyndig-
heten ska också gallras när den har			heten ska också gallras när den har
blockerats av Kronofogdemyndig-			blockerats av Kronofogdemyndig-
heten	med stöd av 3 kap. 3 a §		heten	med	stöd		av 18 §
lagen	(2001:184)	om behandling	kronofogdedatalagen (0000:00).

av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter som har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

1 Senaste lydelse 2016:679.

Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att 2 och 15 §§ lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 §Not1
Om någon har rätt till ett belopp som avses i 1 § och om det allmänna mot denna person har en fordran, som är registrerad för indrivning i utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen	Om någon har rätt till ett belopp som avses i 1 § och om det allmänna mot denna person har en fordran, som är registrerad för indrivning hos Kronofogdemyndig- heten och drivs in enligt
(2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet och drivs in enligt bestämmelserna i lagen	bestämmelserna i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. ska från beloppet räknas av så mycket som kan gå till betalning av
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. skall från beloppet räknas av så mycket som kan gå till betalning av fordringen,	fordringen, om inte något annat följer av vad som nedan sägs. Med det allmännas fordran avses också förrättningskostnader i målet enligt
om inte något annat följer av vad	17 kap. 1 § utsökningsbalken.
som nedan sägs. Med det allmännas fordran avses också förrättningskostnader i målet enligt 17 kap. 1 § utsökningsbalken. Endast vad som överstiger det allmännas fordran får betalas ut.	Endast vad som överstiger det allmännas fordran får betalas ut.
15 §Not2
Kan för betalning av en i	Kan för betalning av en hos
Kronofogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas, registrerad fordran avräkning från belopp som avses i 1 § göras både enligt denna lag och enligt annan författning, skall denna lag tillämpas.	Kronofogdemyndigheten registrerad fordran avräkning från belopp som avses i 1 § göras både enligt denna lag och enligt annan författning, ska denna lag tillämpas.
Kan en myndighet enligt annan författning göra avräkning från belopp, som avses i 1 §, för betalning av en fordran, som inte är registrerad i utsöknings- och indrivningsdatabasen, får myndigheten göra avräkningen utan hinder av att	Kan en myndighet enligt annan författning göra avräkning från belopp, som avses i 1 §, för betalning av en fordran, som inte är registrerad hos Kronofogdemyndig- heten, får myndigheten göra avräkningen utan hinder av att

Fotnoter2 noter

Fotnot 1
↩
Senaste lydelse 2006:702.
Fotnot 2
↩
Senaste lydelse 2006:702.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
förutsättningar föreligger avräkning enligt denna lag.	för förutsättningar föreligger för avräkning enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen (1991:481) dels att 1, 26 c, 28 och 31 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 §Not1
Folkbokföring enligt denna lag Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en persons innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av de bosättning samt registrering av de uppgifter om personen som enligt uppgifter om personen som får lagen (2001:182) om behandling registreras enligt 1 a §. av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får

förekomma i folkbokföringsdatabasen.
Vigsel, födelse och dödsfall i landet ska registreras även i fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd.
Folkbokföring och registrering som avses i andra stycket sker genom Skatteverkets	sådan Skatteverket ansvarar för folk- bokföring och sådan registrering som avses i andra stycket.

försorg.

Bestämmelser om samordningsnummer för den som inte är eller har varit folkbokförd finns i lagen (2022:1697) om samordningsnummer.

1 a §

Skatteverket får registrera följande uppgifter om en person:

personnummer,
samordningsnummer,
namn,
födelsetid,
födelsehemort,
födelseort och födelseland,
adress,
folkbokföringsfastighet, lägen-

hetsnummer, folkbokföringsort, folkbokföring under särskild rubrik och distrikt,

medborgarskap,
civilstånd,
make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och annan vuxen

person än förälder eller

1 Senaste lydelse 2022:1698.

vårdnadshavare hos vilken ett barn under 18 år är bosatt,

samband enligt 11 som är grundat på adoption,
inflyttning från utlandet,
avregistrering enligt 19–

22 §§,

gravsättning,
personnummer som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land, och
uppehållsrätt.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
26 c §Not2
Om en handling som överlämnats enligt 26 b § har ett lagringsmedium där fingeravtryck eller ansiktsbild är sparade, ska innehavaren på begäran låta Skatteverket ta fingeravtryck och ansiktsbild i digitalt format för att kontrollera att dessa motsvarar dem som finns i handlingen.
När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtryck och ansiktsbilder samt de biometriska uppgifter som har tagits fram omedelbart förstöras.
28 §Not3
En anmälan enligt 25 eller 26 § ska innehålla följande uppgifter:
1.namn och person- eller samordningsnummer,
2.datum för ändring av bostads- eller postadress,
3.ny bostads- och postadress samt beräknad giltighetstid,
4.registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen avser och, om fastigheten innehåller flera bostadslägenheter med samma belägenhetsadress, lägenhetsnummer som avses i lagen (2006:378) om lägenhetsregister, och
5.vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen avser.
En anmälan enligt 26 § första stycket ska dessutom innehålla
1.uppgift om födelsetid och medborgarskap,
2.uppgift om inflyttningsdag till landet, avsikten med vistelsen här och dess beräknade varaktighet,
3.uppgift om personnummer som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land, och
4. övriga uppgifter som får föras in i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.	4. övriga uppgifter som får registreras enligt 1 a §.

2Senaste lydelse 2022:1280.

3Senaste lydelse 2022:1280.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
31 §Not4
Skatteverket får förelägga en person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt denna lag, att antingen göra en sådan anmälan eller lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för att fullgöra anmälningsskyldigheten. Skatteverket får även i annat fall förelägga en person att lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för kontroll av bosättningen enligt denna lag eller för kontroll eller komplettering av andra uppgifter om en person som får föras in i	Skatteverket får förelägga en person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt denna lag, att antingen göra en sådan anmälan eller lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för att fullgöra anmälningsskyldigheten. Skatteverket får även i annat fall förelägga en person att lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för kontroll av bosättningen enligt denna lag eller för kontroll eller komplettering av andra uppgifter om en person som får registreras enligt
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. I före- läggandet ska det anges vilka uppgifter som ska lämnas eller vilka handlingar som ska visas upp.	1 a §. I föreläggandet ska det anges vilka uppgifter som ska lämnas eller vilka handlingar som ska visas upp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

4Senaste lydelse 2022:1280.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
9 §Not1
När ett medgivande att an-vända fingerade personuppgifter har upphört att gälla ska Polismyndigheten underrätta Skatteverket om detta. Verket ska skyndsamt se till att de fingerade uppgifterna inte längre används inom folkbokföringen. Verket ska inom göra de ändringar i folkbokförings- databasen enligt lagen (2001:182) registrerade om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringskrävs. verksamhet som krävs.	När ett medgivande att an-vända fingerade personuppgifter har upphört att gälla ska Polismyndigheten underrätta Skatteverket om detta. Skatteverket ska skyndsamt se till att de fingerade uppgifterna inte längre används folkbokföringsverksamheten och göra de ändringar av uppgifter i folkbokföringsverksamheten som
Sedan Polismyndigheten har underrättat Skatteverket om att ett medgivande att använda fingerade personuppgifter har upphört får den enskilde använda de fingerade uppgifterna fram till dess verket har	Sedan Polismyndigheten har underrättat Skatteverket om att ett medgivande att använda fingerade personuppgifter har upphört får den enskilde använda de fingerade uppgifterna fram till dess
registrerat ändringarna i folkbok- föringsdatabasen men inte för tid därefter.	Skatteverket har registrerat ändringarna i folkbokförings- verksamheten men inte för tid därefter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2018:687.

Förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § sametingslagen (1992:1433) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
3kap. 3 §Not1
Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.
I sameröstlängden tas den same upp som anmäler sig till valnämnden och som är svensk medborgare och på den samiska valdagen fyllt eller fyller 18 år.
Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare skall i röstlängden tas upp även de utlänningar som enligt folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet har varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen och som anmäler sig till valnämnden.	Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare ska i röstlängden tas upp även de utlänningar som har varit folkbokförda enligt folkbokföringslagen (1991:481) i landet tre år i följd före valdagen och som anmäler sig till valnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1 Senaste lydelse 2003:704.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
6 §Not1
När en kommunal folkomröstning ska hållas, ska en röstlängd upprättas för varje omröstningsdistrikt. Det är uppgifterna i folkbokförings-	När en kommunal folkomröstning ska hållas, ska en röstlängd upprättas för varje omröstningsdistrikt. Det är uppgifterna som har registrerats i
databasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet och i fastighetsregistret enligt lagen	Skatteverkets folkbokförings- verksamhet och i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister dagar före dagen för folkomröstningen som
(2000:224) om fastighetsregister	ska ligga till grund för uppgifterna
30 dagar före dagen för folkomröstningen som ska ligga till grund för uppgifterna i	i röstlängderna.

röstlängderna.

Uppgifter för framställning av röstlängder och röstkort tillhandahålls av den centrala valmyndigheten efter anmälan.

Ska folkomröstning äga rum samtidigt med ett allmänt val eller en nationell folkomröstning, får röstlängderna och röstkorten för den kommunala folkomröstningen samordnas med valet eller den nationella folkomröstningen. I annat fall och för de personer som inte är röstberättigade i det allmänna valet eller den nationella folkomröstningen ska kommunen eller regionen framställa röstlängd och upprätta röstkort med ledning av registeruppgifterna från den centrala valmyndigheten.

Centrala valmyndigheten har rätt till ersättning för de kostnader som föranleds av den kommunala folkomröstningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2019:888.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 4 b kap. 1 § och 4 e kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 b kap.
1 §Not1
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under uppskovsförfarandet:
1.elektroniska administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §,
4.underrättelser enligt 8 § om att bränsle inte längre ska föras ut från unionens tullområde,
5.mottagningsrapporter enligt 10 §, och
6.exportrapporter enligt 11 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av personuppgifter systemet finns i lagen (2001:181) serade om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen i det datorisystemet finns i beskattningsdatalagen (0000:00).
Skatteverkets beskattnings-

verksamhet.

4 e kap.
När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 14–16 §§.
Bestämmelserna i 4–6, 8, 9, 14, 15 och 17 §§ om avsändande av varor gäller upplagshavare och registrerade avsändare.
1 §Not2
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under förfarandet för beskattade varor:
1.elektroniska förenklade administrativa dokument enligt 3 § första stycket,
2.förenklade administrativa referenskoder enligt 3 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 5 §, och
4.mottagningsrapporter enligt 6 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av systemet finns i lagen (2001:181) datoriserade systemet om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen personuppgifter i det finns i beskattningsdatalagen (0000:00).
Skatteverkets beskattnings-

verksamhet.

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 9 och 10 §§.

Senaste lydelse 2022:166.

Bestämmelserna i detta kapitel om certifierade avsändare och certifierade mottagare gäller även tillfälligt certifierade avsändare och tillfälligt certifierade mottagare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.

Härigenom föreskrivs att 10, 13 och 14 §§ lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m. ska ha följande lydelse.

10 §Not1

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Regeringen får meddela andra Regeringen föreskrifter om behandling av föreskrifter personuppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas och folkbokgäller enligt	får meddela andra om behandling av personuppgifter än de som annars
föringsdatabas, Kronofogdemyndighetens utsöknings- och (0000:00),	1. beskattningsdatalagen
indrivningsdatabas samt Tullverkets tulldatabas än dem som (0000:00),	2. folkbokföringsdatalagen
annars gäller.	3. tulldatalagen (0000:00), och
	4. kronofogdedatalagen
	(0000:00) för verksamhet med utsökning och indrivning samt ansökan om och tillsyn över näringsförbud.
13 §Not2
Regeringen får överlåta sin Regeringen befogenhet enligt 9 eller 10 § att meddela föreskrifter på	får överlåta sin befogenhet enligt 9 eller 10 §§ att meddela föreskrifter på
Skatteverket eller, beträffande utsöknings- och databasen, Kronofogdemyndigbeträffande heten eller, beträffande tulldatabasen, Tullverket. Regeringen får utsökning och vidare överlåta sin befogenhet enligt 11 § att meddela föreskrifter om omprövning på Skatteverket eller, beträffande tullar, Tullverket. eller	1. Skatteverket, indrivnings- 2. Kronofogdemyndigheten behandling av personuppgifter i verksamhet med indrivning samt ansökan om och tillsyn över näringsförbud enligt kronofogdedatalagen (0000:00),
	3. Tullverket beträffande behandling av personuppgifter enligt tulldatalagen (0000:00).
	Regeringen får vidare överlåta sin befogenhet enligt 11 § att meddela föreskrifter om omprövning på Skatteverket eller, beträffande tullar, Tullverket.

1Senaste lydelse 2006:722.

2 Senaste lydelse 2006:722.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
14 §Not3
Regeringen får överlåta befogenhet som regeringen har befogenhet enligt de skatte-, tull-, avgifts- och folkbokföringsförfattningar samt de författningar om behandling av personuppgifter och andra uppgifter som reglerar förhållanden förhållanden som omfattas av denna lag på denna lag på	Regeringen får överlåta som regeringen har enligt de skatte-, tull-, avgifts- och folkbokföringsförfattningar samt de författningar om behandling av personuppgifter som reglerar som omfattas av
Skatteverket eller, beträffande	1. Skatteverket,
indrivning av fordringar och behandling av uppgifter i Kronobeträffande fogdemyndighetens verksamhet, fordringar	2. Kronofogdemyndigheten indrivning av och behandling av
Kronofogdemyndigheten eller,	personuppgifter i
beträffande tullar och behandling av uppgifter i Tullverkets verksam-	Kronofogdemyndighetens verksamhet, eller
het, Tullverket.	3. Tullverket beträffande tullar och behandling av personuppgifter i Tullverkets verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

3Senaste lydelse 2006:722.

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund ska ha följande lydelse.

8 §Not1

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Om staten till följd av behandlingen av en uppgift som avses i 5 § betalar skadestånd till en person som är registrerad i
beskattningsdatabasen enligt lagen	Skatteverkets beskattningsverk-
(2001:181) om behandling uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet skall trossamfund som lämnat uppgiften ersätta staten i motsvarande utsträckning.	av samhet ska det trossamfund som lämnat uppgiften ersätta staten i det motsvarande utsträckning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1 Senaste lydelsen 2003:726.

En återbetalningsskyldig som inte har sin aktuella adress

registrerad i Skatteverkets

folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.

20.Not3Den som är återbetalningsskyldig för studielån, studiemedel eller återkrav enligt studiestödslagen (1973:349) och som inte har sin aktuella adress

registrerad i Skatteverkets

folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395) dels att 4 kap. 26 § och 5 kap. 6 a § ska ha följande lydelse, dels att punkt 20 i ikraftträdande-och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4kap. 26 §Not1
Låntagaren ska lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel till Centrala studiestödsnämnden.
En låntagare som har fått årsbeloppet nedsatt är skyldig att omedelbart underrätta Centrala studiestödsnämnden, om någon omständighet som föranlett nedsättningen inte längre finns.
En låntagare som inte har sin aktuella adress registrerad i
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska	Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.

lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.

5kap.

6 a §Not2

En återbetalningsskyldig som inte har sin aktuella adress registrerad i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.

20. Den som är återbetalningsskyldig för studielån, studiemedel eller återkrav enligt studiestödslagen (1973:349) och som inte har sin aktuella adress registreradi folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets

1Senaste lydelsen 2011:859.

2Senaste lydelsen 2011:859.

3Senaste lydelsen 2011:859.

folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 och 12 §§, 5 kap. 1 § och 6 kap. 8 § vallagen (2005:837) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 kap.
1 §Not1
För val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige ska det finnas geografiskt avgränsade områden för vilka det ska väljas ledamöter till den beslutande församling valet gäller (valkretsar). För val	För val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige ska det finnas geografiskt avgränsade områden för vilka det ska väljas ledamöter till den beslutande församling valet gäller (valkretsar). För val till Europaparlamentet utgör landet en enda valkrets.
Om inte annat anges ska vid tillämpningen av detta kapitel antalet röstberättigade vid ett val beräknas på grundval	Om inte annat anges ska vid tillämpningen av detta kapitel antalet röstberättigade vid ett val av beräknas på grundval av uppgifter i
uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars valåret.	Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och uppgifter om personer som ska tas upp i röstlängden enligt 5 kap. 2 § första stycket. Beräkningen ska ske på grundval av de uppgifter som finns den 1 mars valåret.

12 §Not2
Om en kommun har 36 000 personer eller fler som har rösträtt, får kommunen delas in i två eller flera valkretsar.
En kommun som har färre än 36 000 personer som har rösträtt får delas in i valkretsar endast om det finns särskilda skäl för det.
Antalet röstberättigade ska beräknas på grundval av upp-	Antalet röstberättigade ska beräknas på grundval av uppgifter i
gifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i	Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars det år beslutet om valkretsindelning fattas.
Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars det år beslutet om valkretsindelning fattas.

5 kap.
En valkrets bör utformas så att den kan beräknas få minst 13 fasta valkretsmandat. Den ska ha en sammanhängande gränslinje, om det inte finns särskilda skäl för något annat.
	1 §
Vid val skall den centrala val- Vid val ska den centrala valmyndigheten för varje valdistrikt myndigheten för varje valdistrikt

1Senaste lydelse 2019:923.

2Senaste lydelse 2014:1384.

(röstlängd).

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
upprätta en förteckning över dem som är röstberättigade i valet (röstlängd).
Röstlängderna skall grundas på de uppgifter som 30 dagar före valdagen finns i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter iSkatteverkets folkbokföringsverksamhet och i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister. upprätta en förteckning över dem som är röstberättigade i valet
Röstlängderna ska uppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister och uppgifter om personer som ska tas upp i röstlängden enligt 2 § första	grundas på

6kap. 8 §Not3
stycket. Röstlängderna ska grundas på de uppgifter som finns 30 dagar före valdagen.
Följande partier som ställer upp i ett val har rätt till valsedlar på statens bekostnad:
1.vid val till riksdagen: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller som ändå är eller genom valet blir representerat i riksdagen,
2.vid val till region- eller kommunfullmäktige: parti som är eller genom valet blir representerat i fullmäktige,
3.vid val till Europaparlamentet: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet.
I samtliga fall avser rätten till fria valsedlar ett antal som mot-svarar högst tre gånger antalet röstberättigade i
1.vid val till riksdagen: valkretsen,
2.vid övriga val: valet.
Vid tillämpningen av stycket beräknas antalet röstberättigade på grundval uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars valåret.	andra Vid tillämpningen av andra stycket beräknas antalet röstav berättigade på grundval av upp- gifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och uppgifter om personer som ska tas upp i röstlängden enligt 5 kap. 2 § första stycket. Beräkningen ska ske på grundval av de uppgifter som finns den 1 mars valåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

3 Senaste lydelse 2019:923.

Förslag till lag om ändring i lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006– 2008 års taxeringar

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar ska ha följande lydelse.

6 §

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Med ett års tillväxt avses i denna lag produkten av lantbruksenhetens
skogsmarksareal den	1 januari skogsmarksareal den 1 januari
2005 enligt den beskattningsdatabas som Skatteverket för enligt lagen (2001:181) om av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet tillväxttal som enligt bilaga 2 till denna lag gäller för det län där lantbruksenheten är belägen.	2005 enligt uppgift som har registrerats i Skatteverkets bebehandling skattningsverksamhet och det tillväxttal som enligt bilaga 2 till och det denna lag gäller för det län där lantbruksenheten är belägen.

Om lantbruksenheten har bildats efter den 1 januari 2005, beräknas tillväxten på enhetens skogsmarksareal vid tidpunkten för enhetens bildande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter

Härigenom föreskrivs att 4 och 10 §§ lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 §Not1
I ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet får det förordnas
1. att Transportstyrelsen skall utfärda körkort i den kvalificerade skyddsidentitetens namn, skyddsidentitetens namn,	1. att Transportstyrelsen ska utfärda körkort i den kvalificerade
2. att andra statliga myndigheter skall utfärda pass eller andra identitetshandlingar i den kvalificerade skyddsidentitetens namn, eller namn, eller	2. att andra statliga myndig-heter ska utfärda pass eller andra identitetshandlingar i den kvalificerade skyddsidentitetens
3. att Skatteverket skall registrera den kvalificerade skyddsidentiteten i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.	3. att Skatteverket ska registrera den kvalificerade skyddsidentiteten i folkbokföringsverksamheten.
Ett förordnande enligt första stycket 1 får meddelas endast för den som innehar motsvarande körkort. I samband med förordnandet får det beslutas att
Transportstyrelsen eller någon annan körkortsmyndighet skall föra in uppgifter om körkortet i vägtrafikregistret. vägtrafikregistret.	Transportstyrelsen eller någon annan körkortsmyndighet ska föra in uppgifter om körkortet i
I samband med ett förordnande enligt första stycket 2 får det beslutas att den myndighet som utfärdar handlingen även skall föra in uppgifter om handlingen i det register där handlingar av det aktuella slaget registreras. aktuella slaget registreras.	I samband med ett förordnande enligt första stycket 2 får det beslutas att den myndighet som utfärdar handlingen även ska föra in uppgifter om handlingen i det register där handlingar av det

Ett förordnande enligt första stycket 3 får meddelas endast om åtgärder enligt första stycket 1 eller 2 inte är tillräckliga.

10 §Not2

När ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet som innehåller ett förordnande enligt 4 § första stycket 1 eller 2 har upphört att gälla, ska

1Senaste lydelse 2008:1355.

2 Senaste lydelse 2009:517.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
körkort, pass eller andra identitetshandlingar som omfattas av förordnandet lämnas in till beslutsmyndigheten.
När ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet som innehåller ett förordnande enligt 4 § första stycket 3 har upphört att gälla, ska
Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, avregistrera den kvalificerade skyddsidentiteten. Om det fortfarande finns en sådan risk som anges i 3 § 2, får beslutsmyndigheten bestämma att avregistreringen ska anstå till dess att risken har upphört. När uppgiften att det som har registrerats i folkbokföringsdatabasen utgör en kvalificerad skyddsidentitet inte längre omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska	Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, avregistrera den kvalificerade skyddsidentiteten. Om det fortfarande finns en sådan risk som anges i 3 § 2, får beslutsmyndigheten bestämma att avregistreringen ska anstå till dess att risken har upphört. När uppgiften att det som har registrerats i folkbokförings- verksamheten utgör en kvalificerad skyddsidentitet inte längre omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska
Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, i folkbokföringsdatabasen ange att registreringen avser en kvalificerad skyddsidentitet.	Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, i folkbokföringsverksamheten ange att registreringen avser en kvalificerad skyddsidentitet.

Denna lag träder i kraft den i januari 2026.

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets-och sekretesslagen (2009:400) dels att 17 kap. 1 a §, 22 kap. 1 a och 6 §§, 27 kap. 1, 3, 4, 7, 8 och 10 §§, 34 kap. 2, 3, 4 och 11 §§ och rubriken närmast före 17 kap. 1 a § och 34 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 22 kap. 1 b §, 27 kap. 2 a och

3 a §§ och 34 kap. 10 b §, och närmast före 34 kap. 10 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
17 kap.
Dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten verksamheter	Dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel m.m. i vissa
1 a §Not1
Sekretess gäller för uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokförings- verksamheten, om det kan antas att det allmännas syfte med sådana analyser och urval motverkas om	Sekretess gäller för uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel, om det kan antas att det allmännas syfte med sådana analyser och urval motverkas om uppgiften röjs och analyserna och urvalen rör
uppgiften röjs.	1. Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen
	(0000:00) eller 2 § folkbokföingsdatalagen (0000:00),
	2. Tullverkets verksamhet som avses i 2 § tulldatalagen (0000:00), eller
	3. Kronofogdemyndighetens verksamhet som avses i 2 § kronofogdedatalagen (0000:00).
	Sekretessen gäller även i verksamhet som avses i första stycket 3 för sådana uppgifter som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning.

Fotnoter1 not

Fotnot 1
↩
Senaste lydelse 2023:162.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
22kap.
1 a §Not2
Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av och uttag ur analys- och urvalsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling Skatteverkets av personuppgifter i Skatteverkets	Sekretess gäller vid dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i verksamhet som avses i 2 § folkbokföringsdatalagen
folkbokföringsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga enskilds eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.	(0000:00) för uppgift om en personliga eller ekonomiska förhållanden.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

1 b §

Sekretess gäller i Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § folkbokföringsdatalagen (0000:00) för uppgift i en sammanställning ur en upptagning för automatiserad behandling om den grundar sig på uppgifter om födelseort,

6 §Not3
födelseland, inflyttning från utlandet, medborgarskap eller uppehållsrätt.
Sekretessen gäller inte för uppgift som ingår i en sådan sammanställning om den grundar sig på uppgifter om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island samt om medborgarskap inom eller utom Europeiska unionen (unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Den tystnadsplikt som följer av
1 § första stycket, 1 a och 2 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och	1 § första stycket och 1 a–2 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och
7 §§ tryckfrihetsförordningen och
1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

2Senaste lydelse 2023:162.

3Senaste lydelse 2023:162.

27 kap.

1 §Not4

Sekretess gäller vidare

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
1. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskatt- ningsdatabasen enligt lagen	1. vid förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som Skatteverket använder i
(2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskatt- ningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen,	verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen (0000:00) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,

2.hos kommun eller region för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatterättsnämnden har lämnat i ett ärende om förhandsbesked i en skatte- eller taxeringsfråga, och
3.hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg, återkallelseavgift, rapporteringsavgift, plattformsavgift och förseningsavgift samt expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lagen (2004:629) om trängselskatt och tilläggsavgift enligt 8 a § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3, 4 eller 6 §.
	Andra stycket 1 gäller inte heller om det finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1,
	3, 3 a, 5 och 7 §§ som är tillämplig på uppgiften när den förekommer i ett ärende hos Skatteverket.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
	2 a §
	Sekretess gäller vid dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i

Fotnoter1 not

Fotnot 4
↩
Senaste lydelse 2022:1685.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen (0000:00) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
3 §
Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller för uppgift hos Tullverket, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Motsvarande sekretess gäller i en myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur tull- automatiserad databasen enligt lagen (2001:185) som Tullverket om behandling av uppgifter i verksamhet som	Motsvarande sekretess gäller vid förande av eller uttag ur en uppgiftssamling använder i avses i 2 §
Tullverkets verksamhet för uppgift som har tillförts databasen.	tulldatalagen (0000:00) för uppgift som finns i den uppgiftssamlingen.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 6 §.	Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 6 §. Andra stycket gäller inte heller om det finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 3 a, 5 och 7 §§ som är tillämplig på uppgiften när den förekommer i ett ärende hos Tullverket.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
	3 a §
	Sekretess gäller vid dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i
	Tullverkets verksamhet som avses i
	2 § tulldatalagen (0000:00) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
	För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
4 §Not5
Sekretessen enligt 1–3 §§ gäller för uppgift i mål hos domstol, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.	Sekretessen enligt 1, 2 och 3 §§ gäller för uppgift i mål hos domstol, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften
Detsamma gäller uppgift som med anledning av ett överklagande hos domstol registreras hos en annan hos domstol	röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av ett överklagande registreras hos en

5Senaste lydelse 2011:739.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
myndighet enligt 5 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Får en domstol i ett mål från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift och saknar uppgiften betydelse i målet, blir dock sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos domstolen. annan myndighet enligt 5 kap. 2 §
första stycket 3 eller domstol i ett mål från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift och saknar uppgiften betydelse i målet, blir dock sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos domstolen.	4. Får en

7 §Not6
Sekretessen enligt 1, 3 och 4 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i
1.lag om förfarande vid beskattning,
2.lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i
Skatteverkets beskattningsverksamhet,
3. lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, eller	2. lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion,
	3. förordningen (0000:00) om utlämnande av uppgifter från
	Skatteverkets beskattningsverksamhet, eller
4. förordningen (2001:646) om behandling av uppgifter i	4. förordningen (0000:00) om utlämnande av uppgifter från
Tullverkets verksamhet.	Tullverket.
	8 §
Sekretessen enligt 1–4 §§ hindrar	Sekretessen enligt 1, 2, 3 och
inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.	4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.
Sekretessen enligt 2–4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende enligt lagen	Sekretessen enligt 2, 3 och 4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende
(2007:324) om Skatteverkets	enligt lagen (2007:324) om
hantering av vissa borgenärsuppgifter lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.	Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.

Om en myndighet med stöd av första eller andra stycket lämnar en uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

6 Senaste lydelse 2016:883.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
10 §Not7
Den tystnadsplikt som följer av
1 §, 2 § första stycket och 3–5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med	1 §, 2 § första stycket och 2 a–5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med
stöd av 8 § tredje stycket stöd av inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och	8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och
7 §§ tryckfrihetsförordningen och	7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1
1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och grundlagen offentliggöra uppgifter.	kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsatt meddela och offentliggöra uppgifter.
34 kap.
Utsöknings- och indrivningsdatabasen	Uppgifter i automatiserade uppgiftssamlingar
2 §
Under motsvarande förutsätt- Under ningar som i 1 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen	motsvarande förutsättningar som i 1 § gäller sekretess vid förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som Kronofogdemyndigheten
(2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndigutsökning hetens verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller näringsförbud ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.	använder i verksamhet med och indrivning samt ansökan om och tillsyn över som avses i 2 § kronofogdedatalagen (0000:00) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
	Första stycket gäller inte om det finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 3 a, 5 och 7 §§ som är tillämplig på uppgiften när den förekommer i ett ärende hos Kronofogdemyndigheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

3 §

Uppgift i mål, ärende eller verksamhet som avses i 1 och 2 §§ och som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera med tillämpning av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndig-

Uppgift som avses i 1 och 2 §§ och som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera med tillämpning av 18 § kronofogdedatalagen (0000:00) omfattas av sekretess oavsett vad som föreskrivs i nämnda paragrafer. Vid

7Senaste lydelse 2018:1919.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
hetens verksamhet omfattas av sekretess oavsett vad som föreskrivs i nämnda paragrafer. Vid tillämpning av 1 § andra stycket ska bortses från sökt verkställighet beträffande vilken uppgiften blockerats.	tillämpning av 1 § andra stycket ska bortses från sökt verkställighet beträffande vilken uppgiften blockerats.

4 §
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
Sekretess gäller, i den Sekretess utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig eller med organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 §§ för	gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 och
sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska enskilds förhållanden som myndigheten ekonomiska förfogar över på grund av avtalet. myndigheten	10 b §§ för sådan uppgift om en personliga eller förhållanden som förfogar över på grund av avtalet.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel m.m. i Kronofogdemyndighetens verksamhet

10 b §

Sekretess gäller vid dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel samt motverka överskuldsättning i

Kronofogdemyndighetens verksamhet som avses i 2 § kronofogdedatalagen (0000:00) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

Den tystnadsplikt som följer av

4 § och 10 b § och den tystnadsplikt som följer av ett för- behåll som har gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

11 §Not8

Den tystnadsplikt som följer av

4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap.

1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter som har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

8Senaste lydelse 2018:1919.

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 65 kap. 13 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
65kap. 13 §
Om skatt eller avgift inte betalas i rätt tid, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter den dag då beloppet senast skulle ha betalats.
Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter till och med den dag då ett beslut om att lämna beloppet till	Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus procentenheter till och med den dag då ett beslut om att lämna beloppet till Krono-
Kronofogdemyndigheten för indrivning eller för verkställighet av betalningssäkring registreras i	fogdemyndigheten för indrivning eller för verkställighet av betalningssäkring registreras hos
utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i	Kronofogdemyndigheten. Därefter beräknas kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar basräntan.
Kronofogdemyndighetens verksamhet. Därefter beräknas kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar basräntan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2014:1470) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2014:1470) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
8 §
Om skatten inte betalas i rätt tid, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter den dag då beloppet senast skulle ha betalats till och med den dag då beloppet betalas.
Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar en basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) plus 15 procentenheter till och med den dag då ett beslut om att lämna beloppet till Kronofogdemyndigheten för indrivning registreras i utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen	Kostnadsränta ska beräknas efter räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) plus 15 procentenheter till och med den dag då ett beslut om att lämna beloppet till Kronofogdemyndigheten för indrivning registreras hos Kronofogdemyndigheten. Därefter beräknas
(2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdesom	kostnadsräntan med en räntesats motsvarar basräntan enligt
myndighetens verksamhet. Därefter beräknas kostnadsräntan med en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen.	65 kap. 3 § skatteförfarandelagen.

Om skatt ska betalas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag. Kostnadsränta ska beräknas till och med den dag då betalning senast ska ske. Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen.

Om det finns synnerliga skäl, ska beskattningsmyndigheten besluta om befrielse från kostnadsränta.

Om skatt ska tillgodoräknas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol, ska intäktsränta beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag till och med den dag omprövning beslutats. Intäktsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar intäktsräntan enligt 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253)

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 och 5 §§ tullagen (2016:253)Not1ska

upphöra att gälla den 1 januari 2026.

1 Senaste lydelse av 1 kap. 4 § 2022:1132.

Förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) ska ha följande lydelse.

5 kap.

6 §

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Vid tillämpningen av 5 § antalet röstberättigade beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen	ska Vid tillämpningen av 5 § ska antalet röstberättigade beräknas på grundval av de uppgifter som har registrerats i Skatteverkets
(2001:182) om behandling	av folkbokföringsverksamhet den
personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den	1 mars året före valåret.
1 mars året före valåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1696) om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § och rubriken närmast före 2 kap. 6 § lagen (2018:1696) om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område ska ha följande lydelse.

2 kap.

Beskattningsdatabasen Sökning i beskattningsverksamheten

6 §

I lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelserom beskattningsdatabasen. Vid sökning i beskattningsdatabasen som görs för att utföra en uppgift som anges i 1 § får endast uppgift om namn, personnummer eller samordningsnummer användas.

Ibeskattningsdatalagen (0000:00) finns bestämmelser om hur personuppgifter får behandlas iSkatteverkets beskattningsverksamhet. Vid sökningi beskattningsverksamheten som görs för att utföra en uppgift som anges i 1 § får endast uppgift om namn, personnummer eller samordningsnummer användas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2 § och 8 kap. 2 § lagen (2022:155) om tobaksskatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5kap. 2 §
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under uppskovsförfarandet:
1.elektroniska administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §,
4.underrättelser enligt 8 § om att varor inte längre ska föras ut från unionens tullområde,
5.mottagningsrapporter enligt 10 §, och
6.exportrapporter enligt 11 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av systemet finns i lagen (2001:181) datoriserade systemet om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen personuppgifter i det finns i beskattningsdatalagen (0000:00).
Skatteverkets beskattnings-

verksamhet.

8 kap.
När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 14–16 §§.
Bestämmelserna i 4–6, 8, 9, 14, 15 och 17 §§ om avsändande av varor gäller upplagshavare och registrerade avsändare.
2 §
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under förfarandet för beskattade varor:
1.elektroniska förenklade administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.förenklade administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §, och
4.mottagningsrapporter enligt 7 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av systemet finns i lagen (2001:181) datoriserade systemet om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen personuppgifter i det finns i beskattningsdatalagen (0000:00).
Skatteverkets beskattnings-

verksamhet.

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 10 och 11 §§.

Bestämmelserna i detta kapitel om certifierade avsändare och certifierade mottagare gäller även tillfälligt certifierade avsändare och tillfälligt certifierade mottagare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2 § och 8 kap. 2 § lagen (2022:156) om alkoholskatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5kap. 2 §
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under uppskovsförfarandet:
1.elektroniska administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §,
4.underrättelser enligt 8 § om att varor inte längre ska föras ut från unionens tullområde,
5.mottagningsrapporter enligt 10 §, och
6.exportrapporter enligt 11 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av systemet finns i lagen (2001:181) datoriserade systemet om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen personuppgifter i det finns i beskattningsdatalagen (0000:00).
Skatteverkets beskattnings-

verksamhet.

8 kap.
När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 14–16 §§.
Bestämmelserna i 4–6, 8, 9, 14, 15 och 17 §§ om avsändande av varor gäller upplagshavare och registrerade avsändare.
2 §
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under förfarandet för beskattade varor:
1.elektroniska förenklade administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.förenklade administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §, och
4.mottagningsrapporter enligt 7 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av personuppgifter systemet finns i lagen (2001:181) datoriserade systemet om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen i det finns i beskattningsdatalagen (0000:00).
Skatteverkets

beskattningsverksamhet.

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 10 och 11 §§.

Bestämmelserna i detta kapitel om certifierade avsändare och certifierade mottagare gäller även tillfälligt certifierade avsändare och tillfälligt certifierade mottagare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd

Härigenom föreskrivs att 45 § lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
45 §
Den som är återbetalningsskyldig för återkrav och som inte har sin aktuella adress registrerad i
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska nämnden.	Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestöds-

lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1697) om samordningsnummer

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 kap. 4 § och 4 kap. 1 och 2 §§ lagen (2022:1697) om samordningsnummer ska ha följande lydelse.

Skatteverket beslutar i ärenden enligt denna lag.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1kap. 2 §
Uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnummer registreras i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182)	Skatteverket får registrera följande uppgifter om en person som har tilldelats samordningsnummer:
om behandling av personuppgifter	1. samordningsnummer,
i Skatteverkets folkbokförings-	2. personnummer,
verksamhet.	3. namn,

födelsetid,
medborgarskap,
födelseort och födelseland
kontaktadress,
om personens identitet är styrkt, sannolik eller osäker,
tidpunkt för när vilandeförklaring kan komma att ske enligt 3 kap. 2 § 1,
vilandeförklaring enligt

3 kap. 2 §, med angivande av om förklaringen skett med stöd av punkt 1 eller 2 i den paragrafen, och

11.tidpunkt för när en person har avlidit.

Bestämmelser om folkbokföring och personnummer finns i folk¬bokföringslagen (1991:481).

2kap. 4 §

Om en handling som överlämnats har ett lagringsmedium där fingeravtryck eller ansiktsbild är sparade, ska innehavaren på begäran låta den myndighet som utför identitetskontrollen ta fingeravtryck och ansiktsbild i digitalt format för att kontrollera att dessa motsvarar dem som finns i handlingen.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtryck och ansiktsbilder samt de biometriska uppgifter som har tagits fram omedelbart förstöras.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4kap. 1 §
En myndighet ska underrätta
Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringsdatabasen om någon som har tilldelats ett samordningsnummer är oriktig eller ofullständig.	Skatteverket om det kan antas att en uppgift som får registreras om någon som har tilldelats ett samordningsnummer är oriktig eller ofullständig.

En sådan underrättelse behöver inte lämnas om särskilda skäl talar mot det.
Skyldigheten i första stycket gäller inte för Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Den gäller inte heller i fråga om uppgifter
som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (2009:400).	24 kap. 8 § offentlighets- och
2 §
Om en person med ett samordningsnummer har en kontaktadress registrerad i folkbokföringsdatabasen, ska han eller hon anmäla ändringar av adressen till Skatteverket.	Om en person med ett samordningsnummer har en kontaktadress registrerad, ska han eller hon anmäla ändringar av adressen till Skatteverket.

Anmälningsskyldigheten gäller inte om samordningsnumret är vilande eller personen omfattas av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Bilaga 3Förteckning över remissinstanserna

Arbetsförmedlingen,Arbetsgivarverket,Bolagsverket,

Brottsförebyggande rådet, Centrala studiestödsnämnden,

Diskrimineringsombudsmannen,Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Finansinspektionen, Forum för Dataskydd, Företagarna, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm, Göteborgs tingsrätt, Göteborgs universitet (Juridiska institutionen), Hovrätten över Skåne och Blekinge, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Institutet för mänskliga rättigheter, Integritetsskyddsmyndigheten, Journalistförbundet, Justitiekanslern, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Stockholm

Konkurrensverket, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantmäteriet

Lunds universitet (Juridiska fakulteten), Läkemedelsverket, Migrationsverket, Myndigheten för digital förvaltning, Näringslivets Regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Riksarkivet, Riksdagens ombudsmän, Sametinget, Skatteverket, Statistiska centralbyrån (SCB), Statskontoret, Svenska Bankföreningen, Svenska Kreditföreningen, Svensk Försäkring, Svensk Inkasso, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges a-kassor, Sveriges Kommuner och Regioner, Säkerhets-och integritetsskyddsnämnden, Säkerhetspolisen, Tidningsutgivarna, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Transportstyrelsen,

Tullverket, Upplysningscentralen, Utbetalningsmyndigheten, Valmyndigheten, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst, Åklagarmyndigheten.

Bilaga 4Lagrådsremissens lagförslag

Regeringen har följande förslag på lagtext.

Förslag till beskattningsdatalag

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Skatteverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Lagen gäller även vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets verksamhet enligt

lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter,
lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete,
lagen (2020:548) om omställningsstöd,
lagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag,
lagen (2024:404) om skattefrihet och förfarande för kompensation till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag,
lagen (2024:1300) om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn, och
5 kap. 3 § lagen (2024:782) om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

3 § Skatteverkets beskattningsverksamhet enligt 2 § första stycket avser

fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter,
bestämmande av pensionsgrundande inkomst,
fastighetstaxering,
revision och annan kontroll eller analys,
tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning,
fullgörande av förpliktelser som följer av internationella åtaganden,

och

7.någon annan liknande uppgift som Skatteverket ska utföra.

4 § Bestämmelserna i denna lag gäller inte vid Skatteverkets behandling av personuppgifter i Europeiska unionens gemensamma informationssystem.

Förhållandet till annan reglering

5 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Personuppgiftsansvar

6 § Skatteverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Ändamål

7 § Skatteverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att

utföra verksamhet enligt 2 §, eller
göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen.

8 § Personuppgifter som behandlas enligt 7 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

9 § Personuppgifter som behandlas enligt 7 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Känsliga personuppgifter

10 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Sökbegränsningar

11 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om religiös övertygelse, medlemskap i fackförening eller hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en

uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag. Förbudet omfattar inte heller sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

12 § För att göra dataanalyser och urval enligt 7 § första stycket 2 får följande personuppgifter behandlas:

uppgifter som Skatteverket förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §, och
uppgifter som lämnas till Skatteverket för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

13 § När personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval enligt 7 § första stycket 2 ska Skatteverket dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet. Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Tillgång till personuppgifter

14 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

15 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Längsta tid för behandling

16 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Begränsning av information till den registrerade

17 § Vid behandling av personuppgifter på grund av samarbete enligt lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning, ska artiklarna 13, 14.1 och 15 i EU:s dataskyddsförordning inte tillämpas om sådana begränsningar är nödvändiga med

hänsyn till ett viktigt ekonomiskt eller finansiellt intresse hos Europeiska unionen eller en stat som ingår i unionen.

Begränsning av rätten att göra invändningar

18 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.
Genom lagen upphävs lagen (2001:181) om behandling av uppgifter

iSkatteverkets beskattningsverksamhet.

Förslag till folkbokföringsdatalag

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Skatteverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet med

folkbokföring,
handläggning av ärenden om samordningsnummer,
samordnad behandling, kontroll och analys av identifieringsuppgifter för fysiska personer och av andra folkbokföringsuppgifter,
framställning av personbevis och andra registerutdrag,
aktualisering, komplettering och kontroll av personuppgifter,
uttag av urval av personuppgifter, och
någon annan liknande uppgift som Skatteverket ska utföra.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

Förhållandet till annan reglering

3 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Personuppgiftsansvar

4 § Skatteverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Ändamål

5 § Skatteverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att

utföra verksamhet enligt 2 §, eller
göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen. 6 § Personuppgifter som behandlas enligt 5 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. 7 § Personuppgifter som behandlas enligt 5 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Känsliga personuppgifter

8 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Sökbegränsningar

9 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende. 10 § Om ett samband inom folkbokföringen är grundat på adoption är det förbjudet att som sökbegrepp använda uppgifter om barn, föräldrar eller vårdnadshavare.

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

11 § För att göra dataanalyser och urval enligt 5 § första stycket 2 får följande personuppgifter behandlas:

uppgifter som Skatteverket förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §, och
uppgifter som lämnas till Skatteverket för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

12 § När personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval enligt 5 § första stycket 2 ska Skatteverket dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet. Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Tillgång till personuppgifter

13 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

14 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Längsta tid för behandling

15 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Begränsning av rätten att göra invändningar

16 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.
Genom lagen upphävs lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Förslag till tulldatalag

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Tullverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Tullverkets verksamhet med

bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av tull, skatt och avgifter,
övervakning, revision och annan kontroll eller analys,
förbud och restriktioner i samband med in- och utförsel av varor och

isamband med att varor hänförs till ett tullförfarande,

4.fullgörande av förpliktelser som följer av internationella åtaganden, och

5.någon annan liknande uppgift som Tullverket ska utföra.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

3 § Lagen gäller inte vid behandling av personuppgifter som omfattas av lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Förhållandet till annan reglering

4 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Personuppgiftsansvar

5 § Tullverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Ändamål

6 § Tullverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att

utföra verksamhet enligt 2 §, eller
göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen.

7 § Personuppgifter som behandlas enligt 6 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

8 § Personuppgifter som behandlas enligt 6 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Känsliga personuppgifter

9 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Sökbegränsningar

10 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag. Förbudet omfattar inte heller sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

11 § För att göra dataanalyser och urval enligt 6 § första stycket 2 får följande personuppgifter behandlas:

uppgifter som Tullverket förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §, och
uppgifter som lämnas till Tullverket för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

12 § När personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval enligt 6 § första stycket 2 ska Tullverket dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet. Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Tillgång till personuppgifter

13 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

14 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Längsta tid för behandling

15 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Begränsning av rätten att göra invändningar

16 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.
Genom lagen upphävs lagen (2001:185) om behandling av uppgifter

iTullverkets verksamhet.

Förslag till kronofogdedatalag

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Kronofogdemyndigheten möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet med

utsökning och indrivning,
skuldsanering och F-skuldsanering,
betalningsföreläggande och handräckning,
europeiskt betalningsföreläggande,
ansökan om och tillsyn över näringsförbud,
tillsyn i konkurs, andra konkursärenden, tillsyn över rekonstruktörer och mål enligt lönegarantilagen (1992:497),
att motverka överskuldsättning,
analys eller kontroll,
fullgörande av förpliktelser som följer av internationella åtaganden,

och

10.någon annan liknande uppgift som Kronofogdemyndigheten ska utföra.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

Bestämmelserna i 18 § första stycket 2 och andra stycket och 19 § gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer.

3 § Bestämmelserna i denna lag gäller inte vid behandling av personuppgifter i insolvensregistret över skuldsaneringar och F-skuldsaneringar enligt lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning.

Bestämmelserna i denna lag gäller inte heller vid Kronofogdemyndighetens behandling av personuppgifter i Europeiska unionens gemensamma informationssystem.

Förhållandet till annan reglering

4 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte

annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. 5 § De avvikande bestämmelser om behandling av personuppgifter som finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 655/2014 av den 15 maj 2014 om inrättande av ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel för att underlätta gränsöverskridande skuldindrivning i mål och ärenden av privaträttslig natur gäller i stället för denna lag.

Personuppgiftsansvar

6 § Kronofogdemyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Ändamål

7 § Kronofogdemyndigheten får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att

1. utföra verksamhet enligt 2 §, eller 2. göra dataanalyser och urval i syfte att a) förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamheten, och b) motverka överskuldsättning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ändamålen med behandlingen. 8 § Personuppgifter som behandlas enligt 7 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. 9 § Personuppgifter som behandlas enligt 7 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Känsliga personuppgifter

10 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförord- ning (känsliga personuppgifter) får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Sökbegränsningar

11 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag. Förbudet omfattar inte heller sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

12 § För att göra dataanalyser och urval enligt 7 § första stycket 2 får följande personuppgifter behandlas:

uppgifter som Kronofogdemyndigheten förfogar över eller samlar in till följd av verksamhet enligt 2 §, och
uppgifter som lämnas till Kronofogdemyndigheten för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

13 § När personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval enligt 7 § första stycket 2 ska Kronofogdemyndigheten dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet. Även de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Tillgång till personuppgifter

14 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

15 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Längsta tid för behandling

16 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Begränsning av rätten att göra invändningar

17 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Rättelse av uppgifter och överklagande

18 § På begäran av en enskild ska Kronofogdemyndigheten snarast rätta, blockera eller utplåna sådana uppgifter om den enskilde som

1. inte har behandlats i enlighet med denna lag eller anslutande författ-

ningar, eller

2.vid tidpunkten för registreringen är missvisande i fråga om den enskildes vilja eller förmåga att uppfylla sina ekonomiska förpliktelser.

Om uppgifterna har lämnats ut till tredje man, ska Kronofogdemyndigheten underrätta denne om en åtgärd som görs enligt första stycket, om den enskilde begär det eller om mer betydande skada eller olägenhet för den enskilde kan undvikas på detta sätt. Någon underrättelse behöver dock inte lämnas, om detta skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats.

19 § Beslut om rättelse enligt 18 § första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.
Genom lagen upphävs lagen (2001:184) om behandling av uppgifter

iKronofogdemyndighetens verksamhet.

3.Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för en begäran om rättelse som har kommit in före ikraftträdandet.

Förslag till lag om ändring i lagen (2025:803) om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet

Härigenom föreskrivs att lagen (2025:803) om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet ska utgå.

Förslag till lag om det statliga personadressregistret

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För de kontroll- och urvalsändamål som anges i 5 § ska det föras ett statligt personadressregister (SPAR). Registret får användas för elektroniskt utlämnande av uppgifter. 2 § Syftet med denna lag är att ge den myndighet som regeringen utser att ansvara för SPAR möjlighet att behandla personuppgifter på ett ända- målsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Förhållandet till annan reglering

3 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Personuppgiftsansvar

4 § Den myndighet som regeringen utser att ansvara för SPAR är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Ändamål

5 § Uppgifterna i SPAR får behandlas för att 1. aktualisera, komplettera och kontrollera personuppgifter

(kontrolländamål), och

2.ta ut uppgifter om namn och adress genom urvalsdragning för direktreklam, opinionsbildning eller samhällsinformation eller annan därmed jämförlig verksamhet (urvalsändamål).

Registerinnehåll

6 § SPAR får innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda i landet och personer som har tilldelats personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen (1991:481). SPAR får även innehålla uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnummer och som har styrkt sin identitet eller gjort identiteten sannolik. Följande uppgifter får anges:

namn,
personnummer,
samordningsnummer,
födelsetid,
adress,
folkbokföringsort och distrikt,
födelsehemort,
svenskt medborgarskap,
make eller vårdnadshavare,
avregistrering enligt 19–22 §§ folkbokföringslagen, med angivande av tidpunkt,
summan av fastställd förvärvsinkomst och inkomst av kapital, dock lägst noll kronor,
ägare av småhusenhet eller lantbruksenhet med småhus på tomtmark samt uppgift om kommun (belägenhet),
taxeringsvärde för småhusenhet,
tidpunkt för när ett samordningsnummer har tilldelats och när vilandeförklaring kan komma att ske enligt 3 kap. 2 § 1 lagen (2022:1697) om samordningsnummer,
tidpunkt för vilandeförklaring av ett samordningsnummer enligt 3 kap. 2 § lagen om samordningsnummer med angivande av om förklaringen skett med stöd av punkt 1 eller 2 i den paragrafen,
tidpunkt för när en person med samordningsnummer eller en person med personnummer som inte är eller har varit folkbokförd har avlidit, och
om den enskildes identitet vid tilldelning eller förnyelse av samordningsnummer har styrkts eller gjorts sannolik.

På begäran av en registrerad ska det i SPAR också anges att uppgifter om denna inte får behandlas vid urvalsdragningar för direktreklam enligt 5 § 2.

7 § Uppgifter som avses i 6 § första stycket 1–10 och 14–17 hämtas från Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Övriga uppgifter som avses i 6 § första stycket hämtas från Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Utlämnande av uppgifter

8 § En enskild som begär att en myndighet ska lämna ut personuppgifter för kontrolländamål eller urvalsändamål ska hänvisas till SPAR, om inte annat följer av lag eller förordning.

9 § Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningar av utlämnande av uppgifter från SPAR.

Sökbegrepp

10 § Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningar av de sökbegrepp som får användas vid sökning i SPAR.

Begränsning av rätten att göra invändningar

11 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Bestämmelser om rätten att göra invändningar mot behandling för direkt marknadsföring finns i artikel 21.2 i samma förordning.

Längsta tid för behandling

12 § Uppgifter får inte behandlas i SPAR under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Anmälan om misstänkt oriktig eller ofullständig uppgift

13 § Vid misstanke om att en uppgift som är hämtad ur SPAR är oriktig eller ofullständig, ska den som i tjänsten har tagit del av uppgiften genast anmäla det till den myndighet som ansvarar för SPAR.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.
Genom lagen upphävs lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret.

Förslag till lag om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens syfte

1 § Syftet med denna lag är att ge Skatteverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Lagens tillämpningsområde

2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

Förhållandet till annan reglering

3 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandlingen av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen

(2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Personuppgiftsansvar

4 § Skatteverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Ändamål

5 § Skatteverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra verksamhet enligt 2 §.

6 § Personuppgifter som behandlas enligt 5 § får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

7 § Personuppgifter som behandlas enligt 5 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de samlades in.

Känsliga personuppgifter

8 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Sökbegränsningar

9 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Tillgång till personuppgifter

10 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

11 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Längsta tid för behandling

12 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid.

Begränsning av rätten att göra invändningar

13 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.
Genom lagen upphävs lagen (2015:898) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.

Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 8 § kreditupplysningslagen (1973:1173)Not1ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §Not2

En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska, om uppgiften inte gäller skuldsanering eller F-skuldsanering, gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. Om uppgiften rör en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska den dock gallras senast ett år efter den dag då begäran framställdes.

En uppgift om skuldsanering ska gallras senast fem år efter den dag då inledandebeslutet meddelades eller, om uppgiften gäller F–skuldsanering, senast tre år efter den dagen. Om en betalningsplan löper ut senare, ska

dock uppgiften gallras senast den dag då planen löper ut.
En uppgift som har inhämtats			En uppgift som har inhämtats
från	Kronofogdemyndigheten i		från	Kronofogdemyndigheten i
dess	verksamhet	med indrivning	dess	verksamhet		med	indrivning
och utsökning ska gallras när den			och utsökning ska gallras när den
inte omfattas av undantaget från			inte omfattas av undantaget från
sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket			sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket
offentlighets- och		sekretesslagen	offentlighets-		och	sekretesslagen
(2009:400). En uppgift som har			(2009:400). En uppgift som har
inhämtats från Kronofogdemyndig-			inhämtats från Kronofogdemyndig-
heten ska också gallras när den har			heten ska också gallras när den har
blockerats av Kronofogdemyndig-			blockerats av Kronofogdemyndig-
heten	med stöd av 3 kap. 3 a §		heten	med	stöd		av 18 §
lagen	(2001:184)	om behandling	kronofogdedatalagen (0000:00).

av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter som har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § den upphävda lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Lagen omtryckt 1981:737.

Senaste lydelse 2016:679.

Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att 2 och 15 §§ lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter ska ha följande lydelse.

2 §Not1

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Om någon har rätt till ett belopp som avses i 1 § allmänna mot denna person har en fordran, som är registrerad för indrivning i utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen	Om någon har rätt till ett belopp och om det som avses i 1 § och det allmänna har en fordran mot denna person som är registrerad för indrivning hos Kronofogdemyndigheten och drivs in enligt bestämmelserna i
(2001:184) om	behandling av lagen (1993:891) om indrivning av
uppgifter i hetens verksamhet och drivs in enligt bestämmelserna	Kronofogdemyndigstatliga fordringar m.m., ska så mycket räknas av från beloppet att i lagen det kan gå till betalning av
(1993:891) om statliga fordringar m.m. skall från beloppet räknas av så mycket som kan gå till betalning av fordringen, om inte något annat följer av vad som nedan sägs. Med det allmännas fordran avses också förrättningskostnader i målet enligt	indrivning av fordringen. Detta gäller om inte något annat följer av vad som sägs i de följande paragraferna.
17 kap. 1 § utsökningsbalken.
Endast vad som överstiger det allmännas fordran får betalas ut.
	Med det allmännas fordran avses också förrättningskostnader i målet enligt 17 kap. 1 § utsökningsbalken. Endast vad som överstiger det allmännas fordran får betalas ut.
	15 §Not2
Kan för betalning av en i	Om både denna lag och annan
Kronofogdemyndighetens utsöknings- och registrerad fordran avräkning från belopp som avses i 1 § göras både	författning kan ligga till grund för indrivningsdatabas, att avräkna hela eller delar av ett belopp som avses i 1 § från en fordran som är registrerad hos
enligt denna lag och enligt annan författning, skall	Kronofogdemyndigheten, ska denna lag denna lag tillämpas.

tillämpas.

Senaste lydelse 2006:702.

Kan en myndighet enligt annan författning göra avräkning från belopp, som avses i 1 §, för betalning av en fordran, som inte är registrerad i utsöknings- och indrivningsdatabasen, får myndigheten göra avräkningen utan hinder av att förutsättningar föreligger för avräkning enligt denna lag.

Om en myndighet med stöd av någon annan författning kan räkna av hela eller delar från ett sådant belopp som avses i 1 § för att betala en fordran som inte är registrerad hos Kronofogdemyndigheten, får myndigheten göra avräkningen även om det finns förutsättningar för avräkning enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen (1991:481) dels att 1, 26 c, 28 och 31 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 §Not1
Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av de uppgifter om personen som enligt lagen (2001:182) om behandling	Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av de uppgifter om personen som får registreras enligt 1 a §. av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen.

Vigsel, födelse och dödsfall i landet ska registreras även i fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd.
Folkbokföring och registrering som avses i andra stycket sker genom Skatteverkets försorg.	sådan Skatteverket ansvarar för folk- bokföring och sådan registrering som avses i andra stycket.

Bestämmelser om samordningsnummer för den som inte är eller har varit folkbokförd finns i lagen (2022:1697) om samordningsnummer.

1 a §

Skatteverket får registrera följande uppgifter om en person:

personnummer,
samordningsnummer,
namn,
födelsetid,
födelsehemort,
födelseort och födelseland,
adress,
folkbokföringsfastighet, lägen-

hetsnummer, folkbokföringsort, folkbokföring under särskild rubrik och distrikt,

medborgarskap,
civilstånd,
make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och någon annan vuxen person än förälder eller vårdnadshavare hos vilken ett barn under 18 år är bosatt,

1 Senaste lydelse 2022:1698.

samband enligt 11 som är grundat på adoption,
inflyttning från utlandet,
avregistrering enligt 19–

22 §§,

gravsättning,
personnummer som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land, och
uppehållsrätt.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
26 c §Not2
Om en handling som överlämnats enligt 26 b § har ett lagringsmedium där fingeravtryck eller ansiktsbild är sparade, ska innehavaren på begäran låta Skatteverket ta fingeravtryck och ansiktsbild i digitalt format för att kontrollera att dessa motsvarar dem som finns i handlingen.
När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtryck och ansiktsbilder samt de biometriska uppgifter som har tagits fram omedelbart förstöras.
28 §Not3
En anmälan enligt 25 eller 26 § ska innehålla följande uppgifter:
1.namn och person- eller samordningsnummer,
2.datum för ändring av bostads- eller postadress,
3.ny bostads- och postadress samt beräknad giltighetstid,
4.registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen avser och, om fastigheten innehåller flera bostadslägenheter med samma belägenhetsadress, lägenhetsnummer som avses i lagen (2006:378) om lägenhetsregister, och
5.vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen avser.
En anmälan enligt 26 § första stycket ska dessutom innehålla
1.uppgift om födelsetid och medborgarskap,
2.uppgift om inflyttningsdag till landet, avsikten med vistelsen här och dess beräknade varaktighet,
3.uppgift om personnummer som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land, och
4. övriga uppgifter som får föras in i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.	4. övriga uppgifter som får registreras enligt 1 a §.

2Senaste lydelse 2022:1280.

3Senaste lydelse 2022:1280.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
31 §Not4
Skatteverket får förelägga person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt denna lag, att antingen göra en sådan anmälan eller lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för att fullgöra anmälningsskyldigheten. Skatteverket får även i annat fall förelägga en person att lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för kontroll av bosättningen enligt denna lag eller för kontroll eller komplettering av andra uppgifter om en person som får föras in i folkbok-	en Skatteverket får förelägga en person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt denna lag, att antingen göra en sådan anmälan eller lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för att fullgöra anmälningsskyldigheten. Skatteverket får även i annat fall förelägga en person att lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för kontroll av bosättningen enligt denna lag eller för kontroll eller komplettering av andra uppgifter om en person som får registreras enligt
föringsdatabasen enligt lagen	1 a §. I föreläggandet ska det anges
(2001:182) om behandling	av vilka uppgifter som ska lämnas
personuppgifter i folkbokföringsverksamhet. I före- läggandet ska det anges vilka uppgifter som ska lämnas eller vilka handlingar som ska visas upp.	Skatteverkets eller vilka handlingar som ska visas upp.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

4Senaste lydelse 2022:1280.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
9 §Not1
När ett medgivande att använda fingerade personuppgifter har upphört att gälla ska Polismyndigheten underrätta Skatteverket om detta. Verket ska skyndsamt se till att de fingerade uppgifterna inte längre används inom folkbokföringen. Verket ska inom göra de ändringar i folkbokförings- databasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet som krävs.	När ett medgivande att använda fingerade personuppgifter har upphört att gälla ska Polismyndigheten underrätta Skatteverket om detta. Skatteverket ska skyndsamt se till att de fingerade uppgifterna inte längre används folkbokföringsverksamheten och göra de ändringar av registrerade uppgifter i folkbokföringsverksamheten som krävs.
Sedan Polismyndigheten har underrättat Skatteverket om att ett medgivande att använda fingerade personuppgifter har upphört får den enskilde använda de fingerade uppgifterna fram till dess verket har	Sedan Polismyndigheten har underrättat Skatteverket om att ett medgivande att använda fingerade personuppgifter har upphört får den enskilde använda de fingerade uppgifterna fram till dess att
registrerat ändringarna i folkbok- föringsdatabasen men inte för tid därefter.	Skatteverket har registrerat ändringarna i folkbokförings- verksamheten men inte för tid därefter.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

1Senaste lydelse 2018:687.

Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

Härigenom föreskrivs att 23 a § lönegarantilagen (1992:497) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	23 a §Not1

Innan ett garantibelopp betalas ut ska den utbetalande myndigheten skyndsamt kontrollera ett beslut eller en underrättelse om lönegaranti från en förvaltare, en rekonstruktör eller tillsynsmyndigheten i syfte att motverka felaktiga utbetalningar. Kontrollen ska göras mot sådana uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas som avses i 2 kap. 3 § första stycket 1– 5, 7, 8 och 11 lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatte- verkets beskattningsverksamhet och mot andra uppgifter som förekommer i den utbetalande myndighetens lönegarantiverksamhet.

En sådan kontroll ska även göras efter det att ett garantibelopp har

Innan ett garantibelopp betalas ut ska den utbetalande myndigheten skyndsamt kontrollera ett beslut eller en underrättelse om lönegaranti från en förvaltare, en rekonstruktör eller tillsynsmyndigheten i syfte att motverka felaktiga utbetalningar. Kontrollen ska göras mot följande uppgifter i

Skatteverkets beskattningsverksamhet:

en fysisk persons identitet, medborgarskap, bosättning och familjeförhållanden,
en juridisk persons identitet, säte, ägarförhållanden samt firmatecknare och andra företrädare,
registrering för skatter och avgifter,
underlag för fastställande av skatter och avgifter,
bestämmande av skatter och avgifter,
revision och annan kontroll av skatter och avgifter,
uppgifter som behövs för

handläggning enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter, och

8.beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder i ett ärende.

Kontrollen ska även göras mot andra uppgifter som förekommer i den utbetalande myndighetens lönegarantiverksamhet.

En sådan kontroll som avses i första och andra styckena ska

1 Senaste lydelse 2024:1327.

betalats ut, om det finns skäl för

det.

också göras efter det att ett garantibelopp har betalats ut, om det finns skäl för det.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § sametingslagen (1992:1433) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
3kap. 3 §Not1
Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.
I sameröstlängden tas den same upp som anmäler sig till valnämnden och som är svensk medborgare och på den samiska valdagen fyllt eller fyller 18 år.
Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare skall i röstlängden tas upp även de utlänningar som enligt folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet har varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen och som anmäler sig till valnämnden.	Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare ska i röstlängden tas upp även de utlänningar som har varit folkbokförda enligt folkbok- föringslagen (1991:481) i landet tre år i följd före valdagen och som anmäler sig till valnämnden.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

1 Senaste lydelse 2003:704.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
6 §Not1
När en kommunal folkomröstning ska hållas, ska en röstlängd upprättas för varje omröstningsdistrikt. Det är uppgifterna i folkbokförings-	När en kommunal folkomröstning ska hållas, ska en röstlängd upprättas för varje omröstningsdistrikt. Det är uppgifterna som har registrerats i
databasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokenligt föringsverksamhet och i fastighetsregistret enligt lagen dagen	Skatteverkets folkbokförings- verksamhet och i fastighetsregistret lagen (2000:224) om fastighetsregister dagar före för folkomröstningen som
(2000:224) om fastighetsregister	ska ligga till grund för uppgifterna
30 dagar före dagen för folkom-	i röstlängderna.

röstningen som ska ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna.

Uppgifter för framställning av röstlängder och röstkort tillhandahålls av den centrala valmyndigheten efter anmälan.

Ska folkomröstning äga rum samtidigt med ett allmänt val eller en nationell folkomröstning, får röstlängderna och röstkorten för den kommunala folkomröstningen samordnas med valet eller den nationella folkomröstningen. I annat fall och för de personer som inte är röstberättigade i det allmänna valet eller den nationella folkomröstningen ska kommunen eller regionen framställa röstlängd och upprätta röstkort med ledning av registeruppgifterna från den centrala valmyndigheten.

Centrala valmyndigheten har rätt till ersättning för de kostnader som föranleds av den kommunala folkomröstningen.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

1Senaste lydelse 2019:888.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 4 b kap. 1 § och 4 e kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 b kap.
1 §Not1
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under uppskovsförfarandet:
1.elektroniska administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §,
4.underrättelser enligt 8 § om att bränsle inte längre ska föras ut från unionens tullområde,
5.mottagningsrapporter enligt 10 §, och
6.exportrapporter enligt 11 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av personuppgifter systemet finns i lagen (2001:181) serade om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen i det datorisystemet finns i beskattningsdatalagen (0000:00).
Skatteverkets beskattnings-

verksamhet.

4 e kap.
När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 14–16 §§.
Bestämmelserna i 4–6, 8, 9, 14, 15 och 17 §§ om avsändande av varor gäller upplagshavare och registrerade avsändare.
1 §Not2
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under förfarandet för beskattade varor:
1.elektroniska förenklade administrativa dokument enligt 3 § första stycket,
2.förenklade administrativa referenskoder enligt 3 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 5 §, och
4.mottagningsrapporter enligt 6 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av systemet finns i lagen (2001:181) datoriserade systemet om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen personuppgifter i det finns i beskattningsdatalagen (0000:00).
Skatteverkets beskattnings-

verksamhet.

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 9 och 10 §§.

Senaste lydelse 2022:166.

Bestämmelserna i detta kapitel om certifierade avsändare och certifierade mottagare gäller även tillfälligt certifierade avsändare och tillfälligt certifierade mottagare.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.

Härigenom föreskrivs att 10, 13 och 14 §§ lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m. ska ha följande lydelse.

10 §Not1

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Regeringen får meddela andra Regeringen föreskrifter om behandling av föreskrifter personuppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas och folkbokgäller enligt	får meddela andra om behandling av personuppgifter än de som annars
föringsdatabas, Kronofogdemyndighetens utsöknings- och (0000:00),	1. beskattningsdatalagen
indrivningsdatabas samt Tullverkets tulldatabas än dem som (0000:00),	2. folkbokföringsdatalagen
annars gäller.	3. tulldatalagen (0000:00), och
	4. kronofogdedatalagen
	(0000:00) för verksamhet med utsökning och indrivning samt ansökan om och tillsyn över näringsförbud.
13 §Not2
Regeringen får överlåta sin Regeringen befogenhet enligt 9 eller 10 § att meddela föreskrifter på	får överlåta sin befogenhet enligt 9 eller 10 § att meddela föreskrifter på
Skatteverket eller,	beträffande 1. Skatteverket,
utsöknings- och indrivningsdatabasen, Kronofogdemyndigdet heten eller, beträffande tulldatabasen, Tullverket. Regeringen får utsökning och vidare överlåta sin befogenhet enligt 11 § att meddela föreskrifter näringsförbud om omprövning på Skatteverket eller, beträffande tullar, Tullverket. 3. Tullverket	2. Kronofogdemyndigheten om rör behandling av personuppgifter i verksamhet med indrivning samt ansökan om och tillsyn över enligt kronofogdedatalagen (0000:00), eller om det rör behandling av personuppgifter enligt tulldatalagen (0000:00).
	Regeringen får vidare överlåta sin befogenhet enligt 11 § att meddela föreskrifter om omprövning på Skatteverket eller, beträffande tullar, Tullverket.

1Senaste lydelse 2006:722.

2 Senaste lydelse 2006:722.

Regeringen får överlåta befogenhet som regeringen har enligt de skatte-, tull-, avgifts- och folkbokföringsförfattningar samt de författningar om behandling av personuppgifter som reglerar förhållanden som omfattas av denna lag på

1. Skatteverket,

2. Kronofogdemyndigheten om det rör indrivning av fordringar och behandling av personuppgifter

i Kronofogdemyndighetens verksamhet, eller

3. Tullverket om det rör tullar och behandling av personuppgifter i Tullverkets verksamhet.

14 §Not3

Regeringen får överlåta befogenhet som regeringen har enligt de skatte-, tull-, avgifts-och folkbokföringsförfattningar samt de författningar om behandling av personuppgifter och andra uppgifter som reglerar förhållanden som omfattas av denna lag på Skatteverket eller, beträffande indrivning av fordringar och behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet,

Kronofogdemyndigheten eller, beträffande tullar och behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet, Tullverket.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

3Senaste lydelse 2006:722.

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund ska ha följande lydelse.

8 §Not1

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Om staten till följd av behandlingen av en uppgift som avses i 5 § betalar skadestånd till en person som är registrerad i
beskattningsdatabasen enligt lagen	Skatteverkets beskattningsverk-
(2001:181) om behandling uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet skall trossamfund som lämnat uppgiften ersätta staten i motsvarande utsträckning.	av samhet, ska det trossamfund som lämnat uppgiften ersätta staten i det motsvarande utsträckning.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

1 Senaste lydelse 2003:726.

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395) dels att 4 kap. 26 § och 5 kap. 6 a § ska ha följande lydelse, dels att punkt 20 i ikraftträdande-och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4kap. 26 §Not1
Låntagaren ska lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel till Centrala studiestödsnämnden.
En låntagare som har fått årsbeloppet nedsatt är skyldig att omedelbart underrätta Centrala studiestödsnämnden, om någon omständighet som föranlett nedsättningen inte längre finns.
En låntagare som inte har sin aktuella adress registrerad i
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska	Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.

5kap.
lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.
6 a §Not2
En återbetalningsskyldig som inte har sin aktuella adress registrerad i folkbokföringsregistrerad databasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter	En återbetalningsskyldig som inte har sin aktuella adress i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till
i Skatteverkets folkbokförings-	Centrala studiestödsnämnden.

verksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.

20.Den som är återbetalningsskyldig för studielån, studiemedel eller återkrav enligt studiestödslagen (1973:349) och som inte har sin aktuella adress registrerad i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets

20.Not3Den som är återbetalningsskyldig för studielån, studiemedel eller återkrav enligt studiestödslagen (1973:349) och som inte har sin aktuella adress registrerad i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om

Senaste lydelse 2011:859.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till	adressen till Centrala studiestödsnämnden.
Centrala studiestödsnämnden.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 och 12 §§, 5 kap. 1 § och 6 kap. 8 § vallagen (2005:837) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 kap.
1 §Not1
För val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige ska det finnas geografiskt avgränsade områden för vilka det ska väljas ledamöter till den beslutande församling valet gäller (valkretsar). För val till Europaparlamentet utgör landet en enda valkrets.
Om inte annat anges ska vid tillämpningen av detta kapitel tillämpningen antalet röstberättigade vid ett val beräknas på grundval av upp- gifterna i folkbokföringsdatabasen Skatteverkets enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i	Om inte annat anges ska vid av detta kapitel antalet röstberättigade vid ett val beräknas på grundval av uppgifter i folkbokföringsverksamhet och uppgifter om personer som ska tas upp i röst-
Skatteverkets folkbokföringslängden enligt verksamhet den 1 mars valåret.	5 kap. 2 § första stycket. Beräkningen ska ske på grundval av de uppgifter som finns den 1 mars valåret.

12 §Not2
Om en kommun har 36 000 personer eller fler som har rösträtt, får kommunen delas in i två eller flera valkretsar. En kommun som har färre än 36 000 personer som har rösträtt får delas in i valkretsar endast om det finns särskilda skäl för det.
Antalet röstberättigade beräknas på grundval av upp-	ska Antalet röstberättigade ska beräknas på grundval av uppgifter i
gifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) behandling av personuppgifter i	Skatteverkets folkbokföringsverkom samhet den 1 mars det år beslutet om valkretsindelning fattas.
Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars det år beslutet om valkretsindelning fattas.

En valkrets bör utformas så att den kan beräknas få minst 13 fasta valkretsmandat. Den ska ha en sammanhängande gränslinje, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

5 kap.

1Senaste lydelse 2019:923.

2Senaste lydelse 2014:1384.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 §
Vid val skall den centrala valmyndigheten för varje valdistrikt upprätta en förteckning över dem som är röstberättigade i valet (röstlängd).
Röstlängderna skall grundas på de uppgifter som 30 dagar före valdagen finns i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter iSkatteverkets folkbokföringsverksamhet och i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister.
Vid val ska den centrala valmyndigheten för varje valdistrikt upprätta en förteckning över dem som är röstberättigade i valet (röstlängd).
Röstlängderna ska grundas på uppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, uppgifter i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister och uppgifter om personer som ska tas upp i röstlängden enligt 2 § första stycket. Röstlängderna ska grundas på de uppgifter som finns 30 dagar före valdagen.
Bilaga 4
6kap. 8 §Not3
Följande partier som ställer upp i ett val har rätt till valsedlar på statens bekostnad:
1.vid val till riksdagen: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller som ändå är eller genom valet blir representerat i riksdagen,
2.vid val till region- eller kommunfullmäktige: parti som är eller genom valet blir representerat i fullmäktige,
3.vid val till Europaparlamentet: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet.
I samtliga fall avser rätten till fria valsedlar ett antal som motsvarar högst tre gånger antalet röstberättigade i
1.vid val till riksdagen: valkretsen,
2.vid övriga val: valet.
Vid tillämpningen av stycket beräknas antalet röstberättigade på grundval uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars valåret.	andra Vid tillämpningen av andra stycket beräknas antalet röstav berättigade på grundval av upp- gifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och uppgifter om personer som ska tas upp i röstlängden enligt 5 kap. 2 § första stycket. Beräkningen ska ske på grundval av de uppgifter som finns den 1 mars valåret.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

3Senaste lydelse 2019:923.

Förslag till lag om ändring i lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006– 2008 års taxeringar

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar ska ha följande lydelse.

6 §

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Med ett års tillväxt avses i denna lag produkten av lantbruksenhetens
skogsmarksareal den	1 januari skogsmarksareal den 1 januari
2005 enligt den beskattningsdatabas som Skatteverket för enligt lagen (2001:181) om av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet tillväxttal som enligt bilaga 2 till denna lag gäller för det län där lantbruksenheten är belägen.	2005 enligt uppgift som har registrerats i Skatteverkets bebehandling skattningsverksamhet och det tillväxttal som enligt bilaga 2 till och det denna lag gäller för det län där lantbruksenheten är belägen.

Om lantbruksenheten har bildats efter den 1 januari 2005, beräknas tillväxten på enhetens skogsmarksareal vid tidpunkten för enhetens bildande.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter

Härigenom föreskrivs att 4 och 10 §§ lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 §Not1
I ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet får det förordnas
1. att Transportstyrelsen skall utfärda körkort i den kvalificerade skyddsidentitetens namn, skyddsidentitetens namn,	1. att Transportstyrelsen ska utfärda körkort i den kvalificerade
2. att andra statliga myndigheter skall utfärda pass eller andra identitetshandlingar i den kvalificerade skyddsidentitetens namn, eller namn, eller	2. att andra statliga myndigheter ska utfärda pass eller andra identitetshandlingar i den kvalificerade skyddsidentitetens
3. att Skatteverket skall registrera den kvalificerade skyddsidentiteten i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.	3. att Skatteverket ska registrera den kvalificerade skyddsidentiteten i folkbokföringsverksamheten.
Ett förordnande enligt första Ett stycket 1 får meddelas endast för den som innehar motsvarande den körkort. I samband med förordnandet får det beslutas att	förordnande enligt första stycket 1 får meddelas endast för som innehar motsvarande körkort. I samband med förordnandet får det beslutas att
Transportstyrelsen eller någon annan körkortsmyndighet skall föra in uppgifter om körkortet i vägtrafikregistret. trafikregistret.	Transportstyrelsen eller någon annan körkortsmyndighet ska föra in uppgifter om körkortet i väg-
I samband med ett förordnande enligt första stycket 2 får det beslutas att den myndighet som utfärdar handlingen även skall föra in uppgifter om handlingen i det register där handlingar av det aktuella slaget registreras. aktuella slaget registreras.	I samband med ett förordnande enligt första stycket 2 får det beslutas att den myndighet som utfärdar handlingen även ska föra in uppgifter om handlingen i det register där handlingar av det

Ett förordnande enligt första stycket 3 får meddelas endast om åtgärder enligt första stycket 1 eller 2 inte är tillräckliga.

10 §Not2

När ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet som innehåller ett förordnande enligt 4 § första stycket 1 eller 2 har upphört att gälla, ska

1Senaste lydelse 2008:1355.

2 Senaste lydelse 2009:517.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
körkort, pass eller andra identitetshandlingar som omfattas av förordnandet lämnas in till beslutsmyndigheten.
När ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet som innehåller ett förordnande enligt 4 § första stycket 3 har upphört att gälla, ska
Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, avregistrera den kvalificerade skyddsidentiteten. Om det fortfarande finns en sådan risk som anges i 3 § 2, får beslutsmyndigheten bestämma att avregistreringen ska anstå till dess att risken har upphört. När uppgiften att det som har registrerats i folkbokföringsdatabasen utgör en kvalificerad skyddsidentitet inte längre omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska	Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, avregistrera den kvalificerade skyddsidentiteten. Om det fortfarande finns en sådan risk som anges i 3 § 2, får beslutsmyndigheten bestämma att avregistreringen ska anstå till dess att risken har upphört. När uppgiften att det som har registrerats i folkbokförings- verksamheten utgör en kvalificerad skyddsidentitet inte längre omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska
Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, i folkbokföringsdatabasen ange att registreringen avser en kvalificerad skyddsidentitet.	Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, i folkbokföringsverksamheten ange att registreringen avser en kvalificerad skyddsidentitet.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Förslag till lag om ändring i offentlighets-och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets-och sekretesslagen (2009:400) dels att 17 kap. 1 a §, 22 kap. 1 a och 6 §§, 27 kap. 1, 3, 4, 7, 8 och 10 §§, 34 kap. 2–4 och 11 §§ och rubrikerna närmast före 17 kap. 1 a § och 34 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 22 kap. 1 c §, 27 kap. 2 a och

3 a §§ och 34 kap. 10 b §, och närmast före 34 kap. 10 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	17 kap.

1 a §Not1
Dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och förebygga, upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten	Dataanalyser och urval i syfte att förhindra och upptäcka fel i vissa verksamheter
Sekretess gäller för uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga	Sekretess gäller för uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i
uppgifter i folkbokförings- verksamheten, om det kan antas att	Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § folkbokföringsdatalagen
det allmännas syfte med sådana analyser och urval motverkas om allmännas uppgiften röjs.	(0000:00), om det kan antas att det syfte med sådana analyser och urval motverkas om uppgiften röjs.
	Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i
	1. Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen
	(0000:00),
	2. Tullverkets verksamhet som avses i 2 § tulldatalagen (0000:00), eller
	3. Kronofogdemyndighetens verksamhet som avses i 2 § kronofogdedatalagen (0000:00).

Fotnoter1 not

Fotnot 1
↩
Senaste lydelse 2023:162.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
22kap.
1 a §Not2
Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av och uttag ur analys- och urvalsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.	Sekretess gäller i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § folkbokföringsdatalagen (0000:00) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

1 c §
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sekretess gäller i Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § folkbokföringsdatalagen (0000:00) för uppgift i en sammanställning ur en upptagning för automatiserad behandling, om sammanställningen grundar sig på uppgift om födelseort, födelseland, inflyttning från utlandet, medborgarskap eller uppehållsrätt.
Sekretessen enligt första stycket gäller inte för uppgift om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island samt om medborgarskap inom eller utom Europeiska unionen (unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
6 §Not3
Den tystnadsplikt som följer av
1 § första stycket och 1 a, 1 b och 1 § första stycket	och 1 a–2 §§
2 §§ inskränker rätten enligt 1 kap.	inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och
1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen 7 §§ tryckfrihetsförordningen	och
och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och grundlagen att offentliggöra uppgifter. offentliggöra uppgifter.	1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsmeddela och

2Senaste lydelse 2023:162.

3Senaste lydelse 2024:243.

27 kap.

1 §Not4

Sekretess gäller vidare

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
1. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskatt- ningsdatabasen enligt lagen	1. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling
(2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskatt- ningsverksamhet för uppgift om en	som har upprättats av Skatteverket och används i verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen,	(0000:00) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,

hos kommun eller region för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatterättsnämnden har lämnat i ett ärende om förhandsbesked i en skatte- eller taxeringsfråga, och
hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg, återkallelseavgift, dokumentationsavgift enligt 49 b kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244), rapporteringsavgift, plattformsavgift och förseningsavgift samt expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lagen (2004:629) om trängselskatt och tilläggsavgift enligt 8 a § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3, 4 eller 6 §. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.

2 a §

Sekretess gäller i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen (0000:00) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

4 Senaste lydelse 2023:640.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
3 §
Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller för uppgift hos Tullverket, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Motsvarande sekretess gäller i en myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur tull- databasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i	Motsvarande sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Tullverket och används i sådan
Tullverkets verksamhet för uppgift verksamhet som som har tillförts databasen.	avses i 2 § tulldatalagen (0000:00) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
	3 a §
	Sekretess gäller i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Tullverkets verksamhet som avses i 2 § tulldatalagen (0000:00) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
	För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
4 §Not5
Sekretessen enligt 1–3 §§ gäller för uppgift i mål hos domstol, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.	Sekretessen enligt 1, 2 och 3 §§ gäller för uppgift i mål hos domstol, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften
Detsamma gäller uppgift som med anledning av ett överklagande hos domstol registreras hos en annan myndighet enligt 5 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Får en domstol i ett mål från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift och saknar uppgiften betydelse i målet, blir dock sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos sekretessbestämmelsen domstolen.	röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av ett överklagande hos domstol registreras hos en annan myndighet enligt 5 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Om en domstol i ett mål får en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet och den uppgiften saknar betydelse i målet, blir tillämplig på uppgiften även hos domstolen.

5Senaste lydelse 2011:739.

Sekretessen enligt 1, 3 och 4 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till en

enskild enligt vad som föreskrivs i

1. lag om förfarande vid beskattning,

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
7 §Not6
	2. lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i
	Skatteverkets beskattningsverksamhet,
3. lagen (1990:613) om 2. lagen miljöavgift på utsläpp av miljöavgift kväveoxider vid energiproduktion, eller	(1990:613) om på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion,
	3. förordningen (0000:00) om utlämnande av uppgifter från
	Skatteverkets beskattningsverksamhet, eller
4. förordningen (2001:646) om behandling av uppgifter i	4. förordningen (0000:00) om utlämnande av uppgifter från
Tullverkets verksamhet. Tullverket.
8 §
Sekretessen enligt 1–4 §§ hindrar Sekretessen	enligt 1, 2, 3 och
inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.	4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.
Sekretessen enligt 2–4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende enligt lagen	Sekretessen enligt 2, 3 och 4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende
(2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppverkets gifter lämnas till en förvaltare i den borgenärsuppgifter enskildes konkurs.	enligt lagen (2007:324) om Skattehantering av vissa lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.

10 §Not7
Om en myndighet med stöd av första eller andra stycket lämnar en uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
Den tystnadsplikt som följer av
1 §, 2 § första stycket och 3–5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och	1 §, 2 § första stycket och 2 a–5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och
7 §§ tryckfrihetsförordningen och
1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets-

Fotnoter2 noter

Fotnot 6
↩
Senaste lydelse 2016:883.
Fotnot 7
↩
Senaste lydelse 2018:1919.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
34 kap.
Utsöknings- och indrivningsdatabasen	Uppgifter i automatiserade uppgiftssamlingar
	2 §
Under motsvarande förutsättningar som i 1 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen	Under motsvarande förutsättningar som i 1 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats
(2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet för uppgift om 2 § första en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.	av Kronofogdemyndigheten och används i verksamhet som avses i stycket 1 och kronofogdedatalagen (0000:00) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

3 §
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
Uppgift i mål, ärende eller verksamhet som avses i 1 och 2 §§ och som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera med tillämpning av 3 kap. 3 a § lagen	Uppgift som avses i 1 och 2 §§ och som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera med tillämpning av 18 § kronofogdedatalagen (0000:00) omfattas av
(2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet omfattas av sekretess oavsett vad som föreskrivs i nämnda paragrafer. Vid tillämpning av 1 § andra stycket ska bortses från sökt verkställighet beträffande vilken uppgiften	sekretess oavsett vad som föreskrivs i nämnda paragrafer. Vid tillämpning av 1 § andra stycket ska bortses från sökt verkställighet beträffande vilken uppgiften blockerats.

blockerats.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

4 §

Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 §§ för sådan uppgift om en enskilds per-

Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 och 10 b §§ för sådan uppgift om en

Den tystnadsplikt som följer av 4 och 10 b §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets- grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
sonliga eller ekonomiska förenskilds personliga hållanden som myndigheten förekonomiska förhållanden fogar över på grund av avtalet. myndigheten förfogar över	eller som på

grund av avtalet.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15–27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Kronofogdemyndighetens verksamhet samt motverka överskuldsättning

10 b §

Sekretess gäller i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Kronofogdemyndighetens verksamhet som avses i 2 § kronofogdedatalagen (0000:00) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Detsamma gäller i Kronofogdemyndighetens verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

11 §Not8

Den tystnadsplikt som följer av

4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap.

1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

8 Senaste lydelse 2018:1919.

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.
För uppgifter som har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § den upphävda lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet gäller 34 kap. 3 § i den äldre lydelsen.

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 65 kap. 13 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
65kap. 13 §
Om skatt eller avgift inte betalas i rätt tid, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter den dag då beloppet senast skulle ha betalats.
Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter till och med den dag då ett beslut om att lämna beloppet till	Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus procentenheter till och med den dag då ett beslut om att lämna beloppet till Krono-
Kronofogdemyndigheten för indrivning eller för verkställighet av betalningssäkring registreras i	fogdemyndigheten för indrivning eller för verkställighet av betalningssäkring registreras hos
utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i	Kronofogdemyndigheten. Därefter beräknas kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar basräntan.
Kronofogdemyndighetens verksamhet. Därefter beräknas kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar basräntan.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2014:1470) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2014:1470) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
8 §
Om skatten inte betalas i rätt tid, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter den dag då beloppet senast skulle ha betalats till och med den dag då beloppet betalas.
Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) plus 15 procentenheter till och med den dag då ett beslut om att lämna beloppet till Kronofogdemyndigheten för indrivning registreras i	Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) plus 15 procentenheter till och med den dag då ett beslut om att lämna beloppet till Kronofogdemyndigheten för indrivning registreras hos
utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i	Kronofogdemyndigheten. Därefter beräknas kostnadsräntan med en räntesats som motsvarar basräntan
Kronofogdemyndighetens verksamhet. Därefter beräknas kostnadsräntan med en räntesats som motsvarar basräntan enligt	enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen.

65 kap. 3 § skatteförfarandelagen.

Om skatt ska betalas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag. Kostnadsränta ska beräknas till och med den dag då betalning senast ska ske. Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen.

Om det finns synnerliga skäl, ska beskattningsmyndigheten besluta om befrielse från kostnadsränta.

Om skatt ska tillgodoräknas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol, ska intäktsränta beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag till och med den dag omprövning beslutats. Intäktsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar intäktsräntan enligt 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253)

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 och 5 §§ tullagen (2016:253)Not1ska

upphöra att gälla den 2 april 2026.

1 Senaste lydelse av 1 kap. 4 § 2023:843.

Förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § kommunallagen (2017:725) ska ha följande lydelse.

5 kap.

6 §

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Vid tillämpningen av 5 § antalet röstberättigade beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen	ska Vid tillämpningen av 5 § ska antalet röstberättigade beräknas på grundval av de uppgifter som har registrerats i Skatteverkets
(2001:182) om behandling	av folkbokföringsverksamhet den
personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den	1 mars året före valåret.
1 mars året före valåret.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1696) om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § och rubriken närmast före 2 kap. 6 § lagen (2018:1696) om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område ska ha följande lydelse.

2 kap.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Beskattningsdatabasen	Sökning i beskattningsverksamheten
	6 §

I lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i

Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om beskattningsdatabasen. Vid sökning i beskattningsdatabasen som görs för att utföra en uppgift som anges i 1 § får endast uppgift om namn, personnummer eller samordningsnummer användas.

Ibeskattningsdatalagen (0000:00) finns bestämmelser om hur personuppgifter får behandlas iSkatteverkets beskattningsverksamhet. Vid sökning i beskattningsverksamheten som görs för att utföra en uppgift som anges i 1 § får endast uppgift om namn, personnummer eller samordningsnummer användas.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2 § och 8 kap. 2 § lagen (2022:155) om tobaksskatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5kap. 2 §
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under uppskovsförfarandet:
1.elektroniska administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §,
4.underrättelser enligt 8 § om att varor inte längre ska föras ut från unionens tullområde,
5.mottagningsrapporter enligt 10 §, och
6.exportrapporter enligt 11 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade systemet finns i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen av personuppgifter i det datoriserade systemet finns i beskatt- ningsdatalagen (0000:00).
Skatteverkets beskattnings-

verksamhet.

8 kap.
När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 14–16 §§.
Bestämmelserna i 4–6, 8, 9, 14, 15 och 17 §§ om avsändande av varor gäller upplagshavare och registrerade avsändare.
2 §
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under förfarandet för beskattade varor:
1.elektroniska förenklade administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.förenklade administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §, och
4.mottagningsrapporter enligt 7 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av systemet finns i lagen (2001:181) datoriserade systemet om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen personuppgifter i det finns i beskattningsdatalagen (0000:00).
Skatteverkets beskattnings-

verksamhet.

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 10 och 11 §§.

Bestämmelserna i detta kapitel om certifierade avsändare och certifierade mottagare gäller även tillfälligt certifierade avsändare och tillfälligt certifierade mottagare.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2 § och 8 kap. 2 § lagen (2022:156) om alkoholskatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5kap. 2 §
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under uppskovsförfarandet:
1.elektroniska administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §,
4.underrättelser enligt 8 § om att varor inte längre ska föras ut från unionens tullområde,
5.mottagningsrapporter enligt 10 §, och
6.exportrapporter enligt 11 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av systemet finns i lagen (2001:181) datoriserade systemet om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen personuppgifter i det finns i beskattningsdatalagen (0000:00).
Skatteverkets beskattningsverk-

samhet.

8 kap.
När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 14–16 §§.
Bestämmelserna i 4–6, 8, 9, 14, 15 och 17 §§ om avsändande av varor gäller upplagshavare och registrerade avsändare.
2 §
I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under förfarandet för beskattade varor:
1.elektroniska förenklade administrativa dokument enligt 4 § första stycket,
2.förenklade administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,
3.uppgifter om ändrad destination enligt 6 §, och
4.mottagningsrapporter enligt 7 §.
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade av personuppgifter systemet finns i lagen (2001:181) datoriserade systemet om behandling av uppgifter i	Bestämmelser om behandlingen i det finns i beskattningsdatalagen (0000:00).
Skatteverkets

beskattningsverksamhet.

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 10 och 11 §§.

Bestämmelserna i detta kapitel om certifierade avsändare och certifierade mottagare gäller även tillfälligt certifierade avsändare och tillfälligt certifierade mottagare.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd

Härigenom föreskrivs att 45 § lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
45 §
Den som är återbetalningsskyldig för återkrav och som inte har sin aktuella adress registrerad i
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska nämnden.	Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestöds-

lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1697) om samordningsnummer

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 kap. 4 § och 4 kap. 1 och 2 §§ lagen (2022:1697) om samordningsnummer ska ha följande lydelse.

Skatteverket beslutar i ärenden enligt denna lag.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1kap. 2 §
Uppgifter om personer som har Skatteverket tilldelats samordningsnummer registreras i	får registrera följande uppgifter om en person: folkbokföringsdata- 1. samordningsnummer,
basen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i 3. namn,	2. personnummer,
Skatteverkets folkbokförings- 4. födelsetid,
verksamhet.	5. medborgarskap,
	6. födelseort och födelseland
	7. kontaktadress,
	8. om personens identitet är styrkt, sannolik eller osäker,
	9. tidpunkt för när vilandeförklaring kan komma att ske enligt 3 kap. 2 § 1,
	10. vilandeförklaring enligt
	3 kap. 2 §, med angivande av om

förklaringen skett med stöd av punkt 1 eller 2 i den paragrafen, och

11. tidpunkt för när en person har avlidit.

Bestämmelser om folkbokföring och personnummer finns i folkbokföringslagen (1991:481).

2 kap.

4 §

Om en handling som överlämnats har ett lagringsmedium där fingeravtryck eller ansiktsbild är sparade, ska innehavaren på begäran låta den myndighet som utför identitetskontrollen ta fingeravtryck och ansiktsbild i digitalt format för att kontrollera att dessa motsvarar dem som finns i handlingen.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtryck och ansiktsbilder samt de biometriska uppgifter som har tagits fram omedelbart förstöras.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4kap. 1 §
En myndighet ska underrätta
Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringsdatabasen om någon som har tilldelats ett samordningsnummer är oriktig eller ofullständig.	Skatteverket om det kan antas att en uppgift som har registrerats om någon som har tilldelats ett samordningsnummer är oriktig eller ofullständig.

En sådan underrättelse behöver inte lämnas om särskilda skäl talar mot det.
Skyldigheten i första stycket gäller inte för Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Den gäller inte heller i fråga om uppgifter
som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (2009:400).	24 kap. 8 § offentlighets- och
2 §
Om en person med ett samordningsnummer har en kontaktadress registrerad i folkbokföringsdatabasen, ska han eller hon anmäla ändringar av adressen till Skatteverket.	Om en person med ett samordningsnummer har en kontaktadress registrerad, ska han eller hon anmäla ändringar av adressen till Skatteverket.

Anmälningsskyldigheten gäller inte om samordningsnumret är vilande eller personen omfattas av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 2 april 2026.

Bilaga 5Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2025-12-08

Närvarande: F.d. justitieråden Gudmund Toijer och Mats Anderson samt justitierådet Marie Jönsson

Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten

Enligt en lagrådsremiss den 6 november 2025 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

beskattningsdatalag,
folkbokföringsdatalag,
tulldatalag,
kronofogdedatalag,
lag om det statliga personadressregistret,
lag om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter,
lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,
lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),
lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter,
lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),
lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),
lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar,
lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.,
lag om ändring i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,
lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),
lag om ändring i vallagen (2005:837),
lag om ändring i lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar,
lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter,
lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
lag om ändring i lagen (2014:1470) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter,
lag om ändring i tullagen (2016:253),
lag om ändring i kommunallagen (2017:725),
lag om ändring i lagen (2018:1696) om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt,
lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt,
lag om ändring i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd,

30. lag om ändring i lagen (2022:1697) om samordningsnummer.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Sofie Abdsaleh och rättssakkunniga Sofia Kinnunen Bengtsson, biträdda av rättssakkunniga Linda Olander.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Allmänt

I remissen till Lagrådet föreslås att de registerlagar som i dag tillämpas av Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska ersättas med nya lagar om personuppgiftsbehandling. Avsikten är att de föreslagna lagarna i huvudsak ska ha samma tillämpningsområden som de hittills gällande. Lagarna ska komplettera EU:s dataskyddsförordning (förordning [EU] 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG [allmän dataskyddsförordning]).

Det föreslås också att de angivna myndigheterna ska få ett uttryckligt rättsligt stöd för att använda dataanalyser och urval i sin kontrollverksamhet.

Förslagen är alltså i stor utsträckning inriktade på en modernisering av lagstiftningen och på en anpassning till unionsrätten, och förslagen ska innebära bara mindre ändringar av gällande rätt.

De förslag som läggs fram i remissen är strikt avgränsade till dataskyddsrättsliga bestämmelser. Detta för med sig en begränsning av Lagrådets granskning. Sålunda har det inte funnits något egentligt utrymme för Lagrådet att bedöma hur förslagen förhåller sig till och samverkar med den materiella lagstiftningen.

Upplysningsbestämmelser

I de föreslagna myndighetsspecifika lagarna finns ett flertal s.k. upplysningsbestämmelser som erinrar om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om vissa frågor. Det finns emellertid exempel också på att sådana upplysningar inte tas in i lagen, trots att avsikten är att kompletterande föreskrifter ska kunna meddelas. Det belyses av 14 § i den föreslagna kronofogdedatalagen där det endast av författningskommentaren framgår att ytterligare föreskrifter kan meddelas.

Upplysningar kan i vissa situationer vara motiverade då riksdagen lagstiftar inom området för regeringens restkompetens (jfr HFD 2023 ref. 2). Det bör tydliggöras i vad mån överväganden av det slaget ligger bakom upplysningarna i detta ärende. En konsekvent användning av s.k. upplysningsbestämmelser bör eftersträvas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Förslaget till beskattningsdatalag

Bilaga 5

1 §

I paragrafen anges syftet med lagen. Syftet är att ge Skatteverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid en sådan behandling. Syftet är generellt utformat. Det är först i 2 § som det anges att lagen gäller vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Enligt Lagrådets uppfattning bör det av en portalparagraf framgå att syftet inte är att reglera hela Skatteverkets verksamhet utan enbart beskattningsverksamheten. Lagrådet föreslår därför att paragrafen ges följande lydelse.

Syftet med denna lag är att ge Skatteverket möjlighet att inom beskattningsverksamheten behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

3 §

I paragrafen definieras vad som avses med begreppet beskattningsverksamhet vid behandling av personuppgifter. Någon sådan definition har tidigare inte funnits.

Den föreslagna regleringen avser personuppgiftsbehandling generellt i beskattningsverksamheten. Skatteverket bedriver även annan verksamhet än beskattningsverksamhet och behandlar personuppgifter som inte ska omfattas av regleringen. Lagrådet har inget att invända mot att regleringen knyts till beskattningsverksamheten men vill understryka att det är viktigt att såväl de som är verksamma inom Skatteverket som andra berörda är medvetna om och får rimliga möjligheter att bedöma när uppgiftsbehandlingen sker inom ramen för lagstiftningen och när den faller utanför.

Det är därför viktigt att vad som avses med beskattningsverksamhet är tydligt definierat. Som exempel kan nämnas att det av punkt 1 framgår att med beskattningsverksamhet avses fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter. I författningskommentaren har någon närmare beskrivning eller exemplifiering inte gjorts. Vid föredragningen har upplysts om att hantering av kontrolluppgifter och eventuell ränteberäkning omfattas av den verksamheten. Av punkt 4 framgår att beskattningsverksamhet även omfattar revision och annan kontroll eller analys. Av författningskommentaren framgår inte vilken kontroll utöver revisioner som avses. För Lagrådet framstår det som oklart om t.ex. behandlingen av kontrolluppgifter även kan omfattas av denna punkt. Det är vidare inte självklart att ränteberäkning omfattas av betalning av skatter och avgifter.

Enligt Lagrådet är det svårt att avgöra om definitionen är tillräcklig eller om det behövs ytterligare avgränsningar. Lagrådet anser därför att definitionen bör övervägas ytterligare i det fortsatta arbetet och i vart fall bör författningskommentaren byggas ut och fler förtydligande exempel ges.

7 §

Förslaget till 7 § anger de ändamål som Skatteverkets behandling av personuppgifter får avse. Där anges att behandling får ske om det är ”nödvändigt” för att verket ska kunna utföra sina uppgifter enligt lagen. I hittills gällande reglering har det talats om att behandlingen ”behövs”.

Rent språkligt kan det ändrade ordvalet uppfattas som en skärpning av kravet för behandling av personuppgifter. Av lagrådsremissen framgår dock att ingen ändring i sak är avsedd. Förklaringen till valet av ”nödvändig” är i stället att den svenska lagtexten ska ligga nära ordalydelsen i (den svenska översättningen av) EU:s dataskyddsförordning.

Ett ändrat ordval är dock ägnat att skapa oklarhet hos den som tar del av lagtexten. I den följande lagtexten används också omväxlande orden ”nödvändig” (se 10 § om känsliga personuppgifter, 11 § om sökbegränsningar och 17 § om begränsning av information till den registrerade) och ”behövs” (se 14 § om tillgång till personuppgifter och 16 § om längsta tid för behandling), utan att det tydligt framgår om någon skillnad i betydelse är avsedd.

Det bör under det fortsatta lagstiftningsarbetet klargöras hur uttrycken används och vilken betydelse de har.

8 §

I paragrafen anges att personuppgifter som behandlas för de primära ändamålen även får behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. Av författningskommentaren framgår att utlämnande av personuppgifter genom överföring, spridning eller tillhandhållande hör till de sekundära ändamålen som alltså omfattas av bestämmelsen.

Enligt Lagrådet är det oklart vad som avses med kommentaren. Det torde inte vara ett ändamål att t.ex. lämna ut uppgifter genom spridning. Författningskommentaren bör förtydligas i detta avseende.

Rubriken före 11 §

Bestämmelserna i 11 § står under rubriken Sökbegränsningar. Det är emellertid inte fråga om någon generell begränsning av sökmöjligheterna utan om sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Sålunda har 11 § ett nära samband med 10 § som handlar om behandling av känsliga personuppgifter. Det kan därför

övervägas att låta 11 § stå under samma rubrik som 10 §, nämligen Känsliga personuppgifter. I vart fall bör det av en särskild rubrik till 11 § framgå att den avser sökbegränsningar avseende känsliga personuppgifter.

13 §

I paragrafens första stycke regleras kravet på dokumentation vid behandling av personuppgifter för att göra dataanalyser och urval. Dokumentationskravet innefattar den avvägning som Skatteverket ska göra mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildes personliga integritet. Kravet innefattar också de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urvalet. Vidare föreskrivs i paragrafens andra stycke att all dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

I den verksamhet som dokumentationskravet tar sikte på, alltså dataanalyser och urval, torde det i ökande utsträckning bli aktuellt att använda ett maskinbaserat system som utformas för att fungera med varierande grad av autonomi, och i vart fall bör regelverket omfatta en sådan utveckling. Sådana processer är dynamiska på ett annat sätt än traditionell databehandling. Det kan föra med sig exempelvis att andra sökbegrepp än de som initialt använts under processen befinns mer effektiva och därför kommer till användning i den analys som görs. Dokumentationskravet torde avse inte bara det inledande skedet utan hela den process i vilken personuppgifter behandlas. Detta bör klargöras i författningskommentaren.

14 §

Den föreslagna paragrafen handlar om den interna tillgången till personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Tillgången ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Författningskommentaren ger närmast intrycket att bestämmelsen tar sikte enbart på den som är anställd direkt hos Skatteverket. Det framgår inte i vilken utsträckning som personuppgifter kommer att behandlas också av andra, t.ex. konsulter, som anlitas av Skatteverket, utan att vara anställda där, och om en reglering för deras del i så fall erfordras. Saken bör klargöras under det fortsatta lagstiftningsarbetet.

15 §

I första stycket anges att personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt.

Med elektroniskt utlämnande avses såväl utlämnande genom exempelvis e-post som genom direktåtkomst. Den som har direktåtkomst till uppgifterna kan på egen hand göra sökningar men kan inte påverka innehållet i uppgifterna. Den föreslagna regleringen innebär att det är Skatteverket som ska avgöra om t.ex. en annan myndighet ska ha direktåtkomst till uppgifterna.

De uppgifter som Skatteverket behandlar är ofta uppgifter som omfattas av sekretess och i många fall av absolut sekretess. Vid direktåtkomst fattas inte något beslut om utlämnande av uppgifter i varje enskilt fall. Det går visserligen inte att ge direktåtkomst till uppgifterna utan att det finns en sekretessbrytande bestämmelse. Direktåtkomst innebär dock ett stort informationsöverskott och leder till att informationen får en större spridning, vilket ökar risken för kränkningar av den personliga integriteten. I lagrådsremissen berörs frågorna enbart översiktligt.

Enligt Lagrådets uppfattning är det mindre lämpligt att överlåta till myndigheten att utan restriktioner eller närmare vägledning på egen hand avgöra i vilka situationer det kan anses vara lämpligt att ge direktåtkomst till uppgifterna. I vart fall bör förslagen kompletteras med en närmare analys av vilka situationer det kan vara möjligt att överväga direktåtkomst och hur avvägningen mellan behovet av informationsöverföring och skyddet av den personliga integriteten ska göras.

Förslaget till folkbokföringsdatalag

1 §

I paragrafen anges syftet med lagen. Här gör sig samma synpunkter gällande som beträffande 1 § i förslaget till beskattningsdatalag. Lagrådet föreslår att paragrafen ges följande lydelse.

Syftet med denna lag är att ge Skatteverket möjlighet att inom folkbokföringsverksamheten behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

2 §

Paragrafen reglerar lagens tillämpningsområde. Enligt första stycket så gäller lagen vid behandling av personuppgifter i viss angiven folkbokföringsverksamhet. Som sista punkt (punkt 7) anges ”någon annan liknade uppgift som Skatteverket ska utföra”. Utformningen av bestämmelsen kan både ge intryck av att det finns annan folkbokföringsverksamhet som inte omfattas av lagens tillämpningsområde samtidigt som punkt 7 verkar fånga upp all eventuell icke tidigare nämnd verksamhet. Enligt Lagrådet bör författningskommentaren förtydligas så att det framgår om all folkbokföringsverksamhet omfattas eller om något faller utanför.

5 §

I linje med vad som har anförts i anslutning till 7 § i förslaget till beskattningsdatalag bör det klargöras hur uttrycken ”nödvändig” och ”behövs” används i författningstexten och vilken betydelse de har i lagen. Jämför i förslaget till folkbokföringsdatalag 8 § om känsliga personuppgifter respektive 13 § om tillgång till personuppgifter och 15 § om längsta tid för behandling av personuppgifter.

6 § Här gör sig samma synpunkter gällande som beträffande 8 § i förslaget till beskattningsdatalag. Rubriken före 9 § Det kan övervägas att ta bort eller modifiera rubriken före 9 § i enlighet med vad som har anförts om rubriken före 11 § i förslaget till beskattningsdatalag. 12 § Här gör sig samma synpunkter gällande som beträffande 13 § i förslaget till beskattningsdatalag. 13 § Den föreslagna paragrafen handlar om den interna tillgången till personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Lagrådet anser, liksom när det gäller 14 § beskattningsdatalagen, att det behövs ett förtydligande av hur reglerna ska tillämpas om Skatteverket anlitar någon som inte är anställd hos verket.

Förslaget till tulldatalag

1 §

I paragrafen anges syftet med lagen. Här gör sig samma synpunkter gällande som beträffande 1 § i förslaget till beskattningsdatalag. Lagrådet föreslår att paragrafen ges följande lydelse.

Syftet med denna lag är att ge Tullverket möjlighet att inom sådan verksamhet som anges i 2 § behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

6 §

I linje med vad som har anförts i anslutning till 7 § i förslaget till beskattningsdatalag bör det klargöras hur uttrycken ”nödvändig” och ”behövs” används i författningstexten och vilken betydelse de har i lagen. Jämför i förslaget till tulldatalag 9 § om känsliga personuppgifter och 10 § om sökbegränsningar respektive 13 § om tillgång till personuppgifter och 15 § om längsta tid för behandling av personuppgifter.

7 §

Här gör sig samma synpunkter gällande som beträffande 8 § i förslaget till beskattningsdatalag.

Rubriken före 10 §

Det kan övervägas att ta bort eller modifiera rubriken före 10 § i enlighet med vad som har anförts om rubriken före 11 § i förslaget till beskattningsdatalag.

12 §

Här gör sig samma synpunkter gällande som beträffande 13 § i förslaget till beskattningsdatalag.

13 §

Den föreslagna paragrafen handlar om den interna tillgången till personuppgifter i Tullverkets verksamhet. Lagrådet anser, liksom när det gäller 14 § beskattningsdatalagen, att det behövs ett förtydligande av hur reglerna ska tillämpas om Tullverket anlitar någon som inte är anställd hos verket.

14 §

Här gör sig liknande synpunkter gällande som beträffande 15 § i förslaget till beskattningsdatalag.

Förslaget till kronofogdedatalag

1 §

I paragrafen anges syftet med lagen. Här gör sig samma synpunkter gällande som beträffande 1 § i förslaget till beskattningsdatalag. Lagrådet föreslår att paragrafen ges följande lydelse.

Syftet med denna lag är att ge Kronofogdemyndigheten möjlighet att inom sådan verksamhet som anges i 2 § behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

7 §

I linje med vad som har anförts i anslutning till 7 § i förslaget till beskattningsdatalag bör det klargöras hur uttrycken ”nödvändig” och ”behövs” används i författningstexten och vilken betydelse de har i lagen. Jämför i förslaget till kronofogdedatalag 10 § om känsliga personuppgifter och 11 § om sökbegränsningar respektive 14 § om tillgång till personuppgifter och 16 § om längsta tid för behandling av personuppgifter.

8 §

Här gör sig samma synpunkter gällande som beträffande 8 § i förslaget till beskattningsdatalag.

Rubriken före 11 §

Det kan övervägas att ta bort eller modifiera rubriken före 11 § i enlighet med vad som har anförts om rubriken före 11 § i förslaget till beskattningsdatalag.

12 §

Här gör sig samma synpunkter gällande som beträffande 13 § i förslaget till beskattningsdatalag.

14 §

Den föreslagna paragrafen handlar om den interna tillgången till personuppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Lagrådet anser, liksom när det gäller 14 § beskattningsdatalagen, att det behövs ett förtydligande av hur reglerna ska tillämpas om Kronofogdemyndigheten anlitar någon som inte är anställd hos myndigheten.

15 §

Här gör sig liknande synpunkter gällande som beträffande 15 § i förslaget till beskattningsdatalag.

Förslaget till lag om det statliga personadressregistret

11 §

I remissens lagförslag anges i 5 § att uppgifterna i det statliga personadressregistret (SPAR) får behandlas bland annat för att ta ut uppgifter om namn och adress genom urvalsdragning för direktreklam.

11§ andra stycket upplyser att rätten att göra invändningar mot behandling för direkt marknadsföring finns i artikel 21.2 i EU:s dataskyddsförordning. Vid behandlingen i Lagrådet har det upplysts att begreppet direktreklam kan uppfattas som ett snävare begrepp än begreppet direkt marknadsföring. Begreppen är snarlika och för att undvika problem i tillämpningen bör det i författningskommentaren till 11 § föras in en upplysning om skillnaden mellan de båda begreppen.

12§

Paragrafen handlar om längsta tid för behandling av personuppgifter. Uppgifterna får inte behandlas i SPAR under längre tid än vad som ”behövs” med hänsyn till ändamålet med behandlingen. I författningskommentaren lämnas ingen vägledning om vilken tid som personuppgiftsbehandlingen behövs. Ändamålet synes dock vara att behandla uppgifter så länge de är aktuella.

Som Lagrådet har påpekat i anslutning till bland annat 7 § i förslaget till beskattningsdatalag anges omväxlande att personuppgiftsbehandlingen ska vara ”nödvändig” och att den ”behövs”. Lagrådet har där framhållit att det bör klargöras hur uttrycken används och vilken betydelse de har.

13 §

Paragrafen innebär att misstänkt oriktiga och ofullständiga uppgifter i SPAR ska anmälas. Bestämmelsen gäller för den som i tjänsten har tagit del av en uppgift som är hämtad från SPAR, och anmälan ska göras till den myndighet som ansvarar för registret. Tanken är att anmälningarna ska bidra till registrets kvalitet och tillförlitlighet.

Det är emellertid inte tydligt varför anmälan ska göras till den myndighet som ansvarar för registret. Sålunda bygger registret på uppgifter som kommer från annan verksamhet. Möjligen är tanken att registermyndigheten ska fungera som en central mottagare av anmälningarna för att i sin tur vidarebefordra de misstänkt oriktiga eller ofullständiga uppgifterna till andra myndigheter för utredning och kontroll. Frågan bör belysas under det fortsatta arbetet.

Vidare framstår bestämmelsens rättsliga innebörd som oklar. Enligt författningskommentaren uttrycker 13 § en generell anmälningsskyldighet för samtliga som nyttjar SPAR:s tjänster avseende alla uppgifter som är hämtade från registret. Det kopplas emellertid inte några rättsliga följder till vad som alltså betecknas som en skyldighet. Som skyldighet betraktad ter sig bestämmelsen också som långtgående i sin omfattning. Inte minst gäller det mot bakgrund av att den riktar sig till den som i tjänsten har tagit del av uppgiften. Bestämmelsen synes alltså ta sikte på alla som hos en juridisk person – inom ramen för sitt arbete där – tar del av uppgifterna. Den angivna skyldigheten, som ska fullgöras genast, ska också inträda redan vid misstanken att en uppgift är oriktig eller ofullständig, och efter vad som anges i författningskommentaren är tröskeln för att göra en anmälan låg.

Enligt Lagrådets uppfattning är bestämmelsens funktion oklar och det är i vart fall angeläget att den rättsliga innebörden klargörs och preciseras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Förslaget till lag om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter

1 §

I paragrafen anges syftet med lagen. Här gör sig samma synpunkter gällande som beträffande 1 § i förslaget till beskattningsdatalag. Lagrådet föreslår att paragrafen ges följande lydelse.

Syftet med denna lag är att ge Skatteverket möjlighet att inom sådana verksamheter som anges i 2 § behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

5 §

I linje med vad som har anförts i anslutning till 7 § i förslaget till beskattningsdatalag bör det klargöras hur uttrycken ”nödvändig” och

”behövs” används i författningstexten och vilken betydelse de har i lagen. Jämför i det nu aktuella lagförslaget 5 § om ändamål och 8 § om känsliga personuppgifter respektive 10 § om tillgång till personuppgifter och 12 § om längsta tid för behandling av personuppgifter.

Rubriken före 9 §

Det kan övervägas att ta bort eller modifiera rubriken före 9 § i enlighet med vad som har anförts om rubriken före 11 § i förslaget till beskattningsdatalag.

10 §

Den föreslagna paragrafen handlar om den interna tillgången till personuppgifter i Skatteverkets verksamhet. Lagrådet anser, liksom när det gäller 14 § beskattningsdatalagen, att det behövs ett förtydligande av hur reglerna ska tillämpas om Skatteverket anlitar någon som inte är anställd hos verket.

Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen

1 a §

I 1 § anges att folkbokföring enligt lagen innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av de uppgifter om en person som får registreras enligt 1 a §. I denna anges vilka uppgifter som Skatteverket får registrera om en person. Formuleringen med får ger intryck av att det inte är nödvändigt att Skatteverket registrerar uppgifterna. Samtidigt är det fråga om sådana uppgifter som enligt 1 § utgör folkbokföringen. Det torde således vara fråga om uppgifter som ska registreras av Skatteverket, när förutsättningar för detta finns.

Det kan i det här sammanhanget påpekas att det av 1 § andra stycket framgår att vigsel, födelse och dödsfall i landet ska registreras även i fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd. Den formuleringen talar för att motsvarande uppgifter ska registreras för den som är folkbokförd.

Formuleringen med får ger vidare intryck av att det är en uttömmande lista över vilka uppgifter som får registreras. Vid föredragningen har upplysts om att det inte är avsikten utan att Skatteverket får registrera även andra uppgifter om en person.

Enligt Lagrådets uppfattning måste det klargöras i vilken utsträckning som den aktuella bestämmelsen ger uttryck för de uppgifter som Skatteverket ska registrera. Lagtexten kan även behöva kompletteras med att Skatteverket får registrera andra uppgifter.

Som ovan har angivits ska Skatteverket registrera uppgift om vigsel, födelse och dödsfall i landet även i fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd. Av listan i aktuell paragraf framgår inte att uppgift

om vigsel ska registreras. Listan bör således kompletteras med denna uppgift.

Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen

17 kap. 1 a §

Denna paragraf som gäller sekretess för vissa uppgifter som hänför sig till dataanalys och urval i syfte att skydda allmänna intressen reglerar i dess gällande lydelse endast Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Paragrafen föreslås ändras så att den omfattar verksamheter enligt alla de fyra föreslagna datalagarna. Lagrådet förordar att lagtexten utformas så att folkbokföringsverksamheten inte ges någon särställning i förhållande till verksamhet enligt de andra lagarna. Lagtexten kan därför ges följande lydelse.

Sekretess gäller för uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i

Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen (0000:00),
Skatteverkets verksamhet som avses i 2 § folkbokföringsdatalagen (0000:00),
Tullverkets verksamhet som avses i 2 § tulldatalagen (0000:00), eller
Kronofogdemyndighetens verksamhet som avses i 2 § kronofogdedatalagen (0000:00).

Sekretess enligt första stycket gäller om det kan antas att det allmännas syfte med sådana analyser och urval motverkas om uppgiften röjs.

I författningskommentaren bör det upplysas att begreppet fel är vidare än begreppet felaktighet, vilket är det begrepp som finns i lagrummets gällande lydelse.

34 kap. 10 b §

Den föreslagna paragrafen reglerar sekretess i verksamhet som avser dataanalyser och urval i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Sekretess gäller enligt första stycket första meningen i verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Kronofogdemyndighetens verksamhet enligt 2 § kronofogdedatalagen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Enligt andra meningen ska detsamma gälla i Kronofogdemyndighetens verksamhet som avser dataanalyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning. Enligt Lagrådets uppfattning bör det även av andra

meningen framgå att sekretessen ska gälla i verksamhet enligt 2 § kronofogdedatalagen. Lagrådet noterar att den sekretess som enligt 17 kap. 1 a § ska gälla för uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i Kronofogdemyndighetens verksamhet inte omfattar uppgift om metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till dataanalyser och urval i syfte att motverka överskuldsättning.

Förslaget till lag om ändring i lagen om samordningsnummer

1 kap. 2 §

I andra stycket anges de uppgifter om en person som Skatteverket får registrera. Här gör sig samma synpunkter gällande som beträffande 1 a § folkbokföringslagen avseende huruvida uppgifterna får eller ska registreras av Skatteverket. Lagrådet noterar även att uppräkningen av vilka uppgifter som registreringen ska avse är avsedd att vara uttömmande.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 december 2025

Närvarande: statsrådet Svantesson, ordförande och stadsråden Edholm,

Waltersson Grönvall, Jonson, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner,

Wykman, Liljestrand, Bohlin, Britz, Mohamsson,

Föredragande: statsrådet Svantesson

Regeringen beslutar proposition Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten

	Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 december
	2025 .....................................................................................

Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten

Propositionens huvudsakliga innehåll

Innehållsförteckning

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

2Lagförslag

2.1Förslag till beskattningsdatalag

Lagens syfte

Lagens tillämpningsområde

Förhållandet till annan reglering

Personuppgiftsansvar

Ändamål

Känsliga personuppgifter

Sökbegränsningar

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

Tillgång till personuppgifter

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

Längsta tid för behandling

Begränsning av information till den registrerade

Begränsning av rätten att göra invändningar

2.2Förslag till folkbokföringsdatalag

Lagens syfte

Lagens tillämpningsområde

Förhållandet till annan reglering

Personuppgiftsansvar

Ändamål

Känsliga personuppgifter

Sökbegränsningar

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

Tillgång till personuppgifter

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

Längsta tid för behandling

Begränsning av rätten att göra invändningar

2.3Förslag till tulldatalag

Lagens syfte

Lagens tillämpningsområde

Förhållandet till annan reglering

Personuppgiftsansvar

Ändamål

Känsliga personuppgifter

Sökbegränsningar

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

Tillgång till personuppgifter

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

Längsta tid för behandling

Begränsning av rätten att göra invändningar

2.4Förslag till kronofogdedatalag

Lagens syfte

Lagens tillämpningsområde

Förhållandet till annan reglering

Personuppgiftsansvar

Ändamål

Känsliga personuppgifter

Sökbegränsningar

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

Tillgång till personuppgifter

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

Längsta tid för behandling

Begränsning av rätten att göra invändningar

Rättelse av uppgifter och överklagande

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2025:803) om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet

2.6Förslag till lag om det statliga personadressregistret

Inledande bestämmelser

Förhållandet till annan reglering

Personuppgiftsansvar

Ändamål

Registerinnehåll

Utlämnande av uppgifter

Sökbegrepp

Rätten att göra invändningar

Längsta tid för behandling

Anmälan om misstänkt oriktig eller ofullständig uppgift

2.7Förslag till lag om dataskydd i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter

Lagens syfte

Lagens tillämpningsområde

Förhållandet till annan reglering

Personuppgiftsansvar

Ändamål

Känsliga personuppgifter

Sökbegränsningar