Förenklad leverantörskontroll vid upphandling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det inrättas ett system för samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och användning av valfrihetssystem. Genom systemet ska det vara möjligt för upphandlande myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl för uteslutning av en leverantör till följd av brott, obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter samt med anledning av vissa kvalificerade ekonomiska svårigheter (t.ex. konkurs). En sådan leverantörskontroll ska kunna begäras både i samband med tilldelning av kontrakt och vid uppföljning av avtal. Det föreslås också kompletterande sekretessbestämmelser, bestämmelser om tystnadsplikt och bestämmelser om rättsligt stöd för viss personuppgiftsbehandling i fråga om de uppgifter som kan komma fram av kontrollen i belastningsregistret.

Det föreslås vidare att bestämmelserna om uteslutning av leverantörer i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) i huvudsak även ska gälla vid uteslutning av sökande i lagen (2008:962) om valfrihetssystem. En upphandlande myndighet ska därmed, med ett fåtal undantag, få utesluta en sökande på de direktivstyrda uteslutningsgrunder som följer av LOU. Ändringarna innebär att grunderna för när en leverantör kan uteslutas inte kommer att skilja sig åt beroende av om den aktuella tjänsten upphandlas eller tillhandahålls i ett valfrihetssystem.

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem.
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning.
9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi.
10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik.

2Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:1145) om offentlig upphandling dels att 1 kap. 2 §, 13 kap. 1 § och 15 kap. 5 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sju nya paragrafer, 1 kap. 12 a §, 4 kap. 20 §,

13 kap. 4 a §, 19 kap. 3 a, 17 a och 17 b §§ och 19 a kap. 3 a §, och närmast före 4 kap. 20 §, 13 kap. 4 a §, 19 kap. 3 a och 17 b §§ och 19 a kap. 3 a § nya rubriker av följande lydelse.

5. terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artiklarna 3 och 5–12 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF, i den ursprungliga lydelsen, eller anstiftan, medhjälp och försök att begå brott i den mening som avses i artikel 14 i det direktivet, eller
6. människohandel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, i den ursprungliga lydelsen.

Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

4 a §

Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskydds- förordning får behandlas av den upphandlande myndigheten och leverantören endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelserna ska leda till uteslutning på grund av brott vid

– upphandlingar enligt detta kapitel, eller

– uppföljningar av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter upphandlingar enligt detta kapitel.

Första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt 3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

15 kap.

5 §

En leverantör är inte skyldig att lämna in kompletterande dokument eller andra skriftliga bevis, om den upphandlande myndigheten

1. redan har tillgång till materialet, eller
2. själv har möjlighet att kostnadsfritt få tillgång till intyg eller relevant information direkt med hjälp av elektroniska medel.

En leverantör är inte heller skyl-dig att lämna in kompletterande dokument eller andra skriftliga bevis om den upphandlande myndigheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till motsvarande information via en myndighet som tillhandahåller en funktion för samordnad registerkontroll.

19kap. Tystnadsplikt

3 a §

Den som i samband med en upphandling, eller vid uppföljning av ett kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling, har fått del av uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som förekommer i en angelägenhet som avser kontroll av uppgifter ur belastningsregistret får inte obehörigen röja eller utnyttja dessa uppgifter.

Ioffentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess som tillämpas i det allmännas verksamhet.

17 a §

Vid kontroll av om det enligt 17 § finns grund för att utesluta en leverantör från att delta i en upphandling får en upphandlande myndighet inte begära att leverantören lämnar handlingar eller intyg om myndigheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till motsvarande information genom en funktion för samordnad registerkontroll.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna dels att 1 kap. 2 § och 13 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sju nya paragrafer, 1 kap. 10 a §, 4 kap. 18 §, 13 kap. 5 a §, 19 kap. 3 a, 17 a och 17 b §§ och 19 a kap. 3 a §, och närmast före 4 kap. 18 §, 13 kap. 5 a §, 19 kap. 3 a och 17 b §§ och 19 a kap. 3 a § nya rubriker av följande lydelse.

1kap. 2 §

Denna lag gäller för upphandling som genomförs av en upphandlande enhet för verksamhet inom områdena vatten, energi, transporter eller posttjänster enligt 2 kap. 1–8 §§ (upphandling inom försörjningssektorerna). Med upphandling avses de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt.

Lagen gäller även när en upphandlande enhet anordnar en projekttävling. Vad som avses med projekttävling anges i 1 kap. 18 §.

Det finns bestämmelser som även gäller vid uppföljning av kontrakt och ramavtal i 4 kap. 18 §, 13 kap. 5 a §, 19 kap. 3 a och 17 b §§ och 19 a kap. 3 a §.

10 a §

Med EU:s dataskyddsförordning avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

4kap. Tystnadsplikt

18 §

Den som i samband med en upphandling, eller vid uppföljning av ett kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling, har fått del av uppgifter om en

obehörigen röja eller utnyttja dessa uppgifter.

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess som tillämpas i det allmännas verksamhet.

17 a §

Vid kontroll av om det enligt 17 § finns grund för att utesluta en leverantör från att delta i en upphandling får en upphandlande enhet inte begära att leverantören lämnar handlingar eller intyg om enheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till motsvarande information genom en funktion för samordnad registerkontroll.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

17 b §

Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas av den upphandlande enheten och leverantören endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelserna ska leda till uteslutning på grund av brott vid

– upphandlingar enligt detta kapitel, eller

– uppföljningar av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter upphandlingar enligt detta kapitel.

Första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt 3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

19 a kap.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner dels att 1 kap. 2 § och 11 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 10 a §, 4 kap. 12 § och 11 kap. 4 b och 5 a §§, och närmast före 4 kap. 12 § och 11 kap. 4 b och 5 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

1 kap.

2 §

Denna lag gäller för upphandling av byggkoncessioner och tjänstekoncessioner som genomförs av en upphandlande myndighet eller enhet (upphandling av koncessioner). Med upphandling avses de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av en koncession.

Det finns bestämmelser som även gäller vid uppföljning av kontrakt i 4 kap. 12 § och 11 kap. 5 a §.

10 a §

Med EU:s dataskyddsförordning avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

4 kap. Tystnadsplikt

12 §

Den som i samband med en upphandling, eller vid uppföljning av ett kontrakt som ingåtts efter en upphandling, har fått del av uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som förekommer i en angelägenhet som avser kontroll av uppgifter ur belastningsregistret får inte obehörigen röja eller utnyttja dessa uppgifter.

5.terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artiklarna 3 och 5–12 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF, i den ursprungliga lydelsen, eller anstiftan, medhjälp och försök att begå brott i den mening som avses i artikel 14 i det direktivet, eller

6. människohandel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, i den ursprungliga lydelsen.

Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören.

Underlag vid kontroll av uteslutningsgrunder

4 b §

Vid kontroll av om det enligt detta kapitel finns grund för att utesluta en leverantör från att delta i en upphandling får en upphandlande myndighet eller enhet inte begära att leverantören lämnar handlingar eller intyg om myndigheten eller enheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till motsvarande information genom en funktion för samordnad registerkontroll.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

5 a §

Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskydds- förordning får behandlas av den upphandlande myndigheten eller enheten och leverantören endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelserna ska leda till uteslutning på grund av brott vid

– upphandlingar enligt denna lag, eller

– uppföljningar av kontrakt som ingåtts efter upphandlingar enligt denna lag.

Första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt 3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande

bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2011:1029) om upphandling på försvars-och säkerhetsområdet dels att 11 kap. 4 § ska upphöra att gälla, dels att 11 kap. 1 § och 15 kap. 16 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sex nya paragrafer, 1 kap. 2 a och 14 §§, 2 kap. 31 §, 11 kap. 1 a och 4 §§ och 15 kap. 16 a §, och närmast före 1 kap. 14 §, 11 kap. 1 a § och 15 kap. 16 a § nya rubriker av följande lydelse.

1 kap.

2 a §

Det finns bestämmelser som gäller vid uppföljning av kontrakt och ramavtal i 14 §, 11 kap. 1 a § och 15 kap. 16 a §.

Tystnadsplikt

14 §

Den som i samband med en upphandling, eller vid uppföljning av ett kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling, har fått del av uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som förekommer i en angelägenhet som avser kontroll av uppgifter ur belastningsregistret får inte obehörigen röja eller utnyttja dessa uppgifter.

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess som tillämpas i det allmännas verksamhet.

2 kap.

31 §Not1

Med EU:s dataskyddsförordning avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på

5.terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artiklarna 3 och 5–12 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF, i den ursprungliga lydelsen, eller anstiftan, medhjälp och försök att begå brott i den mening som avses i artikel 14 i det direktivet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:962) om valfrihetssystemNot1dels att 7 kap. ska upphöra att gälla, dels att 8 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 7 kap., två nya paragrafer, 2 kap.

8 § och 10 kap. 10 §, och närmast före 10 kap. 10 § en ny rubrik av följande lydelse.

2kap. 8 §

Med EU:s dataskyddsförordning avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

7 kap. Uteslutning av sökande

Brott

1 § En upphandlande myndighet får utesluta en sökande om myndigheten får kännedom om att den sökande enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar

1. sådan brottslighet som avses i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet,
2. bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän

iEuropeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, korruption enligt artikel 2.1 i rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn, eller korruption enligt nationella bestämmelser,

3. bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,
4. penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt definitionen i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för

penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113,

5. terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artiklarna 3 och 5–12 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF, i den ursprungliga lydelsen, eller anstiftan, medhjälp och försök att begå brott i den mening som avses i artikel 14 i det direktivet, eller
6. människohandel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, i den ursprungliga lydelsen.

Om den sökande är en juridisk person, får den sökande uteslutas om en fysisk person som ingår i den sökandes förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera den sökande.

Obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter

2 § En upphandlande myndighet får utesluta en sökande om myndigheten får kännedom om att den sökande inte har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker, och detta har fastställts genom ett bindande domstolsavgörande eller myndighetsbeslut som har fått laga kraft.

En upphandlande myndighet får även utesluta en sökande om myndigheten på ett annat lämpligt sätt kan visa att de skyldigheter som avses i första stycket inte har fullgjorts.

Missförhållanden i övrigt i fråga om en sökandes verksamhet

3 § En upphandlande myndighet får utesluta en sökande om

1.myndigheten kan visa att den sökande har åsidosatt tillämpliga miljö-

,social- eller arbetsrättsliga skyldigheter,

2.den sökande a)är i konkurs eller är föremål för insolvens-eller likvidationsförfaranden, b)är föremål för tvångsförvaltning, c)har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer, eller d)har avbrutit sin näringsverksamhet eller befinner sig i en motsvarande situation, till följd av ett förfarande enligt nationella lagar och andra författningar, som liknar dem som avses i a–c,

3. myndigheten kan visa att den sökande gjort sig skyldig till något allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att den sökandes redbarhet kan ifrågasättas,

2.6Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

19 kap.

3 c §

Sekretessen enligt 3 § andra stycket hindrar inte att uppgift lämnas till en myndighet eller den som har begärt kontrollen, om uppgiften är nödvändig för kontroll av om det finns skäl för uteslutning i enlighet med vad som föreskrivs i

1. 11 kap. 1 § och 2 § första stycket 1 och 2 lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,
2. 13 kap. 1 och 2 §§ och 3 § 2 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,
3. 13 kap. 1 och 2 §§ och 4 § 2 lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, eller
4. 11 kap. 1 och 2 §§ och 4 § 2 lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.

35 kap.

Uteslutning vid upphandling m.m. på grund av brott

1 a §

Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan

Sekretessbrytande bestämmelse

7 k §

Sekretessen enligt 7 j § hindrar inte att uppgift lämnas till en myndighet eller den som har begärt kontrollen, om uppgiften är nödvändig för kontroll av om det finns skäl för uteslutning enlighet med vad som föreskrivs i

1. 11 kap. 1 § och 2 § första stycket 1 och 2 lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,
2. 13 kap. 1 och 2 §§ och 3 § 2 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,
3. 13 kap. 1 och 2 §§ och 4 § 2 lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, eller 4. 11 kap. 1 och 2 §§ och 4 § 2 lagen (2016:1147) om upphandling

av koncessioner.

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

39 §Not1

Har förhandling enligt 38 § ägt rum och förklarar den centrala arbetstagarorganisationen eller, om en sådan inte finns, den arbetstagarorganisation som har slutit kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgärden kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller att åtgärden på annat sätt strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, får åtgärden inte beslutas eller verkställas av arbetsgivaren.

Vid upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem får en förklaring enligt första stycket göras endast om den grundar sig på omständigheter som anges i

–13 kap. 1, 2 och 3 §§ samt 19 kap. 17 § lagen om offentlig upphandling,

–13 kap. 1 och 2–4 §§ samt 19 kap. 17 § lagen om upphandling inom försörjningssektorerna,

–11 kap. 1 och 2–4 §§ lagen om upphandling av koncessioner,

–11 kap. 1–3 §§ samt 15 kap. 16 § lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, eller

– 7 kap. 1 § lagen om valfrihetssystem.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning

5 d §Not1

Regionen får utesluta en sökande från att delta i ansökningsförfarandet i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. 1 och 2 §§ lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Det som sägs där om upphandlande myndighet ska i stället avse region.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
2. För ansökningsinbjudningar som har publicerats före ikraftträdandet gäller 5 d § i den äldre lydelsen.

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi

5 d §Not2

Regionen får utesluta en sökande från att delta i ansökningsförfarandet i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. 1 och 2 §§ lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Det som sägs där om upphandlande myndighet ska i stället avse region.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
2. För ansökningsinbjudningar som har publicerats före ikraftträdandet gäller 5 d § i den äldre lydelsen.

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

–5 kap. 3 § (värdetidpunkt),

–6 kap. (förfarandet vid upphandling),

–7 kap. (tekniska krav och funktionskrav),

–8 kap. (annonsering av upphandling), utom 2 och 8 §§,

–9 kap. (tidsfrister för anbudsansökningar och anbud),

–10 kap. (kommunikation, information till leverantörer och dokumentation),

–11 kap. (uteslutning av leverantörer),

–12 kap. (kvalificering),

–13 kap. (utvärdering av anbud och tilldelning av koncessioner),

–14 kap. (fullgörande av koncessioner), utom 9 §,

–16 kap. (avtalsspärr, överprövning och skadestånd), och

–17 kap. 6–15 §§ (upphandlingsskadeavgift).

Denna lag träder i kraft 1 juli 2026.

3Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade i juni 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling och vid ansökan om att delta i ett valfrihetssystem. Utredningen fick även i uppdrag att ta ställning till om reglerna om uteslutning av leverantörer från att delta i valfrihetssystem bör skärpas, utreda om det finns rättsligt stöd för att behandla personuppgifter vid uppföljning av avtal, ta ställning till om det bör införas obligatoriska krav på arbetsrättsliga villkor vid icke-direktivstyrda upphandlingar och analysera de rättsliga förutsättningarna för att vid offentlig upphandling införa begränsningar av antalet underleverantörsled samt bedöma om det finns skäl för en sådan begränsning (dir. 2022:50).

Utredningen, som tog namnet Leverantörskontrollutredningen, överlämnade i augusti 2023 betänkandet En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43). En sammanfattning av betänkandet i relevanta delar finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2023/02414).

Sveriges Kommuner och Regioner samt Adda AB har i en skrivelse bl.a. föreslagit att regeringen omgående ska verkställa systemet för leverantörskontroller hos Bolagsverket samt att leverantörskontrollen ska samlas hos Bolagsverket så att upphandlande organisationer endast får en myndighetskontakt (Fi2024/02041). Bolagsverket, som fått i uppdrag att under åren 2025–2027 utveckla ett it-system för samordnad leverantörskontroll, har i en delrapport gällande uppdraget bl.a. fört fram att det finns delar i Leverantörskontrollutredningens förslag som behöver förtydligas under lagstiftningsarbetet (Fi2025/00975).

I denna proposition behandlas Leverantörskontrollutredningens lagförslag förutom i den del det gäller ett rättsligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter vid uppföljning av avtal. Den frågan bereds vidare i Regeringskansliet. Övriga förslag (förordningsändringar) i betänkandet bereds även de vidare i Regeringskansliet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 12 februari 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 4. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

4Lagstiftning om upphandling och valfrihetssystem

valfrihetssystem

4.1Lagstiftning på upphandlingsområdet

Bestämmelser om upphandling finns i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (LOU-direktivet). Därutöver finns ytterligare tre centrala lagar på upphandlingsrättens område.

I lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) regleras upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster. Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (LUF-direktivet). Förfarandet för upphandling av koncessioner regleras i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK). Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (LUK-direktivet). För upphandling på försvars-och säkerhetsområdet finns en särskild reglering genom lagen (2011:1029) om upphandling på försvars-och säkerhetsområdet (LUFS). Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars-och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (LUFS-direktivet). Med upphandlingslagarna avses i denna proposition LOU, LUF, LUK och LUFS.

Utöver upphandlingslagarna finns även särskilda bestämmelser om upphandling av kollektivtrafik i 4 a kap. lagen (2010:1065) om kollektivtrafik.

4.2Direktivstyrd och icke-direktivstyrd upphandling

Upphandlingslagarna reglerar förfarandet för upphandlingar som genomförs av en upphandlande myndighet eller enhet. Lagarna innehåller bestämmelser om både upphandlingar vars beräknade värde överstiger vissa i upphandlingsdirektiven angivna tröskelvärden (direktivstyrd upphandling) och upphandlingar under direktivens tröskelvärden (icke-direktiv- styrd upphandling). I samtliga lagar finns även ett antal undantag från lagarnas tillämpningsområden. De i upphandlingsdirektiven angivna tröskelvärdena revideras av Europeiska kommissionen vartannat år. Tröskelvärdena har återgivits i tillkännagivande (2024:30) om tröskelvärden vid offentlig upphandling.

I enlighet med de bakomliggande direktiven görs i LOU, LUF och LUK skillnad mellan tjänster som fullt ut omfattas av direktiven och tjänster för vilka endast vissa bestämmelser i direktiven är tillämpliga (s.k. sociala tjänster och andra särskilda tjänster). I LUFS görs i enlighet med LUFS-direktivet på motsvarande sätt skillnad mellan A-tjänster och B-tjänster. Sociala tjänster och andra särskilda tjänster respektive B-tjänster är sådana tjänster som bedömts lämpa sig mindre väl för gränsöverskridande handel.

De upphandlingar som helt eller delvis faller utanför direktivens tillämpningsområden regleras i 19 och 19 a kap. LOU och LUF respektive 15 och 15 a kap. LUK och LUFS. Kapitlen omfattar dels upphandlingar vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde, dels upphandlingar som avser sociala tjänster och andra särskilda tjänster respektive B-tjänster oavsett värde.

4.3Valfrihetssystem

Bestämmelser om inrättande av s.k. valfrihetssystem finns i lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) och lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen (LOV hos Arbetsförmedlingen), gemensamt benämnda valfrihetslagarna. LOV hos Arbetsförmedlingen hänvisar till att LOV ska tillämpas när Arbetsförmedlingen inrättar valfrihetssystem inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Definitionen av ett valfrihetssystem är ett förfarande där den enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som en upphandlande myndighet godkänt och tecknat kontrakt med (1 kap. 1 § LOV). Syftet med valfrihetssystem är att ge den enskilde möjlighet att välja utförare, samtidigt som konkurrensen mellan utförarna i valfrihetssystemet leder till ökad kvalitet och effektivitet (prop. 2008/09:29 s. 18). Karaktäristiskt för valfrihetssystem är därmed att det handlar om tjänster som en offentlig aktör ska tillhandahålla och som nyttjas av de medborgare som har rätt att använda dem. Vid inrättandet av ett valfrihetssystem används inte några tilldelningskriterier utan alla leverantörer som uppfyller de krav som ställs måste antas.

Vid införandet av LOU, LUF och LUK ansåg regeringen att det fanns skäl som talade för att ett valfrihetssystem inte utgör en upphandlingsrättslig anskaffning eftersom förfarandet vid valfrihetssystem inte leder till att den upphandlande myndigheten gör något urval bland leverantörerna (prop. 2015/16:195 del 1 s. 354–356). Välfärdsutredningen, som bl.a. hade i uppdrag att klarlägga hur valfrihetssystemen enligt LOV bör klassificeras rättsligt, gjorde senare samma bedömning (SOU 2016:78 s. 565–574). Samma bedömning gjordes även av regeringen i propositionen Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post (prop. 2023/24:6 s. 19–21).

Även om upphandlingsdirektiven inte är tillämpliga på valfrihetssystem kan ett enskilt valfrihetssystem ändå omfattas av EU-rättens tillämpningsområde. Enligt praxis från EU-domstolen är fördragets regler om de fria rörligheterna och de allmänna principerna om likabehandling, icke-diskri- minering, öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet nämligen tillämpliga även på kontrakt som inte omfattas av upphandlingsdirektiven om de har ett s.k. bestämt gränsöverskridande intresse (se bl.a. dom i de förenade målen Secap och Santorso, C-147/06 och C-148/06, EU:C:2008:277, punkt 21, dom i målet Kommissionen mot Irland, C- 507/03, EU:C:2007:676, punkterna 27–29, dom i målet Wall, C-91/08,

EU:C:2010:182, punkterna 33 och 34 och dom i målet Falk Pharma, C- 410/14, EU:C:2016:399, punkt 44). I de fall ett valfrihetssystem kan ha ett bestämt gränsöverskridande intresse, t.ex. om det avser tjänster eller ett geografiskt område som gör att aktörer från andra medlemsstater kan vara intresserade leverantörer, är därmed fördragets regler om de fria rörligheterna och de allmänna principerna tillämpliga.

5Grunder för uteslutning av leverantörer och sökande

5.1Grunder för att utesluta leverantörer från offentliga upphandlingar

Upphandlingslagarna innehåller, med vissa mindre variationer, likalydande bestämmelser om grunder för uteslutning av leverantörer.

Vid upphandlingar över tröskelvärdena är det avseende vissa uteslutningsgrunder obligatoriskt för den upphandlande myndigheten eller enheten att utesluta en leverantör om myndigheten eller enheten får kännedom om att det finns grund för uteslutning. Vid upphandlingar under tröskelvärdena eller av vissa tjänster (s.k. sociala tjänster och andra särskilda tjänster) kan den upphandlande myndigheten eller enheten däremot välja vilka uteslutningsgrunder som ska tillämpas.

Uteslutningsgrunderna har i LOU, LUF och LUK delats in i de tre kategorierna brott, obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter samt missförhållanden i övrigt. Sedan den 1 juli 2022 gäller för direktivstyrda upphandlingar enligt LOU, LUF och LUK tidsgränser på fem och tre år vid beslut om uteslutning av en leverantör på grund av brott respektive missförhållanden i övrigt.

Brott som uteslutningsgrund

Upphandlande myndigheter och enheter är som framgår ovan i vissa fall skyldiga, och i andra fall har de en möjlighet, att utesluta leverantörer som är dömda för vissa allvarliga brott. Vilka brott som på så sätt kan leda till uteslutning följer av upphandlingslagarna som hänvisar direkt till de EUrättsakter som anges i upphandlingsdirektiven. Som exempel på brott som kan leda till uteslutning kan nämnas

–penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt definitionen i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (det fjärde penningtvättsdirektivet),

–terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artiklarna 3 och 5–12 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF, i den ursprungliga lydelsen, eller anstiftan, medhjälp och försök att begå brott i den mening som avses i artikel 14 i det direktivet (terrorismdirektivet), och

–människohandel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF (människohandelsdirektivet).

Vid det första genomförandet av bestämmelserna om uteslutning av leverantörer som är dömda för vissa allvarliga brott, dvs. vid genomförandet av direktiv 2004/18/EG (2004 års LOU-direktiv) och direktiv 2004/17/EG (2004 års LUF-direktiv), övervägdes om det i stället skulle hänvisas till svenska straffbestämmelser. Lagrådet var av uppfattningen att det var en bättre ordning (prop. 2006/07:128 bilaga 14 s. 630). Regeringen ansåg dock att det fanns flera svårigheter med att ange de svenska straffbestämmelserna i lagtext, bl.a. eftersom de inte är utformade på samma sätt som bestämmelserna i EU-rättsakterna. Uteslutningsgrunder som hänvisar till svenska straffbestämmelser skulle därför kunna få ett annat tillämpningsområde och det skulle vara svårt att jämföra eventuella utländska avgöranden med de svenska bestämmelserna (prop. 2006/07:128 s. 227 och 228). I senare lagstiftningsärenden, som rört införande av motsvarande krav på andra områden eller nya typer av brott, har regeringen valt samma hänvisningsteknik (prop. 2010/11:150 s. 233 och 234 och prop. 2015/16:195 del 2 s. 715 och 716). Lagrådet har då funnit hänvisningstekniken godtagbar (prop. 2015/16:195 del 4 s. 1121).

Om leverantören är en juridisk person ska eller får denne uteslutas i samband med upphandlingar enligt LOU, LUF eller LUK om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för ett brott som är uteslutningsgrundande. Detsamma gäller om en person som är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören har dömts för ett sådant brott (13 kap. 1 § andra stycket LOU, 13 kap. 1 § andra stycket LUF och 11 kap. 1 § andra stycket LUK).

Vid upphandlingar på försvars- och säkerhetsområdet anges i LUFS i stället att en leverantör ska uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brottet (11 kap. 1 § andra stycket). Motsvarande bestämmelser hade denna lydelse även i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (2007 års LOU) och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (2007 års LUF). Ändringarna i dessa lagar gjordes till följd av att de bakomliggande bestämmelserna i EU-direktiven ändrats på motsvarande sätt. När dessa äldre versioner av LOU och LUF ersattes diskuterades om den nya lydelsen utgjorde en ändring i sak eller endast ett förtydligande av vad som redan gällde. Regeringen anförde då att EU-lagstiftarens avsikt inte hade varit att ändra bestämmelsen i sak utan endast att förtydliga den mer vaga formulering som gällt enligt 2004 års LOU-direktiv (prop. 2015/16:195 del 2 s. 729. För ett utförligare resonemang se även SOU 2014:51 s. 221– 223).

Regeringen har anfört att en person som ingår i styrelsen, är firmateck-nare eller verkställande direktör för ett svenskt aktiebolag får antas ingå i denna personkrets men att så inte torde vara fallet för t.ex. en advokat eller extern revisor. Samtidigt angav regeringen att frågan om någon är att anse som företrädare för en leverantör dock får bedömas vid tillämpningen nationellt inom ramen för direktiven och med utgångspunkt i EU-dom- stolens praxis och att det således får överlämnas till rättstillämpningen att närmare bestämma gränserna för vilka personers lämplighet som kan beaktas i sammanhanget (prop. 2015/16:195 del 2 s. 729 och 730). Denna hållning fick kritik från Lagrådet som menade att avgränsningen av personkretsen borde preciseras (prop. 2015/16:195 del 4 s. 1121). Det saknas klargörande praxis från EU-domstolen och det finns inte heller några nationella avgöranden som ger vägledning.

Obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter

En leverantör ska eller får uteslutas från att delta i en upphandling om leverantören inte har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter och detta har fastställts genom ett bindande domstolsavgörande eller myndighetsbeslut som har fått laga kraft. Om det saknas ett sådant bindande domstolsavgörande eller myndighetsbeslut som har fått laga kraft får en uteslutning ske om den upphandlande myndigheten eller enheten på annat lämpligt sätt kan visa att skyldigheten inte är fullgjord.

Enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) är tiden för överklagande av beslut om skatter och socialförsäkringsavgifter i normalfallet sex år efter utgången av beskattningsåret. Det kan därför vara svårt att avgöra om ett beslut har vunnit laga kraft. Regeringen har därför gjort bedömningen att det sannolikt är den fakultativa uteslutningsgrunden som kommer att tillämpas när det gäller obetalda svenska skatter och socialförsäkringsavgifter (prop. 2015/16:195 del 2 s. 732), dvs. att den upphandlande myndigheten eller enheten på annat lämpligt sätt visar att skyldigheten inte är fullgjord. Det uttalades att för svenskt vidkommande innebär detta att beslut att utesluta en leverantör från att delta i en upphandling på grund av obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter normalt kommer att grundas på att det finns ett beslut som får verkställas trots att det inte har fått laga kraft.

Missförhållanden i övrigt

införa de fakultativa uteslutningsgrunderna från 2007 års LOU. Skälet till det var att Lagrådet ansåg att bestämmelsen i lagrådsremissen som mot-svarade den som återfanns i 10 kap. 1 § i 2007 års LOU, inte svarade mot krav på tydlighet och tillgänglighet, bl.a. mot bakgrund av att den brottslighet som det hänvisades till inte hade någon direkt motsvarighet i den svenska brottsbalken. Eftersom det inte fanns en EU-rättslig skyldighet att tillämpa dessa uteslutningsgrunder vid inrättandet av valfrihetssystem valde regeringen att följa Lagrådets synpunkter och avstå från att införa en motsvarande bestämmelse till 10 kap. 1 § 2007 års LOU i LOV (prop. 2008/09:29 s. 85).

5.3De förenklade reglerna från februari 2022

Reglerna för direktivstyrda upphandlingar som avser sociala tjänster och andra särskilda tjänster i LOU-direktivet är betydligt mindre omfattande än vad som gäller för övriga direktivstyrda upphandlingar, bl.a. omfattas de inte av artiklarna om uteslutning. Dessa upphandlingar regleras därför i samma kapitel som de icke-direktivstyrda upphandlingarna, dvs. 19 kap. LOU, oavsett om de är direktivstyrda eller inte.

När regelverket för icke-direktivstyrda upphandlingar gjordes om med anledning av Förenklingsutredningens förslag anförde regeringen att samtliga sociala tjänster och andra särskilda tjänster borde regleras på samma sätt oavsett om det är välfärdstjänster eller andra särskilda tjänster och oavsett vilken upphandlingslag som upphandlingen omfattas av. Regeringen ansåg att det fanns starka skäl till detta då ett enhetligt system för samtliga sociala tjänster och andra särskilda tjänster innebär en minskad risk för gränsdragningsproblem och för att frågor uppkommer om huruvida rätt regler har tillämpats. Det medförde också en minskning av antalet olika regelsystem och nivåer i lagstiftningen. Den tidigare särregleringen av upphandling av vissa välfärdstjänster vars värde beräknades understiga tröskelvärdet upphörde därför (prop. 2021/22:5 s. 89).

I propositionen föreslogs att samtliga upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster (oavsett om de är direktivstyrda eller inte) skulle upphandlas enligt det nya regelverket för annonspliktiga icke-direk- tivstyrda upphandlingar. Som skäl för det anförde regeringen att det skulle ge de upphandlande myndigheterna och enheterna tillräcklig flexibilitet och goda möjligheter att utforma upphandlingarna med beaktande av dessa tjänsters särskilda karaktär, samtidigt som det ändå sätter ramar för handlingsutrymmet och innehåller nödvändiga skyddsregler för leverantörerna (samma prop. s. 90).

I det nya förenklade regelverket för icke-direktivstyrda upphandlingar och direktivstyrda upphandlingar avseende sociala tjänster och andra särskilda tjänster, får en leverantör uteslutas från att delta i enlighet med de direktivstyrda uteslutningsgrunderna. Samtliga uteslutningsgrunder vid icke-direktivstyrda upphandlingar är frivilliga. Som skäl för detta angav regeringen att det bör finnas ett större handlingsutrymme för de upphandlande myndigheterna och enheterna att i icke-direktivstyrda upphandlingar anpassa uteslutningsgrunderna utifrån vad som bedöms rimligt i varje enskild upphandling. Regeringen ansåg också att det för icke-direktivstyrd upphandling även borde finnas en möjlighet för upphandlande myndigheter och enheter att använda andra uteslutningsgrunder än de som finns angivna i det direktivstyrda regelverket. Därför framgår det av den nu gällande bestämmelsen att den möjligheten finns så länge de uteslutningsgrunder som används är i enlighet med de grundläggande principerna för upphandling. Regeringen ansåg att det fick förutsättas att det finns ett värde för upphandlande myndigheter och enheter att inte tillåta leverantörer med bristande lämplighet att delta i upphandlingar, varför bedömningen av vilka uteslutningsgrunder som ska användas utifrån upphandlingens art och omfattning kunde överlåtas till de upphandlande myndigheterna och enheterna (samma prop. s. 129 och 130).

Sammantaget innebär dessa förändringar att i princip samma grunder för uteslutning av leverantörer används vid samtliga typer av upphandlingar som sker enligt LOU, LUF, LUK och LUFS. En skillnad är dock att det för vissa av uteslutningsgrunderna finns en skyldighet för den upphandlande myndigheten eller enheten att utesluta en leverantör vid upphandlingar över tröskelvärdet, medan det är frivilligt att utesluta en leverantör vid upphandlingar under tröskelvärdet och vid upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster.

Vid icke-direktivstyrd upphandling av koncessioner gäller dock ett mer begränsat regelverk som endast innehåller sådana grundläggande bestämmelser som är nödvändiga för att säkerställa likabehandling och öppenhet under tilldelningsförfarandet och 15 kap. LUK innehåller därmed inga bestämmelser om grunder för uteslutning. Regelverket för ickedirektivstyrda upphandlingar enligt LUK ändrades inte heller i samband med att motsvarande bestämmelser förenklades i LOU, LUF och LUFS (se del 2 s. 882 samt prop. 2021/22:5 s. 84).

5.4Uteslutningsgrunderna vid uppföljning av kontrakt

Upphandlingslagarna och valfrihetslagarna uppställer inga krav på att upphandlande myndigheter och enheter ska följa upp kontrakt som ingåtts efter en upphandling eller inrättandet av ett valfrihetssystem. Det följer inte heller av dessa lagar att en upphandlande myndighet eller enhet har rätt att häva ett kontrakt om det efter kontraktstilldelningen visar sig att en leverantör agerat i strid med någon av uteslutningsgrunderna. När det gäller s.k. dynamiska inköpssystem och kvalificeringssystem, dvs. ett elektroniskt system för upphandling som är öppet för nya leverantörer under hela giltighetstiden och som har en bestämd giltighetstid, framgår dock att bestämmelserna om bevis och intyg är tillämpliga under inköpssystemets hela giltighetstid, respektive när kvalificeringssystemet tillämpas (8 kap. 13 § andra stycket LOU och 14 kap. 4 § tredje stycket LUF).

6Kontroll av uteslutningsgrunder

6.1Bestämmelser om kontroll av leverantörer och sökande

het eller enhet har möjlighet att genomföra egna kontroller under upphandlingsförfarandet. Om en upphandlande myndighet eller enhet har tillgång till uppgifter i offentliga register, eller har möjlighet att begära ut uppgifter, finns det sålunda inget som hindrar att sådana uppgifter kontrolleras närsomhelst under upphandlingsförfarandet.

6.2Användning av intyg och registerutdrag vid leverantörskontroller

6.2.1Belastningsregister

Som beskrivs i avsnitt 5 hänvisar upphandlingslagarna till de EU-rättsakter som innehåller uppräkningar av vilka brott som är uteslutningsgrundande. Vid genomförandet av upphandlingsdirektiven bedömde regeringen att de upphandlande myndigheterna och enheterna skulle bli tvungna att begära in belastningsregisterutdrag för att fastställa att grund för uteslutning saknas (prop. 2015/16:195 del 2 s. 771). Det saknas dock författningsstöd för de upphandlande myndigheterna och enheterna att vända sig direkt till Polismyndigheten och begära uppgifter ur belastningsregistret för leverantörer och det finns i dag inget utdrag ur belastningsregistret som är särskilt anpassat för kontroll i samband med upphandling. Det förekommer i stället att leverantörer begär ut egna fullständiga utdrag om sig själva med stöd av 9 § lagen (1998:620) om belastningsregister. Än vanligare är dock användningen av s.k. sanningsförsäkringar som innebär att en företrädare för leverantören på heder och samvete försäkrar att ingen av de personer som ingår i den relevanta personkretsen är dömd för något av de brott som ska leda till uteslutning (se avsnitt 6.3).

Eftersom det inte är möjligt att begära ut ett belastningsregisterutdrag som är särskilt anpassat för kontroll i samband med upphandling kan upphandlande myndigheter och enheter endast ta del av fullständiga uppgifter ur belastningsregistret. För att avgöra om uppgifterna ur belastningsregistret är relevanta vid bedömningen av om det finns skäl att utesluta en leverantör kan det i vissa fall därmed krävas en rättsutredning som inte endast innefattar en avstämning mot förarbetsuttalanden i samband med genomförandet av upphandlingsdirektiven utan även uttalanden som gjorts med anledning av de olika EU-rättsakterna som upphandlingslagarna hänvisar till. I många fall krävs det även en analys av den enskilda domen. Om ett registerutdrag visar att en företrädare för en leverantör förekommer i belastningsregistret kan således detta leda till betydande administrativa kostnader för de upphandlande myndigheterna och enheterna. Det finns vidare en risk för att såväl leverantörer som upphandlande myndigheter och enheter får ta del av ovidkommande överskottsinformation.

Belastningsregisterutdragen innehåller även personuppgifter och om behandlingen av dessa helt eller delvis görs på automatisk väg blir dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG [allmän dataskyddsförordning]), i det följande EU:s dataskyddsförordning, tillämplig. I dessa fall torde det vara svårt att förena behandlingen av fullständiga register-utdrag med den princip om uppgiftsminimering som följer av artikel 5.1.c i den förordningen. Det bör i detta sammanhang påtalas att huvudregeln är att kommunikationen mellan den upphandlande myndigheten och leverantören ska ske elektroniskt (se t.ex. 12 kap. 1 § LOU). EU:s dataskyddsförordnings bestämmelser behandlas närmare i avsnitt 7.

6.2.2Andra intyg och registerutdrag

För att avgöra om det finns skäl för uteslutning till följd av obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter kan saldo på skattekontot kontrolleras. Det är dock inte tillräckligt för en sådan kontroll. Skälet till detta är att i de fall en skatteskuld lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning så framgår det inte längre av saldot på skattekontot att skulden är obetald. Det är därför nödvändigt att även kontrollera om leverantören eller sökande till följd av utebliven betalning av skatt eller socialförsäkringsavgifter har några skulder hos Kronofogdemyndigheten. Huruvida en skuld fastställts genom ett bindande domstolsavgörande eller myndighetsbeslut som fått laga kraft är inte en uppgift som förs in i Skatteverkets eller Kronofogdemyndighetens register. Det finns inte heller något annat myndighetsregister som kan användas för att få fram denna uppgift.

6.3Leverantörskontroller i praktiken

s. 352). I en sanningsförsäkran försäkrar en företrädare för leverantören på heder och samvete att grund för uteslutning till följd av brott inte finns för någon i personkretsen. Genom en sanningsförsäkran överförs sålunda ansvaret för kontrollen till en enskild företrädare för leverantören. Det är dock okänt vilka utredningsåtgärder en leverantör i normalfallet faktiskt vidtar innan en sanningsförsäkran signeras.

Polismyndigheten och Upphandlingsmyndigheten har i en skrivelse till regeringen föreslagit att upphandlande myndigheter och enheter ska fullgöra sin kontrollskyldighet genom att be att leverantörer lämnar en sanningsförsäkran i stället för att inhämta belastningsregisterutdrag (Fi2017/01215). Som skäl anför myndigheterna bl.a. att de fullständiga registerutdragen innehåller överskottsinformation och att det är tveksamt om registerutdragen i samtliga fall skyddas av sekretess.

7Generellt om EU:s dataskyddsförordning

Rätten till skydd av personuppgifter regleras i EU:s dataskyddsförordning som är direkt tillämplig i svensk rätt. Det regleras även i de kompletterande bestämmelserna till dataskyddsförordningen som återfinns i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) och förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (kompletteringsförordningen).

Med personuppgift avses varje uppgift som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (artikel 4.1 i EU:s dataskyddsförordning). För att EU:s dataskyddsförordning ska vara tillämplig krävs det att personuppgifterna behandlas. Med behandling avses bl.a. insamling, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt (artikel 4.2 EU:s dataskyddsförordning).

För att en personuppgiftsbehandling ska vara laglig krävs det att den sker med stöd av något av de villkor som räknas upp i EU:s dataskyddsförordning (artikel 6.1 första stycket). Dessutom ska den personuppgiftsansvarige följa de principer för behandlingen som framgår av artikel 5, t.ex. principerna om ändamålsbegränsning och uppgiftsminimering.

Förutom att all behandling av personuppgifter måste vila på en rättslig grund gäller att vissa kategorier av personuppgifter dessutom måste uppfylla särskilda krav för att behandling ska vara tillåten. I artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning regleras behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål samt lagöverträdelser som innefattar brott.

För vissa myndigheter regleras myndigheternas behandling av personuppgifter i specialförfattning, se t.ex. lagen (2021:1171) om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten.

8Grunderna för uteslutning från valfrihetssystem ska motsvara de som gäller vid icke-direktivstyrd upphandling

tvingande. Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt över förslaget till följdändringar.

Skälen för regeringens förslag

Grunderna för uteslutning från valfrihetssystem avviker från vad som gäller vid offentlig upphandling

Bestämmelserna om uteslutning av sökande från valfrihetssystem är utformade i huvudsak med vissa bestämmelser i 2007 års LOU som förebild (se avsnitt 5.2). Sedan reglerna för uteslutning av sökande infördes i LOV har LOU:s grunder för uteslutning ändrats, dels utifrån de nya upphandlingsdirektiven, dels utifrån Förenklingsutredningens förslag på enklare regler för icke-direktivstyrda upphandlingar (se del 2 s. 715–730, 1083 och 1084 samt prop. 2021/22:5 s. 128–130). Det innebär att uteslutningsgrunderna i LOV numera skiljer sig från motsvarande bestämmelser i upphandlingslagarna. Exempelvis får den upphandlande myndigheten utesluta en sökande från ett valfrihetssystem om den sökande genom en dom som fått laga kraft har dömts för brott som rör yrkesutövningen. Däremot gäller inte uteslutning för andra typer av brott som anges i LOU.

Grunderna för uteslutning från valfrihetssystem bör stämma överens med vad som gäller vid offentlig upphandling

Eftersom valfrihetssystem inte omfattas av upphandlingsdirektiven finns ett betydande nationellt regleringsutrymme. Utredningens förslag om ändringar av uteslutningsgrunderna i LOV utgår dock från den reglering som finns i LOU, som i sin tur genomför LOU-direktivet.

Alternativet till att införa ett valfrihetssystem, om verksamheten inte ska bedrivas i egen regi, är att upphandla tjänsten enligt LOU. Regeringen anser därför, i likhet med utredningen, att bestämmelserna som anger när en uteslutning får ske som utgångspunkt bör vara desamma, oavsett om tjänsterna köps in efter att ett valfrihetssystem inrättats eller efter en upphandling. Ytterligare skäl som talar för att uteslutningsgrunderna vid inrättande av valfrihetssystem i så stor utsträckning som möjligt ska stämma överens med som gäller vid upphandlingar är, som bl.a. Region Örebro län och Stockholms stad påtalar, att det underlättar för de kommuner och regioner som använder sig av både upphandling och valfrihetssystem. Regeringen anser därför, i likhet med utredningen, att bestämmelserna om uteslutning av sökande i LOV ska utformas med regleringen i 19 kap. 17 § LOU som förebild. Regeringen föreslår därför att det av LOV ska framgå att den upphandlande myndigheten får utesluta en sökande på samma grunder som följer av 13 kap. 1, 2 och 3 §§ LOU.

Regeringen anser, i motsats till Polismyndigheten, att det inom ramen för detta lagstiftningsärende inte finns anledning att göra en annan bedömning än utredningen i fråga om huruvida uteslutningsgrunderna i LOV bör vara tvingande eller inte. Konkurrensverket lämnar dock i rapporten Nya grindvaktsfunktioner i LOV (Fi2025/02401 s. 138 och 139) i december 2025 förslag om att vissa uteslutningsgrunder ska vara obligatoriska och det kan därför finnas anledning att framöver återkomma i frågan.

enligt upphandlingslagarna, utan även vid sådana brister i ett tidigare kontrakt enligt LOV.

Det bör även i övrigt göras vissa anpassningar när det gäller uteslutning av sökande i valfrihetssystem

Det bör även, i enlighet med vad som gäller för upphandlingar enligt 19 kap. 17 § LOU, finnas möjlighet att utesluta en sökande på andra grunder som den upphandlande myndigheten bestämmer. Sådana andra grunder ska i så fall framgå av förfrågningsunderlaget. Det bör även finnas en skyldighet för den upphandlande myndigheten, innan den beslutar att utesluta en sökande, att ge sökande möjlighet att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som enligt myndigheten utgör skäl för uteslutning.

I den nuvarande bestämmelsen i 7 kap. 2 § LOV regleras vilka intyg och bevis som den upphandlande myndigheten ska godta. För att bestämmelserna i LOV ska motsvara vad som gäller för det icke-direktivstyrda området enligt LOU krävs det även att denna bestämmelse upphör att gälla. Regeringen delar utredningens bedömning att upphävandet av denna bestämmelse i praktiken inte innebär någon större förändring. Detta beror på att upphandlande myndigheten alltjämt ska tillämpa såväl principen om ömsesidigt erkännande som proportionalitetsprincipen (1 kap. 2 § LOV). Det torde t.ex. inte vara förenligt med proportionalitetsprincipen att kräva intyg som inte utfärdas i den sökandes hemland. Det torde inte heller vara förenligt med principen om ömsesidigt erkännande att inte godkänna en sökande som är registrerad i en officiell förteckning över godkända leverantörer i ett annat land inom EES.

För vissa verksamheter inom välfärdstjänster, exempelvis tillstånd för att bedriva verksamhet i form av stödboende eller skyddat boende, genomförs kontroller i samband med tillståndsgivning. I vissa avseenden tangerar dessa de kontroller som får ske vid uteslutning av en sökande i ett valfrihetssystem. För att minska den administrativa bördan för de sökande, kan det i sådana situationer vara lämpligt för upphandlande myndigheter att utnyttja flexibiliteten i de föreslagna bestämmelserna och t.ex. avstå från att kontrollera uteslutningsgrunder som redan omfattas av förutsättningarna för ett tillstånd, om dessa grunder nyligen har kontrollerats inom ramen för en tillståndsprövning.

Vissa hänvisningar behöver anpassas

Av 8 kap. 1 § LOV följer att upphandlande myndigheter är skyldiga att godkänna samtliga sökande som uppfyller de krav som angetts i annonsen och förfrågningsunderlaget och som inte har uteslutits med stöd av 7 kap. 1 § samma lag. Enligt regeringens förslag kommer omständigheterna som kan utgöra grund för att utesluta en sökande till ett valfrihetssystem att i stället regleras i 7 kap. 1–4 §§ LOV. Hänvisningen i 8 kap. 1 § LOV ska därför anpassas för att återspegla ändringarna i 7 kap. LOV.

Även i 39 § andra stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, 5 d § lagen om läkarvårdsersättning samt i 5 d § lagen om ersättning för fysioterapi finns hänvisningar till 7 kap. LOV som ska anpassas till de föreslagna ändringarna i LOV.

9En samordnad registerkontroll

9.1Det ska införas ett system för samordnad registerkontroll

Regeringens förslag

Det ska införas ett system för samordnad registerkontroll. Systemet ska omfatta uppgifter som finns i befintliga register och som är relevanta för att fastställa om uteslutning ska ske av en leverantör eller en sökande från en upphandling eller ett valfrihetssystem på grund av brott, obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter eller kvalificerade ekonomiska svårigheter.

Regeringens bedömning

På lägre föreskriftsnivå än lag bör det framgå vilken personkrets som kontrollen i belastningsregistret ska omfatta.

Utredningens förslag och bedömning

Utredningens förslag och bedömning stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

I stort sett alla remissinstanser instämmer i att det bör införas ett system för samordnad registerkontroll. Många remissinstanser framhåller att systemet kommer att förbättra de upphandlande myndigheterna och enheternas möjligheter att upptäcka skäl för att utesluta leverantörer och sökande från upphandlingsförfaranden och vid inrättande av valfrihetssystem. Systemet kommer att skapa en mer effektiv, strukturerad och tillförlitlig metod för kontroll. Bl.a. Almega, Bolagsverket, Konkurrensverket och Västra Götalandsregionen för fram att det kommer att minska den administrativa bördan för de upphandlande myndigheterna och enheterna. Rättssäkerheten och kvaliteten i upphandlingsförfaranden och vid inrättande av valfrihetssystem kommer att stärkas. Systemet kommer att motverka arbetslivskriminalitet och skydda offentliga medel från att tillfalla kriminella eller oseriösa företag. Systemet bidrar till att skapa förutsättningar för en sund konkurrens i offentlig upphandling och värna om de leverantörer som gör rätt för sig och ge förbättrade möjligheter att upptäcka oseriösa eller olämpliga aktörer. Det är positivt att de upphandlande myndigheterna och enheterna får ett verktyg för fortlöpande kontroller. Systemet bedöms även minska risken för att integritetskänsliga uppgifter sprids.

Flera remissinstanser, bl.a. Upphandlingsmyndigheten (UHM) och SKR, påpekar att en samordnad registerkontroll visserligen ger bättre förutsättningar för upphandlande myndigheter och enheter att upptäcka eventuella uteslutningsgrunder hos leverantörer och sökande, men att det inte är tillräckligt för att åstadkomma en effektiv leverantörskontroll eller reducera problemen med att välfärdsbrott begås i offentliga upphandlingar. För det krävs det ytterligare lagstiftningsåtgärder där en översyn behöver göras av befintliga uteslutningsgrunder.

Endast en remissinstans, Arbetsgivarverket, avstyrker förslaget. Arbetsgivarverket motiverar sitt avstyrkande med att vissa frågor behöver utredas innan en samordnad registerkontroll införs, t.ex. vad som ska ingå i analysen vid registerkontroll och uteslutningsgrunderna enligt upphandlingsregelverken.

Några remissinstanser har synpunkter vad gäller vilka uppgifter och register som systemet ska omfatta. Sveriges offentliga inköpare (SOI) och Arbetsförmedlingen m.fl. vill att systemet ska omfatta flera av de frivilliga uteslutningsgrunderna, bl.a. överträdelse av miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter samt allvarliga fel i yrkesutövningen. Förvaltningsrätten i Stockholm och SKR vill att uppgifterna från Skatteverket ska vara mer detaljerade och bl.a. innehålla skattedeklarationer och Skatteverkets beslut samt information om överskjutande mervärdesskatt. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att systemet bör omfatta alla relevanta uppgifter som finns registrerade hos myndigheter och som kan leda till uteslutning. Region Skåne för fram att systemet bör omfatta polisanmälningar och konstaterade kvalitetsbrister hos leverantörer från tillsynsmyndigheter såsom Inspektionen för vård och omsorg. Statens servicecenter anser att systemet bör kunna hantera en kontroll av internationella sanktioner. Trafikverket anser att uppgifter om att en leverantör har deltagit i karteller bör inhämtas från Konkurrensverket eller Patent- och marknadsdomstolen för att visa om leverantören är dömd för konkurrensbegränsande samarbeten.

Ett antal remissinstanser, bl.a. Region Skåne, SOI och UHM, har synpunkter på vilka som ska ingå i den personkrets som ska kontrolleras i belastningsregistret. Konkurrensverket och Svenskt näringsliv anser att ideella organisationer som bedriver näringsverksamhet riskerar att hamna utanför kontrollen då de inte alltid är registrerade i relevanta register. Företagarna understryker vikten av att företrädarbegreppet tolkas enhetligt så att kretsen av vilka företrädare som ska kontrolleras blir förutsebart. En del remissinstanser, bl.a. Trafikverket och Förvaltningsrätten i Linköping, vill att kontrollen även ska omfatta utländska enskilda näringsidkare och anser att förslaget i den delen borde analyseras ytterligare. Göteborgs stad och Advokatfirman Kahn Pedersen vill att det tas fram stödmaterial för de upphandlande myndigheterna och enheterna i frågan.

Byggherrarna och Konkurrensverket anser att systemet bör tillämpas även vid lämplighetsprövningar i andra sammanhang. Några remissinstanser, bl.a. Almega, UHM och Konkurrensverket, för fram att det kan finnas anledning att på sikt bygga ut systemet för att kontrollera uppgifter som är av betydelse för andra typer av uteslutningsgrunder eller kvalifikationskrav som gäller rätt att utöva yrkesverksamhet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Det finns ett behov av en centraliserad funktion för registerkontroll

Det finns i dag fem huvudsakliga problem vid kontrollen av om det finns skäl för uteslutning av leverantörer och sökande från upphandlingsförfaranden och deltagande i valfrihetssystem.

samhet varken i Bolagsverkets föreningsregister eller i Kammarkollegiets register över idéburna organisationer. Regeringen är medveten om att det i dag finns en risk för att ideella organisationer hamnar utanför kontrollen då de inte alltid är registrerade i relevanta register. Ideella organisationer kan omfattas av en skyldighet att anmäla uppgifter för registrering i registret över verkliga huvudmän, men det gäller endast under vissa förutsättningar. Det nya unionsrättsliga penningtvättsregelverket innebär att skyldigheten att anmäla uppgifter ska utökas fr.o.m. den 10 juli 2027. Det innebär att det fr.o.m. den tidpunkten bör vara möjligt att inkludera dessa organisationer i den samordnade registerkontrollen. Det saknas beredningsunderlag för att inom detta lagstiftningsärende åtgärda risken för att de ideella organisationerna hamnar utanför kontrollen.

Kontroll av obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter

De flesta remissinstanser är positiva till att kontroll av obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter omfattas av den samordnade registerkontrollen. Ett fåtal remissinstanser, bl.a. Skatteverket och Arbetsförmedlingen, vill dock att fler uppgifter kontrolleras, exempelvis skattedeklarationer samt debiterings- och krediteringstransaktioner. I enlighet med vad som ovan förts fram bör den samordnade registerkontrollen i nuläget inte utökas till att omfatta fler uppgifter.

Genom den samordnade registerkontrollen kommer i stort sett samtliga uppgifter som behövs för att fastställa om det finns skäl för uteslutning på grund av obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter att omfattas av kontrollen. Som framgår av avsnitt 6.2.2 finns det dock inte något befintligt register som visar huruvida en skuld fastställts genom ett bindande domstolsavgörande eller myndighetsbeslut som fått laga kraft. Det kan, precis som Advokatfirman Kahn Pedersen lyft, i de fallen finnas anledning att även fortsättningsvis begära in en sanningsförsäkran från leverantörerna avseende de uppgifter som inte kan hämtas in från den samordnade registerkontrollen.

Regeringen delar utredningens bedömning att kontrollen bör fastställa om det finns ett underskott på skattekontot eller en obetald skatteskuld hos Kronofogdemyndigheten. För att det ska vara möjligt för den upphandlande myndigheten eller enheten att bedöma om det är förenligt med proportionalitetsprincipen att utesluta en leverantör eller sökande som inte har betalat skatter och socialförsäkringsavgifter bör, i förekommande fall, även uppgift om underskottets respektive skuldens storlek kontrolleras.

Kontroll av övriga uteslutningsgrunder

När det gäller de uteslutningsgrunder som ingår i kategorin missförhållanden i övrigt finns det, utöver de som avser vissa kvalificerade ekonomiska svårigheter, även andra uteslutningsgrunder. Som tidigare nämnts (avsnitt 5) kan de bl.a. handla om åsidosättande av tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter, allvarliga fel i yrkesutövningen och olika typer av konkurrenssnedvridande beteenden. Regeringen delar utredningens bedömning att kontrollen ska avse vissa kvalificerade ekonomiska svårigheter. Som tidigare nämnts så talar övervägande skäl för att inte några nya register ska införas och att kontrollen åtminstone

inledningsvis bör avgränsas till de uppgifter som är tillgängliga i existerande myndighetsregister.

När det gäller frågan om vilken personkrets som ska kontrolleras framgår det av de aktuella uteslutningsbestämmelserna att det är leverantören och sökande som ska kontrolleras. Regeringen anser, i motsats till SKR, att personkretsen är tydligt angiven i bestämmelserna.

Utredningen har bedömt att det saknas skäl att kontrollera om leverantören eller sökande är föremål för tvångsförvaltning. Enligt tidigare propositioner avses här tvångsförvaltning av bostadsfastighet enligt bostadsförvaltningslagen och av elektriska anläggningar enligt lagen om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar (prop. 2006/07:128 s. 389 och

390). Eftersom tvångsförvaltningen avser viss tillgång och inte leverantören eller sökande som sådan är kontrollen inte relevant. Ingen av remissinstanserna har haft några synpunkter på utredningens bedömning i den delen. Regeringen instämmer i utredningens bedömning.

Utredningen har vidare bedömt att uppgiften om en planförhandling (tidigare ackordsförhandling) resulterat i att en uppgörelse ingåtts med borgenärer, inte bör ingå i den samordnade registerkontrollen. Precis som utredningen konstaterat innehåller registret för företagsrekonstruktioner inte den uppgiften, varför den inte går att kontrollera och därför inte bör ingå i den samordnade registerkontrollen (se 10 § förordningen [2017:485] med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning och artikel 24.2 i 2015 års insolvensförordning).

En leverantör får enligt bl.a. 13 kap. 3 § 2 d LOU uteslutas om denna har avbrutit sin näringsverksamhet eller befinner sig i en motsvarande situation till följd av ett förfarande enligt nationell rätt som bl.a. liknar konkurs, företagsrekonstruktion, skuldsanering, ackord eller likvidation. Om leverantören är en enskild näringsidkare, eller om en enskild näringsidkare är underleverantör eller dennes kapacitet åberopas, bör kontroll ske i näringsförbudsregistret som förs av Bolagsverket och denna kontroll bör ingå i den samordnade registerkontrollen.

Sammanfattningsvis ska den samordnade registerkontrollen, i fråga om de uteslutningsgrunder som ingår i kategorin missförhållande i övrigt, omfatta följande uppgifter

–förekomst i insolvensregistren över konkurser, företagsrekonstruktioner, skuldsanering och F-skuldsanering

–uppgift om beslut om likvidation i aktiebolagsregistret, handelsregistret, föreningsregistret och stiftelseregistren

–förekomst i näringsförbudsregistret.

9.2Den samordnade registerkontrollen ska ersätta systemet med sanningsförsäkringar

erande dokument eller andra skriftliga bevis, om den upphandlande myn-digheten redan har tillgång till materialet eller själv har möjlighet att kost-nadsfritt få tillgång till intyg eller relevant information direkt med hjälp av elektroniska medel (15 kap. 5 § LOU). Denna bestämmelse tillämpas även vid upphandlingar enligt LUF (14 kap. 3 § LUF). I övriga upphandlingslagar finns ingen motsvarande bestämmelse. Den nuvarande bestämmelsen tar dock enbart sikte på de fall då en upphandlande myndighet har möjlighet att kostnadsfritt få tillgång till intyg eller relevant information via en nationell databas. Tillgången ska dessutom vara direkt vilket innebär att myndigheten själv ska kunna hämta intyget ur databasen. Att myndigheten har möjlighet att indirekt få tillgång till intyg eller information, genom exempelvis en begäran om utlämnande av handlingen till den myndighet som har hand om databasen, medför inte att leverantören automatiskt befrias från skyldigheten att lämna in dokumentet (prop. 2015/16:195 del 2 s. 1101). Mot bakgrund av den nuvarande bestämmelsens tillämpningsområde är det nödvändigt att komplettera bestämmelsen för att även situationen då information kan erhållas genom att begära en samordnad registerkontroll på det sätt regeringen föreslår ska omfattas.

Regeringen delar utredningens bedömning att det ska finnas en bestämmelse som tydliggör att upphandlande myndigheter och enheter, när de kostnadsfritt kan få tillgång till relevant information via den samordnade registerkontrollen, ska använda den möjligheten. Detta ska gälla för annonspliktiga upphandlingar under tröskelvärdena och för upphandlingar av tjänster enligt bilaga 2 i LOU och LUF, samt bilaga 3 i LUFS. Däremot ska ingen motsvarande bestämmelse införas i LUK, eftersom det där saknas regler om frivilliga uteslutningsgrunder för upphandlingar som inte styrs av LUK-direktivet.

Vid försvars- och säkerhetsupphandlingar kan det finnas skäl att fortsätta att använda sanningsförsäkringar

Regeringen anser att det som Försvarsmakten för fram, om att myndigheten inte vill omfattas av det nya systemet, inte utgör tillräckliga skäl för att myndigheten helt ska undantas från systemet. Det kan dock, när det gäller försvars- och säkerhetsupphandlingar enligt LUFS, finnas skäl mot att den upphandlande myndigheten eller enheten använder sig av den samordnade registerkontrollen. Exempelvis kan de uppgifter som behöver lämnas i samband med en samordnad registerkontroll innehålla information som rör försvarsförmågan och omfattas av sekretess. Enskilda uppgifter om upphandlingar och leverantörer som var för sig är harmlösa kan samlas och analyseras i aggregerad form och tillsammans ge en övergripande bild av en myndighets operativa kapacitet. Uppgifter om leverantörer kan visa vilken eller vilka aktörer som är kritiska för en viss verksamhet och känsliga ur ett säkerhetsperspektiv. I aggregerad form kan slutsatser dras om försvarsförmåga, beredskapsnivåer eller strategiska svagheter.

För att skydda de uppgifter som framgår i föregående stycke från spridning anser regeringen att det bör införas ett undantag i LUFS från att använda sig av det nya systemet. När det finns särskilda skäl som talar mot att använda sig av den samordnade registerkontrollen ska den upphand-lande myndigheten eller enheten fortsatt även få begära att leverantören

lämnar handlingar eller intyg trots att det finns möjlighet att inhämta samma uppgifter från Bolagsverket.

Inhämtande av uppgifter vid försvars- och säkerhetsupphandlingar

Utredningen har föreslagit att 11 kap. 4 § LUFS ska upphöra och ingen av remissinstanserna har haft några synpunkter på det. Av bestämmelsen framgår att den upphandlande myndigheten eller enheten vid kontroll av om en leverantör har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i Sverige ska inhämta uppgifter om detta från behörig myndighet. När dessa uppgifter i stället kan kontrolleras via den samordnade registerkontrollen finns inget skäl att behålla kravet på att vända sig direkt till Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Om den upphandlande myndigheten eller enheten av särskilda skäl inte använder registerkontrollen finns det dock inget som hindrar att den upphandlande organisationen inhämtar uppgifterna direkt från behörig myndighet.

Ersättningslagarna

Utredningen föreslår att det i ersättningslagarna ska införas en hänvisning till LOV och den bestämmelse i den lagen som begränsar den upphandlande myndighetens möjligheter att begära att den sökande lämnar handlingar eller intyg. Ingen av remissinstanserna har invänt mot förslaget. Regeringen delar utredningens förslag och det bör därför införas en sådan hänvisning för att skapa enhetlighet i regelverket.

9.3Sekretess och tystnadsplikt till skydd för enskilda i den samordnade registerkontrollen

9.3.1Sekretess för uppgifter om enskilda vid den brottsgrundade uteslutningsprövningen

Regeringens förslag

Sekretess ska i vissa fall gälla för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden när det gäller behandling av uppgifter ur belastningsregistret i samband med upphandlingar, att valfrihetssystem inrättats, vid ersättningsetableringar, vid uppföljningar av kontrakt eller ramavtal och vid utbyte av bevis till en annan medlemsstat.

Regeringens bedömning

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör ha företräde framför den tystnadsplikt som följer av den nya sekretessbestämmelsen.

sekretessbestämmelser som gäller för registret inte längre tillämpliga på uppgifterna. För att sekretess då ska råda krävs att det finns en sekretessbestämmelse som är tillämplig för uppgifterna hos den mottagande myndigheten (11 kap. 4 § OSL samt prop. 1999/2000:67 s. 25 och 26).

Den s.k. anbudssekretessen vid upphandling enligt 19 kap. 3 § OSL bedöms inte vara tillämplig vid den verksamhet som Bolagsverket kommer att bedriva när den tillhandahåller it-systemet för samordnad leverantörskontroll. Eftersom inte heller någon annan sekretessbestämmelse bedöms vara tillämplig för den verksamhet Bolagsverket kommer att bedriva inom ramen för sitt nya uppdrag krävs det således kompletterande sekretessbestämmelser för att de uppgifter Bolagsverket begär ut från belastningsregistret inte ska bli offentliga. Det gäller även för de uppgifter som Bolagsverket lämnar vidare till de upphandlande myndigheterna och enheterna.

Det är motiverat att införa kompletterande sekretessbestämmelser till skydd för den enskilde

Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen (TF) bara begränsas om det krävs med hänsyn till vissa uppräknade intressen, varav ett är skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Med enskilda avses såväl fysiska som juridiska personer (prop. 2008/09:150 s. 349).

För att en ny sekretessbestämmelse ska införas krävs att intresset av sekretess väger tyngre än intresset av insyn. Rätten att ta del av allmänna handlingar är en medborgerlig rättighet som utgör en viktig del av vårt demokratiska statsskick. Syftet med denna rätt är, så som det kommer till uttryck i 2 kap. 1 § TF, att främja ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Rätten att ta del av allmänna handlingar är en rätt som tillkommer var och en.

Mediers insyn kan i vissa fall fylla en viktig funktion, exempelvis vid granskningar av offentliga upphandlingar där det kan finnas ett allmänintresse av att kontrollera om en företrädare för en leverantör tidigare har dömts för brott som borde leda till uteslutning från upphandlingen. I sådana fall kan möjligheten att bekräfta uppgiften genom domar bidra till att upptäcka oegentligheter och säkerställa att offentliga medel används korrekt. Uppgifter ur belastningsregistret är särskilt känsliga eftersom de ger en sammanfattad bild av en persons tidigare brottslighet. Till skillnad från enskilda uppgifter i domar är ett belastningsregister skapat just för att snabbt kunna presentera en sådan bild av en persons brottslighet. Om sådana sammanställningar sprids riskerar det att skada den enskildes möjlighet att gå vidare i livet. Det finns därför skäl för en begränsad insyn och därför bör inte uppgifter om tidigare brott spridas i större utsträckning än vad som är absolut nödvändigt för att skydda den enskildes integritet (jfr s. 64). Vid avvägningen mellan intresset av insyn och den enskildes behov av skydd anser regeringen att sekretessintresset väger tyngre. Det är därför motiverat att införa regler om sekretess till skydd för den enskilde.

9.3.2Sekretess för uppgift om enskilda i en upphandling

uppgifter (se 35 kap. 24 § OSL) och det saknas därmed skäl för att den av regeringen nu föreslagna sekretessbestämmelsen ska ges företräde framför meddelarfriheten.

vidd bör inte begränsas till Bolagsverket utan ska även gälla när uppgift om anbud lämnas till andra myndigheter genom den samordnade registerkontrollen.

Sekretessen bör vara absolut, dvs. någon prövning av om skada kan uppstå om uppgifterna lämnas ut ska inte göras. Det finns inte skäl för att ge uppgifterna ett lägre sekretesskydd enbart på grund av att de lämnas in till en myndighet av en sådan upphandlande myndighet eller enhet som inte omfattas av OSL än vad som gäller för det fall samma uppgift hade lämnats in av andra upphandlande myndigheter eller enheter.

På motsvarande sätt som gäller för anbudssekretessen enligt 19 kap. 3 § andra stycket OSL ska sekretessen gälla fram till dess att alla anbud offentliggjorts eller beslut om leverantör och anbud har fattats eller upphandlingen dessförinnan har slutförts. Det har inte kommit fram några skäl för en annan bedömning.

Placering

Anbudssekretessen vid upphandlingar skyddar ett allmänt intresse och finns i 19 kap. OSL. Den sekretessbestämmelse som nu införs gäller till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden varför den inte kan placeras i det kapitlet. Sekretessbestämmelsen bör införas i 40 kap. OSL som reglerar sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter.

Den föreslagna sekretessen bör inte ges företräde framför meddelarfriheten

Den tystnadsplikt som följer av 19 kap. 3 § andra stycket OSL inskränker inte meddelarfriheten och regeringen bedömer att detsamma ska gälla för den nu föreslagna anbudssekretessen i 40 kap. OSL.

Anbudssekretessen och den nu föreslagna sekretessen behöver brytas i vissa fall

Av upphandlingslagarna följer att en upphandlande myndighet eller enhet ska kontrollera om det föreligger skäl för uteslutning innan ett kontrakt tilldelas. Av regeringens förslag i avsnitt 9.2 följer vidare att vid kontroll av om det finns grund för uteslutning, ska en upphandlande myndighet eller enhet inte kunna begära att leverantören eller sökande lämnar handlingar eller intyg om myndigheten eller enheten själv har möjlighet att kostnadsfritt få tillgång till motsvarande information via en funktion för samordnad registerkontroll. Upphandlande myndigheter och enheter kommer således att i vissa fall vara tvungna att använda den av Bolagsverket tillhandahållna tjänsten och kan inte längre fullgöra sina kontrollskyldigheter genom att begära att leverantörer lämnar in sanningsförsäkringar. Regeringen bedömer att detta medför att anbudssekretessen i dessa fall kan brytas med hänvisning till bestämmelsen i 10 kap. 2 § OSL enligt vilken en sekretesskyddad uppgift kan lämnas till en annan myndighet om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet (för ett liknande resonemang se RÅ 1996 not 85). På motsvarande sätt kan det hävdas att det är nödvändigt för Bolagsverket att lämna ut uppgifter om t.ex. organisationsnummer för att verket ska kunna

avtal. Med avtal menas exempelvis kontrakt och ramavtal som har ingåtts i offentliga upphandlingar (prop. 2024/25:180 s. 90). För att bestämmelsen ska kunna tillämpas behöver leverantören under kontraktstiden ha åtagit sig att inte bryta mot upphandlingslagarnas regler om uteslutning.

Regeringen noterar även att bestämmelsen i 10 kap. 15 a § OSL gäller mellan myndigheter och kan inte tillämpas när Bolagsverket lämnar uppgiften till den som begärt kontrollen, dvs. till sådana upphandlande myndigheter eller enheter som inte omfattas av OSL.

Mot denna bakgrund samt med hänsyn till omfattningen av de fall då anbudssekretessen i 40 kap. OSL kommer att behöva brytas till följd av regeringens förslag med även med beaktande av samma skäl som förts fram ovan avseende 19 kap. OSL är det därför en bättre ordning att införa en ny sekretessbrytande bestämmelse direkt i 40 kap. OSL. Den nya sekretessbrytande bestämmelsen ska medge att uppgifter som är nödvändiga för den samordnade kontrollen får lämnas till myndigheter och den som begärt kontrollen. De föreslagna bestämmelserna om när anbudssekretessen i vissa fall ska brytas hänvisar till vissa angivna bestämmelser i upphandlingslagarna om grunder för uteslutning. Dessa uteslutningsgrunder får användas av den upphandlande myndigheten och enheten även vid upphandlingar enligt den icke direktivstyrda regleringen och beträffande direktupphandlingar. Regeringen anser därför inte, till skillnad från UHM, att det finns behov att ytterligare tydliggöra i de sekretessbrytande bestämmelserna att anbudssekretessen även kan brytas vid upphandlingar enligt exempelvis 19 och 19 a kap. LOU.

9.3.3Tystnadsplikt

Regeringens förslag

Tystnadsplikt ska gälla för den som i samband med en upphandling, inrättandet av ett valfrihetssystem eller en uppföljning av ett kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling eller inrättandet av ett valfrihetssystem, har fått del av uppgifter om enskilds personliga förhållanden som förekommer i angelägenhet som avser kontroll av uppgifter ur belastningsregistret.

I det allmännas verksamhet ska i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen tillämpas.

Tystnadsplikten ska även gälla vid konkurrensutsättning enligt EU:s kollektivtrafikförordning.

Det ska framgå i upphandlingslagarna att de även gäller vid uppföljning av kontrakt och ramavtal.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningen föreslår inte att tystnadsplikten även ska omfatta ett förbud mot att obehörigen utnyttja uppgifter ur belastningsregistret.

ska vara skyddade även i dessa fall krävs det således en kompletterande bestämmelse om tystnadsplikt.

9.4Det behövs sekretessbrytande bestämmelser för att den samordnade registerkontrollen ska fungera

Upphandlingslagarna bör även gälla vid uppföljning av kontrakt och ramavtal

Utredningen har föreslagit att det av upphandlingslagarnas bestämmelser om tillämpningsområde ska framgå att lagarna även gäller vid uppföljning av kontrakt och ramavtal. Anledningen till det är att de föreslagna bestämmelserna om tystnadsplikt för uppgifter ur belastningsregistret och förbud mot att tillämpa sanningsförsäkringar i vissa fall medför att det i upphandlingslagarna tillförs bestämmelser som ska tillämpas bl.a. vid uppföljning av kontrakt och ramavtal. Regeringen delar UHM:s och Konkurrensverkets bedömning att en utvidgning av upphandlingslagarnas tillämpningsområde till att omfatta hela avtalstiden är en stor förändring som behöver analyseras noggrant. Den av utredningen föreslagna formuleringen får konsekvenser i betydligt fler sammanhang än vad som är syftet med förslaget. Bl.a. uppstår frågor om hur de grundläggande principerna förhåller sig till det uppföljande skedet av upphandlingen. Det ska därför framgå av författningstexten vilka bestämmelser i upphandlingslagarna som ska kunna tillämpas vid uppföljning av kontrakt och ramavtal.

När det gäller LOV bedömer regeringen att uppföljning av kontrakt omfattas av lagens nuvarande tillämpningsområde då det redan framgår av 1 kap. 1 § LOV att lagen gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem. I den lagen krävs därför inte motsvarande anpassning av tillämpningsområdet.

näringsliv. De för bl.a. fram att utredningen på ett förtjänstfullt sätt redo-gjort för behovet av sekretessbrytande bestämmelser. De sekretess-brytande bestämmelserna skapar förutsättningar för Bolagsverket att inhämta uppgifter ur belastningsregistret avseende de brott och företrädare som har identifierats. Att den sekretessproblematik som uppstår vid hanteringen av sådana uppgifter åtgärdas är en viktig förutsättning för en effektiv leverantörskontroll. Det föreslagna systemet borgar för att de sekretessbrytande bestämmelserna endast kommer att tillämpas för information som är nödvändig och av avgörande betydelse för upphandlingen.

Skatteverket vill att uppgifterna även ska kunna lämnas till rättsvårdande myndigheters underrättelseverksamhet, dvs. till Skatteverket, Polismyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. Vidare bör Skatteverkets beskattningsverksamhet få tillgång till uppgifterna och resultatet av registerkontrollen eftersom det ytterligare kan förbättra förutsättningarna att bidra till minskad arbetslivskriminalitet och osund konkurrens.

Advokatsamfundet ifrågasätter om det är lämpligt att uttrycket enskild används i bestämmelsen. UHM anser att det bör förtydligas att det endast är uppgifter som är nödvändiga för kontroll som ska lämnas ut. Myndigheten vill även att ombud och elektroniska upphandlingsverktyg ska få tillgång till uppgifterna.

Skälen för regeringens förslag

Utredningen har lämnat förslag på såväl lagändringar som förordningsändringar för att den samordnade registerkontrollen ska fungera. De synpunkter som remissinstanserna har fört fram på förordningsändringarna kommer att beaktas inom ramen för regeringens förordningsarbete. I det följande behandlas utredningens förslag på en sekretessbrytande bestämmelse i OSL.

Regeringens förslag medför att sekretess kommer att gälla för uppgifter ur belastningsregistret som behandlas i samband med kontroll av aktörer vid upphandling, sökande vid en ersättningsetablering, sökande till ett valfrihetssystem eller uppföljning av kontrakt som ingåtts efter en upphandling eller inrättandet av ett valfrihetssystem samt vid utbyte av bevis enligt SDG-förordningen. För att syftet med kontrollen, dvs. att fastställa om en aktör ska uteslutas eller inte, ska kunna uppnås krävs det dock att Bolagsverket får dela uppgifter med de upphandlande myndigheterna och enheterna samt att de senare i sin tur får dela uppgifter med leverantörer och sökande. Det innebär att i de fall kontrollen i belastningsregistret visar att en person är dömd för något av de brott som utgör skäl för uteslutning ska Bolagsverket ha möjlighet att lämna denna uppgift till den upphandlande myndighet, upphandlande enhet eller region som begärt kontrollen. Det följer även av upphandlingslagarna och LOV att den upphandlande myndigheten eller enheten i vissa fall är skyldig att lämna uppgifter som utgör skäl för uteslutning till den berörda leverantören eller sökande (se t.ex. 13 kap. 4 och 7 §§ LOU och den av regeringen föreslagna 7 kap. 6 § LOV). Detsamma gäller enligt LOV hos Arbetsförmedlingen och ersättningslagarna då det av dessa lagar följer att en sökande får uteslutas i enlighet med vad som föreskrivs i LOV. Även i dessa fall krävs således en sekretessbrytande bestämmelse.

verket har således endast möjlighet att lämna en uppgift ur belastnings- registret till ett upphandlingsverktyg om

–Bolagsverket i ett enskilt fall bedömer att det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada

–den enskilde, i enlighet med 12 kap. 2 § första stycket OSL, hävt den sekretess som gäller till skydd för honom eller henne.

Den sekretessbrytande bestämmelse som finns i 10 kap. 2 a § OSL medför att sekretess inte hindrar att en uppgift i vissa fall lämnas till en enskild som för den utlämnande myndighetens räkning har i uppdrag att endast tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgiften. Denna bestämmelse ger dock inte Bolagsverket möjligheter att lämna ut uppgifter ur belastningsregistret till s.k. externa upphandlingsverktyg, eftersom företagen som tillhandahåller dessa upphandlingsverktyg agerar på de upphandlande myndigheternas uppdrag. När en uppgift ur belastningsregistret lämnats ut från Bolagsverket till en upphandlande myndighet eller enhet som använder ett externt upphandlingsverktyg för att administrera delar av sitt upphandlingsförfarande kan bestämmelsen i 10 kap. 2 a § OSL emellertid komma att tillämpas. Av bestämmelsen följer dock att uppgifter inte får lämnas ut om det med hänsyn till omständigheterna är olämpligt. En av de aspekter som ska vägas in är om de uppgifter som lämnas ut kommer att samlokaliseras med uppgiftsmängder som tillhör andra kunder och bedöma om detta innebär några särskilda risker (prop. 2022/23:97 s. 17). Då flertalet av de upphandlande myndigheterna och enheterna använder något av de fåtal upphandlingsverktyg som är tillgängliga på den svenska marknaden är detta en aspekt som enligt regeringen med styrka talar emot att upphandlande myndigheter och enheter tillgängliggör uppgifter ur belastningsregistret för dessa tjänsteleverantörer.

9.5Behandling av personuppgifter vid leverantörskontroller

Regeringens förslag

Upphandlande myndigheter, upphandlande enheter, regioner, leverantörer och sökande ska, även om de inte är myndigheter enligt EU:s dataskyddsförordning, få behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser i vissa fall. Sådana uppgifter ska få behandlas om det är nödvändigt för att bedöma om en lagöverträdelse ska leda till uteslutning på grund av brott vid upphandling eller vid inrättande av ett valfrihetssystem. Sådana uppgifter ska också få behandlas vid uppföljning av kontrakt och ramavtal som ingåtts efter en upphandling eller inrättande av ett valfrihetssystem.

Det ska införas en definition av EU:s dataskyddsförordning i upphandlingslagarna och lagen om valfrihetssystem.

Regeringens bedömning

Vid behandling av personuppgifter i samband med kontroll av leverantörer kommer EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen att vara tillämpliga. Det behöver inte införas något ytterligare författningsstöd för personuppgiftsbehandlingen.

Utredningens bedömning

Utredningens bedömning stämmer delvis överens med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår inte att det ska införas något rättsligt stöd för behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser eller att det ska införas någon definition av EU:s dataskyddsförordning.

Remissinstanserna

De remissinstanser som yttrar sig över bedömningen tillstyrker eller har inte några invändningar mot den. Det gäller bl.a. Konkurrensverket, Myndigheten för digital förvaltning, Region Skåne, SKR, UHM, Burlövs kommun, Åklagarmyndigheten, Statskontoret och SOI. De för bl.a. fram att utredningens bedömningar kan fungera som vägledning, förutsatt att de har stöd i gällande rätt. Integritetsriskerna minskar om en specialiserad myndighet ansvarar för personuppgiftsbehandlingen, i stället för att varje upphandlande myndighet eller enhet gör det själv.

Byggföretagen för fram att det behöver förtydligas om personuppgiftsbehandlingen även gäller för leverantörer som åberopar ett annat företags kapacitet. Både Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och Adda AB för fram att det finns behov av ytterligare utredning kring den rättsliga grunden för att behandla personuppgifter om lagöverträdelser vid avtalsuppföljning, särskilt för aktörer som inte är myndigheter enligt EU:s dataskyddsförordning. Eftersom en sådan behandling i regel är förbjuden för andra än myndigheter, och kan innebära integritetsrisker för den registrerade, bör det övervägas en tydlig reglering som ger rättsligt stöd och skapar förutsebarhet.

Flera remissinstanser lyfter frågor kring det av utredningen föreslagna registret hos Bolagsverket för domar. Region Gotland anser att hanteringen av personuppgifterna bör koncentreras till Bolagsverket. Bolagsverket menar att det är nödvändigt att kunna söka på personnummer eller samordningsnummer för att identifiera leverantörer som inte får delta i upphandlingar. IMY anser att för det fall ett författningsförslag om register skulle bli aktuellt bör det beaktas att även målnummer kan utgöra en personuppgift, vilket aktualiserar ytterligare analyser och bedömningar av om behandlingens förenlighet med EU:s dataskyddsförordning. Advokatfirman Kahn Pedersen menar att eftersom Bolagsverket föreslås hantera stora mängder personuppgifter, inklusive uppgifter från andra myndigheter och en egen databas med rättsfall, bör de rättsliga förutsättningarna för denna behandling regleras tydligare – antingen i den av utredningen föreslagna förordningen om samordnad registerkontroll eller i en särskild registerförfattning.

får därmed vara tillräckligt tydlig och precis för att de personer som ingår i den relevanta personkretsen ska kunna förutse vilken behandling av dessa känsliga personuppgifter som kommer att kunna ske när en leverantör eller sökande väljer att lämna ett anbud i en upphandling, ansöka om deltagande i ett valfrihetssystem eller ansöka om att delta i ett ansökningsförfarande för en ersättningsetablering. Det saknas därmed skäl att utnyttja den möjlighet som följer av artikel 6.3 andra stycket i EU:s dataskyddsförord-ning att i en registerförfattning ytterligare specificera vilken personupp-giftsbehandling som får ske (jfr s. 122). Vid beredning av förordningsförslagen kommer regeringen att säkerställa att syftet med behandlingen av personuppgifterna är klart. EU:s dataskyddsförordning ger medlemsstaterna, genom artikel 6.2 och 6.3 andra stycket, en möjlighet att införa särskilda nationella registerförfattningar för behandling av personuppgifter. Dessa bestämmelser innebär dock inget krav på att sådana regler måste införas, varken enligt dessa artiklar eller enligt förord-ningen i övrigt. Regeringen anser därför inte, till skillnad mot Advokatfirman Kahn Pedersen, att Bolagsverkets personuppgiftsbehand-ling ytterligare ska regleras. Precis som IMY konstaterat har utredningen inte lämnat något författningsförslag om ett register hos Bolagsverket varför det även saknas beredningsunderlag för sådana lagstiftnings-åtgärder.

heter fastställs. Det har även tydliggjorts i 3 kap. 8 § dataskyddslagen. Myndigheter behöver inte något särskilt rättligt stöd för att behandla uppgifter om lagöverträdelser. Myndigheternas personuppgiftsbehandling i den del det rör lagöverträdelser måste dock vila på en rättslig grund enligt artikel 6.1. Regeringen har ovan funnit att upphandlande myndigheter och enheter samt Bolagsverket kan behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser med stöd av bl.a. artikel 6.1.c i EU:s dataskyddsförordning (rättslig förpliktelse). Regeringen delar utredningens bedömning att det inte behöver införas något särskilt rättsligt stöd för behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser för dessa myndigheter och enheter.

Särskilt om behandling av andra än myndigheter av personuppgifter som rör lagöverträdelser

Det är regeringsformens terminologi som i Sverige bör vara utgångspunkten vid tolkningen av begreppet myndighet i EU:s dataskyddsförordning. Enligt denna terminologi är samtliga statliga och kommunala organ myndigheter, med undantag av riksdagen, kommun- och regionfullmäktige. Organ som är organiserade i privaträttsliga former, t.ex. kommunala och statliga bolag, är inte myndigheter, även om de utövar offentlig makt (prop. 2017/18:105 s. 46). Det finns således aktörer som trots att de utgör upphandlande myndigheter och enheter i upphandlingslagarnas mening inte omfattas av begreppet myndighet i EU:s dataskyddsförordnings mening. Därutöver kommer personuppgifter som rör fällande domar i brottmål att behandlas av leverantörer och sökande. När det gäller dessa aktörers personuppgiftsbehandling som rör lagöverträdelser gör regeringen följande bedömning. För att dessa aktörers behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål ska vara förenlig med EU:s dataskyddsförordning krävs det att behandlingen är tillåten enligt unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs.

Enligt 5 § kompletteringsförordningen får personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning behandlas av andra än myndigheter om behandlingen är nödvändig för att rättsliga anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras eller en rättslig förpliktelse enligt lag eller förordning ska kunna fullgöras. Exempelvis skulle en sådan rättslig förpliktelse kunna finnas i reglering som syftar till att bekämpa t.ex. korruption, terrorism och finansiering av grov brottslighet (SOU 2017:39 s. 195).

Som ovan konstaterats får de upphandlande myndigheterna, enheterna och regionerna – som inte är myndigheter enligt EU:s dataskyddsförordning – behandla personuppgifter om lagöverträdelser med stöd av en rättslig förpliktelse enligt upphandlingslagarna och LOV.

När det gäller upphandlande myndigheter och enheters behandling av personuppgifter om lagöverträdelser enligt LUFS – i de fall aktören inte utgör en myndighet enligt EU:s dataskyddsförordning – och där någon skyldighet att höra leverantören inte uppställs, gör regeringen följande bedömning. Momentet att ge en leverantör möjlighet att bemöta och kommentera den upphandlande myndighetens eller enhetens påstående och de omständigheter som den upphandlande organisationen anser utgör skäl för uteslutning är centralt i uteslutningsprocessen. Det är även av-

rätt för andra aktörer än myndigheter. För att en sådan behandling ska anses vara förenlig med artikel 10 krävs dock att den kompletteras med lämpliga skyddsåtgärder som säkerställer de registrerades rättigheter och friheter. Regeringen bedömer att det i dag inte finns några sådana skyddsåtgärder.

Det bör införas ett tydligt rättsligt stöd för att andra än myndigheter ska kunna behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser

Som ovan konstaterats finns det i dag inte några lämpliga skyddsåtgärder som säkerställer de registrerades rättigheter och friheter i nationell rätt när det gäller behandling av lagöverträdelser för de aktörer som inte utgör myndigheter enligt EU:s dataskyddsförordning. Regeringen delar utredningens bedömning att de föreslagna bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt tillförsäkrar de registrerade ett lämpligt skydd då dessa bestämmelser säkerställer att uppgifterna, efter att de lämnats ut från en myndighet, endast behandlas för det avsedda syftet och inte ges en spridning som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med behandlingen. Regeringen bedömer dock att dessa skyddsåtgärder inte är tillräckliga utan att det även behöver införas bestämmelser i upphandlingslagarna och LOV som närmare reglerar behandlingen av personuppgifter som rör lagöverträdelser. Ju mer ingripande en åtgärd är i den personliga integriteten desto högre krav ställs på förutsebarhet, tydlighet och precision i regleringen. Regeringen bedömer att det stöd som dessa aktörer har behöver tydliggöras när det gäller just uppgifter om lagöverträdelser. Regeringen delar därför Adda AB:s och IMY:s uppfattning att det bör införas ett tydligt rättsligt stöd för att andra än myndigheter ska kunna behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser.

Det bör införas vissa begränsningar i den nya bestämmelsen. Av bestämmelsen ska det framgå att personuppgifter om lagöverträdelser endast får behandlas av en viss personkrets och för vissa i lagtexten angivna ändamål. Det nya rättsliga stödet kan tillämpas av upphandlande myndigheter, upphandlande enheter, regioner, leverantörer och sökande – som inte är myndigheter enligt EU:s dataskyddsförordning. De aktörerna ska få behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att bedöma om en lagöverträdelse ska leda till uteslutning på grund av brott vid upphandling eller vid inrättande av ett valfrihetssystem. Sådana uppgifter ska också få behandlas vid uppföljning av kontrakt och ramavtal som ingåtts efter en upphandling eller efter inrättande av ett valfrihetssystem. När det gäller bedömningen av om det nya stödet är proportionerligt samt frågan om lämpliga skyddsåtgärder gör regeringen följande överväganden.

Som utgångspunkt innebär behandling av personuppgifter ett intrång i den berörda personens integritet. En uppgift som rör lagöverträdelser är en särskilt känslig uppgift. Syftet med behandlingen är i första hand att utreda och fastställa om relevanta lagöverträdelser föreligger. Denna prövning är nödvändig för att den upphandlande myndigheten eller enheten ska kunna fastställa, göra gällande eller försvara sitt rättsliga anspråk i fråga om uteslutning. Behandlingen tjänar även flera andra intressen av betydande vikt. Den bidrar till att säkerställa att endast seriösa och lämpliga leverantörer deltar i offentliga upphandlingar och att leverantörer som begått vissa överträdelser inte otillbörligen gynnas. Det är vidare centralt för att upp-

Det behövs inte införas något ytterligare rättsligt stöd för personuppgiftsbehandlingen

Regeringen bedömer att det behöver införas ett rättsligt stöd för andra än myndigheter att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser. Regeringen bedömer att det i övrigt redan finns rättsligt stöd för den personuppgiftsbehandling som kommer att ske vid den samordnade registerkontrollen. Behandlingen är proportionerlig och förenlig med gällande rätt.

Det bör införas en definition av EU:s dataskyddsförordning i upphandlingslagarna och lagen om valfrihetssystem

Regeringen föreslår att en definition av EU:s dataskyddsförordning införs i upphandlingslagarna och LOV för att möjliggöra en enhetlig förkortning i lagtexten och undvika upprepningar av förordningens fullständiga namn.

9.6Uppdatering av hänvisningen till penningtvättsdirektivet

Regeringens förslag

Hänvisningarna till penningtvättsdirektivet i upphandlingslagarna och lagen om valfrihetssystem ska ändras så att de avser den nu gällande lydelsen.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i allt väsentligt överens med regeringens.

Remissinstanserna

Samtliga remissinstanser som yttrar sig över utredningens förslag tillstyrker det.

Skälen för regeringens förslag

Hänvisningar till unionsrättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser unionsrättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning innebär i stället att hänvisningen avser unionsrättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Vid hänvisningar till EU-direktiv används i normalfallet statiska hänvisningar. Så är även fallet i upphandlingslagarnas bestämmelser om uteslutning vid brott där hänvisningarna till fjärde penningtvättsdirektivet, terrorismdirektivet och människohandelsdirektivet är statiska.

När det i en unionsrättsakt hänvisas till en annan unionsrättsakt är hänvisningarna alltid dynamiska. Om den unionsrättsakt som det hänvisas till ändras medför det således att även den unionsrättsakt som innehåller hänvisningen automatiskt ändras på motsvarande sätt.

Såväl upphandlingsdirektiven som upphandlingslagarna innehåller hän-visningar till penningtvättsdirektivet. Penningtvättsdirektivet har dock

10Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

ciperna om bl.a. likabehandling tillämpliga på kontrakt som inte omfattas av upphandlingsdirektiven om de har ett s.k. bestämt gränsöverskridande intresse (se avsnitt 4.3). De äldre bestämmelserna om uteslutningsgrunder i LOV ska därför fortfarande gälla om den upphandlande myndigheten, i enlighet med 3 kap. 1 § LOV, annonserat ett beslut att inrätta ett valfrihetssystem före ikraftträdandet. Motsvarande bör även gälla för ersättningslagarna, dvs. de äldre bestämmelserna om uteslutningsgrunder ska gälla när publiceringen av ansökningsinbjudan skett före ikraftträdandet.

En upphandlande myndighet som vill använda de nya uteslutningsgrunderna behöver annonsera ett nytt beslut om att inrätta ett valfrihetssystem. Regleringen för valfrihetssystem innehåller inte någon tidsgräns för valfrihetssystemens löptid utan anger enbart att det ska vara en löpande annonsering. Samtidigt är avtal utan tidsbegränsning inte tillåtna enligt EU-rätten. Det torde därmed vara rimligt att upphandlande myndigheter regelbundet ser över och annonserar om sina valfrihetssystem. En ändring av uteslutningsgrunderna görs lämpligen i samband med en sådan översyn av valfrihetssystemet. De nya reglerna om uteslutningsgrunder ger de upphandlande myndigheterna även möjlighet att ta fram egna sådana grunder, vilket ytterligare talar för att det är lämpligt att upphandlande myndigheter ser över valfrihetssystemen med anledning av de nya reglerna.

11Konsekvenser

11.1Varför förslagen behövs

kan ett och samma företag uteslutas på grund av att en företrädare är dömd för brott om tjänsterna anskaffas vid upphandling enligt LOU, medan det inte är möjligt att utesluta företaget om den upphandlande myndigheten i stället inrättar ett valfrihetssystem.

11.2Alternativa åtgärder eller lösningar är inte tillräckliga

När det gäller förslaget om den samordnade registerkontrollen har utredningen gjort en mycket utförlig beskrivning av alternativa åtgärder (se SOU 2023:43 s. 330–339). Utredningen har bl.a. tittat på en s.k. plånbokslösning, ett anpassat belastningsregisterutdrag eller att ingen samordning sker av registerkontrollen. I utredningens uppdrag har det inte ingått att utreda vilka alternativ som finns för att skapa en effektiv leverantörskontroll och sedan överväga vilket av alternativen som bör genomföras. Utredningens uppdrag har varit tydligt – att föreslå hur en centraliserad myndighetsfunktion med uppdrag att tillhandahålla uppgifter i befintliga myndighetsregister till de upphandlade myndigheterna och enheterna som är relevanta för kontrollen av om det finns grund för uteslutning av leverantörer eller sökande. Alternativa lösningar som går utöver de ramar som följer av utredningens direktiv kommer därför inte att beskrivas i propositionen. Regeringen kan dock konstatera att om förslaget om den samordnade registerkontrollen inte genomförs kommer det innebära att sanningsförsäkringar från leverantörerna även fortsatt kommer att ersätta faktiska kontroller av uppgifter ur belastningsregistret. Det föreslagna systemet för samordnad registerkontroll bedöms vara motiverat bl.a. för att i större utsträckning än i dag hindra leverantörer dömda för vissa brott från att delta i upphandlingar och valfrihetssystem.

Avseende förslaget om ändring av uteslutningsgrunderna i valfrihetslagarna är det möjligt att hänvisa direkt till svenska straffbestämmelser för att på så sätt undvika de tillämpningsproblem som finns vid tillämpning av upphandlingslagarnas bestämmelser. Det är möjligt eftersom valfrihetssystem inte omfattas av upphandlingsdirektiven. Regeringen delar dock utredningens bedömning att detta skulle medföra att olika uteslutningsgrunder även fortsatt skulle gälla beroende på om en tjänst upphandlas eller införskaffas efter införandet av ett valfrihetssystem, vilket inte är önskvärt. Det finns inget sakligt skäl till att hantera dessa situationer olika.

11.3Förslagens förenlighet med EU-rätten

Avseende förslaget om den samordnade registerkontrollen innebär det inte några nya krav på dokumentation som ska lämnas in av leverantörer eller sökande och inte heller några begränsningar gällande vilka bevismedel som ska godtas av upphandlande myndigheter eller enheter. Förslaget påverkar därmed inte möjligheten för utländska företag att delta i svenska upphandlingar eller valfrihetssystem. Förslaget är förenligt med EUF-för- draget, EU:s upphandlingsdirektiv, EU:s kollektivtrafikförordning och cabotageförordningen (rådets förordning EEG 3577/92 av den 7 december

1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna [cabotage]). Förslagets förenlighet med EU:s dataskyddsförordning och SDF-förordningen behandlas i avsnitt 9.5 respektive 9.3.1.

Valfrihetssystem som har ett bestämt gränsöverskridande intresse ska vara utformade så att de inte bryter mot fördragets regler (1 kap. 2 § LOV). Detta gäller även vid tillämpning av de bestämmelser om grunder för uteslutning som regeringen föreslår ska införas i 7 kap. LOV. Det bedöms att förslaget är förenligt med EUF-fördraget.

11.4Konsekvenser för brottsligheten

Det behövs ett effektivt och tillförlitligt system för kontroll av leverantörer i offentlig upphandling för att hindra oseriösa och olämpliga leverantörer från att tilldelas offentliga kontrakt. Genom regeringens förslag kommer sanningsförsäkringar från leverantörer som ofta används i dag i många fall ersättas av faktiska kontroller i belastningsregistret. Effektiviseringen av kontrollen förväntas leda till att det kommer vara betydligt svårare för företag med kriminellt belastade företrädare att vara verksamma på den offentliga marknaden. Regeringens förslag förenklar kontrollprocessen och förväntas leda till fler återkommande kontroller. På sikt antas leverantörer anpassa sig genom att byta ut belastade företrädare eller avstå från anbud, vilket minskar antalet träffar i registret.

utlämnande av analysen är alltså inte ett ställningstagande i sakfrågan, utan en del av förberedelsearbetet och ett led i beredningsförfarandet. Syftet är att skapa underlag för den upphandlande myndigheten eller enhetens prövning och utgör inte ett avgörande i sak. Överklagandeinstitutet syftar till att ge den som påverkas av ett beslut möjlighet att få det upphävt eller ändrat för att undvika oönskade konsekvenser (prop. 2016/17:180 s. 248). Det är alltså det slutliga avgörandet, där den upphandlande myndigheten eller enheten tar slutlig ställning, som medför faktiska verkningar och därför är möjligt att få prövat i domstol enligt gällande regler. Om även Bolagsverkets beredningsbeslut skulle kunna bli prövade i domstol skulle det leda till en dubbelprövning, vilket inte är önskvärt. Bolagsverkets analys ska därför inte kunna prövas i domstol, i likhet med ordningen hos Säkerhets-och integritetsskyddsnämnden (jfr prop. 2020/21:194 s. 112 och prop. 1995/96:129 s. 64 och 65).

När det gäller handläggningstiden hos Bolagsverket delar regeringen uppfattningen från bl.a. UHM, Adda AB, Göteborgs stad och Stockholms stad att tidsaspekten är avgörande för att undvika förseningar i upphandlingarna. Utredningen har inte föreslagit någon tidsgräns för processen med samordnad registerkontroll, och regeringen bedömer att det saknas tillräckligt starka skäl för att reglera detta särskilt.

Polismyndigheten

Polismyndigheten har redan i dag i uppdrag att lämna ut uppgifter från belastningsregistret till ett stort antal statliga och kommunala myndigheter samt till enskilda. Verksamheten att lämna ut uppgifter från belastningsregistret finansieras inom Polismyndighetens ramanslag. Enligt regeringen krävs inga omfattande åtgärder hos Polismyndigheten för att möjliggöra utlämnande till Bolagsverket. Myndigheten har redan tekniska lösningar för utlämnande till andra myndigheter. Det är därför regeringens bedömning att såväl de förberedelser Polismyndigheten behöver vidta som den därefter löpande verksamheten att lämna ut uppgifter till Bolagsverket ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Skatteverket

Skatteverket ska enligt utredningens förslag lämna uppgifter om saldot på den kontrollerades skattekonto till Bolagsverket, inklusive underskottets storlek om sådant finns. Enligt utredningen krävs inga omfattande åtgärder från Skatteverkets sida för att lämna ut dessa uppgifter till Bolagsverket. Frågan kommer att övervägas i den fortsatta beredningen av förordningsförslagen. Regeringen bedömer dock att såväl de förberedelser som Skatteverket behöver vidta som den löpande verksamheten som ett sådant förslag innebär ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten ska enligt utredningens förslag lämna uppgifter om den kontrollerade till följd av utebliven betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter förekommer i Kronofogdemyndighetens verk-samhet. Finns en skuld ska även uppgiften om skuldens storlek lämnas ut.

Därutöver ska Kronofogdemyndigheten lämna ut uppgifter om den kontrollerade förekommer i insolvensregistren över skuldsanering och f- skuldsanering. Kronofogdemyndigheten har redan en e-tjänst för upphandlande myndigheter och enheter att kontrollera skatteskulder. Enligt Kronofogdemyndigheten uppfyller dock den nuvarande tjänsten varken kraven på realtidsinformation eller det mer omfattande informationsinnehåll som det nya systemet för samordnad registerkontroll kräver. Därför behöver en helt ny tjänst utvecklas. Regeringen är medveten om att det finns en risk för att Kronofogdemyndigheten inte kan ansluta till den samordnade registerkontrollen samtidigt som övriga myndigheter. Kronofogdemyndigheten kan därför behöva mer tid att utveckla den tekniska lösningen med utgångspunkten att arbetet kan genomföras inom befintliga ekonomiska ramar. Regeringen avser att följa utvecklingen.

Länsstyrelserna

När kontrollen rör en stiftelse kommer Bolagsverket att hämta uppgifter om företrädare och eventuella likvidationsbeslut från något av länsstyrelsernas sju stiftelseregister. Antalet stiftelser som tilldelas kontrakt eller ramavtal vid offentlig upphandling är förhållandevis få. Bolagsverket har bedömt att det inte är aktuellt med en teknisk integration då antalet stiftelser är få och spridda i samtliga sju länsstyrelsers olika register. Med tanke på det förhållandevis få stiftelser som deltar i offentlig upphandling och valfrihetssystem bedömer regeringen att förslagets påverkan på länsstyrelserna kommer vara begränsad. För det fall att Bolagsverkets informationsinhämtning från stiftelseregistren innebär någon kostnadsökning för länsstyrelserna, ryms dessa inom befintligt uppdrag och befintliga ekonomiska ramar för de sju länsstyrelser som ansvarar för stiftelseregistren.

Upphandlingsmyndigheten

Regeringen föreslår inga nya uppdrag för UHM när det gäller den samordnade registerkontrollen. UHM behöver dock inom sitt nuvarande uppdrag komplettera den information som myndigheten redan tillhandahåller i frågor om t.ex. sekretess och sanningsförsäkringar. Regeringen bedömer att kostnaderna för den anpassning och komplettering av informationen som krävs med anledning av regeringens förslag samt informationsinsatser ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Regeringen föreslår inte heller några nya uppdrag för UHM när det gäller förslaget om ändring av uteslutningsgrunderna i valfrihetslagarna. De stödinsatser som kan behövas inför ikraftträdandet och uppdatering av befintlig information på UHM:s webbplats bedöms ligga inom myndighetens uppdrag att ge upphandlingsstöd till upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer. Kostnaderna för dessa stödinsatser ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Konkurrensverket

LO anser att Konkurrensverket bör få tillsynsansvar för att säkerställa att de upphandlande myndigheterna och enheterna utför registerkontroller. Regeringens förslag innebär att en upphandlande myndighet eller enhet inte får begära handlingar från leverantören eller sökande om den kostnadsfritt kan hämta uppgifterna genom den samordnade registerkontrollen. Dessa bestämmelser kommer Konkurrensverket att utöva tillsyn över. Regeringen bedömer därför att nuvarande ordning är tillräcklig och ytterligare reglering inte behövs.

Regeringens förslag, om den samordnade registerkontrollen och om ändrade uteslutningsgrunder i LOV, innebär inga väsentliga förändringar av Konkurrensverkets uppgifter och uppdrag som tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen och för valfrihetslagarna. Förslagen väntas inte heller leda till något ökat behov av tillsyn eller några ökade kostnader för Konkurrensverket. I det fall kostnader skulle uppstå till följd av förslagen ska dessa hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Domstolsverket och domstolarna

För att avgöra om en uppgift ur belastningsregistret är relevant behöver Bolagsverket tillgång till den bakomliggande domen, antingen via domstolarnas gemensamma e-tjänst eller genom kontakt med respektive domstol. Om uppgiften bedöms relevant och överförs till den som begär kontrollen, behöver även den upphandlande myndigheten eller enheten tillgång till domen. Antalet förfrågningar om utlämnande av domar kommer att öka. Utredningen uppskattar antalet kontrollerade företag där en eller flera företrädare förekommer i belastningsregistret till cirka 2 200 per år, men att antalet kommer att minska över tid (SOU 2023:43 s. 326 och 327). Domar omfattas inte av sekretess hos domstolarna, så den administrativa bördan för domstolarna består av att ta fram och lämna ut domen. En teknisk lösning som möjliggör direkt åtkomst till domar skulle vara den mest effektiva lösningen. I dagsläget saknas dock en sådan lösning. Utredningen bedömer att det mest kostnadseffektiva för Bolagsverket är att ta del av domar via en rättsdatabas. Med tanke på den senaste utvecklingen i rättspraxis när det gäller möjligheten att ta del av domar i brottmål från rättsdatabaser bedömer regeringen att det inte längre är ett alternativ (NJA 2025 s. 123). Systemet med den samordnade registerkontrollen kommer att fungera även utan en sådan teknisk lösning där domstolarna möjliggör direkt åtkomst till domar. Regeringen har i regleringsbrevet till Domstolsverket gett Domstolsverket i uppdrag att analysera rättsliga och tekniska förutsättningar att utveckla en teknisk lösning för förmedling av domstolsavgöranden till systemet för samordnad registerkontroll som förvaltas av Bolagsverket (se Domstolsverkets regleringsbrev för 2026). Utan en teknisk lösning för direkt åtkomst av domar kommer omfattningen av förfrågningar om utlämnande av domar till de allmänna domstolarna att öka. Regeringen bedömer dock att behovet på sikt kommer att minska eftersom antalet träffar i belastningsregistret kan förväntas minska. Över tid kan det förväntas att leverantörer och sökande anpassar sig till de utökade kontrollmöjligheterna genom att antingen ersätta företrädare som förekommer i belastningsregistret eller avstå från att lämna anbud eller agera som underleverantör. Antalet mål om överprövning av uteslutningsbeslut kan öka något när sanningsförsäkringar ersätts med faktiska kontroller i belastningsregister, eftersom sådana faktiska kontroller kan leda till fler uteslutningsbeslut. Regeringen bedömer dock, till skillnad från Förvaltningsrätten i Göteborg, att ökningen blir tillfällig eftersom företrädare som förekommer i registret antagligen successivt byts ut. Reglerna om sekretess och tystnadsplikt för uppgifter från belastningsregistret skapar inte några nya måltyper i förvaltningsdomstolarna och väntas i övrigt endast påverka måltillströmningen marginellt.

Kostnadsökningarna för Domstolsverket och domstolarna med anledning av förslaget om den samordnade registerkontrollen kan inte antas bli mer än marginella och ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Regeringens förslag medför att uteslutningsgrunderna i LOV kommer att stämma överens med uteslutningsgrunderna vid icke-direktivstyrd offentlig upphandling och behovet av tolkningar från förvaltningsdomstolarna av nya frågeställningar bedöms därför vara begränsade. Antalet mål som rör valfrihetssystem är dessutom mycket litet i förhållande till antalet mål på upphandlingsområdet som helhet (SOU 2023:43 s. 371). Regeringen bedömer att förslaget inte påverkar antalet mål som rör valfrihetslagarna mer än marginellt och att eventuella kostnader med anledning av regeringens förslag därför ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

11.6Konsekvenser för upphandlande myndigheter och enheter

Regeringens förslag om den samordnade registerkontrollen innebär inte några nya skyldigheter att kontrollera leverantörer eller sökande, men gör befintliga kontroller enklare och mer kostnadseffektiva genom en kostnadsfri samordnad registerkontroll. Detta ger de upphandlande myndigheterna och enheterna bättre möjligheter att identifiera leverantörer som ska eller får uteslutas, särskilt när sanningsförsäkringar ersätts av faktiska kontroller. Utredningen uppskattar att Bolagsverket kommer att lämna ut cirka 1 000 uppgifter ur belastningsregistret per år till upphandlande myndigheter eller enheter (SOU 2023:43 s. 352). Att upphandlande myndigheter och enheter kan komma att behöva analysera domar är inte en konsekvens av regeringens förslag utan en skyldighet som de redan har. Bolagsverket kommer endast att lämna ut uppgifter som kräver sådan analys och prövning, vilket minskar antalet domar som de upphandlande organisationerna behöver analysera och begränsar hanteringen av känsliga personuppgifter. Nya regler om sekretess och tystnadsplikt kan medföra marginella kostnadsökningar, speciellt för de upphandlande enheter som inte omfattas av OSL men sammantaget leder regeringens förslag till betydande förenklingar och kostnadsbesparingar.

De som berörs av regeringens förslag om ändrade uteslutningsgrunder i LOV är de som enligt valfrihetslagarna kan inrätta valfrihetssystem, dvs. kommuner, regioner och kommunalförbund samt Arbetsförmedlingen. Förslagen är frivilliga för upphandlande myndigheter att använda, men ger t.ex. möjlighet att utesluta sökande vid grov brottslighet även utan direkt koppling till yrkesutövningen. Dessutom kan andra uteslutningsgrunder användas, så länge de följer de grundläggande principerna. Myndigheterna ges alltså ett stort handlingsutrymme. Vid införande av valfrihetssystem inom tillståndspliktiga områden kan den upphandlande myndigheten välja bort grunder som redan omfattas av tillståndskraven, vilket minskar den administrativa bördan. Regeringen bedömer att förslaget inte kommer att leda till några direkta effekter på upphandlande myndigheters kostnader och intäkter. Förslaget medför inte heller några ytterligare åligganden eller krav på upphandlande myndigheter vid upprättandet och förvaltningen av valfrihetssystem.

Den kommunala självstyrelsen

Den kommunala självstyrelsen regleras bland annat i 14 kap. RF. Enligt 14 kap. 3 § bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Regeringen föreslår att upphandlande myndigheter och enheter inte får begära in bevis eller dokument från leverantörer eller sökande för uteslutningsgrunder som omfattas av den samordnade registerkontrollen. Detta innebär en viss inskränkning i den kommunala självstyrelsen på så sätt att en kommun eller en region inte kan välja att använda sanningsförsäkran som bevis eller begära att en leverantör eller sökande skickar in belastningsregisterutdrag för personkretsen. Den samordnade registerkontrollen innebär dock inga ökade utgifter för kommuner eller regioner, ger ökad rättssäkerhet, likabehandling och minskad administrativ börda jämfört med dagens ordning. Den motverkar även att skattemedel går till verksamheter kopplade till brottslighet. Regeringen anser därför att den begränsade inskränkning i den kommunala självstyrelsen som detta innebär är proportionerlig och nödvändig för att uppnå de syften som föranleder förslagen.

Förslagen om ändrade uteslutningsgrunder i LOV bedöms inte ha några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen.

11.7Konsekvenser för företagen och konkurrensen

företag utesluts från den offentliga marknaden och ur ett konkurrenshän-seende och samhällsperspektiv är det därför enbart positivt att så sker.

Regeringens förslag innebär även att det kommer att bli enklare att kontrollera underleverantörer, såväl inför tilldelning som under kontraktstiden. Detta kan leda till att de upphandlande myndigheterna och enheterna i högre grad kommer att ställa krav på att anbudsgivare anger vilka underleverantörer som kommer att användas och är en utveckling som bör välkomnas.

Regeringen bedömer att förslaget inte påverkar företagen eller konkurrensen negativt, inte heller påverkas små eller medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar negativt av förslaget. Tvärtom borde förslaget minska den administrativa kostnaden för företag som deltar i offentlig upphandling eller valfrihetssystem, detta gäller särskilt i förhållande till små och medelstora företag. Förslaget bedöms också bidra till en sund konkurrens då kontrollen av företag såväl förenklas som effektiviseras.

Regelrådet anser att utredningens bedömningar om särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är bristfällig. Regeringen redovisar därför en mer utvecklad konsekvensanalys jämfört med betänkandets.

Hur många företag som berörs av utredningens förslag om ändrade uteslutningsgrunder i LOV går inte att uppskatta eftersom det saknas statistik över hur många leverantörer upphandlande myndigheter har i sina valfrihetssystem, likaså saknas statistik över hur vanligt det är med in-och utträden ur valfrihetssystemen (se SOU 2023:43 s. 373 och utredningens redogörelse för uppgifter inhämtade från utredningens referensgrupp och Arbetsförmedlingen). En fördel med regeringens förslag om ändrade uteslutningsgrunder i LOV är att företag kommer att behandlas lika oavsett om tjänster anskaffas via LOU eller valfrihetssystem. För företag som deltar i båda formerna innebär förslaget en regelförenkling eftersom reglerna harmoniseras. Regeringen bedömer att förslaget inte medför negativa konsekvenser för företag, konkurrensen eller små och medelstora företags möjligheter att delta. Tvärtom kan det förenkla för företag som verkar i båda systemen.

11.8Konsekvenser för enskilda och skyddet för den personliga integriteten

Konsekvenser för enskilda och skyddet för den personliga integriteten beskrivs när det gäller förslaget om den samordnade registerkontrollen i avsnitt 9.5.

11.9Behovet av speciella informationsinsatser

Inför att systemet för den samordnade registerkontrollen kan börja att användas behöver upphandlande myndigheter och enheter informeras om funktionen och hur den används. Bolagsverket och UHM samverkar redan i frågor om hur sådan information på lämpligast sätt kan lämnas till upp-handlande myndigheter och enheter. Hos UHM ryms detta inom det befintliga uppdraget och för Bolagsverkets del bedömer regeringen att informationsinsatser ingår i det uppdrag som regeringen redan har givit Bolagsverket genom regleringsbrevet att utveckla och etablera it-systemet. Regeringen delar det som Region Stockholm har fört fram, att det är viktigt att UHM:s stöd utformas parallellt som den samordnade registerkontrollen. Genom det pilotprojekt som Bolagsverket avser att genomföra kan det identifieras vilken information som upphandlande myndigheter och enheter kan behöva.

Inför ikraftträdandet kan informationsinsatser behövas för att tydliggöra de nya uteslutningsgrunderna i LOV och övergångsregeln för upphandlande myndigheter med valfrihetssystem. Regeringen bedömer att det ligger inom UHM:s uppdrag att identifiera behovet och genomföra informationsinsatser (se avsnitt 11.5).

11.10Statsfinansiella konsekvenser

Regeringens förslag för en samordnad registerkontroll väntas ge samhällsnytta och minskad administrativ börda för såväl upphandlande myndigheter och enheter som leverantörer och sökande. Samtidigt kommer den nya verksamheten hos Bolagsverket att innebära en kostnadsökning för staten. Utredningen har uppskattat utvecklingskostnaderna till ca 135 miljoner kronor och förvaltningskostnaderna till ca 36 miljoner kronor per år under de första åren för att sedan sjunka något. I fråga om kostnaderna för att utveckla och förvalta systemet har regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsatt medel till Bolagsverket för arbetet med systemet (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7.11).

11.11Övriga konsekvenser

Regeringen bedömer att de konsekvenser förslagen – med en samordnad registerkontroll och om ändrade uteslutningsgrunder i LOV– medför för kommuner och regioner uppstår i deras roll som upphandlande myndigheter och enheter, vilket redogörs för i avsnitt 11.6. De två förslagen får inte några negativa konsekvenser för den svenska arbetsmarknadsmodellen, möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen eller för jämställdheten mellan män och kvinnor. Därför redovisas inte någon detaljerad bedömning avseende dessa aspekter. Förslaget om den samordnade registerkontrollen kan bidra till att förebygga brott, eftersom det blir tydligare att viss typ av kriminalitet ska eller får leda till uteslutning från upphandlingar och valfrihetssystem.

När det gäller förslagen om ändrade uteslutningsgrunder i LOV medför dessa inga statsfinansiella konsekvenser och bedöms inte få några negativa konsekvenser för det brottsförebyggande arbetet. Det redovisas därför inte någon detaljerad bedömning avseende dessa aspekter.

12Författningskommentar

12.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling

1 kap. Lagens innehåll, tillämpningsområde och definitioner Lagens innehåll

2 § Denna lag gäller för upphandling som genomförs av en upphandlande myndighet (offentlig upphandling). Med upphandling avses de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt.

Lagen gäller även när en upphandlande myndighet anordnar en projekttävling. Vad som avses med projekttävling anges i 1 kap. 19 §.

Det finns bestämmelser som även gäller vid uppföljning av kontrakt och ramavtal i 4 kap. 20 §, 13 kap. 4 a §, 19 kap. 3 a och 17 b §§ och 19 a kap. 3 a §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.3.

Av det nya tredje stycket framgår att lagen även gäller vid sådan uppföljning av kontrakt och ramavtal som görs med stöd av 4 kap. 20 §, 13 kap. 4 a §, 19 kap. 3 a och 17 b §§ och 19 a kap. 3 a §, dvs. vid tillämpning av bestämmelserna om tystnadsplikt för uppgifter ur belastningsregistret samt vid behandling av personuppgifter om lagöverträdelser.

Definitioner

12 a § Med EU:s dataskyddsförordning avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av EU:s dataskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 9.5. Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

4 kap. Allmänna bestämmelser

Tystnadsplikt

20 § Den som i samband med en upphandling, eller vid uppföljning av ett kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling, har fått del av uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som förekommer i en angelägenhet som avser kontroll av uppgifter ur belastningsregistret får inte obehörigen röja eller utnyttja dessa uppgifter.

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess som tillämpas i det allmännas verksamhet.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt vid upphandling och vid uppföljning av kontrakt eller ramavtal samt en upplysning. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.3.

Paragrafen anger i första stycket att den som i samband med upphandling, eller vid uppföljning av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling, har fått del av uppgifter om enskilds personliga förhållanden som förekommer i angelägenhet som avser kontroll av uppgifter ur belastningsregistret inte obehörigen får röja dessa uppgifter. Någon som kan omfattas av denna tystnadsplikt är t.ex. den individ hos leverantören som agerar i leverantörens intresse, när exempelvis en leverantör i enlighet med bestämmelsen i 13 kap. 4 § fått ta del av uppgifter om att en person i den leverantörens styrelse är dömd för ett brott. Även den individ hos den upphandlande myndigheten som agerar i myndighetens intresse, när exempelvis denne utreder om det finns skäl för uteslutning av en leverantör p.g.a. brott, kan omfattas av tystnadsplikten.

Att tystnadsplikten avgränsas med ett obehörighetsrekvisit innebär bl.a. att uppgifter kan lämnas ut med samtycke eller annars som en följd av en skyldighet i lag eller författning. Tystnadsplikten innebär att en uppgift ur belastningsregistret inte får röjas, vare sig muntligen eller genom att lämna ut en handling som innehåller en sådan uppgift. Tystnadsplikten innebär också att den som tagit del av uppgifter ur belastningsregistret inte obehörigen får föra vidare eller på annat sätt utnyttja dessa. Brott mot tystnadsplikten är straffsanktionerat genom 20 kap. 3 § brottsbalken.

I andra stycket finns det en upplysning om att offentlighets- och sekretesslagen (OSL) tillämpas i det allmännas verksamhet. Det innebär att bestämmelserna om sekretess i OSL är tillämpliga på de aktörer som omfattas av OSL och de aktörerna kommer därför inte att omfattas av tystnadsplikten i första stycket.

13 kap. Uteslutning av leverantörer Brott

1 § En upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten genom kontroll enligt 15 kap. eller på annat sätt får kännedom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar

1. sådan brottslighet som avses i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet,
2. bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, korruption enligt artikel 2.1 i rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn, eller korruption enligt nationella bestämmelser,
3. bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,
4. penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt definitionen i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113,

5. terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de de-finieras i artiklarna 3 och 5–12 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF, i den ursprungliga lydelsen, eller anstiftan, medhjälp och försök att begå brott i den mening som avses i artikel 14 i det direktivet, eller

6.människohandel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, i den ursprungliga lydelsen.

Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings-eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uteslutning från upphandling på grund av brott. Övervägandena finns i avsnitt 9.6.

Ändringen av första stycket 4 är en följd av att penningtvättsdirektivet ändrats. Jämfört med den ursprungliga lydelsen av fjärde penningtvättsdirektivet har bl.a. definitionen av vad som utgör en brottslig handling ändrats. Detta påverkar dock inte reglerna om uteslutning på grund av brott i praktiken, eftersom det rambeslut och det direktiv som det nu hänvisas till i penningtvättsdirektivet, när det gäller definitionen av vad som utgör en brottslig handling, redan finns med i punkterna 1 och 5 i denna paragraf. Hänvisningen till penningtvättsdirektivet är utformad så att den avser direktivet i en viss angiven lydelse, så kallad statisk hänvisning.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

4 a § Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas av den upphandlande myndigheten och leverantören endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelserna ska leda till uteslutning på grund av brott vid

–upphandlingar enligt detta kapitel, eller

–uppföljningar av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter upphandlingar enligt detta kapitel.

Första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt

3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Paragrafen, som är ny, reglerar rätten att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser inom ramen för en upphandling samt efter uppföljning av kontrakt och ramavtal som ingåtts efter en upphandling. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

I paragrafens första stycke anges under vilka förutsättningar en upphandlande myndighet respektive en leverantör får behandla sådana personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning. De personuppgifter som avses är uppgifter som rör fällande domar i brottmål. Det krävs att behandlingen är nödvändig för ändamålet. Detta innebär att endast sådana personuppgifter som behövs för att uppfylla ändamålet får behandlas. Behandlingen ska vara nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna bedöma om en lagöverträdelse ska leda till uteslutning från en upphandling på grund av brott. Detsamma gäller vid uppföljning av ett kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling.

Personuppgifter får inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas (principen om lagringsminimering enligt artikel 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Personuppgifter om lagöverträdelser ska därför inte fortsätta behandlas om det saknas ett behov av behandling.

Paragrafen kan exempelvis aktualiseras när en upphandlande myndighet genom en samordnad registerkontroll får information om att en leverantör är dömd för ett brott som potentiellt kan utgöra grund för uteslutning. Vad som avses med en samordnad registerkontroll framgår av författningskommentaren till 15 kap. 5 §. Med leverantör avses även underleverantörer samt företag vars kapacitet åberopats. Paragrafen är tillämplig både vid upphandlingar enligt 13 kap. i denna lag och vid uppföljning av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter upphandlingar enligt det kapitlet. Den samordnade registerkontrollen kan exempelvis innebära kontroll i belastningsregistret och, vid träff, inhämtande av den bakomliggande brottmålsdomen. I sådana fall får både den upphandlande myndigheten och leverantören behandla uppgifter om lagöverträdelser i syfte att utreda om leverantören ska uteslutas från en upphandling på grund av brott.

Av andra stycket framgår att första stycket inte inskränker möjligheten att behandla personuppgifter enligt 3 kap. 8 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen). Enligt denna paragraf i dataskyddslagen får myndigheter behandla sådana personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning. Det innebär att upphandlande myndigheter – som utgör myndigheter enligt EU:s dataskyddsförordnings terminologi – även fortsättningsvis kan behandla dessa uppgifter med stöd av dataskyddslagen.

15 kap. Egen försäkran och utredning om leverantörer Kompletterande dokument

5 § En leverantör är inte skyldig att lämna in kompletterande dokument eller andra skriftliga bevis, om den upphandlande myndigheten

1. redan har tillgång till materialet, eller
2. själv har möjlighet att kostnadsfritt få tillgång till intyg eller relevant information direkt med hjälp av elektroniska medel.

En leverantör är inte heller skyldig att lämna in kompletterande dokument eller andra skriftliga bevis om den upphandlande myndigheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till motsvarande information via en myndighet som tillhandahåller en funktion för samordnad registerkontroll.

saknas. Det kan exempelvis vara ett belastningsregisterutdrag, en dom eller ett intyg från en myndighet där det bekräftas att en leverantör inte har några obetalda skatter. För det fall den upphandlande myndigheten ändå ställer ett sådant krav, och leverantören inte förser myndigheten med de dokument eller bevis som efterfrågas, utgör det inte skäl för uteslutning från upphandlingen.

För att den nya bestämmelsen ska vara tillämplig måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Den upphandlande myndigheten ska själv ha möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till motsvarande information som är relevant för att avgöra om det finns grund för att utesluta en leverantör från en upphandling. Därutöver ska motsvarande information tillhandahållas genom en funktion för samordnad registerkontroll. Om det är en svensk eller utländsk myndighet som tillhandahåller informationen saknar betydelse. Med samordnad registerkontroll avses ett system där en myndighet samordnat kontrollerar uppgifter om leverantören i flera myndighetsregister. En sådan funktion för samordnad registerkontroll kan t.ex. omfatta en kontroll i belastningsregister, skatteregister och olika bolagsregister. Tillhandahålls motsvarande information av en privaträttslig aktör påverkar det därför inte den upphandlande myndighetens möjligheter att begära att leverantören lämnar kompletterande dokument eller andra skriftliga bevis. Om den samordnade registerkontrollen inte är tillgänglig på grund av exempelvis tekniska problem förhindrar bestämmelsen inte att den upphandlande myndigheten i stället begär att leverantörerna lämnar kompletterande dokument eller andra skriftliga handlingar.

19 kap. Annonspliktiga upphandlingar under tröskelvärdena och annonspliktiga upphandlingar av tjänster enligt

Tystnadsplikt

3 a § Den som i samband med en upphandling, eller vid uppföljning av ett kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling, har fått del av uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som förekommer i en angelägenhet som avser kontroll av uppgifter ur belastningsregistret får inte obehörigen röja eller utnyttja dessa uppgifter.

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess som tillämpas i det allmännas verksamhet.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt vid upphandling och vid uppföljning av kontrakt eller ramavtal samt en upplysning. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.3.

Paragrafen motsvarar 4 kap. 20 §, se kommentaren till den paragrafen.

Uteslutning av leverantörer

17 a § Vid kontroll av om det enligt 17 § finns grund för att utesluta en leverantör från att delta i en upphandling får en upphandlande myndighet inte begära att leverantören lämnar handlingar eller intyg om myndigheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till motsvarande information genom en funktion för samordnad registerkontroll.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse som begränsar den upphandlande myndighetens möjligheter att begära att leverantören lämnar handlingar eller intyg. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

Av paragrafen följer att den upphandlande myndigheten i samband med kontroll av om det på någon av de grunder som anges 17 § finns skäl att utesluta en leverantör i vissa fall inte får begära att leverantören lämnar handlingar eller intyg. Med handlingar och intyg avses, i likhet med vad som gäller i 15 kap. 5 § för dokument och bevis, de bevismedel som visar att grund för uteslutning saknas. Det kan exempelvis vara ett belastningsregisterutdrag, en dom eller ett intyg från en myndighet där det bekräftas att leverantören inte har några obetalda skatter. För det fall den upphandlande myndigheten ändå ställer ett sådant krav, och leverantören inte förser myndigheten med de handlingar eller intyg som efterfrågas, utgör det inte skäl för uteslutning från upphandlingen.

För att bestämmelsen ska vara tillämplig ska ett antal krav vara uppfyllda. För det första krävs det att myndigheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till den relevanta informationen.

För det andra krävs det att informationen tillhandahålls genom en funktion för samordnad registerkontroll. Om det är en svensk eller utländsk myndighet som tillhandahåller informationen saknar betydelse. Med samordnad registerkontroll avses ett system där en myndighet samordnat kontrollerar uppgifter om leverantörer i flera myndighetsregister. En sådan funktion för samordnad registerkontroll kan t.ex. omfatta en kontroll i belastningsregister, skatteregister och olika bolagsregister. Tillhandahålls relevant information av en privaträttslig aktör påverkar det inte den upphandlande myndighetens möjligheter att begära att leverantörerna lämnar handlingar eller intyg.

Paragrafen hindrar inte att den upphandlande myndigheten på egen hand inhämtar handlingar eller intyg. Däremot får den upphandlande myndigheten inte begära att leverantören lämnar in handlingar eller intyg när myndigheten själv har möjlighet att ta del av motsvarande information genom den samordnade registerkontrollen.

Om den samordnade registerkontrollen inte är tillgänglig på grund av exempelvis tekniska problem förhindrar bestämmelsen inte att den upphandlande myndigheten i stället begär att leverantörerna lämnar handlingar eller intyg.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

17 b § Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas av den upphandlande myndigheten och leverantören endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelserna ska leda till uteslutning på grund av brott vid

–upphandlingar enligt detta kapitel, eller

–uppföljningar av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter upphandlingar enligt detta kapitel.

Första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt

3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Paragrafen, som är ny, reglerar rätten att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser inom ramen för en upphandling samt efter uppföljning av kontrakt och ramavtal som ingåtts efter en upphandling. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

Paragrafen motsvarar 13 kap. 4 a §, se kommentaren till den paragrafen.

19 a kap. Direktupphandling

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

3 a § Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas av den upphandlande myndigheten och leverantören endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelserna ska leda till uteslutning på grund av brott vid

–upphandlingar enligt detta kapitel, eller

–uppföljningar av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter upphandlingar enligt detta kapitel.

Första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt

3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Paragrafen, som är ny, reglerar rätten att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser inom ramen för en upphandling samt efter uppföljning av kontrakt och ramavtal som ingåtts efter en upphandling. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

Paragrafen motsvarar 13 kap. 4 a §, se kommentaren till den paragrafen.

12.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna

1 kap. Lagens innehåll, tillämpningsområde och definitioner Upphandling inom försörjningssektorerna

2 § Denna lag gäller för upphandling som genomförs av en upphandlande enhet för verksamhet inom områdena vatten, energi, transporter eller posttjänster enligt 2 kap. 1–8 §§ (upphandling inom försörjningssektorerna). Med upphandling avses de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt.

Lagen gäller även när en upphandlande enhet anordnar en projekttävling. Vad som avses med projekttävling anges i 1 kap. 18 §.

Det finns bestämmelser som även gäller vid uppföljning av kontrakt och ramavtal i 4 kap. 18 §, 13 kap. 5 a §, 19 kap. 3 a och 17 b §§ och 19 a kap. 3 a §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.3.

Av det nya tredje stycket framgår att lagen även gäller vid sådan uppföljning av kontrakt och ramavtal som görs med stöd av 4 kap. 18 §,

13 kap. 5 a §, 19 kap. 3 a och 17 b §§ och 19 a kap. 3 a §, dvs. vid tillämpning av bestämmelserna om tystnadsplikt för uppgifter ur belastningsregistret samt vid behandling av personuppgifter om lagöverträdelser.

Definitioner

10 a § Med EU:s dataskyddsförordning avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av EU:s dataskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 9.5. Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

4 kap. Allmänna bestämmelser Tystnadsplikt

18 § Den som i samband med en upphandling, eller vid uppföljning av ett kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling, har fått del av uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som förekommer i en angelägenhet som avser kontroll av uppgifter ur belastningsregistret får inte obehörigen röja eller utnyttja dessa uppgifter.

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess som tillämpas i det allmännas verksamhet.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt vid upphandling och vid uppföljning av kontrakt eller ramavtal samt en upplysning. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.3.

Paragrafen motsvarar 4 kap. 20 § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

5. terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artiklarna 3 och 5–12 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF, i den ursprungliga lydelsen, eller anstiftan, medhjälp och försök att begå brott i den mening som avses i artikel 14 i det direktivet, eller

6.människohandel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, i den ursprungliga lydelsen.

Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uteslutning från upphandling på grund av brott. Övervägandena finns i avsnitt 9.6.

Paragrafen motsvarar 13 kap. 1 § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

5 a § Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas av den upphandlande enheten och leverantören endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelserna ska leda till uteslutning på grund av brott vid

–upphandlingar enligt detta kapitel, eller

–uppföljningar av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter upphandlingar enligt detta kapitel.

Första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt

3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Paragrafen, som är ny, reglerar rätten att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser inom ramen för en upphandling samt efter uppföljning av kontrakt och ramavtal som ingåtts efter en upphandling. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

Paragrafen motsvarar 13 kap. 4 a § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

19 kap. Annonspliktiga upphandlingar under tröskelvärdena och annonspliktiga upphandlingar av tjänster enligt

Tystnadsplikt

3 a § Den som i samband med en upphandling, eller vid uppföljning av ett kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling, har fått del av uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som förekommer i en angelägenhet som avser kontroll av uppgifter ur belastningsregistret får inte obehörigen röja eller utnyttja dessa uppgifter.

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess som tillämpas i det allmännas verksamhet.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt vid upphandling och vid uppföljning av kontrakt eller ramavtal samt en upplysning. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.3.

Paragrafen motsvarar 19 kap. 3 a § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

Uteslutning av leverantörer

17 a § Vid kontroll av om det enligt 17 § finns grund för att utesluta en leverantör från att delta i en upphandling får en upphandlande enhet inte begära att leverantören lämnar handlingar eller intyg om enheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till motsvarande information genom en funktion för samordnad registerkontroll.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse som begränsar den upphandlande myndighetens möjligheter att begära att leverantören lämnar handlingar eller intyg. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

Paragrafen motsvarar 19 kap. 17 a § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

17 b § Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas av den upphandlande enheten och leverantören endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelserna ska leda till uteslutning på grund av brott vid

–upphandlingar enligt detta kapitel, eller

–uppföljningar av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter upphandlingar enligt detta kapitel.

Första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt

3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Paragrafen, som är ny, reglerar rätten att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser inom ramen för en upphandling samt efter uppföljning av kontrakt och ramavtal som ingåtts efter en upphandling. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

Paragrafen motsvarar 19 kap. 17 b § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

19 a kap. Direktupphandling

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

3 a § Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas av den upphandlande enheten och leverantören endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelserna ska leda till uteslutning på grund av brott vid

–upphandlingar enligt detta kapitel, eller

–uppföljningar av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter upphandlingar enligt detta kapitel.

Första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt

3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Paragrafen, som är ny, reglerar rätten att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser inom ramen för en upphandling samt efter uppföljning av kontrakt och ramavtal som ingåtts efter en upphandling. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

Paragrafen motsvarar 19 a kap. 3 a § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

12.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner

1 kap. Lagens innehåll, tillämpningsområde och definitioner Upphandling av koncessioner

2 § Denna lag gäller för upphandling av byggkoncessioner och tjänstekoncessioner som genomförs av en upphandlande myndighet eller enhet (upphandling av koncessioner). Med upphandling avses de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av en koncession.

Det finns bestämmelser som även gäller vid uppföljning av kontrakt i 4 kap. 12 § och 11 kap. 5 a §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.3.

Av det nya andra stycket framgår det att lagen även gäller vid sådan uppföljning av kontrakt som görs med stöd av 4 kap. 12 § och 11 kap. 5 a §, dvs. vid tillämpning av bestämmelserna om tystnadsplikt för uppgifter ur belastningsregistret samt vid behandling av personuppgifter om lagöverträdelser.

Definitioner

10 a § Med EU:s dataskyddsförordning avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av EU:s dataskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 9.5. Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

4 kap. Allmänna bestämmelser

Tystnadsplikt

12 § Den som i samband med en upphandling, eller vid uppföljning av ett kontrakt som ingåtts efter en upphandling, har fått del av uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som förekommer i en angelägenhet som avser kontroll av uppgifter ur belastningsregistret får inte obehörigen röja eller utnyttja dessa uppgifter.

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess som tillämpas i det allmännas verksamhet.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt vid upphandling och vid uppföljning av kontrakt samt en upplysning. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.3.

Paragrafen motsvarar 4 kap. 20 § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

11 kap. Uteslutning av leverantörer

När en upphandlande myndighet eller en upphandlande enhet som är en myndighet ska utesluta en leverantör

1 § En upphandlande myndighet eller en sådan upphandlande enhet som avses i 1 kap. 20 § första stycket 1 ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten eller enheten genom kontroll eller på annat sätt får kännedom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar

1. sådan brottslighet som avses i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet,
2. bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, korruption enligt artikel 2.1 i rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn, eller korruption enligt nationella bestämmelser,
3. bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,
4. penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt definitionen i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113,
5. terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artiklarna 3 och 5–12 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF, i den ursprungliga lydelsen, eller anstiftan, medhjälp och försök att begå brott i den mening som avses i artikel 14 i det direktivet, eller
6. människohandel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, i den ursprungliga lydelsen.

Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uteslutning från upphandling på grund av brott. Övervägandena finns i avsnitt 9.6.

Paragrafen motsvarar 13 kap. 1 § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

–upphandlingar enligt denna lag, eller

–uppföljningar av kontrakt som ingåtts efter upphandlingar enligt denna lag. Första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt

3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Paragrafen, som är ny, reglerar rätten att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser inom ramen för en upphandling samt efter uppföljning av kontrakt som ingåtts efter en upphandling. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

Paragrafen motsvarar 13 kap. 4 a § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

12.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

1 kap. Lagens innehåll och tillämpningsområde samt allmänna bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

2 a § Det finns bestämmelser som gäller vid uppföljning av kontrakt och ramavtal i 14 §, 11 kap. 1 a § och 15 kap. 16 a §.

(EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113, eller

5.terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artiklarna 3 och 5–12 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF, i den ursprungliga lydelsen, eller anstiftan, medhjälp och försök att begå brott i den mening som avses i artikel 14 i det direktivet.

Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brottet. Om det finns grundad anledning att anta att en leverantör ska uteslutas med stöd av första stycket, får myndigheten eller enheten, utom i de fall som avses i 4 § första stycket, begära att leverantören visar att det inte finns någon grund för uteslutning.

Om det finns särskilda skäl, får en upphandlande myndighet eller enhet avstå från att utesluta en leverantör som dömts för brottslighet enligt första stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uteslutning från upphandling på grund av brott. Övervägandena finns i avsnitt 9.2 och 9.6.

Ändringen i första stycket 4 motsvarar ändringen i 13 kap. 1 § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

Ändringen i andra stycket är en följd av att det införs en ny bestämmelse i 4 § första stycket som begränsar den upphandlande myndighetens eller enhetens möjlighet att begära att leverantören visar att det inte finns någon grund för uteslutning.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

1 a § Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas av den upphandlande myndigheten eller enheten och leverantören endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelserna ska leda till uteslutning på grund av brott vid

–upphandlingar enligt detta kapitel, eller

–uppföljningar av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter upphandlingar enligt detta kapitel.

Första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt

3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Paragrafen, som är ny, reglerar rätten att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser inom ramen för en upphandling samt efter uppföljning av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

Paragrafen motsvarar 13 kap. 4 a § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

Intyg och bevis angående leverantör

4 § Vid kontroll av om det enligt detta kapitel finns grund för att utesluta en leverantör från att delta i en upphandling får en upphandlande myndighet eller enhet inte begära att leverantören lämnar handlingar eller intyg om myndigheten eller enheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till motsvarande information genom en funktion för samordnad registerkontroll.

Förbudet i första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl för den upphandlande myndigheten eller enheten att avstå från att använda sig av funktionen för en samordnad registerkontroll.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse som begränsar den upphandlande myndighetens eller enhetens möjligheter att begära att leverantören lämnar handlingar eller intyg samt en undantagsbestämmelse från den begränsningen. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

Paragrafens första stycke motsvarar 19 kap. 17 a § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

Av andra stycket följer att om det finns särskilda skäl att avstå från att använda sig av funktionen för en samordnad registerkontroll får en upphandlande myndighet eller enhet, trots förbudet i första stycket, ändå begära att leverantören lämnar in handlingar eller intyg. Sådana särskilda skäl kan vara att det är fråga om en upphandling där de uppgifter som annars skulle ha lämnats till den myndighet som tillhandahåller den samordnade registerkontrollen kan innehålla information, som ensamt eller i aggregerad form, rör Sveriges försvarsförmåga, beredskapsnivåer eller strategiska svagheter. Bedömningen av om det finns särskilda skäl ska göras i varje enskild upphandling.

15 kap. Annonspliktiga upphandlingar under tröskelvärdena och annonspliktiga upphandlingar av tjänster enligt

Uteslutning av leverantörer

16 § En leverantör får uteslutas från att delta i en upphandling i enlighet med det som föreskrivs i 11 kap. 1–4 §§. En leverantör får också uteslutas om den på andra grunder som anges i upphandlingsdokumenten är olämplig att delta i upphandlingen.

En upphandlande myndighet eller enhet ska, innan den beslutar att utesluta en leverantör, ge leverantören tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som enligt myndigheten eller enheten utgör skäl för uteslutning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uteslutning på grund av bristande lämplighet. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i första stycket är en följd av att det införs en ny bestämmelse i 11 kap. 4 § som begränsar den upphandlande myndighetens eller enhetens möjlighet att begära att leverantören visar att det inte finns någon grund för uteslutning.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

16 a § Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas av den upphandlande myndigheten eller enheten och leverantören endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelserna ska leda till uteslutning på grund av brott vid

–upphandlingar enligt detta kapitel, eller

–uppföljningar av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter upphandlingar enligt detta kapitel.

Första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt

3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Paragrafen, som är ny, reglerar rätten att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser inom ramen för en upphandling samt efter uppföljning av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

Paragrafen motsvarar 19 kap. 17 b § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

12.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem

2 kap. Definitioner

8 § Med EU:s dataskyddsförordning avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av EU:s dataskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 9.5. Hänvisningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

7 kap. Uteslutning av sökande

Brott

1 § En upphandlande myndighet får utesluta en sökande om myndigheten får kännedom om att den sökande enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar

1. sådan brottslighet som avses i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 21 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet,
2. bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, korruption enligt artikel 2.1 i rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn, eller korruption enligt nationella bestämmelser,
3. bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,
4. penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt definitionen i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113,
5. terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artiklarna 3 och 5–12 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF, i den ursprungliga lydelsen, eller anstiftan, medhjälp och försök att begå brott i den mening som avses i artikel 14 i det direktivet, eller

framgår av kommentaren till den bestämmelsen (prop. 2015/16:195 del 2 s. 1084 och 1085).

Andra stycket motsvarar 13 kap. 2 § andra stycket LOU med den skillnaden att det är sökande, och inte leverantörer, som utesluts från att delta i valfrihetssystem. Den närmare innebörden framgår av kommentaren till bestämmelsen i LOU (prop. 2015/16:195 del 2 s. 1085).

I paragrafen föreskrivs ingen skyldighet för en upphandlande myndighet att, i de uppräknade fallen, utesluta en sökande från att delta i ett valfrihetssystem. Det är således den upphandlande myndigheten som i det enskilda fallet ska bedöma om möjligheten att utesluta en sökande på dessa grunder ska utnyttjas. När möjligheten utnyttjas följer det av principen om likabehandling (jfr 1 kap. 2 §) att uteslutningsgrunden ska gälla för samtliga sökande till ett valfrihetssystem.

Missförhållanden i övrigt i fråga om en sökandes verksamhet

3 § En upphandlande myndighet får utesluta en sökande om

1. myndigheten kan visa att den sökande har åsidosatt tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter,
2. den sökande

a)är i konkurs eller är föremål för insolvens-eller likvidationsförfaranden, b)är föremål för tvångsförvaltning, c)har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer, eller d)har avbrutit sin näringsverksamhet eller befinner sig i en motsvarande situation till följd av ett förfarande enligt nationella lagar och andra författningar, som liknar dem som avses i a–c,

3. myndigheten kan visa att den sökande gjort sig skyldig till något allvarligt fel iyrkesutövningen som gör att den sökandes redbarhet kan ifrågasättas,

4. den sökande har visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i ett tidigare kontrakt enligt denna lag, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna eller lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, och detta har medfört att det tidigare kontraktet har sagts upp i förtid eller lett till skadestånd eller jämförbara påföljder, eller
5. den sökande i allvarlig omfattning

a)har lämnat oriktiga uppgifter om den information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta den sökande enligt detta kapitel, eller b)har undanhållit sådan information.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om uteslutningsgrunder hänförliga till missförhållanden i övrigt i fråga om en sökandes verksamhet. Med uttrycket missförhållanden i övrigt avses andra missförhållanden än brott eller obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter som behandlas i 1 respektive 2 §. Övervägandena finns i avsnitt 8.

I sak stämmer paragrafen överens delvis med 19 kap. 17 § första stycket första meningen LOU, i de delar som handlar om uteslutning på grund av missförhållanden i övrigt (prop. 2021/22:5 s. 203). I stället för att som i 19 kap. 17 § hänvisa till 13 kap. 3 § LOU, återges vissa av de grunder för uteslutning som följer av den senare paragrafen.

Uppräkningen av uteslutningsgrunder motsvarar i huvudsak de grunder som anges i 13 kap. 3 § första stycket 1–3, 5 och 8 a och b och den närmare

Paragrafen motsvarar 19 kap. 17 § andra stycket LOU med den skill-naden att det är sökande, och inte leverantörer, som utesluts från att delta i valfrihetssystem. Den närmare innebörden framgår av kommentaren till bestämmelsen i LOU (prop. 2021/22:5 s. 203).

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

7 § Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas av den upphandlande myndigheten och sökanden endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelserna ska leda till uteslutning på grund av brott vid

–inrättande av valfrihetssystem enligt denna lag, eller

–uppföljningar av kontrakt som tecknats efter inrättandet av valfrihetssystem enligt denna lag.

Första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt

3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Paragrafen, som är ny, reglerar rätten att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser inom ramen för inrättande av ett valfrihetssystem samt efter uppföljning av kontrakt som tecknats efter inrättande av valfrihetssystem. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

Paragrafen motsvarar 19 kap. 17 b § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

8 kap. Godkännande och ingående av kontrakt Beslut om godkännande

1 § Den upphandlande myndigheten ska godkänna samtliga sökande som uppfyller de krav som angetts i annonsen och förfrågningsunderlaget och som inte har uteslutits med stöd av 7 kap. 1–4 §§.

Paragrafen anger under vilka förutsättningar sökande ska godkännas. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Paragrafen ändras då stöd för uteslutning även finns i 7 kap. 2–4 §§, se vidare kommentarerna till dessa paragrafer.

10 kap. Rättsmedel m.m. Tystnadsplikt

10 § Den som i samband med inrättandet av ett valfrihetssystem, eller vid uppföljning av kontrakt som tecknats efter inrättandet av ett valfrihetssystem, har fått del av uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som förekommer i en angelägenhet som avser kontroll av uppgifter ur belastningsregistret får inte obehörigen röja eller utnyttja dessa uppgifter.

I offentlighets-och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess som tillämpas i det allmännas verksamhet.

troll av uppgifter ur belastningsregistret inte obehörigen får röja eller utnyttja dessa uppgifter. Det kan t.ex. handla om att en sökande i enlighet med bestämmelsen i 7 kap. 6 § fått ta del av uppgifter om att en person i den sökandes styrelse är dömd för ett brott. Den närmare innebörden av tystnadsplikten motsvarar det som anges i 19 kap. 3 a § LOU, se kommentaren till den paragrafen.

I andra stycket finns det en upplysning om att OSL tillämpas i det allmännas verksamhet. Stycket motsvarar 19 kap. 3 a § andra stycket LOU, se kommentaren till den paragrafen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
2. För valfrihetssystem som annonserats före ikraftträdandet gäller inte 7 kap. 3–7 §§.
3. För valfrihetssystem som annonserats före ikraftträdandet gäller 7 kap. 1 och 2 §§ och 8 kap. 1 § i den äldre lydelsen.

Överväganden om ikraftträdande och behovet av övergångsbestämmelser finns i avsnitt 10.

Första punkten anger när lagen träder i kraft.

Av andra och tredje punkterna följer för valfrihetssystem som annonserats före ikraftträdandet att 7 kap. 3–7 §§ inte gäller och att 7 kap. 1 och 2 §§ och 8 kap. 1 § gäller i den äldre lydelsen. En upphandlande myndighet som beslutat att inrätta eller förändra ett valfrihetssystem är enligt 3 kap. 1 § skyldig att annonsera på den nationella webbplats som upprättats för ändamålet. Övergångsbestämmelserna medför att en sökande till ett valfrihetssystem som den upphandlande myndigheten annonserat före den 1 juli 2026 inte kan uteslutas med stöd av de nya bestämmelserna i 7 kap. 1–4 §§ samt att den upphandlande myndigheten vid en sådan ansökan inte ska tillämpa 7 kap. 5 § och 8 kap. 1 §. Vid en ansökan om deltagande i ett sådant äldre valfrihetssystem följer det av övergångsbestämmelserna att en uteslutning i stället kan ske med stöd 7 kap. 1 § i den äldre lydelsen och att den upphandlande myndigheten i dessa fall ska tillämpa 7 kap. 2 § och 8 kap. 1 § i deras äldre lydelser.

12.6Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

19 kap. Sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse Upphandling m.m.

3 c § Sekretessen enligt 3 § andra stycket hindrar inte att uppgift lämnas till en myndighet eller den som har begärt kontrollen, om uppgiften är nödvändig för kontroll av om det finns skäl för uteslutning i enlighet med vad som föreskrivs i

1. 11 kap. 1 § och 2 § första stycket 1 och 2 lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,
2. 13 kap. 1 och 2 §§ och 3 § 2 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,
3. 13 kap. 1 och 2 §§ och 4 § 2 lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, eller

4. 11 kap. 1 och 2 §§ och 4 § 2 lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.

Paragrafen, som är ny, bryter anbudssekretessen enligt 3 § andra stycket. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.2.

Paragrafen är tillämplig vid kontroll av om det finns skäl för uteslutning på de grunder som följer av de olika upphandlingslagarna och medför att sekretessbelagda uppgifter som är nödvändiga för kontrollen får lämnas till myndigheter och den som begärt kontrollen.

Den nya bestämmelsen gör det möjligt för upphandlande myndigheter och enheter att vända sig till andra myndigheter för att kontrollera leverantörer trots att anbudssekretess gäller enligt 3 § andra stycket. Bestämmelsen omfattar inte bara den upphandlande myndighetens eller enhetens lämnande av uppgifter till den myndighet som har verksamhet som består av samordnad registerkontroll, utan även den myndighetens lämnande av uppgifter till de registerförande myndigheterna och tillbaka till den upphandlande myndighet eller enhet som begärt kontrollen. Bestämmelsen gör det alltså möjligt för den myndighet som erhållit en begäran om kontroll att redogöra för resultatet av kontrollen till den upphandlande myndighet eller enhet som begärt kontrollen. Bestämmelsen kan t.ex. tillämpas i de fall en upphandlande myndighet vänder sig till en sådan funktion för samordnad registerkontroll som avses i 19 kap. 17 a § LOU. Den myndighet som ansvarar för en sådan funktion för samordnad registerkontroll kan tillämpa bestämmelsen när den vänder sig till andra registerförande myndigheter som bidrar med uppgifter som omfattas av den samordnade registerkontrollen.

35 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m.

Uteslutning vid upphandling m.m. på grund av brott

1 a § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men och uppgiften förekommer i angelägenhet som avser prövning av uteslutning på grund av brott i samband med

1. att ersättningsetableringar överlåts enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi,
2. att ett valfrihetssystem inrättas enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem eller lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen,
3. upphandlingar enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna eller lagen

(2016:1147) om upphandling av koncessioner,

4. uppföljningar av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter upphandlingar enligt lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna eller lagen om upphandling av koncessioner,
5. uppföljningar av kontrakt som tecknats efter inrättandet av valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem eller lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen, och
6. utbyte av bevis enligt artikel 14.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital in-

gång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om sekretess för uppgifter i angelägenhet som avser prövning av uteslutning på grund av brott till skydd för enskildas intressen. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.1.

Första stycket innehåller en bestämmelse om att sekretess gäller för uppgift som finns i angelägenhet som avser prövning av uteslutning på grund av brott som görs i samband med bl.a. upphandlingar. Med det avses bl.a. den myndighet som ansvarar för den samordnade registerkontrollen i den del som myndigheten har till uppgift att hämta in uppgifter om vissa brott ur belastningsregistret och göra en inledande bedömning av om de registrerade brotten skulle kunna utgöra grund för att utesluta en leverantör eller sökande från en upphandling eller ett valfrihetssystem. Det omfattar även den fortsatta hanteringen där den myndighet som ansvarar för den samordnade registerkontrollen vidarebefordrar dessa uppgifter till den upphandlande myndighet eller enhet som har begärt den samordnade registerkontrollen. Eftersom sekretessen gäller för en uppgift som hänför sig till den brottsgrundade uteslutningsprövningen följer sekretessen med uppgiften när den lämnas vidare till en annan myndighet. Sekretess för en uppgift gäller därmed oavsett hos vilken myndighet som uppgiften finns.

Sekretessen anges med ett omvänt skaderekvisit, vilket innebär att det gäller en presumtion för att den uppgift som faller under sekretessbestämmelsen omfattas av sekretess. Endast i de fall det står klart att den enskilde inte lider men av att uppgiften lämnas ut får ett utlämnande ske.

Vad som avses med valfrihetssystem följer av respektive valfrihetslag, se 1 kap. 1 § andra stycket LOV respektive 1 § andra stycket lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen. Vad som avses med ersättningsetablering följer av 5 a § i respektive ersättningslag. Vad som avses med upphandling följer av respektive upphandlingslag, se 2 kap. 28 § LUFS, 1 kap. 2 § första stycket LOU, 1 kap 2 § första stycket LUF respektive 1 kap. 2 § LUK.

Paragrafen är även tillämplig i samband med utbyte av bevis enligt artikel 14.1 i SDG-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning [EU] nr 1024/2012). När den myndighet som ansvarar för den samordnade registerkontrollen utför en kontroll av en leverantör efter en begäran från en utländsk behörig myndighet enligt SDG-förordningen ska sekretess gälla även för den verksamheten, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men.

Paragrafen reglerar också sekretess i samband med uppföljning av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling eller inrättandet av ett valfrihetssystem enligt upphandlingslagarna respektive valfrihetslagarna. Med uppföljning avses i detta sammanhang uppföljning av att en leverantör eller en sökande under avtalsperioden inte dömts för något brott som potentiellt ska kunna leda till uteslutning.

Enligt andra stycket gäller sekretessen för en uppgift i en allmän hand- ling i högst sjuttio år.

Sekretessbrytande bestämmelser

10 f § Sekretessen enligt 1 a § hindrar inte att uppgift lämnas ut till en enskild eller en myndighet, om uppgiften är nödvändig för kontroll av om det finns skäl för uteslutning i enlighet med vad som föreskrivs i

1. lagen (2008:962) om valfrihetssystem,
2. lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,
3. lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,
4. lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna,
5. lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, eller
6. artikel 14.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012.

Sekretessen enligt 1 a § hindrar inte heller att uppgift lämnas ut till en enskild eller en myndighet vid

1. uppföljningar av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter upphandlingar enligt lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna eller lagen om upphandling av koncessioner, och
2. uppföljningar av kontrakt som tecknats efter inrättandet av valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem eller lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen.

även till upphandlande myndigheter och enheter som inte omfattas av OSL.

Bestämmelsen gör det också möjligt för den myndighet som ansvarar för den samordnade registerkontrollen att lämna ut uppgifter när myndigheten behandlar sådana uppgifter för att utföra en kontroll av en leverantör på begäran av en utländsk behörig myndighet enligt artikel 14.1 i SDGförordningen. Den sekretessbrytande bestämmelsen säkerställer att den myndighet som ansvarar för den samordnade registerkontrollen kan överföra uppgifter ur belastningsregistret vidare till enskild i dessa situationer.

Av paragrafens andra stycke följer att en uppgift som hänför sig till prövningen av förutsättningarna för uteslutning kan lämnas till en enskild eller en myndighet utan hinder av sekretess enligt 1 a § vid uppföljning av kontrakt eller ramavtal som ingåtts efter en upphandling eller efter ett inrättande av ett valfrihetssystem.

40 kap. Sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter

Verksamhet som avser samordnad registerkontroll

Samordnad registerkontroll vid upphandling

7 j § Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som rör samordnad registerkontroll vid upphandling enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars-och säkerhetsområdet, lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna eller lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen fram till dess att alla anbud i upphandlingen har offentliggjorts eller beslut om leverantör och anbud har fattats eller upphandlingen dessförinnan har slutförts.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om sekretess för uppgift som rör anbud vid samordnad registerkontroll i samband med upphandling enligt upphandlingslagarna. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.2.

Sekretess gäller enligt första stycket för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden som rör statlig myndighets verksamhet som består av samordnad registerkontroll vid upphandling enligt upphandlingslagarna. I vissa fall kommer upphandlande myndigheter och enheter att vara förhindrade att begära in handlingar och intyg från en leverantör för att kontrollera om det finns grund för uteslutning. I stället kan myndigheten eller enheten välja att vända sig till den myndighet som tillhandahåller funktionen för samordnad registerkontroll och begära tillgång till motsvarande information, se 11 kap. 4 § LUFS, 15 kap. 2 § och 19 kap. 17 a § LOU, 19 kap. 17 a § LUF och 11 kap. 4 b § LUK. Med samordnad registerkontroll avses ett system där en myndighet samordnat kontrollerar uppgifter om leverantören i flera myndighetsregister. Sekretessen gäller i en statlig myndighets verksamhet vilket betyder att den inte bara gäller för den myndighet som ansvarar för en sådan funktion för samordnad registerkontroll, utan omfattar även samtliga andra myndigheter som deltar i den samordnade registerkontrollen och tar del av uppgifterna. Om en upphandlande myndighet eller enhet begär att en samordnad registerkontroll ska utföras och därför lämnar uppgifter om ett anbud till den ansvariga myndigheten, omfattas dessa uppgifter av sekretessen enligt paragrafen. Sekretessen gäller även den fortsatta hanteringen när den ansvariga myndigheten vidarebefordrar uppgifterna till de myndigheter som ingår i den samordnade registerkontrollen, t.ex. vid en sökning om en leverantör har obetalda skatter hos Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten. Bestämmelsen innebär att den myndighet som tagit emot en begäran om samordnad registerkontroll kan skydda uppgifterna om anbud till dess att alla anbud har offentliggjorts, ett beslut om leverantör och anbud har fattats eller upphandlingen dessförinnan har slutförts. Bestämmelsen i första stycket medför att sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden när sådana upphandlande myndigheter och enheter – som inte omfattas av OSL – lämnar uppgifter om anbud till en statlig myndighet vars verksamhet består av samordnad registerkontroll. Sekretessen gäller för information om vem anbudsgivaren eller anbudssökande är och för den personkrets som ska kontrolleras i den samordnade registerkontrollen. Även företag vars kapacitet åberopas och underleverantörer omfattas av sekretessen.

Av andra stycket framgår att för uppgift i allmän handling gäller sekretessen fram till dess att alla anbud offentliggjorts eller beslut om leverantör och anbud fattats eller upphandlingen dessförinnan har slutförts. Tidpunkten för sekretessens upphörande överensstämmer därmed med vad som gäller för anbudssekretessen enligt 19 kap. 3 § andra stycket.

Sekretessbrytande bestämmelse

7 k § Sekretessen enligt 7 j § hindrar inte att uppgift lämnas till en myndighet eller den som har begärt kontrollen, om uppgiften är nödvändig för kontroll av om det finns skäl för uteslutning i enlighet med vad som föreskrivs i

1. 11 kap. 1 § och 2 § första stycket 1 och 2 lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,
2. 13 kap. 1 och 2 §§ och 3 § 2 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,
3. 13 kap. 1 och 2 §§ och 4 § 2 lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, eller
4. 11 kap. 1 och 2 §§ och 4 § 2 lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.

Paragrafen, som är ny, bryter sekretessen för uppgift som rör anbud vid samordnad registerkontroll enligt 7 j § första stycket. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.2.

Bestämmelsen är tillämplig vid kontroll av om det föreligger skäl för uteslutning på de grunder som följer av de olika upphandlingslagarna och medför att sekretessbelagda uppgifter som är nödvändiga för kontrollen får lämnas till myndigheter och den som begärt kontrollen, dvs. upphandlande myndighet och enhet.

Den myndighet som ansvarar för en sådan samordnad registerkontroll som avses i 7 j § första stycket kan tillämpa bestämmelsen när den vänder sig till andra registerförande myndigheter som bidrar med uppgifter som omfattas av den samordnade registerkontrollen. Bestämmelsen gör det även möjligt för den myndighet som erhållit en begäran om kontroll att redogöra för resultatet av kontrollen till den upphandlande myndighet eller enhet som begärt kontrollen.

12.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Facklig vetorätt i vissa fall

39 § Har förhandling enligt 38 § ägt rum och förklarar den centrala arbetstagarorganisationen eller, om en sådan inte finns, den arbetstagarorganisation som har slutit kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgärden kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller att åtgärden på annat sätt strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, får åtgärden inte beslutas eller verkställas av arbetsgivaren.

Vid upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem får en förklaring enligt första stycket göras endast om den grundar sig på omständigheter som anges i

–13 kap. 1, 2 och 3 §§ samt 19 kap. 17 § lagen om offentlig upphandling,

–13 kap. 1 och 2–4 §§ samt 19 kap. 17 § lagen om upphandling inom försörjningssektorerna,

–11 kap. 1 och 2–4 §§ lagen om upphandling av koncessioner,

–11 kap. 1–3 §§ samt 15 kap. 16 § lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, eller

–7 kap. 1–4 §§ lagen om valfrihetssystem.

Paragrafen reglerar arbetstagarorganisationers vetorätt. Övervägandena finns i avsnitt 8.

I andra stycket ändras hänvisningen till LOV. Ändringen görs till följd av att grunderna för när en sökande till ett valfrihetssystem får uteslutas ändras, se kommentarerna till 7 kap. 1–4 §§ LOV.

12.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning

Ersättningsetablering

5 d § Regionen får utesluta en sökande från att delta i ansökningsförfarandet i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. 1–7 §§ lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Det som anges där om upphandlande myndighet ska i stället avse region.

Paragrafen reglerar regionens möjlighet att utesluta en sökande från att delta i ett ansökningsförfarande. Övervägandena finns i avsnitt 8, 9.2 och 9.5.

Hänvisningen till LOV ändras. Ändringen görs till följd av att bestämmelserna om uteslutning av sökande till valfrihetssystem ändras.. Se kommentarerna till 7 kap. 1–7 §§ LOV för deras närmare innebörd.

12.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi

Ersättningsetablering

5 d § Regionen får utesluta en sökande från att delta i ansökningsförfarandet i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. 1–7 §§ lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Det som anges där om upphandlande myndighet ska i stället avse region.

Paragrafen reglerar regionens möjlighet att utesluta en sökande från att delta i ett ansökningsförfarande. Övervägandena finns i avsnitt 8, 9.2 och 9.5.

Hänvisningen till LOV ändras. Ändringen görs till följd av att bestämmelserna om uteslutning av sökande till valfrihetssystem ändras. Se kommentarerna till 7 kap. 1–7 §§ LOV för deras närmare innebörd.

12.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

4 a kap. Upphandling av kollektivtrafik Konkurrensutsättning

6 § Vid konkurrensutsättning enligt artikel 5.3 i EU:s kollektivtrafikförordning tillämpas följande bestämmelser i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner:

–4 kap. 1–9 och 12 §§ (allmänna bestämmelser),

–5 kap. 3 § (värdetidpunkt),

–6 kap. (förfarandet vid upphandling),

–7 kap. (tekniska krav och funktionskrav),

–8 kap. (annonsering av upphandling), utom 2 och 8 §§,

–9 kap. (tidsfrister för anbudsansökningar och anbud),

–10 kap. (kommunikation, information till leverantörer och dokumentation),

–11 kap. (uteslutning av leverantörer),

–12 kap. (kvalificering),

–13 kap. (utvärdering av anbud och tilldelning av koncessioner),

–14 kap. (fullgörande av koncessioner), utom 9 §,

–16 kap. (avtalsspärr, överprövning och skadestånd), och

–17 kap. 6–15 §§ (upphandlingsskadeavgift).

Paragrafen innehåller anvisningar om vilka bestämmelser i LUK som ska tillämpas när avtal ska tilldelas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.3.

Paragrafen ändras på så sätt att det av anvisningen följer att även 4 kap. 12 § LUK ska tillämpas när avtal ska tilldelas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande, se kommentaren till den paragrafen.

Bilaga 1Sammanfattning av relevanta delar av betänkandet En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enhet (SOU 2023:43)

uteslutningsgrunder.

För att motverka detta föreslår utredningen att det ska framgå av upphandlingslagarna och LOV att vid kontroll av om det finns grund för att uteslutning ska en upphandlande myndighet eller enhet inte kunna begära att leverantören eller sökande lämnar handlingar eller intyg om myndigheten eller enheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till relevant information via en myndighet som tillhandahåller en funktion för samordnad registerkontroll.

Del 2 – Övriga uppdrag

Grunder för uteslutning av sökanden till valfrihetssystem

De nuvarande bestämmelserna om uteslutning av sökande till valfrihetssystem utformades i huvudsak med de fakultativa uteslutningsgrunderna i 2007 års LOU som förebild. Sedan de nuvarande reglerna för uteslutning av sökande infördes i LOV har LOU:s grunder för uteslutning ändrats, dels utifrån de nya upphandlingsdirektiven för direktivstyrda upphandlingar, dels utifrån Förenklingsutredningens förslag på enklare regler för icke-direktivstyrda upphandlingar.

Sammantaget innebär dessa förändringar att i stort samma grunder för uteslutning av leverantörer används vid samtliga typer av upphandlingar som sker enligt upphandlingslagarna. En skillnad är dock att det för vissa av uteslutningsgrunderna finns en skyldighet för den upphandlande myndigheten eller enheten att utesluta en leverantör vid upphandlingar över tröskelvärdet medan det är frivilligt att utesluta en leverantör vid upphandlingar under tröskelvärdet och vid upphandlingar av vissa tjänster.

Valfrihetssystem omfattas inte av upphandlingsdirektiven och brukar beskrivas som ett alternativ till offentlig upphandling. Om den upphandlande myndigheten i stället anskaffar tjänsterna via upphandling

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Härigenom föreskrivs att 39 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ska ha följande lydelse.

39 §Not1

Har förhandling enligt 38 § ägt rum och förklarar den centrala arbetstagarorganisationen eller, om en sådan inte finns, den arbetstagarorganisation som har slutit kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgärden kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller att åtgärden på annat sätt strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, får åtgärden inte beslutas eller verkställas av arbetsgivaren.

Vid upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem får en förklaring enligt första stycket göras endast om den grundar sig på omständigheter som anges i

-13 kap. 1, 2 och 3 §§ samt 19 kap. 17 § lagen om offentlig upphandling,

-13 kap. 1 och 2–4 §§ samt 19 kap. 17 § lagen om upphandling inom försörjningssektorerna,

-11 kap. 1 och 2–4 §§ lagen om upphandling av koncessioner,

-11 kap. 1–3 §§ samt 15 kap. 16 § lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, eller

- 7 kap. 1 § lagen om valfrihetssystem.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2025.

–lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,

–lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna,

–lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, eller

–förordningen (2025:xxxx) om samordnad registerkontroll i samband med upphandling.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2025.

En upphandlande myndighet eller enhet ska, innan den beslutar att utesluta en leverantör, ge leverantören tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som enligt myndigheten eller enheten utgör skäl för uteslutning.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2025.

offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Känsliga personuppgifter 3 b §

Personuppgifter om hälsa får behandlas vid uppföljning av kontrakt som tecknats efter en upphandling där 3 §, 4 kap. 18 § eller 17 kap. 1 § tillämpats om det är nödvändigt för att kontrollera att kontraktet fullgörs i enlighet med kontraktsvillkoren.

Vid behandling som sker enbart med stöd av första stycket är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på uppgifter om hälsa.

17 a §

Vid kontroll av om det enligt 17 § finns grund för att utesluta en leverantör från att delta i en upphandling får en upphandlande myndighet inte begära att leverantören lämnar handlingar eller intyg om myndigheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till relevant information via en myndighet som tillhandahåller en funktion för samordnad registerkontroll.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2025.

villkoren.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2025.

eller 14 kap. 1 § tillämpats om det är nödvändigt för att kontrollera att kontraktet fullgörs i enlighet med kontraktsvillkoren.

Vid behandling som sker enbart med stöd av första stycket är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på uppgifter om hälsa.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2025.

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:1145) om offentlig upphandling dels att 1 kap. 2 §, 13 kap. 1 § och 15 kap. 5 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sju nya paragrafer, 1 kap. 12 a §, 4 kap. 20 §,

13 kap. 4 a §, 19 kap. 3 a, 17 a och 17 b §§ och 19 a kap. 3 a §, och närmast före 4 kap. 20 §, 13 kap. 4 a §, 19 kap. 3 a § och 19 a kap. 3 a § nya rubriker av följande lydelse.

19 a kap.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

3 a §

Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskydds- förordning får behandlas av den upphandlande myndigheten och leverantören endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelsen ska leda till uteslutning på grund av brott

–vid upphandlingar enligt detta kapitel, eller

–efter uppföljningar av kontrakt eller ramavtal som tecknats efter upphandlingar enligt detta kapitel.

Bestämmelsen i första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt 3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

Ioffentlighets-och sekretess- lagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess som tillämpas i det allmännas verksamhet.

13kap. 1 §Not1

En upphandlande enhet som är en upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta i ett kvalificeringssystem eller en upphandling, om enheten genom en kontroll enligt 14 kap. 3 § eller på annat sätt får kännedom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar

1. sådan brottslighet som avses i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet,
2. bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän

iEuropeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, korruption enligt artikel 2.1 i rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn, eller korruption enligt nationella bestämmelser,

3.bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,

4 b §

Vid kontroll av om det finns grund för att utesluta en leverantör från att delta i en upphandling får en upphandlande myndighet eller enhet inte begära att leverantören lämnar handlingar eller intyg om myndigheten eller enheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till motsvarande information genom en funktion för samordnad registerkontroll.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

5 a §

Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskydds- förordning får behandlas av den upphandlande myndigheten eller enheten och leverantören endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelsen ska leda till uteslutning på grund av brott

–vid upphandlingar enligt denna lag, eller

–efter uppföljningar av kontrakt som tecknats efter upphandlingar enligt denna lag.

Bestämmelsen i första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt 3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

Obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter

2 §

En upphandlande myndighet får utesluta en sökande om myndigheten får kännedom om att den sökande inte har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker, och detta har fastställts genom ett bindande domstolsavgörande eller myndighetsbeslut som har fått laga kraft.

En upphandlande myndighet får även utesluta en sökande om myndigheten på ett annat lämpligt sätt kan visa att de skyldigheter som avses i första stycket inte har fullgjorts.

Missförhållanden i övrigt i fråga om en sökandes verksamhet

3 §

En upphandlande myndighet får utesluta en sökande om

1. myndigheten kan visa att den sökande har åsidosatt tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter,
2. den sökande

Utredning

5 §

Vid kontroll av om det enligt detta kapitel finns grund för att utesluta en sökande får en upphandlande myndighet inte begära att den sökande lämnar handlingar eller intyg om myndigheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till motsvarande information genom en funktion för samordnad registerkontroll.

6 §

En upphandlande myndighet ska, innan den beslutar att utesluta en sökande, ge den sökande tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som enligt myndigheten utgör skäl för uteslutning.

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

7 §

Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskydds- förordning får behandlas av den upphandlande myndigheten och sökanden endast om det är nödvändigt för att bedöma om lagöverträdelsen ska leda till uteslutning på grund av brott

– vid inrättande av valfrihetssystem enligt denna lag, eller

–efter uppföljningar av kontrakt som tecknats efter inrättandet av valfrihetssystem enligt denna lag.

Bestämmelsen i första stycket begränsar inte möjligheten att behandla personuppgifter enligt 3 kap. 8 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2026

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Bohlin, Dousa, Britz, Lann

Föredragande: statsrådet Slottner

Regeringen beslutar proposition Förenklad leverantörskontroll vid upphandling