Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition föreslår regeringen att kommunallagens (2017:725) bestämmelser om deltagande på distans i fullmäktige- och nämndsammanträden ska ändras. Kravet på att samtliga ledamöter kan se och höra varandra och delta på lika villkor föreslås tas bort. I stället föreslås att ordföranden ges en utpekad roll att säkerställa vem som deltar i sammanträdet och att den som medverkar på distans kan följa sammanträdet och delta i behandlingen av ärendena. Det föreslås även att fullmäktiges presidium inte ska få delta på distans, samt att fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning samtliga ledamöter i en nämnd får eller ska delta i nämndens sammanträden på distans. Syftet med förslagen är att ge kommuner och regioner bättre förutsättningar för beslutsfattande på distans.

I propositionen föreslås vidare att det ska förtydligas att kommun- eller regionstyrelsens uppsiktsplikt även omfattar övriga nämnders kontroll och uppföljning av kommunala angelägenheter som lämnats över till privata utförare. Vidare föreslås att styrelsen varje år ska rapportera till fullmäktige om övriga nämnders kontroll och uppföljning av sådana överlämnade angelägenheter. Syftet med förslagen är att förstärka styrnings- och uppföljningskedjan när kommunala angelägenheter lämnas över till privata utförare så att välfärdsbrott, oseriösa aktörer och korruption inom välfärden kan motverkas.

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725).

2Förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725)

kommunallagen (2017:725)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (2017:725) dels att 5 kap. 16 § och 6 kap. 1 och 24 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 10 kap. 10 §, av följande lydelse.

det sätt som anges i 5 kap. 16 § första stycket.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.

10 kap.

10 §

Kommun- eller regionstyrelsen ska varje år rapportera till fullmäktige om övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders kontroll och uppföljning av skötseln av kommunala angelägenheter som lämnats över till en sådan privat utförare som avses i 7 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

3Ärendet och dess beredning

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kom den 29 januari 2021 in med en hemställan om översyn av reglerna i kommunallagen (2017:725) om distanssammanträden (Fi2021/00389). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga och analysera statens former för samverkan och dialog med kommuner och regioner samt se över regleringen av fullmäktige och nämndsammanträden (dir. 2022:89). Utredningen, som antog namnet Utredningen om statens samverkan med kommunsektorn (Fi2022:18), överlämnade den 20 juni 2024 betänkandet Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning (SOU 2024:43). En sammanfattning av betänkandet i relevanta delar finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats, regeringen.se, och i Finansdepartementet (Fi2024/01460).

Regeringen beslutade vidare den 4 juli 2024 att ge Statskontoret i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra kommuners och regioners uppföljning och kontroll av privata utförare (Fi2024/01533). Statskontoret redovisade i april 2025 sitt uppdrag i rapporten Förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner (Statskontoret 2025:7). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 4. Rapportens lagförslag finns i bilaga 5. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats, regeringen.se, och i Finansdepartementet (Fi2025/00822).

I den här propositionen behandlas de lagförslag som avser genomförande av fullmäktige- och nämndsammanträden som lämnas i betänkandet Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning (SOU 2024:43) och lagförslagen som lämnas i rapporten Förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner (Statskontoret 2025:7). Övriga förslag och delar i betänkandet, respektive rapporten, bereds vidare inom Regeringskansliet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 11 december 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs vissa språkliga ändringar.

Regeringen beslutade vidare den 22 januari 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 9. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 10.

4Bättre möjlighet till deltagande på distans vid kommunala sammanträden

4.1Fullmäktige och nämnder – organisation och uppgifter

I kommunallagen (2017:725), förkortad KL, finns bestämmelser om kommunernas och regionernas politiska organ och deras uppgifter. I varje kommun och i varje region finns det en beslutande församling, ett fullmäktige (3 kap. 1 § KL). Därutöver finns politiskt tillsatta organ, styrelsen och övriga nämnder, som har beredande och verkställande uppgifter samt vissa beslutsbefogenheter (jfr 3 kap. 2–4 §§ KL). Fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller regionens uppgifter enligt lag eller annan författning och för övrig verksamhet (3 kap. 4 § KL). Styrelsen ska bl.a. leda och samordna förvaltningen av kommunens eller regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet (6 kap. 1 § KL). Övriga nämnder beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Nämnderna beslutar även i frågor som fullmäktige har delegerat till dem (6 kap. 3 § KL).

4.2Fullmäktigesammanträden

I 5 kap. KL finns bestämmelser om bl.a. fullmäktiges sammanträden. Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden ska hållas (5 kap. 12 § KL). Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde och uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Fullmäktiges sammanträden ska som huvudregel tillkännages på kommunens eller regionens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen (5 kap. 13 § KL).

Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande (5 kap. 45 § KL). Som ledamöter räknas också tjänstgörande ersättare. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde (5 kap. 16 § KL). Fullmäktiges sammanträden är offentliga. Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar (5 kap. 42 § KL).

Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen vid sammanträdena (5 kap. 43 § KL). Ordföranden ansvarar även för att protokoll förs där det bl.a. för varje ärende ska redovisas vilka ledamöter som deltagit i besluten och hur de röstat vid öppna omröstningar (5 kap. 65–67 §§ KL).

Fullmäktige ska anta en arbetsordning av vilken det ska framgå vad som i övrigt ska gälla för fullmäktiges sammanträden och handläggningen av ärenden. Vissa frågor, som t.ex. antalet ledamöter i fullmäktige, måste regleras i arbetsordningen (5 kap 71 och 72 §§ KL). Fullmäktige har i övrigt en relativt stor frihet att själv bestämma arbetsordningens utform-ning och innehåll. Regleringen i arbetsordningen kompletterar kommunal-lagens bestämmelser.

4.3Nämndsammanträden

För sammanträden i nämnder gäller inte lika detaljerade regler som för fullmäktige. Nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Sammanträden ska också hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs (6 kap. 23 § KL).

En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige medgett det. En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess hos nämnden (6 kap. 25 § KL). Fullmäktige ska anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer (6 kap. 44 § KL).

4.4Beslutsfattande på distans

4.4.1Nuvarande reglering

Bestämmelserna om beslutsfattande på distans infördes i kommunallagen

2014 i syfte att underlätta rekryteringen till kommunala förtroendeuppdrag och för att förstärka demokratin genom att öka möjligheterna till deltagande (prop. 2013/14:5 s. 33 och bet. 2013/14:KU7 s. 13 och 14.). Vid införandet uttalade regeringen att deltagande på distans i första hand bör betraktas som ett komplement som ger möjlighet till deltagande i beslutsfattandet som annars inte hade kommit till stånd alls och att varje kommun och region själv bör få avgöra i vilken utsträckning som det ska vara tillåtet (prop. 2013/14:5 s. 33 och 34).

Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträde på distans om fullmäktige har beslutat det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde (5 kap.

16 § KL). Om fullmäktige har beslutat att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans ska arbetsordningen reglera i vilken utsträckning sådant deltagande får ske (5 kap. 72 § tredje stycket KL).

Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 16 § KL. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde (6 kap. 24 § KL).

Vilka ledamöter som är närvarande har betydelse bl.a. för fullmäktiges och nämndernas beslutsförhet (5 kap. 45 § och 6 kap. 27 § KL), vid överläggning inom stängda dörrar (5 kap. 42 § och 6 kap. 30 § KL) och vid jäv (5 kap. 47 § och 6 kap. 30 § KL). En ledamot kan delta i sammanträden utan att han eller hon anses vara närvarande i kommunallagens mening.

domstolen bedömt att ledamöter som deltagit på distans inte kan anses ha varit närvarande i kommunallagens mening och upphävt besluten. Det har bl.a. varit fallet när distansdeltagande ledamöter inte vid något tillfälle kunnat se alla ledamöter i sammanträdeslokalen eller när i vart fall en ledamot inte vid något tillfälle synts på rörlig bild under tiden ett överklagat beslut avhandlades (jfr SOU 2024:43 s. 518–520).

där dessa ledamöter deltar utan ljud-och bildöverföring. Region Skåne anser att det ska tydliggöras att deltagande på distans från utlandet tillåts, förslagsvis i första hand från länder inom EU. Kungsbacka kommun anser att det är önskvärt att i regleringen om deltagande på distans även inkludera ersättare. Kommunen anför vidare att det saknas en reglering av utskotts, fullmäktigeberedningars och revisionens möjlighet att sammanträda med ledamöter och ersättare på distans. Luleå kommun anser att det är önskvärt att även sammanträden i utskott regleras.

Ett antal remissinstanser, bl.a. Helsingborgs kommun och Kils kommun, anför att deltagande på distans även i fortsättningen bör betraktas som ett komplement till fysiska sammanträden. Journalistförbundet anför, mot bakgrund av den digitala utvecklingen med AI, att värdet av det fysiska mötet kan komma att öka i framtiden. Region Dalarna anser att potentiella risker med t.ex. snabb utveckling av artificiell intelligens som medför möjligheter till bild-och ljudmanipulation i realtid och att vissa nämnder hanterar stor mängd sekretessbelagd information bör belysas ytterligare. Likaså ser regionen en risk i utvecklingen av de tekniska lösningar som krävs för att valhemligheten bevaras, att alla de beslutande röster kommer med i rösträkningen och att alla ges möjlighet till insyn i förfarandet så att omröstningar inte kan manipuleras. Energimyndigheten föreslår att kravet på bildöverföring i realtid för såväl en krisledningsnämnd som en styrelse vid höjd beredskap utreds vidare i syfte att säkerställa att beslut kan genomföras av en krisledningsnämnd vid en omfattande samhällsstörning och av en styrelse vid höjd beredskap.

Östersunds kommun anser att den föreslagna ändringen är rättsosäker och avstyrker förslaget. Kommunen anför att ordföranden omöjligen kan säkerställa att ingen obehörig deltar i sammanträdet eller uppmärksamma om ledamoten byter mötesplats om deltagarnas kamera endast behöver vara påslagen vid mötets inledande och när ledamoten talar. De tekniska bristerna och utmaningarna vid distanssammanträdet som utredningen har uppmärksammat måste lösas genom teknikutveckling.

fortsatt i första hand betraktas som ett komplement som ger möjlighet till ett deltagande i beslutsfattande som inte hade kommit tillstånd alls.

Energimyndigheten föreslår att kravet på bildöverföring i realtid för såväl en krisledningsnämnd som en styrelse vid höjd beredskap utreds vidare i syfte att säkerställa att beslut kan genomföras av en krisledningsnämnd vid en omfattande samhällsstörning och av en styrelse vid höjd beredskap. Regeringen konstaterar att denna fråga inte omfattas av aktuellt lagstiftningsärende och behandlar den därför inte vidare här.

Deltagande på distans för ersättare och vid andra sammanträden i kommun och region

Kommunallagen innehåller inte någon närmare reglering av mötesformer i utskott, fullmäktigeberedningar och revisionen. Regeringen anser mot den bakgrunden, till skillnad från Kungsbacka kommun och Luleå kommun, att det inte är lämpligt att i kommunallagen införa särskilda regler om möjligheten till distansdeltagande vid sådana sammanträden.

Kungsbacka kommun har vidare efterfrågat förtydliganden om vad som gäller för ersättare i fullmäktige och nämnder. I samband med att reglerna om beslutsfattande på distans infördes konstaterade regeringen att det saknades anledning att reglera ersättares deltagande på distans (jfr s. 34). Det finns inte skäl att nu göra en annan bedömning.

4.6Fullmäktiges presidium ska inte kunna delta på distans

Regeringens förslag

Fullmäktiges presidium ska inte få delta på distans vid fullmäktiges sammanträden.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslagen. Det gäller bl.a. Borås kommun, Förvaltningsrätten i Malmö, Leksands kommun, Malmö kommun, Region Blekinge, Region Dalarna, Region Västernorrland, Riksdagens ombudsmän och SmåKom.

Flera remissinstanser, däribland Osby kommun, Helsingborg kommun, och Karlstads kommun betonar vikten av att fullmäktiges sammanträden ska genomföras på en fysisk plats med fullmäktiges presidium på plats. Kungsbacka kommun anför att detta är av särskild vikt vid t.ex. framtida pandemier och extraordinära händelser i fredstid, då det är framför allt vid sådana händelser som det demokratiska samtalet och legitimiteten i det kommunala beslutsfattandet behöver upprätthållas och försvaras. Oxelösunds kommun anser att allmänhetens insyn och närvarorätt samt ett välfungerande fullmäktigesammanträde kräver presidiets närvaro.

Region Skåne och Oxelösunds kommun har lämnat synpunkter på vilka deltagare som vid ett fullmäktigesammanträde ska behöva delta på plats.

Regeringen bedömer att det finns praktiska skäl för varför fullmäktiges presidium ska vara samlat på platsen för fullmäktiges sammanträde. Dessa sammanträden är som regel möten med många inblandade. Det är en fördel om ledamöterna i presidiet har förutsättningar att hjälpas åt under sammanträdets gång. Mot den bakgrunden instämmer regeringen i utredningens bedömning att möjligheten att delta på distans vid fullmäktigesammanträden inte bör gälla för fullmäktiges presidium. Även om det kan underlätta ytterligare att t.ex. justerare och sekreterare deltar fysiskt vid sammanträden, finns det inte skäl att införa sådana krav i kommunallagen.

4.7Nämndsammanträden helt på distans

Regeringens förslag

Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning samtliga ledamöter i en nämnd får eller ska delta i sammanträden på distans.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslagen. Det gäller bl.a. Borås kommun, Förvaltningsrätten i Malmö, Justitiekanslern, Karlstads kommun, Lerums kommun, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Osby kommun, Region Blekinge, Region Jämtland Härjedalen och Region Skåne.

Göteborgs kommun anser att det är otydligt hur ett fullmäktigebeslut om obligatoriskt distansdeltagande ska utformas och i vilka situationer fullmäktige kan ta sådana beslut. Jämställdhetsmyndigheten anför att förslaget om att fullmäktige ska avgöra i vilken utsträckning nämnderna ska kunna sammanträda på distans kan leda till att olika praxis utvecklas i kommunerna, utan att skälen till detta är tydliga. Lunds kommun anser att förslaget är långtgående och skulle kunna bli problematiskt eller riskera att utnyttjas på ett inte avsett sätt. I de fall fullmäktige beslutar att deltagande på distans ska vara obligatoriskt, bör det krävas att det finns sakliga och objektiva skäl för en sådan ordning. Oxelösunds kommun anför att det borde finnas krav på att ordförande och justerare ska delta fysiskt på plats i den lokal kallelsen anger. Region Dalarna anser att kommunallagens bestämmelser om kallelse till nämndssammanträden bör ändras så att det framgår att det är möjligt att kalla till ett digitalt sammanträde. SKR anser att det är lämpligt att det framgår om det är ett nämndbeslut eller ordförandebeslut som krävs för att utnyttja möjligheten till distansmöten. Ängelholms kommun anser att det är önskvärt att de tekniska kraven som en kommun behöver förhålla sig till vid distansdeltagande för att skydda diskussionerna på slutna nämndsammanträden förtydligas.

fullmäktige beslutar att en nämnd får eller ska sammanträda digitalt är det lämpligt att det av möteskallelse framgår att det är frågan om ett möte där alla ledamöter ska delta på distans. I detta ligger att alla deltagare förutsätts kunna delta på distans och att en enskild ledamot inte kan motsätta sig en sådan medverkan.

Beslutsfattande på distans i krisledningsnämnd

Den föreslagna regleringen innebär också bl.a. att fullmäktige kan besluta att även krisledningsnämnden kan sammanträda helt på distans.

verksamheten. Detsamma gäller när skötseln av en kommunal ange-lägenhet har lämnats över till någon annan (6 kap. 6 § KL).

Kommunallagen anger vidare att kommuner och regioner, i all sin verksamhet, ska ha en god ekonomisk hushållning (11 kap. 1 § KL). Den samlade interna kontrollen ska bidra till att säkra en effektiv förvaltning och undvika att det begås allvarliga fel.

Kommunallagen är en så kallad ramlag. Det innebär bl.a. att bestämmelserna om kontroll och uppföljning av privata utförare endast anger att kommuner och regioner är skyldiga att kontrollera och följa upp sådan verksamhet. Lagen anger inte hur kontrollen och uppföljningen ska utföras. Kommuner och regioner beslutar själva om riktlinjer för arbetet, men ofta är kontrollen och uppföljningen integrerad i kommunernas och regionernas processer för intern kontroll. Kommuner och regioner har också frihet att, inom ramen för annan lagstiftning, själva bedöma vad som är god kvalitet och hur de på bästa sätt kan mäta kvaliteten utifrån egna förutsättningar.

5.2Styrelsens uppsiktsplikt över verksamhet som lämnats över till privata utförare

Regeringens förslag

Det ska förtydligas att styrelsens uppsiktsplikt över övriga nämnder och eventuella gemensamma nämnder även omfattar nämndernas ansvar för kontroll och uppföljning av skötseln av kommunala angelägenheter som lämnats över till privata utförare.

Rapportens förslag

Förslaget stämmer överens med regeringens, men har en annorlunda lagteknisk utformning.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna är positiva till, tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Det gäller bl.a. Botkyrka kommun, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Emmaboda kommun, Förvaltningsrätten i Malmö, Konkurrensverket, Luleå kommun, Malmö kommun, Region Uppsala, Region Västmanland, Sala kommun, Trelleborgs kommun, Umeå universitet, Upphandlingsmyndigheten, Utbetalningsmyndigheten, Vimmerby kommun, Vännäs kommun, Örebro kommun och Örnsköldsviks kommun. Ett flertal av dessa remissinstanser, som t.ex. Ekobrottsmyndigheten, anser att det finns ett behov av förstärkt kontroll och uppföljning av privata utförare som utför kommunala uppgifter. Söderköpings kommun tillstyrker förslaget men anser att det endast är lämpligt om staten underlättar uppföljningsarbetet, t.ex. genom att tillhandahålla praktiskt stöd, vägledningar och förbättrad tillgång till relevant information. Region Stockholm ser vissa fördelar med förslaget, som t.ex. ökad politisk insyn och prioritering, men anser att förslaget i övrigt inte ger de konkreta verktyg som behövs för att förbättra kontroll och uppföljning.

Eskilstuna kommun, Göteborgs kommun, Nacka kommun, Region Skåne, Stockholms kommun och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) avstyrker förslaget. Ett flertal av dessa remissinstanser anser att förslaget innebär en inskränkning i den kommunala självstyrelsen och ökade kostnader i kommuner och regioner. Även Region Örebro och Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet framför liknande synpunkter. Nacka kommun och Göteborgs kommun anför att uppsiktsplikten redan gäller och att en mer detaljerad reglering riskerar att urholka kommunallagens karaktär av ramlag och öppna upp för fler särregleringar. Även SKR lämnar liknande synpunkter och lyfter behov av andra åtgärder. Kungsbacka kommun anser att begreppet privata utförare inte är tillräckligt tydligt definierat i relation till kommunens övriga leverantörer. Region Skåne anför att förutsättningarna för styrelsen att prioritera området högre inte förbättras av ett särskilt omnämnande i lagen.

Skälen för regeringens förslag

Skillnader i kommunsektorns arbete med uppföljning och kontroll

Privata utförare är viktiga och innebär större valfrihet för medborgarna. Möjligheten att lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en privat utförare medför samtidigt en risk för att oseriösa och kriminella aktörer etablerar sig i välfärden, om kontrollen brister. Bland de kommuner och regioner som ingått i Statskontorets undersökning som redovisas i rapporten, framgår att andelen verksamhet som kommunerna och regionerna köper av privata utförare varierar mellan 2,2 och 34,8 procent för kommunerna och mellan 3,7 och 26,8 procent för regionerna. Av undersökningen och tidigare studier på området framgår vidare att det finns skillnader i hur systematiskt kommuner och regioner arbetar med kontroll och uppföljning av privata utförare. Vissa kommuner och regioner har utvecklat system för att fånga upp signaler om missförhållanden och oegentligheter, medan andra i första hand genomför kontroller till följd av klagomål. Organisationens storlek och hur stor andel av verksamheten som bedrivs i privat regi har betydelse för kommunernas och regionernas ambitionsnivå för kontrollen och uppföljningen av privata utförare. De kommuner och regioner som har kommit längst i arbetet med kontrollen och uppföljningen arbetar systematiskt med fastlagda rutiner och processer, och kan därmed löpande fånga upp och hantera signaler om oegentligheter. Det är framför allt små kommuner med liten andel privata utförare som saknar etablerade rutiner och processer (Statskontoret 2025:7 s. 38–41).

Styrelsens uppsiktsplikt bör förtydligas

Det är centralt att kommuner och regioner arbetar systematiskt med frågan om kontroll och uppföljning av verksamhet som lämnats över till privata utförare. En väl genomförd kontroll och uppföljning är viktig för att upptäcka oegentligheter, men vetskapen om att det finns en systematisk uppföljning kan också leda till att färre oseriösa och kriminella aktörer söker sig till de offentliga verksamheterna. Arbetet är avgörande för att

effektiv, vilket minskar risken för välfärdsbrott och ökar förtroendet för systemet. Förslaget kan på sikt stärka kommunernas och regionernas ekonomi och robusthet att stå emot oseriösa aktörer.

Det ingår inte i detta lagstiftningsärende att ta ställning till andra åtgärder, t.ex. tillhandahålla praktiskt stöd, vägledningar och förbättrad tillgång till relevant information, som t.ex. Söderköpings kommun efterfrågar.

5.3Rapporteringsplikt införs för styrelsen

Regeringens förslag

Styrelsen ska varje år rapportera till fullmäktige om övriga nämnders kontroll och uppföljning av verksamhet som lämnats över till privata utförare.

Rapportens förslag

Förslaget stämmer överens med regeringens, men har en annorlunda lagteknisk utformning.

Eskilstuna kommun, Nacka kommun och SKR, att det finns behov av sådan reglering eftersom det kan ge fullmäktige bättre överblick av hur privata utförare sköter sina uppdrag och hur de kontrolleras och följs upp. Regeringen anser att det är en viktig del i arbetet för att motverka välfärdsbrott, oseriösa aktörer och korruption inom välfärden.

Kommunerna och regionerna bör själva bestämma formerna för rapporteringen

Det bör vara upp till varje kommun och region att bestämma hur styrelsens rapportering till fullmäktige ska gå till och när den ska göras. Den kan då anpassas efter de förutsättningar och befintliga processer som redan finns i den enskilda kommunen eller regionen. Rapporteringsskyldigheten kan exempelvis genomföras genom att styrelsen väcker ett separat ärende i fullmäktige, i årsredovisningen eller i samband med styrelsens förslag till budget. Förslaget innebär, som Kungsbacka kommun Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet och Region Skåne påpekat en ökad detaljstyrning och administration jämfört med nuvarande reglering. Eftersom det inte föreslås några formkrav för hur rapporteringen ska utformas kommer kommuner och regioner även fortsättningsvis ha stor frihet att själva utforma uppsikten och avgöra hur styrelsens rapportering till fullmäktige ska genomföras. Den ökade detaljstyrningen och administrationen som följer av förslaget bedöms mot den bakgrunden vara marginell. Regeringen instämmer i Katrineholms kommuns bedömning att rapporteringen ska vara meningsfull, effektiv och helst inte göras isolerat. Som Tomelilla kommun påpekat är det viktigt att begränsa kommunernas administrativa arbete. Utgångspunkten är att rapporteringen inte ska medföra onödig administration eller kostnader.

6Ikraftträdande

Regeringens förslag

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer inte överens med regeringens. Utredningen föreslår att ändringarna i kommunallagen som avser deltagande på distans vid fullmäktige- och nämndsammanträden ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Rapportens förslag

Statskontorets förslag stämmer inte överens med regeringens. Statskontoret föreslår att ändringarna i kommunallagen som avser kontroll och uppföljning av privata utförare ska träda i kraft den 1 januari 2026.

7Konsekvenser

7.1Bättre möjlighet till deltagande på distans vid kommunala sammanträden

7.1.1Ändrade formella krav för deltagande på distans

Förslaget i avsnitt 4.5 innebär att kraven för deltagande på distans vid fullmäktiges och nämndernas sammanträden ändras och att kommuner och regioner får bättre förutsättningar för sådant deltagande. Fullmäktige i kommuner och regioner kommer dock fortfarande att själva bestämma i vilken utsträckning deltagande på distans ska vara tillåtet. Förslaget får därför betydelse först om kommunen eller regionen beslutar att tillåta sådant deltagande och den möjligheten också utnyttjas. Förslaget har därför inte några omedelbara ekonomiska konsekvenser vare sig för kommuner eller regioner. Syftet med förslaget är att säkerställa att ett större antal deltagare vid behov kan delta på distans. Om möjligheterna till deltagande på distans utnyttjas bör det på sikt kunna leda till ökad effektivitet och lägre kostnader i kommunsektorn. Förslaget syftar till att öka kommuners och regioners handlingsutrymme och utgör därför inte någon inskränkning i den kommunala självstyrelsen.

Förslaget påverkar inte kostnaderna eller intäkterna för staten, företag eller andra enskilda. Inte heller medför förslaget några andra sådana konsekvenser som bör redovisas särskilt.

7.1.2Fullmäktiges presidium får inte delta på distans

Förslaget i avsnitt 4.6 innebär att fullmäktiges presidium inte ska kunna delta på distans vid fullmäktiges sammanträden. Förslaget reglerar uttryckligen vilka deltagare som behöver vara fysiskt på plats där sammanträdet äger rum och begränsar därmed kommuners och regioners handlingsutrymme. Det innebär alltså en inskränkning i den kommunala självstyrelsen, men inskärningen bedöms som mycket begränsad. Det rör sig därtill om ett område där det redan finns en reglering. Syftet med förslaget är att förtydliga i vilken utsträckning fullmäktiges ledamöter kan delta på distans och om fullmäktige har valt att tillåta sådant deltagande säkerställa att kommunmedlemmarna kan närvara på plats vid fullmäktiges sammanträden. Förslaget bedöms inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet, nämligen att tillgodose intresset av att upprätthålla fullmäktiges funktion som forum för den lokala demokratin samt säkerställa att medborgarna har samma grundläggande demokratiska rättigheter och möjligheter till inflytande. Regeringen bedömer att detta inte kan uppnås på ett mindre ingripande sätt.

Förslaget har inte några omedelbara ekonomiska konsekvenser vare sig för staten, kommuner eller regioner eller för företag eller andra enskilda. Förslaget medför i övrigt inte några andra konsekvenser som bör redovisas särskilt.

7.1.3Nämndsammanträden helt på distans

I avsnitt 4.7 föreslås att fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning samtliga ledamöter i en nämnd får eller ska delta i sammanträden på distans. Beslutsfattande på distans kan medföra behov av investeringar i teknisk utrustning, även om de flesta kommuner och regioner redan gjort dessa investeringar under covid-19-pandemin. Det kan också medföra besparingar på grund av minskat behov av resor och därmed minskade kostnader för detta. Varje kommun och region avgör själv om den ska tillåta helt digitala sammanträden i nämnderna och får därmed också göra en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av ett sådant beslut. Möjligheten att tillåta helt digitala nämndsammanträden kan innebära att kommuner och regioner måste se över och anpassa sina rutiner och arbetsprocesser. Sådana åtgärder bedöms dock inte leda till mer än marginella kostnadsökningar för kommuner och regioner.

Förslaget innebär vidare att fullmäktige ska besluta om ledamöter i kommunala nämnder ska delta på distans vid sammanträden. Det är emellertid fullmäktige som avgör när det kan vara lämpligt. Det är något som förtroendevalda får ta i beaktande när de åtar sig det politiska uppdraget.

Förslaget ger kommuner och regioner en ökad frihet att själva bestämma formerna för nämndernas sammanträden och innebär inte någon inskränkning i den kommunala självstyrelsen.

I förlängningen innebär förslaget en möjlighet att hålla helt digitala sammanträden i nämnderna. Det är ett verktyg för att upprätthålla den demokratiska beslutsprocessen i t.ex. kristider och får därmed anses medföra positiva samhällsekonomiska effekter.

Förslaget påverkar inte heller kostnader eller intäkter för staten, företag eller andra enskilda. Förslaget medför i övrigt inte några andra konsekvenser som bör redovisas särskilt.

7.2Stärkt kontroll och uppföljning av privata utförare

7.2.1Konsekvenser för kommuner och regioner

Förslagen i avsnitt 5.2 och 5.3 om förtydligandet av styrelsens uppsiktsplikt och kravet på årlig rapportering till fullmäktige innebär en skärpning av uppföljningsprocessen av verksamhet som kommuner och regioner överlåtit till privata utförare och innebär, som ett flertal remissinstanser som bl.a. Nacka kommun, SKR och Stockholms kommun anför, en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. En inskränkning av självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Redan i dag innehåller kommunallagen ett krav på att styrelsen ska utöva uppsikt över nämnderna. Förslagen i denna proposition innebär att styrelsen kommer att behöva vara mer aktiv eftersom utvärderingen och rapporteringen föreslås bli ett obligatoriskt inslag varje år. Förutsättningarna att hålla samman styrnings- och uppföljningskedjan kommer på det sättet att förstärkas och fullmäktige kommer att få ett underlag som kan ligga till grund för utvärdering och antagande av kommande program med mål och riktlinjer. Även om förslagen innebär att styrelsens ansvar förtydligas och styrelsen får en ny uppgift i form av en årlig rapporteringsplikt kommer kommuner och regioner även fortsättningsvis att ha en stor frihet att själva bestämma hur uppsikten ska utformas och hur rapporteringen ska gå till. Inskränkningen i den kommunala självstyrelsen bedöms vara begränsad, samtidigt som förslagen utgör ett viktigt steg i att förbättra kontrollen av privata utförare så att bl.a. välfärdsbrott kan motverkas. Någon alternativ mindre ingripande åtgärd bedöms inte kunna leda till samma resultat.

Ett flertal remissinstanser, bl.a. Region Skåne och Region Örebro län anför att förslaget innebär ökad administration och ökade kostnader i kommuner och regioner. Kravet på att styrelsen ska rapportera om sitt arbete med uppsikten till fullmäktige innebär en ny uppgift för kommuner och regioner. Styrelsen kommer att behöva inhämta information från nämnderna och sedan återrapportera hur arbetet har skötts till fullmäktige. Förslaget bedöms medföra en ökad arbetsbörda om ca 15 timmar per kommun, och cirka 50 timmar per region. Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska kommuner och regioner inte åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa på annat sätt än genom att höja skatten. Regeringen bedömer att förslaget kommer att medföra ökade kostnader med uppskattningsvis 3 miljoner kronor per år, varav 2,5 miljoner kronor avser kommunerna och 0,5 miljon kronor avser regionerna. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2026 föreslagit att de generella statsbidragen till kommunerna och regionerna ska ökas med detta belopp (prop. 2025/26:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.7.4).

Riksdagen har den 17 december 2025 beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2025/26:FiU3, rskr. 2025/26:134).

7.2.2Konsekvenser för privata utförare

Privata utförares kostnader för administration kan öka något om kommuner och regioner genomför fler kontroller. Förslagen innebär dock inga nya uppgifter för de privata utförarna i förhållande till vad som redan gäller enligt kommunallagen. Dessutom kan seriösa aktörer gynnas om oseriösa utförare stängs ute från marknaden och förutsättningarna att konkurrera på lika villkor förbättras.

7.2.3Övriga konsekvenser

Förslagen i avsnitt 5.2 och 5.3 innebär att styrning och uppföljning av kommunal verksamhet som lämnats över till privata utförare blir mer systematisk och integrerad i kommunens ordinarie processer. Det kan ge positiva effekter för det brottsförebyggande arbetet i kommunerna och regionerna. Genom att styrelsens ansvar för att följa upp nämnders kontroll av privata utförare anges tydligare och det införs en skyldighet för styrelsen att rapportera årligen till fullmäktige om övriga nämnders kontroll och uppföljning av privata utförare, kan medvetenheten om risker och oseriösa aktörer höjas. Detta gör att frågorna lyfts oftare, blir en naturlig del av det löpande arbetet och skapar bättre förutsättningar för tidiga insatser mot bl.a. välfärdsbrott och korruption.

Om förslagen genomförs kan kvaliteten i verksamheter som kommuner och regioner ansvarar för komma att höjas, vilket ger bättre tjänster och stärker värdet för alla som använder dem.

8Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i kommunallagen (2017:725)

5 kap.

16 § Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige har beslutat det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att ordföranden kan säkerställa vem som deltar i sammanträdet och att den som deltar i sammanträdet kan följa sammanträdet och delta i behandlingen av ärendena.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde.

Fullmäktiges presidium får inte delta på distans.

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om beslutsfattande på distans i fullmäktige. Övervägandena finns i avsnitt 4.5 och

304.6.

Ändringen i första stycket innebär att det för deltagande på distans inte längre krävs att samtliga deltagare ska kunna se och höra varandra. Det införs i stället ett krav på att ordföranden kan säkerställa vem som deltar i sammanträdet och att den som deltar i sammanträdet kan följa sammanträdet och delta i behandlingen av ärendena. Deltagande ska fortfarande ske genom en stabil ljud-och bildöverföring av hög kvalitet i realtid. Kravet på bild-och ljudförbindelse innebär inte att samtliga deltagare på distans oavbrutet behöver ha sin mikrofon och kamera påslagen. Bildförbindelsen kan dock användas för att säkerställa dels vem som deltar i sammanträdet, dels att ledamöterna deltar i sammanträdet från en lämplig plats. Bildförbindelsen kan också användas när en ledamot på distans har ordet så att denne kan identifieras.

avses inte hel- eller delägda kommunala bolag och inte heller kommunala stiftelser eller föreningar (prop. 2013/14:118 s. 41 och 42, samt prop. 2016/17:171 s 421). Nämndernas ansvar för att kontrollera och följa upp kommunala angelägenheter som genom avtal har lämnats över till en privat utförare framgår av 6 §.

24 § Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Fullmäktige ska också besluta i vilken utsträckning samtliga ledamöter i nämnden får eller ska delta på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 16 § första stycket.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.

Paragrafen reglerar möjligheten till deltagande på distans vid nämndsammanträden. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.

Ändringen i första stycket innebär att det införs en skyldighet för fullmäktige att besluta i vilken utsträckning samtliga ledamöter i en nämnd får eller ska delta i nämndens sammanträden helt på distans. Det innebär att fullmäktige ska besluta dels i vilken utsträckning samtliga ledamöter nämnden får delta på distans, dels om det i vissa fall ska vara obligatoriskt för samtliga ledamöter i nämnden att dela i sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på samma sätt som anges för fullmäktigesammanträde i 5 kap. 16 § första stycket, se kommentaren till den paragrafen.

I reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer kan fullmäktige reglera villkoren för sådana sammanträden som är helt digitala och överlåta till nämnderna att närmare bestämma vad som ytterligare ska gälla för sådant deltagande

10 kap.

10 § Kommun- eller regionstyrelsen ska varje år rapportera till fullmäktige om övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders kontroll och uppföljning av skötseln av kommunala angelägenheter som lämnats över till en sådan privat utförare som avses i 7 §.

dessa förslag ger kommuner och regioner bättre förutsättningar att utföra

Bilaga 4en sammanhållen kontroll och uppföljning av privata utförare i vilket styrelsen kan anta ett tydligt helhetsperspektiv på verksamheten.

Regeringen bör överväga att utreda behovet av mer statlig granskning och hur fler välfärdsbrott kan bli anmälda

Statskontoret föreslår att regeringen genomför ytterligare några åtgärder för att förbättra kommuners och regioners förutsättningar för en effektiv kontroll och uppföljning av privata utförare med inriktning på välfärdsbrott. Statskontoret föreslår också att regeringen utreder vad som hindrar kommuner och regioner att polisanmäla välfärdsbrott.

I rapporten lyfter Statskontoret även fram behovet av att säkerställa att kommunsektorn får bättre tillgång till information för en effektiv kontroll och uppföljning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2026

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Bohlin, Dousa, Britz, Lann

Föredragande: statsrådet Slottner

Regeringen beslutar proposition Bättre förutsättningar för digitala kommunala sammanträden och förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner