Proposition
Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar
≈ 6 493 ord · ca 33 min lästid
Sammanfattning
Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar
Prop. 2025/26:109
Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 26 februari 2026
Ulf Kristersson
Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att mervärdesskattesatsen på tillträde till danstillställningar sänks från 25 procent till 6 procent. Förslaget medför ändringar i mervärdesskattelagen (2023:200).
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Innehållsförteckning
1Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag
- Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (2023:200).
- Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
2Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (2023:200)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 14 § mervärdesskattelagen (2023:200) ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| 9 kap. | |
| 14 § | |
Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för | |
1. tillträde till konserter, | 1. tillträde till konserter, |
2. tillträde till dans- tillställningar, och | |
2. tillträde till och förevisning av djurparker och förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura | 3. tillträde till och förevisning av djurparker och förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura |
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt som avser beskattningsbara transaktioner för vilka den beskattningsgrundande händelsen inträffat före ikraftträdandet.
2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| 9kap. 5 §Not1 | |
Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i | |
11 kap. 9 § första stycket 2, 3, 5 eller 6, 12 eller 12 a §. Med förbrukning för framställning av värme eller kyla avses i fråga om återbetalning av skatt på elektrisk kraft även sådan förbrukning som skett i samband med fram- ställningen för drift av pumpar, fläktar och andra hjälpanordningar som är nödvändiga för driften av anläggningen. | 11 kap. 9 § första stycket 2, 3, 5, 6 eller 7, 12 eller 12 a §. Med förbrukning för framställning av värme eller kyla avses i fråga om återbetalning av skatt på elektrisk kraft även sådan förbrukning som skett i samband med fram- ställningen för drift av pumpar, fläktar och andra hjälpanordningar som är nödvändiga för driften av anläggningen. |
Återbetalning medges vid leverans för
- tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig
jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,6 öre per kilowattimme, - annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.
Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG, medges återbetalning för
1.råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och
Fotnoter
- Fotnot 1Senaste lydelse 2021:410.
2. andra bränslen än råtallolja med 100 procent av koldioxidskatten. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
3Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 13.20) bedömde regeringen att mervärdesskattesatsen på tillträde till danstillställningar bör sänkas från 25 procent till 6 procent.
Inom Finansdepartementet har promemorian Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar tagits fram. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag är likalydande med propositionens lagförslag i avsnitt 2.1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats, regeringen.se, och i lagstiftningsärendet (Fi2025/01062).
I denna proposition behandlas promemorians förslag. Till Finansdepartementet har det kommit in skrivelser som avser andra ändringar av reglerna om skattesatser i mervärdesskattelagen (2023:200). Dessa behandlas i avsnitt 5. Dessutom behandlas en ändring av rättelsekaraktär i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 27 november 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med lagförslaget i avsnitt
2.1i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Lagrådet efterfrågar en djupare analys av förslagets överensstämmelse med EUrätten. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 5.
Lagrådets yttrande har inte inhämtats över förslaget om ändring i lagen om skatt på energi. Lagförslaget, som är av rättelsekaraktär, är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
4Bakgrund och gällande rätt
tidigare ledet på leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av högst sju punkter i bilaga III till mervärdesskattedirektivet (artikel 98.2). Sverige tillämpar en normalskattesats på 25 procent och två reducerade skattesatser på 12 procent respektive 6 procent (9 kap. ML). Av punkt 7 i bilaga III till mervärdesskattedirektivet följer att reducerad skattesats får tillämpas på bland annat tillträde till föreställningar, teatrar, cirkusar, marknader, nöjesparker, konserter, museer, djurparker, biografer, utställningar och liknande kulturella evenemang och anläggningar.
Sverige har utnyttjat möjligheten att tillämpa reducerad skattesats på tillträde till bland annat konserter,
5Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar
Regeringens förslag
Mervärdesskatten på tillträde till danstillställningar sänks från 25 procent till 6 procent.
Promemorians förslag
Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna
En betydande majoritet av de remissinstanser som har svarat tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Ekonomistyrningsverket (ESV), Folkets Hus och Parker, Företagarna, Hotell- och restaurangfacket (HRF), Ideell kulturallians, Konjunkturinstitutet Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), Music Management Forum (MMF), Musikerförbundet, Musikförläggarna, Restaurangföretagarna, Statens kulturråd, Svenska Artisters och Musikers
Intresseorganisation (SAMI), Svensk Scenkonst, Sveriges
kultur. Flera remissinstanser, såsom HRF, Musikerförbundet och SAMI, anser att förslaget kommer att medföra positiva effekter för folkhälsan. MMF stödjer likabehandling av olika kulturyttringar och understryker att en levande scen och klubbscen är vitalt för svenskt kulturliv.
Folkets Hus och Parker menar att förslaget även gynnar ideella föreningar som är undantagna från mervärdesskatt, eftersom det stimulerar branschen som helhet.
Vissa remissinstanser, däribland Musikerförbundet, Musikerförläggarna, SAMI, Svensk Scenkonst och Visita, bedömer att förslaget kommer att innebära minskade gränsdragningsproblem och en minskad snedvridning av konkurrensen.
RF understryker vikten av att tydligt särskilja kulturella danstillställningar och idrottslig dansverksamhet, så att förslaget inte skapar otydlighet eller nya administrativa bördor för idrottsföreningar. Statens kulturråd och RF uppmärksammar behovet av en tydlig definition av vad som avses med danstillställning.
Stockholms universitet anser att förslaget är godtagbart utifrån det snäva perspektivet att minska gränsdragningsproblem, men ifrågasätter det angivna syftet och framhåller att det knappast går att bedöma om förslaget får någon effekt på dansandet. Stockholms universitet framhåller dock att den samlade skatteekonomiska och skatterättsliga expertisen anser att det vore bättre med enhetlig mervärdesskatt.
Kammarrätten i Stockholm och Förvaltningsrätten i Stockholm för fram att den föreslagna definitionen av danstillställningar är vid och att förslagets förenlighet med
Skatteverket avstyrker förslaget och bedömer att förslaget inte är förenligt med mervärdesskattedirektivet. Musikerförbundet och SAMI anser dock att förslaget är förenligt med
Srf konsulterna avstyrker förslaget och pekar på att när mervärdesskatten sänks på ett område finns risk för gränsdragningsproblem och konkurrenssnedvridning. Srf konsulterna betonar att detta endast är en begränsad del av problematiken med att införa ytterligare ett undantag från enhetlig mervärdesskatt och framhåller de problem som bedömningen av om det rör sig om ett eller flera tillhandahållanden innebär.
Skälen för regeringens förslag
Mervärdesskatten är en effektiv skatt och bör värnas som intäktskälla för staten. När mervärdesskatten sänks på ett område finns risk för att det uppstår gränsdragningsproblem och konkurrenssnedvridningar i förhållande till andra varor och tjänster. Utgångspunkten bör därför vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen på 25 procent.
När det gäller tillträde till vissa evenemang och tillställningar inom kulturområdet görs dock sedan lång tid tillbaka avsteg från denna
utgångspunkt genom tillämpning av en lägre skattesats i syfte att gynna kulturlivet. Tillträde till kulturella evenemang som konserter,
mervärdesskattedirektivet med motiveringen att en danstillställning inte är ett med en föreställning liknande kulturellt evenemang. Även Kammarrätten i Stockholm och Förvaltningsrätten i Stockholm för fram att det kan finnas behov av ytterligare utredning när det gäller frågan om danstillställningar kan likställas med sådana kulturella evenemang som avses i mervärdesskattedirektivet. Lagrådet anser att det bör göras en djupare analys när det gäller förslagets förenlighet med
Övriga synpunkter från Företagarna, RF, Stockholms universitet, Svenska musikerförbundet och SAMI behandlas i avsnitt 6 och 7.
Företagarna har i en skrivelse den 11 juni 2013 föreslagit en låg och enhetlig mervärdesskattesats (Fi2013/02371). Regeringen är inte nu beredd att genomföra en sådan ändring av mervärdesskattesatserna. Någon åtgärd vidtas därför inte med anledning av skrivelsen.
Byskeälvens fiskevårdsområde har i en skrivelse den 14 augusti 2025 begärt att fiskevårdsområden i första hand ska undantas från mervärdesskatteplikt och i andra hand omfattas av mervärdesskattesatsen 6 procent (Fi2025/01589). Fiskevårdsområden är inte med i förteckningen i bilaga III till mervärdesskattedirektivet över de leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster på vilka reducerad mervärdesskatt får tillämpas. Regeringen bedömer att det enligt direktivet inte heller är möjligt att undanta fiskevårdsområden från mervärdesskatt. Företrädare för ett antal privata musikskolor föreslår att mervärdesskattesatsen på privat musikundervisning ska sänkas från 25 procent till 6 procent (Fi2024/00638). Regeringen konstaterar att inte heller privat musikundervisning räknas upp i bilaga III till mervärdesskattedirektivet. Regeringen vidtar därför ingen åtgärd med anledning av dessa skrivelser.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 9 kap. 14 § mervärdesskattelagen.
6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag
Lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2026.
Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för mervärdesskatt som avser beskattningsbara transaktioner för vilka den beskattningsgrundande händelsen inträffat före ikraftträdandet.
Promemorians förslag
Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Flera remissinstanser förespråkar ett tidigare ikraftträdande av förslaget. KLYS, Musikerförbundet och SAMI anser att förslaget bör träda i kraft redan den 1 maj 2026 i syfte att ge hela sommarsäsongen nästa år samma förutsättningar. Visita och Svensk Scenkonst anser att förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026 eftersom det för de flesta företag skulle bli enklare att hantera.
Skälen för regeringens förslag
Det är angeläget att ändringen träder i kraft så snart som möjligt. Samtidigt behövs viss tid för omställning för de berörda aktörerna. Därutöver måste hänsyn tas till gällande redovisningsperioder för mervärdesskatt. Regeringen föreslår således att lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2026.
Äldre bestämmelser bör fortfarande gälla för mervärdesskatt som avser beskattningsbara transaktioner för vilka den beskattningsgrundande händelsen inträffat före ikraftträdandet. Det innebär att sådana beskattningsbara transaktioner beskattas med den skattesats som var tillämplig före den 1 juli 2026.
7Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i tillämpliga delar av 7 § i förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.
De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte-och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräknings-konventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och skattebaser och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.
Vid en utvärdering av förslaget kan liknande metoder som tidigare har använts vid utvärderingar av sänkt mervärdesskatt användas, se till exempel rapporten Kort- och långsiktiga effekter av sänkt restaurangmoms (Konjunkturinstitutets specialstudie nr 46, 2015) eller Bokpriskommissionen (SOU 2005:12). När det gäller danstillställningar finns i dagsläget inte tillräckligt detaljerad bransch- och prisstatistik.
7.1Offentligfinansiella effekter
Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar från 25 procent till
6 procent bedöms minska skatteintäkterna med 0,22 miljarder kronor 2026 (vid ett införande den 1 juli) och därefter med 0,44 miljarder kronor årligen.
Statistik över skattebasen för danstillställningar saknas. Bedömningen har därför gjorts utifrån annan tillgänglig statistik, i första hand Statistiska centralbyråns (SCB) statistik över hushållens konsumtion klassificerad utifrån COICOP (Classification of Individual Consumption According to Purpose). I den mest finfördelade undergruppen, Rekreations-och sporttjänster, ingår bland annat inträde till dansetablissemang och nattklubbar. I undergruppen ingår dock även flera andra tjänster. För att bedöma hur stor andel av denna undergrupp som utgörs av dansetablissemang och nattklubbar används bland annat statistik från SCB över produktgrupper. Den statistiken visar att omkring 14 procent av all konsumtion inom undergruppen utgörs av konsumtion inom produktgruppen övriga fritids-och nöjestjänster, i vilken konsumtionen av tillträde till danstillställningar bör ingå. Även uppgifter om storleken på andra tjänster som ingår i undergruppen används för att skala ner konsumtionen i undergruppen till att omfatta danstillställningar, bland annat uppgifter om storleken på den privata konsumtionen av förevisning av naturområden (naturguidning). Den offentligfinansiella effektberäkningen baseras vidare på omsättningssiffror från dansbandsbranschen.
Sammantaget bedöms den delmängd av prognosen över total privat konsumtion av tjänsterna inom undergruppen Rekreations- och sporttjänster för 2026 som utgörs av privat konsumtion av danstillställningar uppgå till omkring 2,32 miljarder kronor. Förslaget bedöms därför medföra minskade skatteintäkter på 0,44 miljarder kronor årligen
7.2Effekter för företag
Sammantaget bedöms således att omkring totalt 800 arrangörer av danstillställningar kan beröras av förslaget.
När det gäller musiker bedöms att det framför allt är diskjockeys som spelar musik på danstillställningar men även exempelvis dansbandsmusiker som kan påverkas av förslaget. Det saknas dock helt eller tillräcklig statistik för att bedöma antalet diskjockeys och dansbandsmusiker som kan påverkas. Enligt yrkesinformation på internet är de flesta diskjockeys egna företagare och får betalt per spelning medan vissa är anställda av exempelvis en restaurangkedja. När det gäller antalet dansband som kan påverkas av förslaget finns enligt Musikerförbundet cirka
De musiker som kan påverkas av förslaget ingår i SCB:s verksamhetsstatistik över artistisk verksamhet,
Förslaget bedöms medföra att de ekonomiska förutsättningarna vad gäller mervärdesskatten blir desamma mellan tillträden till danstillställningar och övriga tillträden inom kultursektorn som redan i dag har sänkt mervärdesskatt såsom teatrar, konserter och cirkusar. Det innebär att dagens konkurrenssnedvridning till nackdel för danstillställningarna försvinner. Däremot uppstår nya konkurrenssnedvridningar, framför allt mellan tillträden till danstillställningar och tillträden till liknande tillställningar utan dans som beskattas med 25 procent mervärdesskatt såsom pubar eller restauranger. Den konkurrenssnedvridningen bör dock inte vara av betydande karaktär eftersom det bedöms vara ovanligt att en pub eller restaurang utan dans tar betalt för tillträdet. Den samlade bedömningen är att förslagets effekt på konkurrensen i ekonomin i sin helhet är begränsad.
De administrativa kostnaderna minskar i och med att arrangörerna inte behöver ta ställning till om det handlar om ett tillträde till en danstillställning eller exempelvis en konsert som redan beskattas med 6 procent mervärdesskatt. De administrativa kostnaderna ökar i de fall då arrangörerna kan behöva hantera flera skattesatser och i situationer då nya gränsdragningsproblem uppstår mellan vad som är en danstillställning och vad som är en annan närliggande aktivitet som ska beskattas med normalskattesatsen. Sammantaget bedöms förslaget inte medföra några
större förändringar av de administrativa kostnaderna för arrangörerna, men om de administrativa kostnaderna påverkas bör de minska något.
Förslagets effekter för företagen bedöms sammantaget och sett till hela ekonomin vara av begränsad karaktär, framför allt då förslaget berör få företag. Svenska musikerförbundet och SAMI anser dock att fler dansevenemang bör skapa fler arbetstillfällen för exempelvis musiker, artister och arrangörer. Regeringen delar uppfattningen att en sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar har positiva effekter för branschen. I vilken utsträckning de olika aktörerna i branschen påverkas beror på, som redogörs för ovan, hur arrangörerna hanterar det ökade ekonomiska handlingsutrymmet som uppstår till följd av den sänkta mervärdesskatten. Denna bransch utgör dock en mycket liten del av ekonomin. Dessutom bedöms en stor andel av de personer som eventuellt sysselsätts genom förslaget inte ha en svag anknytning till arbetsmarknaden och kan därför förväntas kunna ta en anställning även utan att förslaget genomförs. Förslagets effekter för sysselsättningen och företagen i hela ekonomin bedöms därmed bli begränsade.
7.3Effekter för enskilda
Vid sänkt mervärdesskatt kommer konsumenterna att påverkas i den utsträckning inträdet blir billigare. Generellt antas en sänkt mervärdesskatt på sikt fullt ut återspeglas i priset för entrébiljetterna. Vid ett sådant antagande innebär förslaget att ett tillträde till en danstillställning som kostar 250 kronor (med 25 procent mervärdesskatt) sänks till 212 kronor (med 6 procent mervärdesskatt). För en person som går på danstillställningar 10 gånger per år innebär den sänkta mervärdesskatten minskade kostnader med 380 kronor per år. Om den sänkta mervärdesskatten återspeglas fullt ut i priset innebär det att hela den offentligfinansiella effekten kommer de personer som går på danstillställningar till godo. Det rör sig framför allt om besökare av nattklubbar men även dansbandstillställningar och liknande evenemang.
Dansbandsbesökare och annan dansutövande publik återfinns i hela landet samt både i städer och på landsbygd. Dans har ofta positiva effekter både på den fysiska och psykiska hälsan och kan därmed bidra till en god folkhälsa.
7.4Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
kronor per år. Därtill uppstår marginella kostnader för information. Kostnaderna ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. De allmänna förvaltningsdomstolarna påverkas marginellt av förslaget och eventuella kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Förslaget bedöms inte medföra några effekter för övriga statliga myndigheter.
7.5Övriga effekter
Offentlig statistik saknas om andelen kvinnor respektive män som är verksamma inom branschen, antingen via företag som arrangerar danstillställningar eller som utövande musiker såsom diskjockeys och inom dansband och andra dansgenrer. Uppgifter från branschen visar dock att det är fler män än kvinnor som är verksamma vilket bör innebära att förslaget påverkar män i större utsträckning.
Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser för miljön eller kommuner och regioner. Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka sysselsättningen, inflationen eller den ekonomiska jämställdheten.
8Rättelse i lagen om skatt på energi
Regeringens förslag
I lagen om skatt på energi ska en hänvisning till en tidigare omnumrerad punktuppställning rättas.
Skälen för regeringens förslag
Den 1 januari 2026 utvidgades tillämpningsområdet för energiskattebefrielse för el som förbrukas i metallurgiska processer (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64). I samband med detta omnumrerades punktuppställningen i 11 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, där vissa avdrag för energiskatt på el regleras. Av förbiseende gjordes inte någon följdändring i 9 kap. 5 § LSE, där det finns regler om återbetalning av skatt på el som förbrukats för leveranser av värme och kyla till några av de ändamål som ger skattenedsättning enligt 11 kap. 9 § LSE.
Någon förändring i återbetalningsreglerna för leveranser av värme och kyla var inte avsedd. Regeringen föreslår nu att en hänvisning ska göras även till 11 kap. 9 § första stycket 7.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
9Författningskommentar
9.1Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (2023:200)
9 kap.
14 § Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för
- tillträde till konserter,
cirkus-, teater-, opera- eller balettföreställningar eller andra liknande föreställningar, - tillträde till danstillställningar, och
- tillträde till och förevisning av djurparker och förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura
2000-områden.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka tillträden som ska beskattas med 6 procent mervärdesskatt.
I andra punkten läggs tillträde till danstillställningar till. Ändringen innebär att tillträde till danstillställningar beskattas med 6 procent i stället för med normalskattesatsen 25 procent. Med danstillställningar avses arrangemang där det ges möjlighet för besökarna att själva dansa till musik. Till exempel bör så kallade dansbandsevenemang samt nattklubbar och diskotek där det finns tydligt avgränsade ytor avsedda för dans i regel betraktas som danstillställningar. Den nuvarande andra punkten flyttas till en ny tredje punkt.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
9 kap.
- råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och
- andra bränslen än råtallolja med 100 procent av koldioxidskatten.
För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.
I paragrafen regleras möjligheten till återbetalning av skatt för den som förbrukar el och bränslen för framställning av värme och kyla som levereras till vissa nedsättningsberättigande ändamål.
Ändringen i första stycket är en följdändring med anledning av en tidigare omnumrering av punktuppställningen i 11 kap. 9 §. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 8.
Bilaga 1Sammanfattning av promemorian Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar
I promemorian föreslås att mervärdesskattesatsen på tillträde till danstillställningar ska vara 6 procent. Förslaget medför att mervärdesskattesatsen på tillträde till danstillställningar sänks från 25 procent till 6 procent. Förslaget syftar till att främja dans och kultur. Förslaget medför ändringar i mervärdesskattelagen (2023:200).
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Bilaga 2Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över promemorian Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar lämnats av Ekonomistyrningsverket, Folkets Hus och Parker, Företagarna, Förvaltningsrätten i Stockholm, Hotell- och restaurangfacket, Ideell kulturallians, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Kammarrätten i Stockholm, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), Konsumentverket, Music Management Forum (MMF), Musikerförbundet, Musikförläggarna, PRO, Regelrådet, Restaurangföretagarna, Skatteverket, Srf konsulterna, Statens kulturråd, Stim, Stockholms universitet, Svensk Scenkonst, Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI), Sveriges advokatsamfund, Sveriges Riksidrottsförbund, Tillväxtverket och VISITA.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: FAR, Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets skattedelegation, Näringslivets Regelnämnd, Riksförbundet för Folkmusik och Dans, Svenska Danssportförbundet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Dansorganisation, Sveriges Kommuner och Regioner och Sveriges Yrkesmusikerförbund (SYMF).
Bilaga 3Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2025-12-15
Närvarande: F.d. justitieråden Gudmund Toijer och Mats Anderson samt justitierådet Marie Jönsson
Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar
Enligt en lagrådsremiss den 27 november 2025 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (2023:200).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Oliver Sparrings.
Förslaget föranleder följande yttrande.
I lagrådsremissen föreslås att mervärdesskattesatsen på tillträde till danstillställningar sänks från 25 procent till 6 procent. Lagrådet har ingen erinran mot utformningen av den föreslagna lagtexten. Förslaget föranleder dock följande synpunkter.
Mervärdesskatten är harmoniserad i stor utsträckning inom EU och reglerna finns huvudsakligen i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). Medlemsstaterna ska tillämpa en normalskattesats och har vidare möjlighet att tillämpa en eller två reducerade skattesatser.
I Sverige har mervärdesskattedirektivet införlivats genom främst mervärdesskattelagen (2023:200). Sverige tillämpar en normalskattesats på 25 procent och två reducerade skattesatser på 12 procent respektive 6 procent.
9 kap. 14 § mervärdesskattelagen föreskriver att skattesatsen på ett antal där uppräknade tjänster ska beskattas med 6 procent av beskattningsunderlaget. Enligt lagförslaget ska paragrafen ändras så, att det görs ett tillägg som föreskriver att skatt ska tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tillträde till danstillställningar. Av författningskommentaren framgår att med danstillställningar avses arrangemang där det ges möjlighet för besökarna att själva dansa till musik. Till exempel bör så kallade dansbandsevenemang samt nattklubbar och diskotek där det finns tydligt avgränsade ytor avsedda för dans i regel betraktas som danstillställningar.
För att tillägget ska anses vara förenligt med
Förvaltningsrätten i Stockholm för fram att förslagets förenlighet med EUrätten behöver analyseras ytterligare.
Någon sådan närmare analys har emellertid inte kommit till uttryck i lagrådsremissen. Det anförs endast att regeringen bedömer att tillträde till danstillställningar är jämförbart med den kategori av aktiviteter som räknas upp i punkten 7 i bilaga III till mervärdesskattedirektivet. Danstillställningar anses vara liknande kulturella evenemang i den mening som avses i punkten 7.
Det framgår av författningskommentaren att begreppet danstillställning är avsett att omfatta flera sinsemellan skilda företeelser. Bestämmelsen kan därmed förutses få en relativt vid tillämpning.
Det måste i och för sig ligga inom regeringens handlings- och bedömningsutrymme att väga ett risktagande mot den utredning som finns i ärendet. Den rättsliga utredning som läggs fram i lagrådsremissen inskränker sig emellertid till en bedömning av ordalydelsen av punkten 7 och inkluderar exempelvis inte någon analys av
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 2026
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Forssmed, Tenje, Forssell, Wykman, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Britz, Mohamsson
Föredragande: statsrådet Svantesson
Regeringen beslutar proposition Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar