Proposition
Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
≈ 3 886 ord · ca 20 min lästid
Sammanfattning
Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 juni 2025
Ulf Kristersson
Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att fastighetsskatten på vindkraftverk ska höjas från 0,2 till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsskatt ska betalas bl.a. för sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som elproduktionsenheter. För elproduktionsenheter som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk är fastighetsskatten 0,2 procent av taxeringsvärdet. För övriga elproduktionsenheter är fastighetsskatten 0,5 procent av taxeringsvärdet. Förslaget innebär att skattesatsen blir enhetlig för samtliga elproduktionsenheter.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Innehållsförteckning
1Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
2Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
taxeringsvärdet avseende | småhusenhet till den del det avser |
värderingsenhet för småhus som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark och värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd, bostadsbyggnadsvärdet avseende värderingsenhet för småhus som är under uppförande på lantbruksenhet, tomtmarksvärdet avseende värderingsenhet för tillhörande tomtmark och tomtmarksvärdet avseende tomtmark avsedd för småhus på lantbruksenhet som är obebyggd, taxeringsvärdet avseende ägarlägenhetsenhet till den del det avser värderingsenhet för ägarlägenhet som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd eller som hör till ägarlägenhet som inte ingår i samma taxeringsenhet, b) 0,4 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark avsedd för bostäder som är obebyggd eller som hör till bostäder som inte ingår i samma taxeringsenhet samt annan värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd, c) 1,0 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler, d) 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktions- enhet med undantag för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk, | taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler, d) 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktions- enhet. |
e)0,2 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk.
Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns ett eller flera småhus som är uppförda och ett eller flera småhus som är under uppförande, ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som är uppförda.
Fotnoter
- Fotnot 1Senaste lydelse 2024:1152. Ändringen innebär bl.a. att femte stycket tas bort.
För fastighet som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag räknas in i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.
Om fastighetsskatt och fastighetsavgift ska beräknas för skilda delar av fastigheten ska underlaget för beräkningen av fastighetsskatten utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.
Att skillnaden mellan den fastighetsskatt som i första stycket d föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som enligt första stycket e föreskrivs för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk kan utgöra stöd av mindre betydelse framgår av kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
- Lagen tillämpas första gången på fastighetsskatt för kalenderåret 2026.
3Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk utarbetats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag är likalydande med propositionens. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2025/00114).
I en hemställan från Svensk Energi efterfrågas att avdragsrätten för fullgörandet av kvotplikten för elcertifikat ska ses över (Fi2007/09877). I hemställningar från Svensk Vindkraftförening, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Småkraftverkens Riksförening och Hälsinge Vindkraft efterfrågas ett klarläggande i fråga om uttagsbeskattning av vindkraftkooperativ (Fi2008/06243, Fi2008/06522 och Fi2009/01066). Svensk Vindenergi har i en hemställan begärt att medlemmar i vindkraftkooperativ ska undantas från uttagsbeskattningen avseende förbrukad el (Fi2009/01640). Backens Samfällighetsförening har i en hemställan begärt ändringar i bestämmelserna om fastighetstaxering (Fi2013/02879). I en hemställan från Villaägarnas Riksförbund efterfrågas ändringar i bestämmelserna om fastighetstaxering som innebär att tomträttshavare inte längre ska likställas med övriga småhusägare (Fi2014/01967).
I denna proposition behandlas promemorians förslag samt ovan nämnda hemställningar.
Lagrådet
Regeringen föreslår en ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt som innebär att fastighetsskatten på vindkraftverk höjs från 0,2 till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Förslaget i propositionen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
4Bakgrund och gällande rätt
När den lägre skattesatsen för vindkraftverk infördes bedömdes att den, i förhållande till det
5Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
Regeringens förslag: Fastighetsskatten på vindkraftverk höjs från 0,2 till 0,5 procent av taxeringsvärdet.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget, däribland Affärsverket svenska kraftnät, Ekonomistyrningsverket (ESV), Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige, Föreningen Sveriges Vatten-och vindkraftskommuner och
vindkraft i dag har en låg produktionskostnad i jämförelse med andra kraftslag, vilket gör kraftslaget konkurrenskraftigt även utan nedsatt fastighetsskatt.
Energiföreningars Riksorganisation, Småkraftverkens Riksförening, Hälsinge Vindkraft och Svensk Vindenergi har hemställt om (se avsnitt 3).
Regeringen kommer heller inte att föreslå de ändringar av fastighetstaxeringslagen eller fastighetstaxeringsförordningen som Backens Samfällighetsförening och Villaägarnas Riksförbund har hemställt om (se avsnitt 3). Tillräckliga skäl saknas för att genomföra begärda ändringar. Regeringen vidtar därför ingen åtgärd med anledning av dessa hemställningar.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
6Ikraftträdande-och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången på fastighetsskatt för kalenderåret 2026.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Affärsverket svenska kraftnät tillstyrker förslaget.
Regelrådet anser att redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdandet är bristfällig. Övriga remissinstanser har inte yttrat sig särskilt i denna del.
Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att förslaget träder i kraft så snart som möjligt. Ändringar av fastighetsskatten bör dock ske vid ett årsskifte. Några särskilda hänsyn i övrigt till tidpunkten för ikraftträdandet bedöms inte vara nödvändigt. Lagändringen bör därför träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången på fastighetsskatt för kalenderåret 2026.
7Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen. Konsekvensanalysen har delvis justerats utifrån Regelrådets synpunkter.
Regelrådet anser att redovisningen av hur och när konsekvenserna av förslaget kan utvärderas är bristfällig. Regeringen anser att utvärderingar är viktiga, bl.a. för kunskapsuppbyggnad och för att granska att de önskvärda effekterna av reformer uppnås. Samtidigt är utvärderingar resurskrävande. En plan för utvärdering bör därför stå i proportion till förslagets omfattning och effekter. Regeringens bedömning är att förslaget inte bör utvärderas enskilt utan ses som en samlad del av regeringens energipolitik vilken utvärderas regelbundet. Statens energimyndighet är ansvarig för den officiella statistiken inom tillförsel och användning av energi, energibalanser samt prisutveckling inom energiområdet.
Flera remissinstanser, bl.a. Regelrådet, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet och Länsstyrelsen i Skåne, efterfrågar en samlad bedömning av hur förslaget tillsammans med det aviserade stödet till kommuner baserat på fastighetsskatten för vindkraft påverkar nybyggnation av vindkraft. Länsstyrelserna i Västra Götaland, Jämtland och Norrbotten anser att konsekvensanalysen inte ger tillräckligt underlag för att remissinstanserna ska kunna ta ställning till förslaget. Regeringen är av uppfattningen att det underlag som efterfrågas av remissinstanserna är hur förslaget tillsammans med stödet på utgiftssidan till kommunerna kommer att påverka nybyggnationen av vindkraft. Förslaget i denna proposition gäller endast en höjning av fastighetsskatten för vindkraftverk. Konsekvensanalysen beskriver därför endast effekterna av det förslaget. När det gäller effekterna av regeringens samlade energipolitik och tillståndsprocesser så redogörs för dessa i budgetpropositionen.
Regelrådet anser att redovisningen av alternativa lösningar är bristfällig och saknar en uttrycklig redogörelse kring konsekvenserna av om ingen åtgärd vidtas. Att inte genomföra förslaget skulle innebära att de fördelar som uppnås med en enhetlig skattesats inte aktualiseras. En sådan alternativ lösning är alltså nollalternativet, dvs. det alternativa scenario som samtliga effekter i konsekvensanalysen beskrivs mot.
7.1Offentligfinansiella effekter
Till grund för beräkningen av de offentligfinansiella effekterna av förslaget ligger de samlade taxeringsvärdena för elproduktionsenheter vindkraft 2023. Taxeringsvärdena är uppräknade med 2025 års taxeringsnivåer. Dessutom är basen uppräknad utifrån förändringen av vindkraftsproduktion mellan 2023 och 2026 i Energimyndighetens kortsiktsprognos.
Den offentligfinansiella effekten av förslaget om att höja fastighetsskatten på vindkraftverk beräknas till 0,21 miljarder kronor. Eftersom fastighetsskatt är en avdragsgill kostnad för företagen uppstår en indirekt effekt på bolagsskattebasen när den minskar i motsvarande omfattning som kostnadsökningen. Den s.k. nettoeffekten av förslaget uppgår därför till 0,17 miljarder kronor 2026.
7.2Effekter för företagen
Det finns ungefär 840 aktörer som äger vindkraftverk i Sverige idag. Av den producerade vindenergin ägs 76 procent av privata bolag, drygt 3 procent av statligt ägda Vattenfall vindkraft och 3 procent av stora elförbrukare i industrin (resterande 9 procent ägs av kommuner och regioner och 12 procent av statliga utländska bolag). Regelrådet efterfrågar tydligare information om de berörda företagens storlek. Utifrån tillgänglig information bedömer regeringen att det i regel handlar om små och medelstora företag som åtnjutit den lägre skattesatsen och därmed får ökade skattekostnader med anledning av förslaget.
Förslaget innebär minskad administrativ börda för de företag som enligt nuvarande bestämmelser behöver säkerställa att summan av skattenedsättningen inte överskrider takbeloppet för stöd av mindre betydelse (s.k. de
Regelrådet påpekar att det inte framgår hur många företag som kommer få höjd fastighetsskatt till följd av förslaget. Det har inte varit möjligt att ta fram denna uppgift, vilket bl.a. beror på förändringar av takbeloppet för stöd av mindre betydelse. De nya reglerna innebär att det för närvarande saknas uppgifter om hur många företag som har rätt till den lägre skattesatsen.
Regelrådet påpekar att konsekvensanalysen inte innehåller information om förslagets eventuella påverkan på de berörda företagens intäkter. Det förklaras av att förslaget inte påverkar företagens intäkter.
Förslaget innebär att skattesatsen för elproduktionsenheter blir enhetlig. Visserligen försämrar skattehöjningen incitamenten att investera i vindkraft för de företag som annars åtnjutit en lägre skattesats men den sammanlagda effekten av förslaget i kombination med stödet till kommunerna bedöms kunna ha positiva effekter för vindkraftsutbyggnaden. Mängden vindkraft i elsystemet påverkar elpriserna på så sätt att en stor andel vindkraft sänker årsmedelpriset och ökar volatiliteten. Mängden installerad eller planerad vindkraft kan därför påverka konkurrenssituationen på elmarknaden och investeringsviljan i annan ny elproduktion.
Regelrådet anser att redovisningen av påverkan på konkurrens är bristfällig för att konsekvensanalysen inte mer utförligt beskriver de sammanlagda effekterna av skattehöjningen och det aviserade stödet på utgiftssidan. Denna konsekvensanalys beskriver endast effekterna av förslaget om höjd fastighetsskatt. Regelrådet anser även att redovisningen av åtgärder för att begränsa förslagets kostnader och andra effekter är bristfällig. Det har inte vidtagits några särskilda åtgärder för att begränsa förslagets kostnader.
7.3Effekter för kommuner och regioner
Ungefär 9 procent av den installerade effekten vindkraft ägs av kommuner och regioner, i regel kommunala energibolag. Förslaget innebär försämrad lönsamhet för kommunala ägare som tidigare betalat 0,2 procent av taxeringsvärdet.
Det aviserade stödet till kommuner för vindkraftsanläggningar ger kommuner med installerad vindkraft intäkter. Stödet stärker kommuners incitament att tillstyrka vindkraftsutbyggnad.
7.4Effekter för miljön
Förslaget leder till minskad lönsamhet för de vindkraftsanläggningar som träffas av höjningen och därmed minskade incitament att investera i ny vindkraft. Det är framför allt småskaliga anläggningar som betalar den lägre skattesatsen så förslaget påverkar främst incitamenten att investera i småskalig vindkraftsproduktion. Det aviserade stödet till kommunerna skulle däremot kunna stärka incitamenten att tillstyrka vindkraftsutbyggnad och i förlängningen på marginalen leda till mer fossilfri elproduktion.
Omställningen av Sveriges utsläpps- och energiintensiva sektorer, inte minst basindustri och transport, mot lägre växthusgasutsläpp kommer att kräva konvertering från fossila bränslen till el. Ökad elektrifiering innebär ökad efterfrågan på el. Utbyggnad av elproduktion är därför en förutsättning för omställning mot fossilfrihet i andra branscher. Denna indirekta effekt på utsläppen är inte möjlig att kvantifiera.
7.5Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslaget medför endast marginella förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuellt tillkommande kostnader för Skatteverket kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Regelrådet finner redovisningen av behovet av speciella informationsinsatser bristfällig. Regeringen bedömer att det inte finns behov av särskilda informationsinsatser, utöver de som Skatteverket normalt vidtar med anledning av ändrad lagstiftning.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte ha någon inverkan.
7.6Övriga effekter
Förslaget har ingen effekt på sysselsättning, inflation eller den ekonomiska jämställdheten.
8Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
3 § Fastighetsskatten utgör a) 1,0 procent av:
taxeringsvärdet avseende småhusenhet till den del det avser värderingsenhet för småhus som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark och värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd, bostadsbyggnadsvärdet avseende värderingsenhet för småhus som är under uppförande på lantbruksenhet, tomtmarksvärdet avseende värderingsenhet för tillhörande tomtmark och tomtmarksvärdet avseende tomtmark avsedd för småhus på lantbruksenhet som är obebyggd, taxeringsvärdet avseende ägarlägenhetsenhet till den del det avser värderingsenhet för ägarlägenhet som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd eller som hör till ägarlägenhet som inte ingår i samma taxeringsenhet, b) 0,4 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark avsedd för bostäder som är obebyggd eller som hör till bostäder som inte ingår i samma taxeringsenhet samt annan värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd, c) 1,0 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler, d) 0,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet.
Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns ett eller flera småhus som är uppförda och ett eller flera småhus som är under uppförande, ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som är uppförda.
För fastighet som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag räknas in i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.
Om fastighetsskatt och fastighetsavgift ska beräknas för skilda delar av fastigheten ska underlaget för beräkningen av fastighetsskatten utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.
I paragrafen regleras bl.a. de olika skattesatserna för fastighetsskatt. Ändringen i första stycket innebär att den särskilda fastighetsskatte-satsen för elproduktionsenheter som utgörs av taxeringsenheter med vindkraftverk tas bort. Sådana taxeringsenheter omfattas i stället av den generella skattesatsen för elproduktionsenheter på 0,5 procent av taxeringsvärdet.
I nuvarande femte stycket anges att det av kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse framgår att skillnaden mellan den fastighetsskatt som föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som föreskrivs för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraft-verk kan utgöra stöd av mindre betydelse. Stycket tas bort till följd av den höjda fastighetsskatten för vindkraftverk.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
Bilaga 1Sammanfattning av promemorian Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
Fastighetsskatt ska betalas bl.a. för sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som elproduktionsenheter. För elproduktionsenheter som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk är fastighetsskatten 0,2 procent av taxeringsvärdet. För övriga elproduktionsenheter är fastighetsskatten 0,5 procent av taxeringsvärdet. I promemorian föreslås att fastighetsskatten på vindkraftverk ska höjas från 0,2 till 0,5 procent av taxeringsvärdet.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Bilaga 2Förteckning över remissinstanserna
Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturvårdsverket, Näringslivets Skattedelegation, Regelrådet, Skatteverket, SKGS, Statens energimyndighet, Svenskt Näringsliv, Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftförening och Umeå universitet.
Yttranden har dessutom kommit in från Föreningen Svenskt Landskapsskydd, Inlandskommunerna, Norrbottens kommuner, SKR och Wallenstam.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: Fastighetsägarna och Tillväxtverket.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 juni 2025
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Forssmed, Tenje, M Persson, Malmer Stenergard, Liljestrand, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa.
Föredragande: statsrådet Svantesson
Regeringen beslutar proposition Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk