Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sverige och USA undertecknade den 5 december 2023 ett avtal om försvarssamarbete, ett så kallat Defense Cooperation Agreement (DCAavtal). DCA-avtalet bygger vidare på och kompletterar tidigare statusavtal som både Sverige och USA är parter till. Avtalet förutsätter vissa författningsändringar för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet. Med hänsyn till DCA-avtalets betydelse för Sveriges försvar och säkerhet är det vidare att betrakta som en överenskommelse av större vikt. Av båda dessa skäl krävs riksdagens godkännande innan avtalet kan träda i kraft.

I propositionen föreslås en ny lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. Vidare föreslås lagändringar om bl.a. privilegier och immunitet för en amerikansk styrka, medlemmarna av styrkan, deras anhöriga och leverantörer till styrkan.

I propositionen föreslås även vissa lagändringar som inte enbart är tillämpliga i förhållande till USA. Dessa förslag syftar till att skapa än bättre förutsättningar för Sverige att ge och ta emot militärt stöd.

Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Innehållsförteckning

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

1. Riksdagen godkänner avtalet om försvarssamarbete mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481).
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.
8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.
9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.
11. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).
12. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574).
13. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering.
14. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305).
15. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500).
16. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
17. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.
18. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter.
19. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:370) om fordons registrering och användning.
20. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd.
21. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt.
22. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt.
23. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdes- skattelagen (2023:200).

2Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser som genomför delar av artiklarna 12 och 13 i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

2 § Om en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem berövas friheten efter beslut av en domstol eller myndighet ska den som ansvarar för verkställigheten av beslutet utan dröjsmål underrätta de amerikanska försvarsmyndigheterna om frihetsberövandet.

3 § En medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som är anhållen eller häktad ska på begäran av en amerikansk försvarsmyndighet placeras i en sådan myndighets förvar till dess att det straffrättsliga förfarandet vid den svenska myndigheten eller domstolen har avslutats.

En anhörig till en medlem av en amerikansk styrka, som är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig, får dock inte placeras i amerikansk försvarsmyndighets förvar utan att han eller hon samtycker till det.

Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av en sådan begäran som avses i första stycket.

4 § För att ett mål i vilket en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem är tilltalad ska få avgöras utan huvudförhandling krävs, utöver att förutsättningarna enligt rättegångsbalken är uppfyllda, att den tilltalade samtycker till det.

För att ett mål i vilket en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem ska få avgöras i den tilltalades utevaro krävs, utöver att förutsättningarna enligt rättegångsbalken i övrigt är uppfyllda,

1. att den tilltalade samtycker till det, eller
2. att den tilltalade inte har inställt sig till huvudförhandlingen efter att ha delgetts kallelse därtill och, när det gäller en medlem av en amerikansk styrka, olovligen har avvikit från de amerikanska försvarsmyndigheterna.

5 § En medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som döms till fängelse får endast placeras i en kriminalvårdsanstalt som Sverige och Amerikas förenta stater har kommit överens om.

6 § De amerikanska försvarsmyndigheterna har rätt att, under de förutsättningar som anges i häkteslagen (2010:611), besöka en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som är gripen, anhållen eller häktad.

De amerikanska försvarsmyndigheterna har också rätt att, under de förutsättningar som anges i fängelselagen (2010:610), besöka en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som är intagen i kriminalvårdsanstalt.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.2Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att 6 kap. 5 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 5 kap. 5 a §, 25 kap. 15 § och 59 kap. 21 §, och närmast före 25 kap. 15 § och 59 kap. 21 § nya rubriker av följande lydelse.

5 kap.

5 a §

Den som tillhör en främmande stats militära styrka eller ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, och omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte anses vara bosatt här i landet.

Första stycket gäller inte den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en sådan militär styrka som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, om han eller hon är svensk medborgare.

Den som är anhörig till den som avses i första stycket eller är en sådan leverantör till styrkan som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, ska anses vara bosatt i Sverige endast om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör.

6 kap.

5 §

Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat ska anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.

Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall1 ska införas en ny paragraf, 10 §, av följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.4Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

5 a §

Den som tillhör en främmande stats militära styrka, dess civila komponent eller ett Natohögkvarter och omfattas av 7 eller 8 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte folkbokföras.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel

1Lagen omtryckt 1997:689.

4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 13 § b vapenlagen (1996:67).

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

4 §1

Tullfrihet gäller för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt vad som följer av 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Tullfrihet gäller också för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige.

Vidare gäller tullfrihet enligt villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för

1. varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en främmande stats militära styrka eller dess personal, och
2. varor som deklareras för övergång till fri omsättning för ett Natohögkvarter eller en styrka eller personal vid ett sådant högkvarter.

Tredje stycket gäller för styrkor, personal och Natohögkvarter som befinner sig i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan tullfrihet som avses i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska införas en ny paragraf, 7 kap. 6 §, av följande lydelse.

7 kap.

6 §1

En upplagshavare eller godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på bränsle som har levererats inom Sverige av upplagshavaren eller lagerhållaren, om

1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater, och
2. bränslet ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

En upplagshavare eller godkänd lagerhållare får även göra avdrag för skatt på bränsle som har förbrukats av denne för fullgörande av uppgifter som är nödvändiga för att leverera en annan vara eller tjänst till väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater.

Avdrag får endast göras om

1. skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av bränslet,
2. ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda, och
3. det, i de fall som avses i första stycket, av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

2 §1

Den som enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska betala egenavgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för egenavgifter enligt socialavgiftslagen.

I underlaget enligt första stycket ska dock inte ingå ersättning som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen.

Första stycket gäller inte den som bara ska betala ålderspensionsavgift enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.10Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 1 kap. 9 § och rubriken närmast före 1 kap. 9 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 8 § och 3 kap. 6 §, och närmast före 2 kap. 8 § och 3 kap. 6 § nya rubriker av följande lydelse.

9 §

Arbete som utförs av en person som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons personliga tjänare.

Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, anses som arbete i Sverige endast i den utsträckning det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

Arbete som utförs av en person som tillhör en amerikansk styrka, en anhörig till en sådan person eller en leverantör till styrkan anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

2 kap.

Ersättning som utges av vissa militära serviceverksamheter

8§1

Arbetsgivaravgifter ska inte betalas av en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet

mottagaren av ersättningen är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet.

3 kap.

Ersättning som utges av vissa militära serviceverksamheter

6 §2

En ersättning för arbete som utförts åt en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete är avgiftspliktig, om den ska tas upp i inkomstslaget tjänst och om det enligt 2 kap. 8 § inte ska betalas arbetsgivaravgifter på ersättningen.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.11Förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574)

1kap. 2 §

Lagen gäller inte

5.fordon och släpfordon som tillhör en amerikansk styrka, en medlem av en sådan styrka, en anhörig till en sådan medlem eller en utländsk leverantör till styrkan och som finns i landet inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.13Förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305)

2.14Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500)

lämnas enligt lagen (2020:782) om operativt militärt stöd.

10 §2

Regeringen får meddela föreskrifter om att en myndighet som avses i 14 kap. 2 eller 6 § får överlämna en förvaltningsuppgift som följer av regeringens eller myndighetens föreskrifter och som gäller skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa eller trafik till någon annan även om uppgiften innefattar myndighetsutövning.

Regeringen får även meddela föreskrifter om att en myndighet som avses i 14 kap. 2 § får överlämna en förvaltningsuppgift som gäller flygstridsledning till en behörig myndighet i Nato eller i en stat som är medlem i Nato även om uppgiften innefattar myndighetsutövning.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.15Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 och 2 §§, 31 kap. 25 § och 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

7 kap.

1 §1

Skatteverket ska registrera

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag,
2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,
3. den som är betalningsskyldig enligt mervärdesskattelagen (2023:200), med undantag för den som är betalningsskyldig bara på grund av

a) förvärv av sådana varor som anges i 3 kap. 2 eller 3 § den lagen, eller b) felaktigt debiterad mervärdesskatt enligt 16 kap. 23 § samma lag,

4.den som i annat fall än som avses i 3 har rätt till a)avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 eller 11 § eller 21 kap. 10 eller 11 § mervärdesskattelagen, eller b)återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 14 kap. 49 § samma lag,

Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt

5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället. Andra stycket gäller inte för en koncernenhet.

2 §2

Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverksamheten påbörjas eller övertas.

Den som driver flera verksamheter som medför skyldighet att betala mervärdesskatt eller rätt till avdrag för eller återbetalning av mervärdesskatt ska göra en anmälan för varje verksamhet.

En sådan mottagare av ersättning som avses i 5 kap. 5 § ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom två veckor från det att avtalet ingicks.

Den som är skyldig att betala egenavgifter för avgiftspliktig inkomst som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980) ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom två veckor från det att anställningsavtalet ingicks.

31kap.

25 §3

Om ett avtal som avses i 2 kap. 7 § andra stycket socialavgiftslagen (2000:980) har träffats om att arbetsgivaravgifter ska betalas på en viss ersättning, ska den som får ersättningen lämna uppgift om detta.

64kap. 6 §

Den som till följd av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller direkt tillämpliga EU-bestämmelser har rätt att förvärva varor eller tjänster utan mervärdesskatt eller punktskatt, får utöva den rätten genom en ansökan om återbetalning av skatten. Detta gäller dock inte om någon av följande bestämmelser om återbetalning av skatt är tillämplig på förvärvet:

–9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi,

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.16Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska införas två nya paragrafer, 14 a och 14 b §§, av följande lydelse.

14 a §

För en godkänd lagerhållare inträder inte skattskyldighet för en skattepliktig vara som har levererats inom Sverige av lagerhållaren, om

1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater, och
2. varan ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

Undantag gäller endast om

1. skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varan,
2. ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda, och
3. det av fakturan framgår att leveransen är undantagen skatt på kemikalier i viss elektronik.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

7 b §§ vid tidpunkten för förvärvet av varan tillämpas om det inte kan visas att skatt har betalats för varan med högre belopp.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.17Förslag till lag om ändring i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter

13 a §

En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på e-vätskor eller andra nikotinhaltiga produkter som har levererats inom Sverige av lagerhållaren, om

1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater, och
2. varorna ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

Avdrag får endast göras om

1. skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varorna,
2. ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda, och
3. det av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.18Förslag till lag om ändring i lagen (2019:370) om fordons registrering och användning

10 §

En medlem av en amerikansk styrka och en utländsk leverantör till styrkan får, inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, i Sverige utföra tjänster för styrkans personal, personalens anhöriga eller leverantörer till styrkan, samt för andra personer som gemensamt har bestämts av Sverige och Amerikas förenta stater, utan krav på svensk yrkeslegitimation, yrkeslicens eller motsvarande krav på tillstånd.

Första stycket gäller under förutsättning att den enskilde har en gällande amerikansk yrkeslegitimation eller yrkeslicens eller en sådan legitimation eller licens från en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller andra lämpliga yrkeskvalifikationer som godtas av amerikanska myndigheter.

11 §

För arbete som utförs av en arbetstagare som är anställd hos en utländsk leverantör till en amerikansk styrka inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete ska arbetstidslagen (1982:673) inte gälla.

Första stycket gäller endast arbete som utförs av en sådan arbetstagare som inte är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.20Förslag till lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt

Avdrag i samband med skattefrihet enligt lagen om immunitet och privilegier i vissa fall

8 §

En upplagshavare eller godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på varor som har levererats inom Sverige av upplagshavaren eller lagerhållaren, om

1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater, och
2. varorna ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

Avdrag får endast göras om

1. skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varorna,
2. ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda, och
3. det av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

2.21Förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2022:156) om alkoholskatt ska införas en ny paragraf, 11 kap. 6 §, och närmast före 11 kap. 6 § en ny rubrik av följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.22Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (2023:200)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (2023:200) dels att nuvarande 10 kap. 61 a § och 14 kap. 67 a § ska betecknas 10 kap. 61 b § och 14 kap. 67 c §, dels att 3 kap. 4 och 5 §§, 5 kap. 25 §, den nya 10 kap. 61 b §, 13 kap. 10 §, 14 kap. 1, 4, 34, den nya 67 c, 68, 70 och 74 §§, 18 kap. 9 §, 20 kap. 21 § och 24 kap. 3 § och rubriken närmast före 14 kap. 68 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 10 kap. 61 a och 93 a §§ och 14 kap. 67 a och 67 b §§, av följande lydelse.

3kap. 4 §

Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av varor inte föremål för mervärdesskatt enligt denna lag, om

1. förvärvet görs av en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, och
2. en leverans av varorna inom landet skulle vara undantagen från skatteplikt enligt

Om villkoren enligt första stycket upphör att vara uppfyllda för att det inte längre skulle finnas rätt till återbetalning enligt 14 kap. 66 §, ska Europeiska kommissionen eller den byrå eller det organ som har förvärvat varorna underrätta Skatteverket. Det unionsinterna förvärvet ska då vara föremål för mervärdesskatt enligt de förutsättningar som gällde vid den tidpunkt då villkoren upphörde att vara uppfyllda.

Med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning likställs även användning av varor, om

1. varorna används av a) de väpnade styrkorna i ett EU-land, som deltar i en försvarsinsats för att genomföra en unionsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets-och försvarspolitiken, för styrkornas eget bruk eller för bruk av den civilpersonal som följer med dem, eller b) de väpnade styrkorna i en stat som är part i Nato, för styrkornas eget bruk eller för bruk av den civilpersonal som följer med dem,

2. varorna inte har förvärvats enligt de allmänna regler om beskattning som gäller för ett EU-lands hemmamarknad, och

10 kap.

61 a §

Från skatteplikt undantas sådan import av varor som görs av väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater om varorna ska användas av dessa styrkor, den civilpersonal som följer med dem, eller styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

Från skatteplikt undantas även import som görs av medlemmarna av dessa styrkor, inklusive civilpersonal, eller deras anhöriga, om varorna ska användas för privat bruk.

Undantagen från skatteplikt gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 och 5 §§ om varor i vissa lager.

–att återbetalningsrätten ska styrkas (70 §),

–skattetillägg (71 §),

–omprövning i vissa fall (72–75 §§), och

–indrivning och verkställighet (76 §).

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner utanför EU.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.

67 a §

Väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och tjänster som inte har något annat land som destinationsland, om varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor, den civilpersonal som följer med dem eller styrkornas mässar, marketenterier eller andra liknande militära serviceverksamheter.

Den som har levererat en vara eller tillhandahållit en tjänst till styrkorna har också efter ansökan rätt till återbetalning enligt första stycket, i den utsträckning det inte finns rätt till avdrag för ingående skatt. Detta gäller dock inte staten, kommuner, kommunalförbund eller samordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Rätten till återbetalning gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas

18 kap.

9 §

I årsomsättningen ingår också värdet av transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–13 § om läkemedel,

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU.

–94 § om leverans av varor till vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

3Ärendet och dess beredning

Sverige och USA undertecknade den 5 december 2023 ett avtal om försvarssamarbete, ett så kallat Defense Cooperation Agreement (hädanefter DCA-avtalet). Avtalet reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige.

I januari 2024 remitterade Försvarsdepartementet departementspromemorian Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (Ds 2024:2). I promemorian föreslås dels att riksdagen ska godkänna avtalet, dels att det görs ett antal författningsändringar till följd av avtalet. En sammanfattning av promemorian och dess lagförslag finns i bilaga 1 respektive bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Försvarsdepartementet (Fö2024/00152).

DCA-avtalet finns återgivet i svensk och engelsk lydelse i bilagorna 4 och 5.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 11 april 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Regeringen följer i huvudsak Lagrådets synpunkter och förslag. Lagrådets synpunkter och förslag behandlas i avsnitten 7.1.1, 7.2.4, 7.2.5, 7.2.6, 7.2.7, 7.2.10, 7.2.12, 7.2.15, 7.2.20 och i författningskommentaren.

I förhållande till lagrådsremissen har dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

24 Natorelaterade statusavtal

4.1Allmänt om statusavtal

För att samarbeten mellan olika länders militära styrkor ska fungera krävs avtal som reglerar vilka villkor som ska gälla för besökande styrkor som befinner sig i en mottagande stat, s.k. statusavtal. Statusavtalen behövs och används så snart en sändande stats militära personal efter inbjudan av den mottagande staten befinner sig på denna stats territorium. Syftet med avtalen är att på förhand reglera en rad frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. Det kan röra vilka varor som får tas in i den mottagande staten, vad som händer om någon i den sändande statens styrka begår ett brott eller om en skada uppstår på egendom i den mottagande staten. Statusavtalen innebär också rättigheter och privilegier som medför att den sändande statens styrkor och dess personal undantas från delar av den mottagande statens nationella lagstiftning. Det är praktiskt och förutsebart att deltagande personal har samma rättsliga status oavsett i vilken avtals-slutande stat de befinner sig, så att verksamhet enkelt kan bedrivas och överföras mellan olika länder.

Inom Nato gäller i detta avseende avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA). Sverige är ännu inte part till det avtalet, vilket utvecklas nedan.

4.2Natorelaterade statusavtal som Sverige har ingått

De mest betydande statusavtalen som Sverige är bundet av är avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (PFF SOFA [Status Of Forces Agreement]) och det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA. Sverige har även ingått ett separat avtal om värdlandsstöd med Nato (värdlandsstödsavtalet). Avtalens innehåll redovisas kort nedan. Den svenska lagstiftningen har ändrats till följd av innehållet i dessa avtal; i samband med att Sverige tillträdde PFF SOFA 19961 och vid utvidgningen av dess tillämpning 20052, samt vid tillträdet till det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet 20163.

4.2.1PFF SOFA

Partnerskap för fred (PFF) är ett internationellt samarbete mellan Natomedlemmar och andra stater (partnerländer) som tillkom 1994. Sverige anslöt sig till samarbetet redan samma år. Inom samarbetet finns avtalet PFF SOFA från 1995, vilket reglerar statusen för ett lands styrkor när de befinner sig på en annan avtalsparts territorium. Avtalet hänvisar till statusreglerna i Nato SOFA. PFF SOFA innebär således en territoriell utvidgning av de materiella reglerna i Nato SOFA till de PFF-länder som inte är Natomedlemmar. Till PFF SOFA hör även två tilläggsprotokoll. Enligt det första tilläggsprotokollet åtar sig parterna att inte verkställa en dödsdom mot en medlem i en styrka från någon annan stat som är part i tilläggsprotokollet.

Fram till dess att Sverige har tillträtt Nato SOFA är PFF SOFA tillämpligt i förhållande till övriga medlemsländer i Nato. Amerikansk militär närvaro i Sverige kommer således under en begränsad period regleras enligt PFF SOFA tillsammans med DCA-avtalet. När Sverige har tillträtt Nato SOFA är det detta avtal som kommer att tillämpas tillsammans med DCA-avtalet i förhållande till USA. Som framkommit ovan motsvarar det materiella innehållet i PFF SOFA innehållet i Nato SOFA. När båda avtalen avses hänvisas därför fortsättningsvis till Nato/PFF SOFA.

Det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA upprättades 1997 och trädde i kraft 1999. Detta reglerar den rättsliga statusen för militära Natohögkvarter och för deras personal på PFF-ländernas territorium

genom att hänvisa till och utvidga den territoriella omfattningen av ett avtal mellan Natoländerna; det s.k. Parisprotokollet från 1952 (protokoll om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget). Parisprotokollet består av 16 artiklar men hänvisar i materiellt hänseende i sin tur huvudsakligen till statusreglerna i Nato SOFA. Därutöver innehåller Parisprotokollet vissa tolkningsregler och ytterligare bestämmelser om skattefrihet.

4.2.2Värdlandsstödsavtalet

Värdlandsstödsavtalet undertecknades den 4 september 2014. Det är ett övergripande ramavtal med 11 avsnitt. Det innehåller grundläggande principer och förfaranden, inklusive regler av juridisk och finansiell karaktär, beträffande det stöd som Sverige i egenskap av värdland lämnar till Nato när Nato verkar på svenskt territorium i något avseende. Avtalet är avsett att användas såväl i fredstid, t.ex. vid övningar, som vid kris och konflikt i Sverige eller i närområdet. Avtalet blir tillämpligt endast i de fall Sverige först fattar ett nationellt beslut om att bjuda in Nato för att genomföra någon form av verksamhet. Avtalet har tillämpats vid Natoledda övningar i Sverige. Ett svenskt medlemskap i Nato innebär att antalet övningar sannolikt kommer att öka och avtalet därmed bli tillämpligt vid fler tillfällen.

4.3Nato SOFA

Nato SOFA, som är från 1951, reglerar den rättsliga statusen för ett Natolands styrkor när de befinner sig inom ett annat Natolands territorium. Avtalet är tillämpligt varje gång en person som är militär eller civil och som tillhör en militär styrka, eller en anhörig till en sådan person, efter inbjudan, befinner sig på en annan avtalsparts territorium.

Nato SOFA innehåller 20 artiklar. I avtalet finns bl.a. regler om undantag från pass-och viseringsbestämmelser och från den mottagande statens regler om kontroll och registrering av utlänningar, giltighet av utländska körkort, under vilka omständigheter medlemmar av en styrka får inneha och bära vapen på en mottagande stats territorium, regler om straffrättslig jurisdiktion för brott som begås på den mottagande statens territorium, om rättsligt samarbete och befogenhet att utöva polisiär myndighet i förläggningar samt detaljerade bestämmelser om hur olika typer av skadeståndsanspråk ska hanteras. Det finns också regler om vilka villkor som ska gälla för inköp av varor, anställningar och sjukvård, beskattning av den utsända personalen samt bestämmelser om tull och valutareglering.

Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024. Sverige har som en följd av detta inbjudits att tillträda bl.a. Nato SOFA. Arbetet med att förbereda Sveriges anslutning till Nato SOFA och andra Natoavtal påbörjades redan innan Sverige blev medlem i Nato. Regeringen beslutade den 18 april 2024 propositionen Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (prop. 2023/24:133). I den propositionen föreslås bl.a. vissa lagändringar för att Sverige ska uppfylla Nato SOFA. Propositionen har överlämnats till riksdagen för behandling.

5DCA-avtalet

5.1Allmänt om avtalet

DCA-avtalet reglerar förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige. Avtalet kompletterar Nato/PFF SOFA och innehåller bestämmelser om den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, leverantörer och anhöriga. Därutöver regleras frågor om USA:s rätt till tillträde till svenskt territorium och rätt att använda vissa anläggningar och områden här. Avtalet innehåller en preambel, 30 artiklar och en bilaga.

Avtalet bygger på ett nära samarbete mellan USA och Sverige. Alla aktiviteter ska utföras med full respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och internationella förpliktelser. Det är precis som tidigare Sverige som har rätt att avgöra om verksamhet får äga rum på svenskt territorium och en grundförutsättning för all amerikansk närvaro är att den sker med svenskt samtycke. Ett av avtalets syften är dock att frigöra samarbetet från betungande administrativa processer inför varje amerikansk närvaro i Sverige. Enskilda beslut ska därmed inte behöva fattas inför varje besök och aktivitet som sker inom ramen för avtalet.

DCA-avtalet är tillämpligt varje gång amerikanska styrkor befinner sig i Sverige. Det gäller även när närvaron inte är kopplad till aktiviteter vid de överenskomna anläggningarna och områdena som anges i bilagan till avtalet.

5.2Jämförelse mellan DCA-avtalet och gällande avtal

Som framkommit ovan kompletterar de materiella reglerna i DCA-avtalet Nato/PFF SOFA. Genom Nato/PFF SOFA tillerkänner Sverige redan i dagsläget amerikanska styrkor, tillhörande civila komponenter och anhöriga vissa rättigheter och privilegier. DCA-avtalet skiljer sig på så sätt att avtalet dels är bilateralt, dels inte är reciprokt utan endast ger den amerikanska styrkan och vissa tillhörande personer särskilda rättigheter och privilegier när de befinner sig i Sverige inom ramen för verksamhet som omfattas av avtalet. Avtalet ger alltså inte Försvarsmakten och dess personal motsvarande rättigheter och privilegier vid vistelse i USA. Då gäller för närvarande PFF SOFA, och efter det att Sverige tillträtt Nato SOFA, det senare avtalet. Skälet till denna skillnad är att USA har särskilda behov givet att dess försvarsmakt har närvaro i många allierade staters och partnerländers territorium, medan det inte finns motsvarande behov av utländsk militär närvaro i USA. Andra allierade stater har inte USA:s erfarenhet av att i motsvarande utsträckning ha militära styrkor på

område. Enligt punkten 2 har USA rätt att kontrollera inpassagen till de delar som nyttjas exklusivt av USA.

Av punkten 3 följer att Sverige åtar sig att på begäran vidta rimliga åtgärder för att underlätta tillfällig amerikansk tillgång även till andra platser, såsom vägar och hamnar, inklusive sådana som finns i privat ägo.

Enligt punkten 4 ska parterna ta hänsyn till säkerhetsfrågor vid användningen av de överenskomna anläggningarna och områdena. Artikeln hör samman med artikel 6, som reglerar säkerheten på gemensamma anläggningar och områden. I artikel 6 punkten 2 anges att de amerikanska styrkorna ska samordna säkerhetsplaner med svenska myndigheter – det gäller även frågor som rör artikel 3.

Sverige har ansvar för att utrusta samtliga anläggningar (punkten 5) och USA ges viss rätt att vidta bygg-och anläggningsarbete på dessa platser, i samordning med svenska myndigheter (punkten 6). Hur kostnaderna för sådant arbete ska fördelas regleras i punkterna 7 och 8 i artikeln. Av punkten 9 följer att finansieringen av byggprojekt som genomförs av amerikanska styrkor ska följa amerikanska regler. Sverige åtar sig att underlätta för USA genom att inhämta nödvändiga bygglov med mera. Sådana tillstånd ska ges utan kostnad för USA (punkten 10).

Att användningen och utvecklingen av de gemensamma områdena ska ske genom samarbete följer av artikelns sista punkt.

Artikel 4

Artikel 4 ger USA rätt att transportera, förhandslagra och förvara utrustning på de överenskomna anläggningarna och områdena eller på andra platser parterna enas om. Försvarsmakten ska informeras om vilken utrustning och vilka mängder det rör sig om och när leverans ska ske (punkten 1). Enligt punkten 2 ska de amerikanska styrkorna ha exklusiv tillgång till förvaringen och alltid ha rätt att transportera utrustningen ut ur landet. USA:s styrkor och amerikanska och svenska leverantörer ska också ha obegränsad tillgång till försvarsanläggningar för aktiviteter som har med förvaringen att göra, såsom leverans, hantering, inspektion, underhåll och förflyttning. Amerikanska styrkor ska också ha tillgång till flygplatser och hamnar för leveranser och andra åtgärder kopplade till förhandslagrad materiel (punkten 3).

Artikel 5

Artikel 5 reglerar äganderätten till egendom. Överenskomna anläggningar och områden kommer hela tiden att vara i svensk ägo. Sverige behåller äganderätten till alla byggnader, icke-flyttbara konstruktioner och markfästa anordningar på överenskomna anläggningar och områden, även för det fall USA har renoverat eller byggt om dessa. Byggnader, konstruktioner och markfästa anläggningar som USA uppfört tillfaller Sverige, men ska användas av de amerikanska styrkorna så länge det behövs (punkten 1). USA ska återlämna varje del av överenskomna anläggningar och områden inklusive sådant som USA byggt när amerikanska styrkor inte längre använder platsen, förutsatt att det inte orsakar USA någon kostnad. Parterna ska samråda när det gäller villkoren för återlämnande och möjlig kompensation för restvärdet av förbättringsåtgärder som USA utfört (punkten 2).

Enligt punkten 3 behåller amerikanska styrkor och leverantörer äganderätten till all lös egendom – som varor, utrustning, materiel, förnödenheter och flyttbara konstruktioner – som de förvärvat inom ramen för avtalet. I punkten 4 påminns om möjligheten för parterna att samråda kring försäljning av amerikansk utrustning.

Artikel 6

Allmänna frågor om säkerhet regleras i artikel 6. I punkten 1 framhålls Sveriges övergripande ansvar för säkerheten på svenskt territorium och Sverige åtar sig att vidta de åtgärder som krävs för att tillgodose säkerheten för amerikanska styrkor, leverantörer, anhöriga och förhandslagrat materiel.

Med hänvisning till artikel VII.10 i Nato SOFA får USA i punkten 2 rätt att vidta åtgärder för att säkerställa ordningen och skydda personalen inom och i den omedelbara närheten av överenskomna anläggningar och områden. De amerikanska styrkorna ska samordna säkerhetsplaner med svenska myndigheter. Detta gäller inte bara för aktiviteter enligt artikel 6, utan även till exempel åtgärder kopplade till inpassering i artikel 3.

I artikelns punkt 3 ges USA en möjlighet att vidta säkerhetsåtgärder även längre utanför de gemensamma anläggningarna och områdena, i syfte att skydda de amerikanska styrkornas arbete. Det krävs då att det råder extraordinära omständigheter och de åtgärder som vidtas måste vara nödvändiga, proportionerliga och i enlighet med gemensamt godkända säkerhetsplaner.

Artikel 7

I artikel 7 regleras frågor kopplade till inresa till och utresa från Sverige när det gäller amerikanska styrkor, amerikanska leverantörer och anhöriga. Medan artikel 11 behandlar tillträdet till svenskt territorium rör artikel 7 undantag från krav på kontrasignering av förflyttningsorder (punkten 1), pass och visering (punkten 2) och regler om registrering och kontroll av utlänningar (punkten 3). Enligt punkten 4 behåller en anhörig sin status enligt avtalet under nittio dagar efter att den medlem i styrkan som de följt med till Sverige avlidit eller blivit förflyttad till ett annat land. Barn som går i skolan räknas som medföljande till trettio dagar efter skolårets slut eller efter att inskrivningen har upphört.

Artikel 8

Artikel 8 behandlar frågor om logistikstöd. Sverige ska efter förmåga ge USA det logistiska stöd som efterfrågas. Artikelns andra och tredje punkter reglerar betalning av och villkor för stöd som ges. De amerikanska styrkorna och såväl amerikanska som svenska leverantörer ska erbjudas samma villkor som svenska Försvarsmakten och vara befriade från skatter och avgifter på det sätt som framgår av artikel 16. Undantaget från skatt är en precisering av det generella undantag som föreskrivs i artikel 16 punkten 1 och innebär i sak inte några ytterligare skattelättnader.

fram till dess att samtliga förhandlingar är avslutade. USA åläggs då ett visst ansvar för att personen inställer sig till förhör m.m. Är rättsprocessen inte avslutad inom ett år upphör USA:s ansvar för den frihetsberövade. Perioden kan förlängas på sätt som anges i artikeln.

I punkten 3 finns regler om avräkning av tid som frihetsberövad.

USA och Sverige ska gemensamt peka ut de fängelser som kan bli aktuella för verkställande av fängelsestraff för en medlem ur de amerikanska styrkorna eller för en anhörig. I punkten 4 ges amerikanska myndigheter och anhöriga också viss rätt att besöka och lämna stöd till frihetsberövade.

Artikel 14

Artikeln ger uttryck för den grundläggande militära principen att besökande land ansvarar för disciplinen inom sina styrkor även när de befinner sig utomlands. Enligt punkten 1 får de amerikanska försvarsmyndigheterna i detta syfte upprätta militärpolisenheter på de överenskomna anläggningarna och områdena. Sådan militärpolis får också användas i samhällen i närheten av militära områden och anläggningar där styrkan befinner sig. Användningen ska då ske i enlighet med gemensamt beslutade förfaranden och i samordning med svenska tjänstemän. När de amerikanska styrkorna befinner sig på gemensamt använda anläggningar och områden ska svenska och amerikanska myndigheter samordna utövandet av polisiär myndighet.

Artikel 15

Medlemmar av de amerikanska styrkorna ska inte kunna bli föremål för civilrättsliga anspråk eller administrativa sanktioner för händelser som skett i tjänsten. Tredjemansskador ska i stället regleras i enlighet med det system som anges i artikel VIII i Nato SOFA.

Den civila komponenten utökas i artikel 15 i jämförelse med definitionen i avtalet i övrigt (punkten 2).

I punkten 3 anges hur frågan om en händelse skett i tjänsten ska avgöras. Amerikanska myndigheter har bestämmanderätt, men svenska myndigheter har viss rätt till inflytande genom samråd och begäran om omprövning.

Medlemmar av de amerikanska styrkorna ska inte drabbas av ofördelaktiga domstolsbeslut (t.ex. tredskodomar) i civilrättsliga mål om deras frånvaro beror på tjänsteutövning eller behörigt godkänd frånvaro.

Artikel 16

I artikel 16 finns den huvudsakliga regleringen av skattelättnader för de amerikanska styrkorna. Undantaget är formulerat så att alla köp som görs av eller för de amerikanska styrkorna ska vara undantagna mervärdesskatt, punktskatt och annan skatt på varor och tjänster. Det betyder att även leverantörers köp, i den mån varan eller tjänsten slutligen ska användas av de amerikanska styrkorna, ska vara skattebefriade. En förutsättning för undantag från skatt är att den som begär undantag kan presentera ett intyg som visar att varan eller tjänsten är avsedd för de amerikanska styrkorna.

finansiella instrument i amerikanska dollar och föra ut all valuta och alla finansiella instrument i den valutan, under förutsättning att de fört in eller mottagit denna från de amerikanska styrkorna.

Artikel 24

Artikel 24 anger vissa regler om bl.a. arbetstillstånd, socialavgifter och villkor för anställning. Av punkten 1 följer att de amerikanska styrkorna och icke-svenska organisationerna som driver sådana militära serviceverksamheter som anges i artiklarna 21 och 22 får anställa anhöriga och personer som får arbeta i Sverige. Anhöriga som anställs ska undantas från krav på arbetstillstånd. Lokala civilanställdas anställning ska grundas på ett skriftligt anställningsavtal.

Ipunkten 2 anges att de amerikanska styrkorna och icke-svenska organisationerna ska fastställa villkoren för anställning i enlighet med amerikanska lagar och andra författningar, med full respekt för rådande löner och arbetsrättsliga bestämmelser i Sverige. I punkten 2 regleras även socialavgifter för civila lokalanställda. Av artikeln följer att anställningsvillkoren för dessa personer ska fastställas med full respekt för socialavgifter enligt svensk lag, men att avgifterna ska administreras och betalas ienlighet med gemensamt beslutade förfaranden. Villkoren för anställning ska göras tillgängliga för tilltänkta anställda som ett led i rekryteringsförfarandet.

Iartikeln konstateras slutligen att USA inte avsäger sig någon immunitet ifråga om anställningsförhållanden.

Artikel 25

I artikeln behandlas de amerikanska styrkornas rätt att upphandla alla varor och tjänster utan begränsningar när det gäller val av leverantör. Avtalen ska bjudas ut, tilldelas och förvaltas i enlighet med amerikanska regler. Anbudsgivare och leverantörer ska få information om gällande amerikanska lagar, i syfte att möjliggöra för svenska företagare att träffa avtal med de amerikanska styrkorna (punkten 1). I punkten 2 åtar sig Sverige att inte behandla de amerikanska styrkorna mindre gynnsamt än Försvarsmakten när det gäller styrkans upphandling av varor och tjänster.

Artikel 26

Av artikel 26 framgår att amerikanska leverantörer ska vara undantagna svenska lagar och andra författningar när det gäller deras villkor för anställning när de utför arbete inom ramen för avtal mellan den amerikanska leverantören och de amerikanska styrkorna. Leverantörerna är också undantagna svenska regler om licensiering och registrering av bolag när de tillhandahåller varor och tjänster till amerikanska styrkor på svenskt territorium.

I andra punkten undantas amerikanska leverantörer från beskattning i Sverige av intäkter och vinster från arbete för de amerikanska styrkorna. Regeln gäller vid sidan av de undantag från skatt som finns i artikel 16.

Artikelns sista punkt anger att en amerikansk leverantör som är en fysisk person inte ska anses ha skatterättslig hemvist i Sverige under perioder då han eller hon befinner sig här enbart för att fullgöra ett avtal för de amerikanska styrkorna.

Artikel 27

I artikel 27 anges inriktningen för Sveriges och USA:s arbete i frågor som rör miljö, folkhälsa (inklusive sanitära och fytosanitära frågor) och säkerhet. USA åtar sig att respektera den svenska regleringen på området.

Artikelns andra punkt behandlar Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall. Sverige ska utse en kontaktpunkt vid ansvarig myndighet för mottagande av underrättelser enligt konventionen, och de amerikanska styrkorna ska lämna den information som krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt konventionen.

Artikel 28

I artikeln försäkras de amerikanska styrkorna samt amerikanska och svenska leverantörer rätt att använda vatten, elektricitet och andra allmännyttiga tjänster till villkor som inte är mindre fördelaktiga än dem som erbjuds Försvarsmakten. Tjänsterna ska vara befriade från skatter och avgifter på det sätt som framgår av artikel 16.

Punkten 2 behandlar USA:s användning av svenskt radiospektrum och amerikanska telekommunikationssystem. Bland annat ges USA rätt att utan kostnad använda det radiospektrum som situationen kräver. De amerikanska styrkorna ska koordinera användningen av det svenska spektrumet med Sveriges verkställande organ. Undantag från sådan koordinering får bara göras om brådskande operativa behov omöjliggör sådan samordning.

Artikel 29

I artikel 29 finns bestämmelser om finansiering, implementering och tvistlösning.

Artikel 30

Artikel 30 behandlar hur avtalet träder i kraft och framtida ändringar av avtalet och Bilaga A. Efter ikraftträdandet är avtalet giltigt i 10 år, varefter det kan sägas upp med ett års uppsägningstid.

Bilaga A

I bilagan listas de platser som i avtalet refereras till som ”överenskomna anläggningar och områden”. Det rör sig om 17 anläggningar och områden som disponeras av Försvarsmakten i 16 fall och av Försvarets materielverk i ett fall. Särskild reglering av aktiviteter kopplade till dessa platser finns i artiklarna 3, 4, 5, 6 och 14.

Nato underlätta tillträde till och närvaro på varandras territorium. Det kollektiva försvarsåtagandet stärker Sveriges säkerhet.

upprätthålla ordning och disciplin inom styrkan och vidta vissa bevakningsåtgärder på svenskt territorium. Det kan även bli fråga om att låta Nato eller en allierad stat utöva flygstridsledning på svenskt territorium. Det nu nämnda bedömer regeringen innebära överlåtelse av rättskipnings-eller förvaltningsuppgifter som fordrar riksdagsbeslut

(10 kap. 8 § första stycket regeringsformen). Det rör sig vidare enligt regeringens bedömning om överlåtelse av förvaltningsuppgifter som kan innefatta myndighetsutövning. I enlighet med 10 kap. 8 § andra stycket regeringsformen ska riksdagen i dessa fall därmed fatta beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Även beslutet om att godkänna DCA-avtalet ska därmed fattas i enlighet med vad som stadgas där.

7Behovet av lagändringar

7.1Allmänt

7.1.1Lagstiftningsmetod

Internationella överenskommelser blir i Sverige inte automatiskt en del av den nationella rätten. I de fall de materiella bestämmelserna i en internationell överenskommelse inte redan stämmer överens med svensk lagstiftning krävs därför författningsändringar för att de ska införlivas i svensk rätt och därmed bli gällande för svenska domstolar och myndigheter. Två metoder används huvudsakligen för att införliva internationella överenskommelser: transformation eller inkorporering.

Transformation innebär att bestämmelserna i den internationella överenskommelsen införlivas genom att avtalstexten i svensk översättning förs in i en svensk författning direkt eller efter omarbetning till en mer traditionell svensk författningstext.

Inkorporering innebär att det i en lag eller annan författning anges att en internationell överenskommelses bestämmelser gäller direkt i Sverige. Den internationella överenskommelsens autentiska text, på ett eller flera språk, ligger då till grund för tillämpningen. Eftersom den autentiska texten införlivas direkt kan metoden endast användas i sådana fall då den internationella överenskommelsen är avfattad på ett sådant sätt att den kan tillämpas enligt sin ordalydelse.

När PFF SOFA infördes i svensk rätt 1996 användes huvudsakligen transformationsmetoden. Lagändringar skedde i bl.a. brottsbalken, lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., lagen

(1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet och lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. (prop. 1995/96:37, bet. 1995/96:FöU04, rskr. 1995/96:237). Inkorporeringsmetoden användes i viss utsträckning genom att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall infördes direkta hänvisningar till regleringen i Nato/PFF SOFA. Enligt samma principer gjordes vissa ändringar i relevanta förordningar.

Från och med 2005 vidgade Sverige tillämpningen av PFF SOFA. I samband med detta användes i huvudsak transformationsmetoden, för de

7.1.2Generella utgångspunkter

anställda som varken är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige, dels fysiska personer som varken är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige. Uttrycket omfattar således samtliga leverantörer som inte är svenska. Det blir därför tydligare att i berörda lagar använda uttrycket utländsk leverantör.

Införandet av uttrycket utländsk leverantör föranleder vidare att uttrycket icke-svensk organisation som förekommer i vissa lagar, bör ersättas med uttrycket utländsk organisation.

Uttrycken amerikansk leverantör och icke-svensk organisation förekommer fortsatt i denna proposition endast när innehållet i en viss artikel i DCA-avtalet redovisas.

7.1.2 Generella utgångspunkter Förberedelserna för Sveriges medlemskap i Nato

Sverige ansökte den 18 maj 2022 om medlemskap i Nato. Sveriges anslutningsprotokoll undertecknades av Natos medlemsstater i Nordatlantiska rådet den 5 juli 2022. Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024.

Sedan Sveriges anslutningsprotokoll undertecknades av Natos medlemsstater har Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) inlett ett lagstiftningsarbete avseende Sveriges anslutning till ett antal centrala avtal inom Nato. I propositionen Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (prop. 2023/24:133) lämnas bl.a. förslag till författningsändringar för att Sverige ska leva upp till de åtaganden som följer av Nato SOFA.

I denna proposition behandlas DCA-avtalet och förslag till ny lag och lagändringar för att Sverige ska leva upp till de åtaganden som följer av avtalet. DCA-avtalet kompletterar Nato/PFF SOFA i förhållande till USA. DCA-avtalet är således kopplat till Sveriges medlemskap i Nato. Samtidigt utgör det en central del av Sveriges och USA:s bilaterala försvarssamarbete och är tillämpligt även utanför en Natokontext.

Eftersom DCA-avtalet bygger vidare på Nato SOFA finns det vissa överlappande områden, i form av frågor som regleras i båda avtalen. Vissa av förslagen i denna proposition relaterar därför till förslag som regeringen lämnat i propositionen Sveriges anslutning till vissa Natoavtal (prop. 2023/24:133). De lagförslag som lämnas i denna proposition är till största del enbart knutna till genomförandet av DCA-avtalet. Vissa av de förslag som lämnas är dock mer generella och gäller alltså även i förhållande till Nato, allierade stater och andra stater som Sverige har ett militärt samarbete med. Förslag som inte enbart är kopplade till DCA-avtalet lämnas i folkbokföringslagen (1991:481), lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering, skydds-lagen (2010:305) och luftfartslagen (2010:500). I dessa fall är bestämmelserna tillämpliga i fråga om aktiviteter som utförs av Nato, en allierad stat eller annars inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Detta är ett sedan tidigare etablerat begrepp. Internationellt militärt samarbete avser sådant samarbete som bedrivs mellan en eller flera staters försvarsmakter. Syftet för samarbetet kan t.ex. vara att utveckla den nationella försvarsförmågan eller delta i

När det gäller DCA-avtalets relation till EU-rätten ska understrykas att den särreglering som följer av avtalet enbart tar sikte på att tillgodose de amerikanska styrkornas krav och behov liksom de personkategorier som tillhör dem. Exempelvis kommer de militära serviceverksamheterna endast att inrättas för medlemmarna av de amerikanska styrkorna, deras anhöriga och annan bemyndigad personal som Sverige och USA kommit överens om. På motsvarande sätt kommer de läkare som ges tillstånd att tillhandahålla vård åt den amerikanska personalen enligt artikel 10 inte rikta sig till den svenska allmänheten. I vissa fall kommer leverantörer – som kan vara såväl svenska företag som från ett annat EU-land – visserligen att omfattas av regleringen enligt DCA-avtalet, men bara i deras roll som entreprenörer åt de amerikanska styrkorna och i arbetet med att fullgöra kontrakt med dessa. Unionsrättens syfte, att utgöra en enhetlig reglering inom EU och för dess invånare, åsidosätts därmed inte genom några av de undantag som DCA-avtalet föranleder.

Det kan även konstateras att USA har ingått DCA-avtal av motsvarande innehåll med en rad länder i Europa som också är bundna av EU-rätten. Såvitt framkommit har bestämmelserna i dessa avtal genomförts utan att de ansetts stå i strid med EU-rätten.

Den reglering som föreslås införas är av avgörande betydelse för Sveriges Natomedlemskap och i övrigt försvarssamarbetet med USA och därmed nödvändig för att Sverige ska kunna upprätthålla skyddet för sin nationella säkerhet.

De amerikanska styrkorna är inte en del av det svenska samhället

Ett DCA-avtal syftar till att möjliggöra internationellt militärt samarbete. Inom ramen för USA:s försvarssamarbeten med allierade och partnerländer behöver amerikanska styrkor kunna förflytta sig mellan olika länder utan att i varje land mötas av olika krav på att anpassa verksamheten, personalen eller utrustningen, t.ex. olika nationella krav på administrativa tillstånd, licenser och certifikat, eller på att varor uppfyller vissa särskilda produktstandarder. De besökande styrkorna behöver veta att de får ta med sig den utrustning som verksamheten kräver och att exempelvis befintliga anställningsavtal inte behöver ändras inför en förflyttning till ett annat land. Detta är anledningen till de undantag som ges i DCA-avtalet och de lättnader från krav på exempelvis tillstånd som återfinns i flera artiklar.

Undantagen i DCA-avtalet från vissa nationella rättsregler ger uttryck för den princip som styr samtliga statusavtal som reglerar militär närvaro utomlands, nämligen att de besökande styrkorna och deras stödfunktioner inte är att se som en del av värdlandet, och inte lyder under värdlandets myndigheters kontroll och annan tillsyn. På motsvarande sätt är det en allmänt erkänd princip att militära styrkor som verkar utomlands behåller sin befälsstruktur, sin rätt att upprätthålla ordningen inom styrkorna och sin rätt att lagföra personalen för brott som begås i ett annat land. Dessa principer är en helt nödvändig förutsättning för att militärt gränsöverskridande samarbete ska fungera och återspeglas i en rad av avtalets bestämmelser.

för delar av dessa som parterna eller de verkställande organen särskilt fastställt att endast amerikanska styrkor ska få tillgång till och använda.

av amerikanska styrkor och Försvarsmakten. De amerikanska styrkorna ska bära bygg-och utvecklingskostnaderna för de överenskomna anläggningar och områden som endast får användas av amerikanska styrkor samt drifts-och underhållskostnaderna för dessa. Denna utgångspunkt gäller om inget annat föreskrivs i en separat överenskommelse eller ett separat internationellt avtal mellan parterna. Bygg-och anläggningsprojekt som genomförs av amerikanska styrkor ska finansieras i enlighet med amerikanska lagar och andra författningar.

Frågan om fördelningen av bygg- och utvecklingskostnader är en avtalsfråga och bedöms inte kräva några författningsändringar.

Det svenska verkställande organet ska underlätta de amerikanska styrkornas arbete enligt artikel 3 genom att inhämta de svenska tillstånd som krävs för sådan byggnation och sådana ändringar och förbättringar som utförs av amerikanska styrkor eller för deras räkning. Tillstånd ska utfärdas utan kostnad för amerikanska styrkor, utländska leverantörer eller svenska leverantörer. Bestämmelser om tillstånd m.m. samt avgifter som omfattas av artikeln finns i plan- och bygglagen (2010:900). Det svenska verkställande organet, vilket i detta fall kommer att vara Fortifikationsverket eller Försvarsmakten, kan agera byggherre och ansöka om t.ex. bygglov vid åtgärder av en byggnad eller en annan anläggning, även om det är de amerikanska styrkorna eller dess leverantörer som utför själva arbetet. Några avgifter enligt plan- och bygglagen för de amerikanska styrkorna bör därför inte uppkomma. Den avgiftsfrihet för de amerikanska styrkorna m.fl. som gäller enligt artikel 3 punkten 10 kan därmed uppfyllas utan någon författningsåtgärd.

7.2.2Militär luftfart

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om utländsk militär luftfart i Sverige.

För att möjliggöra att Nato eller en stat som är medlem i Nato ska kunna utöva flygstridsledning på svenskt territorium ska regeringen bemyndigas att få föreskriva om detta. En av regeringen utpekad myndighet (Försvarsmakten) ska för detta ändamål få överlåta förvaltningsuppgiften att utöva flygstridsledningstjänst till Nato eller den utländska staten.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Luftfartsverket framhåller det unika förhållandet som råder i svenskt luftrum genom den civil-militära integrationen och innebär att Försvarsmakten inte har någon egen organisation för flygtrafiktjänst, utan att flygtrafiktjänsten, inklusive delen flygtrafikledningstjänst vid flygplats, helt bemannas av Luftfartsverket, som alltså ansvarar för flygtrafiktjänst för såväl militär som civil luftfart. Enligt Luftfartsverket får en ökad militär trafik i Sverige en stor påverkan på luftrummet och den civila trafiken. Även ökade möjligheter till lufttankning kan få en stor påverkan på luftrummet då det uppkommer ett stort behov av luft vilket kan påverka den civila trafiken.

innan genomförandet. Den påverkan för civil luftfart som en lufttankning kan komma att innebära bör därmed kunna begränsas.

Om lufttankningen ska ske i samband med övningsverksamhet har regeringen befogenhet att tillåta verksamheten med stöd av 14 kap. 5 § luftfartslagen och 10 § tillträdesförordningen. Regeringen eller Försvarsmakten har vidare rätt att meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta om hur luftfarten får bedrivas i Sverige (14 kap. 5 § luftfartslagen och 14 kap. 3 § luftfartsförordningen). Om en viss verksamhet såsom lufttankning ska ske utanför övningsverksamhet, t.ex. i samband med en överflygning av svenskt territorium (transitering) eller operativ verksamhet, ger nuvarande reglering inte regeringen eller Försvarsmakten ett sådant beslutsmandat. Genom den föreslagna ändringen i 14 kap. 5 § luftfartslagen skapas ett sådant mandat.

Den närmare ansvarsfördelningen mellan regeringen och Försvarsmakten kan regleras på förordningsnivå.

7.2.3Pass, visering, uppehålls- och arbetstillstånd

Regeringens bedömning: DCA-avtalets bestämmelser om pass, visum samt uppehålls- och arbetstillstånd kräver ingen ändring av svensk lag.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. I promemorian föreslås vissa förordningsändringar.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Polismyndigheten och Migrationsverket anser att det behöver utvecklas hur DCA-avtalet förhåller sig till EU-rätten

Skälen för regeringens bedömning

Pass och visering

Migrationsrättsliga regler om inresa och utresa för medlemmar i styrkorna, anhöriga och amerikanska leverantörer finns i artikel 7 i DCA-avtalet. Bestämmelsen bygger vidare på artikel III i Nato SOFA.

Av artikel 7 punkten 1 i DCA-avtalet följer att Sverige inte ska kräva att få kontrasignera styrkornas förflyttningsorder (som visar att en person är medlem i en styrka och typ av förflyttningsorder). Artikel III punkten 2 b i Nato SOFA ger värdlandet en sådan möjlighet till kontrasignatur. Sverige har inte begärt någon sådan kontrasignatur med anledning av bestämmelsen i PFF SOFA och regeringen har inte heller för avsikt att begära det när Nato SOFA ingås.

Vidare ska militära medlemmar i styrkorna ha rätt att resa in och ut ur Sverige utan pass och visum, förutsatt att de har giltigt militär identitetshandling och individuell eller kollektiv förflyttningsorder. Viseringsfriheten ska gälla även för medlemmar av den civila komponenten, anhöriga till medlemmar av den amerikanska styrkan inbegripet den civila komponenten och utländska leverantörer (vilket i avtalet uttrycks som amerikanska leverantörer), förutsatt att de har ett giltigt pass och ett identitetskort utfärdat av USA:s försvarsdepartement, en förflyttningsorder eller en fullmakt utfärdad av behörig amerikansk

84myndighet.

kommer att hållas i Sverige inom ramen för PFF-samarbetet kommer vara få till antalet och omfatta högst någon vecka per övning. Vid dessa förhållanden bedömdes det inte finnas skäl för särskilda bestämmelser i utlänningsförordningen. Det ansågs i stället som mer ändamålsenligt att regeringen skulle fatta beslut i frågan då tillträdesfrågan avgjordes (prop. 1995/96:37 s. 27 f.). Vid översynen i samband med en utvidgad tillämpning av avtalet behandlades frågor om uppehållstillstånd och arbetstillstånd inte särskilt (prop. 2004/05:7). I syfte att möjliggöra ett ändamålsenligt samarbete med USA inom ramen för DCA-avtalet finns behov av en mer reglerad och tydlig ordning i fråga om de rättsliga förutsättningarna för de utländska personernas vistelse här.

Ett sådant undantag kan genomföras i svensk rätt genom reglering i förordning.

Arbetstillstånd

Huvudregeln om arbetstillstånd finns i 2 kap. 7 § utlänningslagen och innebär att en utlänning som ska arbeta i Sverige behöver ha arbetstillstånd, även om personen har sin anställning utomlands. Ytterligare reglering finns i 6 kap. samma lag samt i 5 kap. utlänningsförordningen.

Det är inte självklart i vilken utsträckning medlemmarna av de amerikanska styrkorna inklusive den civila komponenten ska anses utföra sådant arbete att de ska omfattas av kravet på arbetstillstånd. Samtidigt finns det för närvarande inga undantag från kravet på arbetstillstånd i fråga om utländsk militär personal eller personal som tillhör den civila komponenten. Den omständigheten att personkategorierna enligt DCAavtalet kommer vara undantagna från krav på uppehållstillstånd talar för att de även ska undantas från krav på arbetstillstånd. Även ett sådant undantag kan regleras i förordning.

7.2.4Folkbokföring

Regeringens förslag: Den som tillhör en amerikansk styrka, inklusive styrkans civila komponent, ska inte folkbokföras i Sverige. Detta gäller dock inte den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en amerikansk styrka om han eller hon är svensk medborgare. Den som är anhörig till en medlem av en främmande stats militära styrka eller till en person som tillhör ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, eller den som inom ramen för DCA-avtalet är en leverantör till en styrka ska endast folkbokföras om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Skatteverket lyfter frågan om sekretess för samordningsnummer. Transportstyrelsen föreslår att Skatteverket ska ges möjlighet att i stället för samordningsnummer tilldela berörda personer ett så kallat immunitetsnummer. Försäkringskassan pekar på de praktiska

styrka och dennes anhörig olika i detta hänseende. Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen bör därför även omfatta anhöriga till medlemmar av en styrka inklusive dess civila komponent, men även anhöriga till personer som tillhör ett Natohögkvarter, inklusive dess civila komponent. Anhöriga kopplas således till de personkategorier som anges i 7, 8 och 10 §§ lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Undantaget från kravet på folkbokföring bör även gälla den som inom ramen för DCA-avtalet är en utländsk leverantör till en amerikansk styrka. Undantagen i nu nämnda fall bör dock inte gälla den som är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig, leverantör eller anställd. Undantaget bör inte heller gälla den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en amerikansk styrka om han eller hon är svensk medborgare.

hos alla myndigheter och sekretessen kan således gälla även för uppgifter som finns hos Skatteverket. En sådan tillämpning förutsätter samtidigt att det är tydligt att de aktuella uppgifterna har en koppling till Sveriges försvarssamarbete med USA. Den närmare praktiska hanteringen löses lämpligen i dialog mellan Skatteverket, Försvarsmakten och berörd amerikansk myndighet.

Som beskrivits tidigare kommer medlemmar av amerikanska styrkor, anhöriga och leverantörer till styrkorna inte utgöra en del av det svenska samhället (avsnitt 7.1.2). Detta gäller även i fråga om de svenska socialförsäkringsförmånerna (avsnitt 7.2.11). Om någon individ som ingår i dessa personkategorier ändå ansöker om en socialförsäkringsförmån hos Försäkringskassan finns det inget hinder mot att Försäkringskassan handlägger ärendet. Den personuppgiftsbehandling som då är nödvändig för ärendehandläggningen torde inte kunna anses som registrering och kontroll i den mening som avses i DCA-avtalet. De utmaningar som Försäkringskassan lyfter om sin verksamhet förväntas därför inte aktualiseras.

ideella utländska organisationer (se artikel 2 punkten 3 b). Detta betyder att en svensk medborgare eller någon med hemvist här, som också är anhörig till någon i de amerikanska styrkorna och tar anställning i någon av de ovan nämnda verksamheterna, behöver omfattas av reglerna om åtalsförordnande för att Sverige ska uppfylla åtagandet i DCA-avtalet. Eftersom en sådan anhörig enligt DCA-avtalets definition ingår i den civila komponenten får han eller hon även enligt brottsbalkens regler anses tjänstgöra i USA:s militära styrka och, med tanke på relationen till de amerikanska styrkorna och sin anställning, befinna sig här i landet inom ramen för ett internationellt militärt samarbete. Därmed krävs redan enligt dagens reglering åtalsförordnande för brott som begås av en sådan person.

När det gäller brott som har begåtts utanför Sverige är svensk domstols behörighet begränsad (2 kap. 3–6 §§ brottsbalken). För att åtal ska få väckas för de brott som svenska domstolar är behöriga att döma över krävs vidare i de flesta fall åtalsförordnande (2 kap. 7 § brottsbalken). Det är i första hand riksåklagaren som i dessa fall beslutar om åtalsförordnande men om det finns anledning att anta att prövningen har särskild betydelse för Sveriges utrikes- eller säkerhetspolitik och riksåklagaren bedömer att det inte finns hinder mot att väcka åtal, ska riksåklagaren med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för beslut (2 kap. 8 § brottsbalken). Med hänsyn till DCA-avtalets reglering om straffrättslig jurisdiktion kan konstateras att en eventuell prövning av frågan om åtalsförordnande generellt sett bör vara av särskild betydelse för Sveriges utrikes- eller säkerhetspolitik.

I de fall det blir aktuellt för Sverige att dra tillbaka sitt avstående av domsrätt enligt artikel 12 punkten 1 i DCA-avtalet, är det upp till regeringen att besluta om åtalsförordnande. I andra fall krävs enbart samverkan mellan berörda myndigheter i de bägge länderna (i Sverige Försvarsmakten, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten). Sammanfattningsvis krävs ingen lagändring för att uppfylla åtagandena om domsrätt i DCA-avtalet.

Utövning av amerikansk straffrättslig domsrätt i Sverige

Inför ratificeringen av PFF SOFA gjorde regeringen bedömningen att PFF-samarbetet för Sveriges del på sin höjd kunde antas föranleda någon enstaka övning per år och att varje övning kunde beräknas pågå högst ett par veckor. Regeringen gjorde därför då bedömningen att den sändande staten knappast kunde ha något behov av att utöva domsrätt på svenskt territorium. Regeringen gjorde vidare bedömningen att det skulle krävas långtgående lagstiftningsåtgärder för att i svensk lag ge en främmande stat rätt att på svenskt territorium svara för sådan ingripande myndighetsutövning som straffrättskipning. Regeringen bedömde att sådana åtgärder inte var motiverade enbart på grund av den begränsade funktion som Nato SOFA har att fylla inom ramen för Partnerskap för fred. Regeringen fann också att utövandet av sådan domsrätt skulle kunna komma i konflikt med svensk grundlag då artikel VII i Nato SOFA inte innehåller någon bestämmelse som hindrar den sändande staten från att under utövandet av sin domsrätt döma till dödsstraff – artikeln innehåller endast förbud mot att verkställa sådana straff på den mottagande statens territorium (jfr prop.

1995/96:37 s. 31). I samband med ratificeringen av PFF SOFA lämnade

Sverige därför en reservation mot den rätt som avtalet ger utländska stater att utöva domsrätt på svenskt territorium. Den svenska reservationen innebär att när den sändande staten har företräde vid utövande av domsrätt, får den inte utövas på svenskt territorium. Domsrätten får i stället utövas på eget eller någon annan stats territorium.

behöriga myndigheter ska samarbeta i enlighet med bestämmelsen i Nato SOFA. De nu aktuella bestämmelserna medför inga krav på svensk reglering. Det som i avtalen anges om att sändande och mottagande stat ska ”bistå varandra” i utredningen innebär i praktiken att berörda myndigheter i respektive land ska samverka med varandra på lägsta möjliga nivå, så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Sådan samverkan kan t.ex. avse behov av förhör med svenska vittnen eller annan bevisupptagning. Samverkan kan ske formlöst men kan också bli föremål för någon form av underavtal (”implementing arrangement”) till DCAavtalet. När det gäller ömsesidigt bistånd avseende utredning, bevisupptagning m.m. finns de flesta relevanta svenska reglerna samlade i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål. Vad gäller åtgärder för att utreda brott kommer det dock i många fall röra sig om samarbete på lägre nivå, på det sätt som beskrivits ovan. Den svenska lagstiftningen på området är tillräcklig för att tillgodose de framställningar om övrigt rättsligt samarbete USA kan göra i Sverige enligt Sveriges åtaganden i DCA-avtalet.

Frågor om frihetsberövanden

Artikel 13 i DCA-avtalet innehåller regler om frihetsberövanden. Sverige ska enligt första punkten omedelbart informera amerikanska myndigheter om samtliga frihetsberövanden av amerikansk personal och anhöriga. Artikeln ger uttryck för det intresse som finns för såväl den enskilde som de amerikanska försvarsmyndigheterna att de myndigheterna utan dröjsmål underrättas om ett frihetsberövande av en medlem av styrkan eller en anhörig till en sådan medlem. Polismyndigheten ifrågasätter behovet av en särskild reglering för att uppfylla detta åtagande och erinrar om att motsvarande åtagande enligt Nato SOFA inte föreslås genomföras genom reglering. Regeringen instämmer i att en reglering strikt sett inte torde vara nödvändig sett till åtagandet i sig och till den ordning som gäller enligt andra statusavtal, såsom Nato SOFA. Med hänsyn till de särskilda förfaranden som DCA-avtalet uppställer inom det straffrättsliga området bör det dock av tydlighetsskäl införas en särskild reglering om detta i den föreslagna lagen om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater.

Varbergs tingsrätt påpekar att DCA-avtalet inte lämnar utrymme för att exkludera några former av frihetsberövanden. Regeringen instämmer i att underrättelse till amerikanska försvarsmyndigheter ska ske vid alla former av frihetsberövanden i straffrättsliga förfaranden. Enligt regeringens bedömning omfattar avtalet därmed inte exempelvis omhändertaganden enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, utan syftar enbart till att reglera straffrättsliga förfaranden. Någon underrättelseskyldighet till amerikanska myndigheter vid omhändertaganden enligt de sociala skyddslagstiftningarna kan alltså inte anses föreligga.

Varken artikel 13 eller lagförslaget påverkar Sveriges skyldighet enligt 1963 års Wienkonvention om konsulära förbindelser (SÖ 1974:10–12) att på den frihetsberövades begäran underrätta hans eller hennes hemlands ambassad för det fall att det är en medborgare i ett annat land som har

I artikel 13 punkten 2 regleras amerikanska myndigheters rätt att, om de så önskar, få en frihetsberövad person överförd till amerikanskt förvar fram till dess att samtliga förhandlingar är avslutade. De amerikanska myndigheterna åläggs då ett ansvar för att personen inställer sig till förhör och rättegång m.m. Är rättsprocessen inte avslutad inom ett år upphör de amerikanska myndigheternas ansvar enligt artikeln. Perioden kan dock förlängas på sätt som anges i artikeln. USA:s rätt till kontroll över personen gäller även i de fall då det är Sverige som har exklusiv domsrätt.

Att en person som frihetsberövats av svenska myndigheter ska placeras i amerikanskt förvar förutsätter att Sverige överlåter förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning till USA. Detta kräver lagstöd. En medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som är anhållen eller häktad bör därför få placeras i amerikansk myndighets förvar till dess att det straffrättsliga förfarandet vid svensk myndighet eller domstol har avslutats. Bestämmelsen placeras lämpligen i den föreslagna nya lagen om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. Som Lagrådet konstaterar kan det inte uteslutas att en anhörig till en medlem av en amerikansk styrka är svensk medborgare eller annars har en mycket stark förankring i det svenska samhället. Enligt artikel 13 punkten 2 i DCA-avtalet ska de amerikanska försvarsmyndigheterna välvilligt behandla en begäran från svenska myndigheter om att ha kontroll över en medlem av de amerikanska styrkorna eller en anhörig till dess alla rättsliga förfaranden har avslutats. Det kan förmodas att svenska myndigheter framställer en sådan begäran om fråga vore om en anhörig som är svensk medborgare eller annars har en stark förankring i det svenska samhället, t.ex. genom att vara bosatt här sedan innan han eller hon fick ställning som anhörig. Regeringen instämmer dock i Lagrådets slutsats att det inte bör komma på fråga att överlämna en sådan anhörig till amerikanskt förvar utan att han eller hon samtycker till det. En sådan begränsning bör därför införas i lagtexten.

Lagrådet framhåller vidare att ett antal frågor om tillämpningen av straffprocessuella regler aktualiseras om någon häktas av svensk domstol och överlämnas till amerikanskt förvar, t.ex. vad som gäller då en åklagare har meddelat restriktioner. Om en åklagare ges tillstånd av domstol att meddela restriktioner för en häktad person som befinner sig i amerikanska myndigheters förvar blir det ytterst en fråga mellan de amerikanska respektive svenska myndigheterna hur sådana restriktioner ska upprätthållas. Mot bakgrund av att USA enligt DCA-avtalet ska respektera svensk lagstiftning kan det enligt regeringen förutsättas att de amerikanska myndigheterna kommer vara tillmötesgående vad gäller åtgärder för att upprätthålla de restriktioner åklagaren har beslutat om.

Regeringen delar inte Kriminalvårdens uppfattning att Sveriges skyldigheter enligt artikel 13 punkten 2 behöver tydliggöras ytterligare i lag. Det är emellertid förståeligt att Kriminalvården i egenskap av ansvarig myndighet efterfrågar ytterligare vägledning. Enligt regeringen kan bl.a. frågor om vilken myndighet som handlägger en begäran om förvar samt fattar beslut om och ansvarar för överföringen av den frihetsberövade lämpligen regleras på förordningsnivå. I den föreslagna nya lagen bör därför regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om handläggningen av en begäran från de amerikanska försvarsmyndigheterna.

3 §§ fängelselagen). Även i denna del får DCA-avtalet uppfattas på det sättet att de amerikanska försvarsmyndigheterna ska ha en självständig besöksrätt, oberoende av den intagnes inställning. Av detta skäl behöver också denna besöksrätt författningsregleras. När det gäller förut-sättningarna för utövandet av besöksrätten framgår av DCA-avtalet att besöken ska ske i samordning med svenska myndigheter och att besök ska få ske även utanför de ordinarie besökstiderna. Fängelselagens regler om besök innebär inget hinder mot att Kriminalvården, i den mån det är lämpligt, tillmötesgår önskemål från de amerikanska försvars-myndigheterna beträffande när och hur besök ska ske. Det kan vara lämpligt att Kriminalvården utarbetar särskilda föreskrifter för sådana besök, i likhet med vad myndigheten har gjort för advokaters besök av intagna.

ta emot och inneha böcker, tidskrifter, tidningar och andra personliga tillhörigheter som inte kan äventyra ordningen eller säkerheten (2 kap.

11 § fängelselagen). En intagen har också rätt att motta försändelser. Sammantaget uppfyller det svenska regelverket därmed det som krävs enligt DCA-avtalet, utan att någon författningsändring är nödvändig.

7.2.6Upprätthållande av ordning och säkerhet

Regeringens förslag: I lagen om operativt militärt stöd införs en bestämmelse som anger att regeringen får besluta om att det som föreskrivs i 10 § första stycket 1, 2 och 4, 10 § andra stycket, 13 § och 19 § första stycket polislagen ska gälla även för amerikansk militär personal som befinner sig i Sverige inom ramen för DCA-avtalet i syfte att upprätthålla ordningen inom de egna styrkorna.

Områden där en amerikansk styrka bedriver militär verksamhet ska kunna beslutas vara skyddsobjekt.

Amerikansk militär personal ska få anlitas för bevakning av vissa skyddsobjekt. Vad som föreskrivs i 11–17 §§ skyddslagen och i 10 § första stycket 1, 2 och 4, 10 § andra stycket samt 19 § första stycket 1 polislagen ska även gälla för militär personal ur den amerikanska styrka som anlitas för bevakning och ska vara skyddad enligt 17 kap. 1, 2 och 4 §§ brottsbalken på motsvarande sätt som om det hade varit fråga om svensk myndighetsutövning.

Militär personal ur en utländsk styrka som anlitas för bevakning av skyddsobjekt ska inte omfattas av straffbestämmelsen om tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken. Bestämmelsen om tjänstefelsansvar för finsk militär personal i lagen om operativt militärt stöd ska upphävas.

Militära fartyg, luftfartyg, fordon och fordonstransporter som ska kunna beslutas vara skyddsobjekt oavsett om den enskilda farkosten eller transporten är svensk eller utländsk.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Försvarshögskolan, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden) och Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) ser behov av tydliggöranden när det gäller förslaget om amerikansk personals befogenhet att utöva våld och tvång vid upprätthållandet av ordningen inom de egna styrkorna och användningen av sådan personal vid skyddet av vissa skyddsobjekt.

Skälen för regeringens förslag

USA:s rätt att vidta åtgärder för att upprätthålla ordningen inom styrkorna

Artikel VII punkten 10 a i Nato SOFA ger den sändande statens medföljande militärpolis rätt att utöva polisiär myndighet inom det egna förläggningsområdet, och att vidta åtgärder för att upprätthålla ordningen och säkerheten där. Utövande av polisiär myndighet utanför förläggnings-området får enligt avtalet ske enligt särskild överenskommelse med den

tillräckliga för att de amerikanska styrkorna ska kunna upprätthålla disciplinen inom styrkorna även när de befinner sig utanför förläggningsområden eller annat område som de disponerar. Regeringen kan i sitt beslut om att de aktuella bestämmelserna i polislagen ska gälla även för amerikansk militär personal ange de närmare förutsättningarna för utövandet av befogenheterna, framför allt vilken amerikansk militär personal som har befogenheterna och i vilka geografiska områden dessa gäller. Till detta kommer att utövningen av befogenheterna alltid ska ske enligt gemensamt överenskomna rutiner och i samordning med svenska tjänstemän, vilket följer av artikel 14 i DCA-avtalet. Enligt regeringen säkerställs sammantaget en lämplig avgränsning.

USA:s rätt att vidta åtgärder för att sköta sin säkerhet

En militär styrka har typiskt sett en inbyggd kapacitet att kunna sköta sitt eget skydd och bevakning, avseende exempelvis egen personal, materiel eller förläggningsplats. Tillgång till effektivt skydd är ofta en förutsättning för att en militär enhet ska kunna utföra sina uppgifter. När uppgifterna ska utföras på en annan stats territorium kan skyddet utföras av det besökande förbandet, tillhandahållas av värdnationen eller genom en kombination av dessa. I de fall värdnationen åtar sig att sköta en besökande militär styrkas skydd kan det åtagandet dock inte ensidigt definieras av värdnationen, utan är också beroende av de behov som den besökande styrkan har utifrån dess egen riskbedömning och nationella krav. Vid mer begränsade operativa försvarssamarbeten torde det ofta vara en lämplig ordning att värdnationen tillhandahåller skydd för den besökande styrkan. För att ett mer omfattande operativt militärt samarbete ska fungera på ett effektivt sätt bör det dock finnas förutsättningar att, för det fall det skulle behövas, ge den stödjande militära styrkan befogenheter att själv omhänderta sitt behov av skydd.

I linje med det ovan anförda framgår av artikel 6 punkten 1 i DCAavtalet att Sverige har det övergripande ansvaret för frågor om skydd och säkerhet för de amerikanska styrkorna, leverantörer till styrkorna, anhöriga och materiel. De amerikanska styrkorna ges dock rätt att vidta åtgärder för att upprätthålla säkerheten inom och i den omedelbara närheten av överenskomna anläggningar och områden. Under extraordinära omständigheter får styrkorna även agera utanför dessa områden, i enlighet med säkerhetsplaner som Sverige och USA upprättat gemensamt (artikel 6 punkterna 2 och 3). De amerikanska styrkorna ges även rätt att av säkerhetsskäl kontrollera tillträdet till sådana delar av de överenskomna anläggningarna och områdena som endast får användas av amerikanska styrkor samt att tillsammans med svenska myndigheter samordna tillträdet till de överenskomna anläggningar och områden som används gemensamt av amerikanska styrkor och Försvarsmakten (artikel 3 punkten 2).

Förutom att tillgodose Sveriges skyldigheter enligt artikel 3 och 6 i DCA-avtalet är användandet av amerikansk personal även en resursfråga. Om svensk militär personal måste avdelas för bevakning av områden där amerikanska styrkor bedriver verksamhet blir den svenska personalen uppbunden i förhållande till andra uppgifter. För att amerikanskt militärt stöd i händelse av en skärpt säkerhetspolitisk situation ska bli effektivt kan

sakligen militära ändamål. I viss utsträckning kan skyddslagens nuvarande regler om skyddsobjekt redan tillämpas för utländska militära styrkor som befinner sig i Sverige. Enligt nuvarande lagstiftning kan beslut om skyddsobjekt fattas avseende områden där en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete tillfälligt bedriver övningar här i landet i samband med utbildning för fredsfrämjande verksamhet eller för annat militärt ändamål (5 § 4), områden där ett Natohögkvarter eller en främmande stats militära styrka bedriver militär verksamhet inom ramen för samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (5 § 5) och områden där en utländsk militär styrka bedriver militär verksamhet enligt lagen om operativt militärt stöd (5 § 6).

militär verksamhet. De inskränkningar i rörelsefriheten som kan följa vid en utvidgning av skyddslagen är proportionerliga med hänsyn till statens säkerhet och den allmänna säkerheten och är godtagbara i ett demokratiskt samhälle.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta i frågor om skyddsobjekt (18 § första stycket). Regeringen har i 2 § skyddsförordningen (2010:523) delegerat till Försvarsmakten att besluta i frågor om skyddsobjekt när det gäller de flesta slags byggnader, anläggningar, objekt och områden som anges i 5 § skyddslagen. Det är bl.a. Försvarsmakten som fattar beslut i frågor om sådana områden där utländska militära styrkor bedriver verksamhet enligt 5 § 4–6 skyddslagen. Samma ordning bör gälla för beslut om att förklara ett område där amerikanska militära styrkor verkar som skyddsobjekt.

Amerikansk militär personal ska kunna anlitas för bevakning av skyddsobjekt

Skyddslagen innehåller regler om bevakning av skyddsobjekt. Av 9 § skyddslagen följer att för bevakning av skyddsobjekt får polismän, militär personal eller annan särskilt utsedd personal anlitas samt att den som bevakar ett skyddsobjekt och som inte är polisman benämns skyddsvakt. Med militär personal avses i detta sammanhang svensk militär personal, dvs. personal från Försvarsmakten. Av 9 § tredje stycket framgår att det i lagen om operativt militärt stöd finns bestämmelser om att finsk militär personal i vissa fall får anlitas för bevakning av skyddsobjekt. Sådan personal benämns inte skyddsvakt.

Den som bevakar ett skyddsobjekt har särskilda befogenheter. I skyddslagen finns regler som ger rätt att utföra kroppsvisitation, undersöka fordon, avvisa, omhänderta och gripa personer samt ta föremål i beslag (se 11–17 §§). Utöver en bestämmelse om användning av våld mot en obemannad farkost (11 § andra stycket), innehåller inte skyddslagen några bestämmelser om skyddsvakters befogenhet att använda våld för att genomföra en åtgärd i enlighet med de ovan beskrivna befogenheterna. Frågor om tillåten våldsanvändning i detta avseende regleras i stället i polislagen. Av 29 § första stycket polislagen följer bl.a. att en vaktpost eller annan som vid Försvarsmakten tjänstgör för bevakning har befogenheter enligt 10 § första stycket 1, 2 och 4.

När det gäller de tjänsteåtgärder som är aktuella för skyddsvakter kan förenklat sägas att civila och militära skyddsvakter enligt polislagens bestämmelser kan ha rätt att bruka våld bl.a. när de ska omhänderta eller avvisa någon samt genomföra kroppsvisitation eller beslag. Om det då är fråga om våld mot person krävs att skyddsvakten möts av motstånd. För militära skyddsvakter gäller därutöver att de har rätt att bruka våld när de möts av våld eller hot om våld. Av 29 § andra stycket polislagen följer slutligen att en skyddsvakt har rätt att vid ett frihetsberövande eller avlägsnande genomföra skyddsvisitation enligt 19 § första stycket 1 polislagen.

Utöver polislagens bestämmelser kan de allmänna bestämmelserna om nödvärn och nöd aktualiseras. En hänvisning till dessa regler finns också i 10 § polislagen. Bestämmelserna gäller för alla och således även för amerikansk personal. När det gäller nödvärn förutsätts, såvitt nu är av

ha de befogenheter som tillkommer envar i form av rätt att vidta envarsgripanden (24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken) och beslag i samband med sådant gripande (27 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken) samt de befogenheter som följer av de straffrättsliga ansvarsfrihetsgrunderna om användande av våld och tvång i nödvärnssituationer och för att hindra rymning (24 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken). Därutöver gäller bestämmelserna om nöd (24 kap. 4 § brottsbalken).

I artikel 6 punkten 2 i DCA-avtalet anges att USA ska koordinera sina säkerhetsplaner med svenska myndigheter, vad gäller åtgärder som vidtas i den omedelbara närheten av de överenskomna anläggningarna och områdena. Utanför sådana platser ska åtgärder endast vidtas i den mån de är i överensstämmelse med gemensamt godkända säkerhetsplaner (artikel 6 punkten 3). Detta innebär att en samordning mellan ländernas syn på rätt till våldsanvändning ska göras, vari svensk rätt kommer berättiga amerikansk militär personal att vidta de åtgärder som nämnts ovan och som anges i skyddslagen och polislagen samt rätten till att agera i nöd och nödvärn.

Övrig reglering av amerikansk militär personal som anlitas för bevakning

För svenska skyddsvakter finns viss närmare reglering i frågor som lämplighet, tillsyn och straffansvar. Det saknas skäl att införa ett särskilt lämplighetskrav för amerikansk militär personal som anlitas som vakter. Artikel 3 och 6 i DCA-avtalet förutsätter att samtliga medlemmar i de amerikanska styrkorna ska ha rätt att vidta säkerhetsåtgärder och kontrollera tillträdet. Mot bakgrund av att denna personal ska skydda de amerikanska styrkorna och skyddsobjekt där USA verkar saknas anledning att uppställa krav på att en svensk myndighet ska göra en lämplighetsbedömning av den amerikanska militära personalen, som myndigheten dessutom kommer sakna närmare kännedom om. Totalförsvarets forskningsinstitut anför att det finns en risk att stora skillnader uppstår såvitt avser förutsättningar för olika personalgrupper att utöva bevakningsuppdraget om det saknas gemensam grund i kompetens- och lämplighetsbedömningar. Totalförsvarets forskningsinstitut menar att det bör vara Försvarsmaktens ansvar att intyga bevakningspersonalens lämplighet och kompetens, men att detta inte behöver innebära att lämpligheten prövas hos den avsedda personalen, utan intygandet kan baseras på ömsesidigt utarbetade grundkrav. Regeringen delar inte myndighetens uppfattning att det föreligger ett sådant behov av kompetens- och lämplighetsbedömning såvitt avser den amerikanska personalen som anlitas för bevakning. Att personerna i fråga ingår i de amerikanska styrkorna och har skickats till Sverige inom ramen för ländernas samarbete får, kombinerat med den omständigheten att svenska och amerikanska försvarsmyndigheter ska ha ett nära samarbete kring säkerhet och skydd och samordna säkerhetsplaner (se artikel 6 i DCAavtalet), anses tillräckligt för att samtliga personer i de amerikanska styrkorna ska anses vara lämpliga för uppgiften. Vad Försvarshögskolan och Försvarets materielverk anför beträffande vikten av lämplighetsprövning förändrar inte regeringens bedömning i detta avseende.

den bestämmelsen (se ovan nämnda paragraf). Några särskilda skäl till detta framkommer inte av förarbetena, utöver att motsvarande gäller för utländska tjänstemän som utövar befogenheter i Sverige inom ramen för internationellt polis-och tullsamarbete (se s. 54 och 55).

rätt. Stockholms universitet föreslår därför att en bestämmelse som ålägger USA att beivra brott begångna i tjänsten som berör det svenska samhället införs. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att DCA-avtalet ska genomföras med full respekt för svensk lagstiftning och svenska internationella förpliktelser, inklusive Europakonventionen. Vidare följer redan av artikel VII punkten 2 b i Nato SOFA att Sverige har exklusiv jurisdiktion över brott som enbart är straffbara enligt svensk rätt och att detta inte påverkas av DCA-avtalet. Av såväl artikel VII punkten 6 a i Nato SOFA som artikel 12 punkten 6 i DCA-avtalet följer vidare att amerikanska och svenska myndigheter ska samverka och bistå varandra vid utförandet av alla nödvändiga utredningar av brott. Mot denna bakgrund saknas skäl att införa en sådan bestämmelse som Stockholms universitet föreslår.

Mot bakgrund av det anförda bedömer regeringen att amerikansk militär personal som bevakar skyddsobjekt inte ska omfattas av svenskt tjänstefelsansvar enligt 20 kap. 1 § brottsbalken. Vad som nu har anförts om skälen för detta gäller även i förhållande till annan utländsk personal som omfattas av artikel VII punkten 3 a.ii i Nato SOFA, t.ex. finsk militär personal. Det innebär att det straffansvar som hittills gällt för den finska militära personalen enligt lagen om operativt militärt stöd i och med Sveriges tillträde till Nato SOFA sannolikt kommer att få en mycket begränsad praktisk betydelse. Det finns därför skäl att upphäva den nuvarande bestämmelsen om tjänstefelsansvar enligt 20 kap. 1 § brottsbalken för finsk militär personal från lagen om operativt militärt stöd. Ett upphävande av straffansvaret enligt den bestämmelsen skulle innebära att straffansvaret för tjänstefel i samband med bevakning av skyddsobjekt regleras på samma sätt för den finska som den amerikanska militära personalen, vilket medför en enhetlig och mer förutsebar tillämpning.

Det saknas skäl att låta amerikansk militär personal omfattas av de svenska reglerna om tystnadsplikt för skyddsvakter (se 29 § skyddslagen). Motsvarande bedömning har gjorts avseende den finska militära personal som anlitas för bevakning (se s. 56).

7.2.7Indirekt beskattning

Regeringens förslag: DCA-avtalets bestämmelser om undantag från avgifter och skatter för fordon i vägtrafik samt om skattefria förvärv av varor och tjänster ska genomföras i svensk rätt genom en ny bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Bestämmelser om återbetalning av skatt ska även införas i mervärdesskattelagen. En möjlighet till skattefrihet direkt vid köpet ska införas vad gäller mervärdesskatt och punktskatter för vissa förvärv för officiellt bruk.

I lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik införs vissa kompletterande bestämmelser om återbetalning.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Skatteverket föreslår att ansökningar om återbetalning av skatt ges in till Försvarsmakten för vissa grund-läggande kontroller innan de överlämnas till Skatteverket för beslut. Transportstyrelsen föreslår att de fordon som omfattas av DCA-avtalet även ska undantas från infrastrukturavgifter.

Skälen för regeringens förslag

Förvärv av varor och tjänster enligt tidigare avtal

Nato SOFA innehåller inget åtagande för en avtalspart att medge befrielse från skatter och avgifter för den sändande statens köp av varor eller tjänster i den mottagande staten. Tvärtom anger artikel IX punkten 8 att varken en styrka eller en civil komponent kan åberopa den aktuella artikeln för att åtnjuta befrielse från skatter och avgifter på anskaffning av varor och tjänster som omfattas av den mottagande statens skattebestämmelser. Av artikel X framgår däremot att sådan lös egendom som en person förfogar över i den mottagande staten enbart på grund av sin tjänstevistelse där ska vara befriad från skatt. Den bestämmelsen handlar dock om sådan egendom som den enskilde för med sig från hemlandet. Bestämmelsen kräver således inte att befrielse från skatt eller avgifter ska ske vid anskaffning av varor och tjänster i Sverige och som omfattas av svenska skattebestämmelser. Däremot innehåller avtalet en bestämmelse om att mottagande stat ska tillhandahålla sändande styrkor drivmedel m.m. skattefritt. Det har således tidigare inte gjorts några justeringar av svensk rätt med anledning av PFF SOFA såvitt avser skatter på förvärv av varor och tjänster. Det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet innehåller dock bestämmelser om skattefrihet och dessa har genomförts i svensk rätt genom en bestämmelse i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (se s. 49–58).

DCA-avtalet innehåller bestämmelser om skattelättnader för bl.a. inköp som är för officiellt eller privat bruk. Bestämmelserna behandlas närmare nedan.

Bestämmelser om skattelättnader vid import och införsel av varor till Sverige behandlas närmare i avsnitt 7.2.8 om tull- och skattefrihet vid import och export.

Skattelättnader enligt DCA-avtalet avseende förvärv för officiellt bruk

I artikel 16 finns den huvudsakliga regleringen kring skattelättnader för de amerikanska styrkorna. Undantaget är formulerat så att alla köp som görs av eller för de amerikanska styrkorna ska vara undantagna från mervärdesskatt, punktskatt och annan skatt på varor och tjänster. Det betyder att även leverantörers köp, i den mån varan eller tjänsten slutligen ska användas av de amerikanska styrkorna, ska vara skattebefriade. En förutsättning för undantag från skatt är att den som begär undantag kan presentera ett intyg som visar att varan eller tjänsten är avsedd för de amerikanska styrkorna.

Den praktiska hanteringen av skatteundantaget regleras i artikel 16 punkten 2. Skattefriheten ska ges direkt vid köptillfället i den mån den enskilda försäljaren erbjuder en sådan möjlighet. I andra fall ska skatten återbetalas inom 30 dagar efter det att en ansökan om återbetalning har gjorts. De 30 dagarna ska räknas från det att en korrekt och fullständig ansökan har inkommit till Skatteverket.

varorna inte skickas eller transporteras ut ur landet, och när det är fråga om tjänster, får undantaget införas som en rätt till återbetalning av mervärdesskatten, i stället för direkt skattefrihet.

Genom den lagen uppnås således en materiell rätt till sådan skattefrihet som följer av DCA-avtalet.

Av 1 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall framgår att bestämmelserna om immunitet och privilegier i lagen har företräde framför bestämmelser i andra författningar. Av det följer att när det i den föreslagna nya bestämmelsen införs en hänvisning till DCA-avtalet så gäller den materiella rätten till skattefrihet enligt avtalsvillkoren före annan lagstiftning.

Skattefrihet genom återbetalning

Skattefria köp kan medges antingen genom direkt skattefrihet vid förvärvet eller genom en rätt till återbetalning av erlagd skatt.

I Sverige ges skattefrihet i samband med immunitet och privilegier normalt genom en rätt till återbetalning. I svensk rätt finns i dag exempelvis rätt till återbetalning i fråga om mervärdesskatt för internationella organisationer i vissa fall avseende vissa varor och tjänster. Vidare har sådana organisationer och personal vid dessa också rätt till återbetalning av punktskatt enligt bl.a. lagarna om tobaksskatt, alkoholskatt och skatt på energi.

Därutöver finns i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen en bestämmelse som innebär att den som till följd av bl.a. lagen om immunitet och privilegier i vissa fall har rätt att förvärva varor eller tjänster utan mervärdesskatt eller punktskatt, får utöva den rätten genom en ansökan om återbetalning av skatten. Den bestämmelsen är en reservbestämmelse och gäller inte när rätt till återbetalning finns enligt bestämmelser i mervärdesskattelagen eller punktskattelagarna. Den gäller däremot när avtalsvillkoren ger skattefrihet i en större omfattning (se vidare i s. 51 ff.).

Genom bestämmelsen i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen kommer den rätt till skattefrihet som följer av den ovan föreslagna nya bestämmelsen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall att kunna utövas genom ansökan om återbetalning.

Vad avser punktskatt föreslås att det inte införs ytterligare bestämmelser om återbetalning vad avser DCA-avtalet i de berörda punktskattelagarna. Det innebär att återbetalning av punktskatt i de situationer där skattefrihet följer av DCA-avtalet huvudsakligen kommer att ske enligt bestämmelserna i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen. Övriga bestämmelser om återbetalning för t.ex. internationella organisationer, i de punktskattelagar som har sådana bestämmelser, kommer endast undantagsvis vara tillämpliga när skattefrihet följer av DCA-avtalet.

Skattefriheten enligt DCA-avtalet utövas i dessa fall genom en ansökan om återbetalning. Uttrycket ”återbetalning” används här även om det inte är säkert att den punktskatt som belöper på varorna som förvärvats har hunnit redovisats och betalas av den som är skattskyldig för varorna. Detta särskilt som återbetalning enligt avtalet ska medges inom 30 dagar från ansökan. Med återbetalning avses i detta sammanhang således att den som förvärvat varor som är punktskattepliktiga erhåller ett belopp som motsvarar den punktskatt som belöper på varorna i de fall där skattskyldighet har inträtt för den upplagshavare eller lagerhållare som ska redovisa och betala skatt för varorna. Den händelse som utgör grund för återbetalningen är att sökanden har förvärvat varorna. En speciell situation är dock de fall där säljaren tillhandahållit varorna skattefritt direkt vid förvärvet genom de bestämmelserna som föreslås nedan under rubriken

eller tillhandahålla tjänster till de amerikanska styrkorna utan att påföra mervärdesskatt i de situationer som omfattas av DCA-avtalet. För det andra behövs regler om aktörernas avdragsrätt. Normalt får en beskattningsbar person dra av ingående skatt på inköpta varor och tjänster i den utsträckning de används för beskattade transaktioner inom landet. Att leveransen eller tillhandahållandet till de amerikanska styrkorna undantas från skatteplikt skulle därför, om ingen ytterligare regel infördes, innebära att säljaren inte skulle ha möjlighet att göra avdrag för den ingående mervärdesskatten som är hänförlig till leveransen eller tillhandahållandet, vilket i sin tur skulle påverka priset. Det föreslås därför att det införs regler som möjliggör avdrag för den ingående skatten trots att leveransen eller tillhandahållandet till de amerikanska styrkorna är undantagen från skatteplikt, ett s.k. kvalificerat undantag.

efterfrågas. Artikelns andra och tredje punkt reglerar betalning av och villkor för lämnat stöd. Av punkten 2 följer att logistikstöd ska lämnas och ersättas i enlighet med befintliga avtal, inbegripet avtalet från 2017 om logistiksamverkan mellan Sverige och USA (Aquisition and Cross- Servicing Agreement – ACSA). Av artikel 8 punkten 3 i DCA-avtalet följer att kostnader för logistikstöd som uppkommer för de amerikanska styrkorna och amerikanska eller svenska leverantörer till de amerikanska styrkorna ska tas ut utan skatter, avgifter och liknande pålagor på det sätt som framgår av artikel 16. Undantaget från skatt är en precisering av det generella undantag som föreskrivs i artikel 16 punkten 1 och innebär i sak inte några ytterligare skattelättnader. Artikel 8 medför därmed inga krav på författningsändringar.

tjänster som utgör ett led i bedrivandet av serviceverksamheten. Skattefriheten gäller dock endast så länge tillhandahållandet sker inom de ramar som anges i artikel 21. Det föreslås att regeln om skattefrihet direkt vid köpet avseende mervärdesskatt (se ovan) utformas så att det framgår att även militära serviceverksamheter omfattas. Vad gäller punktskatt så finns det, såsom beskrivits ovan, möjlighet att förvärva punktskattepliktiga varor skattefritt om de ska användas inom de militära serviceverksamheterna. Vid en försäljning eller konsumtion av varorna inom ramen för serviceverksamheten inträder inte någon skattskyldighet för punktskatt. Något behov av författningsreglering bedöms därmed inte föreligga vad gäller varor som tillhandahålls inom ramen för serviceverksamheten.

Av artikel 21 punkten 4 följer vidare att vissa begränsningar för hur mycket en viss kund kan förvärva kan införas. Någon sådan överenskommelse föreligger inte i nuläget. Om det blir aktuellt i framtiden får då övervägas om det behövs någon ytterligare bestämmelse i lag eller förordning kring det.

Andra skatter och avgifter

Enligt artikel 17 punkten 1 ska medlemmar i de amerikanska styrkorna och deras anhöriga inte behöva betala skatt, avgift eller annan kostnad för innehav eller bruk av radio- eller tv-mottagare eller internetanordningar.

Sverige hade fram till och med 1978 ett avgiftssystem för innehav av radioapparater och till och med 2018 ett avgiftssystem för innehav av tvapparater. Sedan den 1 januari 2019 är avgiftssystemet ersatt av en public service-avgift. Avgiften är en skatt och har till syfte att finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den får inte användas till annan verksamhet. Public service-företagen är Sveriges radio (SR), Sveriges television (SVT) och Sveriges utbildningsradio (UR). Enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst ska den som är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3–5 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och som vid beskattningsårets ingång har fyllt 18 år skyldig att betala public service-avgift.

Med hänsyn till att medlemmar i de amerikanska styrkorna och deras anhöriga inte ska vara skattskyldiga i Sverige träffas de inte av skyldigheten att betala public service-avgift. Någon författningsåtgärd är därför inte nödvändig för att uppfylla DCA-avtalet i denna del.

7.2.8Tull- och skattefrihet vid import och export

Regeringens förslag: Tullfrihet ska gälla för de amerikanska styrkorna med personal, personalens anhöriga och leverantörer som omfattas av DCA-avtalet i enlighet med de villkor som anges i avtalet. Det ska åstadkommas genom en ny bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

I lagen om tullfrihet m.m. ska regeringen bemyndigas att få meddela ytterligare föreskrifter om sådan tullfrihet som nu avses.

Skattefrihet vid import ska gälla i de fall där tullfrihet gäller. Bestämmelser om skattefrihet vid import och unionsinterna förvärv läggs även in i mervärdesskattelagen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Tullverket efterfrågar vissa tydliggöranden av förslaget för att underlätta myndighetens tillämpning. Folkhälsomyndigheten ser behov av ett förtydligande om hur tillräckliga tullkontroller ska säkerställas för att förhindra spridning av t.ex. narkotika, dopningspreparat, vektorer eller smittförande ämnen vid införsel av varor till Sverige.

Skälen för regeringens förslag

Svensk reglering av tull- och skattefrihet vid import och export vid militära samarbeten

Bestämmelser om tullfrihet vid import i samband med internationellt militärt samarbete finns i 7 och 8 §§ lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, 4 § tredje stycket lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. samt 5 a § förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m. Dessa bestämmelser har helt eller delvis tillkommit för att anpassa svensk rätt till de statusavtal som Sverige tidigare ingått; i samband med att Sverige tillträdde PFF SOFA (1996) och vid utvidgningen av dess tillämpning (2005) samt vid tillträdet till det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA och ingåendet av värdlandsstödsavtalet (2016).

Bestämmelserna om import och export i artikel 18 och 19 i DCA-avtalet anger att tullfrihet ska gälla för fler personer och vid fler tillfällen än vad som följer av nuvarande svensk reglering. Det krävs därför författningsändringar på tullfrihetsområdet för att Sverige ska uppfylla de åtaganden som följer av avtalet.

Unionens tullagstiftning är utformad för att möjliggöra att exporttullar kan tas ut. I dagsläget tas det dock inte ut några exporttullar eftersom någon sådan reglering inte har gjorts i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan.

Bestämmelser om skattefrihet vid import i samband med internationellt militärt samarbete finns i 7 och 8 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och 2 kap. 2 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. Skattefriheten följer i huvudsak tullfriheten. Även vad avser skattefrihet finns dock behov av vissa författningsändringar.

Tull- och skattefrihet enligt DCA-avtalet

Iartikel 18 i DCA-avtalet regleras tull- och skattefrihet vid import och export för officiellt bruk, dvs. materiel och förnödenheter till den amerikanska styrkan. I artikel 19 regleras tull- och skattefrihet vid import och export för personligt bruk, dvs. för egendom som tillhör eller används privat av medlemmar av styrkan och deras anhöriga eller leverantörer till styrkan.

om punktskatter bedöms det inte finnas behov av några ytterligare ändringar för att skattefrihet enligt DCA-avtalet ska medges.

som Tullverket och de amerikanska styrkorna gemensamt kommit överens om.

Av artikel 20 punkten 4 följer att amerikanska försvarsmyndigheter ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra att de rättigheter som följer av tullbestämmelserna i Nato SOFA och DCA-avtalet missbrukas. Av punkten framgår vidare att amerikanska försvarsmyndigheter och svenska myndigheter ska samarbeta i utredningar av misstänkta överträdelser av tullbestämmelser. Härigenom understryks amerikanska myndigheters förebyggande ansvar, liksom vikten av samarbete mellan amerikanska och svenska myndigheter.

Genomförandet av tullkontroller inom ramen för DCA-avtalet är en uppgift för Tullverket att utföra under svensk tullagstiftning och DCAavtalet, enligt vad som nu har beskrivits. Till skillnad från Folkhälsomyndigheten ser regeringen inte behov av ytterligare förtydliganden om hur tullkontroller bör genomföras.

7.2.9Officiell amerikansk information och post ska ha immunitet

Regeringens förslag: Officiell amerikansk information och de amerikanska styrkornas officiella post ska vara okränkbara i den utsträckning som framgår av DCA-avtalet. Detta åstadkoms genom en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelsen i artikel 20 punkten 3 i DCA-avtalet om att officiell amerikansk information får föras in på och föras ut från svenskt territorium utan kontroller ger uttryck för att immunitet ska gälla för den informationen. Enligt avtalets definition av officiell amerikansk information är det information som ägs av USA, produceras av USA eller för dess räkning eller står under USA:s kontroll, inbegripet när sådan information i den dagliga verksamheten står under en leverantörs kontroll eller används av en leverantör för den amerikanska regeringens räkning.

En bestämmelse om immunitet finns i 8 § första stycket 5 lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Enligt den gäller immunitet och privilegier i fråga om skydd för Natohögkvarterens arkiv och handlingar. Bestämmelsen uppfyller artikel XIII i Parisprotokollet. Motsvarande immunitet gäller också för utländska beskickningars dokument. I föreslås ett tillägg i 7 § som innebär immunitet i fråga om styrkans handlingar för en främmande stats militära styrka och dess personal som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av Nato SOFA eller PFF SOFA. Dessa bestämmelser är dock inte tillräckliga för att uppfylla DCA-avtalets åtagande i fråga om immunitet för officiell amerikansk information och därför bör en bestämmelse om detta införas i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

De amerikanska styrkornas officiella post får enligt artikel 22 punkten 3 inte kontrolleras, genomsökas eller tas i beslag. Sådan post kommer att, likt diplomatpost, vara särskilt utmärkt. De amerikanska styrkorna ska vidta nödvändiga åtgärder för att motarbeta att otillåtna varor importeras via postkontoren (artikel 22 punkten 4). Även den immunitet som ska gälla för amerikanska styrkors officiella post bör uppfyllas genom en bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Om andra försändelser än sådan post som avses i artikel 22 punkten 3 i DCA-avtalet, t.ex. försändelser till medlemmar i styrkan eller anhöriga, skickas till ett militärt postkontor gäller sedvanliga bestämmelser om t.ex. kontroll.

Frågan om tillstånd m.m. vad avser upprättandet av militära postkontor behandlas i avsnitt 7.2.16.

7.2.10Direkt beskattning

Regeringens förslag: Privilegier i fråga om direkt skatt ska medges i den utsträckning som följer av DCA-avtalet. Detta åstadkoms genom en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Privilegier ska även gälla i fråga om skyldighet att göra skatteavdrag och lämna uppgift om skatteavdrag samt kontrolluppgifter.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Skattebefrielser för vissa enskilda

Av artikel X i Nato SOFA följer bl.a. att perioder under vilka personal befinner sig i ett annat land inom ramen för avtalets tillämpning inte ska räknas som sådana vistelseperioder som leder till beskattning i mottagarstaten. De personalkategorier som omfattas av bestämmelsen är militär eller civil personal anställd vid ett lands försvarsmakt (medlemmar av en styrka eller en civil komponent), dock ej personer som är medborgare i den mottagande staten. Dessa personalkategorier undantas i den mottagande staten från beskattning av lön och ersättningar som den sändande staten utbetalar till dem i denna egenskap liksom från skatt på materiell lös egendom som finns i den mottagande staten enbart på grund av deras tillfälliga vistelse där.

Av artikel 17 punkten 1 i DCA-avtalet följer att medlemmar av de amerikanska styrkorna och anhöriga inte ska vara skyldiga att betala någon form av skatt på överlåtelse dem emellan eller överlåtelse i samband med dödsfall av egen lös egendom som har importerats till eller förvärvats i Sverige för eget privat bruk.

Artikel 17 punkt 2 i DCA-avtalet innebär vidare att sådan befrielse från inkomstskatt som följer av artikel X i Nato SOFA även ska gälla för de ytterligare personkategorier och inkomster som regleras i artikeln. Detta innebär för det första att perioder under vilka en person som tillhör någon av de berörda personkategorierna vistas i Sverige enbart i denna egenskap, inte ska räknas som sådan vistelse som medför att skattskyldighet i Sverige

domstolar. Det bör därför införas en bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall som anger att privilegier i fråga om skatteavdrag, uppgift om skatteavdrag och kontrolluppgifter ska gälla för de subjekt som avses i DCA-avtalet. Dessa undantag kan även inkludera civila lokalanställda, se vidare avsnitt 7.2.12.

I det fall det vare sig finns någon skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter samt något skatteavdrag inte har gjorts finns det heller inte skyldighet att lämna skattedeklaration, jfr 26 kap. 2 § SFL.

7.2.11Social trygghet

Regeringens förslag: Undantag från svenska bestämmelser om social trygghet ska medges i den utsträckning som följer av DCA-avtalet. Detta åstadkoms genom en ändring i socialförsäkringsbalken respektive socialavgiftslagen som innebär att arbete som utförs av en person som tillhör en amerikansk styrka, en anhörig till en sådan person eller en leverantör till en sådan styrka anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med avtalet.

Den som tillhör en främmande stats militära styrka eller ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, och omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, ska inte anses vara bosatt här i landet enligt socialförsäkringsbalken. Detta ska dock inte gälla den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en amerikansk styrka, om han eller hon är svensk medborgare. Den som är anhörig till en medlem av en styrka eller till en person som tillhör ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, eller den som inom ramen för DCA-avtalet är en leverantör till en styrka ska anses vara bosatt i Sverige enligt socialförsäkringsbalken endast om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Lunds kommun efterfrågar en analys av rätten till sociala förmåner som inte bygger på folkbokföring, exempelvis bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) samt DCA-avtalets inverkan på socialnämnds eller domstols behörighet att besluta enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Frågan om de sociala skyddslagstiftningarnas tillämplighet för de personer som omfattas av DCA-avtalet lyfts även av Förvaltningsrätten i Växjö. Sveriges Kommuner och Regioner anser att kommunernas ansvar enligt socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga behöver klargöras. Enligt Försäkringskassan behöver förslagets konsekvenser belysas ytterligare utifrån ett EU-rättsligt perspektiv.

Undantag från arbetsbaserade system för social trygghet

Iartikel 17 punkten 4 i DCA-avtalet anges att sådan inkomst som är skattebefriad enligt avtalet inte heller omfattas av svenska bestämmelser om socialförsäkring och socialavgifter. Detta gäller dock endast för personer som inte är stadigvarande bosatta i Sverige, EU eller Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Innebörden är att en sådan person – såvitt avser inkomst som är skattefri enligt avtalet – är undantagen från den svenska arbetsbaserade socialförsäkringen. Socialavgifter ska därmed inte betalas på inkomsten och inkomsten ger inte heller rätt till några arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner i Sverige.

Sverige och USA har sedan tidigare ingått ett avtal om social trygghet, vilken också antagits som lag i Sverige (lag [2004:1192] om konvention mellan Sverige och Amerikas förenta stater om social trygghet). Avtalet omfattar ett begränsat antal socialförsäkringsförmåner och däri anges bl.a. att för dessa förmåner ska arbetslandets lagstiftning gälla. Det kan komma att uppstå enskilda situationer när DCA-avtalet och avtalet om social trygghet blir tillämpliga samtidigt. I dessa fall torde specialregleringen i DCA-avtalet äga företräde.

i Sverige, kommer således även fortsättningsvis få sina arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner samordnade enligt nämnda förordning. Motsvarande gäller för egenföretagare. Om personen i exemplet i stället huvudsakligen arbetar i Norge samtidigt som han eller hon utför arbete i Sverige kommer samordningen enligt förordning 883/2004 innebära, som Försäkringskassan påpekar, att norsk lagstiftning blir tillämplig för personen.

För att genomföra artikel 17 punkten 4 i DCA-avtalet i svensk rätt bör det införas en bestämmelse i socialförsäkringsbalken som anger att arbete som utförs av en person som tillhör en amerikansk styrka, en anhörig till en sådan person eller en leverantör till styrkan anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med DCA-avtalet.

Socialavgifter

Den svenska socialförsäkringen finansieras bl.a. genom socialavgifter. Socialavgiftslagen är samordnad med socialförsäkringsbalken på så sätt att socialavgifter – i form av arbetsgivaravgifter eller egenavgifter – ska betalas på arbetsinkomster för personer som omfattas av den arbetsbaserade försäkringen. Enligt vad som beskrivits ovan åtnjuter vissa personer enligt DCA-avtalet undantag från att omfattas av den svenska arbetsbaserade försäkringen, varför några socialavgifter inte heller ska betalas på de berörda inkomsterna. På motsvarande sätt som föreslås ovan vad gäller socialförsäkringsbalken bör det därför införas en bestämmelse i socialavgiftslagen om att de berörda personernas arbete ska anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med avtalet.

Den bosättningsbaserade försäkringen

Vad som ska gälla i fråga om tillgång till den svenska bosättningsbaserade socialförsäkringen regleras inte i DCA-avtalet. Medlemmar av de amerikanska styrkorna, utländska leverantörer och anhöriga ska dock vara undantagna från svenska regler om registrering och kontroll av utlänningar (jfr artikel 7 punkten 3). Folkbokföring är den grundläggande registreringen av personer som bor i Sverige. Personer som omfattas av avtalet är vidare befriade från skyldigheten att betala skatt på sina inkomster i Sverige.

Av 5 kap. 3 § socialförsäkringsbalken framgår att den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år ska anses vara bosatt här i landet. En sådan person är därmed försäkrad för bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner, t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Den socialförsäkringsrättsliga bosättningsbedömningen av om en person ska anses bosatt i Sverige är oberoende av Skatteverkets beslut i frågan om en person ska vara folkbokförd här, även om Skatteverkets beslut kan ge vägledning. Det innebär att bedömningen av tillhörigheten till den bosättningsbaserade försäkringen görs självständigt och att det därför finns behov av att göra motsvarande undantag som i folkbokföringslagen för socialförsäkringen. Närvaro av amerikansk militär personal och övriga personer som omfattas av DCA-avtalet i Sverige under längre tid, i vissa fall för längre tid än ett år, kan inte uteslutas, i vart fall inte om säkerhetsläget i framtiden försämras.

procent av prisbasbeloppet, kan således Skatteverket förelägga honom eller henne att ändå lämna inkomstdeklaration med stöd av 37 kap. 4 §

SFL.

7.2.13Civilrättsliga anspråk

Regeringens förslag: Lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering ska vara tillämplig oberoende av vilken hemvist skadevållaren har.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Transportstyrelsen anser att det behöver förtydligas hur försäkringsbolagen ska få tillräckliga uppgifter för tecknande av trafikförsäkring med hänsyn till den sekretess som ska gälla för ägaruppgifter. Trafikskadeföreningen efterfrågar information om vem som bär ansvaret i stället för en försäkringsgivare om motordrivna fordon tillhörande en amerikansk styrka och som har registrerats i Sverige ska undantas från krav på svensk trafikförsäkring.

Skälen för regeringens förslag

Utomobligatoriskt skadestånd

Artikel VIII i Nato SOFA innehåller detaljerade bestämmelser om hur olika skadeståndsanspråk ska regleras. Det finns bl.a. regler som anger att avtalsstaterna i vissa fall ska avstå från att kräva ersättning av varandra och hur staterna i andra fall ska reglera regresskrav som kan uppstå dem emellan. Artikeln innehåller också regler om tredjemansskador. Enligt huvudregeln för sådana skador, som uppkommit i samband med tjänsteutövning, har en skadelidande tredje man rätt att rikta sitt ersättningsanspråk mot svenska staten för skador som på svenskt territorium orsakats av en annan stat eller av en medlem ur en utländsk styrka eller en civil komponent. Sverige har sedan i sin tur rätt att få ersättning av den sändande staten på visst sätt som närmare framgår av avtalet.

Enligt artikel 15 punkten 1 i DCA-avtalet ska medlemmar av de amerikanska styrkorna och den civila komponenten inte kunna bli föremål för civilrättsliga anspråk eller administrativa sanktioner för händelser som skett i tjänsten. Tredjemansskador ska i stället regleras i enlighet med det system som anges i artikel VIII i Nato SOFA. Den civila komponenten utökas här i jämförelse med definitionen i avtalet i övrigt. Det innebär att alla personer som är anställda av amerikanska myndigheter och som agerar inom ramen för sin officiella tjänst omfattas av bestämmelsen och detta oavsett deras nationalitet eller hemvist. Bestämmelsen omfattar inte leverantörer till de amerikanska styrkorna eller deras anställda, eller anställda vid ideella organisationer. Omfattningen av den civila komponenten i artikeln om civilrättsliga anspråk framgår av artikel 15 punkten 2 (se avsnitt 5.2.1).

I artikel 15 punkten 3 anges hur frågan om en händelse skett i tjänsten ska avgöras. USA har bestämmanderätt, men Sverige har viss rätt till

7.2.14Hälso- och sjukvård 152

ordinarie verksamhet som vid mellanstatligt samarbete av olika slag. Svåra olyckor är dock lyckligtvis mycket ovanliga. Det finns inte skäl att i förväg utfästa någon särskild ersättningsgaranti för Försvarsmakten. De kostnader som kan komma att uppstå bör, liksom är fallet då det gäller den verksamhet som bedrivs inom ramen för t.ex. Partnerskap för fred och Nato-ledd verksamhet, även framöver som absolut huvudregel belasta den ansvariga myndighetens ordinarie anslag, dvs. Försvarsmaktens.

Trafikskador

Trafikskadeersättningar enligt trafikskadelagen (1975:1410) betraktas inte som skadestånd eftersom ersättningen utgår på försäkringsmässig grund. Trafikskadelagen är tillämplig när det handlar om skador till följd av trafik med motordrivet fordon. Enligt 2 § trafikskadelagen ska trafikförsäkring finnas för ett motordrivet fordon. I Sverige har släpvagnar inte separata trafikförsäkringar, utan släpet omfattas i stället av dragfordonets trafikförsäkring (se 1 b § samma lag). Ersättningssystemet bygger på en i princip obligatorisk försäkringsplikt för fordonsägare och frågan om vem som har varit vållande till en skada är av underordnad betydelse. Enligt 4 § första punkten trafikskadelagen kan regeringen föreskriva om undantag från trafikförsäkringsplikten för motordrivet fordon som tillhör viss främmande stat. I 9 § trafikförsäkringsförordningen (1976:359) föreskrivs bl.a. att ett motordrivet fordon som tillhör en främmande stat och som inte är registrerat i Sverige får föras in hit och brukas i trafik här utan svensk trafikförsäkring inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Trafikförsäkringsföreningen har ställt fråga om vem som bär ansvaret i stället för en försäkringsgivare. Om ett fordon som enligt 4 § första punkten trafikskadelagen är undantaget från trafikförsäkringsplikten orsakar en skada är det enligt 15 § samma lag staten som, i stället för försäkringsgivaren, ansvarar för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått om försäkring hade funnits.

Undantaget från trafikskadelagen ska inte omfatta amerikanska privatägda motorfordon. Transportstyrelsen efterfrågar ett förtydligande hur försäkringsbolagen ska kunna erhålla tillräckliga uppgifter för tecknande av trafikförsäkring med hänsyn till den sekretess som ska tillämpas för ägaruppgifter (se avsnitt 7.2.19). Som utvecklas i det hänvisade avsnittet kan sekretess enligt 15 kap. 1 a § OSL gälla för de aktuella ägaruppgifterna. I avsnittet framgår också att utfallet av det samråd med USA som ska göras enligt avtalet får betydelse för skadeprövningen. För det fall USA vid ett sådant samråd inte motsätter sig utlämnande av ägaruppgifterna bör det sällan finnas anledning att anta att Sveriges möjlighet att delta i försvarssamarbetet enligt avtalet försämras om ägaruppgiften röjs. Någon sekretess enligt 15 kap. 1 a § OSL föreligger i sådana fall inte.

DCA-avtalet kräver inga lagändringar i fråga om trafikskadeersättningar. Åtagandet enligt avtalet kan omhändertas på förordningsnivå.

7.2.14 Hälso- och sjukvård

Regeringens förslag: En amerikansk styrka och en utländsk leverantör till styrkan får inom ramen för DCA-avtalet bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet och tandvårdsverksamhet i Sverige när vårdtagarna ingår i samma amerikanska styrka som vårdpersonalen, är anhöriga till medlemmar av styrkan eller leverantörer till styrkan. Verksamheten får bedrivas i enlighet med de bestämmelser som gäller i USA.

En vårdtagare som tar emot sådan vård omfattas inte av bestämmelser i svensk rätt om hälso- och sjukvård och tandvård.

Sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att bedriva sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet och tandvårdsverksamhet eller som saluförs inom amerikanska militära serviceverksamheter får föras in till och ut från Sverige och användas i Sverige i enlighet med de bestämmelser som gäller i USA.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Inspektionen för vård och omsorg önskar förtydligande av hur den föreslagna bestämmelsen i 7 § lagen (2020:782) om operativt militärt stöd förhåller sig till de artiklar i DCAavtalet som ger uttryck för principerna om full respekt för svensk lagstiftning och svensk suveränitet. Inspektionen för vård och omsorg lyfter även frågan om den rättsliga regleringen till följd av DCA-avtalet är tillräcklig vad gäller blodverksamhet. Socialstyrelsen anser att blod särskilt bör anges i den föreslagna bestämmelsen i 8 § lagen om operativt militärt stöd. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket framhåller vidare vikten av att den rättsliga regleringen vid Sveriges internationella samarbeten så långt som möjligt hålls samman och att det inte bör tillskapas olika regler beroende på vilket land som tillhandahåller sjukvårds-eller tandvårdsresurserna. Sveriges Kommuner och Regioner lyfter frågan om vårdkostnader i de fall amerikanska styrkor vårdas inom svensk hälso-och sjukvård. Folkhälsomyndigheten efterfrågar förtydligande av DCAavtalets implikationer för hanteringen av avlidna då avtalet saknar tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan svenska och amerikanska aktörer. Läkemedelsverket noterar att de föreslagna bestämmelserna i 7 och 8 §§ lagen om operativt militärt stöd inte omfattar anhöriga till medlemmar av styrkan eller till den civila komponenten. Vidare framför Läkemedelsverket att detaljhandel med vissa receptfria läkemedel inte räknas som hälso-och sjukvård i Sverige. Den föreslagna bestämmelsen i 7 § lagen om operativt militärt stöd ger därför inte rätt att utan tillstånd importera läkemedel som ska användas för sådan försäljning. Läkemedelsverket efterfrågar även förtydligande av vad som gäller för innehav av narkotiska läkemedel och för införsel av läkemedel via försändelse samt huruvida den föreslagna bestämmelsen i 10 § 2 lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall även omfattar undantag från andra bestämmelser gällande import och export av varor, exempelvis från begränsningar gällande import av läkemedel.

vederbörlig hänsyn till amerikanska styrkors, anhörigas och amerikanska leverantörers hälsa och säkerhet.

Regeringen delar Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets uppfattning att den rättsliga regleringen vid Sveriges internationella samarbeten så långt som möjligt bör hållas samman och att det inte bör tillskapas olika regler beroende på vilket land som tillhandahåller sjukvårds- eller tandvårdsresurserna. Inspektionen för vård och omsorg och Sveriges Kommuner och Regioner lyfter att det kan uppstå situationer då amerikanska styrkor vårdar andra än de egna. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har den 25 september 2023 beslutat att uppdra åt en särskild sakkunnig (utredare) att bistå departementet med att analysera och lämna förslag på hur relevanta regelverk på hälso- och sjukvårdsområdet kan anpassas för att möjliggöra för internationellt samarbete i Sverige under normalläge och fredstida kris samt vid höjd beredskap och då ytterst krig. Syftet är att säkerställa att den svenska lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområdet uppfyller de behov som finns med anledning av Sveriges internationella samarbeten på det säkerhets- och försvarspolitiska området (S 2023:E). Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 december 2024. Sådana ändringar som är nödvändiga på grund av bestämmelser i DCA-avtalet behöver dock genomföras så fort som möjligt och den nyss nämnda utredningens redovisning kan därför inte avvaktas. Regeringen avser således att återkomma i frågan i ett bredare perspektiv.

Rätten att bedriva hälso- och sjukvårds- och tandvårdsverksamhet

Den rättsliga regleringen på hälso- och sjukvårdsområdet är omfattande och kan övergripande sägas syfta till att ge patienter en säker och effektiv vård. Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) innehåller bestämmelser om hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska organiseras och bedrivas. Motsvarande bestämmelser för tandvård finns i tandvårdslagen (1985:125). I övrigt är regleringen för hälso- och sjukvård och tandvård ofta gemensam. Patientsäkerhetslagen (2010:659) och patientskadelagen (1996:799) gäller t.ex. för såväl hälso- och sjukvård som för tandvård. Av patientsäkerhetslagen framgår skyldigheter för den som bedriver eller utför hälso- och sjukvård och tandvård. Patientsäkerhetslagen syftar till att främja hög patientsäkerhet. I lagen finns bl.a. bestämmelser om anmälan av verksamhet m.m. (2 kap.), vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete (3 kap.), behörighetsfrågor (4 kap.), skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal m.fl. (6 kap.), tillsyn (7 kap.) och straffbestämmelser och överklagande m.m. (10 kap.).

Den som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet eller tandvårdsverksamhet är vårdgivare. Vårdgivaren har ett organisatoriskt ansvar och ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att den lever upp till kraven på god vård. Det finns också särskilda regler om vårdgivarens ansvar inom olika områden. Vårdgivaren ska t.ex. ansvara för att det finns hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens, anmäla verksamheten till vårdgivarregistret, se till att verksamheten har ett ledningssystem, dvs. de rutiner och processer som behövs för att verksamheten ska ha en hög kvalitet, se till att det finns rutiner för hur patientuppgifter ska dokumenteras i patientjournaler samt utreda och anmäla händelser som

regleringen för medicintekniska produkter i högre grad regleras direkt genom EU-förordningar.

personal, stupad utländsk militär personal samt stupade fiender. Det kan också inkludera omhändertagandet av stupad utländsk personal där även tillfälliga gravar kan komma att behövas (se Ds 2023:34 s. 300).

Rätten att vara verksam på hälso-och sjukvårdens och tandvårdens område inskränks genom att endast personer som genomgått viss utbildning kan få särskilda kompetensbevis i form av legitimation (4 kap. patientsäkerhetslagen). Legitimationen ger en ensamrätt för yrkesutövaren att för allmänheten ange att hon eller han är legitimerad. Dessutom får yrkena apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare endast utövas av den som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva det. Det är Socialstyrelsen som enligt 4 kap. 10 § patientsäkerhetslagen prövar frågor om legitimation, särskilt förordnande och övriga frågor enligt kapitlet.

Det finns möjligheter för en enskild att få sina utländska yrkeskvalifikationer erkända och tillstånd att utöva yrket i Sverige. Ett sådant förfarande skulle dock inte kunna upprätthållas med hänsyn till de särskilda krav på förutsebarhet och skyndsamhet som ett försvarssamarbete ställer. Det får anses vara en naturlig och grundläggande förutsättning för allt försvarssamarbete att en besökande styrka har rätt att vårda sin egen personal, och också civila och andra som är kopplade till styrkorna. Det bör därför finnas en möjlighet för de amerikanska styrkorna eller en leverantör att – för att tillgodose styrkornas behov – utöva yrken inom hälso-och sjukvården utan krav på svensk legitimation eller motsvarande tillstånd. Ett författningsstöd behöver därför införas. Ett sådant stöd införs lämpligen genom en ny bestämmelse i lagen om operativt militärt stöd, se nedan.

Reglerade yrken inom andra områden

Ienlighet med vad som anges i DCA-avtalet kan även andra yrkesfunktioner vara aktuella inom ramen för en amerikansk styrkas närvaro i Sverige. Exempel på sådana reglerade yrken som kan komma i fråga är besiktningstekniker vid kontroll av fordon, certifierade kontrollansvariga för kontroll av genomförandet av vissa bygg-, rivnings-och markåtgärder, samt yrken som innefattar brandskyddskontroll, kontroll av tankar och cisterner, kontroll av hissar och genomförande av elinstallation.

Transportstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Boverket och Elsäkerhetsverket är ansvariga myndigheter för nämnda reglerade yrken. På motsvarande sätt som nämnts ovan om yrken inom hälso-och sjukvårdsområdet finns det alltså även i andra fall en möjlighet för en enskild att få sina yrkeskvalifikationer erkända och tillstånd att utöva yrket i Sverige. Med hänsyn till kravet på förutsebarhet och skyndsamhet bör det dock även för andra reglerade yrken finnas en möjlighet för de amerikanska styrkorna eller en amerikansk leverantör att för att tillgodose styrkornas behov utöva sådana yrken utan krav på svensk yrkeslicens eller motsvarande tillstånd.

Regeringen delar Elsäkerhetsverkets syn på vikten av elsäkerhet och konstaterar att artikel 27 i DCA-avtalet tydligt ger uttryck för hur frågor om bl.a. säkerhet ska hanteras inom ramen för avtalet, och där vikten av ett förebyggande förhållningssätt framhålls (se vidare avsnitt 7.2.22). Detta förhållningssätt påverkas inte av frågan om reglerade yrken.

Ett författningsstöd behöver införas och det görs lämpligen genom en ny bestämmelse i lagen om operativt militärt stöd. Av bestämmelsen som omfattar såväl hälso-och sjukvårdsrelaterade yrken som andra reglerade yrken bör framgå att en medlem av en amerikansk militär styrka och en utländsk leverantör till styrkan i Sverige, inom ramen för DCA-avtalet, får utföra tjänster för styrkans personal, dess anhöriga eller en leverantör till den amerikanska styrkan, samt för andra personer som gemensamt har bestämts av Sverige och USA, utan krav på svensk yrkeslegitimation, yrkeslicens eller motsvarande tillstånd. I enlighet med avtalet bör undantaget gälla under förutsättning att den enskilde har en gällande amerikansk yrkeslicens eller motsvarande tillstånd eller en sådan licens eller ett sådant tillstånd från en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller andra lämpliga yrkeskvalifikationer som har godkänts av amerikanska myndigheter. Regeringen delar Lagrådets syn att ordet nödvändiga i lagrådsremissens förslag till bestämmelse riskerar ge intryck av att det ställs ett relativt högt krav på de tjänster som kan omfattas av bestämmelsen. Detta är inte avsikten. I enlighet med Lagrådets förslag bör därför ordet nödvändiga utgå.

är tillståndspliktig verksamhet. Skolplikten får dock endast fullgöras i verksamhet som regleras i skollagen (2010:800) och står under tillsyn av myndighet. Vid en långvarig närvaro av amerikanska styrkor i Sverige med stöd av avtalet skulle det kunna bli aktuellt att ge utbildning vid sådana utbildningscenter åt medföljande underåriga barn. Det är dock endast barn som ska vara folkbokförda enligt folkbokföringslagen som har skolplikt (7 kap. 2 § första stycket skollagen). Genom den bestämmelse som föreslås införas i folkbokföringslagen undantas personer som omfattas av avtalet från folkbokföring (se avsnitt 7.2.4). Därigenom undantas medföljande barn även från skolplikt, utan att skollagen behöver ändras. Avtalet innebär inte heller i övrigt något åtagande som medför ett behov av författningsändringar på skollagens område.

Tillsyn och kontroll

Den verksamhet som amerikanska styrkor, utländska leverantörer och vissa organisationer har rätt att utföra i Sverige enligt vad som har beskrivits ovan ska enligt DCA-avtalet inte heller vara föremål för svenska myndigheters tillsyn eller kontroll. Regler om tillsyn och kontroll finns för flera av de verksamheter som anges i artikel 21 och kan utföras av såväl en statlig myndighet som en kommun. Här nämns endast några exempel på för DCA-avtalet relevanta tillsyns-och kontrollansvariga organ i Sverige. Det är t.ex. Polismyndigheten och kommunen som utövar tillsyn över försäljning av tobaksvaror, elektroniska cigaretter, påfyllningsbehållare och tobaksfria nikotinprodukter. Vidare är det Läkemedelsverket som har tillsynsansvar över att lagen om handel med läkemedel och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel följs. Därtill ska kommunen där detaljhandeln med receptfria läkemedel bedrivs kontrollera efterlevnaden av lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar och andra föreskrifter som gäller miljö-och hälsoskydd, livsmedelssäkerhet, djurskydd, djurhälsovård, djursjukvård, hälso-och sjukvård samt smittskydd. Inom området för miljö-och hälsoskydd har FIHM även ansvar för tillsyn över den verksamhet som bedrivs av Försvarets materielverk, Fortifikationsverket och Försvarets radioanstalt. Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att arbetsmiljölagen (1977:1160) och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs (7 kap. 1 §). Arbetsmiljöverket utövar även tillsyn över arbetstidslagen (1982:673) och föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen (20 §). Diskrimineringsombudsmannen utövar tillsyn över att diskrimineringslagen (2008:567) följs. Elsäkerhetsverket utövar tillsyn och marknadskontroll för trygg och störningsfri el rörande elektriska anläggningar, utrustningar och produkter utifrån bl.a. elsäkerhetslagen (2016:732) och lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompabilitet.

De militära serviceverksamheterna som nämns i artikel 21 utgör verksamheter som omfattas av flera olika regelverk om tillsyn och annan kontroll. För att uppfylla DCA-avtalet bör det i lagen om operativt militärt stöd införas ett generellt undantag från svenska regler om tillsyn för dessa verksamheter. Med tillsyn omfattas i detta sammanhang även annan typ av kontroll. Som nämnts ovan kommer USA att ansvara för tillsynen av den militära serviceverksamheten. Med beaktande av Livsmedelsverkets kommentar om räckvidden av den föreslagna bestämmelsen om undantag från svenska regler om tillstånd och tillsyn samt Jordbruksverket generella synpunkter om införsel samt gränskontroll av djur och varor vill regeringen understryka att det rör sådant tillstånd och sådan tillsyn som är kopplade till den militärledda serviceverksamheten. Frågor om tullförfaranden regleras i artikel 20 och av artikel 27 framgår att USA åtar sig att respektera den svenska regleringen inom miljö, folkhälsa och säkerhet, inklusive sanitära och fytosanitära aspekter (se även avsnitt 7.2.22). Sanitära och fytosanitära kontroller vid en gränskontrollstation påverkas således inte av den föreslagna bestämmelsen. För kontroll av sändningar av djur och varor från tredje land avsedda för Natos eller USA:s militära baser finns redan särskilda förfaranden. Dessa förfaranden följer av kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2124 av den 10 oktober 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller bestämmelser om offentlig kontroll av sändningar av djur och varor i transitering, omlastning och vidaretransport genom unionen. Det finns därutöver förfaranderegler kring införsel av sällskapsdjur i förordning (EU) nr 576/2013 om förflyttning av sällskapsdjur. Det finns således ett etablerat förfarande för att förhindra allvarliga smittsamma djursjukdomar och för införsel av djur generellt. Regeringen ser oavsett detta inte framför sig att djur kommer att föras till Sverige inom ramen för avtalet. Det ska dock framhållas att de avgifter som enligt kontrollförordningen (EU) 2017/625 ska tas ut vid sådan gränskontroll omfattas av undantagen i artikel 18 och 19.

Regeringen, som ser ett mervärde i att hålla samman lagstiftningen, bedömer att den föreslagna bestämmelsen i lagen om operativt militärt stöd är tydlig. Till skillnad från Livsmedelsverket och Jordbruksverket ser regeringen därför inget behov av ytterligare reglering i annan lagstiftning i fråga om undantag från tillstånd och tillsyn för amerikansk militär serviceverksamhet. Regeringen ser inte heller framför sig att det kommer att bli aktuellt att utöva yrken inom djurhälsovården.

Vissa svenska bestämmelser om tillsyn bygger på EU-rätt. EU:s rättsakter ska tolkas i ljuset av artikel 4.2 FEU och EU:s begränsade kompetens på försvarsområdet (se avsnitt 7.1.2). De militära serviceverksamheterna utgör en nödvändig förutsättning för att de amerikanska styrkorna ska kunna fullgöra sina militära uppgifter och för att försvarssamarbetet med Sverige ska fungera. Det handlar således om frågor som hör till Sveriges nationella säkerhet vilket är Sveriges eget ansvar i enlighet med artikel 4.2 FEU. Det föreslagna undantaget från svenska regler om tillsyn för nämnda serviceverksamheter får därmed anses vara förenligt med EU-rätten.

Finansiell verksamhet

Enligt artikel 21 punkten 2 i DCA-avtalet får de amerikanska styrkorna, för de ändamål som omfattas av avtalet, ingå avtal med finansinstitut att på svenskt territorium bedriva bankverksamhet och annan finansiell verksamhet uteslutande för amerikanska styrkor, amerikanska leverantörer och anhöriga. Det kan vara både svenska och utländska – inbegripet amerikanska – finansinstitut. Punkten innebär inga åtaganden för Sverige och kräver inga författningsändringar.

hanteras i ett isolerat system och inte sammanblandas med posttjänsterna utförda av postoperatörer på den svenska postmarknaden. Amerikanska frimärken kommer inte att säljas för allmänheten i Sverige utan är endast avsedda för den amerikanska militära posten.

Mot bakgrund av att hanteringen av de amerikanska försändelserna kommer att ske i ett slutet system mellan baserna och USA inom ramen för deras särskilda verksamhet i Sverige är denna verksamhet inte att anse som sådan postverksamhet som kräver särskilt tillstånd enligt postlagen. Av detta skäl utgör inte heller den omständigheten att försändelser som hanteras inom detta system frankeras med amerikanska frimärken ett hinder.

Följaktligen krävs det ingen författningsändring avseende postlagen eller postförordningen för att uppfylla artikel 22 punkten 1 i DCA-avtalet om att möjliggöra för de amerikanska styrkorna att upprätta postkontor. USA ska kunna upprätta egna militära postkontor i Sverige utan ett krav på tillstånd, tillsyn och avgifter samt ha rätten att använda amerikanska frimärken eftersom verksamheten inte bedöms utgöra tillståndspliktig postverksamhet.

I artikel 22 punkten 4 tydliggörs att de amerikanska styrkorna ska vidta nödvändiga åtgärder för att motarbeta att otillåtna varor importeras via postkontoren. Det är fråga om varor som är otillåtna enligt svensk rätt. DCA-avtalet innehåller också tydliga bestämmelser om vad som ska gälla vid bl.a. import av varor för privat bruk (se avsnitt 7.2.8). Postförsändelser som inte är officiella är inte heller undantagna svensk tullkontroll. Den eventuella risk för missbruk som Folkhälsomyndigheten lyfter i fråga om import av tobaks- och nikotinprodukter och som Jordbruksverket lyfter i fråga om viss införsel av fröer, livsmedel och animaliska biprodukter genom amerikansk militär posthantering bedömer regeringen härigenom vara omhändertagen.

Artikel 22 punkten 3 behandlas i avsnitt 7.2.9.

Valuta och växling

I artikel 23 finns regler om valutahantering. De amerikanska styrkorna tillåts föra in och föra ut amerikansk valuta och amerikanska finansiella instrument i obegränsad mängd (punkten 1). Med finansiella instrument avses här checkar. Aktier, konvertibler och obligationer omfattas inte av artikeln. Styrkorna tillåts även distribuera svensk och viss utländsk valuta och andra finansiella instrument till medlemmar i styrkorna och till anhöriga (punkten 2). Slutligen får styrkornas medlemmar och anhöriga föra in och ut valuta och andra finansiella instrument i amerikanska dollar och föra ut all valuta och alla finansiella instrument i den valutan, under förutsättning att de fört in eller mottagit denna från de amerikanska styrkorna (punkten 3).

Bestämmelser om in- och utförsel av valuta finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1672 av den 23 oktober 2018 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 1889/2005 och tullagen (2016:253). De rättigheter som behandlas i artikel 23 följer redan av gällande svensk rätt och kräver därför inga författningsåtgärder.

I lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet (valutaväxlingslagen) finns bestämmelser om registreringsplikt för fysiska och juridiska personer som – såvitt nu är av intresse – avser att bedriva valutaväxling genom utbyte av kontanter och valutahandel i Sverige. Valutaväxlingslagen – som utgör nationell lagstiftning – omfattar inte offentlig verksamhet.

I lagen (2010:751) om betaltjänster (betaltjänstlagen) finns bestämmelser om tillstånds-och registreringsplikt för fysiska och juridiska personer som avser att tillhandahålla betaltjänster i Sverige, bl.a. valutaväxling som inte sker genom utbyte av kontanter. Från betaltjänstlagen – som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG – undantas uttryckligen offentlig verksamhet (1 kap.

3 § betaltjänstlagen, artikel 1 i direktivet och s. 106– 108).

Finansinspektionen påpekar att det inte är tydligt huruvida verksamhet som avses i artikel 23 i DCA-avtalet kräver registrering eller tillstånd enligt nämnda lagar. Regeringen konstaterar emellertid att den offentliga verksamhet som avses i artikel 23 inte omfattas av valutaväxlingslagen eller betaltjänstlagen. Det innebär att verksamheten inte står under Finansinspektionens tillsyn. I stället gäller amerikansk rätt för den verksamheten.

7.2.17Införsel, utförsel och lagring av försvarsmateriel och förnödenheter

Regeringens förslag: Bemyndigandet i lagen om krigsmateriel, som medger regeringen att i vissa fall föreskriva om undantag från kravet på tillstånd för utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd utanför landet, ska utvidgas till att även gälla för utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd till USA.

Bestämmelser som undantar amerikanska styrkor från krav på tillstånd m.m. när de genomför aktiviteter i Sverige i enlighet med DCA-avtalet ska införas i lagen om operativt militärt stöd.

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i DCA-avtalet i fråga om rätten att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige kräver inte någon lagändring.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget eller bedömningen. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) anser att förslaget till bemyndigande i lagen om krigsmateriel endast bör avse återutförsel. ISP påpekar vidare att den föreslagna lagändringen endast kommer att bli tillämplig på USA och länder inom EES. Totalförsvarets forskningsinstitut delar promemorians bedömning att den nuvarande ordningen uppfyller DCA-avtalets krav men anser att det vore mer ändamålsenligt att reglera ett undantag direkt i vapenförordningen (1996:70), i stället för att Försvarsmakten ska fatta beslut i varje enskilt fall.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Avtalets innehåll

Artikel 4 i DCA-avtalet ger USA rätt att transportera och förvara försvarsmateriel, förnödenheter och annan utrustning på de överenskomna anläggningarna och områdena eller andra platser parterna enas om. Försvarsmakten ska informeras om vilken utrustning och vilka mängder det rör sig om och när leverans ska ske. Enligt artikel 4 punkten 2 ska de amerikanska styrkorna ha exklusiv tillgång till förvaringen och alltid ha rätt att transportera utrustningen ut ur landet. Amerikanska styrkor och amerikanska och svenska leverantörer till styrkorna ska också ha obegränsad tillgång till försvarsanläggningar för alla aktiviteter som har med förvaringen att göra. Amerikanska styrkor ska ha tillgång till flygplatser och hamnar för leveranser med mera av förhandslagrade tillgångar (artikel 4 punkten 3).

Artikel 4 rör frågor om krigsmateriel, vapen, transport av farligt gods och brandfarliga och explosiva varor samt förnödenheter såsom sjukvårdsprodukter. I det följande behandlas den lagstiftning som berörs av artikeln. In- och utförsel av sjukvårdsprodukter och övrig utrustning behandlas dock i avsnitt 7.2.14.

Krigsmateriel

Lagen (1992:1300) om krigsmateriel gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd (1 §). Lagen om krigsmateriel är en s.k. förbudslagstiftning. Utgångspunkten är att verksamhet rörande krigsmateriel är förbjuden utan tillstånd och att överträdelser av tillståndskraven är straffsanktionerade. Det generella utförselförbudet har sin bakgrund i en önskan att stå utanför andra länders konflikter. Tillstånd får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt (1 § andra stycket).

Av 6 § första stycket framgår bl.a. att krigsmateriel inte får föras ut ur landet och att tekniskt bistånd inte får lämnas till någon utanför landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Enligt 6 § andra stycket får regeringen meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd enligt första stycket, när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES om

1. det är fråga om transitering,
2. den som för ut krigsmaterielen ur landet eller lämnar det tekniska biståndet utanför landet eller mottagaren är en del av ett statligt organ eller en del av försvarsmakten,

3.det är fråga om leveranser som Europeiska unionen, Nato, Internationella atomenergiorganet (IAEA) eller andra mellanstatliga organisationer gör i syfte att fullgöra sina uppdrag,

4. utförseln eller lämnandet är nödvändigt för att genomföra ett samverkande program för krigsmateriel och tekniskt bistånd mellan EES-länder,
5. utförseln eller lämnandet är kopplat till humanitär hjälp vid en katastrof eller som gåva i en nödsituation, och
6. utförseln eller lämnandet är nödvändigt för eller efter reparation, underhåll, utställning eller demonstration.

I 4 a § förordningen (1992:1303) om krigsmateriel finns bestämmelser om vissa undantag från kravet på tillstånd enligt 6 § första stycket lagen om krigsmateriel. Enligt paragrafens tredje stycke behövs inte tillstånd enligt lagen om krigsmateriel när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat EES-land, om den som för ut krigsmaterielen eller lämnar det tekniska biståndet är

1. Försvarsmakten, och materielen eller det tekniska biståndet ska användas i enlighet med beslut enligt 1 § lagen (2020:782) om operativt militärt stöd och materielen därefter ska återinföras i den utsträckning den inte förbrukas, eller
2. en utländsk myndighet, och materielen eller det tekniska biståndet har förts in till landet när stöd har lämnats enligt 2 eller 3 § lagen om operativt militärt stöd.

Som framgår ovan är nuvarande bemyndigande i 6 § andra stycket lagen om krigsmateriel begränsat till utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES. I och med att Sverige ingår ett DCA-avtal med USA finns det emellertid ett behov för amerikanska styrkor som har fört in krigsmateriel till Sverige att kunna föra ut krigsmateriel till exempel när de återvänder till USA. Lagen om krigsmateriel bör därför justeras så att regeringens föreskriftsrätt enligt 6 § andra stycket utvidgas till att även avse utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till USA. Med stöd av det utökade bemyndigandet är det möjligt att i det fortsatta författningsarbetet på förordningsnivå föreskriva om undantag från tillståndskravet för utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd även i förhållande till USA. Till skillnad från ISP ser regeringen inte skäl att avgränsa bemyndigandet till att endast avse återutförsel.

Som ISP påpekar innebär den föreslagna lagändringen att regeringens möjlighet att meddela föreskrifter om undantag endast kommer omfatta utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till USA eller länder inom EES. Det kommer således inte vara möjligt att meddela föreskrifter om undantag för exempelvis de Natoländer som inte utgör länder inom EES, med undantag för USA. Regeringen bedömer att förslaget är tillräckligt för att uppfylla DCA-avtalet. Regeringen avser att återkomma till frågan om Natomedlemskapets påverkan på exportkontrollen.

undantag från lagens tillämpning på transporter med utländska fartyg och luftfartyg. I paragrafens andra stycke 10 anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag och meddela särskilda beslut om undantag från lagens bestämmelser utom i fråga om transporter med utländska fartyg och luftfartyg. Föreskrifter och beslut enligt första och andra stycket om annat än undantag från lagens bestämmelser ska vara förenliga med syftet i 1 § (20 § tredje stycket).

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreskriver vissa undantag från tillämpningen av lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och lagen om transport av farligt gods i myndighetens föreskrifter om vissa undantag för Försvarsmakten och gästande utländska militära förband vid hantering och transport av farliga ämnen (MSBFS 2020:2).

DCA-avtalet kräver inga lagändringar i fråga om transport av farligt gods. Åtagandet enligt avtalet kan omhändertas på förordningsnivå.

Brandfarliga och explosiva varor

Bestämmelser om brandfarliga och explosiva varor finns i lagen om brandfarliga och explosiva och förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor. Syftet med lagen är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna.

Från lagens tillämpningsområde undantas transport av brandfarliga eller explosiva varor som omfattas av lagen om transport av farligt gods och transporter av brandfarliga varor som sker som bulklast i fartyg i den mån transporten sker i fartygets fasta tankar. Inte heller gäller lagen när brandfarliga varor används som drivmedel i fartyg eller luftfartyg. Lagen gäller inte pyrotekniska artiklar som utgör en del av ett fordon och inte heller sådana delar i ett fordons bränslesystem som regleras i annan författning (2 §).

Till brandfarliga varor hänförs i lagen brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor och brandreaktiva varor (3 §). Av 4 § framgår att till explosiva varor hänförs i lagen explosiva ämnen och blandningar, explosiva föremål, och ämnen, blandningar och föremål som inte omfattas av det tidigare nämnda men som tillverkas i avsikt att framkalla en verkan genom en explosion eller en pyroteknisk effekt.

MSB har med stöd av bemyndigande enligt 36 § 1 meddelat närmare föreskrifter i MSBFS 2010:4 om vilka varor som ska anses vara brandfarliga och explosiva i den mening som här avses.

Av 36 § första stycket 4 framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning i fråga om viss vara eller viss hantering, överföring, import eller export. I 13 § förordningen om brandfarliga och explosiva varor finns bestämmelser om undantag från tillståndsplikten.

DCA-avtalet kräver inga lagändringar i fråga om brandfarliga och explosiva varor. Åtagandet enligt avtalet kan omhändertas på förordnings-nivå.

vapnet torde vara begränsat till situationer där det föreligger rätt till nödvärn eller nöd och det i övrigt är försvarligt och proportionerligt.

7.2.18Körkort och andra förartillstånd

Regeringens bedömning: Bestämmelserna om körkort och andra förartillstånd i DCA-avtalet kräver ingen ändring av de svenska reglerna.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Transportstyrelsen efterfrågar vissa förtydliganden kring vilka förarbevis som omfattas av DCA-avtalet.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel IV i Nato SOFA ska körkort som utfärdats i den sändande staten erkännas i den mottagande staten. Alternativt ska den mottagande staten utan att kräva förarprov själv utfärda körtillstånd eller körkort till medlem av styrka eller civil komponent som innehar motsvarande körtillstånd eller körkort utfärdat av den sändande staten.

Enligt artikel 10 punkten 1 i DCA-avtalet ska Sverige godta de amerikanska körkort eller annat tillstånd som amerikanska myndigheter utfärdat till en medlem av de amerikanska styrkorna eller en utländsk leverantör (i avtalet används uttrycket amerikansk leverantör) och som ger innehavaren rätt att framföra styrkans fordon, fartyg eller luftfartyg. När det gäller privata fordon ska amerikanska körkort för medlemmar i styrkorna, dess anhöriga och amerikanska leverantörer som är 18 år eller äldre vara giltiga i Sverige, utan krav på något prov eller internationellt körkort. Detta följer av artikel 10 punkten 2.

I 6 kap. körkortslagen (1998:488) finns regler om utländska körkort. Som huvudregel gäller att en utländsk medborgare får köra fordon i Sverige i enlighet med dennes giltiga nationella körkort i hemlandet. Om körkortet är utfärdat i en stat utanför EES och innehavaren är folkbokförd i Sverige blir dock körkortet ogiltigt efter ett år sedan folkbokföringen, vilket följer av 6 kap. 2 § andra stycket körkortslagen.

När det gäller medlemmarna av de amerikanska styrkorna, deras anhöriga och utländska leverantörer ska dessa inte folkbokföras i Sverige (se avsnitt 7.2.4). Eftersom folkbokföring och därmed inte tidsfristen på ett år är tillämplig blir inte körkorten ogiltiga. Eftersom körkorten är fortsatt giltiga finns inte något behov av särreglering för att uppfylla kraven i avtalet.

Avtalets krav att amerikanska tillstånd att föra fartyg och luftfartyg som tillhör eller brukas av de amerikanska militära styrkorna ska godtas kräver inga svenska författningsåtgärder eftersom de fartyg och luftfartyg som avses utgör amerikanska statsfartyg och statsluftfartyg.

Transportstyrelsen anser att exempelvis svenskt förarbevis för vattenskoter eller ett ”drönarkort” kan behövas vid privat användande av dessa. Regeringen konstaterar att DCA-avtalet inte ställer krav på undantag för denna typ av förartillstånd vid privat användande av fartyg eller luftfartyg

och ser inte heller av några andra skäl behov av att ändra den svenska regleringen för dylika fall.

7.2.19Fordonsregistrering och löpande kontroll

Regeringens förslag: Fordonslagens bestämmelser om löpande kontroll ska inte omfatta fordon och släpvagnar som tillhör amerikanska styrkor, medlemmar av sådana styrkor, deras anhöriga eller utländska leverantörer till styrkorna och som finns i landet inom ramen för DCAavtalet. Bestämmelserna om registreringsplikt i lagen om fordons registrering och användning ska inte heller omfatta dessa fordon.

DCA-avtalets bestämmelser om att Sverige utan kostnad ska tillhandahålla de eventuella dokument och fordonsmärken som krävs för att ett fordon ska få brukas i Sverige samt registreringsskyltar till militära och privata fordon, ska genomföras i svensk rätt genom en ny bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Transportstyrelsen efterfrågar förtydliganden om vilka uppgifter i vägtrafikregistret som ska omfattas av sekretess och om även juridiska personer ska omfattas samt anser att det är oklart hur besiktning ska gå till. Förvaltningsrätten i Växjö ifrågasätter om det finns författningsstöd för att uppfylla avtalets krav på att vissa fordon ska kunna förses med civila registreringsskyltar.

Skälen för regeringens förslag

Registrering och löpande kontroll

Av artikel V punkten 2 i Nato SOFA framgår att tjänstefordon som tillhör en styrka eller en civil komponent utöver registreringsnumret ska vara försett med tydlig nationalitetsbeteckning.

Enligt artikel 9 punkterna 1–3 i DCA-avtalet ska amerikanska fordon och förare undantas från vissa svenska regler på trafikområdet. Fordon och släpvagnar som tillhör de amerikanska styrkorna, utländska leverantörer (i avtalet används uttrycket amerikanska leverantörer) och anhöriga ska t.ex. inte behöva genomgå svensk kontrollbesiktning. De ska inte heller omfattas av något generellt krav på att vara registrerade i vägtrafikregistret. På förfrågan ska Sverige utan kostnad tillhandahålla de eventuella dokument och fordonsmärken som krävs för att ett fordon ska få brukas i Sverige, samt registreringsskyltar till militära och privata fordon. Militära fordon som tillhör de amerikanska styrkorna ska kunna få samma typ av skyltar som Försvarsmakten har. För privata fordon ska sådana märken och skyltar inte gå att särskilja från dem som tillhandahålls den svenska civilbefolkningen. Amerikanska fordon ska kunna registreras i det svenska vägtrafikregistret om så önskas, men ägaruppgifterna ska då av säkerhetsskäl skyddas av svenska myndigheter och inte lämnas ut utan föregående samråd med berörda amerikanska försvarsmyndigheter. Ordinarie gallringsrutiner ska gälla för myndigheternas hantering av detta.

blir därför tillämplig för de uppgifterna hos den mottagande svenska myndigheten. Det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i försvars-samarbetet med USA enligt avtalet försämras om ägaruppgiften röjs. Det gäller såväl fysiska som juridiska personer. Sekretess kommer därför att gälla för ägaruppgifterna, om USA motsätter sig ett utlämnande vid det samråd som ska göras enligt avtalet. Härigenom uppfylls avtalsåtagandet i artikel 9 punkten 3 andra meningen.

7.2.20Frågor om villkor för anställning

Regeringens förslag: Arbete som utförs av arbetstagare som är anställda hos utländska leverantörer till amerikanska styrkor inom ramen för DCA-avtalet ska undantas från arbetstidslagen. Detta ska endast gälla arbete som utförs av sådana arbetstagare som inte är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige.

Regeringens bedömning: Övriga bestämmelser om villkor för anställning i artiklarna 24 och 26 i DCA-avtalet föranleder inga författningsändringar.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland Arbetsmiljöverket, yttrar sig inte särskilt eller har inga synpunkter på förslaget eller bedömningen. Naturvetarna och SRAT anser att den enskilde arbetstagaren noga behöver överväga riskerna med en anställning hos amerikanska styrkor eller av dem anlitade icke-svenska organisationer när DCA-avtalet är tillämpligt. Det kan, enligt arbetstagarorganisationerna, handla om oklarheter om vilka skyddsregler som skulle komma att gälla i samband med att anställningsavtal ingås eller kring förutsättningarna att väcka talan mot arbetsgivaren.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Det behövs inga lagändringar med anledning av artikel 24 om arbetskraft

I artikel 24 i DCA-avtalet anges bl.a. vissa regler om villkor för anställning för anhöriga och personer som får arbeta i Sverige när de anställs av amerikanska styrkor och icke-svenska organisationer som driver sådana militära serviceverksamheter som avses i artiklarna 21 och 22.

Av artikel 24 punkten 1 följer att amerikanska styrkor och icke-svenska organisationer som driver sådana militärledda serviceverksamheter får anställa anhöriga och att det inte ska krävas något arbetstillstånd för anhöriga som anställs. Se närmare om detta under avsnitt 7.2.3 som behandlar regler om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Serviceverksamheterna är att se som en integrerad del av de amerikanska styrkorna, se avsnitt 7.2.16.

Av artikel 24 punkten 1 framgår vidare att de amerikanska styrkorna och sådana organisationer som avses i artikeln får anställa personer som får arbeta i Sverige, dvs. exempelvis svenska medborgare, EU-medborgare och tredjelandsmedborgare med arbetstillstånd. Sådana s.k. lokala civil-anställdas anställning ska enligt punkten 1 grundas på ett skriftligt anställningsavtal. Enligt artikel 24 punkten 2 anges att villkoren för anställningen ska finnas tillgängliga för tilltänkta anställda under anställningsprocessen. Syftet med detta är att anställda och tilltänkta anställda ska få nödvändig information om anställningen.

Att anställningsavtal ska ingås skriftligen samt att villkor för anställningen ska finnas tillgängliga för tilltänkta anställda bedöms vara förenligt med svensk rätt och föranleder inga författningsändringar.

I artikel 24 punkten 2 anges vidare att de amerikanska styrkorna och de icke-svenska organisationerna som avses i artikeln ska fastställa villkoren för anställning i enlighet med amerikanska lagar och författningar. De ska dock göra detta med full respekt för rådande löner och arbetsrättsliga bestämmelser i Sverige.

Vilket lands lag som är tillämplig på ett anställningsförhållande med internationell anknytning framgår av den internationella privaträtten. Utgångspunkten är att parterna till anställningsavtalet kan komma överens om tillämplig lag, men ett sådant lagval har vissa begränsningar.

Av artikel 24 punkten 2 framgår alltså att villkoren för anställning för de nämnda arbetstagarna ska fastställas i enlighet med amerikanska lagar och andra författningar. Det förutsätts att parterna i anställningsavtalet kommer överens om ett sådant lagval. Av artikel 24 punkten 2 framgår också att villkoren för anställning ska fastställas med full respekt för arbetsrättsliga bestämmelser i Sverige. Det får anses innebära att bestämmelser som inte kan avtalas bort enligt svensk rätt respekteras när villkoren för anställning fastställs. Utgångspunkten är att villkor för anställning som uppfyller de amerikanska styrkornas militära behov går att förena med svensk rätt. Mot denna bakgrund är utgångspunkten att det inte blir aktuellt med avvikelser från svensk rätt och några lagändringar bedöms därmed inte nödvändiga. Med anledning av Naturvetarnas och SRAT:s synpunkter vill regeringen framhålla att det allmänt kan konstateras att det i samband med att anställningsavtal ingås finns anledning att vara uppmärksam på de olika förhållanden och villkor som kan råda hos olika arbetsgivare. I sådana situationer har arbetstagarorganisationerna möjlighet att ge stöd och råd till sina medlemmar.

När det gäller regleringen i DCA-avtalet att villkoren för anställning ska fastställas med full respekt för rådande löner kan konstateras att det i Sverige inte finns någon lagstiftning om hur löner för anställda ska bestämmas. Uttrycket i avtalet om rådande löner får förstås som den kunskap som finns hos arbetsgivaren och arbetstagaren om relevanta lönenivåer på den svenska arbetsmarknaden.

I artikel 24 punkten 2 anges också att de amerikanska styrkorna och berörda utländska organisationer ska fastställa anställningsvillkor med full respekt för svenska socialavgifter. Frågan om socialavgifter behandlas i avsnitt 7.2.12.

Arbete som utförs av vissa anställda hos utländska leverantörer bör undantas från arbetstidslagens tillämpningsområde

I artikel 26 i DCA-avtalet regleras bl.a. vad som ska gälla i fråga om villkor för anställning för vissa anställda hos amerikanska leverantörer.

därför finnas skäl att hålla samman den regleringen. En bestämmelse om att arbetstidslagen inte ska gälla för arbete som utförs av sådana arbetstagare föreslås därför föras in i den lagen.

Arbetstidslagen grundar sig delvis på EU-rättslig reglering, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa hänseenden (arbetstidsdirektivet). Arbetstidsdirektivets tillämpningsområde anges i artikel 1. Där hänvisas till tillämpningsområdet för rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (det s.k. ramdirektivet). Av artikel 2 i ramdirektivet framgår att direktivet ska tillämpas på all verksamhet, såväl privat som offentlig. Det ska dock inte tillämpas på sådana offentliga verksamheter, där det inte kan undvikas att förhållanden som är speciella för dessa verksamheter kommer i konflikt med direktivet, exempelvis försvaret. Arbetstagarnas säkerhet och hälsa ska då i stället tryggas så långt möjligt mot bakgrund av direktivets syften.

Enligt arbetstidslagen gäller inte vissa bestämmelser i lagen inom offentlig verksamhet för arbete som är speciellt för verksamheten och som är av sådant slag att konflikt inte kan undvikas med arbetstidsdirektivet (2 §). Sådant arbete kan enligt bestämmelsen förekomma hos bl.a. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen eller vid skydds- och beredskapsarbeten.

EU:s rättsakter ska tolkas i ljuset av artikel 4.2 FEU och EU:s begränsade kompetens på försvarsområdet, se avsnitt 7.1.2. Vidare framgår av samma avsnitt att ”medlemmar av väpnade styrkor” eller ”militär personal” får vid en ändamålsenlig tolkning anses innebära att samtliga personkategorier som kan komma till Sverige med stöd av DCAavtalet omfattas. De utländska leverantörerna ska således ses som en del av de amerikanska militära styrkorna och utför därmed sådant arbete som kan förekomma inom försvaret. Försvarets huvudsakliga uppgifter i medlemsstaterna är att skydda den territoriella integriteten och den nationella säkerheten. Det arbete som utförs av dessa arbetstagare anställda hos utländska leverantörer skulle därför kunna falla utanför arbetstidsdirektivets tillämpningsområde. Under alla förhållanden är arbetet som utförs av dessa arbetstagare en nödvändig förutsättning för att de amerikanska styrkorna ska kunna fullgöra sina militära uppgifter och för att försvarssamarbetet med Sverige ska fungera. Det handlar således om frågor som hör till Sveriges nationella säkerhet vilket är Sveriges eget ansvar i enlighet med artikel 4.2 FEU. Det föreslagna undantaget för sådant arbete som dessa anställda utför från arbetstidslagens tillämpningsområde får därmed anses vara förenligt med EU-rätten.

Artikel 26 innehåller även bestämmelser om licensiering och registrering av bolag samt skattelättnader för leverantörer, se närmare om dessa delar av artikeln i avsnitt 7.2.16 och 7.2.10.

7.2.21Upphandling

varken en upphandlande myndighet eller enhet enligt lagarnas definitioner (se t.ex. 2 kap. 25 och 26 §§ LUFS). LUFS blir därför inte tillämplig på den upphandling som de amerikanska styrkorna genomför inom ramen för avtalet. Motsvarande bedömning görs för övriga nämnda lagar om upphandling. Bolagsverket anmärker att myndigheten kan komma att tilldelas ett ansvar för den samordnade registerkontrollen för upphandlande myndigheter och enheter, i enlighet med förslagen i betänkandet En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43), och att det behöver klargöras om upphandlingar i enlighet med artikel 25 i DCA-avtalet kan komma att omfattas av denna registerkontroll. Regeringens uppfattning är att nämnda betänkande lämnar förslag på en samordnad registerkontroll av leverantörer vid upphandlingar enligt de svenska upphandlingslagarna. Detta innebär således att förslagen inte kommer vara tillämpliga då de amerikanska styrkorna upphandlar varor eller tjänster.

För det fall att Försvarsmakten eller annan myndighet skulle genomföra en upphandling tillsammans med amerikanska myndigheter inom ramen för DCA-avtalet kan följande nämnas. LUFS gäller inte upphandling som omfattas av särskilda förfaranderegler enligt internationella avtal mellan stater i vissa fall eller av särskilda förfaranderegler hos en internationell organisation. Det kan t.ex. vara ett internationellt avtal eller en överenskommelse om stationering av militär personal och som rör en stats åtaganden (se 1 kap. 8 § 2). DCA-avtalet är ett sådant internationellt avtal som syftar till att möjliggöra en närvaro av amerikanska styrkor i Sverige.

Sammanfattningsvis medför artikel 25 inga krav på svensk reglering.

7.2.22Miljö, folkhälsa och säkerhet

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i DCA-avtalet om miljö, folkhälsa och säkerhet medför inte att det finns behov av lagändringar.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Folkhälsomyndigheten framför behov av förtydliganden om svensk smittskyddsreglerings tillämplighet. Folkhälsomyndigheten föreslår vidare att berörd amerikanska personal ges erforderlig utbildning i den svenska regleringen på området folkhälsa. Sveriges Kommuner och Regioner understryker behovet av att den som inom kommunen ansvarar för avfallshantering får nödvändig information om bl.a. ökad avfallsmängd.

Skälen för regeringens bedömning: I artikel 27 i DCA-avtalet anges inriktningen för Sveriges och USA:s arbete i frågor som rör miljö, folkhälsa och säkerhet, inklusive sanitära och fytosanitära aspekter. USA åtar sig att respektera den svenska regleringen på området och Sverige bekräftar att ta vederbörlig hänsyn till amerikanska styrkors, anhörigas och amerikanska leverantörers hälsa och säkerhet vid genomförandet av regleringen. Av artikeln framgår också att samarbetet ska präglas av ett preventivt synsätt och att svenska och amerikanska myndigheter kommer att samråda i dessa frågor.

7.2.24Överenskomna anläggningar och områden...

säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa och Försvarsmaktens tillväxt medför ökad användning av Försvarsmaktens anläggningar, flygfälts-och skjutfältsområden. Härtill ökar behovet av att kunna genomföra fler samövningar eller operationer med andra länder på eller från svenskt territorium. Mot denna bakgrund pågår ett översynsarbete i Regeringskansliet i fråga om vissa bestämmelser om försvarets tillstånds-och anmälningsplikt enligt miljöbalken. I översynsarbetet beaktas såväl de behov som Försvarsmakten har för egen del som de behov som kan uppkomma med anledning av utländsk verksamhet på svenskt territorium.

Särskild reglering av aktiviteter kopplade till anläggningarna och områdena finns i artiklarna 3, 4, 5, 6 och 14 och artiklarnas genomförande i svensk rätt har behandlats i tidigare avsnitt. Förteckningen av anläggningarna och områdena kräver i sig inga författningsåtgärder.

Av artikel 30 punkten 4 i DCA-avtalet framgår att bilagan över överenskomna anläggningar och områden får ändras genom skriftlig överenskommelse mellan parterna och deras verkställande organ. Behov av att lägga till eller dra ifrån anläggningar och områden från bilagan kan uppkomma med anledning av operativa behov, den säkerhetspolitiska utvecklingen och hur försvarssamarbetet med USA utvecklas. I vad mån riksdagens godkännande krävs för att överenskomma om ändring av DCAavtalet får bedömas i det enskilda fallet, med tillämpning av reglerna i

10 kap. 3 § regeringsformen. Som framgår där krävs riksdagens godkännande om avtalet, inklusive ändringen, förutsätter lagstiftningsåtgärder, i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om eller annars det som överenskoms är av större vikt. Justeringar i bilagan är typiskt sett inte av sådant slag att riksdagens godkännande krävs. Det ska i sammanhanget framhållas att det är regeringen som beslutar om tillträde till svenskt territorium (se avsnitt 7.2.1). I linje med detta bör det som utgångspunkt vara upp till regeringen att besluta om eventuella förändringar av de överenskomna anläggningar och områden och överenskomma med USA om ändringar av bilagan i detta avseende.

8Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Den nya lagen och övriga lagändringar ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget eller bedömningen, eller yttrar sig inte särskilt i denna del. Skatteverket anser att det kan finnas behov av övergångsbestämmelser i vissa lagar.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: DCA-avtalet träder i kraft den dag som det sista meddelandet utbytts mellan Sverige och USA i vilket det anges att de nationella rättsliga kraven för att avtalet ska träda i kraft är uppfyllda (artikel 30 punkten 1). Med hänsyn till rådande säkerhetsläge är det är angeläget att DCA-avtalet kan träda i kraft så snart som möjligt. Det är också lämpligt att den nya lagen och övriga lagändringar träder i kraft samtidigt.

Riksdagen behöver godkänna DCA-avtalet. För att avtalet ska genomföras i svensk rätt behöver riksdagen också besluta nödvändiga lagändringar. Eftersom den nya lagen och övriga lagändringar bör träda i kraft i anslutning till att avtalet har trätt i kraft och det inte med säkerhet kan förutsägas när detta sker, bör det överlämnas till regeringen att besluta om lagens och lagändringarnas ikraftträdande.

Enligt promemorians bedömning behövs inga övergångsbestämmelser. Skatteverket anser att det kan finnas behov av övergångsbestämmelser till bestämmelserna om direkt skattefrihet vid inköpet i bl.a. mervärdesskattelagen (2023:200) och till en återbetalningsbestämmelse i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik. Enligt Skatteverket bör det genom sådana övergångsbestämmelser tydliggöras att skattefrihet respektive återbetalning endast medges för varor som förvärvas efter att respektive lag har trätt i kraft. Regeringen bedömer att det får anses vara tillräckligt tydligt att några skattefria inköp inte är aktuella innan dess att DCA-avtalet har trätt i kraft. Även i fråga om bestämmelsen om återbetalning uppkommer skattefriheten genom ikraftträdandet av bestämmelsen och endast förvärv efter den tidpunkten kan komma i fråga för återbetalning. Det saknas enligt regeringens mening behov av några tydliggörande övergångsbestämmelser i de nämnda lagarna. Det bedöms inte heller för övriga lagförslag finnas något behov av särskilda övergångsbestämmelser.

att lotsningsverksamheten behöver omfattas av särskild finansiering. Swedavia anser att det bör finnas regleringar om ekonomisk kompensation för eventuell avgiftsbefrielse. Transportstyrelsen bedömer att nödvändiga anpassningar som krävs för efterlevnad av DCA-avtalet inte ryms inom befintliga ekonomiska ramar samt att myndigheten inte är resurssatt för en ökad volym av ärenden och uppgifter. Transportstyrelsen anser även att miljökonsekvenserna bör lyftas fram tydligare. Härnösands kommun och Luleå kommun efterfrågar en utvecklad konsekvensbeskrivning utifrån kommuners ansvar inom totalförsvaret och räddningstjänsten. Sveriges Kommuner och Regioner ser behov av vissa klargöranden i fråga om DCA-avtalets betydelse för kommuner och regioner. Lunds kommun anser att DCA-avtalets konsekvenser för kommuner bör utredas ytterligare. Ronneby kommun (Räddningstjänsten Östra Blekinge) pekar på sannolikheten för ökade kostnader för räddningstjänsten då amerikanska styrkors närvaro kan ställa krav på fler insatser, övnings-och utbildningstillfällen. Svenska ILO-kommittén och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) efterlyser en redovisning av på vilka grunder det i promemorian konstateras att förslagen bedöms vara förenliga med Sveriges internationella förpliktelser. Även Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anger att det bör noteras huruvida Sverige har åtaganden enligt någon av de ILO-konventioner som reglerar arbetstid samt önskar särskilt en förklaring av vad promemorians förslag betyder i förhållande till FN:s Statsimmunitetskonvention, enligt vilken immunitet inte gäller i arbetsrättsliga frågor förutom i vissa uppräknade grupper av fall. Institutet för mänskliga rättigheter anser att det saknas tillräckligt med underlag i promemorian för att ta ställning till om förslaget är förenligt med bl.a. Sveriges folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Svenska Freds-och Skiljedomsföreningen anser att konsekvenserna utifrån ett jämställdhetsperspektiv behöver utredas ytterligare för att belysa utmaningarna i relationen mellan svensk och amerikansk lagstiftning samt hur risker ska bemötas och förebyggas.

säkerhet och stabilitet i vårt närområde, liksom i det euroatlantiska området som helhet.

Genom att DCA-avtalet ger USA tillträde till ett antal överenskomna svenska militära anläggningar och områden kan flera svenska militära behov tillgodoses. Utvalda anläggningar och områden disponeras gemensamt med svenska förband och är knutna till operativa behov. Sådana behov finns i flera konfliktnivåer, dvs. från fred till väpnad konflikt och har en geografisk spridning. Genom att tillgodose försvarsbehov i olika delar av riket och i olika strategiska riktningar blir DCA-avtalet en hörnsten för det gemensamma försvaret i norra Europa.

Ekonomiska konsekvenser

En grundläggande tanke med regleringen i DCA-avtalet är att den utländska personalens vistelse i så stor utsträckning som möjligt varken ska generera vinster eller kostnader för den mottagande staten. Motsvarande gäller för övrigt även andra statusavtal på försvarsområdet såsom PFF SOFA och Nato SOFA.

DCA-avtalet möjliggör, utifrån amerikansk rätt, för amerikanska försvarsmyndigheter att ansvara för vissa kostnader vid användningen av anläggningar och områden som de amerikanska styrkorna ges tillgång till i Sverige. Det kan t.ex. vara kostnader för byggnation, utveckling, drift och underhåll. I enlighet med DCA-avtalet ska sådana kostnader som utgångspunkt fördelas mellan Sverige och USA i proportion till parternas användning av anläggningen eller området i fråga. Parterna kan ingå överenskommelser om annan ansvarsfördelning för nämnda kostnader. DCA-avtalet kan således medföra vissa mindre investeringskostnader för Sverige i nu nämnda situationer.

I jämförelse med andra statusavtal på försvarsområdet innebär DCAavtalet att en något vidare krets än tidigare kommer att omfattas av viss immunitet och vissa privilegier. Förutom medlemmar av amerikanska styrkor och deras civila komponent och anhöriga till sådana medlemmar ger DCA-avtalet i viss utsträckning även immunitet och privilegier för leverantörer till styrkorna och leverantörernas anställda. Denna tillkommande personkategori omfattas dock av immunitet och privilegier i mindre utsträckning jämfört med medlemmar av en amerikansk styrka eller dess civila komponent.

Kostnader kan uppkomma med anledning av aktiviteter som genomförs inom försvarssamarbetet med USA och för vilka DCA-avtalet blir tillämpligt, t.ex. Försvarsmaktens övningskostnader och svenska statens ersättningsskyldighet för tredjemansskador vid ersättning av trafikskador. Såväl i samband med anslutningen till PFF SOFA 1996, som vid utvidgningen av dess tillämpning 2005, gjordes bedömningen att det inte fanns skäl för regeringen att utfästa särskilda garantier för de kostnader som kan uppstå hos myndigheter med anledning av avtalets regler. Även om de nya avtalsåtagandena kan medföra en viss ökning av tillfällen då staten kan bli ersättningsskyldig, finns inte heller nu skäl till att göra någon annan bedömning. Kostnader i varje enskilt fall får vägas mot de vinster Sverige får genom att USA övar i Sverige eller bistår Sverige i fred, kris eller krig.

(inklusive överklagandeförfaranden) har avslutats. Det följer också av avtalet att en amerikansk myndighet endast får begära att en medlem av den civila komponenten eller en anhörig ska överlämnas till eller fortsätta stå under dess kontroll om myndigheten kan säkerställa den eftersökta personens närvaro under förfarandena.

Andra stycket innehåller en särskild reglering för en sådan anhörig till en medlem av en amerikansk styrka som är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig. Av bestämmelsen framgår att en förutsättning för att en sådan person ska få placeras i amerikansk försvarsmyndighets förvar är att han eller hon samtycker till det.

Av tredje stycket framgår att regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av en sådan begäran som avses i första stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.5.

4 § För att ett mål i vilket en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem är tilltalad ska få avgöras utan huvudförhandling krävs, utöver att förutsättningarna enligt rättegångsbalken är uppfyllda, att den tilltalade samtycker till det.

För att ett mål i vilket en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem ska få avgöras i den tilltalades utevaro krävs, utöver att förutsättningarna enligt rättegångsbalken i övrigt är uppfyllda,

1. att den tilltalade samtycker till det, eller
2. att den tilltalade inte har inställt sig till huvudförhandlingen efter att ha delgetts kallelse därtill och, när det gäller en medlem av en amerikansk styrka, olovligen har avvikit från de amerikanska försvarsmyndigheterna.

Genom paragrafen införs en begränsning av möjligheten att döma en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem i hans eller hennes frånvaro. Bestämmelserna gäller även överrättsprocess. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

I första stycket behandlas möjligheterna till avgörande utan huvudförhandling. För att ett mål i vilket en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem är tilltalad ska få avgöras utan huvudförhandling krävs, utöver att förutsättningarna enligt rättegångsbalken är uppfyllda, att den tilltalade samtycker till det. Ett krav på samtycke föreligger alltså för båda personkategorierna.

I andra stycket behandlas möjligheterna till avgörande när den tilltalade inte har inställt sig till huvudförhandling. För att ett mål i vilket en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem ska få avgöras i den tilltalades utevaro krävs, utöver att förutsättningarna enligt rättegångsbalken i övrigt är uppfyllda, att den tilltalade samtycker till det, eller att den tilltalade inte har inställt sig till huvudförhandlingen efter att ha delgetts kallelse därtill och, när det gäller en medlem av en amerikansk styrka, olovligen har avvikit från de amerikanska försvarsmyndigheterna.

Vad som avses med amerikansk styrka och amerikansk försvarsmyndighet framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.5.

Vad som avses med amerikansk försvarsmyndighet framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.5.

10.2Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

5 kap.

5 a § Den som tillhör en främmande stats militära styrka eller ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, och omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte anses vara bosatt här i landet.

Första stycket gäller inte den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en sådan militär styrka som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, om han eller hon är svensk medborgare.

Den som är anhörig till den som avses i första stycket eller är en sådan leverantör till styrkan som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, ska anses vara bosatt i Sverige endast om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör.

Paragrafen är ny och avser den bosättningsbaserade socialförsäkringen för personer som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering, enligt vad som följer av 7, 8 och 10 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Bestämmelsen reglerar i vilka fall sådana personer inte ska anses vara socialförsäkringsrättsligt bosatta i Sverige. Paragrafen utformas delvis enligt Lagrådets förslag.

Personkretsen enligt bestämmelsen överensstämmer med personkretsen enligt den nya 5 a § folkbokföringslagen (1991:481), se vidare kommentaren till den bestämmelsen. Sådana personer som inte ska folkbokföras i Sverige enligt den aktuella paragrafen ska således inte heller anses vara bosatta i Sverige enligt socialförsäkringsbalken. För att personer som avses i andra och tredje styckena ska kunna anses vara bosatta här i landet gäller att de grundläggande förutsättningarna för bosättning i Sverige enligt 5 kap. 2 och 3 §§ måste vara uppfyllda.

Genom 5 kap. 8 § socialförsäkringsbalken utvidgas personkretsen som inte ska anses vara bosatt här i landet till att även omfatta vissa medföljande familjemedlemmar. Av bestämmelsen följer att det bl.a. gäller vissa sambor, som inte räknas som anhöriga enligt tillämpligt avtal om försvarssamarbete.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.11.

6 kap.

5 § Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat ska anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och

3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.

Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ska anses som arbete i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

Arbete som utförs av en person som tillhör en amerikansk styrka, en anhörig till en sådan person eller en leverantör till styrkan ska anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

Paragrafen reglerar den arbetsbaserade socialförsäkringen för diplomater och vissa andra personkategorier.

Tredje stycket är nytt. Bestämmelsen gäller en person som tillhör en amerikansk styrka, en anhörig till en sådan person och en leverantör till styrkan. Arbete som en sådan person utför i Sverige anses som arbete här i landet endast om det är förenligt med DCA-avtalet. Vad som avses med amerikansk styrka, anhörig och leverantör framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Personkretsen enligt tredje stycket överensstämmer med personkretsen enligt nämnda bestämmelse.

Av artikel 17 punkten 4 i DCA-avtalet följer att inkomst som är befriad från inkomstskatt enligt avtalet inte kan ligga till grund för arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner när det gäller personer som inte är stadigvarande bosatta i Sverige eller i någon av medlemsstaterna i EU eller EFTA. I sådana fall är det inte förenligt med DCA-avtalet att anse att personen utför arbete i Sverige vid tillämpning av tredje stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.11.

25 kap.

Ersättning som lämnas av vissa militära serviceverksamheter

15 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas lön eller annan ersättning för arbete som den försäkrade får från en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, om den försäkrade är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet.

Paragrafen är ny. Bestämmelsen avser vissa inkomster som ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete och därmed ingå i den sjukpenninggrundande inkomsten.

Bestämmelsen innebär att lön och annan ersättning för arbete som lokala civilanställda får från en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som avses i DCA-avtalet, ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete i stället för inkomst av anställning enligt 25 kap. 7 § socialförsäkringsbalken. Med lokala civilanställda avses personer som får arbeta i Sverige (se avsnitt 7.2.12). Se vidare kommentaren till de nya bestämmelserna i 2 kap. 8 § och 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980). Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.12.

59 kap.

Ersättning som lämnas av vissa militära serviceverksamheter

21 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas lön eller annan ersättning för arbete som den försäkrade får från en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, om den försäkrade är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet.

Paragrafen är ny. Bestämmelsen avser vissa inkomster som ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete och därmed ingå i den pensionsgrundande inkomsten.

Bestämmelsen, som utformas enligt Lagrådets förslag, innebär att lön och annan ersättning för arbete som lokala civilanställda får från en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som avses i DCA-avtalet, ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete i stället för inkomst av anställning enligt 59 kap. 8 § socialförsäkringsbalken (jfr 59 kap. 11 § socialförsäkringsbalken). Se vidare kommentaren till de nya bestämmelserna i 2 kap. 8 § och 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980).

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.12.

10.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

10 § För en amerikansk styrka, styrkans personal och personalens anhöriga som befinner sig i Sverige inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om

1. avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik, luftfartyg och fartyg,
2. import till och export från Sverige,
3. mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige,
4. direkta skatter,
5. skatteavdrag, uppgift om skatteavdrag och kontrolluppgift, och
6. officiell information och post.

Första stycket gäller också leverantörer till den amerikanska styrkan i fråga om verksamhet inom ramen för avtalet.

Immuniteten och privilegierna för den amerikanska styrkan enligt första stycket omfattar även de som inom ramen för avtalet inrättar militära serviceverksamheter och utländska organisationer som bedriver sådana verksamheter.

Immuniteten och privilegierna enligt första, andra och tredje styckena gäller i den utsträckning som anges i avtalet.

information som ägs av USA, produceras av USA eller för dess räkning eller står under USA:s kontroll. Även sådan information omfattas som i den dagliga verksamheten står under en leverantörs kontroll eller används av en leverantör för den amerikanska regeringens räkning. Bestämmelsen omfattar också de amerikanska styrkornas officiella post. Sådan post utmärks genom särskild amerikansk officiell märkning. Officiell information och post enligt bestämmelsen ska alltså inte få kontrolleras, genomsökas eller tas i beslag av svenska myndigheter.

vara en utländsk organisation, dvs. en amerikansk eller annan utländsk organisation, som ansvarar för driften av en viss militär serviceverksamhet i Sverige. Exempel på en sådan utländsk organisation är Amerikanska Röda Korset. Uttrycket utländsk organisation, som införs enligt Lagrådets förslag, har samma betydelse som icke-svensk organisation i DCA-avtalet.

Genom fjärde stycket tydliggörs att den immunitet och de privilegier som anges i paragrafen gäller i den utsträckning som följer av DCAavtalet.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.1, 7.2.7–7.2.10 och 7.2.19.

10.4Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

5 a § Den som tillhör en främmande stats militära styrka eller ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, och omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte folkbokföras.

Första stycket gäller inte den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en sådan militär styrka som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, om han eller hon är svensk medborgare.

Den som är anhörig till den som avses i första stycket eller är en sådan leverantör till styrkan som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, ska endast folkbokföras om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör.

I paragrafen, som delvis utformas enligt Lagrådets förslag, införs inledningsvis bestämmelsen som enligt förslaget blir ett första stycke en hänvisning till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Härigenom tydliggörs att även personal som tillhör en amerikansk styrka under DCA-avtalet inte ska folkbokföras. Vilka som ingår i en amerikansk styrka utvecklas i kommentaren till 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Vidare tydliggörs att bestämmelsen även omfattar den som tillhör den civila komponenten till en militär styrka eller ett Natohögkvarter. Med civil komponent avses den civilanställda personalen i styrkan eller Natohögkvarteret.

Genom ett nytt andra stycke tydliggörs att första stycket inte gäller den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten enligt DCA-avtalet, om han eller hon är svensk medborgare.

I ett nytt tredje stycke införs ytterligare undantag från huvudregeln i 3 § folkbokföringslagen om att en person som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. Bestämmelsen innebär att den som är anhörig till en sådan medlem av en styrka som följer av första stycket eller till en person som tillhör ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, som utgångspunkt inte ska folkbokföras. En sådan person ska endast folkbokföras om han eller hon är svensk medborgare eller var bosatt här. Detsamma gäller en utländsk leverantör till en amerikansk styrka inom ramen för DCA-avtalet. Med en utländsk leverantör avses såväl en enskild företagare som en anställd hos en sådan utländsk leverantör.

För närmare definition av uttrycken utländsk organisation, styrka och leverantör till styrkan som avses 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, se kommentaren till den bestämmelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.4.

10.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m

2 § Ett utländskt företag ska bedriva sin näringsverksamhet i Sverige genom

1. ett avdelningskontor med självständig förvaltning (filial),
2. ett svenskt dotterföretag, eller
3. en agentur med verksamhet i Sverige.

Första stycket gäller inte om näringsverksamheten omfattas av bestämmelserna om fri rörlighet för varor och tjänster i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller motsvarande bestämmelser i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

För näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av svenska eller utländska medborgare som är bosatta utanför EES ska det finnas en i Sverige bosatt föreståndare med ansvar för den verksamhet som bedrivs här.

Första och tredje styckena gäller inte sådana utländska leverantörer som tillhandahåller varor och tjänster till en amerikansk styrka inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

Bestämmelser om att kraven i första stycket i vissa fall inte gäller om näringsverksamheten bedrivs av en försäkringsgivare från USA finns i det bilaterala avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring (EUT L 258, 6.10.2017, s. 4–21).

I paragrafen finns bestämmelser om etablering för viss utländsk näringsverksamhet i Sverige.

Av fjärde stycket, som har nytt innehåll, följer att krav på etablering i enlighet med vad som anges i första stycket och krav på att ha en i Sverige bosatt föreståndare enligt tredje stycket, inte gäller utländska leverantörer som tillhandahåller varor och tjänster till en amerikansk styrka inom ramen för DCA-avtalet. Vad som avses med amerikansk styrka och utländsk leverantör till styrkan framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Som där framgår är en grundförutsättning för att det ska vara fråga om en utländsk leverantör till den amerikanska styrkan bl.a. att leverantören befinner sig på svenskt territorium inom ramen för ett avtal eller ett underleverantörsavtal med USA:s försvarsdepartement om att tillhandahålla varor och tjänster i samband med verksamhet som omfattas av DCA-avtalet. En sådan juridisk eller fysisk person som även bedriver verksamhet som inte omfattas av DCA-avtalet kommer i dessa delar inte omfattas av undantaget.

Nuvarande fjärde stycket blir i stället femte stycket. I tredje och femte stycket görs vissa språkliga justeringar.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.16.

10.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel

6 § Krigsmateriel får inte föras ut ur landet och tekniskt bistånd får inte lämnas till någon utanför landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om programvara och tekniskt bistånd likställs med utförsel en överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat liknande sätt.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd enligt första stycket, när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES eller Amerikas förenta stater

1. om det är fråga om transitering,
2. om den som för ut krigsmaterielen ur landet eller lämnar det tekniska biståndet utanför landet eller mottagaren är en del av ett statligt organ eller en del av försvarsmakten,
3. om det är fråga om leveranser som Europeiska unionen, Nato, Internationella atomenergiorganet (IAEA) eller andra mellanstatliga organisationer gör i syfte att fullgöra sina uppdrag,
4. om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för att genomföra ett samverkande program för krigsmateriel och tekniskt bistånd mellan EES-länder,
5. om utförseln eller lämnandet är kopplat till humanitär hjälp vid en katastrof eller som gåva i en nödsituation, och
6. om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för eller efter reparation, underhåll, utställning eller demonstration.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförsel av

1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskild persons räkning samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller övning utom riket,
2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,
3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2, och
4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 13 § b vapenlagen (1996:67).

I paragrafen finns bestämmelser om tillståndskrav för utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd samt bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela vissa föreskrifter.

I andra stycket läggs Amerikas förenta stater till de länder för vilka regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet.

I tredje stycket görs en redaktionell ändring. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.17.

10.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m

4 § Tullfrihet gäller för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt vad som följer av 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

1. skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av bränslet,
2. ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda, och
3. det, i de fall som avses i första stycket, av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i tredje stycket 2.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om avdrag för skatt på bränsle i vissa fall. Genom bestämmelserna genomförs den möjlighet till skattefrihet direkt vid köpet som följer av artikel 16 punkten 2 i DCA-avtalet.

Av första stycket följer att en upplagshavare eller godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på bränsle som levereras inom Sverige under vissa förutsättningar. Tillämpning av bestämmelsen är valfri för den som levererar bränslet. Även om förutsättningarna är uppfyllda kan de amerikanska styrkorna alltså inte kräva att få skattefrihet direkt vid köpet. Om en säljare väljer att inte ge skattefrihet direkt vid köpet hanteras skattefriheten genom återbetalning.

Två förutsättningar för att bestämmelsen ska kunna tillämpas anges i första stycket. Enligt första punkten krävs att leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater. Detta innebär att leveransen på något sätt ska komma styrkorna till godo. Leveransen behöver dock inte ske direkt till styrkorna, vilket förtydligas i andra punkten. Enligt den ska bränslet användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Att användandet ska ske ”av eller för” styrkorna innebär att även leveranser till ett företag som ska använda bränslet när det fullgör ett kontrakt med de amerikanska styrkorna omfattas. Företagets användning sker då ”för” styrkorna. Användningen kan även ske av den civilpersonal som följer med styrkorna eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Militära serviceverksamheter är integrerade delar av de amerikanska styrkornas verksamhet som ibland kan utföras av organisationer eller leverantörer. Det kan exempelvis vara fråga om utbildning eller försäljning av varor som riktar sig specifikt till styrkans medlemmar. Se vidare avsnitt 7.2.7.

Ytterligare villkor för att avdrag ska få göras finns i tredje stycket.

I andra stycket finns en särskild bestämmelse som får användas om upplagshavaren eller lagerhållaren själv är leverantör till de amerikanska styrkorna. I ett sådant fall är avdrag även möjligt för bränsle som har förbrukats av denne för fullgörande av uppgifter som är nödvändiga för att leverera en annan vara eller tjänst till de amerikanska styrkorna. Även i det fallet måste dock villkoren i tredje stycket vara uppfyllda, dvs. bl.a. att det finns ett intyg från de amerikanska styrkorna.

I tredje stycket anges vissa ytterligare krav för att avdrag ska få göras. Av första punkten följer att det ska vara en sådan situation där skattefrihet hade gällt för köparen av varan enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Det är därvid situationen för den som upplagshavaren eller den godkände lagerhållaren levererar varorna till som avses, dvs. de amerikanska styrkorna eller leverantören. Skattefrihet gäller således genom hänvisningen till 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall i den utsträckning som skattefrihet för köparen följer av DCAavtalet. Av andra punkten följer att den som vill köpa bränsle skattefritt måste kunna uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna som visar att förutsättningarna för skattefriheten är uppfyllda. Intyget är således i normalfallet inte enbart ett bevismedel, utan ett formellt krav för att få medge skattefrihet direkt vid köpet. Av tredje punkten följer att det, i de fall som avses i första stycket, av fakturan ska framgå att leveransen sker utan punktskatt. Genom att sådan information tas in i fakturan blir det tydligt såväl mellan säljare och köpare som för Skatteverket om försäljningen avser skattefritt bränsle eller inte.

I fjärde stycket finns ett bemyndigande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet på att uppvisa ett intyg. Detta skulle exempelvis kunna vara aktuellt om det i vissa situationer finns anledning att förenkla förfarandet och det av omständigheterna är tydligt att förutsättningarna är uppfyllda och att bränslet är avsett för de amerikanska styrkorna.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

10.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

2 § Den som enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska betala egenavgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för egenavgifter enligt socialavgiftslagen.

I underlaget enligt första stycket ska dock inte ingå ersättning som avses i 3 kap.

6 § socialavgiftslagen.

Första stycket gäller inte den som bara ska betala ålderspensionsavgift enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen.

Paragrafen reglerar skyldigheten för den som betalar egenavgifter att för varje år betala allmän löneavgift.

I ett nytt andra stycke görs ett tillägg som innebär att ersättning som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen, dvs. ersättning till s.k. lokala civilanställda, inte ska ingå i underlaget för allmän löneavgift. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Nuvarande andra stycket blir i stället tredje stycket. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.12.

10.10Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons personliga tjänare.

Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, anses som arbete i Sverige endast i den utsträckning det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

Arbete som utförs av en person som tillhör en amerikansk styrka, en anhörig till en sådan person eller en leverantör till styrkan anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

Paragrafen reglerar undantag från avgiftsskyldighet för diplomater och vissa andra personkategorier.

Tredje stycket är nytt. Bestämmelsen gäller personer som tillhör en amerikansk styrka, anhöriga till sådana personer och leverantörer till styrkan som är fysiska personer. Vad som avses med amerikansk styrka, anhörig och leverantör till styrkan framgår i övrigt av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Arbete som sådana personer utför i Sverige anses som arbete här i landet endast om det är förenligt med DCA-avtalet.

Av artikel 17 punkten 4 i DCA-avtalet följer att inkomst som är befriad från inkomstskatt enligt avtalet inte kan ligga till grund för arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och uttag av socialavgifter när det gäller personer som inte är stadigvarande bosatta i Sverige eller i någon av medlemsstaterna i EU eller EFTA. I sådana fall är det inte förenligt med DCA-avtalet att anse att personen utför arbete i Sverige vid tillämpning av tredje stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.11.

2 kap.

Ersättning som utges av vissa militära serviceverksamheter

8 § Arbetsgivaravgifter ska inte betalas av en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, om mottagaren av ersättningen är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet.

Paragrafen är ny och innebär att arbetsgivaravgifter inte ska betalas på ersättning till s.k. lokala civilanställda som anställs av en amerikansk styrka eller en utländsk organisation för arbete inom en militär serviceverksamhet enligt artikel 24 i DCA-avtalet. Dessa anställda ska i stället betala egenavgifter enligt den nya 3 kap. 6 §. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Vad som avses med amerikansk styrka, utländsk organisation och militär serviceverksamhet framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.12.

3 kap.

Ersättning som utges av vissa militära serviceverksamheter

6 § En ersättning för arbete som utförts åt en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete är avgiftspliktig, om den ska tas upp i inkomstslaget tjänst och om det enligt 2 kap. 8 § inte ska betalas arbetsgivaravgifter på ersättningen.

Paragrafen är ny och innebär att s.k. lokala civilanställda som anställs av en amerikansk styrka eller en utländsk organisation för arbete inom en militär serviceverksamhet enligt artikel 24 i DCA-avtalet ska betala egenavgifter på ersättning för sådant arbete. Av den nya 2 kap. 8 § följer att arbetsgivaravgifter inte ska betalas i dessa fall. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Vad som avses med amerikansk styrka, utländsk organisation och militär serviceverksamhet framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.12.

10.11Förslaget till lag om ändring i fordonslagen (2002:574)

1kap.

2§ Lagen gäller inte

1. fordon som tillhör staten och är tillverkade för särskilda militära ändamål,
2. motordrivna fordon som är avsedda att föras av gående eller släpfordon som har kopplats till något sådant fordon,
3. fordon som används uteslutande inom inhägnade järnvägs- eller industriområden eller inom inhägnade tävlingsområden eller andra liknande inhägnade områden,
4. lekfordon, eller
5. fordon och släpfordon som tillhör en amerikansk styrka, en medlem av en sådan styrka, en anhörig till en sådan medlem eller en utländsk leverantör till styrkan och som finns i landet inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

Paragrafen anger vilka fordonskategorier som undantas från lagen. Genom en ny punkt 5 undantas även sådana fordon och släpfordon som tillhör en amerikansk styrka, en medlem av styrkan, en anhörig till en sådan medlem eller en utländsk leverantör till styrkan och som finns i landet inom ramen för DCA-avtalet. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Vad som avses med amerikansk styrka, anhörig och utländsk leverantör till styrkan framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.19.

10.12Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering

2 § Om en utländsk fysisk eller juridisk person deltar i samarbete i Sverige enligt 1 § och särskilda bestämmelser gäller för personens skadeståndsskyldighet enligt en internationell överenskommelse, ska svenska staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med personens tjänsteutövning under vistelsen och för vilken personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Staten ska dock inte ersätta skada som uppkommer hos en sådan utländsk person.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skadestånd i vissa fall. Bestämmelsen ändras på så sätt att statens ersättningsansvar vid uppkommen skada inom ramen för internationellt militärt samarbete och internationell krishantering gäller oberoende av vilken hemvist skadevållaren har.

Vidare görs en språklig ändring. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.13.

10.13Förslaget till lag om ändring i skyddslagen (2010:305)

5 § Följande byggnader, andra anläggningar, områden och objekt får också beslutas vara skyddsobjekt:

1. byggnader, andra anläggningar och områden som staten har äganderätt eller nyttjanderätt till och som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt eller Totalförsvarets forskningsinstitut,
2. områden där Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt eller Totalförsvarets forskningsinstitut tillfälligt bedriver övningar, prov eller försök eller områden där oförutsedda följder av sådan verksamhet kan inträffa,
3. områden där Försvarsmakten har satts in för att hindra en kränkning av Sveriges territorium eller för att möta ett väpnat angrepp mot landet,
4. områden där en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete tillfälligt bedriver övningar här i landet i samband med utbildning för fredsfrämjande verksamhet eller för annat militärt ändamål,
5. områden där ett Natohögkvarter eller en främmande stats militära styrka bedriver militär verksamhet inom ramen för samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd,
6. områden där en utländsk militär styrka bedriver militär verksamhet enligt lagen (2020:782) om operativt militärt stöd,
7. områden där en amerikansk styrka bedriver militär verksamhet inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete,
8. vattenområden av särskild betydelse för det militära försvaret, och
9. objekten militära fartyg och luftfartyg, fordon som tillverkats särskilt för militära ändamål och militära fordonstransporter av stora mängder vapen, ammunition och sprängämnen eller andra sådana särskilt skyddsvärda transporter, inklusive utländska sådana objekt och transporter inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

10.14Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500)

I paragrafen regleras olika byggnader, områden m.m. som huvudsakligen används för militära ändamål som kan beslutas vara skyddsobjekt.

I punkt 7, som har ett nytt innehåll, införs en möjlighet att besluta om att även områden där en amerikansk styrka bedriver militär verksamhet enligt DCA-avtalet ska vara skyddsobjekt. Vad som avses med amerikansk styrka framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Innehållet i nuvarande punkt 7 flyttas till punkt 8.

Innehållet i punkt 8 flyttas till en ny punkt 9. I den nya punkten tydliggörs att de angivna objekten och transporterna kan vara svenska, men också utländska inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.6.

9 § För bevakning av ett skyddsobjekt får polismän, militär personal eller annan särskilt utsedd personal anlitas.

Den som bevakar ett skyddsobjekt och som inte är polisman benämns skyddsvakt.

I lagen (2020:782) om operativt militärt stöd finns bestämmelser om att finsk och amerikansk militär personal i vissa fall får anlitas för bevakning av skyddsobjekt. Sådan personal benämns inte skyddsvakt.

I paragrafen anges vilka som får anlitas för bevakning av skyddsobjekt. Tredje stycket, som är en upplysningsbestämmelse, ändras på så sätt att det av bestämmelsen framgår att även amerikansk militär personal i vissa fall får anlitas för bevakning av skyddsobjekt. Sådan personal är inte att benämna som skyddsvakt. Vad som föreskrivs om skyddsvakt i författning gäller alltså inte för amerikansk personal som anlitas för bevakning. Bestämmelser om vilka befogenheter dessa har framgår i stället av 4 § lagen om operativt militärt stöd.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.6.

eller hälsa eller trafik till någon annan även om uppgiften innefattar myndighetsutövning.

Regeringen får även meddela föreskrifter om att en myndighet som avses i 14 kap. 2 § får överlämna en förvaltningsuppgift som gäller flygstridsledning till en behörig myndighet i Nato eller i en stat som är medlem i Nato även om uppgiften innefattar myndighetsutövning.

Paragrafen innehåller regeringens föreskriftsrätt om överlämnande av förvaltningsuppgift.

I ett nytt andra stycke införs ett bemyndigande för regeringen att få meddela föreskrifter om att en myndighet som avses i 14 kap. 2 § får överlämna en förvaltningsuppgift som gäller flygstridsledning till en behörig myndighet i Nato eller i en stat som är medlem i Nato även om uppgiften innefattar myndighetsutövning. Med flygstridsledning avses även den luftbevakning som behövs för att kunna genomföra flygstridsledning.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.

10.15Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

7 kap.

1 § Skatteverket ska registrera

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag,
2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,
3. den som är betalningsskyldig enligt mervärdesskattelagen (2023:200), med undantag för den som är betalningsskyldig bara på grund av

a) förvärv av sådana varor som anges i 3 kap. 2 eller 3 § den lagen, eller b) felaktigt debiterad mervärdesskatt enligt 16 kap. 23 § samma lag,

4.den som i annat fall än som avses i 3 har rätt till a)avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 eller 11 § eller 21 kap. 10 eller 11 § mervärdesskattelagen, eller b)återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 14 kap. 49 § samma lag,

5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 10 kap. 50 § mervärdesskattelagen,

6. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och tillhandahåller tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är betalningsskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt,
7. den som är skyldig att justera ingående mervärdesskatt enligt 12 kap. 27– 31 §§ eller 15 kap. mervärdesskattelagen,
8. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§,
9. den som enligt 39 kap. 11 b § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats,
10. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,
11. en koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt,

och

12.den som är skyldig att betala egenavgifter för avgiftspliktig inkomst som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980).

Ett nytt andra stycke införs eftersom det skapas ett system med betalning av egenavgifter enligt 3 kap. 6 § socialavgiftslagen för lokala civil-anställda i militära serviceverksamheter som drivs av en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som undantagits från att betala arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 8 § socialavgiftslagen för personerna.

Vad som avses med militär serviceverksamhet, amerikansk styrka och utländsk organisation framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.11.

64 kap.

6 § Den som till följd av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller direkt tillämpliga EU-bestämmelser har rätt att förvärva varor eller tjänster utan mervärdesskatt eller punktskatt, får utöva den rätten genom en ansökan om återbetalning av skatten. Detta gäller dock inte om någon av följande bestämmelser om återbetalning av skatt är tillämplig på förvärvet:

– 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi,

– 14 b § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

– 15 § lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,

– 12 kap. 10 § lagen (2022:155) om tobaksskatt,

– 12 kap. 10 § lagen (2022:156) om alkoholskatt, eller

– 14 kap. 59–67 c §§ mervärdesskattelagen (2023:200).

I paragrafen regleras vissa möjligheter till återbetalning av skatt vid skattefrihet enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall samt undantag från dessa när regler om återbetalning enligt andra lagar är tillämpliga.

Bestämmelsen ändras så att nya 14 b § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik respektive nya 14 kap. 67 a och 67 b §§ mervärdesskattelagen (2023:200) läggs till i uppräkningen av bestämmelser som innebär att bestämmelsen inte blir tillämplig. Tidigare 14 kap. 67 a § mervärdesskattelagen benämns numera 67 c §, men omfattas fortfarande. Ändringen innebär att återbetalning av kemikalieskatt och mervärdesskatt i första hand sker enligt de nämnda bestämmelserna även om rätt till återbetalning följer av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

skatt på kemikalier i viss elektronik en bestämmelse om att vissa schablonbelopp ska tillämpas vid återbetalning av skatt om det inte kan visas att skatt har betalats för varan med högre belopp. Återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall blir aktuell i fråga om förvärv som sker efter ikraftträdandet av den bestämmelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

10.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

14 a § För en godkänd lagerhållare inträder inte skattskyldighet för en skattepliktig vara som har levererats inom Sverige av lagerhållaren, om

1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater, och

2.varan ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

Undantag gäller endast om

1. skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varan,
2. ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda, och
3. det av fakturan framgår att leveransen är undantagen skatt på kemikalier i viss elektronik.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om undantag från skatt i vissa fall. Genom bestämmelserna genomförs en möjlighet till skattefrihet direkt vid köpet i enlighet med artikel 16 punkten 2 i DCA-avtalet.

Av första stycket följer att skattskyldighet inte inträder för varor som en godkänd lagerhållare levererar inom Sverige under vissa förutsättningar. Tillämpning av bestämmelsen är valfri för den som levererar varorna (vilket förtydligas i andra stycket tredje punkten). Även om förutsättningarna är uppfyllda kan de amerikanska styrkorna alltså inte kräva att få skattefrihet direkt vid köpet. Om en säljare väljer att inte ge skattefrihet direkt vid köpet hanteras skattefriheten genom återbetalning.

Två förutsättningar för att bestämmelsen ska kunna tillämpas anges i första stycket. Enligt första punkten krävs att leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater. Detta innebär att leveransen på något sätt ska komma styrkorna till godo. Leveransen behöver dock inte ske direkt till styrkorna, vilket förtydligas i andra punkten. Enligt den ska varorna användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Att användandet ska ske ”av eller för” styrkorna innebär att även leveranser till ett företag som ska använda varorna när det fullgör ett kontrakt med de amerikanska styrkorna omfattas. Företagets användning sker då ”för” styrkorna. Användningen kan även ske av den civilpersonal som följer med styrkorna eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Militära serviceverksamheter är integrerade delar av de amerikanska styrkornas verksamhet som ibland kan utföras av organisationer eller leverantörer. Det kan exempelvis vara fråga om utbildning eller försäljning av varor som riktar sig specifikt till styrkans medlemmar. Se vidare avsnitt 7.2.7.

I andra stycket anges vissa ytterligare krav för att undantaget ska gälla. Av första punkten följer att det ska vara en sådan situation där skattefrihet hade gällt för köparen av varan enligt 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Det är därvid situationen för den som den godkände lagerhållaren levererar varorna till som avses, dvs. de amerikanska styrkorna eller leverantören. Skattefrihet gäller således genom hänvisningen till 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall i den utsträckning som skattefrihet för köparen följer av DCA-avtalet. Av andra punkten följer att den som vill köpa varorna skattefritt måste kunna uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna som visar att förutsättningarna för skattefriheten är uppfyllda. Intyget är således i normalfallet inte enbart ett bevismedel, utan ett formellt krav för att få medge skattefrihet direkt vid köpet. Av tredje punkten följer att det av fakturan ska framgå att leveransen sker utan punktskatt. Genom att sådan information tas in i fakturan blir det tydligt såväl mellan säljare och köpare som för Skatteverket om försäljningen avser skattefria varor eller inte.

I tredje stycket finns ett bemyndigande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet på att uppvisa ett intyg. Detta skulle exempelvis kunna vara aktuellt om det i vissa situationer finns anledning att förenkla förfarandet och det av omständigheterna är tydligt att förutsättningarna är uppfyllda och att varorna är avsedda för de amerikanska styrkorna.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

14 b § Skatteverket ska efter ansökan besluta om återbetalning av skatt på varor som har förvärvats av

1. en utländsk beskickning, ett karriärkonsulat i Sverige eller en sådan internationell organisation som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,
2. en medlem av den diplomatiska personalen vid en utländsk beskickning i Sverige eller en karriärkonsul vid ett utländskt konsulat i Sverige, under förutsättning att medlemmen eller karriärkonsuln inte är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige, eller
3. väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land, för styrkornas eget bruk, för civilpersonal som följer med dem eller för mässar och marketenterier, om dessa styrkor deltar i en försvarsinsats för att genomföra en unionsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets-och försvarspolitiken.

Medlemsstaters ombud vid en internationell organisation med säte i Sverige och personal hos en sådan organisation har efter ansökan rätt till återbetalning enligt första stycket, om Sverige har träffat överenskommelse med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation om detta.

Vid återbetalning av skatt enligt denna paragraf eller 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska de belopp som följer av 7 a och 7 b §§ vid tidpunkten för förvärvet av varan tillämpas om det inte kan visas att skatt har betalats för varan med högre belopp.

Genom paragrafen, som är ny, införs en möjlighet till skattefrihet för vissa skattebefriade subjekt.

I första och andra stycket anges de subjekt som har rätt till skattefrihet enligt den nya bestämmelsen. Skattefriheten enligt första och andra styckena har samma omfattning och, förutom vissa språkliga ändringar, utformning som i lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, lagen (2022:155) om tobaksskatt och lagen (2022:156) om alkoholskatt. Den nya möjligheten till återbetalning gäller för förvärv som sker efter ikraftträdandet av lagen.

Av tredje stycket följer att de schablonbelopp som finns i 7 a § ska tillämpas vid återbetalning av skatt om det inte kan visas att skatt har betalats för varan med högre belopp. Av 7 b § följer att de i 7 a § angivna schablonbeloppen omräknas årligen. Det belopp som ska tillämpas vid återbetalningen är det omräknade belopp som gäller vid tidpunkten för förvärvet. Detta gäller såväl vid återbetalning enligt denna paragraf som vid återbetalning enligt 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Bestämmelsen kommer genom hänvisningen till skatteförfarandelagen bli tillämplig bl.a. vid återbetalning i de fall skattefrihet följer av DCAavtalet.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

10.17Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter

13 a § En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på e-vätskor eller andra nikotinhaltiga produkter som har levererats inom Sverige av lagerhållaren, om

1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater, och

2.varorna ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

Avdrag får endast göras om

1. skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varorna,
2. ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda,
3. det av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

10.18Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:370) om fordons registrering och användning

6 § Bestämmelserna i 5 § gäller inte i fråga om

1. fordon som används uteslutande inom inhägnade järnvägs-, eller industriområden, inhägnade tävlingsområden eller andra liknande inhägnade områden,
2. släpvagnar som dras av traktorer, motorredskap klass II eller sådana tunga terrängvagnar som är konstruerade för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen, om fordonen i det enskilda fallet används endast på motsvarande sätt som en traktor skatteklass II,
3. fordon som används kortaste lämpliga väg till eller från ett besiktningsorgan enligt 4 kap. 2 § fordonslagen (2002:574) för registreringsbesiktning eller, i fråga om fordon som har förts in i Sverige för testkörning enligt 16 § första stycket 4, för kontrollbesiktning, eller fordon som används kortaste lämpliga väg till eller från ett provningsorgan för provning inför ett enskilt godkännande,
4. fordon som vid besiktning eller inspektion av en polisman eller en sådan besiktningstekniker, bilinspektör eller tekniker som avses i fordonslagen provkörs

iden utsträckning som behövs för att förrättningen ska kunna genomföras,

5. fordon som provkörs vid provning inför ett enskilt godkännande i den utsträckning som behövs för att provningen ska kunna genomföras,
6. fordon som provkörs av den som Trafikverket särskilt förordnat att utföra haveriundersökning eller av den som Transportstyrelsen särskilt förordnat att utöva tillsyn enligt produktsäkerhetslagen (2004:451) eller att handlägga ett ärende enligt fordonslagen,
7. ombyggda eller amatörbyggda fordon som provkörs inför en registreringsbesiktning eller ett enskilt godkännande av den som Transportstyrelsen särskilt förordnat att utföra sådan provkörning,
8. fordon som används med stöd av saluvagnslicens enligt 11 §, eller
9. fordon och släpfordon som tillhör en amerikansk styrka, en medlem av en sådan styrka, en anhörig till en sådan medlem eller en utländsk leverantör till styrkan och som finns i landet inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

I fall som avses i första stycket 3 ska handlingar som visar avtalad tid hos besiktningsorganet eller provningsorganet medföras och på tillsägelse visas upp för en polisman eller en bilinspektör.

Om en polisman finner anledning att anta att ett fordon som anträffas i trafik inte är i föreskrivet skick, tillämpas första stycket 4.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka fordon som är undantagna från registreringsplikten i 5 §. Genom en ny punkt 9 undantas även fordon och släpfordon som tillhör en amerikansk styrka, en medlem av en sådan styrka, en anhörig till en sådan medlem eller en utländsk leverantör till styrkan, och som finns i landet inom ramen för DCA-avtalet. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Vad som avses med amerikansk styrka, anhörig och utländsk leverantör till styrkan framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Syftet med den nya punkten är att fordon som tillhör någon av de aktuella personkategorierna ska få föras i trafik i Sverige utan att fordonen behöver registreras i det svenska vägtrafikregistret. Bestämmelsen innebär dock inte ett förbud mot registrering i registret. Den som vill få sitt fordon registrerat har möjlighet att på överenskommet sätt ansöka om registrering.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.19.

10.19Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd

3 a § Regeringen får besluta att 10 § första stycket 1, 2 och 4, 10 § andra stycket, 13 § och 19 § första stycket polislagen (1984:387) ska gälla även för amerikansk militär personal som befinner sig i Sverige inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete när sådan personal agerar för att upprätthålla ordningen inom den amerikanska styrkan.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen att genom förvaltningsbeslut ge amerikanska styrkor rätt att vidta åtgärder för att upprätthålla ordningen inom de egna styrkorna oavsett var i Sverige de befinner sig. De befogenheter som kan komma i fråga för amerikansk militär personal vid upprätthållande av ordning inom den egna styrkan anges i paragrafen. I 13 § polislagen (1984:387) regleras förutsättningarna för avvisande, avlägsnande och tillfälligt omhändertagande av den som gör sig skyldig till ordningsstörning eller beter sig på ett sådant sätt att det föreligger fara för att hon eller han ska begå brott. Bestämmelserna i 19 § första stycket polislagen reglerar rätten att göra kroppsvisitation i samband med att någon berövas friheten eller avlägsnas. Kroppsvisitation får då ske i två fall – dels när sådan är nödvändig av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål ska kunna tas omhand, dels när det är nödvändigt för att identiteten hos den mot vilken ingripandet görs ska kunna fastställas. Bestämmelserna i 10 § första stycket 1, 2 och 4 polislagen ger amerikansk militär personal rätt att, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i ett antal specifika fall. Våld får för det första användas om en medlem av den amerikanska styrkan möts med våld eller hot om våld. För det andra om någon som ska häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller en medlem av styrkan annars möts av motstånd när han eller hon ska verkställa ett sådant frihetsberövande. För amerikansk militär personal kan det bli aktuellt att använda våld enligt bestämmelsen när ett tillfälligt omhändertagande verkställs enligt 13 §. För det tredje får våld användas om en medlem av styrkan med laga stöd ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken eller vid genomsökning på distans. För amerikansk militär personal utgör bestämmelsen stöd för att använda våld i samband med ett avvisande eller avlägsnande enligt 13 § eller i samband med kroppsvisitation enligt 19 § första stycket. För att våld mot person ska få användas i de fall som avses i första stycket fjärde punkten krävs att medlemmen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd (10 § andra stycket polislagen).

Den tidigare bestämmelsen om att finsk militär personal omfattas av svenskt tjänstefelsansvar (20 kap. 1 § brottsbalken) upphävs.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.6.

7 § En amerikansk styrka och en utländsk leverantör till styrkan får inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet och tandvårdsverksamhet i Sverige när vårdtagarna ingår i den amerikanska styrkan, är anhöriga till medlemmar av styrkan eller leverantörer till styrkan. Verksamheten får bedrivas i enlighet med de bestämmelser som gäller i Amerikas förenta stater.

En vårdtagare som tar emot sådan vård som avses i första stycket omfattas inte av svenska regler om hälso- och sjukvård och tandvård.

Paragrafen, som är ny, reglerar amerikanska styrkors och utländska leverantörer till styrkornas rätt att bedriva hälso- och sjukvårds- och tandvårdsverksamhet i Sverige inom ramen för DCA-avtalet.

Av första stycket framgår att en amerikansk styrka och en utländsk leverantör till styrkan får bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet och tandvårdsverksamhet i Sverige inom ramen för DCA-avtalet när vårdtagarna ingår i den amerikanska styrkan, är anhöriga till medlemmar av styrkan eller leverantörer till styrkan. Vården får under sådana förhållanden utövas i enlighet med amerikansk lagstiftning. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Vad som avses med en amerikansk styrka, en utländsk leverantör till styrkan, en anhörig till en medlem av styrkan och en leverantör till styrkan framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Av andra stycket framgår att en vårdtagare som tar emot sådan vård som avses i första stycket inte omfattas av bestämmelser i svensk rätt om hälso- och sjukvård och tandvård. Det innebär således att amerikansk rätt kommer att gälla för dessa vårdtagare.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.14.

8 § Sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att bedriva sådan verksamhet som avses i 7 och 9 §§ får föras in till och ut från Sverige samt användas i Sverige i enlighet med de bestämmelser som gäller i Amerikas förenta stater.

I paragrafen, som är ny, regleras att sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att bedriva sådan verksamhet som avses i 7 och 9 §§ får föras in till och ut från Sverige samt användas i Sverige i enlighet med amerikansk lagstiftning. Det kan alltså vara fråga om såväl vårdsom försäljningsverksamhet. Med sjukvårdsprodukter avses detsamma som i 2 kap. 8 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Övrig utrustning kan t.ex. omfatta blodprodukter som inte är att anse som sjukvårdsprodukter (se s. 81).

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.14.

9 § En militär serviceverksamhet som inrättats av en amerikansk styrka för att i Sverige tillhandahålla service till medlemmar av styrkan eller deras anhöriga omfattas inte av svenska regler om tillstånd och tillsyn.

Genom paragrafen, som är ny, undantas amerikanska styrkors militära serviceverksamheter från svenska regler om tillstånd och tillsyn. Bestämmelsen omfattar sådana serviceverksamheter som inrättats av en amerikansk styrka i Sverige för att tillhandahålla service till medlemmar av styrkan eller deras anhöriga. Vad som avses med en militär serviceverksamhet, en amerikansk styrka och en anhörig framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Svenska regler om tillstånd och tillsyn som rör inrättandet och bedrivandet av en militär serviceverksamhet ska därmed inte tillämpas i fråga om den verksamheten. Bestämmelsen ska tolkas brett och omfattar t.ex. också bestämmelser om registrering och godkännande av verksamheten samt annan kontroll än tillsyn.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.16.

10 § En medlem av en amerikansk styrka och en utländsk leverantör till styrkan får, inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, i Sverige utföra tjänster för styrkans personal, personalens anhöriga eller leverantörer till styrkan, samt för andra personer som gemensamt har bestämts av Sverige och Amerikas förenta stater, utan krav på svensk yrkeslegitimation, yrkeslicens eller motsvarande krav på tillstånd.

Första stycket gäller under förutsättning att den enskilde har en gällande amerikansk yrkeslegitimation eller yrkeslicens eller en sådan legitimation eller licens från en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller andra lämpliga yrkeskvalifikationer som godtas av amerikanska myndigheter.

Paragrafen, som är ny, reglerar rätten för medlemmar av amerikanska styrkor och utländska leverantörer till styrkorna att, inom ramen för DCAavtalet, i Sverige få utöva yrken utan krav på svensk yrkeslegitimation eller liknande krav på tillstånd.

I första stycket anges vilken personal som, inom ramen för DCA-avtalet, får utföra tjänster i Sverige utan krav på svensk yrkeslegitimation, yrkeslicens eller motsvarande krav på tillstånd. Det ska vara fråga om militär eller civil personal som tillhör en amerikansk styrka eller personal tillhörande en utländsk leverantör till en sådan styrka. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Vad som avses med en amerikansk styrka, en utländsk leverantör till styrkan, en anhörig och en leverantör till styrkan framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Genom andra stycket avgränsas bestämmelsen i första stycket. Det krävs nämligen att den enskilde har en gällande amerikansk yrkeslicens eller motsvarande tillstånd eller en sådan licens eller ett sådant tillstånd från en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller andra lämpliga yrkeskvalifikationer som har godkänts av amerikanska myndigheter. Exempel på en sådan amerikansk myndighet är USA:s försvarsdepartement.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.15.

11 § För arbete som utförs av en arbetstagare som är anställd hos en utländsk leverantör till en amerikansk styrka inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete ska arbetstidslagen (1982:673) inte gälla.

Första stycket gäller endast arbete som utförs av en sådan arbetstagare som inte är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige.

I paragrafen, som är ny, regleras ett undantag från arbetstidslagen (1982:673).

Med hänsyn till att arbetstidslagen som utgångspunkt gäller för allt arbete som utförs i Sverige införs genom första stycket ett undantag från lagen i förhållande till sådant arbete som utförs av den som är anställd hos en utländsk leverantör till en amerikansk styrka inom ramen för DCAavtalet. Eventuellt arbete som utförs hos en annan arbetsgivare vid sidan av anställningen hos en sådan leverantör omfattas inte av bestämmelsen. Med utländsk leverantör avses här endast den juridiska person som varken är registrerad eller har hemvist i Sverige enligt svensk lag, och som befinner sig på svenskt territorium inom ramen för ett avtal eller underleverantörsavtal med USA:s försvarsdepartement om att tillhandahålla varor och tjänster i samband med verksamhet som omfattas av DCA-avtalet. Svenskregistrerade företag omfattas således inte. Utländsk leverantör har därmed samma betydelse som amerikansk leverantör i DCA-avtalet. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Av andra stycket framgår att det endast är arbete som utförs av en arbetstagare som inte är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige som undantas från arbetstidslagen. Preciseringen följer den definition av anställda hos amerikanska leverantörer som finns i artikel 2 punkten 4 i DCA-avtalet.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.20.

10.20Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt

11 kap.

Avdrag i samband med skattefrihet enligt lagen om immunitet och privilegier i vissa fall

8 § En upplagshavare eller godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på varor som har levererats inom Sverige av upplagshavaren eller lagerhållaren, om

1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater, och
2. varorna ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

Avdrag får endast göras om

1. skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varorna,
2. ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda, och
3. det av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

måste kunna uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda. Intyget är således i normal-fallet inte enbart ett bevismedel, utan ett formellt krav för att få medge skattefrihet direkt vid köpet. Av tredje punkten följer att det av fakturan ska framgå att leveransen sker utan punktskatt. Genom att sådan informationen tas in i fakturan blir det tydligt såväl mellan säljare och köpare som för Skatteverket om försäljningen avser skattefria varor eller inte.

I tredje stycket finns ett bemyndigande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet på att uppvisa ett intyg. Detta skulle exempelvis kunna vara aktuellt om det i vissa situationer finns anledning att förenkla förfarandet och det av omständigheterna är tydligt att förutsättningarna är uppfyllda och att varorna är avsedda för de amerikanska styrkorna.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

10.21Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt

11 kap.

Avdrag i samband med skattefrihet enligt lagen om immunitet och privilegier i vissa fall

6 § En upplagshavare får göra avdrag för skatt på varor som har levererats inom Sverige av upplagshavaren, om

1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater, och

2.varorna ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

Avdrag får endast göras om

1. skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varorna,
2. ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda, och
3. det av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om avdrag för skatt på alkoholvaror i vissa fall. Genom bestämmelserna genomförs den möjlighet till skattefrihet direkt vid köpet som följer av artikel 16 punkten 2 i DCAavtalet.

Av första stycket följer att en upplagshavare får göra avdrag för skatt på alkoholvaror som levereras inom Sverige under vissa förutsättningar. Tillämpning av bestämmelsen är valfri för den som levererar varorna. Även om förutsättningarna är uppfyllda kan de amerikanska styrkorna alltså inte kräva att få skattefrihet direkt vid köpet. Om en säljare väljer att inte ge skattefrihet direkt vid köpet hanteras skattefriheten genom återbetalning.

Två förutsättningar för att bestämmelsen ska kunna tillämpas anges i första stycket. Enligt första punkten krävs att leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater. Detta innebär att leveransen på något sätt ska komma styrkorna till godo. Leveransen behöver dock inte ske direkt till styrkorna, vilket förtydligas i andra punkten. Enligt den ska varorna användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Att användandet ska ske ”av eller för” styrkorna innebär att även leveranser till ett företag som ska använda varorna när det fullgör ett kontrakt med de amerikanska styrkorna omfattas. Företagets användning sker då ”för” styrkorna.

Användningen kan även ske av den civilpersonal som följer med styrkorna eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Militära serviceverksamheter är integrerade delar av de amerikanska styrkornas verksamhet som ibland kan utföras av organisationer eller leverantörer. Det kan exempelvis vara fråga om utbildning eller försäljning av varor som riktar sig specifikt till styrkans medlemmar. Se vidare avsnitt 7.2.7.

I andra stycket anges vissa ytterligare krav för att avdrag ska få göras. Av första punkten följer att det ska vara en sådan situation där skattefrihet hade gällt för köparen av varan enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Det är därvid situationen för den som upplagshavaren levererar varorna till som avses, dvs. de amerikanska styrkorna eller leverantören. Skattefrihet gäller således genom hänvisningen till 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall i den utsträckning som skattefrihet för köparen följer av DCA-avtalet. Av andra punkten följer att den som vill köpa varor skattefritt måste kunna uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna som visar att förutsättningarna för skattefriheten är uppfyllda. Intyget är således i normalfallet inte enbart ett bevismedel, utan ett formellt krav för att få medge skattefrihet direkt vid köpet. Av tredje punkten följer att det av fakturan ska framgå att leveransen sker utan punktskatt. Genom att sådan informationen tas in i fakturan blir det tydligt såväl mellan säljare och köpare som för Skatteverket om försäljningen avser skattefria varor eller inte.

I tredje stycket finns ett bemyndigande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet på att uppvisa ett intyg. Detta skulle exempelvis kunna vara aktuellt om det i vissa situationer finns anledning att förenkla förfarandet och det av omständigheterna är tydligt att förutsättningarna är uppfyllda och att varorna är avsedda för de amerikanska styrkorna.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

10.22Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (2023:200)

3kap.

4§ Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av varor inte föremål för mervärdesskatt enligt denna lag, om

1. förvärvet görs av en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, och
2. en leverans av varorna inom landet skulle vara undantagen från skatteplikt enligt

–10 kap. 69, 70, 71, 72 eller 73 § om leveranser avseende fartyg och luftfartyg,

–10 kap. 78 § om leveranser av motorfordon till utländska beskickningar m.fl., eller

–10 kap. 93 a § om leveranser till väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater.

I paragrafen anges vissa fall då unionsinterna förvärv inte är föremål för mervärdesskatt.

Ändringen innebär att 10 kap. 93 a § om leveranser till väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater läggs till i listan över de fall när unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt. Ett unionsinternt förvärv som görs av en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person ska alltså inte beskattas om en leverans av varorna inom landet skulle vara undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 93 a §.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

5 § Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av varor inte heller föremål för mervärdesskatt om förvärvet görs under sådana förutsättningar att det skulle medföra rätt till återbetalning enligt 14 kap. 60–67 c §§.

Om villkoren enligt första stycket upphör att vara uppfyllda för att det inte längre skulle finnas rätt till återbetalning enligt 14 kap. 66 §, ska Europeiska kommissionen eller den byrå eller det organ som har förvärvat varorna underrätta Skatteverket. Det unionsinterna förvärvet ska då vara föremål för mervärdesskatt enligt de förutsättningar som gällde vid den tidpunkt då villkoren upphörde att vara uppfyllda.

I paragrafen anges vissa fall då unionsinterna förvärv inte är föremål för mervärdesskatt.

Genom ändringen i första stycket läggs nya 14 kap. 67 a och 67 b §§ till i listan över när unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt. Ett unionsinternt förvärv ska alltså inte beskattas om förvärvet görs under sådana förutsättningar att det skulle medföra rätt till återbetalning enligt 14 kap. 67 a eller 67 b §.

Tidigare 14 kap 67 a § benämns numera 14 kap. 67 c §, men omfattas fortfarande av hänvisningen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

normalt antingen ha avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten på sådan import eller rätt till återbetalning enligt nya 14 kap. 67 a §. Ett krav för att importen ska undantas är att varorna ska användas av styrkorna själva, den civilpersonal som följer med dem eller styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Att varan ska ”användas” kan i vissa fall inkludera försäljning. Exempelvis har vissa militära serviceverksamheter till uppgift att sälja varor till styrkans medlemmar. Sådan försäljning innebär att varorna används av den militära serviceverksamheten, och att styrkornas import av varorna undantas från skatteplikt.

Enligt andra stycket undantas från skatteplikt även import som görs av medlemmarna av de amerikanska styrkorna, inklusive civilpersonal, eller deras anhöriga, om varorna ska användas för privat bruk. Med ”anhöriga” avses i DCA-avtalet sådana familjemedlemmar som är ekonomiskt, juridiskt eller hälsomässigt beroende av en medlem av styrkorna, försörjs av och bor tillsammans med medlemmen och har fått tillåtelse av de amerikanska styrkorna att följa med styrkorna till Sverige (jämför artikel 2 i avtalet).

Av tredje stycket framgår att undantagen från skatteplikt bara gäller i den omfattning som framgår av DCA-avtalet, se främst artiklarna 18 och 19, men även artiklarna 2 och 21.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

61 b § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som inte omfattas av 61 a § och som görs av väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato om varorna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier, när dessa styrkor deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från mervärdesskatt vid import som görs av väpnade styrkor tillhörande en stat som är medlem i Nato.

Genom ändringen undantas sådan import som omfattas av 61 a § från tillämpningsområdet. Det innebär att de amerikanska styrkornas skattefrihet vid import i första hand regleras av 61 a §, även om USA är medlem i Nato.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

93 a § Den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster som inte har något annat land som destinationsland får välja att undanta leveransen eller tillhandahållandet från skatteplikt om

1. leveransen eller tillhandahållandet är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater,
2. varorna eller tjänsterna ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter, och
3. förvärvaren kan uppvisa ett intyg från de väpnade styrkorna som visar att förutsättningarna i 1 och 2 är uppfyllda.

Undantagen från skatteplikt gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

kontrakt med de amerikanska styrkorna. Kretsen kommer i praktiken att begränsas av vilka aktörer de amerikanska styrkorna väljer att utfärda intyg till. En annan situation som omfattas av bestämmelsen är sådan försäljning som sker inom ramen för de militära serviceverksamheterna. Så länge sådan försäljning riktar sig till den personkrets som omfattas av verksamhetens uppdrag, vilket normalt är styrkans medlemmar eller deras anhöriga, anses leveransen eller tillhandahållandet vara till för de väpnade styrkorna (första punkten). Styrkorna har inrättat de militära serviceverksamheterna för att tillhandahålla vissa varor och tjänster till en bestämd personkrets, vilket innebär att leveransen eller tillhandahållandet är till för styrkorna även i fall då varan eller tjänsten i slutänden används för privat bruk av en medlem av styrkan. Vid sådan försäljning anses varorna även användas av eller för styrkorna (andra punkten). Ett sista exempel på när regeln blir tillämplig är Försvarsmaktens tillhandahållande av bränsle och liknande till de amerikanska styrkorna. Ett exempel på en situation då reglerna inte blir tillämpliga är då medlemmar av styrkorna eller deras anhöriga köper varor eller tjänster för privat bruk från någon annan leverantör än en militär serviceverksamhet. Leveransen eller tillhandahållandet anses då inte vara till för de väpnade styrkorna. Skattefrihet i de situationerna hanteras i stället genom återbetalning, se 14 kap. 67 b §.

Av andra stycket framgår att undantagen från skatteplikt bara gäller i den omfattning som framgår av DCA-avtalet, se främst artikel 16, men även artiklarna 2, 17 och 21.

I tredje stycket finns ett bemyndigande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer en möjlighet meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet att förvärvaren kan uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna. Det skulle exempelvis kunna bli aktuellt när det av omständigheterna är tydligt att förutsättningarna är uppfyllda, såsom när Försvarsmakten tillhandahåller bränsle direkt till amerikanska militärfordon eller när en militär serviceverksamhet säljer varor direkt till amerikanska soldater inom ett avgränsat område.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

13 kap.

10 § En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 och 8 §§, i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina transaktioner inom landet som är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

– 13 § om läkemedel,

– 26 § första stycket 2 om framställning och distribution av periodiska publikationer,

– 34 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,

– 42 eller 46 § om unionsinterna leveranser av varor,

– 52 § om transporttjänster – Azorerna och Madeira,

– 63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,

– 64, 65, 66 eller 67 § om export,

– 68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,

– 69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,

– 71 eller 72 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,

–73 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg,

–74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–76 eller 77 § om vissa leveranser av varor avseende fartyg och luftfartyg,

–78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,

–84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-organ och andra internationella organisationer,

–88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-organ eller byråer för att hantera covid-19-pandemin,

–89, 90 eller 91 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,

–93 eller 93 a § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern,

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU,

–96 § om exportbutiker, eller

–97 § om leveranser vid användning av ett elektroniskt gränssnitt.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 och 5 §§ om varor i vissa lager.

I paragrafen finns bestämmelser om avdragsrätt för transaktioner som är undantagna från skatteplikt, s.k. kvalificerade undantag.

Genom en ändring i första stycket läggs 10 kap. 93 a § till i uppräkningen. Det innebär att en beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt även om varorna eller tjänsterna används för transaktioner inom landet som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 10 kap. 93 a §. Eftersom regeln i 10 kap. 93 a § är valfri för säljaren krävs det att skattefriheten faktiskt har tillämpats för att det ska bli aktuellt med avdragsrätt enligt 13 kap. 10 §. Om säljaren har valt att inte tillämpa skattefrihet avgörs avdragsrätten av ordinarie regler, även om säljaren skulle ha haft rätt att tillämpa skattefrihet.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

14 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– återbetalning till beskattningsbara personer etablerade i andra EU-länder (3–

32§§),

–återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU (33–48 §§),

–återbetalning vid viss import (49 och 50 §§),

–återbetalning till den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt (51–54 §§),

–återbetalningsansökningar riktade till andra EU-länder (55–58 §§),

–återbetalning till hjälporganisationer (59 §),

–återbetalning till utländska beskickningar m.fl. (60–63 §§),

–återbetalning till EU och vissa EU-organ (64–66 §§),

–återbetalning till väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land (67 §),

–återbetalning till väpnade styrkor som tillhör part i Nato (67 a–c §§),

–gemensamma bestämmelser för 59–67 c §§ (68 och 69 §§),

–att återbetalningsrätten ska styrkas (70 §),

4 § Den beskattningsbara personen får inom landet ha tillhandahållit transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsättning att tillhandahållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,

–68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,

–74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–89 eller 90 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,

–93 eller 93 a § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.

I paragrafen finns bestämmelser om att vissa inom landet tillhandahållna tjänster inte hindrar återbetalning av skatt för en beskattningsbar person etablerad i ett annat EU-land, under förutsättning att de är undantagna från skatteplikt, s.k. tillåtna tjänster.

Genom ändringen i första stycket läggs 10 kap. 93 a § till i uppräkningen över sådana tjänster.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

34 § Den beskattningsbara personen får inom landet ha tillhandahållit transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsättning att tillhandahållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,

–68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,

–74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–89 eller 90 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,

–93 eller 93 a § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner utanför EU.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.

som inte är etablerad i något EU-land, under förutsättning att de är undantagna från skatteplikt.

Genom ändringen i första stycket läggs 10 kap. 93 a § till i uppräkningen över sådana tjänster.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

67 a § Väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och tjänster som inte har något annat land som destinationsland, om varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor, den civilpersonal som följer med dem eller styrkornas mässar, marketenterier eller andra liknande militära serviceverksamheter.

Den som har levererat en vara eller tillhandahållit en tjänst till styrkorna har också efter ansökan rätt till återbetalning enligt första stycket, i den utsträckning det inte finns rätt till avdrag för ingående skatt. Detta gäller dock inte staten, kommuner, kommunalförbund eller samordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Rätten till återbetalning gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars-samarbete.

Möjligheten till återbetalning gäller dock inte för staten, kommuner, kommunalförbund eller samordningsförbund som avses i 4 § lagen

(2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Dessa aktörer kompenseras för den ingående mervärdesskatten på andra sätt.

Av tredje stycket framgår att rätten till återbetalning bara gäller i den omfattning som framgår av DCA-avtalet, se främst artikel 16, men även artiklarna 2 och 21.Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

67 b § Medlemmar av väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater, inklusive civilpersonal, och deras anhöriga har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt för förvärv av varor eller tjänster som inte har något annat land som destinationsland om förvärvet görs för privat bruk.

Rätten till återbetalning gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om återbetalning av skatt för enskilda inom ramen för DCA-avtalet.

I första stycket finns bestämmelser om att medlemmar av väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater, inklusive civilpersonal, och deras anhöriga har rätt till återbetalning av ingående skatt under vissa förutsättningar. Med ”anhöriga” avses i DCA-avtalet sådana familjemedlemmar som är ekonomiskt, juridiskt eller hälsomässigt beroende av en medlem av styrkorna, försörjs av och bor tillsammans med medlemmen och har fått tillåtelse av de amerikanska styrkorna att följa med styrkorna till Sverige (jämför artikel 2 i avtalet). Eftersom det är fråga om en återbetalning av skatt krävs att beskattning har skett. Liksom för övriga återbetalningar krävs en ansökan. Ett villkor för återbetalning är att förvärvet inte får ha något annat land som destinationsland. Det innebär exempelvis att det inte är möjligt att få återbetalning för leveranser till andra länder som har beskattats i Sverige. Förvärvet ska vidare ha gjorts för privat bruk. Om en medlem av de väpnade styrkorna förvärvar en vara i syfte att direkt sälja den vidare finns ingen rätt till återbetalning. Att en vara har sålts behöver dock i sig inte utesluta återbetalning. Om till exempel en medlem av styrkorna köper en vara och använder den privat, men sedan säljer den när medlemmens stationering avslutas och den ska lämna Sverige finns fortfarande en rätt till återbetalning. Det avgörande är om själva förvärvet var för privat bruk.

Av andra stycket framgår att rätten till återbetalning bara gäller i den omfattning som framgår av DCA-avtalet, se främst artikel 17, men även artikel 2.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

67 c § Väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och tjänster, om

1. varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier,
2. styrkorna deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna, och
3. det inte finns rätt till återbetalning enligt 67 a §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt till återbetalning av mervärdesskatt för väpnade styrkor som tillhör en stat som är medlem i Nato.

Genom ändringen läggs det till en ny tredje punkt som reglerar förutsättningarna för återbetalning. Enligt den nya punkten får det inte finnas rätt till återbetalning enligt 67 a §. Det innebär att de amerikanska styrkornas rätt till återbetalning i första hand regleras av 67 a §, även om Amerikas förenta stater är medlem i Nato.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

Gemensamma bestämmelser för 59–67 c §§

68 § Skatteverket ska fatta beslut om återbetalning enligt 59–67 c §§. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om förfarandet vid återbetalning enligt 59–67 c §§.

Paragrafen innehåller gemensamma bestämmelser för undantag från mervärdesskatt som hanteras genom återbetalning.

Genom ändringen i första stycket läggs de nya 67 a och 67 b §§ till i uppräkningen. Det innebär att det är Skatteverket som ska fatta beslut om återbetalning avseende 67 a och 67 b §§. Tidigare 67 a § benämns numera 67 c § och omfattas fortsatt av uppräkningen.

Andra stycket innehåller en upplysning om att regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om förfarandet vid återbetalning. Genom ändringen läggs nya 67 a och 67 b §§ till i uppräkningen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

70 § Rätten till återbetalning enligt 3–54 §§ och 59–67 c §§ ska styrkas.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att rätten till återbetalning enligt vissa bestämmelser ska styrkas.

Bestämmelsen justeras så att den omfattar nya 67 a och 67 b §§. Tidigare 67 a § benämns numera 67 c §, men omfattas fortfarande. Även om det inte finns något formellt krav på att uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna (se 10 kap. 93 a §) vid en ansökan om återbetalning är ett sådant intyg normalt ett lämpligt bevismedel för att visa ett en leverans eller ett tillhandahållande är avsett för de amerikanska styrkorna.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

74 § En begäran om omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning enligt 59–67 c §§ ska ha kommit in till Skatteverket inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det. I övrigt gäller bestämmelserna i 66 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) vid omprövning av ett sådant beslut.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förfarandet vid omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning av mervärdesskatt.

Bestämmelserna justeras så att den omfattar nya 67 a och 67 b §§. Tidigare 67 a § benämns numera 67 c §, men omfattas fortfarande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

9 § I årsomsättningen ingår också värdet av transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–13 § om läkemedel,

–26 § första stycket 2 om framställning och distribution av periodiska publikationer,

–34 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,

–64, 65, 66 eller 67 § om export,

–68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,

–69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,

–71 eller 72 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,

–73 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg,

–74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–76 § om flygbensin och flygfotogen,

–78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,

–84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-organ och andra internationella organisationer,

–88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-organ eller byråer för att hantera covid-19-pandemin,

–89, 90 eller 91 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,

–93 eller 93 a § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU.

Av paragrafen framgår att värdet av vissa undantagna leveranser och tillhandahållanden också ska ingå vid beräkningen av årsomsättning.

Ändringen innebär att nya 10 kap. 93 a § läggs till i uppräkningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

20kap.

21§ Från skatteplikt undantas en leverans av varor som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel, under förutsättning att leveransen görs i enlighet med någon av följande bestämmelser om undantag i 10 kap.:

–64, 65 eller 66 § om export,

–69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,

–71 § 2 a eller 3 om leverans av varor för försäljning ombord,

–73 § om leverans av varor för försäljning ombord på krigsfartyg,

–78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,

–84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-organ och andra internationella organisationer,

–88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-organ eller byråer för att hantera covid-19-pandemin,

–92 § om leverans av varor till väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,

–93 eller 93 a § om leverans av varor till väpnade styrkor som tillhör part i Nato, eller

–94 § om leverans av varor till vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern.

I paragrafen finns bestämmelser om att leveranser av varor som omfattas av vinstmarginalbeskattning ska undantas från skatteplikt om de görs i enlighet med vissa uppräknade bestämmelser i 10 kap.

Ändringen innebär att nya 10 kap. 93 a § läggs till i uppräkningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

24 kap.

3 § Beslut av Skatteverket som överklagas till en förvaltningsrätt ska tas upp av Förvaltningsrätten i Falun om beslutet gäller ärenden om

1. betalningsskyldighet enligt 10 kap. 79 §,
2. återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person etablerad utanför EU som avses i 14 kap. 33–35 §§ och som ansöker om återbetalning enligt 14 kap. 40 § första stycket,
3. betalningsskyldighet och avräkning enligt 14 kap. 47 §, och
4. återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. 59–67 c §§.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av beslut. Ändringen innebär att det i fjärde punkten görs en hänvisning till nya

14 kap. 67 a och 67 b §§. Det innebär att ett överklagande av Skatteverkets beslut om återbetalning av mervärdesskatt ska tas upp av Förvaltningsrätten i Falun. Tidigare 14 kap. 67 a § benämns numera 67 c §, men omfattas fortfarande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.