Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till ändringar i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd. Förslaget innebär att flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2024 och upphöra att gälla den 31 juli 2025.

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd.

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (2004:1100) om luftfartsskydd ska ha följande lydelse.

11 §1

Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage ska täckas av en avgift. Denna avgift ska tas ut i ett avgiftsutjämningssystem som omfattar alla flygplatser som är säkerhetsgodkända i enlighet med förordning (EG) nr 300/2008. Avgiften ska tas ut för varje avresande passagerare och ska vara lika för alla flygplatser i landet som ingår i avgiftsutjämningssystemet. Avgiften ska tas ut av de flygföretag som transporterar passagerarna.

För en ankommande passagerare som redan blivit föremål för säkerhetskontroll som uppfyller kraven i förordning (EG) nr 300/2008 och som fortsätter sin resa utan att bli kontrollerad på nytt ska någon avgift enligt denna paragraf inte betalas.

Flygplatshavarnas kostnader får till viss del täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2025.

3Ärendet och dess beredning

Inom dåvarande Infrastrukturdepartementet utarbetades under vintern 2021/22 en promemoria om flygplatshavares kostnader för säkerhetskontroller. Promemorian innehåller förslag till en tidsbegränsad lagändring om att nämnda kostnader ska få täckas delvis på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19. Tidsbegränsningen avsåg kalenderåret 2023. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Landsbygds- och infrastrukturdepartementet (dnr LI2023/00994).

I denna proposition behandlas promemorians lagförslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 22 februari 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bilaga 4.

4Tillfällig ändring i avgiftsutjämningssystemet

Regeringens förslag: Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage ska tillfälligt till viss del få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19.

Förslaget att införa en möjlighet till avsteg från avgiftsutjämningssystemet innebär endast att lagenliga förutsättning för detta införs. Ett faktiskt avsteg förutsätter ett riksdagsbeslut om en anslagsökning.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Trafikanalys och Braathens Regional Airlines tillstyrker förslaget i sak. Även International Air Transport Association (IATA), Novair, SAS AB, Sveriges Regionala Flygplatser, Svenskt Näringsliv, Swedavia AB, Transportföretagen – Flyg, Trafikverket och Transportstyrelsen tillstyrker förslaget i sak, men förordar en mer generell utformning av bestämmelsen så att den inte enbart hänför sig till konsekvenser av pandemin. När det gäller tidsbegränsningen anser samtliga nämnda remissinstanser utom Trafikanalys att lagändringen inte ska tidsbegränsas.

i en budgetprocess om behovet uppstår. En sådan tillämpning av bestäm- melsen förutsätter därför att riksdagen beslutar om en anslagsökning.

5Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Den föreslagna lagändringen ska träda i kraft den 1 augusti 2024 och upphöra att gälla den 31 juli 2025.

Regeringens bedömning: Några övergångsbestämmelser behövs inte.

Promemorians förslag avsåg kalenderåret 2023. Remissinstanserna tillstyrker förslaget om ikraftträdande.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Den situation som ändrat förutsättningarna för avgiftsutjämningssystemets tänkta funktion råder fortfarande. Det finns inget skäl att skjuta ett ikraftträdande av den föreslagna lagändringen på framtiden. Den bör därför träda i kraft så snart som möjligt vilket bedöms vara den 1 augusti 2024. Lagändringen bör därefter upphöra att gälla den 31 juli 2025.

Några övergångsbestämmelser bedöms inte behövas.

6Konsekvenser

Om den föreslagna bestämmelsen tillämpas och riksdagen på förslag från regeringen senare beslutar om ett medelstillskott för att undantagsvis låta flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontrollerna till viss del täckas med statliga medel, skulle detta dock medföra ökade utgifter på statens budget.

6.2Konsekvenser för statliga myndigheter

Regeringens bedömning: Förslaget bedöms ha en mindre administrativ påverkan på Transportstyrelsen som kan hanteras inom befintliga ramar.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte lämnat några synpunkter.

Skälen för regeringens bedömning: Transportstyrelsen förvaltar avgiftsutjämningssystemet och fastställer avgifter för säkerhetskontroll. Transportstyrelsen meddelar också de ytterligare föreskrifter som behövs för avgiftsutjämningssystemet. I dessa föreskrifter anges att avgiftens storlek fastställs utifrån flera olika faktorer, bl.a. återföring av tidigare uppkommet underskott eller överskott i avgiftsutjämningssystemet. Eftersom förslaget enbart innebär att det införs en möjlighet att under vissa förutsättningar låta flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontrollerna till viss del täckas på annat sätt än genom en avgift, medför det inga direkta konsekvenser för Transportstyrelsen. Om den föreslagna bestämmelsen tillämpas på så sätt att riksdagen på förslag från regeringen beslutar om ett medelstillskott, skulle detta för Transportstyrelsen egentligen inte medföra något annat än en initial redovisningsmässig hantering. Hanteringen innebär att anvisade medel används för att minska underskottet i avgiftsutjämningssystemet och följaktligen att beräkningsunderlaget för fastställande av avgiften ändras. Sammantaget bedöms det innebära en marginellt ökade administration som kan hanteras inom ram.

konkurrens snedvrids utan stöd. Trafikanalys påtalar att det ur ett tillgänglighetsperspektiv vore en risk att inte följa förslaget eftersom flygtrafiken riskerar att upphöra till följd av de ökade kostnaderna. Skälen för regeringens bedömning: För enskilda har förslaget inga direkta konsekvenser, eftersom det endast innebär en möjlighet att under vissa förutsättningar täcka flygplatshavarnas kostnader på annat sätt än genom en avgift. Däremot kan enskilda i egenskap av resenärer möjligen påverkas indirekt om riksdag och regering senare skulle välja att utnyttja möjligheten. En annan finansiering än enbart avgifter skulle exempelvis kunna bidra till att biljettprisets ökning blir mindre än annars.

Flygplatser, flygföretag och andra aktörer och företag inom luftfarten påverkas inte heller direkt av förslaget, men flygbolagen som betalar avgifterna skulle på motsvarande sätt få lägre kostnader om riksdag och regering väljer att utnyttja den möjlighet som förslaget ger. En annan finansiering av flygplatshavarnas kostnader än genom enbart avgifter skulle därmed kunna ha en positiv påverkan på luftfartens konkurrenskraft.

Som nämnts i avsnitt 5.3 kan förslaget indirekt ha en positiv påverkan på luftfartens konkurrenskraft om riksdag och regering senare skulle välja att utnyttja möjligheten att i vissa fall låta flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage till viss del täckas på annat sätt än genom en avgift. Följaktligen kan även den offentliga servicen i olika delar av landet indirekt gynnas positivt. Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på kommuner.

Förslaget bedöms inte påverka jämställdheten mellan kvinnor och män, brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.

7Författningskommentar

7.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd

11 § Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage ska täckas av en avgift. Denna avgift ska tas ut i ett avgiftsutjämningssystem som omfattar alla flygplatser som är säkerhetsgodkända i enlighet med förordning (EG) nr 300/2008. Avgiften ska tas ut för varje avresande passagerare och ska vara lika för alla flygplatser i landet som ingår i avgiftsutjämningssystemet. Avgiften ska tas ut av de flygföretag som transporterar passagerarna.

För en ankommande passagerare som redan blivit föremål för säkerhetskontroll som uppfyller kraven i förordning (EG) nr 300/2008 och som fortsätter sin resa utan att bli kontrollerad på nytt ska någon avgift enligt denna paragraf inte betalas.

Flygplatshavarnas kostnader får till viss del täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19.

Paragrafen behandlar flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll och hur dessa ska täckas. Övervägandena finns i avsnitt 4.

I ett nytt tredje stycke föreskrivs att flygplatshavarnas kostnader till viss del får täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19. I praktiken är det fråga om att i stället till viss del täcka flygplatsernas kostnader genom statliga medel. Det är alltså flygplatshavarnas kostnader och inte underskottet som sådant som kriteriet ”till viss del” syftar på. Att flygplatshavarnas kostnader endast till viss del får täckas på annat sätt hindrar arrangemang som i praktiken skulle innebära helfinansiering genom statliga medel. En avgift kommer således fortsatt att tas ut. Förutsättningen att det endast får ske om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19 innebär att den grundläggande principen om att kostnaderna ska täckas av en avgift även fortsättningsvis ska gälla. En tillämpning av bestämmelsen förutsätter beslut av riksdagen om medelstillskott. Bestämmelsens giltighetstid är begränsad.

7.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd

11 § Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage ska täckas av en avgift. Denna avgift ska tas ut i ett avgiftsutjämningssystem som omfattar alla flygplatser som är säkerhetsgodkända i enlighet med förordning (EG) nr 300/2008. Avgiften ska tas ut för varje avresande passagerare och ska vara lika för alla flygplatser i landet som ingår i avgiftsutjämningssystemet. Avgiften ska tas ut av de flygföretag som transporterar passagerarna.

För en ankommande passagerare som redan blivit föremål för säkerhetskontroll som uppfyller kraven i förordning (EG) nr 300/2008 och som fortsätter sin resa utan att bli kontrollerad på nytt ska någon avgift enligt denna paragraf inte betalas.

Paragrafen behandlar flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll och hur dessa ska täckas. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ändringen innebär att det tredje stycket tas bort. Möjligheten att till viss del täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll på annat sätt än genom en avgift tas därmed bort från och med den 1 augusti 2025.