Regellättnader på värdepappersmarknaden och några frågor om referensvärden

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen finns förslag till lagstiftningsåtgärder som bör vidtas med anledning av åtgärdspaketet för kapitalmarknadernas återhämtning och som föranleds av ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s prospektförordning och EU:s förordning om värdepapperisering. Förslagen i propositionen omfattar bestämmelser om informationskrav, produktstyrning och handel med råvaruderivat i lagen om värdepappersmarknaden och bestämmelser om hänvisningar till den lagen i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förslagen omfattar även bestämmelser om ingripanden i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering.

Det föreslås också att det i lagen om värdepappersmarknaden ska införas ett nytt undantag från tillståndsplikt för värdepappersrörelse. Undantaget gäller för företag från länder utanför EES när de bedriver handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige. Undantaget ersätter det tidsbegränsade undantag som i dag gäller för vissa brittiska företag.

Därutöver föreslås ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden med anledning av ändringar i EU:s förordning om referensvärden. Förslagen innebär en ändring i bestämmelserna om ingripanden samt att Finansinspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av relevant myndighet enligt EU-förord- ningen.

Ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden som genomför ändringarna i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument föreslås träda i kraft den 28 februari 2022. De ändringar som innebär att vissa upphävda informationskrav på värdepappersinstitut och handelsplatser återinförs ska träda i kraft den 28 februari 2023. Ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning som innebär att anpassningen till de tillfälliga lättnaderna i EU:s prospektförordning tas bort ska träda i kraft den 1 januari 2023. Ändringen i fråga om undantag från tillståndsplikt för handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 december 2021.

Innehållsförteckning

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning.
7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning.
8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering.

annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör,

3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt,
4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som

– avser råvaror,

– kan avvecklas fysiskt,

– inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och

– som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument,

5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk,
6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och
7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som

– avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och

– anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser

1. de produkter som förtecknas i bilaga I, delarna I–XX och XXIV/1, till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eller
2. de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri-och vattenbruksprodukter, om ändring

2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG,

2002/47/EG,2004/25/EG,

2005/56/EG,2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG, tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen, värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till

handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU.

4 b §

I denna lag betyder anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning

1. marknadsföra investerings- eller sidotjänster,
2. ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument,
3. placera finansiella instrument, eller
4. tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader, clearingdeltagare: den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation, clearingorganisation: ett företag som har fått tillstånd enligt 19 kap. eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012, emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet, handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform), handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform, huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är

1. tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller
2. verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat,

kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank-eller kreditföretag som driver bank-eller finansieringsrörelse från filial i Sverige, leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument,

matchad principalhandel: en transaktion

1. där en mellanhand träder in mellan köpare och säljare på ett sådant sätt att mellanhanden under transaktionens utförande aldrig exponeras för marknadsrisk,
2. där båda sidor av transaktionen genomförs samtidigt, och
3. som genomförs till ett pris som innebär att mellanhanden inte gör någon vinst eller förlust, förutom tidigare tillkännagivna arvoden eller avgifter för transaktionen,

moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EESinstitut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

1. annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

multilateralt system: ett system där flera tredjeparters köp-och säljintressen i finansiella instrument kan interagera inom systemet, samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av värdepappersbolag och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, små och medelstora företag: företag som har ett genomsnittligt börsvärde som understeg 200 miljoner euro beräknat på slutkurser för de tre föregående kalenderåren, startkapital:

1.för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 3.1.18 i värde-pappersbolagsdirektivet,

2.för övriga företag, det kapital som avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, strukturerad insättning: en insättning enligt definitionen i 2 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som måste betalas helt på förfallodagen enligt villkor som innebär att eventuell ränta eller premie ska beräknas utifrån

1. ett index eller en kombination av index, med undantag för ränteindex,
2. ett finansiellt instrument eller en kombination av finansiella instrument,
3. en råvara eller en kombination av råvaror eller andra icke-fungibla tillgångar,
4. en valutakurs eller en kombination av valutakurser, eller
5. andra faktorer,

strukturerade finansiella produkter: detsamma som i artikel 2.1.28 i förordningen om marknader för finansiella instrument, teknik för algoritmisk högfrekvenshandel: en teknik för algoritmisk handel som kännetecknas av

1. att infrastrukturen är avsedd att minimera fördröjning (latens) genom samlokalisering, närvärdskap eller elektroniskt höghastighetstillträde,
2. att systemet beslutar när en order ska initieras, genereras, styras eller utföras utan mänsklig medverkan för enskilda handelstransaktioner eller enskilda order, och
3. stor mängd intradagsmeddelanden som utgör order, bud eller annulleringar,

varaktigt medium: ett medel som

1. gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och
2. möjliggör oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett värdepappersbolag i syfte att vidta åtgärder som bolaget avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring

av den finansiella situationen.

2kap. 5 §6

Tillstånd enligt 1 § behövs inte för

1. Sveriges riksbank, Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet,
2. anknutna ombud för de verksamheter som anges i 1 kap. 4 b §,
3. börs som driver verksamhet med stöd av sitt tillstånd,
4. försäkringsföretag med tillstånd enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) och tjänstepensionsföretag med tillstånd enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,
5. företag inom en koncern som tillhandahåller investeringstjänster uteslutande till andra företag i koncernen,

6. fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investeringstjänster, om tjänsten tillhandahålls tillfälligt i samband med annan yrkesmässig verksamhet som regleras av a)bestämmelser i lag eller annan författning, eller b)etiska regler som avser yrkesverksamheten i fråga och som inte utesluter att tjänsten tillhandahålls,

7. fysiska och juridiska personer som för egen räkning handlar med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter och som inte tillhandahåller andra investeringstjänster eller utför annan investeringsverksamhet med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter, såvida de inte a)är marknadsgaranter, b)är deltagare på en reglerad marknad eller en MTF-plattform eller har direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats, med undantag av ickefinansiella enheter som på en handelsplats genomför transaktioner som på ett objektivt mätbart sätt minskar risker som står i direkt samband med affärsverksamheten eller likviditetsförvaltningen hos dem eller de koncerner de ingår i, c)tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, eller d)handlar för egen räkning vid utförandet av kundorder,

8.företag som tillhandahåller investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av ett program som syftar till delägarskap för de anställda iföretaget,

En motpart som ingår i en sådan grupp som anges i 7 § 1–7 har dock rätt att begära att de bestämmelser som anges i första stycket ska tillämpas generellt i avtalsförhållandet eller avse en enskild transaktion.

Innan ett värdepappersinstitut inleder en transaktion med en motpart som är en sådan enhet som avses i 7 § 8, ska enheten uttryckligen ha god-

10kap. 2 §

positioner, räknat som summan av alla nettopositioner som innehas av

7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–14 §§,
8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller
9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §.

1 e §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen

1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,
2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b–6 d §§ inte är uppfyllda,
3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a)8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12, b)någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i

3 §, eller

9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §.

1 e §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen

1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,
2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b–6 d §§ inte är uppfyllda,
3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a)8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12, b)någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, c)12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2–4,

e)14 kap. 1, 2 eller 3 §, f)15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §, g)någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–12 §§, h)22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller i)23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra

b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9–12,14–17 a, 19 a–30,31–41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3–9 eller 11, c)någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, d) någon av 13 kap. 1 a–1 j eller d) någon av 13 kap. 1 a–1 j,

e)22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller f)23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §.

1. Denna lag träder i kraft den 28 februari 2023.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Denna lag träder i kraft den 28 februari 2022.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563.

2Senaste lydelse 2018:542.

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden ska ha följande lydelse.

4. den som har åsidosatt sin skyldighet enligt artikel 29.2 i EU-förord- ningen,
5. en administratör eller en enhet under tillsyn som inte följt ett föreläggande enligt artikel 21.3, 23.5 eller 23.6 i EU-förordningen,
6. en sådan administratör som avses i 1 eller en enhet under tillsyn som inte har följt ett föreläggande enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som inte har gett tillträde till verksamhetslokaler enligt 3 kap. 5 §, och
7. den som driver verksamhet som administratör utan att ha fått auktorisation eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021.

2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till

EU:s prospektförordning

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 och 3 §§ lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.6 Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §

Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att

1. inte registrera det slutliga emissionsbeloppet och volymen värdepapper hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten enligt artikel 17.2,
2. inte ansöka om godkännande av ett prospekt enligt artikel 20 trots att det finns en sådan skyldighet,
3. inte offentliggöra, eller hålla tillgängligt, ett prospekt, tillägg till prospekt eller universellt registreringsdokument enligt artikel 21,
4. inte ange när giltighetstiden för ett prospekt och ett eventuellt tillägg till prospekt löper ut enligt artikel 21.8,
5. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11,
6. inte uppfylla kraven på innehållet i en annons eller i sådan information som ska lämnas i skriftlig eller muntlig form enligt artikel 22.2–22.5,
7. inte ansöka om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt artikel 23,

9.inte uppfylla kraven i fråga om språk enligt artikel 27 eller föreskrifter om språk som har meddelats med stöd av 2 kap. 7 §.

3 §

Finansinspektionen ska ingripa mot den som, i egenskap av finansiell mellanhand, har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att

1. återförsälja värdepapper till icke-kvalificerade investerare i strid med artikel 5.2,
2. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, eller

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering ska ha följande lydelse.

–inte uppfylla kraven på STS-anmälan i artikel 27.1,

4.en ursprunglig långivare som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att

– inte uppfylla kraven på bibehållande av risk i artikel 6,

– inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller

– inte uppfylla kraven för kreditgivning i artikel 9,

5.ett specialföretag för värdepapperisering som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att

– inte uppfylla transparenskraven i artikel 7,

– inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller

– inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i artikel 18, och

6.en tredje part som har beviljats tillstånd enligt artikel 28.1 i EUförordningen och som har åsidosatt underrättelseskyldigheten enligt artikel 28.2.

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2021.

2.Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

ändringarna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i det följande kallat MiFID II, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG, i det följande kallad EU:s prospektförordning, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, i det följande kallad EU:s förordning om värdepapperisering, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014, i det följande kallad EU:s förordning om referensvärden.

En sammanfattning av promemorian Regellättnader på värdepappersmarknaden och några frågor om referensvärden finns i bilaga 5. Promemorians lagförslag finns i bilaga 6. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2021/01679). I bilaga 10 finns en uppställning som visar vilka bestämmelser som i svensk rätt genomför ändringsdirektivet i de delar som avser MiFID II.

I denna proposition behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 17 juni 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

I förhållande till lagrådsremissen har det i propositionen gjorts några språkliga och redaktionella ändringar i lagtexten.

4Hänvisningar till EU-rättsakter

Regeringens förslag: Hänvisningar till EU:s prospektförordning, EU:s förordning om värdepapperisering, EU:s tillsynsförordning och EU:s förordning om referensvärden ska vara dynamiska, dvs. avse förordningarna i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Hänvisningar till EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument ska vara statiska och avse direktivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

I några av de bestämmelser som föreslås i denna proposition krävs det en hänvisning till EU:s prospektförordning, EU:s förordning om värdepapperisering, EU:s tillsynsförordning eller EU:s förordning om referensvärden. För att eventuella ändringar i förordningarna ska få omedelbart genomslag i den svenska lagstiftningen är det lämpligt att hänvisningarna i de föreslagna bestämmelserna till förordningarna är dynamiska. När det gäller EU-förordningar är det också den hänvisningsteknik som regeringen ofta har använt i senare tids propositioner (se t.ex. s. 20 f., prop. 2016/17:22 s. 95 f., prop. 2019/20:37 s. 33 och prop. 2020/21:24 s. 34 f.).

I de bestämmelser som föreslås i denna proposition där det krävs hänvisningar till MiFID II bör hänvisningarna till direktivet vara statiska och avse direktivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet.

5Åtgärdspaketet för kapitalmarknadernas återhämtning

Covid-19-pandemin har slagit hårt mot människor, företag, hälso- och sjukvårdssystem och ekonomi. Europeiska kommissionen framhöll i sitt meddelande ”EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation” att likviditet och tillgång till finansiering kommer att vara en fortsatt utmaning. Som ett led i arbetet med att hantera de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin presenterade kommissionen därför i juli 2020 ett åtgärdspaket för kapitalmarknadernas återhämtning (Capital Markets Recovery Package), med förslag till ändringar i MiFID II, EU:s prospektförordning, EU:s förordning om värdepapperisering och EU:s tillsynsförordning. Förslaget förhandlades under hösten 2020 och ändringar i de olika rättsakterna antogs av Europaparlamentet och rådet och trädde i kraft i februari och mars 2021. Syftet med ändringarna är att främja en tidig återhämtning av ekonomierna genom att införa lättnader och förenklingar för deltagare på värdepappersmarknaden och underlätta företags finansiering. Ändringarna kan delas upp i tre delar som alla anknyter till Europeiska kommissionens arbete med att skapa en kapitalmarknadsunion inom EU.

För det första har det gjorts ändringar i MiFID II. Ändringarna innebär lättnader i kraven på information till investerare, dels genom att pappersbaserad information fasas ut till förmån för information i elektroniskt format, dels genom att krav på viss rapportering tillfälligt tas bort. Lättnader har även gjorts när det gäller krav på information om kostnader och avgifter i vissa fall till framför allt professionella kunder. Ändringarna

6Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i MiFID II

ändringar i MiFID II

6.1Bakgrund

Det regelverk som har införts med anledning av genomförandet av MiFID II och som gäller enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, i det följande kallad MiFIR, började tillämpas den 3 januari 2018 (prop. 2016/17:162, bet. 2016/17:FiU35, rskr. 2016/17:353, SFS 2017:679). Syftet med regelverket är att stärka finansmarknadernas effektivitet, motståndskraft och integritet. Bakgrunden är framför allt den finansiella kris som bröt ut 2008 och marknadsutvecklingen i övrigt.

Regelverket utgör en harmoniserad rättslig ram för de krav som tillämpas på värdepappersinstitut, reglerade marknader och andra handelsplatser, leverantörer av datarapporteringstjänster och företag från tredjeland som tillhandahåller investeringstjänster eller utför investeringsverksamhet i Europeiska unionen. Genom MiFID II infördes bl.a. nya regler om handel med råvaruderivat och om produktstyrning för finansiella instrument. I flera avseenden infördes också skärpningar av kundskydds- och informationsreglerna på värdepappersmarknaden.

6.2Vilka ändringar har gjorts i MiFID II?

Som ett led i hanteringen av covid-19-pandemin presenterade Europeiska kommissionen i juli 2020 förslag till ändringar i bl.a. MiFID II och den 16 februari 2021 utfärdades ändringsdirektivet. Ändringarna innebär främst lättnader för värdepappersinstitut och syftar till att bidra till ekonomisk återhämtning genom att administrativa bördor minskas utan att för den skull försämra investerarskyddet. Detta ska möjliggöra en snabb återkapitalisering av företag och underlätta investeringar i den reala ekonomin. Ändringarna i MiFID II innebär även att delar av en sedan tidigare planerad översyn av det direktivet har tidigarelagts.

6.3Nya definitioner

Regeringens förslag: I lagen om värdepappersmarknaden ska det införas definitioner av termerna och uttrycken make-whole-klausul, byte av finansiellt instrument, elektroniskt format, jordbruksråvaruderivat och huvudsakligen kommersiell koncern.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet påpekar att meningsbyggnaden i den föreslagna definitionen av make-whole-klausul tillåter en tolkning som innebär att det belopp som

att berörda definitioner i lagen om värdepappersmarknaden ändras på motsvarande sätt och att det i lagen införs nya definitioner som motsvarar de som har införts i MiFID II.

I den definition av make-whole-klausul som har införts i MiFID II genom ändringsdirektivet anges att klausulen ska ”säkerställa” att emittenten har vissa skyldigheter. Som Sveriges advokatsamfund påpekar innebär en make-whole-klausul inte att det sker något säkerställande i förhållande till en kreditrisk. Klausulen ska enligt definitionen i direktivet bara säkerställa att emittenten har en skyldighet i förhållande till innehavarna av obligationen. Den ställer däremot inte upp något krav på att emittenten ska ställa säkerhet för att kunna fullgöra skyldigheten. Regeringen konstaterar också att termen säkerställa är väl etablerad och används i flera olika situationer. Termen förekommer exempelvis på många ställen i lagen om värdepappersmarknaden i olika sammanhang som inte rör säkerställande i förhållande till kreditrisker. Regeringen anser därför inte att användningen av termen medför någon risk för missförstånd. Inte heller Advokatsamfundets påpekande om en make-whole- klausuls tillämplighet i förhållande till andra förfallodagar än den ursprungliga bör medföra någon ändring i definitionen. Med anledning av påpekandet från Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser regeringen dock att definitionen av make-whole-klausul bör utformas i linje med den engelska språkversionen av direktivet.

När det gäller utformningen av definitionen av jordbruksråvaruderivat anser regeringen att det bör vara tillräckligt att hänvisa till berörda delar i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 och inte även till artikel 1 i den förordningen.

och Sveriges advokatsamfund föreslår – avse obligationer utan annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul.

Frågan om produktstyrningsreglernas relation till det s.k. Priip-regel- verket – som lyfts av Advokatsamfundet – bör enligt regeringens uppfattning inte behandlas i detta lagstiftningsärende. Den frågan bör i stället hanteras på EU-nivå.

6.5Lättnader avseende informationskrav

6.5.1Information till kunder i elektroniskt format

Regeringens förslag: Den information som ett värdepappersinstitut ska lämna till kunder enligt lagen om värdepappersmarknaden ska tillhandahållas i elektroniskt format. Om en icke-professionell kund begär det, ska värdepappersinstitutet tillhandahålla informationen kostnadsfritt även på papper.

Värdepappersinstitutet ska upplysa kunderna om övergången till information i elektroniskt format och om möjligheten att få information på papper. Icke-professionella kunder som tidigare tagit emot information på papper ska få dessa upplysningar minst åtta veckor före övergången till elektroniskt format.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Konsumentverket anser att en utfasning av pappersbaserad information inte får ske på ett sätt som riskerar att urholka konsumentskyddet. Svensk Värdepappersmarknad framhåller att värdepappersinstitut även i fortsättningen måste ha möjlighet att tillhandahålla information i pappersform exempelvis om en icke-professionell kund som tidigare har fått information på papper, trots uppmaning från institutet, inte gör något aktivt val för att fortsätta att få information i pappersform eller om en professionell kund uttryckligen begär att få information på papper.

Skälen för regeringens förslag: I MiFID II finns regler om ett värdepappersföretags skyldigheter att lämna information till sina kunder och till presumtiva kunder (artikel 24). I reglerna om information till kunder har det tidigare inte angetts något om i vilken form informationen ska lämnas.

Genom ändringsdirektivet har det införts regler i MiFID II som innebär att ett värdepappersföretag ska tillhandahålla all information som krävs enligt det direktivet till kunder eller presumtiva kunder i elektroniskt format, utom när kunden eller den presumtiva kunden är en icke-profes- sionell kund eller presumtiv icke-professionell kund som har begärt att få informationen på papper, varvid informationen ska tillhandahållas kostnadsfritt på papper (artikel 1.4 b i ändringsdirektivet, artikel 24.5a första stycket i MiFID II). Värdepappersföretaget ska informera sina ickeprofessionella kunder eller presumtiva icke-professionella kunder om att de har möjlighet att få informationen på papper (artikel 24.5a andra stycket i MiFID II). Vidare ska företaget, minst åtta veckor innan det börjar skicka informationen i elektroniskt format, informera de befintliga icke-profes-

fortsätta att få information på papper. Värdepappersföretaget ska även informera om att ett automatiskt byte till elektroniskt format kommer att ske för de kunder som inte inom tidsfristen på åtta veckor begär att även i fortsättningen få informationen på papper (artikel 24.5a tredje stycket i MiFID II).

Kraven i MiFID II på information till kunder har i svensk rätt huvudsakligen genomförts genom motsvarande bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden (9 kap.). För att genomföra de nya regler om på vilket sätt ett värdepappersföretag ska tillhandahålla information till sina kunder som har införts i MiFID II genom ändringsdirektivet, bör det införas motsvarande bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden.

Förslaget innebär att all information som ett värdepappersinstitut ska lämna till kunder enligt 9 kap. lagen om värdepappersmarknaden ska tillhandahållas i elektroniskt format. Denna skyldighet avser information till alla kunder. Därutöver ska institutet, om en icke-professionell kund begär det, tillhandahålla informationen kostnadsfritt även på papper. Dessa krav bör enligt regeringens uppfattning inte utesluta att institutet på frivillig basis tillhandahåller information till sina kunder även på andra sätt, så länge det fullgör sina skyldigheter. Som Svensk Värdepappersmarknad påpekar vore det inte rimligt om ett värdepappersinstitut skulle anses ha gjort sig skyldigt till en överträdelse genom att, utöver den information i elektroniskt format som krävs, tillhandahålla information på papper till professionella kunder som efterfrågar det, eller till ickeprofessionella kunder som inte gjort något aktivt val. Det är viktigt ur ett konsumentskyddsperspektiv att information även fortsättningsvis kan tillhandahållas på papper till icke-professionella kunder som inte gör ett aktivt val. Regeringen instämmer med Konsumentverket att det är viktigt att en utfasning av pappersbaserad information inte sker på ett sätt som urholkar konsumentskyddet. Regeringen konstaterar att information i elektroniskt format enligt de nya regler i MiFID II som har införts genom ändringsdirektivet ska vara huvudregel även för icke-professionella investerare, men anser att möjligheten att lämna information på papper i andra fall än de som krävs enligt dessa regler minskar risken att övergången till information i elektroniskt format sker på ett sätt som urholkar konsumentskyddet.

6.5.2Information om kostnader och avgifter i efterhand

Regeringens förslag: Om ett avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument ingås med hjälp av ett medel för distanskommunikation som innebär att information om kostnader och avgifter inte kan lämnas i förväg, får värdepappersinstitutet i stället lämna informationen snarast efter det att transaktionen har genomförts, om

1. kunden har gett sitt samtycke till att få informationen utan onödigt dröjsmål efter det att transaktionen har genomförts, och
2. institutet har erbjudit kunden möjligheten att senarelägga transaktionen så att kunden först kan få informationen.

Värdepappersinstitutet ska också vara skyldigt att erbjuda kunden att få information om kostnader och avgifter per telefon innan transak-tionen genomförs.

kostnader och avgifter på telefon ska tolkas och att det inte närmare anges hur ett samtycke ska lämnas eller hur informationen om samtycket ska presenteras. Kommissionen får emellertid anta delegerade akter med bestämmelser som preciserar de krav som anges i direktivet. Enligt MiFID II får kommissionen anta delegerade akter för att säkerställa att värdepappersföretag följer de principer som anges i direktivet när de tillhandahåller investeringstjänster eller sidotjänster till sina kunder (artikel 24.13). Det gäller bl.a. närmare uppgifter om innehållet och formatet för informationen till kunderna i förhållande till kategoriseringen av kunder, värdepappersföretag och deras tjänster, finansiella instrument och kostnader och avgifter (artikel 24.13 c). Regeringen anser med hänsyn till det att det i detta sammanhang inte bör göras några preciseringar och närmare tolkningar av kraven i direktivet, eftersom de i så fall skulle riskera att avvika från det som kan komma att regleras i bestämmelser i delegerade akter som kommissionen antar.

6.5.3Byte av finansiella instrument

Regeringens förslag: Kravet på att ett värdepappersinstitut, när det tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, ska hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar, analysera kostnaderna och nyttan av bytet och informera kunden ska införas i en bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt MiFID II gäller vissa särskilda krav på värdepappersföretag som tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning (artikel 25.2). För att kunna rekommendera kunden de investeringstjänster och finansiella instrument som är lämpliga för denne, ska företaget inhämta nödvändiga upplysningar om bl.a. kundens kunskaper och erfarenhet, finansiella ställning och investeringsmål (artikel 25.2 första stycket). Preciserade krav finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet, i det följande kallad den delegerade förordningen till MiFID II. Där anges att när ett värdepappersföretag tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innebär byte av investeringar, antingen genom att sälja ett instrument och köpa ett annat, eller genom att utöva en rätt att göra en förändring inom ett befintligt instrument, ska företaget samla in nödvändig information om kundens befintliga investeringar och de rekommenderade nya investeringarna, och analysera kostnaderna och fördelarna med bytet, så att företaget på rimliga grunder kan visa att fördelarna med ett byte är större än kostnaderna (artikel 54.11).

Genom ändringsdirektivet har det i MiFID II förts in ett motsvarande krav som det i den delegerade förordningen till MiFID II (artikel 1.5 i

med investeringstjänster och sidotjänster ska inte tillämpas när investe-ringstjänster tillhandahålls en professionell kund, utom vid tillhanda-hållande av investeringsrådgivning och portföljförvaltning (artikel 29a.1 i MiFID II). Det har även införts lättnader i fråga om kraven på att ett värdepappersföretag, i samband med byte av finansiella instrument, ska samla in nödvändig information, analysera kostnaderna och nyttan med bytet och informera kunden om huruvida nyttan med bytet är större än kostnaderna (se avsnitt 6.5.3) och i fråga om kraven på rapportering om de tjänster som företaget har utfört. Dessa krav ska inte tillämpas i fråga om tjänster som tillhandahålls en professionell kund, om inte kunden antingen i elektroniskt format eller på papper informerar företaget om att den vill dra nytta av de rättigheterna (artikel 29a.2). Värdepappersföretaget ska dokumentera denna kommunikation (artikel 29a.3).

Kraven i MiFID II på information till kunder om kostnader och avgifter och på rapportering till kunder om de tjänster som ett värdepappersföretag har utfört har i svensk rätt genomförts genom bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden (9 kap. 15 § första stycket 4 och 27 §). Med anledning av de ändringar som har gjorts i direktivet bör dessa bestämmelser i lagen ändras på motsvarande sätt så att kraven på information om kostnader och avgifter inte ska tillämpas när investeringstjänster tillhandahålls en professionell kund, utom vid tillhandahållande av investeringsrådgivning och portföljförvaltning, och att kraven på att lämna rapportering till en kund om utförda tjänster inte ska tillämpas i fråga om tjänster som tillhandahålls en professionell kund, om inte kunden begär det. Det bör också i bestämmelsen om byte av finansiella instrument som föreslås i avsnitt 6.5.3 anges att kraven att hämta in nödvändiga uppgifter och informera kunden vid byte av finansiella instrument inte ska tillämpas i fråga om tjänster som tillhandahålls en professionell kund, om inte kunden begär det. Slutligen bör det i lagen införas bestämmelser om att en begäran från en professionell kund om att ovan nämnda bestämmelser ska tillämpas ska dokumenteras av värdepappersinstitutet.

6.5.5Jämbördiga motparter

Regeringens förslag: Ett värdepappersinstitut som har tillstånd för mottagande och vidarebefordran av order i fråga om ett eller flera finansiella instrument, utförande av order på kunders uppdrag och handel för egen räkning får i sådan verksamhet medverka till eller inleda transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa kraven på att förse kunder med information om institutet, dess tjänster och kostnader och avgifter för investeringstjänster och sidotjänster och kravet på att lämna rapportering till en kund om utförda tjänster.

En felaktig hänvisning i en upplysningsbestämmelse om jämbördiga motparter ska rättas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: I MiFID II finns, såsom redovisas i avsnitt 6.5.4, regler om ett värdepappersföretags skyldigheter när det gäller information till kunder (artikel 24).

I MiFID II finns även vissa särskilda regler om att vissa krav i direktivet inte behöver tillämpas i förhållande till godtagbara motparter (artikel 30). Där anges att värdepappersföretag som har tillstånd att utföra order för kunds räkning, att handla för egen räkning eller att ta emot och vidarebefordra order kan medverka till eller inleda transaktioner med godtagbara motparter utan att vara skyldiga att uppfylla ett antal krav enligt direktivet för sådana transaktioner eller för någon form av sidotjänst som är direkt knuten till sådana transaktioner (artikel 30.1 första stycket). Dessa undantag ska dock inte tillämpas när godtagbara motparter tillhandahålls investeringsrådgivning eller portföljförvaltning.

Kraven på information om kostnader och avgifter och på rapportering om utförda tjänster har enligt MiFID II hittills hört till de krav som ett värdepappersföretag är skyldigt att uppfylla även vid transaktioner med godtagbara motparter, men genom ändringsdirektivet har det införts lättnader i direktivet i fråga om kraven på information till sådana motparter. Kravet att ett värdepappersföretag ska förse kunder med information om alla kostnader och avgifter förknippade med investeringstjänster och sidotjänster och med rapportering om de tjänster som företaget har utfört ska inte tillämpas när ett värdepappersföretag som har tillstånd att utföra order för kunds räkning, att handla för egen räkning eller att ta emot och vidarebefordra order medverkar till eller inleder transaktioner med en godtagbar motpart (artikel 1.9 i ändringsdirektivet, artikel 30.1 första stycket i MiFID II).

I svensk rätt används benämningen jämbördiga motparter för sådana kunder som i MiFID II benämns godtagbara motparter (se s. 298). Reglerna i direktivet om att ett värdepappersföretag som har tillstånd att utföra order för kunds räkning, att handla för egen räkning eller att ta emot och vidarebefordra order får medverka till eller inleda transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa vissa krav att tillvarata kundens intressen har genomförts i svensk rätt genom en bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden (9 kap. 8 §). I den bestämmelsen bör det göras ett tillägg så att inte heller kraven på information om kostnader och avgifter och på rapportering om utförda tjänster ska tillämpas i samband med sådana transaktioner.

I 9 kap. 3 § tredje stycket lagen om värdepappersmarknaden finns en upplysningsbestämmelse om att det i 6 och 7 §§ finns bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter. Bestämmelserna om jämbördiga motparter finns emellertid i 7 och 8 §§. Felet uppstod när det tidigare gjordes ändring av beteckningen på flera bestämmelser i lagen (se s. 19, 71–75 och 680 f. och SFS 2017:679). Hänvisningen bör rättas.

lydelse. Som Svensk Värdepappersmarknad uppmärksammar har dock Esma i ett uttalande förklarat att myndigheten förväntar sig att nationella behöriga myndigheter inte prioriterar tillsynsåtgärder som rör skyldigheten att publicera rapporterar om bästa orderutförande fram till det datum då de åtgärder som genomför ändringen i MiFID II i nationell lagstiftning träder i kraft. Regeringen anser att detta uttalande ger uttryck för syftet med det tillfälliga undantaget och välkomnar därför initiativet från Esma för att säkerställa en likartad tillämpning av kravet i alla medlemsstater.

även omfattas av den ändring i bestämmelsen om jämbördiga motparter som föreslås i avsnitt 6.5.5 och som innebär lättnader i kraven på infor-mation och rapportering till jämbördiga motparter (9 kap. 8 §). Eftersom de ändringarna avser bestämmelser som redan i dag ingår bland de bestämmelser som räknas upp i lagen om värdepappersfonder (7 kap. 3 §) och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (3 kap. 2 § tredje stycket) krävs inga lagändringar för att ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden ska gälla även för fondbolag och AIF-förvaltare.

Därutöver bör ett fondbolag eller en AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster, i den verksamheten även tillämpa de nya bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som föreslås i avsitt 6.5.2 och som har samband med dessa tjänster och med de bestämmelser som gäller vid tillhandahållande av tjänsterna. De undantag från produktstyrningskrav som föreslås bör därför tillämpas även av fondbolag och AIF-förvaltare som tillhandahåller portföljförvaltning och sidotjänster, i den del de avser undantag från produktstyrningskrav som ska tillämpas. Den nya bestämmelsen i lagen om värdepappersmarknaden om information till kunder i elektroniskt format bör också den tillämpas även i fråga om information som ett fondbolag eller en AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster ska lämna till kunder inom ramen för den verksamheten. Detsamma bör gälla den bestämmelse i samma lag om information om kostnader och avgifter i efterhand när avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument ingås med hjälp av ett medel för distanskommunikation som även den föreslås i avsnitt 6.5.2. Alla dessa nya bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden ingår i de intervall av paragrafer i den lagen som ska tillämpas av fondbolag och AIF-förvaltare när de utför portföljförvaltning och sidotjänster enligt lagen om värdepappersfonder (7 kap. 3 §) respektive lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (3 kap. 2 § tredje stycket). Det krävs därför inga lagändringar för att de nya bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden ska gälla även för fondbolag och AIF-för- valtare.

6.8Förenklingar och lättnader avseende handel med råvaruderivat

6.8.1Undantag från tillståndsplikt för handel med råvaruderivat

Regeringens förslag: Företag som utnyttjar undantaget från tillståndsplikt enligt lagen om värdepappersmarknaden vid handel med råvaruderivat, utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter ska på begäran av Finansinspektionen rapportera på vilken grund företaget bedömer att verksamheten endast är en kompletterande verksamhet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: I MiFID II anges att tillhandahållande av investeringstjänster och utförande av investeringsverksamheter i form av en regelbunden verksamhet eller rörelse på yrkesmässig grund ska auktoriseras i förväg av den behöriga myndighet som hemmedlemsstaten har utsett (artikel 5.1). Direktivet ska dock inte tillämpas på personer som handlar för egen räkning med råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat av dessa, eller som tillhandahåller andra investeringstjänster än handel för egen räkning rörande sådana instrument till kunder eller leverantörer i sin huvudsakliga verksamhet, om vissa förutsättningar är uppfyllda (artikel 2.1 j). Till dessa förutsättningar hör att detta är en sidoverksamhet till deras huvudsakliga verksamhet, sett till koncernen som helhet, och att personerna årligen anmäler till den berörda behöriga myndigheten att de utnyttjar undantaget och på begäran rapporterar till den behöriga myndigheten om den grund på vilken de anser att deras verksamhet är en sidoverksamhet till deras huvudsakliga verksamhet.

Genom ändringsdirektivet har förutsättningarna i MiFID II för utnyttjande av undantaget från tillståndsplikt ändrats, så att det räcker med att personer som tillämpar undantaget på begäran rapporterar till den behöriga myndigheten på vilken grund de har bedömt att deras verksamhet är en sidoverksamhet till deras huvudsakliga verksamhet (artikel 1.2 a i ändringsdirektivet, artikel 2.1 j i MiFID II).

Reglerna i MiFID II om tillstånd och undantag från tillståndsplikt har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden (2 kap. 1–6 §§). Bestämmelsen om undantag från tillståndsplikt i vissa fall för handel med råvaruderivat (2 kap. 5 § första stycket 11) bör ändras så att personer som tillämpar undantaget på begäran ska rapportera till Finansinspektionen på vilken grund de har bedömt att deras verksamhet är en sidoverksamhet till deras huvudsakliga verksamhet.

6.8.2Färre råvaruderivat omfattas av positionslimiter

som innehas av slutliga positionshavare, är åtminstone 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: I MiFID II finns det regler om positionslimiter och kontroller av positionshantering i råvaruderivat (artikel 57). De innebär att behöriga myndigheter, i enlighet med den beräkningsmetod som fastställts av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), ska fastställa och tillämpa positionslimiter avseende storleken på den nettoposition som en person kan inneha vid alla tidpunkter i råvaruderivat som handlas på handelsplatser och OTCkontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa. Limiterna ska fastställas på grundval av alla positioner som innehas av en person eller på personens vägnar på aggregerad gruppnivå i syfte att förhindra marknadsmissbruk, stödja ordnade prissättnings- och avvecklingsvillkor, däribland att förebygga positioner som snedvrider marknaden och i synnerhet att säkerställa konvergens mellan derivatpriserna under leveransmånaden och spotpriserna för den underliggande råvaran, utan att detta inkräktar på prisbildningsprocessen på marknaden för den underliggande råvaran (artikel 57.1 första stycket).

Genom ändringsdirektivet har tillämpningsområdet för reglerna om positionslimiter begränsats till att bara omfatta jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat (artikel 1.10 a i ändringsdirektivet, artikel 57.1 i MiFID II). Definitionen av jordbruksråvaruderivat i MiFID II har ändrats så att den även omfattar derivat avseende fisk, skaldjur och andra vattenlevande organismer (se avsnitt 6.3). Enligt de nya reglerna i direktivet ska råvaruderivat betraktas som kritiska eller signifikanta när storleken på öppna positioner, räknat som summan av alla nettopositioner som innehas av slutliga positionshavare, är åtminstone 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år (artikel 57.1 första stycket). Esma ska upprätta en förteckning över de kritiska eller signifikanta råvaruderivat som ska omfattas av positionslimiter (artikel 1.9 b i ändringsdirektivet, artikel 57.3 första stycket i MiFID II). Ändringen av tillämpningsområdet för reglerna om positionslimiter har även medfört flera följdändringar (artikel 1.9 b och c i ändringsdirektivet, artikel 57.4, 57.6 och 57.7 i MiFID II).

Reglerna i MiFID II om positionslimiter har i svensk rätt genomförts genom motsvarande bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden (15 a kap. 1–6 §§). Dessa bestämmelser bör ändras på motsvarande sätt som i direktivet så att positionslimiter bara ska fastställas och tillämpas för jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat. Det innebär även att råvaruderivat ska betraktas som kritiska eller signifikanta när storleken på öppna positioner, räknat som summan av alla nettopositioner som innehas av slutliga positionshavare, är åtminstone 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år.

6.8.5Gemensamma positionslimiter ska fastställas för råvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska fastställa en gemensam positionslimit när jordbruksråvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och med samma egenskaper handlas i betydande volymer både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. Detsamma ska gälla när kritiska eller signifikanta råvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och med samma egenskaper handlas både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt MiFID II gäller att om samma råvaruderivat handlas i betydande volymer på handelsplatser i mer än en jurisdiktion, ska den behöriga myndigheten för den handelsplats där den största handelsvolymen sker (den centrala behöriga myndigheten) fastställa den gemensamma positionslimit som ska tillämpas på all handel i det kontraktet (artikel 57.6). Den centrala behöriga myndigheten ska samråda med de behöriga myndigheterna för andra handelsplatser där detta derivat handlas i betydande volymer om den gemensamma positionslimit som ska tillämpas och om eventuella ändringar av den gemensamma positionslimiten.

Genom ändringsdirektivet har det gjorts en ändring i MiFID II så att bara jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat omfattas (se avsnitt 6.8.2). Därutöver har det gjorts ändringar med avseende på underlaget för fastställandet av den gemensamma positionslimiten (artikel 1.10 c i ändringsdirektivet, artikel 57.6 i MiFID II). Begreppet ”samma råvaruderivat” har tagits bort. I stället ska en gemensam positionslimit fastställas för derivat som avser samma underliggande råvara och med samma egenskaper. Slutligen ska kriteriet att handeln ska ske i betydande volymer bara gälla för jordbruksråvaruderivat.

Reglerna i MiFID II om gemensam positionslimit har i svensk rätt genomförts genom en bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden (15 a kap. 4 §). Bestämmelsen bör ändras på motsvarande sätt som reglerna i MiFID II så att en gemensam positionslimit ska fastställas för jordbruksråvaruderivat och för kritiska eller signifikanta råvaruderivat under de förutsättningar som anges i direktivet.

MiFID II inte anges någon annan begränsning av tillämpningsområdet än att kontrollerna ska tillämpas för handelsplatser där det bedrivs handel med råvaruderivat. Det finns därmed inte skäl att begränsa tillämpningsområdet i förhållande till promemorians förslag. Vidare konstaterar regeringen att bestämmelsen om kontroller för positionshantering innebär att det ställs krav på att en handelsplats ska ha befogenhet att vidta vissa åtgärder. Däremot anges inte i vilka situationer handelsplatsen ska ha rätt att utnyttja denna befogenhet. Detta får i stället avgöras med hänsyn till om det i varje enskilt fall finns skäl för att utnyttja befogenheten.

6.9Anmälningar om misstänkta överträdelser hos leverantörer av datarapporteringstjänster

Regeringens förslag: Kravet på företag som tillhandahåller datarapporteringstjänster att ha ändamålsenliga system för att från anställda omhänderta anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten ska bara gälla för sådana leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Nasdaq Stockholm AB anser att det hade varit önskvärt att senarelägga flytten av ansvar för auktorisation och tillsyn över leverantörer av datarapporteringstjänster från lokala tillsynsmyndigheter till Esma.

Skälen för regeringens förslag: I MiFID II har det tidigare funnits regler om tillståndsplikt och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för leverantörer av datarapporteringstjänster, dvs. godkända rapporteringsmekanismer (APA-leverantörer), godkända publiceringsarrangemang (ARM-leverantörer) och tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (CTP-leverantörer). Dessa regler har upphävts genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2177 av den 18 december 2019 om ändring av direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings-och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument samt direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (artikel 1.4). Motsvarande bestämmelser har i stället införts i MiFIR genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2175 av den 18 december 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings-och tjänstepensionsmyndigheten), förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers-och marknadsmyndigheten), förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel (artikel 4.2).

De nya bestämmelserna i MiFIR innebär att ansvaret för auktorisation och tillsyn över leverantörer av datarapporteringstjänster ska tas över av Esma, utom för APA-leverantörer och ARM-leverantörer som på grund av sin begränsade relevans för den inre marknaden fortsatt ska omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet. Ändringarna ska tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2022.

I MiFID II finns även regler om att medlemsstaterna ska kräva att bl.a. leverantörer av datarapporteringstjänster ska ha inrättat lämpliga förfaranden för att deras anställda ska kunna anmäla potentiella eller faktiska överträdelser internt genom en särskild, oberoende autonom kanal (artikel 73.2). De reglerna ändrades inte i samband med att övriga regler om datarapporteringstjänster togs bort ur direktivet. Genom ändringsdirektivet har det dock gjorts en ändring i MiFID II så att de nu aktuella reglerna i direktivet inte ska tillämpas på andra leverantörer av datarapporteringstjänster än APA-leverantörer och ARM-leverantörer som omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet (artikel 1.12 i ändringsdirektivet, artikel 73.2 i MiFID II).

De bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som i svensk rätt genomförde de i MiFID II numera upphävda reglerna om tillståndsplikt och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för leverantörer av datarapporteringstjänster har upphävts genom lagen (2020:1157) om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (prop. 2020/21:24, bet. 2020/21:FiU14, rskr. 2020/21:75). Genom den lagen gjordes det inte någon ändring i bestämmelsen i lagen om värdepappersmarknaden om att den som tillhandahåller en datarapporteringstjänst ska ha ändamålsenliga system för att från anställda omhänderta anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten (10 kap. 15 §). Den bestämmelsen bör därför ändras så att den bara ska tillämpas på leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över.

Med anledning av Nasdaq Stockholm AB:s synpunkt konstaterar regeringen att flytten av ansvar för auktorisation och tillsyn över leverantörer av datarapporteringstjänster från nationella behöriga myndigheter till Esma regleras i MiFIR och därför inte berörs av förslagen i detta lagstiftningsärende.

7Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i EU:s prospektförordning

7.1Bakgrund

Prospekt ska upprättas när överlåtbara värdepapper erbjuds allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Prospektet ska innehålla den information som investerare behöver för att göra en bedömning av värdepapperen och företaget som ger ut dessa.

EU:s prospektförordning är ett EU-harmoniserat regelverk som ska säkerställa investerarskydd och stärka den inre marknaden. Förordningen började tillämpas i sin helhet den 21 juli 2019 och är direkt tillämplig i

Sverige. Kompletterande bestämmelser till förordningen har införts i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförord-ning (prop. 2018/19:83, bet. 2018/19:FiU40, rskr. 2018/19:237).

7.2Vilka ändringar har gjorts i EU-förordningen?

Som nämns i avsnitt 5 presenterade Europeiska kommissionen i juli 2020 ett åtgärdspaket för att främja en tidig återhämtning av ekonomierna. Dessa åtgärder inkluderade ändringar i EU:s prospektförordning. Den 16 februari 2021 antogs förordningen om ändring av EU:s prospektförordning. De ändringar som har gjorts i regelverket består av tre delar.

Tidigare har företag vars överlåtbara värdepapper under minst 18 månader varit upptagna till handel på en reglerad marknad eller en tillväxtmarknad för små och medelstora företag kunnat upprätta ett förenklat prospekt. Genom förordningen om ändring av EU:s prospektförordning har det införts ändringar som innebär att dessa företag ska få använda sig av en ny mindre omfattande typ av aktieprospekt, ett återhämtningsprospekt, med den begränsade information som investerare behöver för att kunna göra en välgrundad bedömning. Ändringen ska underlätta för dessa företag att finansiera sig med eget kapital. Lättnaden ska vara temporär och gälla t.o.m. den 31 december 2022.

Den andra ändringen är riktade lättnader för kreditinstitut. Tidigare har, under vissa omständigheter, kreditinstitut undantagits från kravet på att upprätta prospekt vid erbjudande till allmänheten eller upptagande till handel på reglerad marknad av skuldinstrument om det totala beloppet för dessa värdepapper under 12 månader inte överstiger 75 miljoner euro. Ändringen innebär att detta tröskelvärde temporärt, under en period t.o.m. den 31 december 2022, höjs till 150 miljoner euro. Den temporära höjningen av tröskelvärdet ska underlätta för små och medelstora banker att upprätthålla sin kreditgivning till företag och hushåll som påverkats negativt av covid-19-pandemin.

Den tredje ändringen handlar om hur eventuell ny information som tillkommer efter att ett prospekt har upprättats till dess tiden för ett erbjudande löper ut och som kan påverka investerarens bedömning, ska hanteras i relation till det redan offentliggjorda prospektet. Ändringen är temporär och innebär att den tid en finansiell mellanhand får på sig att informera investerarna om ett tillägg till prospektet utökas från en till två arbetsdagar och att den tid investeraren har på sig att återkalla sitt åtagande om köp utsträcks till tre arbetsdagar. Ändringen ska gälla t.o.m. den 31 december 2022 och syftar till att underlätta för den finansiella mellanhanden att fullgöra sin skyldighet gentemot investerare med rätt att återkalla sitt åtagande.

Ändringarna i EU:s prospektförordning trädde i kraft den 18 mars 2021.

tillämpas är det lämpligt att inspektionen får ingripa när någon inte fullgör sina skyldigheter enligt artikel 23.2a eller 23.3a i förordningen.

8Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i ramverket för värdepapperisering

8.1Bakgrund

Värdepapperisering gör det möjligt för en långivare eller en borgenär, oftast ett kreditinstitut eller ett annat företag, att finansiera en uppsättning lån, exponeringar eller fordringar som t.ex. bostadslån, konsumentlån eller kundfordringar, genom att omvandla dem till överlåtbara värdepapper. Värdepapperiseringen sker genom att långivaren väljer ut en portfölj av sin utlåning, ompaketerar och sammanför lånen i olika riskkategorier (s.k. trancher) riktade till olika typer av investerare. Investerarna får därmed tillgång till placeringar i lån och andra exponeringar som de annars inte skulle ha direkt tillgång till. Avkastningen till investerarna kommer från de kassaflöden som genereras av de underliggande lånen.

EU:s förordning om värdepapperisering trädde i kraft den 17 januari 2018 och började tillämpas den 1 januari 2019. Syftet med förordningen är att fastställa ett allmänt ramverk för värdepapperisering och att skapa ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS-värdepapperisering). Förordningen är tillämplig på aktörer som på olika sätt deltar i värdepapperisering och tillämpningsområdet omfattar institutionella investerare, originatorer, medverkande institut, ursprungliga långivare och specialföretag för värdepapperisering (artikel 1). I förordningen finns även bestämmelser om tredje parts kontroll av att STS-kriterierna är uppfyllda (artikel 28).

EU:s förordning om värdepapperisering är direkt tillämplig i Sverige. Kompletterande bestämmelser till förordningen har införts i lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering (prop. 2019/20:37, bet. 2019/20:FiU19, rskr. 2019/20:88).

8.2Vilka ändringar har gjorts i EU-förordningen?

Som nämns i avsnitt 5 presenterade Europeiska kommissionen i juli 2020 ett åtgärdspaket för att främja en tidig återhämtning av ekonomierna. Bland dessa åtgärder ingick ändringar i EU:s förordning om värdepapperisering. De ändringar som har gjorts i regelverket genom förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering baseras på rekommendationer i rapporter som lagts fram av Europeiska bankmyndigheten (Eba) den 23 oktober 2019 respektive den 6 maj 2020. I dessa rapporter beaktas den globala standard som Baselkommittén för banktillsyn håller på att ta

fram. Ändringarna innebär att en sedan tidigare planerad översyn av regelverken tidigareläggs.

De ändringar i EU:s förordning om värdepapperisering som har gjorts genom förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering kan delas in i två delar. Den första delen av ändringarna innebär att även s.k. syntetiska värdepapperiseringar ska kunna omfattas av ramverket för STS-värdepapperisering. En syntetisk värdepapperisering innebär, till skillnad från en traditionell värdepapperisering, att de underliggande exponeringarna inte överlåts till ett specialföretag. Kreditgivaren behåller i stället exponeringarna i sin balansräkning och överlåter bara den kreditrisk som är kopplad till de underliggande exponeringarna genom ett derivatkontrakt eller garantier. Ändringarna i EU:s förordning om värdepapperisering innebär att det ställs upp kriterier för när syntetiska värdepapperiseringar ska kunna omfattas av ramverket för STS-värdepapperi- sering.

Den andra delen innebär ändringar för att anpassa regelverket till värdepapperiseringar av s.k. nödlidande exponeringar (exponeringar mot nödlidande krediter, dvs. sådana där låntagaren inte betalar enligt överenskommelse) och på så sätt underlätta för banker att överlåta dessa. Dessa anpassningar har bedömts nödvändiga för att beakta de särskilda förhållanden som gäller vid överlåtelse av nödlidande krediter, bl.a. att överlåtelse görs med en rabatt och att investerarens risk ser annorlunda ut. I EU:s förordning om värdepapperisering har det bl.a. gjorts ändringar ifråga om utformningen av kravet på den risk som ska behållas på bankens balansräkning vid värdepapperiseringar av nödlidande krediter.

8.3Ytterligare överträdelser som ska kunna medföra sanktionsavgift

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska ingripa mot en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s förordning om värdepapperisering genom att inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i någon av artiklarna 26a–26e.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt EU:s förordning om värdepapperisering ska medlemsstaterna fastställa regler om lämpliga administrativa sanktioner vid oaktsamma eller uppsåtliga överträdelser och avhjälpande åtgärder som är tillämpliga på situationer som räknas upp i förordningen (artikel 32.1 första stycket). Dessa sanktioner och åtgärder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande (artikel 32.1 andra stycket). En av de situationer som ska kunna leda till en sanktion enligt förordningen är att en värdepapperisering betecknas som en STS-värde- papperisering och en originator, ett medverkande institut eller ett specialföretag för denna värdepapperisering inte uppfyller kraven i artiklarna 19–22 eller 23–26 (artikel 32.1 första stycket e).

Genom förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperi-sering har det införts en ny avdelning, 2A, i förordningen som innehåller krav för STS-värdepapperisering mot egen balansräkning (artikel 1.6 i förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering, artiklarna 26a–26e i EU:s förordning om värdepapperisering). Med anledning av den nya avdelningen har även reglerna om administrativa sanktioner ändrats så att ett ingripande ska kunna ske även i situationer där en värdepapperisering betecknas som en STS-värdepapperisering och en originator, ett medverkande institut eller ett specialföretag för denna värdepapperisering inte uppfyller kraven i artiklarna 26a–26e (artikel 1.11 i förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering, artikel 32.1 e i EU:s förordning om värdepapperisering).

Bestämmelser om sanktioner har införts i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om behörig myndighet – Finansinspektionen – och myndighetens befogenheter vid tillsynen över att bestämmelserna i EU-förordningen följs (1 kap. 2 § och 2 kap.) och om ingripanden vid överträdelser av förordningen (3 kap.). Finansinspektionen ska bl.a. ingripa mot en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i någon av artiklarna 19–22 eller 23–26 (3 kap. 2 § 3). I uppräkningen bör det införas en hänvisning till artiklarna 26a–26e.

9Tillstånd ska inte krävas för företag från tredjeland som handlar för egen räkning med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige

Regeringens förslag: Företag som hör hemma i ett land utanför EES ska få driva handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige utan tillstånd enligt lagen om värdepappersmarknaden.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Sveriges advokatsamfund anser att det vore önskvärt om det framkom i lagförslaget att det inte görs någon distinktion avseende s.k. Tier DEA 1 client och Tier 2 DEA client. Vidare efterlyser Advokatsamfundet ett tydliggörande av förhållande mellan lagförslaget och regleringen av sidotjänster i lagen om värdepappersmarknaden (2 kap.

2 §) samt om ett företag kan omfattas av undantaget samtidigt som det tillhandahåller tjänster till andra kunder i Sverige för de fall kunden vänt sig utomlands på eget initiativ. Nasdaq Stockholm AB tillstryker förslaget men efterlyser även en harmonisering av reglerna för tillträde för handelsplatsens medlemmar.

tillhandahålla tjänster på detta sätt utan tillstånd är uppfyllda, utgör ett sådant tillhandahållande därför inget hinder för att företaget i fråga även tillämpar det föreslagna undantaget för handel för egen räkning med direkt tillträde till en handelsplats.

När det gäller Nasdaq Stockholm AB:s synpunkt att det även vore välkommet med en harmonisering av reglerna för tillträde för handelsplatsens medlemmar, konstaterar regeringen att det inte är en fråga som behandlas i detta lagstiftningsärende.

10Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i EU:s förordning om referensvärden

10.1Bakgrund

10.1.1Index

Ett index är ett mått som bestäms utifrån ett urval av underliggande data. När ett index används för att bestämma värdet på ett finansiellt instrument eller finansiellt avtal eller används för att mäta resultatet i t.ex. en värdepappersfond blir det ett referensvärde (på engelska benchmark). En del index är referensräntor – t.ex. Libor, Euribor och Stibor – som kan ligga till grund för prissättningen av olika typer av finansiella instrument, exempelvis ränteswappar. Vissa referensräntor används även för att bestämma nivån på räntor för t.ex. bolån. Index kan också användas för att mäta en fonds resultat i syfte att fastställa en portföljs tillgångsallokering eller beräkna resultatberoende avgifter. Index som avser råvaror används för prissättningen av derivatkontrakt eller certifikat. Index som utgör referensvärden fyller således en viktig funktion på de finansiella marknaderna.

10.1.2EU:s förordning om referensvärden

Det har förekommit manipulation av referensräntorna Libor och Euribor som har visat på referensräntornas betydelse och deras sårbarhet. Med anledning av den uppmärksammade problematiken när det gäller dessa referensräntor utfärdade Europaparlamentet och rådet i juni 2016 en förordning om referensvärden. Genom förordningen infördes förbättrad styrning och kontroll över processen kring fastställandet av referensvärden med syftet att säkerställa att de index som i unionen används som referensvärden i finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat är rättvisande och inte manipuleras. Förordningen innehåller olika regler för olika typer av referensvärden. Den 1 januari 2019 trädde lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden i kraft (prop. 2018/19:4, bet. 2018/19:FiU18, rskr. 2018/19:53).

10.1.4Kritiska referensvärden

Brister i vissa referensvärden kan få konsekvenser för marknadernas integritet, den finansiella stabiliteten, konsumenter, realekonomin eller finansiering av hushåll och företag som skulle kunna påverka en eller flera medlemsstater (skäl 35 i EU:s förordning om referensvärden). EU:s förordning om referensvärden innehåller därför särskilda regler för sådana referensvärden som anses som kritiska i denna bemärkelse (artiklarna 20–23). Tillhandahållande av ett referensvärde och rapportering av dataunderlag är en frivillig verksamhet. När det gäller kritiska referensvärden har emellertid den behöriga myndigheten under vissa förutsättningar bl.a. möjlighet att tvinga en administratör att offentliggöra ett sådant referensvärde (artikel 21.3) och även kräva att vissa företag rapporterar dataunderlag till referensvärdet (artikel 23.6).

Det är kommissionen som fastställer vilka referensvärden som är kritiska. Ett referensvärde ska anses vara kritiskt om det uppfyller vissa kriterier. Kriterierna är alternativa (artikel 20.1). Ett referensvärde anses exempelvis kritiskt om det används som en referens för finansiella instrument eller finansiella avtal eller för att mäta resultatet hos investeringsfonder som har ett totalt värde på minst 500 miljarder euro, baserat på referensvärdets alla olika löptider.

10.1.5Nationellt kritiska referensvärden

Vissa referensvärden som baseras på information från rapportörer som till största delen är etablerade i en enda medlemsstat kan fastställas som kritiskt i den medlemsstaten av kommissionen. Kommissionen inrättade i augusti 2016 en förteckning över kritiska referensvärden och har sedan dess infört en rad kritiska referensvärden i förteckningen, se kommis-sionens genomförandeförordning (EU) 2016/1368 av den 11 augusti 2016 om inrättande av en förteckning över kritiska referensvärden som används på finansmarknader i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011. Genom en ändring i genomförande-förordningen den 17 oktober 2018 har kommissionen infört den svenska referensräntan Stockholm Interbank Offer Rate (Stibor) i förteckningen över kritiska referensvärden, se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1557 av den 17 oktober 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2016/1368. Genom kommissionens beslut att ta upp Stibor i förteckningen över kritiska referensvärden bedömer kommissionen, i likhet med Finansinspektionen, att Stibor är kritiskt för den svenska finansmarknaden.

10.2Vilka ändringar har gjorts i EU:s förordning om referensvärden?

Europaparlamentet och rådet utfärdade i februari 2021 förordningen om ändring av EU:s förordning om referensvärden. De ändringar i EU:s förordning om referensvärden som har införts kan delas in i två delar.

Den första delen rör undantag för vissa referensvärden från tredjeland. I EU:s förordning om referensvärden finns regler om användningen av referensvärden från tredjeland och hur administratörer belägna i ett tredjeland kan tillhandahålla referensvärden inom EU. Till exempel försäkringsbolag, banker och andra företag inom EU använder referensvärden från tredjeland i många olika kommersiella syften. En del administratörer belägna i ett tredjeland har dock inte ansökt om tillstånd att få tillhandahålla referensvärden inom EU eller får inte göra det enligt nationella regler. Om administratörerna inte kan tillhandahålla referensvärdena inom EU, kan dessa referensvärden inte heller användas av marknadsaktörer inom EU efter det att övergångsperioden går ut den 31 december 2021. Ändringen innebär att kommissionen ges befogenhet att fastställa att vissa referensvärden från tredjeland ska undantas från tillämpningsområdet för EU:s förordning om referensvärden och som därmed fortsatt ska kunna användas av marknadsaktörer inom EU. Det gäller specifikt för referensvärden i utländsk valuta och regler om vilken växelkurs som ska användas.

Den andra delen rör fastställande av ersättning för viktiga referensvärden som upphör. Historiskt sett har referensräntor baserade på dataunderlag som tillhandahålls av panelbanker (s.k. Inter bank offered rates, ”Ibors”) använts till största del. Dessa har i hög grad varit framåtblickande, dvs. beräkningen av räntan har utgått från till vilken ränta bankerna har varit villiga att låna ut till varandra. En internationell reform pågår dock för att övergå från dessa framåtblickande Ibors till alternativa riskfria räntor som är bakåtblickande och baseras på faktiska transaktioner som skett. Målet med reformen är att skapa mer tillförlitliga referensräntor, mot bakgrund av bl.a. den manipulation av Libor som skedde 2012. Denna övergång till alternativa räntor fortgår snabbt och på en mer fundamental nivå än vad som tidigare förutsetts. Reformen för alternativa räntor innebär att vissa Ibors kan komma att upphöra. Den mest betydande av Ibors, Libor, kommer att upphöra att publiceras i flera olika valutor och på flera löptider i slutet av 2021. När en kritisk referensränta upphör att tillhanda-hållas kan det uppstå problem om det vid upphörandet ännu inte finns en referensränta som kan ersätta den. Det kan även uppstå problem om marknadsaktörer i redan ingångna kontrakt som använder sig av den inte har infört klausuler som anger en alternativ referensränta. Det kan leda till att kontrakt fortfarande är utestående och hänvisar till en referensränta som upphört. Syftet med ändringen är att minska den rättsliga osäkerheten och riskerna för den finansiella stabiliteten. Ändringen innebär att kommissionen ges befogenhet att bestämma vilket alternativt referensvärde som ska ersätta ett referensvärde som upphört i utestående avtal och finansiella instrument. Kommissionen får göra detta om upphörandet av referensvärdet avsevärt skulle störa de finansiella marknadernas funktion i unionen och en av tre förutsättningar har inträffat. Det ersättningsreferensvärde som kommissionen bestämmer ska ersätta alla hänvisningar till det referensvärde som upphört i avtal och finansiella instrument. Detta gäller dock bara om dessa avtal och finansiella instrument hänvisar till det referensvärde som har upphört den dag då den genomförandeakt som kommissionen beslutar om träder i kraft och dessa avtal eller finansiella instrument inte innehåller lämpliga bestämmelser om ersättningsreferensvärden.

Medlemsstaterna har genom ändringarna i EU:s förordning om referensvärden fått motsvarande befogenhet att fastställa ett ersättningsreferensvärde för nationellt kritiska referensvärden som upphör.

10.4Ingripanden mot någon som har använt ett referensvärde i strid med EU:s förordning om referensvärden

I Sverige ansvarar Finansinspektionen för tillsynen över företagen på finansmarknaden. Inspektionen ska enligt förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen arbeta bl.a. för ett stabilt och väl fungerande finansiellt system och följa och analysera utvecklingen inom sitt ansvarsområde. Som exempel på finansiella företag och verksamheter som står under inspektionens tillsyn kan nämnas de enheter under tillsyn som omfattas av vissa skyldigheter i EU:s förordning om referensvärden, innefattande bl.a. banker, försäkringsföretag, värdepappersbolag och fondbolag (artikel 3.1.17). Finansinspektionen har kunnig personal med god insyn i finansmarknaden. Finansinspektionen har även tidigare utsetts till behörig myndighet enligt flera EU-rättsakter på finansmarknadsområdet. Finansinspektionen har också ett internationellt kontaktnät med andra tillsynsmyndigheter.

Finansinspektionen är dessutom sedan tidigare behörig myndighet enligt EU:s förordning om referensvärden (se 1 kap. 1 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden, prop. 2017:18:4 och prop. 2018/19:4).

Mot denna bakgrund måste Finansinspektionen anses vara den myndighet som är mest lämpad att fullgöra de uppgifter som ska skötas av relevant myndighet enligt EU:s förordning om referensvärden och därmed utföra den bedömning om lämplighet som avses.

Genom att Finansinspektionen får i uppgift att fullgöra de uppgifter som ska skötas av relevant myndighet får inspektionen de befogenheter som den relevanta myndigheten har direkt med stöd av EU-förordningen. Detta följer av att förordningen är direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Sveriges riksbank anser att Finansinspektionen bör utföra den bedömningen som den relevanta myndigheten ska utföra enligt artikel 23b.5 a i EU:s förordning om referensvärden efter samråd med Riksbanken. Enligt regeringens uppfattning ingår det i den relevanta myndighetens uppgifter att avgöra vilka berörda parter som är relevanta och bör omfattas av det samråd som myndigheten ska genomföra.

i vissa fall besluta att ett alternativt referensvärde ska ersätta ett referens-värde som upphört (artikel 1.5 i förordningen om ändring av EU:s förord-ning om referensvärden, artikel 23b i EU:s förordning om referensvärden). På motsvarande sätt har medlemsstaterna fått befogenhet att fastställa ett ersättningsreferensvärde för nationellt kritiska referensvärden om någon av fyra uppräknade utlösande händelser, s.k. triggers, har inträffat. Som nämns i avsnitt 10.1.5 är Stibor ett nationellt kritiskt referensvärde enligt EU:s förordning om referensvärden. Enligt de nya bestämmelser som har införts i EU-förordningen får därför en eller flera ersättningar för Stibor fastställas enligt svensk nationell rätt om någon sådan utlösande händelse som anges i förordningen inträffar. Regeringen instämmer i Finansinspektionens och Sveriges riksbanks uppfattning att det är viktigt med en god beredskap för ett sådant fastställande och att förutsättningarna för detta bör analyseras vidare. Det finns dock inte utrymme att göra den analysen inom ramen för detta lagstiftningsärende.

11Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning som innebär anpassningar till de tillfälliga lättnaderna i EU:s prospektförordning, ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering och ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden ska träda i kraft den 1 december 2021.

Undantaget från tillståndsplikt enligt lagen om värdepappersmarknaden för företag som hör hemma i ett land utanför EES för handel med egen räkning med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige ska träda i kraft den 1 januari 2022.

Ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden med anledning av ändringarna i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument ska i huvudsak träda i kraft den 28 februari 2022. De ändringar som innebär att de upphävda kraven på att värdepappersinstitut som är systematiska internhandlare, marknadsgaranter eller andra tillhandahållare av likviditet och börser ska offentliggöra information om kvaliteten på utförandet av transaktioner ska återinföras ska träda i kraft den 28 februari 2023.

Ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser i EU:s prospektförordning som innebär att anpassningen till de tillfälliga lättnaderna i EU:s prospektförordning tas bort ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Äldre bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden ska gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena.

EES för handel med egen räkning med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige (4 kap. 4 a §) bör träda i kraft i samband med att det nu gällande tillfälliga undantaget upphör att gälla, vilket är den 1 januari 2022. I motsats till Sveriges advokatsamfund anser regeringen inte att det finns skäl att införa ändringen förrän det nuvarande tillfälliga undantaget upphör.

Förordningen om ändring av EU:s förordning om referensvärden trädde i kraft den 13 februari 2021 och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Finansinspektionen ska ingripa mot en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde i strid med i artikel 29.1a i EU:s förordning om referensvärden. De nya bestämmelserna i EU-förordningen började tillämpas den 13 februari 2021. Den lagändring som föreslås i avsnitt 10.4 som innebär att Finansinspektionen ska ingripa mot den som har gjort sig skyldig till en överträdelse av de nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt. Som nämns i avsnitt 10.3 ska medlemsstaterna utse en relevant myndighet. Varje medlemsstat ska underrätta Europeiska kommissionen och Esma om vilken relevant myndighet som har utsetts senast den 14 augusti 2021. Även av det skälet bör lagändringarna träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 december 2021.

I lagen om värdepappersmarknaden, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden bör det tas in övergångsbestämmelser om att äldre bestämmelser i de lagarna ska gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

Förslaget att det ska införas ett undantag från tillståndsplikt för företag från tredjeland som handlar för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige berör indirekt företag under Finansinspektionens tillsyn. En konsekvens av det förslaget skulle på sikt kunna bli att den kontroll som värdepappersinstitut som tillhandahåller direkt elektroniskt tillträde och börser som tillåter detta ska utföra kan komma att omfatta fler företag. Detta bedöms dock inte leda till någon ökad ärendemängd för Finansinspektionen eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.

De föreslagna ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden innebär bl.a. att Finansinspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas relevant myndighet enligt EU:s förordning om referensvärden. Finansinspektionen kommer därigenom att få en ny uppgift: att bedöma lämpligheten av en reservbestämmelse i kontrakt och finansiella instrument. En sådan bedömning kommer att bli aktuell bara om en rad förutsättningar är uppfyllda, och därmed bara i ytterst sällsynta fall. Enligt förslagen i denna proposition ska Finansinspektionen även få möjlighet att ingripa mot enheter under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt de nya bestämmelser som har införts i EU:s förordning om referensvärden. Förslagen bedöms inte medföra några ökade kostnader för Finansinspektionen. Eventuella ökade kostnader för myndigheten med anledning av propositionens förslag bedöms dock vara begränsade och rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Synpunkterna från Sveriges riksbank i denna del medför ingen annan bedömning.

Finansinspektionens olika beslut kan som huvudregel överklagas till allmän förvaltningsdomstol. De ytterligare möjligheter för Finansinspektionen att ingripa som föreslås i denna proposition bedöms inte leda till någon ökning av antalet mål hos domstolarna. De budgetära konsekvenserna för domstolarna ska därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Ikraftträdande och speciella informationsinsatser

När det gäller tidpunkten för ikraftträdande föreslås att ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden med anledning av ändringarna i MiFID II i huvudsak ska träda i kraft den 28 februari 2022, och i övrigt den 28 februari 2023. Ändringarna i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder med anledning av ändringarna i MiFID II ska träda i kraft den 28 februari 2022.

Ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning, som innebär att Finansinspektionen får möjlighet att ingripa mot överträdelser av nya bestämmelser som har införts i de båda EU-förordningarna, föreslås träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 december 2021.

Den ändring som föreslås i lagen om värdepappersmarknaden i fråga om undantag från tillståndsplikt för företag från tredjeland som handlar för egen räkning med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige föreslås träda i kraft vid den tidpunkt när det nu gällande tillfälliga undantaget upphör att gälla, vilket är den 1 januari 2022.

Ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förord-ning om referensvärden, som bl.a. innebär att Finansinspektionen får ingripa mot en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde i strid med nya bestämmelser som har införts i EU:s förordning om referensvärden, föreslås träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 december 2021.

Eftersom förslagen i huvudsak innebär lättnader bedöms det inte finnas något behov av särskilda informationsinsatser med anledning av förslagen.

13Författningskommentar

13.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

1 kap.

4 § I denna lag betyder certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument, depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet, finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier:

1. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant,
2. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör,
3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt,
4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som

– avser råvaror,

– kan avvecklas fysiskt,

– inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och

– som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument,

5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk,
6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och
7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som

Benämningarna för direktivet om marknader för finansiella instrument och kapitaltäckningsdirektivet ändras så att de avser lydelsen enligt ändringsdirektivet. Benämningen för krishanteringsdirektivet ändras så att den avser lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU.

4 b § I denna lag betyder anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning

1. marknadsföra investerings- eller sidotjänster,
2. ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument,
3. placera finansiella instrument, eller
4. tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster, behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall

Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader, clearingdeltagare: den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation, clearingorganisation: ett företag som har fått tillstånd enligt 19 kap. eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012, emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet, handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTFplattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform), handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform, huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är

1. tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller
2. verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat,

kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank-eller kreditföretag som driver bank-eller finansieringsrörelse från filial i Sverige, leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument, litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen, marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på finansiella marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av egna tillgångar till priser som fastställts av denne, marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader,

MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som sammanför flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument – inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,

OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredjeparters köp-och sälj-intressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kontrakt, professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §, reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp-och säljintressen i finansiella instrument från tredjepart – regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt, statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument:

1. Europeiska unionen,
2. en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i staten,
3. när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen,
4. en särskild funktion för flera stater inom EES,
5. en internationell finansinstitution som etablerats av minst två stater inom EES och vars mål är att ordna finansiering och tillhandahålla finansiellt bistånd till de stater som har eller riskerar att få allvarliga finansieringsproblem, och
6. Europeiska investeringsbanken,

systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som i en organiserad, frekvent, systematisk och väsentlig omfattning handlar för egen räkning när det utför kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform utan att utnyttja ett multilateralt system, tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform som är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos Finansinspektionen enligt 11 kap. 13–15 §§ eller hos en behörig myndighet i ett annat land inom EES, utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen om bank-och finansieringsrörelse, utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank-och finansieringsrörelse, värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler, värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolagsförordningen, och värdepappersinstitut: ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige.

institut görs hänvisningen till lagen om bank- och finansieringsrörelse utan angivande av SFS-nummer, med anledning av att det hänvisas till den lagen i definitionen av huvudsakligen kommersiell koncern.

5 § I denna lag betyder algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar med begränsat eller inget mänskligt ingripande, betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.40 i värdepappersbolagsförordningen, blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES,

byte av finansiellt instrument: att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument, börshandlad fond: en fond där minst en andels-eller aktieklass handlas hela dagen på minst en handelsplats och med minst en marknadsgarant som vidtar åtgärder för att säkerställa att andels-eller aktiepriset på handelsplatsen inte i betydande grad skiljer sig från dess nettotillgångsvärde och, i tillämpliga fall, från dess preliminära nettotillgångsvärde, direkt elektroniskt tillträde: ett handelsplatsarrangemang där en deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige, elektroniskt format: ett annat varaktigt medium än papper, filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial, finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen, finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.14 i värdepappersbolagsförordningen, finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag, holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen, kapitalbas:

melserna i denna lag, om det inte lämnas någon specifik ersättning för rådgivningen,

13.fysiska och juridiska personer som utför investeringsverksamhet, dock inte drift av en andrahandsmarknad, eller tillhandahåller investeringstjänster rörande råvaruderivat för att fullgöra uppgifter

– enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG, i den ursprungliga lydelsen,

– enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG, i den ursprungliga lydelsen,

– enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 eller enligt sådana nätföreskrifter eller riktlinjer som har antagits enligt förordningen, eller

– enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 eller enligt sådana nätföreskrifter eller riktlinjer som har antagits enligt förordningen, om a) personen är en sådan systemansvarig för överföringssystemet som avses i artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG, i den ursprungliga lydelsen, eller artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG, i den ursprungliga lydelsen, b) personen tillhandahåller tjänster till en systemansvarig som avses i a och fullgör uppgifterna för den systemansvariges räkning, eller c) personen är operatör eller förvaltare av energibalanseringssystem, rörledningsnät eller system för balansering av tillgången och efterfrågan på energi,

14.företag som är verksamhetsutövare enligt 5 § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser som handlar med utsläppsrätter för egen räkning, om a) företaget inte tillhandahåller andra investeringstjänster eller ägnar sig åt annan investeringsverksamhet, och b) företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, och

15.värdepapperscentraler med tillstånd enligt artikel 16 i förordningen om värdepapperscentraler för att tillhandahålla de tjänster som uttryckligen anges i avsnitten A och B i bilagan till den förordningen.

Tillstånd krävs inte heller för sådan förvaltning av finansiella instrument som är reglerad i någon annan lag.

Paragrafen, som innehåller undantag från kravet på tillståndsplikt för att driva värdepappersrörelse, genomför artikel 2.1 och delvis artikel 3.1 i MiFID II. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.1.

I första stycket 11, som gäller undantag från tillståndsplikt för vissa företag som handlar med råvaruderivat, görs ändringar som motsvarar de ändringar som har gjorts i artikel 2.1 j i MiFID II. Ändringen i led b innebär att bedömningen av om den bedrivna verksamheten är sådan att företaget kan omfattas av undantaget ska göras med utgångspunkt i koncernen som helhet. Av led d framgår att den nuvarande skyldigheten för företag som utnyttjar undantaget, att årligen anmäla detta till Finansinspektionen, tas bort.

4 kap.

1. företaget står under betryggande tillsyn av en behörig myndighet i hemlandet och det har tillstånd i hemlandet för att tillhandahålla de tjänster och driva den verksamhet som ansökan avser,

2. företagets hemland har vidtagit nödvändiga åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism,
3. det har inrättats samarbetsarrangemang mellan Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i det land där företaget hör hemma som inbegriper bestämmelser som reglerar informationsutbyte i syfte att bevara marknadens integritet och skydda investerare,
4. filialen fritt förfogar över ett tillräckligt startkapital,
5. det har utsetts en eller flera personer som ska ha ansvaret för ledningen av filialen, och dessa uppfyller kraven i 3 kap. 1 § 5 och 6 och 5 §,
6. företagets hemland har ingått ett avtal med Sverige, som uppfyller normerna

iartikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden, inklusive eventuella multilaterala skatteavtal,

7. filialen tillhör ett investerarskydd som har godkänts eller erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare, i den ursprungliga lydelsen, och
8. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag, förordningen om marknader för finansiella instrument, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige.

Tillstånd behövs dock inte om företaget i Sverige bara driver värdepappersrörelse i form av handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats här i landet.

Paragrafen genomför artiklarna 39 och 41.1 första stycket i MiFID II. Paragrafen reglerar vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att ett utländskt företag som inte hör hemma i ett land inom EES ska få tillstånd att driva värdepappersrörelse från filial i Sverige. Den innebär att Sverige har valt att utnyttja den möjlighet som MiFID II (artikel 39) ger medlemsstaterna att kräva att ett företag från ett land utanför EES, som avser att tillhandahålla investeringstjänster, utföra investeringsverksamhet eller sidotjänster inom dess territorium genom etablering av en filial, i förväg har tillstånd, och uppfyller vissa krav. Övervägandena finns i avsnitt 9.

I andra stycket, som är nytt, införs ett undantag från kravet på tillstånd. Det innebär att ett företag som inte hör hemma inom EES och som handlar för egen räkning på en handelsplats i Sverige genom direkt elektroniskt tillträde till handelsplatsen får driva den verksamheten utan krav på tillstånd, förutsatt att företaget inte driver någon annan form av värdepappersrörelse här i landet. Undantaget från tillståndsplikt gäller alltså bara för värdepappersrörelse i form av handel för egen räkning enligt 2 kap. 1 § 3.

8 kap.

1 § Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15–20 och 32 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1.

Det som anges i 15 § gäller inte för transaktioner som genomförs mellan deltagarna på en MTF-plattform enligt de regler som gäller för plattformen eller i förhållandet mellan deltagarna och det värdepappersinstitut som driver plattformen.

I tredje stycket rättas en felaktig hänvisning till bestämmelser om jäm-bördiga motparter. Genom de hänvisningar till paragrafen som redan finns i 2 kap. 17 g § och 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive

3 kap. 2 § och 8 kap. 1 a § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller ändringen även för fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster eller som inom ramen för fondverksamheten ger råd om andelar i fonder.

8 § Ett värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt

2kap. 1 § 1, 2 eller 3 får i sådan verksamhet medverka till eller inleda transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa det krav att tillvarata kundens intressen som anges i 1 § eller någon av 10–12, 14–16, 17 a, 21, 24–27, 30, 31, 33–36 eller

38§§, för dessa transaktioner och sidotjänster som är direkt knutna till transaktionerna.

En motpart som ingår i en sådan grupp som anges i 7 § 1–7 har dock rätt att begära att de bestämmelser som anges i första stycket ska tillämpas generellt i avtalsförhållandet eller avse en enskild transaktion.

Innan ett värdepappersinstitut inleder en transaktion med en motpart som är en sådan enhet som avses i 7 § 8, ska enheten uttryckligen ha godtagit att bli behandlad som en jämbördig motpart. Godtagandet kan ges generellt eller avse en enskild transaktion.

I fråga om motparter som inte ingår i någon av de grupper som anges i 7 § 1–7 och som hör hemma i ett annat land inom EES gäller första stycket bara om motparten i den staten erkänns som jämbördig motpart i enlighet med artikel 30.3 i direktivet om marknader för finansiella instrument. I sådana fall tillämpas tredje stycket på motsvarande sätt.

Paragrafen genomför artikel 30.1 första stycket, 30.2 andra stycket och

30.3första stycket andra meningen och andra stycket i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om att ett värdepappersinstitut som har tillstånd att ta emot och vidarebefordra order i fråga om finansiella instrument, utföra order på kunders uppdrag eller handla för egen räkning i vissa fall får inleda eller medverka till sådana transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa vissa kundskyddsregler. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.5.

I första stycket läggs 14, 15, 17 a och 27 §§ till i uppräkningen av kundskyddsregler som inte behöver tillämpas vid transaktioner med jämbördiga motparter. Det innebär att kraven på att förse kunder med information om värdepappersinstitutet, dess tjänster och kostnader och avgifter för investeringstjänster och sidotjänster och kravet på att lämna rapportering till en kund om utförda tjänster inte behöver tillämpas vid sådana transaktioner. Bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter finns i 7 och 8 §§. Genom den hänvisning till paragrafen som redan finns i 3 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller ändringen även för AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster.

12 a § Kraven i 11 och 12 §§ gäller inte om

1. den tillhandahållna investeringstjänsten avser obligationer utan annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul, eller
2. de finansiella instrumenten marknadsförs eller distribueras uteslutande till jämbördiga motparter.

Paragrafen, som är ny, genomför delvis artikel 16a i MiFID II. Paragrafen innehåller ett undantag som innebär att kraven i 11 och 12 §§ inte ska tillämpas i fråga om obligationer utan annat inbäddat derivat än en make- whole-klausul. Termen make-whole-klausul definieras i 1 kap. 5 §. För att undantaget ska vara tillämpligt får obligationen i fråga inte omfatta något annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul. Kraven ska inte heller tillämpas för finansiella instrument som marknadsförs eller distribueras bara till jämbördiga motparter. Bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter finns i 7 och 8 §§. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Genom att paragrafen ingår i de intervall av paragrafer som omfattas av hänvisningarna som redan finns i 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive 3 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller bestämmelsen även för fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster.

15 § Ett värdepappersinstitut ska förse kunder med information om

1. institutet och dess tjänster,
2. finansiella instrument och föreslagna placeringsstrategier, inbegripet vägledning om och varningar för de risker som är förknippade med investeringar i instrumenten eller placeringsstrategierna samt om instrumentet i fråga, med beaktande av den målgrupp som har fastställts för instrumentet, är avsett för professionella eller icke-professionella kunder,
3. utförandeplatser, och
4. alla kostnader och avgifter förknippade med investeringstjänster och sidotjänster, inbegripet kostnaderna för rådgivning och kostnaderna för de finansiella instrument som rekommenderas eller marknadsförs till kunden samt hur kunden får betala kostnader och avgifter, inbegripet eventuella betalningar till institutet från en tredjepart.

Informationen om kostnader och avgifter, inbegripet kostnader och avgifter för investeringstjänsten och det finansiella instrumentet, som inte beror på underliggande marknadsrisk, ska räknas samman så att kunden kan förstå den totala kostnaden liksom den kumulativa effekten på investeringens avkastning. Om kunden begär det, ska en uppdelning per post ges. Informationen ska, i förekommande fall, ges till kunden regelbundet, åtminstone årligen, under investeringens varaktighet.

Om kunden är en professionell kund gäller första stycket 4 bara vid tillhandahållande av investeringsrådgivning och portföljförvaltning.

Paragrafen genomför delvis artikel 24.4 första stycket b och c och andra stycket och artikel 29a.1 i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om den information ett värdepappersinstitut ska förse sina kunder med. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.4.

Enligt tredje stycket, som är nytt, ska kraven i första stycket 4 inte tillämpas vid tillhandahållande av andra investeringstjänster till en professionell kund än investeringsrådgivning och portföljförvaltning. Bestämmelser om kunder som får behandlas som professionella kunder finns i 4 och 5 §§. Genom de hänvisningar till paragrafen som redan finns i 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive 3 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller ändringen även för fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster.

17 a § Om ett avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument ingås med hjälp av ett medel för distanskommunikation som innebär att information om kostnader och avgifter inte kan lämnas i förväg på det sätt som anges i 14 § första stycket, får värdepappersinstitutet i stället lämna informationen snarast efter det att transaktionen har genomförts, om

1. kunden har gett sitt samtycke till att få informationen utan onödigt dröjsmål efter det att transaktionen har genomförts, och
2. institutet har erbjudit kunden möjligheten att senarelägga transaktionen så att kunden först kan få informationen.

Värdepappersinstitutet ska också erbjuda kunden att få information om kostnader och avgifter per telefon innan transaktionen genomförs.

Paragrafen, som är ny, genomför artikel 24.4 tredje och fjärde styckena i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om att information om kostnader och avgifter i vissa fall får lämnas till en kund utan onödigt dröjsmål efter det att en transaktion har genomförts. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.2.

I paragrafen anges i första stycket att om ett avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument ingås genom distanskommunikation, som innebär att information om kostnader och avgifter inte kan lämnas i förväg på det sätt som anges i 14 § första stycket, får värdepappersinstitutet i stället lämna informationen snarast efter det att transaktionen har genomförts, förutsatt att kunden har samtyckt till detta och fått möjlighet att senarelägga genomförandet av transaktionen tills efter det att informationen har lämnats. Därutöver ska värdepappersinstitutet, enligt andra stycket, erbjuda kunden att få informationen per telefon innan transaktionen genomförs. Bestämmelserna kan tillämpas exempelvis när en köp-eller säljorder lämnas på telefon eller via en chattfunktion. Både kundens samtycke och erbjudandet till kunden om information om kostnader och avgifter på telefon bör som utgångspunkt kunna lämnas genom samma kommunikationsmedel som köp-eller säljordern.

Genom att paragrafen ingår i de intervall av paragrafer som omfattas av hänvisningarna som redan finns i 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive 3 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller bestämmelserna även för fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster.

19 a § All information som ett värdepappersinstitut ska lämna till kunder enligt detta kapitel ska tillhandahållas i elektroniskt format. Om en icke-professionell kund begär det, ska värdepappersinstitutet tillhandahålla informationen kostnadsfritt även på papper.

Värdepappersinstitutet ska upplysa kunderna om övergången till information i elektroniskt format och om möjligheten att få information på papper. Ickeprofessionella kunder som tidigare tagit emot information på papper ska få dessa upplysningar minst åtta veckor före övergången till elektroniskt format.

Paragrafen, som är ny, genomför artikel 24.5a i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om utfasning av information i pappersform till kunder. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.1.

Första stycket innebär att all information som ett värdepappersinstitut ska lämna till kunder eller presumtiva kunder enligt detta kapitel ska tillhandahållas i elektroniskt format. Kunder och presumtiva kunder som är icke-professionella ska dock få informationen kostnadsfritt på papper om de begär det. Bestämmelsen innebär inget förbud mot att lämna information på papper även i andra fall.

Enligt andra stycket ska värdepappersinstitutet upplysa kunderna om övergången till elektroniskt format och om möjligheten för ickeprofessionella kunder att även i fortsättningen få information på papper. Institutet ska minst åtta veckor i förväg lämna dessa upplysningar till befintliga icke-professionella kunder som tidigare har fått information på papper.

Bestämmelser om kunder som får behandlas som professionella kunder finns i 4 och 5 §§.

Genom att paragrafen ingår i de intervall av paragrafer som omfattas av hänvisningarna som redan finns i 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive 3 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller bestämmelserna även för fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster.

23 a § Ett värdepappersinstitut ska, när det tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar och analysera kostnaderna och nyttan av bytet.

När värdepappersinstitutet tillhandahåller investeringsrådgivning ska det informera kunden om huruvida nyttan med bytet är större än kostnaderna.

Första och andra styckena gäller inte tjänster som värdepappersinstitutet tillhandahåller en professionell kund, om inte kunden begär det. Institutet ska dokumentera en sådan begäran.

Paragrafen, som är ny, genomför artikel 25.2 tredje stycket och delvis artikel 29a.2 och 29a.3 i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken information ett värdepappersinstitut ska hämta in från, och lämna till, kunden i samband med byte av finansiella instrument. Övervägandena finns i avsnitten 6.5.3 och 6.5.4.

I första stycket anges att ett värdepappersinstitut, när det tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, ska hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar och analysera kostnaderna och nyttan av bytet.

I andra stycket anges att om institutet tillhandahåller investeringsrådgivning ska det informera kunden om huruvida nyttan med bytet är större än kostnaderna.

Enligt tredje stycket ska kraven i de föregående styckena inte tillämpas på tjänster som tillhandahålls en professionell kund, om inte kunden antingen i elektronisk form eller på papper begär att dessa bestämmelser ska tillämpas. Värdepappersinstitutet ska dokumentera en sådan begäran. Dokumentationen möjliggör kontroll i efterhand av vilka professionella kunder som har begärt att kraven i bestämmelserna ska tillämpas för dem. På så vis blir det möjligt för Finansinspektionen att kontrollera om institutet fullgjort sina skyldigheter mot dessa kunder. Bestämmelser om kunder som får behandlas som professionella kunder finns i 4 och 5 §§.

Enligt de hänvisningar som införs i 2 kap. 17 g § och 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive 8 kap. 1 a § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller paragrafen även för fondbolag som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster och för fondbolag och AIF-förvaltare som inom ramen för fondverksamheten ger råd om andelar i fonder, se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitten 13.3 och 13.4. Genom att paragrafen ingår i ett intervall av paragrafer som omfattas av de hänvisningar som redan finns i 3 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller bestämmelserna även för AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster.

27 § Ett värdepappersinstitut ska på ett varaktigt medium lämna en tillfredsställande rapportering till en kund om de tjänster som institutet har utfört för kunden. Rapporteringen ska i förekommande fall lämnas regelbundet och även innehålla uppgifter om kostnaderna för de transaktioner och tjänster som har utförts för kundens räkning.

Första stycket gäller inte tjänster som värdepappersinstitutet tillhandahåller en professionell kund, om inte kunden begär det. Institutet ska dokumentera en sådan begäran.

Paragrafen genomför artikel 25.6 första stycket och delvis artikel 29a.2 och 29a.3 i MiFID II. Paragrafen innehåller krav på den rapportering som ett värdepappersinstitut ska lämna till en kund om de tjänster institutet har utfört för kunden. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.4.

Enligt andra stycket, som är nytt, ska kraven i första stycket inte tillämpas på tjänster som tillhandahålls en professionell kund, om inte kunden begär att dessa bestämmelser ska tillämpas. Värdepappersinstitutet ska dokumentera en sådan begäran. Dokumentationen möjliggör kontroll i efterhand av vilka professionella kunder som har begärt att kraven i bestämmelserna ska tillämpas för dem. På så vis blir det möjligt för Finansinspektionen att kontrollera om institutet fullgjort sina skyldigheter mot dessa kunder. Bestämmelser om kunder som får behandlas som professionella kunder finns i 4 och 5 §§. Genom de hänvisningar till paragrafen som redan finns i 2 kap. 17 g § och 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive 3 kap. 2 § och 8 kap. 1 a § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller ändringen även för fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster eller som inom ramen för fondverksamheten ger råd om andelar i fonder.

33§ Ett värdepappersinstitut ska ha system och riktlinjer för hur institutet ska uppnå bästa möjliga resultat enligt 31 och 32 §§ när en kunds order utförs.

I riktlinjerna ska det för varje klass av finansiella instrument finnas uppgifter om de olika platser där värdepappersinstitutet utför sina kundorder och de faktorer som påverkar valet av utförandeplats. Riktlinjerna ska omfatta de utförandeplatser som gör det möjligt för institutet att stadigvarande uppnå bästa möjliga resultat när en kundorder utförs.

Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §.

1 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter som fastställer kvantitativa tröskelvärden (positionslimiter) för den nettoposition som en fysisk eller juridisk person får inneha i jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat som handlas på en handelsplats och OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa. Råvaruderivat ska betraktas som kritiska eller signifikanta om storleken på öppna positioner, räknat som summan av alla nettopositioner som innehas av slutliga positionshavare, är åtminstone 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år. En positionslimit ska fastställas för varje jordbruksråvaruderivat och kritiskt eller signifikant råvaruderivat som handlas på en handelsplats i Sverige.

Positionslimiterna ska vara transparenta och icke-diskriminerande samt syfta till att förhindra marknadsmissbruk och främja ordnad prissättning och avveckling.

Positionslimiterna ska fastställas enligt de beräkningsmetoder som fastställs i tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt artikel 57.12 i direktivet om marknader för finansiella instrument och avse alla positioner som innehas av en fysisk eller juridisk person eller på en juridisk persons vägnar på aggregerad gruppnivå.

Paragrafen genomför artikel 57.1 första stycket, 57.2 och 57.11 och delvis artikel 57.4 och 57.9 i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om fastställande av positionslimiter för råvaruderivat. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.2.

I första stycket införs begränsningar av tillämpningsområdet som innebär att bara jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat ska omfattas av positionslimiter. Med kritiska eller signifikanta råvaruderivat avses derivat där summan av alla nettopositioner som innehas av slutliga positionshavare är åtminstone 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år.

I tredje stycket förtydligas att positionslimiterna ska fastställas enligt de beräkningsmetoder som fastställs i de tekniska standarder för tillsyn som beslutas av Europeiska kommissionen enligt artikel 57.12 i MiFID II.

4§ Bestämmelserna i 1 § gäller inte för råvaruderivat för vilka en behörig myndighet i ett annat land inom EES har fastställt en sådan gemensam positionslimit som avses i artikel 57.6 i direktivet om marknader för finansiella instrument.

När jordbruksråvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper handlas i betydande volymer både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, ska en gemensam positionslimit fastställas enligt 1 §, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. En gemensam positionslimit ska också fastställas när kritiska eller signifikanta råvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper handlas både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet.

Innan en gemensam positionslimit fastställs ska samråd ske med de behöriga myndigheterna för den eller de handelsplatserna som avses i andra stycket.

Paragrafen genomför artikel 57.6 första stycket i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om gemensamma positionslimiter. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.5.

Andra stycket ändras med anledning av att bara jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat ska omfattas av positions-limiter enligt 1 §, se författningskommentaren till den paragrafen. Ändringen innebär också att underlaget för fastställandet av en gemensam positionslimit även ska omfatta råvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper.

5 § En fysisk eller juridisk person som innehar råvaruderivat som handlas på en handelsplats eller OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa, ska följa de positionslimiter som har fastställts enligt 1–4 §§ och de gemensamma positionslimiter som en behörig myndighet i ett annat land inom EES har fastställt.

Positionslimiter ska inte tillämpas på råvaruderivat som är överlåtbara värdepapper.

Paragrafen innehåller krav på fysisk eller juridisk person att följa de positionslimiter som har fastställts. Ändringen i paragrafen genomför artikel 57.1 andra stycket d i MiFID II. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.4.

Andra stycket, som är nytt, innebär att positionslimiter inte ska tillämpas på värdepapperiserade råvaruderivat. En definition av överlåtbara värdepapper finns i 1 kap. 4 §.

6 § Finansinspektionen får efter ansökan medge att en positionslimit inte ska tillämpas på

1. positioner som innehas av en icke-finansiell enhet eller för en sådan enhets räkning och som på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i enhetens affärsverksamhet,
2. positioner som innehas av en finansiell enhet eller för en sådan enhets räkning, om den agerar för en icke-finansiell enhets räkning, när enheterna ingår

ien huvudsakligen kommersiell koncern och positionerna på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i den icke-finansiella enhetens affärsverksamhet, och

3.positioner som innehas av en finansiell eller icke-finansiell motpart och som på ett objektivt mätbart sätt är ett resultat av transaktioner som ingåtts för att fullgöra skyldigheter att tillhandahålla likviditet på en handelsplats, enligt krav som ställs av tillsynsmyndigheterna med stöd av unionsrätten eller nationell rätt, eller av handelsplatserna.

Paragrafen genomför artikel 57.1 andra stycket a–c i MiFID II. Paragrafen innebär en möjlighet att ansöka om undantag från positionslimiter för vissa positioner. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.3.

I paragrafen införs en punktuppställning, där punkterna motsvarar leden a–c i artikeln i direktivet.

I punkt 1 finns den hittillsvarande bestämmelsen om möjlighet till undantag för positioner som innehas för en icke-finansiell enhet och som på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i enhetens affärsverksamhet. Bestämmelsen ändras redaktionellt, men det innebär ingen ändring i sak.

I punkt 2, som är ny, införs ett undantag som innebär att Finansinspektionen får medge att positionslimiter inte ska tillämpas på positioner som innehas av eller för en finansiell enhet för en icke-finansiell enhets räkning, om båda enheterna ingår i en huvudsakligen kommersiell koncern och positionerna minskar riskerna i den icke-finansiella enhetens affärsverksamhet. Undantaget är tillämpligt exempelvis när ett värdepappersbolag som ingår i en huvudsakligen kommersiell koncern innehar positioner i råvaruderivat för ett annat, icke-finansiellt, koncernbolags räkning, om syftet är att minska riskerna i det bolagets affärsverksamhet. Undan-taget kan tillämpas även om ett sådant värdepappersbolag agerar genom att ge exempelvis en bank i uppdrag att förvärva och inneha positioner för värdepappersbolagets räkning, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

Uttrycket huvudsakligen kommersiell koncern definieras i 1 kap. 4 b §.

I punkt 3, som är ny, införs ett nytt undantag för finansiella och ickefinansiella motparter. Av artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister framgår att uttrycket finansiell motpart enligt den förordningen omfattar företag vilkas verksamhet bedrivs med stöd av tillstånd enligt olika finansiella regelverk, bl.a. värdepappersbolag och kreditinstitut. Enligt artikel 2.9 i samma förordning avser uttrycket icke-finansiell motpart ett i unionen etablerat företag som varken är en finansiell motpart eller en central motpart. Finansinspektionen får medge att positionslimiter inte ska tillämpas på positioner som innehas av finansiella och icke-finansiella motparter och som är ett resultat av transaktioner som ingåtts för att fullgöra skyldigheter att tillhandahålla likviditet på en handelsplats, där sådana skyldigheter krävs av tillsynsmyndigheterna eller handelsplatserna.

7 § Ett värdepappersinstitut eller en börs som driver en handelsplats på vilken råvaruderivat handlas ska tillämpa kontroller för positionshantering som ger institutet eller börsen befogenhet att

1. övervaka öppna positioner i råvaruderivat som handlas på handelsplatsen,
2. få tillgång till information och dokumentation avseende storleken på och syftet med en position i råvaruderivat eller en exponering som innehas samt information om verklig eller indirekt ägare till positionen,
3. få tillgång till information och dokumentation om överenskommelser, tillgångar och skulder på marknaden för råvaruderivatpositionens underliggande tillgång,
4. kräva att den som innehar en position i råvaruderivat tillfälligt eller permanent avslutar eller minskar positionen, och
5. kräva, för att mildra effekterna av en stor eller dominerande position i råvaruderivat, att den som innehar positionen tillfälligt tillhandahåller likviditet till marknaden till ett överenskommet pris och i överenskommen omfattning.

Informationen enligt första stycket 2 och 3 ska, när det är lämpligt, även innehålla uppgifter om positioner i råvaruderivat på andra handelsplatser och ekonomiskt likvärdiga OTC-kontrakt, om dessa positioner

– avser samma underliggande råvara och har samma egenskaper som råvaruderivat som handlas på den handelsplats som avses i första stycket, och

– innehas genom deltagare på den handelsplatsen.

Kontroller för positionshantering ska vara transparenta och icke-diskrimine- rande.

egenskaper som de råvaruderivat som handlas på den handelsplats som avses i första stycket och att de innehas genom deltagarna i handeln på den handelsplatsen.

15 § Bestämmelserna i 11–14 §§ ska inte tillämpas på råvaruderivat som är överlåtbara värdepapper.

Paragrafen, som är ny, genomför artikel 58.1 tredje stycket i MiFID II. Paragrafen innebär att rapporterings- och redovisningskraven i 11–14 §§ inte ska tillämpas på värdepapperiserade råvaruderivat. En definition av överlåtbara värdepapper finns i 1 kap. 4 §. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.4.

25 kap.

1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt

1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §,
2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §,
3. någon av 8 kap. 8 e, 9–32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3–12,
4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9–12, 14–17 a, 19 a–41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3–9 eller 11,
5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,
6. någon av 13 kap. 1 a–1 j eller 6 a §§,
7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–14 §§,
8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller
9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §.

Paragrafen genomför delvis artikel 70.2, 70.3, 70.4 a och 70.5 i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser som, om de överträds av ett svenskt värdepappersinstitut, ska kunna medföra ett ingripande från Finansinspektionen mot en fysisk person som kan hållas ansvarig. Övervägandena finns i avsnitten 6.4, 6.5.1, 6.5.2 och 6.5.6.

I punkterna 3 och 6 tas hänvisningarna till 8 kap. 33 § respektive 13 kap.

9 § bort, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i de paragraferna, tas bort. Bestämmelserna i 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § återinförs därefter och börjar tillämpas igen den 28 februari 2023, se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.2.

I punkt 4 läggs 9 kap. 17 a och 19 a §§ till i uppräkningen, se författningskommentarerna till de paragraferna.

1 e § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen

1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,
2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b–6 d §§ inte är uppfyllda,
3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a)8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12, b)någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, c)12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2–4, d)någon av 13 kap. 1–2 eller 6–7 a §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, e)14 kap. 1, 2 eller 3 §, f)15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §, g)någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–12 §§, h)22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller i)23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §,

4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, eller
5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven.

Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Paragrafen genomför delvis artikel 70.2, 70.3 och 70.5 i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser i lagen som, om de överträds av en börs, ska kunna medföra ett ingripande från Finansinspektionen mot en fysisk person som kan hållas ansvarig. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6.

I första stycket 3 d tas hänvisningen till 13 kap. 9 § bort, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i den paragrafen, tas bort. Bestämmelsen i 13 kap. 9 § återinförs därefter och börjar tillämpas igen den 28 februari 2023, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 13.2.

12 § Finansinspektionen får förelägga ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från filial i Sverige, att göra rättelse om det överträder någon av följande bestämmelser eller föreskrifter som hänför sig till någon av dem:

–8 kap. 15–20 och 32 §§,

–9 kap. 1, 10–12, 14–30 och 31–39 §§, och

–lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.

Ett föreläggande ska också utfärdas om företaget åsidosätter sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 14–26 i förordningen om marknader för finansiella instrument.

Om företaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda värdepappersföretaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers-och marknadsmyndigheten ska omedelbart informeras när ett förbud meddelas.

Paragrafen genomför artikel 86.2 första–tredje styckena i MiFID II. Paragrafen reglerar Finansinspektionens möjlighet att ingripa mot ett utländskt värdepappersföretag inom EES som driver verksamhet från filial i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6.

I första stycket tas hänvisningarna till 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § bort, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i de paragraferna, tas bort. Bestämmelserna i 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § återinförs därefter och börjar tillämpas igen den 28 februari 2023, se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.2.

15 a § Finansinspektionen ska ingripa mot den eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial till ett sådant företag som anges i 15 §, om företaget

1.har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.har tillåtit en person som har ansvaret för ledningen av filialen att åta sig ett sådant uppdrag i filialen eller att kvarstå i detta trots att kraven i 4 kap. 4 § 5 eller iföreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda, eller

3.har åsidosatt sina skyldigheter enligt a)någon av 8 kap. 9–20, 21–32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3–12, b)någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9–12, 14–17 a, 19 a–30, 31–41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3–9 eller 11, c)någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, d)någon av 13 kap. 1 a–1 j eller 6 a §§, e)22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller f)23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §.

Paragrafen genomför delvis artiklarna 43 a–e, 57.14, 70.3–70.5, 70.6 b, c, e, f och h samt 72.2 i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser i lagen som, om de överträds av ett utländskt företag som hör hemma utanför EES och som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige, ska kunna medföra ett ingripande från Finansinspektionen mot en fysisk person som kan hållas ansvarig. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6.

I punkt 3 a och d tas hänvisningarna till 8 kap. 33 § respektive 13 kap.

9 § bort, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i de paragraferna, tas bort. Bestämmelserna i 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § återinförs därefter och börjar tillämpas igen den 28 februari 2023, se författningskommentar-erna till de paragraferna i avsnitt 13.2.

I punkt 3 b läggs 9 kap. 17 a och 19 a §§ till i uppräkningen, se författningskommentarerna till de paragraferna.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022 i fråga om 4 kap. 4 a § och i övrigt den 28 februari 2022.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Den nya bestämmelsen om undantag från tillståndsplikt för företag från tredjeland som handlar för egen räkning med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats träder i kraft den 1 januari 2022. I övrigt träder lagen i kraft den 28 februari 2022, vilket är det datum då de ändringarna i MiFID II som har gjorts genom ändringsdirektivet ska börja tillämpas.

Enligt punkt 2 ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena.

13.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

8 kap.

1 § Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15–20, 32 och 33 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1.

Det som anges i 15 § gäller inte för transaktioner som genomförs mellan deltagarna på en MTF-plattform enligt de regler som gäller för plattformen eller i förhållandet mellan deltagarna och det värdepappersinstitut som driver plattformen.

Paragrafen genomför artikel 16.11 första stycket och delvis artiklarna 19.4,

20.8och 35.8 första stycket i MiFID II. Paragrafen innehåller hänvisningar till de bestämmelser i kapitlet som ska tillämpas av utländska företag som hör hemma inom EES och som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1 och om att 15 § inte ska tillämpas på transaktioner mellan dem som deltar i handeln på en MTF-plattform eller i förhållandet mellan deltagarna på MTF-plattformen och det värdepappersinstitut som driver den. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6.

I första stycket införs en hänvisning till 33 §, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i den paragrafen, återinförs. Se även författningskommentaren till 33 §.

33 § Ett värdepappersinstitut som är systematisk internhandlare, marknadsgarant eller annan tillhandahållare av likviditet ska offentliggöra information om kvaliteten på sitt utförande av transaktioner.

Informationen ska offentliggöras minst en gång per år och tillhandahållas avgiftsfritt.

Paragrafen, som återinförs, genomför delvis artikel 27.3 i MiFID II när det gäller skyldigheten för vissa värdepappersinstitut att offentliggöra information om kvaliteten på sitt utförande av transaktioner. Enligt ändringsdirektivet ska detta krav tillämpas fr.o.m. den 28 februari 2023. Bestämmelsen upphävs därför tillfälligt, se författningskommentaren till 9 kap. 33 § i avsnitt 13.1. Den återinförda bestämmelsen börjar tillämpas den 28 februari 2023. Lydelsen är densamma som för den upphävda bestämmelsen. Ändringen medför följdändringar i 1 §, 9 kap. 33 § och 25 kap. 1 a, 12 och 15 a §§. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6.

Enligt första stycket ska ett värdepappersinstitut som är systematisk internhandlare, marknadsgarant eller annan tillhandahållare av likviditet offentliggöra information om kvaliteten på sitt utförande av transaktioner. Motsvarande skyldighet gäller för ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform (11 kap. 1 a §) och för en börs (13 kap. 9 §).

Enligt andra stycket ska informationen offentliggöras minst en gång per år och den ska tillhandahållas avgiftsfritt.

9 kap.

33 § Ett värdepappersinstitut ska ha system och riktlinjer för hur institutet ska uppnå bästa möjliga resultat enligt 31 och 32 §§ när en kunds order utförs.

I riktlinjerna ska det för varje klass av finansiella instrument finnas uppgifter om de olika platser där värdepappersinstitutet utför sina kundorder och de faktorer som påverkar valet av utförandeplats. Riktlinjerna ska omfatta de utförandeplatser som gör det möjligt för institutet att stadigvarande uppnå bästa möjliga resultat när en kundorder utförs.

Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §, 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §.

Paragrafen genomför artikel 27.4, 27.5 första stycket och 27.7 i MiFID II. Paragrafen innehåller krav på system och riktlinjer som ett värdepappersinstitut ska ha för att uppnå bästa möjliga resultat vid utförande av kundorder. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6.

I andra stycket införs hänvisningar till 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i de paragraferna, återinförs. Se även författningskommentarerna till 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §.

11 kap.

1 a § För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap.

1a–1 j, 6 a och 9 §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform.

För ett värdepappersinstitut som driver en OTF-plattform gäller utöver det som anges i 13 kap. 1 b § att endast ett institut som inte har nära förbindelser med den som driver plattformen får driva verksamhet som marknadsgarant på plattformen.

Paragrafen genomför delvis artiklarna 18.5, 20.5 andra stycket, 27.3 och

50.1i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser i 13 kap. om reglerade marknader som gäller även för ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6.

I första stycket införs en hänvisning till 13 kap. 9 §, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i den paragrafen, återinförs. Se även författningskommentaren till 13 kap. 9 §.

13 kap.

9 § En börs ska offentliggöra information om kvaliteten på utförande av transaktioner på en reglerad marknad som börsen driver.

Informationen ska offentliggöras minst en gång per år och tillhandahållas avgiftsfritt.

Paragrafen, som återinförs, genomför delvis artikel 27.3 i MiFID II när det gäller skyldigheten för en börs att offentliggöra information om kvaliteten på utförandet av transaktioner. Enligt ändringsdirektivet ska detta krav tillämpas fr.o.m. den 28 februari 2023. Bestämmelsen upphävs därför tillfälligt, se författningskommentaren till 9 kap. 33 § i avsnitt 13.1. Den återinförda bestämmelsen börjar tillämpas den 28 februari 2023. Lydelsen är densamma som för den upphävda bestämmelsen. Ändringen medför följdändringar i 9 kap. 33 §, 11 kap. 1 a § och 25 kap. 1 a, 1 e, 12 och 15 a §§. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6.

En börs ska enligt första stycket offentliggöra information om kvaliteten på utförandet av transaktioner på den eller de reglerade marknader som börsen driver. Motsvarande krav för en börs eller ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller enligt 11 kap. 1 a § och för systematiska internhandlare m.fl. enligt 8 kap. 33 §. För reglerade marknader och handelsplattformar ska information offentliggöras såväl i fråga om finansiella instrument som omfattas av handelsskyldighet enligt artiklarna 23 och 28 i MiFIR som andra instrument.

Enligt andra stycket ska informationen offentliggöras minst en gång per år och den ska tillhandahållas avgiftsfritt.

25 kap.

1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt

1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §,
2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §,
3. någon av 8 kap. 8 e eller 9–34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3–12,
4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9–12, 14–17 a, 19 a–41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3–9 eller 11,
5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,
6. någon av 13 kap. 1 a–1 j, 6 a eller 9 §§,
7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–14 §§,

1 e § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen

1.har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b–6 d §§ inte är uppfyllda,
3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a)8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12, b)någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, c)12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2–4, d)någon av 13 kap. 1–2, 6–7 a eller 9 §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, e)14 kap. 1, 2 eller 3 §, f)15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §, g)någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10–12 §§, h)22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller i)23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §,

4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, eller
5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven.

Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

13.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 28 februari 2023.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Lagen träder i kraft den 28 februari 2023, vilket är det datum då de regler i MiFID II som tillfälligt upphävdes genom ändringsdirektivet, och som nu genomförs i svensk rätt på nytt, börjar tillämpas igen.

Enligt punkt 2 ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

värdepappersinstitut, vid tillhandahållande av investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, ska hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar, analysera kostnaderna och nyttan av bytet och informera kunden. Kravet, som hittills har framgått av den delegerade förordningen till MiFID II, har genom en hänvisning i 22 kap. 3 § första stycket Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder även gällt för fondbolag som inom ramen för fondverksamheten lämnar råd till kunder om fondandelar. Genom hänvisningen till 9 kap. 23 a § lagen om värdepappersmarknaden ska även ett fondbolag omfattas av det undantag från kravet i fråga om professionella kunder som framgår av artikel 29a.2 och 29a.3 i MiFID II som införs i den paragrafen, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 13.1.

Av de hänvisningar till 9 kap. 3 och 27 §§ lagen om värdepappersmarknaden som redan finns följer att ett fondbolag även ska omfattas av den korrigerade hänvisningen i fråga om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter (9 kap. 3 §) och tillämpa den nya bestämmelsen när det gäller rapportering till kunder om utförda tjänster (9 kap. 27 § andra stycket), se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.1.

7 kap.

3 § Ett fondbolag som utför diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument ska i denna förvaltning och när det utför tjänster enligt 1 § första stycket tillämpa 8 kap. 9–12, 14–16 och 22 §§ och 9 kap. 1, 3–6, 9, 10, 12–23 a, 25 a–29, 30 a och 40 §§, 41 § första stycket och 43 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Paragrafen genomför artikel 6.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag). Paragrafen gäller för diskretionär portföljförvaltning och sådana sidotjänster som kräver tillstånd enligt 1 § första stycket. För rådgivning om andelar i fonder som ett fondbolag utför inom ramen för sin fondverksamhet och som inte kräver tillstånd enligt 1 § första stycket 3, gäller 2 kap. 17 g §. Paragrafen anger vilka bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som ska tillämpas av ett fondbolag om det utför diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument och när det lämnar investeringsråd eller utför andra sidotjänster enligt 1 §. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.

I paragrafen läggs 9 kap. 23 a § till i uppräkningen av bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som ett fondbolag ska tillämpa. I den paragrafen genomförs kravet i artikel 25.2 tredje stycket i MiFID II att ett värdepappersinstitut, vid tillhandahållande av investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, ska hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar, analysera kostnaderna och nyttan av bytet och informera kunden. Kravet, som hittills har framgått av den delegerade förordningen till MiFID II, har genom en hänvisning i den förordningen (artikel 1.1) även gällt för fondbolag som utför diskretionär portföljförvaltning och sådana sidotjänster som kräver tillstånd enligt 1 § första stycket. Genom hänvisningen till 9 kap. 23 a § lagen om värdepappersmarknaden ska även ett fondbolag omfattas av det undantag från kravet i fråga om professionella kunder som framgår av artikel 29a.2 och 29a.3 i MiFID II som införs i den paragrafen, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 13.1.

Av de hänvisningar till 9 kap. 3, 15 och 27 §§ lagen om värdepappersmarknaden som redan finns följer att ett fondbolag även ska omfattas av den korrigerade hänvisningen i fråga om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter (9 kap. 3 §) och tillämpa de nya bestämmelserna när det gäller information till kunder om kostnader och avgifter (9 kap. 15 §) och om rapportering till kunder om utförda tjänster (9 kap. 27 §), se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.1. Ett fondbolag ska också tillämpa de nya bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden om undantag från produktstyrningskrav (8 kap. 14 a § och 9 kap. 12 a §), information till kunder i elektroniskt format (9 kap. 19 a §) och om information i efterhand i samband med att avtal om en transaktion ingås genom distanskommunikation (9 kap. 17 a §), se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.1. Dessa nya paragrafer ingår i de olika intervallen i de hänvisningar som redan finns till bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som ska tillämpas av fondbolag när de utför portföljförvaltning och sidotjänster.

13.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

8 kap.

1a § En AIF-förvaltare som i sin verksamhet lämnar råd till investerare om andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder i andra fall än det som avses i 3 kap.

2§ andra stycket 4 ska när den utför sådana tjänster tillämpa 8 kap. 12 och 15 §§ och 9 kap. 3–6, 10, 17, 21, 23, 23 a och 27–29 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Paragrafen gäller för sådan rådgivning om andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder som en AIF-förvaltare utför och som inte kräver tillstånd för sidotjänst enligt 3 kap. 2 § andra stycket 4. För att lämna investeringsråd som kräver tillstånd för sidotjänst gäller 3 kap. 2 § tredje stycket. Paragrafen anger vilka bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som ska tillämpas av en AIF-förvaltare som inom ramen för fondverksamheten lämnar råd till kunder om fondandelar. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.

I paragrafen läggs 9 kap. 23 a § till i uppräkningen av bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som en AIF-förvaltare ska tillämpa. I den paragrafen genomförs kravet i artikel 25.2 tredje stycket i MiFID II att ett värdepappersinstitut, vid tillhandahållande av investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, ska hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar, analysera kostnaderna och nyttan av bytet och informera kunden. Kravet, som hittills har framgått av den delegerade förordningen till MiFID II, har genom en hänvisning i 10 kap. 3 § första stycket Finansinspektionens föreskrifter

(FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder även gällt för AIF-förvaltare som inom ramen för fondverksamheten lämnar råd till kunder om andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder. Genom hänvisningen till 9 kap. 23 a § lagen om värdepappersmarknaden ska även en AIF-förvaltare omfattas av det undantag från kravet i fråga om professionella kunder som framgår av artikel 29a.2 och 29a.3 i MiFID II som införs i den paragrafen, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 13.1.

Av de hänvisningar till 9 kap. 3 och 27 §§ lagen om värdepappersmarknaden som redan finns följer att en AIF-förvaltare även ska omfattas av den korrigerade hänvisningen i fråga om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter (9 kap. 3 §) och tillämpa den nya bestämmelsen när det gäller rapportering till kunder om utförda tjänster (9 kap. 27 § andra stycket), se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.1.

13.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

1kap.

2§ Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen. Inspektionen ska också fullgöra de uppgifter som ska skötas av relevant myndighet enligt EUförordningen.

Paragrafen innebär att Finansinspektionen, för svenskt vidkommande, är den behöriga myndighet som avses i artikel 40.1 i EU:s förordning om referensvärden och att inspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av relevant myndighet enligt artikel 23b.7 i EU-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

4 kap.

1 § Finansinspektionen ska ingripa mot

1.en administratör som har auktoriserats eller registrerats enligt artikel 34 i EUförordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av artiklarna 4–15, 19a, 19b, 21.1, 23.2, 23.11, 24.3, 25.2, 25.7, 26.2, 26.3, 27 och 28.1 i förordningen, eller b) en delegerad akt som Europeiska kommissionen har antagit enligt artikel 19c iförordningen,

2. en rapportör under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 16, 23.3 och 23.10 i EU-förordningen,
3. en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde

a)utan att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28.2 i EU-förordningen, eller b)i strid med artikel 29.1 eller 29.1a,

4. den som har åsidosatt sin skyldighet enligt artikel 29.2 i EU-förordningen,
5. en administratör eller en enhet under tillsyn som inte följt ett föreläggande enligt artikel 21.3, 23.5 eller 23.6 i EU-förordningen,
6. en sådan administratör som avses i 1 eller en enhet under tillsyn som inte har följt ett föreläggande enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som inte har gett tillträde till verksamhetslokaler enligt 3 kap. 5 §, och
7. den som driver verksamhet som administratör utan att ha fått auktorisation eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen.

13.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot överträdelser av EU:s förordning om referensvärden. Den kompletterar artikel 42.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 10.4.

I punkt 3 b anges de överträdelser som en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde kan göra sig skyldig till som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten införs en hänvisning till artikel 29.1a i EU-förordningen. Det handlar om att enheter under tillsyn kan använda även ersättningen för ett referensvärde som fastställts av kommissionen eller genom nationell rätt i en medlemsstat.

De ingripanden som kan komma i fråga vid överträdelser anges i 2 §.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Lagen träder i kraft den 1 december 2021.

Punkt 2 innebär att äldre bestämmelser ska gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

13.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till

EU:s prospektförordning

5 kap.

1 § Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att

1. inte registrera det slutliga emissionsbeloppet och volymen värdepapper hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten enligt artikel 17.2,
2. inte ansöka om godkännande av ett prospekt enligt artikel 20 trots att det finns en sådan skyldighet,
3. inte offentliggöra, eller hålla tillgängligt, ett prospekt, tillägg till prospekt eller universellt registreringsdokument enligt artikel 21,
4. inte ange när giltighetstiden för ett prospekt och ett eventuellt tillägg till prospekt löper ut enligt artikel 21.8,
5. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11,
6. inte uppfylla kraven på innehållet i en annons eller i sådan information som ska lämnas i skriftlig eller muntlig form enligt artikel 22.2–22.5,
7. inte ansöka om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt artikel 23,
8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2–23.3a, eller
9. inte uppfylla kraven i fråga om språk enligt artikel 27 eller föreskrifter om språk som har meddelats med stöd av 2 kap. 7 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning. Den kompletterar artikel 38.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

I punkt 8 anges de överträdelser i fråga om informationsskyldighet enligt artikel 23 i EU-förordningen som en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad kan göra sig skyldig till och som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten görs ett tillägg som innebär att även överträdelser som består i att inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt de tillfälligt införda bestämmelserna i artikel 23.2a och 23.3a i förordningen ska medföra ett ingripande från Finansinspektionen. Ändringen gäller till dess artikel 23.2a och 23.3a upphör att gälla, den 1 januari 2023. Paragrafen ändras därefter så att den återfår den hittillsvarande lydelsen, se författningskommentaren till denna paragraf i avsnitt 13.7.

De ingripanden som kan komma i fråga vid överträdelser anges i 4 §.

3 § Finansinspektionen ska ingripa mot den som, i egenskap av finansiell mellanhand, har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att

1. återförsälja värdepapper till icke-kvalificerade investerare i strid med artikel 5.2,
2. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, eller
3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3 och 23.3a.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot en finansiell mellanhand som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning. Den kompletterar artikel 38.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

I punkt 3 anges de överträdelser i fråga om informationsskyldighet enligt artikel 23 i EU-förordningen som en finansiell mellanhand kan göra sig skyldig till och som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten görs ett tillägg som innebär att även överträdelser som består i att inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt den tillfälligt införda bestämmelsen i artikel 23.3a i förordningen ska medföra ett ingripande från Finansinspektionen. Ändringen gäller till dess artikel 23.3a upphör att gälla, den 1 januari 2023. Paragrafen ändras därefter så att den återfår den hittillsvarande lydelsen, se författningskommentaren till denna paragraf i avsnitt 13.7.

De ingripanden som kan komma i fråga vid överträdelser anges i 4 §.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

13.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning

13.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till

EU:s prospektförordning

5 kap.

1 § Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att

1. inte registrera det slutliga emissionsbeloppet och volymen värdepapper hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten enligt artikel 17.2,
2. inte ansöka om godkännande av ett prospekt enligt artikel 20 trots att det finns en sådan skyldighet,
3. inte offentliggöra, eller hålla tillgängligt, ett prospekt, tillägg till prospekt eller universellt registreringsdokument enligt artikel 21,
4. inte ange när giltighetstiden för ett prospekt och ett eventuellt tillägg till prospekt löper ut enligt artikel 21.8,
5. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11,
6. inte uppfylla kraven på innehållet i en annons eller i sådan information som ska lämnas i skriftlig eller muntlig form enligt artikel 22.2–22.5,
7. inte ansöka om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt artikel 23,
8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2 och 23.3, eller
9. inte uppfylla kraven i fråga om språk enligt artikel 27 eller föreskrifter om språk som har meddelats med stöd av 2 kap. 7 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning. Den kompletterar artikel 38.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

I punkt 8 anges de överträdelser i fråga om informationsskyldighet enligt artikel 23 i EU-förordningen som en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad kan göra sig skyldig till och som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten görs en ändring som innebär att överträdelser som består i att inte lämna information enligt de tillfälligt införda bestämmelserna i artikel 23.2a och 23.3a i förordningen tas bort från uppräkningen av överträdelser som ska medföra ett ingripande från Finansinspektionen. Ändringen träder i kraft samtidigt som artikel 23.2a och 23.3a upphör att gälla, den 1 januari 2023. Genom ändringen får paragrafen samma lydelse som innan artikel 23.2a och 23.3a togs in i uppräkningen, se även författningskommentaren till denna paragraf i avsnitt 13.6.

De ingripanden som kan komma i fråga vid överträdelser anges i 4 §.

3 § Finansinspektionen ska ingripa mot den som, i egenskap av finansiell mellan- hand, har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att

1. återförsälja värdepapper till icke-kvalificerade investerare i strid med artikel 5.2,
2. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, eller
3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot en finansiell mellanhand som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning. Den kompletterar artikel 38.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

I punkt 3 anges de överträdelser i fråga om informationsskyldighet enligt artikel 23 i EU-förordningen som en finansiell mellanhand kan göra sig skyldig till och som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten görs en ändring som innebär att överträdelser som består i att inte lämna information enligt den tillfälligt införda bestämmelsen i artikel 23.3a i förordningen tas bort från uppräkningen av överträdelser som ska medföra ett ingripande från Finansinspektionen. Ändringen träder i kraft samtidigt som artikel 23.3a upphör att gälla, den 1 januari 2023. Genom ändringen får paragrafen samma lydelse som innan artikel 23.3a togs in i uppräkningen, se även författningskommentaren till denna paragraf i avsnitt 13.6.

De ingripanden som kan komma i fråga vid överträdelser anges i 4 §.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Lagen träder i kraft den 1 januari 2023.

Enligt punkt 2 ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

13.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering

3 kap.

2 § Finansinspektionen ska ingripa mot

1. en institutionell investerare som är förvaltande part enligt artikel 5.5 i EUförordningen och som har åsidosatt någon av de skyldigheter som följer av artikel 5.1–5.4,
2. en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att

– inte uppfylla kraven på bibehållande av risk i artikel 6,

– inte uppfylla transparenskraven i artikel 7,

– inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8,

– inte uppfylla kraven för kreditgivning i artikel 9,

3.en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att

– inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i någon av artiklarna 19–22,

23–26 eller 26a–26e, eller

– inte uppfylla kraven på STS-anmälan i artikel 27.1,

4.en ursprunglig långivare som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förord- ningen genom att

– inte uppfylla kraven på bibehållande av risk i artikel 6,

– inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller

– inte uppfylla kraven för kreditgivning i artikel 9,

5.ett specialföretag för värdepapperisering som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att

– inte uppfylla transparenskraven i artikel 7,

– inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller

– inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i artikel 18, och

6.en tredje part som har beviljats tillstånd enligt artikel 28.1 i EU-förordningen och som har åsidosatt underrättelseskyldigheten enligt artikel 28.2.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot någon som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s förordning om värdepapperisering. Den kompletterar artikel 32.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

I punkt 3 anges de överträdelser som en originator eller ett medverkande institut kan göra sig skyldig till genom att inte uppfylla krav i samband med STS-värdepapperisering och som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten görs ett tillägg som innebär att även överträdelser som består i att inte uppfylla de krav för STS-värdepapperisering som anges i artiklarna 26a–26e i EU-förordningen ska medföra ett ingripande från Finansinspektionen. Dessa artiklar, som är nya, innehåller krav för att syntetiska värdepapperiseringar, dvs. värdepapperiseringar som behålls i den egna balansräkningen, ska anses som STS-värdepapperiseringar.

De ingripanden som kan komma i fråga vid överträdelser anges i 3 och

4 §§.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Lagen träder i kraft den 1 december 2021.

Enligt punkt 2 ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

2013/36/EU och (EU) 2019/878 vad gäller deras

finansiella mellanhänder och direktiv 2004/109/EG

för värdepapperisering och om inrättande av ett