Förvalsalternativet inom premiepensionen

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen ändringar av regleringen för Sjunde AP-fonden, som förvaltar premiepensionen åt de individer som inte själva valt fonder för sin premiepension (förvalsalternativet). Förslagen är i huvudsak följande.

• Det klargörs att målet för Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder är detsamma som målet för premiepensionssystemet i stort. Målet är alltså att förvalsalternativet inom premiepensionen ska utgöra ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Det innebär

–att pensionssparandet bör ge en avkastning som är tydligt högre än förändringen av inkomstindex men utan garantier för avkastningen, och

–att avkastningsmålet under utbetalningstiden efter hand ska ha en minskad betydelse till förmån för allt mer förutsägbara och stabila utbetalningar.

• Det införs ett hållbarhetsmål för Sjunde AP-fondens fondförvaltning som innebär att förvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt. Särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas, utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten.
• Placeringsreglerna för Sjunde AP-fondens fondförvaltning justeras bl.a. på så sätt att möjligheterna att placera medel i illikvida tillgångar utökas.

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

2Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 64 kap. 23, 24, 26, 26 c och 27 b §§ socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

26 §

När pensionsrätt för premiepension för ett senare år än det första året har fastställts för pensionsspararen, ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder. Fördelningen mellan fonderna ska svara

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

1Senaste lydelse av rubriken närmast före 4 kap. 1 c § 2020:144.

2Senaste lydelse av tidigare 4 kap. 1 c § 2020:144.

3Senaste lydelse 2022:786.

försäkringsbalken, ska pensions-spararen kunna bestämma att med-len ska

samheten och hur dessa risker ska hanteras. Det ska vidare finnas interna instruktioner för hantering av dessa risker. Riskhanteringsplanen och instruktionerna ska följas upp löpande.

Samverkan

2 b §

Sjunde AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde AP-fonderna när det gäller målet i 1 § tredje stycket. Samverkan ska omfatta åtminstone de områden som anges i 4 kap. 2 a §.

Sjunde AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde och Sjätte APfonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 § tredje stycket har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram gemensamma riktlinjer för redovisningen.

också ta på sig förpliktelser som är förenade med sådana avtal,

–4 kap. 5–5 b §§ om förvärv och innehav av likvida och illikvida tillgångar,

–4 kap. 7 § om förvärv av obligationer och andra fordringsrätter,

–4 kap. 8 a § om begränsning av förvärv och innehav av illikvida tillgångar,

–4 kap. 11 § om exponeringsbegränsning,

–4 kap. 12 § om råvaruderivat,

–4 kap. 13 och 14 §§ om skyddande av fordran,

–4 kap. 17 § om krediter, och

–4 kap. 18 § om förvaltningsuppdrag.

Begränsning av förvärv och innehav av illikvida tillgångar

6 a §

Sjunde AP-fonden får till en fond som AP-fonden förvaltar förvärva illikvida tillgångar endast om den förvaltade fondens innehav av sådana tillgångar vid förvärvet uppgår till högst 20 procent av det verkliga värdet av den fondens samtliga tillgångar, inbegripet värdet av det aktuella förvärvet.

Avveckling av vissa innehav

6 b §

Om någon av de begränsningar som anges i 3 eller 6 a § eller i 4 kap. 11 § överskrids för en fond som Sjunde AP-fonden förvaltar, ska den överskjutande delen av innehavet avvecklas så snart det med hänsyn till marknadsförhållandena är lämpligt. Den delen ska dock avvecklas senast när det kan göras utan förlust för den berörda fonden. Motsvarande gäller egendom som har förvärvats enligt 4 kap. 13 eller 14 §.

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

slagen i propositionen och lagändringarna trädde i kraft den 20 juni 2022 (bet. 2021/22:SfU24, rskr. 2021/22:330).

Pensionsgruppen, med företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen, har ställt sig bakom förslagen i denna proposition.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 2 juni 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

4Premiepensionen och förvalsalternativet

4.1Premiepensionen – en del av det allmänna ålderspensionssystemet

Premiepensionen är i grunden en socialförsäkring som har till ändamål att svara för ekonomisk trygghet under ålderdomen. Den ingår som en komponent i det allmänna ålderspensionssystemet sedan 1994 års pensionsöverenskommelse och genomförandet av den. De övergripande principerna för premiepensionssystemet beslutades av riksdagen 1994 (se Reformering av det allmänna pensionssystemet). Utformning och lagreglering av premiepensionssystemet beslutades av riksdagen 1998 genom antagande av lagförslagen i propositionen Inkomstgrundad ålderspension, m.m. (prop. 1997/98:151).

Riksdagens beslut innebar att det allmänna ålderspensionssystemet omvandlades från ett förmånsbestämt fördelningssystem, som utgick från tidigare inkomster, till ett avgiftsbestämt fördelningssystem, som utgår från vilka inbetalningar till systemet som gjorts, med inslag av individuell fondering. I det reformerade ålderspensionssystemet skulle huvuddelen av inbetalda ålderspensionsavgifter användas för att finansiera utgående inkomstrelaterade pensioner. Därutöver skulle en mindre del byggas upp som ett fullt ut fonderat premiereservsystem, inom vilket den enskilde skulle ges rätt att bestämma över medlens placering. Detta premiereservsystem gavs benämningen premiepension.

Syftet med premiepensionssystemet är att möjliggöra högre avkastning genom investeringar på kapitalmarknaden och att bidra till riskspridning inom den allmänna pensionen. Ytterligare ett syfte är att göra det möjligt för enskilda att själva påverka sin pension genom egna val av fonder.

Till grund för beräkning av inkomstpension och premiepension ligger pensionsrätten. Den fastställs årligen på grundval av pensionsunderlaget, dvs. summan av den fastställda pensionsgrundande inkomsten och de fastställda pensionsgrundande beloppen. Pensionsrätten motsvarar 18,5 procent av pensionsunderlaget. Av den för varje år fastställda pensionsrätten utgör 16 procentenheter pensionsrätt för inkomstpension och 2,5 procent-enheter pensionsrätt för premiepension. De medel som motsvarar fastställd pensionsrätt för premiepension fonderas och de enskilda pensionsspararna har möjlighet att själva bestämma över förvaltningen av de medel som fonderas för deras räkning. Placering av medlen och val av förvaltning sker genom val av fonder på fondtorget för premiepensionen. Den enskilda pensionsspararen kan när som helst ändra sitt val. Om en enskild pensionssparare inte gör något val placerar Pensionsmyndigheten medlen i det statliga förvalsalternativet (AP7 Såfa) som förvaltas av Sjunde AP-fonden.

Pensionsmyndigheten är försäkringsgivare och ska erbjuda pensionsspararna olika placeringsalternativ i fondförsäkring, där statens förvalsalternativ AP7 Såfa ingår. Det innebär att Pensionsmyndigheten är andelsägare till samtliga fondandelar i de fonder som förvaltas av Sjunde APfonden. Pensionsmyndigheten har i samarbetsavtal med Sjunde APfonden bl.a. reglerat vad som ska gälla för köp och inlösen av fondandelar och fondinformation. I rollen som försäkringsgivare ingår även att vid var tid hantera köp och försäljning av fondandelar inför pensionsutbetalningar, vid flytt från fondförsäkring till traditionell försäkring och vid dödsfall. För dessa transaktioner behövs aktuella fondandelsvärden.

4.2Sjunde AP-fonden inrättas för att förvalta förvalsalternativet

I samband med att lagstiftningen om allmän tilläggspension trädde i kraft år 1960 bildades AP-fonden (Allmänna pensionsfonden). Förvaltningen av AP-fondens medel uppdrogs åt tre fondstyrelser. När AP-fonden 1974 fick rätt att placera i aktier inrättades även en fjärde fondstyrelse. År 1984 inrättades de s.k. löntagarfondstyrelserna inom ramen för AP-fonden. Dessa fondstyrelser skulle, liksom fjärde fondstyrelsen, i första hand placera tillgångarna i aktier. En femte fondstyrelse inrättades också i samband med att AP-fondens placeringsmöjligheter utökades 1988. Efter riksdagsbeslut avvecklades löntagarfondstyrelserna 1992. De tillgångar och skulder som då förvaltades av dessa styrelser fördes över till gemensam förvaltning av en nyinrättad avvecklingsstyrelse i avvaktan på en total utskiftning under 1994. Avvecklingsstyrelsen ombildades 1996 till sjätte fondstyrelsen.

Idet nya ålderspensionssystemet som skapades under 1990-talet innehade AP-fonden en buffertfunktion som Första–Fjärde AP-fonderna har än i dag. Om inbetalda ålderspensionsavgifter översteg vad som skulle betalas ut i pension överfördes de överskjutande medlen till AP-fonden. Om det som skulle betalas ut i pension i stället översteg inbetalda ålderspensionsavgifter hämtades återstoden av det som skulle betalas ut från APfonden.

När riksdagen i juni 1998 fattade beslut om en genomgripande reformering av det allmänna pensionssystemet inrättades en sjunde fondstyrelse inom AP-fonden. Sjunde fondstyrelsens uppgift var att i en särskild fond, Premiesparfonden, inom ramen för det då nyskapade premiepensionssystemet, förvalta premiepensionsmedel åt de pensionssparare som inte utnyttjade möjligheten att själva välja fonder. Utgångspunkten för sjunde fondstyrelsens förvaltning av fondmedlen var att den totala risknivån skulle vara låg, samtidigt som medlen skulle ge så god avkastning som möjligt.

Reformen innebar även att det skulle finnas en eller flera statliga kapitalförvaltare som förvaltar premiepensionsmedel åt de personer som ville välja en statlig lösning. Uppgiften att förvalta medlen för dem som aktivt ville välja en statlig lösning gavs sedan åt sjunde fondstyrelsen och medlen skulle förvaltas i en ny särskild fond benämnd Premievalsfonden.

Som ett led i reformeringen av allmänna pensionssystemet (se prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet) genomfördes en omorganisation av AP-fonden, vars behållning bedömdes vara större än vad som kunde motiveras av dess funktion som buffertfond. En del av AP-fondens medel överfördes till statskassan. Återstående medel i AP-fonden delades upp i fyra lika stora buffertfonder med identiska placeringsregler.

Övergången till den nya organisationen skedde genom att dåvarande tredje fondstyrelsen lades ner och verksamheten fördes över till första fondstyrelsen. Dåvarande första, andra och fjärde fondstyrelserna bytte också namn till Första, Andra respektive Fjärde AP-fonden medan femte fondstyrelsen bildade Tredje AP-fonden. I samband med detta bytte även dåvarande sjätte och sjunde fondstyrelserna namn till Sjätte AP-fonden respektive Sjunde AP-fonden.

De lagändringar genom vilka omorganisationen skedde trädde i kraft den 1 juni 2000. I samband med detta slopades även ett krav på att den totala risknivån ska vara låg när det gäller förvaltningen av Premievalsfonden.

4.3Utvecklingen av förvalsalternativet inom premiepensionen

År 2009 beslutade riksdagen om ändringar av utformningen av förvalsalternativet inom premiepensionen med anledning av propositionen Ändringar i premiepensionssystemet (prop. 2009/10:44). Undersökningar hade visat att endast en mindre andel av pensionsspararna upplevde sig ha tillräckliga kunskaper för att själva ta hand om sitt premiepensionssparande. Behovet av goda statliga alternativ för dem som inte själva vill sätta ihop en lämplig premiepensionsportfölj ansågs därför vara stort. Det ansågs även att det fanns ett behov för de flesta pensionssparare av att justera risknivån i portföljen över tiden så att risken blir lägre ju närmare pensioneringen spararen kommer. Det ansågs vidare att premiepensionssystemet, som en del av ett statligt obligatoriskt pensionssystem, borde vara utformat så att det passar individer med olika kunskap och engagemang.

Premiesparfonden avvecklades och ett nytt förvalsalternativ skapades: statens årskullsförvaltningsalternativ, AP7 Såfa. AP7 Såfa ersatte Premiesparfonden och fick en generationsfondsprofil. Med den placeringsinriktningen är andelen aktieplaceringar, som allmänt sett är mer riskfyllda, högre när spararen är yngre. Andelen ränteplaceringar, som typiskt sett är mindre riskfyllda, ökar i takt med spararens ålder. Konkret består AP7

Såfa av två s.k. byggstensfonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

Fram till och med det att en sparare uppnår 55 års ålder består AP7 Såfa helt av innehav i AP7 Aktiefond. Därefter minskar andelen aktiefond med tre till fyra procent per år medan andelen räntefond ökar i motsvarande mån. På så sätt utsätts spararen för allt mindre risk upp till 75 års ålder då fördelningen i AP7 Såfa stannar på två tredjedelar räntefond och en tredjedel aktiefond.

I samband med införandet av AP7 Såfa som förvalsalternativ inom premiepensionssystemet slopades ett krav på låg risknivå i placeringarna. Det ansågs vara olämpligt att erbjuda samma risknivå för personer i olika åldrar och stadier av arbetslivet. En annan förändring som då genomfördes var att förvalsalternativet gjordes valbart inom premiepensionssystemet, dvs. det blev möjligt att aktivt välja att flytta tillbaka premiepensionsmedel till AP7 Såfa. Detta hade tidigare inte varit fallet i fråga om Premiesparfonden. Därigenom minskade även behovet av den statliga valbara fonden Premievalsfonden och den avvecklades därför.

Vid reformeringen 2009 angavs inte i lag mer exakt hur generationsfondsprofilen hos AP7 Såfa skulle utformas. Avsikten var att Sjunde APfonden skulle kunna ges så stor flexibilitet som möjligt i förvaltningen av förvalsalternativet. En följd av att kravet på en låg risknivå i förvalsalternativet slopades var att medlen inom förvalsalternativet i större utsträckning kom att placeras i aktier i stället för i obligationer.

I samband med införandet av AP7 Såfa som förvalsalternativ inom premiepensionen gavs Sjunde AP-fonden i uppdrag att utöver förvalsalternativet även tillhandahålla placeringsalternativ med skilda riskprofiler och god kostnadseffektivitet. Det ansågs ligga i pensionsspararnas intresse att staten ger spararna möjlighet att förändra sin riskprofil utöver förvalsalternativet. Detta avsågs underlätta för de pensionssparare som vill göra ett aktivt val, men som har svårt att sätta samman en portfölj som matchar deras riskprofil samt löpande följa hur portföljen utvecklas och vid behov göra justeringar i den. För att tillgodose detta intresse inrättades statliga portföljer med olika risknivå. I dag ges pensionsspararna möjlighet att placera sina medel i någon av de statliga fondportföljerna AP7 Försiktig, AP7 Balanserad och AP7 Offensiv.

För att uppnå likvärdiga förutsättningar för förvaltningen hos Sjunde AP-fonden jämfört med övriga premiepensionsalternativ gjordes bestämmelserna i lagen (2004:46) om värdepappersfonder, förkortad LVF, i allt väsentligt tillämpliga för fonden och dess verksamhet. Placeringsreglerna utgår från Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), i det följande benämnt UCITS-direktivet, och är utformade för daglig handel med värdepapper. För att säkerställa att andelsägaren, dvs. pensionsspararen, ska kunna få sina fondandelar inlösta på begäran och för att underlätta värderingen av fondandelarna, innehåller placeringsreglerna krav på likviditet.

4.4Andel pensionssparare i förvalsalternativet

Vid skapandet av premiepensionssystemet i slutet av 1990-talet var det en utbredd uppfattning att valfrihet vid kapitalplaceringar skulle intressera och gynna breda befolkningsgrupper. Att avstå från ett aktivt val förväntades leda till en lägre pension än att göra ett aktivt val. En omfattande marknadsföringskampanj genomfördes som framhöll vikten av att göra ett aktivt fondplaceringsval. Resultatet blev att 67 procent av de 4,4 miljoner pensionsspararna valde fonder på fondtorget i det första valet. Under de efterföljande åren sjönk emellertid andelen som gjorde egna val drastiskt och andelen förstagångsväljare vars pensionsmedel placerades i Premiesparfonden ökade. Åren 2007 och 2008 lät 98 procent av de nya pensionsspararna sina medel placeras i Premiesparfonden och ca 42 procent av det totala antalet pensionssparare hade då sina medel i Premiesparfonden.

Vid utgången av 2020 omfattade premiepensionssystemet 7,5 miljoner pensionssparare och pensionärer och det totala marknadsvärdet av de tillgångar som fanns placerade i systemet uppgick då till knappt 1 600 miljarder kronor. Detta utgör omkring en fjärdedel av den svenska fondmarknaden. Enligt Sjunde AP-fondens årsredovisning för 2021 förvaltade Sjunde AP-fonden vid utgången av det året sammanlagt knappt 970 miljarder kronor varav drygt 879 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och drygt 87 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Det betyder att knappt två tredjedelar av tillgångarna inom premiepensionssystemet finns placerade hos Sjunde AP-fonden.

4.5Ett reformerat fondtorg för premiepensionen

I pensionsöverenskommelsen från 2017 anges att premiepensionssystemet ska reformeras i enlighet med ett antal principer. Överenskommelsen anger bl.a. att premiepensionen är en socialförsäkring för vilken staten måste ta ett tydligare ansvar. Vidare slår den fast att förvalet (Sjunde APfonden) är utgångspunkten i försäkringen där staten ansvarar för att ge en kostnadseffektiv och trygg pensionsförsäkring under hela livet, med en målsättning om en avkastning som långsiktigt överstiger inkomstindex. När det gäller risknivån i förvalet anger överenskommelsen att denna bör ses över, samt att det sparare bör ha möjlighet att justera den individuella risknivån. Som framgår av avsnitt 3 togs promemorian Förvalsalternativet inom premiepensionen fram inom Finansdepartementet mot bakgrund av Pensionsgruppens överenskommelse.

Som en följd av 2017 års pensionsöverenskommelse tillsattes även en utredning med uppdrag att se över fondtorget för premiepensionen. Utredningen redovisade sitt uppdrag i betänkandet Ett bättre premiepensionssystem (SOU 2019:44) i november 2019. Utredningens förslag behandlas i propositionen Ett bättre premiepensionssystem (prop. 2021/22:179), som beslutades den 17 mars 2022. Den 31 maj 2022 beslutade riksdagen att anta lagförslagen i propositionen om bl.a. ett upphandlat fondtorg för premiepensionen och ett lagstadgat mål för premiepensionssystemet.

5Förvalsalternativets mål och utformning

Lagändringarna innebär att premiepensionssystemet ska ha som mål att erbjuda ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension och att avkastningen på pensionsspararnas fonderade medel bör vara tydligt högre än förändringen av inkomstindex men utan garantier för viss avkastning. Under utbetalningstiden ska avkastningsmålet efter hand ha en minskad betydelse till förmån för allt mer förutsägbara och stabila utbetalningar. Det nya målet och ett nytt regelverk för ett upphandlat fondtorg för premiepensionen gäller från och med den 20 juni 2022. Fondtorget ska erbjuda pensionsspararna en valfrihet i fråga om hur deras premiepensionsmedel placeras.

premiepensionen får ett tydligare genomslag. PRO, RPG och SKPF anser att en insättningsgaranti bör införas för att pensionsspararna ska få ytter-ligare skydd.

risk och att den därför långsiktigt bör ge en tydlig riskpremie. Detta är något som också uppnåtts historiskt, men det kan inte lämnas någon garanti för avkastningen. Avkastningsmålet bör i stället ses som ett riktmärke som inte bör underskridas under en konjunkturcykel och aldrig underskridas totalt sett under en individs premiepensionssparande (samma prop. s. 42).

Förvalsalternativets ändamål bör vara att uppfylla premiepensionssystemets mål

Av pensionsöverenskommelsen framgår att förvalsalternativet ska vara utgångspunkten för sparandet inom premiepensionen och att det inte ska finnas något krav på att välja fonder på fondtorget för att få en kostnadseffektiv, trygg och stabil pensionsförsäkring. Det nya mål som beskrivs ovan ger uttryck för statens ambitioner i termer av önskvärd förväntad avkastning och volatilitet i premiepensionssystemet.

Som regeringen har konstaterat är det genom förvalsalternativet som statens ambition med premiepensionssystemet kommer till konkret uttryck. Det nya avkastningsmålet tar i första hand sikte på förvalet (prop. 2021/22:179 s. 47–48). Förvalet bör därför ha till ändamål att uppfylla det nya målet för premiepensionssystemet. Detta överensstämmer i sak med det som bl.a. Sjunde AP-fonden framför.

Ilagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), nedan benämnd lagen om allmänna pensionsfonder, anges att Sjunde AP-fonden förvaltar fonder för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i socialförsäkringsbalken (5 kap. 1 § lagen om allmänna pensionsfonder). Bestämmelsen behandlar den löpande förvaltning av premiepensionsmedel som ska ske hos Sjunde AP-fonden (prop. 1999/2000:46 s. 171). Med det nya målet för premiepensionssystemet kommer ändamålet med Sjunde AP-fondens förvaltning att omfatta detta mål. Det behöver alltså inte göras några ytterligare lagändringar i syfte att förvalet ska ha till ändamål att uppfylla målet för premiepensionssystemet.

taget görs i promemorian bedömningen att förvalsalternativet kan sägas ha levt upp till sitt syfte att ge en högre avkastning än inkomstpensionen och att sprida den samlade risken, samtidigt som det noteras att detta skett under en period med gynnsamma förutsättningar.

När det gäller hur förvaltningen bedrivs kan det nämnas att Sjunde APfonden har inrättat två byggstensfonder: AP7 Aktiefond (aktiefonden) och AP7 Räntefond (räntefonden). I fondbestämmelserna för aktiefonden anges bl.a. att den är en global aktiefond med hög risknivå. I fondbestämmelserna för räntefonden anges bl.a. att den är en fond med relativt låg risknivå. I avsnitt 5.3 beskrivs hur premiepensionsmedlen fördelas på dessa fonder med hänsyn till pensionsspararens ålder.

Det kan nämnas att det är genom aktiefonden som merparten av tillväxten i sparandet är tänkt att skapas, genom hög investeringsrisk. Samtidigt är riskspridningen god i aktiefonden, vilket innebär att den risk som följer med exponering mot enskilda företag och enskilda marknader är förhållandevis låg. En stor del av den sammantagna risken är förknippad med utvecklingen på kapitalmarknaderna i ett globalt perspektiv. Detta kan dock leda till lägre risk, och därmed lägre avkastningsmöjligheter, jämfört med om en större andel hade investerats på enstaka eller några få marknader, t.ex. genom att övervägande göra aktieplaceringar i svenska företag.

För att väga upp detta kan särskilda tekniker för riskjustering användas, t.ex. en s.k. hävstångsteknik. I promemorian beskrivs att Sjunde APfonden fått viss kritik för sin användning av sådana tekniker. Några remissinstanser, bl.a. SPF Seniorerna, anser att användningen av hävstång bör övervägas så att förvalsalternativet inte har för hög risknivå. Som anges i promemorian används just denna teknik dock i mindre omfattning än förut samtidigt som andra riskjusterande inslag tillkommit, t.ex. exponering mot tillväxtmarknader, mindre bolag och alternativa placeringar. I avsnitt 6 lämnas förslag som ytterligare förbättrar förutsättningarna för goda investeringar utifrån ett riskspridnings- och avkastningsperspektiv.

Regeringen gör sammantaget bedömningen att risknivån i förvalsalternativet bör utgå från målet med premiepensionssystemet och att risknivån, i likhet med det som gäller i dag, inte bör regleras i lag. Den nuvarande risknivån i förvalsalternativet framstår överlag som ändamålsenlig för att uppnå det nya målet för premiepensionssystemet (jfr skr. 2020/21:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020 s. 76 och 77). Om det visar sig att det finns skäl att göra förändringar för att öka tryggheten i sparandet eller möjligheterna att uppnå god avkastning, är det i första hand en fråga för Sjunde AP-fondens styrelse. Frågorna om risk och avkastning bör fortlöpande vara föremål för uppföljning och debatt. Det bör därför inte anges i lag vilka närmare mål som ska gälla för avkastningen och risknivån i förvalsalternativet och inte heller formuleras ytterligare mål som tar sikte på hur förvaltningen ska bedrivas, utöver det mål om föredömlig förvaltning i fråga om hållbarhet som behandlas i avsnitt 5.2.

PRO, RPG och SKPF anser att det bör införas en insättningsgaranti för att pensionsspararna ska få ytterligare skydd. Denna fråga faller dock utanför ramen för detta lagstiftningsärende. Detsamma gäller LO:s synpunkt att premiepensionen utgör ett olämpligt inslag i pensionssystemet.

5.2Ett nytt mål om föredömlig förvaltning ska gälla för Sjunde AP-fonden

Regeringens förslag: Medel som överförs till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska Sjunde AP-fonden fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Sjunde AP-fondens riktlinjer för placeringsverksamheten ska innehålla strategier om hur målet om föredömlig förvaltning ska nås.

Sjunde AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde AP-fonderna när det gäller målet om föredömlig förvaltning. Samverkan ska omfatta åtminstone att ta fram en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen och gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i.

Sjunde AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde och Sjätte APfonderna när det gäller redovisning av hur målen om att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att ta fram gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet har uppnåtts.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian lämnas dock inget förslag om att Sjunde APfonden ska samverka med Sjätte AP-fonden när det gäller redovisning av hur målen om att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt har uppnåtts.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Andra AP-fonden välkomnar att det införs mål om föredömlig förvaltning för förvalsalternativet. Greenpeace föreslår att det övergripande målet för förvaltningen ska vara att inom ramen för en socialt och miljömässigt hållbar utveckling minimera risken för låga pensionsutfall och maximera förutsättningarna för bra pensionsutfall. Organisationen anser att avkastning inte bör vara överordnat utan att hållbarhet bör vara den ram genom vilken hög avkastning eftersträvas. De nya reglerna bör enligt Greenpeace gå längre än promemorians förslag och tydliggöra att fossila investeringar ska fasas ut och att samtliga investeringar måste vara förenliga med klimatmålen. Det bör även förtydligas att syftet är att bidra till att nå klimatmålen och främja en hållbar utveckling. Naturvårdsverket tillstyrker förslaget men anser att det vore mer konsekvent att ange att förvaltningen ska ske på ett sätt som leder till ekonomisk trygghet vid ålderdomen. Verket anser att strävan efter ett bra pensionsutfall i dag ofta går via ackumulering över tiden av kortsiktigt optimerad avkastning, vilket ibland medför att pensionsspararnas långsiktiga intresse av ekonomisk trygghet under ålderdomen undermineras. Verket poängterar att ett huvudsyfte med det av riksdagen ratificerade klimatavtalet från Paris (Parisavtalet) är att möta utmaningen som den globala uppvärmningen orsakar genom att göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga utsläpp av växthusgaser och en klimat-mässigt motståndskraftig utveckling. Pensionsmyndigheten anser att det bör övervägas om inte Sjunde AP-fondens förvalsalternativ bör omfattas av en reglering när det gäller hållbarhetsarbete som ställer minst lika höga krav som de som ställs på privata fonder på fondtorget för premiepensionen. Svenskt Näringsliv anser att det är tveksamt att förverkliga miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter genom pensionsmedel och anför att de två förstnämnda aspekterna knappast är av karaktären att de nödvändigtvis säkrar den bästa ekonomiska utvecklingen för spararen.

Förslaget i promemorian Ett nytt mål för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet överensstämmer med regeringens förslag när det gäller samverkan mellan Sjätte och Sjunde AP-fonderna.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Första AP-fonden, Sjätte AP-fonden och Tredje AP-fonden framhåller att AP-fondernas olika uppdrag kan begränsa jämförbarheten mellan fonderna.

möjlighet att tillgodose sina behov”. Med ”hållbar utveckling” avses lång-siktigt miljömässig, social och ekonomisk utveckling. Vad som är en miljömässigt hållbar utveckling har i Sverige konkretiserats genom den målstruktur för det svenska miljöarbetet som riksdagen beslutade om 2010 (samma prop. s. 24–25, jfr även prop. 2009/10:155).

När målet om föredömlig förvaltning infördes för Första–Fjärde APfonderna angavs att målet bör vara ett uttryck för en förväntan om att de ska förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt, dvs. utgöra ett föredöme för olika slag av kapitalförvaltning (prop. 2017/18:271 s. 23). I det ligger att förvaltningen ska vara effektiv, resultatinriktad, präglas av öppenhet och bidra till en långsiktigt hållbar värdetillväxt av tillgångarna. Målet innebär att fonderna ska integrera ESG-frågor i förvaltningen. Var och en av fonderna bör bedöma hur en sådan integrering kan ske på bästa sätt. Målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt innebär inte något ställningstagande till någon viss förvaltningsmodell eller i övrigt till hur förvaltningen av fondmedlen ska ske. Det innebär dock att Första–Fjärde AP-fonderna ska beakta ESG-frågor, oavsett förvaltningsmodell.

För att kunna fästa särskild vikt vid hur förvaltningen kan främja en hållbar utveckling bör var och en av Första–Fjärde AP-fonderna bl.a. analysera hur placeringsverksamheten påverkar möjligheterna till en hållbar utveckling (samma prop. s. 25). Genom att bedöma hur integreringen av ESG-frågor vid förvaltningen av fondmedlen kan främja en hållbar utveckling i uttryckets alla dimensioner, och genom att ta hänsyn till dessa aspekter, kan Första–Fjärde AP-fonderna generera maximal nytta för pensionsspararna. Samtidigt kan Första–Fjärde AP-fondernas förvaltning främja en hållbar utveckling och bidra till att ett högt förtroende för förvaltningen kan upprätthållas.

Sedan den 1 juli 2022 omfattas även Sjätte AP-fonden, i likhet med Första–Fjärde AP-fonderna, av ett mål om föredömlig förvaltning (3 kap.

1 a § lagen [2000:193] om Sjätte AP-fonden).

Första–Fjärde AP-fonderna har intensifierat sitt hållbarhetsarbete

Förbrukningen av fossil energi spelar en direkt avgörande roll för möjligheterna att nå Parisavtalets mål att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader och sträva efter att den ska stanna vid 1,5 grader. De finansiella aktörernas handlande har stor betydelse för att styra om investeringar till en mindre fossilberoende ekonomi.

Regeringen har utvärderat de nya placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna med avseende på om placeringar i fossil energi minskar och har konstaterat att så har varit fallet (skr. 2020/21:130 s. 36). Marknadsvärdet för Första–Fjärde AP-fondernas innehav i fossil energi minskade under åren 2016–2020 med mellan 51 och 100 procent. Detta kan både förklaras av en minskning av antalet företag inom fossil energi som fonden investerar i och en nedåtgående utveckling av de tillgångarnas värde. Det förhållandet att takten i minskningen har ökat efter det att de nya placeringsreglerna trädde i kraft visar enligt regeringens uppfattning att den ökade fokuseringen på hållbarhetsarbetet har gett ett tydligt resultat. Regeringen har i sammanhanget uttalat att det är föredömligt att AP-fon- derna bedömer att investeringar i företag verksamma inom kol-, olje-och

Till skillnad från Greenpeace och Naturvårdsverket anser regeringen att målet inte bör uttryckas på ett annat sätt än enligt målformuleringen för Första–FjärdeAP-fonderna. Målet bör således vara att Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder ska ske på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Den verksamhetsplan som Sjunde AP-fonden ska fastställa årligen ska, i likhet med det som redan i dag gäller för Första–FjärdeAP-fondernas verksamhetsplaner, innehålla riktlinjer för placeringsverksamheten med strategier för hur hållbarhetsmålet ska nås.

Sjunde AP-fonden bör omfattas av krav på samverkan med de övriga

AP-fonderna om det nya målet

För Första–Fjärde AP-fonderna gäller att de riktlinjer för placeringsverksamheten som var och en av dem ska fastställa som en del av verksamhetsplanen ska innehålla strategier för hur målet om föredömlig förvaltning ska nås (4 kap. 2 § andra stycket lagen om allmänna pensionsfonder). Vidare ska Första–Fjärde AP-fonderna samverka om målet, vilket ska ske genom att de åtminstone ska ta fram en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet har uppnåtts och gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i (4 kap. 2 a § lagen om allmänna pensionsfonder).

När målet om föredömlig förvaltning infördes gjorde regeringen bedömningen att Första–Fjärde AP-fonderna bör samverka när det gäller målet om föredömlig förvaltning inom ramen för Etikrådet eller motsvarande organ och även i övrigt (prop. 2017/18:271 s. 31). Vidare bör AP-fonderna utveckla den gemensamma värdegrunden för förvaltningen av fondmedlen inom ramen för Etikrådet eller motsvarande organ (samma prop. s. 26). Värdegrunden bör ta sin utgångspunkt i de etiska grundvärden som kommer till uttryck i regeringsformen, t.ex. främjandet av en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer, i de internationella konventioner som Sverige har undertecknat, i Agenda 2030 och i de globala målen för hållbar utveckling. Värdegrunden bör dessutom ge uttryck för att Första–Fjärde AP-fonderna har ett vetenskapligt förhållningssätt till frågor om hållbar utveckling. Därutöver bör Första–Fjärde AP-fonderna tillhandahålla lättillgänglig information om sin verksamhet, framför allt när det gäller målet om föredömlig förvaltning (samma prop. s. 29).

Även Sjunde AP-fondens verksamhet kommer enligt regeringens förslag ovan att omfattas av ett mål om föredömlig förvaltning. I enlighet med det som gäller för Första–Fjärde AP-fonderna bör Sjunde AP-fonden ha en strategi för hur målet ska nås. Denna bör tas in i riktlinjerna för placeringsverksamheten. Vidare finns det anledning att även för Sjunde AP-fondens del bygga vidare på det arbete som redan har utförts av Första–Fjärde AP-fonderna. Sjunde AP-fonden bör därför samverka med dessa AP-fonder när det gäller det nya målet. Denna samverkan bör åtminstone omfatta de områden som ska ingå i Första–Fjärde AP-fondernas nuvarande samverkan. Samverkan bör därför åtminstone omfatta att ta

fram en gemensam värdegrund för förvaltningen, gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet har uppnåtts och gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i.

Sedan den 1 juli 2022 gäller att Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna ska samverka när det gäller redovisningen av hur målen om föredömlig förvaltning har uppnåtts (4 kap. 2 b § lagen om allmänna pensionsfonder och 3 kap. 1 d § lagen om Sjätte AP-fonden). Vid införandet av bestämmelserna om samverkan anförde regeringen att gemensamma riktlinjer för redovisningen bidrar till ökad öppenhet och jämförbarhet mellan fonderna (prop. 2021/22:146 s. 17). Det som regeringen framhöll i det lagstiftningsärendet när det gäller samverkan mellan Första–Fjärde och Sjätte APfonderna gör sig också gällande i förhållande till Sjunde AP-fonden. Detsamma gäller det som framhölls beträffande formerna för samverkan och den farhåga som vissa remissinstanser framförde om att AP-fondernas olika uppdrag kan begränsa jämförbarheten mellan fonderna. Regeringen anser därför att alla AP-fonder bör samverka när det gäller redovisning av hur målen om föredömlig förvaltning har uppnåtts. Samverkan bör åtminstone ske genom att fonderna tar fram gemensamma riktlinjer för redovisningen.

5.3Förvalsalternativet bör även i fortsättningen vara utformat som en generationsportfölj

Regeringens bedömning: Förvalsalternativet bör inte delas upp i två olika produkter som utgörs av en sparandeportfölj och en utbetalningslösning. Den nuvarande utformningen av förvalsalternativet som en generationsfondsportfölj bör behållas.

Möjligheterna att lösa in fondandelar bör vara oförändrade.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer inte med regeringens bedömning. Enligt promemorians förslag ska den nuvarande utformningen av förvalsalternativet, där pensionsmedlen fördelas mellan fonder efter pensionsspararens ålder, avvecklas. Förvalsalternativet ska i stället utformas som en enda fond som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Förvalsalternativets nuvarande utformning – som en generationsfond – bör ändras och i stället betraktas som en pensionsfond. Förvalsalternativet bör enligt promemorians förslag bestå av en sparandeportfölj och en utbetalningslösning och förvaltningen bör ha olika inriktning och utformning under sparandefasen respektive utbetalningsfasen. Under sparandefasen bör förvalsalternativet utformas som en diversifierad tillväxtportfölj, med inriktning på att ackumulera pensionskapital. När det gäller utbetalningsfasen föreslås att premiepensionen för en pensionssparare vars medel är placerade i förvalsalternativet ska lämnas i form av en livränta med garanterade belopp när pensionsspararen börjar ta ut premiepension. Pensionssparare ska även kunna begära att premiepensionen ska lämnas i form av uttag från fondförsäkring. En sådan begäran ska göras senast när pensionsspararen börjar ta ut premiepension. När det gäller möjligheten att lösa in fondandelar föreslås att förvalsalternativet ska vara öppet för inlösen en gång i månaden och att Sjunde AP-fonden ska beräkna fondandelsvärdet med samma periodicitet. Bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder om inlösen av fondandelar ska inte längre gälla för Sjunde AP-fonden.

Det finns enligt fondens uppfattning också en rad problem med göra Pensionsmyndighetens traditionella försäkring till förval under utbetalningstiden och det redovisas inte varför det skulle vara lämpligt.

Svenskt Näringsliv anser att förvalsalternativet inte bör ändras innan den i promemorian föreslagna utredningen om utformningen av och övergången till utbetalningsfasen har gjorts. Enligt Svenskt Näringsliv kan det ifrågasättas om utbetalningsfasen ska ta vid i samband med uttagstidpunkten eller om den bör inträda tidigare. Den föreslagna modellen är lik den hantering som under många år funnits i många länder och som under senare år har ifrågasatts. Swedish House of Finance vid Handelshögskolan i Stockholm anser att förslaget att ersätta generationsportföljen med en enhetlig portfölj som inte längre anpassas efter pensionsspararens ålder går emot finansiell och beteendeekonomisk forskning. Avsaknaden av en gradvis avtrappning i slutet av investeringsfasen skulle kunna få problematiska konsekvenser för personer som oturligt nog råkar gå i pension just när konjunkturen vänder. Tredje AP-fonden anser att en åldersanpassad riskprofil i förvalsalternativet bör kvarstå och att det är den gradvisa nedtrappningen med stigande ålder som gör att den riskfyllda delen av förvalsalternativet kan användas för alla individer som har sina medel i förvalet.

När det gäller möjligheterna att lösa in fondandelar tillstyrks förslaget av PRO, RPG och SKPF som anser att andelen sparare med medel i förvalsalternativet som utnyttjar möjligheten till mer frekvent handel än en gång i månaden är begränsad. Sjunde AP-fonden välkomnar förslaget om mindre frekvent möjlighet till handel än dagligen, men förordar en övergång till kvartalsvis snarare än månatlig handel eftersom normal värderingsfrekvens för de alternativa tillgångsslag som enligt förslaget ska tillåtas för fonden är kvartalsvis. Finansinspektionen poängterar att det är viktigt att de pensionssparare vars medel förvaltas i förvalsalternativet får tydlig information eftersom en inlösenfrekvens på en gång per månad skiljer sig från den inlösenfrekvens som gäller för fonder på fondtorget. Fondbolagens förening anser att månadsvis handel innebär en kraftig försämring av spararnas möjligheter att byta till och från förvalsalternativet och att det för många sparare är en viktig konsumentfråga att kunna genomföra transaktioner utan dröjsmål. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet anser att förslaget riskerar att öka kostnaderna eftersom det är marknadspåverkan vid transaktioner som skapar kostnader och denna blir större om försäljningarna koncentreras till en gång per månad. Pensionsmyndigheten avstyrker förslaget och anser att månatlig handel bara marginellt skulle underlätta för Sjunde AP-fonden att investera i illikvida tillgångar. Förslaget är enligt Pensionsmyndighetens uppfattning dessutom förenat med en hög kostnad för systemombyggnad. Förslaget om handel i förvalsalternativet så sällan som en gång i månaden innebär att pensionsspararens premiepensionskonto skulle vara låst för handel under en längre tid, varför övriga händelser på kontot skulle fördröjas och läggas på kö.

tryggt att ha hela kapitalet i en traditionell försäkring med låg risk under hela utbetalningstiden, men det innebär samtidigt att en förväntad värde-tillväxt uteblir. Som Sjunde AP-fonden påpekar kan avkastningsmålet för premiepensionen inte uppnås om risken är för låg i utbetalningsfasen. Detta skulle därmed resultera i lägre förväntade pensionsnivåer. PRO, RPG och SKPF avstyrker att det sparade kapitalet exponeras mot risk- fyllda placeringar under utbetalningsfasen. Som regeringen uttalat bör det dock eftersträvas viss avkastning även efter det att premiepensionen har börjat betalas ut, vilket inte innebär att det ska tas någon orimligt hög risk som skulle riskera att påverka tryggheten i förvaltningen.

premiepensionen. Promemorians förslag om detta bör därför inte genom- föras.

torget. Även det upphandlade fondtorg som regeringen föreslår med anledning av pensionsöverenskommelsen 2017 ska erbjuda ett tillräckligt urval av för premiepensionssystemet – lämpliga fonder med olika risknivå och placeringsinriktning (se prop. 2021/22:179 s. 48).

En pensionssparare som vill anpassa risknivån inom ramen för Sjunde AP-fondens förvaltning har i dag möjlighet att välja mellan tre fondportföljer som också förvaltas av Sjunde AP-fonden, nämligen AP7 Offensiv, AP7 Balanserad och AP7 Försiktig. Dessa fondportföljer, de s.k. riskprofilerna, innehåller andra kombinationer av fonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond än förvalsalternativet och ger därmed en annan risknivå:

–AP7 Offensiv består av 75 procent AP7 Aktiefond och 25 procent AP7 räntefond.

–AP7 Balanserad består av 50 procent AP7 Aktiefond och 50 procent AP7 räntefond.

–AP7 försiktig består av 33 procent AP7 Aktiefond och 67 procent AP7 räntefond.

Fonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond kan i dag också väljas enskilt om spararen endast vill spara i en av fonderna eller vill sätta samman en annan kombination av de två fonderna än förvalsalternativet eller de tre riskprofilerna.

I promemorian föreslås att möjligheten ska tas bort för pensionsspararna att, inom ramen för Sjunde AP-fondens förvaltning, bestämma att medlen ska placeras i flera fonder eller mellan fonder efter den risknivå som pensionsspararen anger. Det noteras att engagemanget hos pensionssparare att göra aktiva val generellt sett har visat sig vara lägre än man förutsatte när premiepensionssystemet infördes och att möjlighet till riskjustering är mindre lämpligt med hänsyn till promemorians förslag i fråga om förvalsalternativet.

Flera remissinstanser, bl.a. Andra AP-fondenoch Pensionsmyndigheten, avstyrker eller invänder mot promemorians förslag. Regeringen har också, (se s. 58–59), tagit ställning för att pensionsspararens möjlighet att välja att premiepensionsmedlen ska förvaltas av staten, men med en annan risknivå än den som förekommer i förvalsalternativet, bör integreras på fondtorget inom valarkitekturen för premiepensionssystemet. Pensionsspararna bör även i fortsättningen ha möjlighet att, inom ramen för Sjunde AP-fondens förvaltning, bestämma att medlen ska placeras i flera fonder eller mellan fonder efter den risknivå som pensionsspararen anger. Denna valmöjlighet ska även fortsättningsvis finnas kvar och tillgodoses på fondtorget. Promemorians förslag att ta bort möjligheten till riskjustering inom ramen för Sjunde AP-fondens förvaltning bör alltså inte genomföras.

6Ändrade placeringsregler för Sjunde AP-fonden

AP-fonden

6.1Ett vidare placeringsmandat för Sjunde AP-fonden

Regeringens förslag: Sjunde AP-fonden ska ha möjlighet att inom ramen för sin förvaltning av fonder placera medel i både likvida och illikvida tillgångar. Den begränsning till investeringar i likvida finansiella tillgångar som gäller i dag för Sjunde AP-fonden ska tas bort.

Placeringsbestämmelserna i lagen om värdepappersfonder ska inte längre gälla för Sjunde AP-fondens verksamhet, med undantag för en grundläggande bestämmelse om riskspridning som Sjunde AP-fonden ska tillämpa även i fortsättningen.

Förbudet för Sjunde AP-fonden att genom de fonder den förvaltar utöva sådan fondverksamhet som består i förvaltning av specialfonder ska tas bort.

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden bör fortsätta följa bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder om förbud för personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond, om rätt till skadestånd, om företrädare för andelsägarna i en värdepappersfond och om upprättande av fondbestämmelser.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag och bedömning. I promemorian föreslås att förbudet för Sjunde AP-fonden att genom de fonder den förvaltar utöva sådan fondverksamhet som består i förvaltning av specialfonder ska kvarstå.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot det. Finansinspektionen ifrågasätter i vilken utsträckning Sjunde AP-fondens förvaltning relativt regleringen om specialfonder i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska regleras i lagen om allmänna pensionsfonder, eftersom förslaget i promemorian är att förvalet inte längre ska förvaltas enligt de placeringsbestämmelser som gäller för värdepappersfonder. Fondbolagens förening lyfter fram att lagstiftningen som gäller för värdepappersfonder, genom riskspridningskrav och likviditetskrav, skyddar spararnas kapital och möjligheter att sälja fondandelar. Vidare anför föreningen att de föreslagna placeringsreglerna möjliggör placeringar i illikvida tillgångsslag, som saknar en löpande marknadsvärdering. Detta kan, enligt föreningen, skapa problem med fondens kurssättning, vilket vid spararnas köp och försäljning av fondandelar riskerar deras lika rättigheter. Slutligen noterar föreningen att de föreslagna placeringsreglerna innebär att förvalet kan investera i icke marknadsnoterade bolag och produkter som är svåra att genomlysa med avseende på kostnaderna. Fjärde AP-fonden betonar vikten av att säkerställa att Första–Fjärde AP-fondernas respektive Sjunde AP-fondens olika uppdrag vid var tid stöds av ändamålsenlig lagstiftning som med tiden kan utvecklas var för sig. Första AP-fonden anser att det innebär en framtida risk med att sam-ordna regelverken för Första–Fjärde respektive Sjunde AP-fonderna att nödvändiga ändringar i lagstiftningen för övriga AP-fonder inte genomförs om sådana ändringar skulle få konsekvenser även för Sjunde APfonden. Pensionsmyndigheten förordar att Sjunde AP-fonden ska fortsätta följa placeringsreglerna i lagen om värdepappersfonder samtidigt som regeringen, med stöd av 5 kap. 7 § lagen om allmänna pensionsfonder, i förordning meddelar särskilda föreskrifter om avvikelser från gällande placeringsbestämmelser, t.ex. avseende placeringar i illikvida tillgångar. Sjunde AP-fondenavstyrker förslaget om att vissa paragrafer i lagen om värdepappersfonder ska fortsätta gälla för fonden. Vidare anser Sjunde AP-fonden att förbudet mot att bedriva verksamhet som avser förvaltning av specialfonder inte ska tolkas som någon begränsning i fondens placeringsregler, utan enbart ska ses som en reglering av under vilka former en fond som förvaltas av Sjunde AP-fonden får inrättas, samt efterfrågar att denna tolkning bekräftas i förarbeten till ny lagstiftning.

rättelse ska ske när värdet av tillgångar i en värdepappersfond kommer att överskrida någon av placeringsgränserna i lagen (5 kap. 25 § första stycket).

Utöver ovan nämnda placeringsregler i lagen om värdepappersfonder omfattas Sjunde AP-fonden även av en bestämmelse i lagen om allmänna pensionsfonder om röstandelsbegränsning (5 kap. 3 §) och om förvaltning av specialfonder (5 kap. 2 § andra stycket).

Placeringsreglerna ska svara mot premiepensionens mål och utformning och mot Sjunde AP-fondens uppdrag

Premiepensionen har med åren kommit att spela en allt större roll för storleken av den slutliga allmänna pensionen. Som redovisas i avsnitt 4 väntas premiepensionssystemet fortsätta växa i decennier framöver och utgör redan i dag en inte oväsentlig del av den svenska fondmarknaden. Samtidigt har pensionsspararna visat sig vara mindre aktiva att välja fonder inom premiepensionen än vad som förutspåddes när systemet skapades. Det finns därför fler sparare i förvalsalternativet än förväntat. Många av dessa sparare stannar kvar i förvalsalternativet både under sparandetiden och under utbetalningstiden. Det sätt på vilket förvalsalternativet utformas har därmed stor betydelse för den slutliga pensionen för många framtida pensionärer.

Synen på vilken risknivå som ska gälla för Sjunde AP-fondens placeringsverksamhet har med tiden förändrats. Tidigare fanns ett lagstadgat krav på låg total risknivå i placeringarna, som dock slopades genom lagändringar som trädde i kraft den 3 maj 2010. Sedan den 20 juni 2022 gäller ett nytt lagstadgat mål för premiepensionssystemet om att premiepensionen ska ge en avkastning som är betydligt högre än förändringen av inkomstindex, men utan garantier för avkastningen. Samtidigt ska premiepensionen utgöra ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension (64 kap. 2 a § socialförsäkringsbalken). Som uttalas i propositionen Ett bättre premiepensionssystem (prop. 2021/22:179 s. 47) är det främst genom förvalsalternativet som målet med premiepensionssystemet kommer till uttryck.

Till skillnad från privata värdepappersfonder, inklusive fonderna på fondtorget för premiepensionen, förvaltar Sjunde AP-fonden enbart premiepensionsmedel och det står inte öppet för andra sparare att placera medel hos fonden. Att förvaltningen avser enbart framtida pensionsmedel som inte kan betalas ut i förtid, innebär att medlen i de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden ska vara kvar i de fonderna under lång tid, i många fall 20 eller 30 år eller mer. Långsiktigheten i fondförvaltningen kvarstår även om pensionsspararen väljer att flytta medlen till en annan förvaltare på fondtorget.

Sjunde AP-fonden har en särställning som förvalsalternativ. Om det nya målet med premiepensionssystemet ska nås behöver Sjunde AP-fonden ges rätt verktyg för att bidra till det. Regeringen anser mot bakgrund av detta att det behöver övervägas på nytt huruvida Sjunde AP-fonden ska följa placeringsreglerna i lagen om värdepappersfonder.

(se avsnitt 5.3), liksom bedömningen att Sjunde AP-fonden även framöver ska stå under Finansinspektionens tillsyn (se avsnitt 7). Sammantaget finner regeringen att intresset av skydd för spararna kan tillgodoses väl även med ett utvidgat placeringsmandat för Sjunde AP-fonden.

Pensionsmyndigheten förordar att Sjunde AP-fonden ska fortsätta följa placeringsreglerna i lagen om värdepappersfonder samtidigt som regeringen, med stöd av 5 kap. 7 § lagen om allmänna pensionsfonder, i förordning meddelar särskilda föreskrifter om avvikelser från gällande placeringsbestämmelser t.ex. avseende placeringar i illikvida tillgångar. Enligt regeringens bedömning är en sådan lösning mindre lämplig. Dels bör de grundläggande placeringsreglerna, med hänsyn till AP-fondernas självständiga ställning i förhållande till regeringen, framgå av lag. Dels skulle den lösning som Pensionsmyndigheten förordar inte innebära att placeringsmandatet för Sjunde AP-fonden vidgas i den utsträckning som är önskvärt.

Som Första AP-fonden påpekar är det inte alla bestämmelser i placeringsreglerna för övriga AP-fonder som lämpar sig även för Sjunde APfonden. Detta utgör dock inte något hinder mot att Sjunde AP-fonden, i de delar där det är lämpligt, följer samma placeringsregler som Första–Fjärde AP-fonderna.

Fjärde AP-fonden anser att det innebär en framtida risk att nödvändiga ändringar i lagstiftningen för övriga AP-fonder inte genomförs om sådana ändringar skulle få konsekvenser även för Sjunde AP-fonden. Regeringen anser att sådana konsekvenser kan undvikas om det i framtida lagstiftningsärenden blir tillräckligt belyst vilka AP-fonder som bör omfattas av en regeländring som övervägs.

Sjunde AP-fonden ska inte längre tillämpa placeringsreglerna i lagen om värdepappersfonder

Placeringsreglerna för värdepappersfonder i 5 kap. lagen om värdepappersfonder utgår från den grundläggande regeln att medlen i en värdepappersfond endast får placeras i likvida finansiella tillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, derivatinstrument, fondandelar samt på konto i kreditinstitut (5 kap. 1 § andra stycket LVF). De bestämmelser i det kapitlet som i dag gäller för Sjunde APfonden (5 kap. 1, 3–19 och 21–26 §§ LVF) behandlar placeringar i de nämnda typerna av finansiella tillgångar och vissa angränsande frågor om lån m.m., undantag för nya fonder, penningmarknadsfonder, rättelse och investeringar i värdepapperiseringspositioner.

Ovan föreslår regeringen att Sjunde AP-fonden i sin förvaltning av fonder ska få ett vidare placeringsmandat än det som gäller för värdepappersfonder och i stället få placera i likvida och illikvida tillgångar i huvudsak i enlighet med det som gäller för Första–Fjärde AP-fonderna. Det innebär att Sjunde AP-fonden kommer att få placera medel i fler tillgångsslag än vad som är möjligt enligt placeringsreglerna i lagen om värdepappersfonder De ovan nämnda placeringsreglerna i den lagen bör därför inte längre gälla för Sjunde AP-fonden. Ett undantag bör dock göras. Bestämmelsen i 5 kap. 1 § första stycket lagen om värdepappersfonder, om lämplig fördelning av placeringar med hänsyn till den risk-spridning som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt fond-

Som regeringen tidigare har uttalat (prop. 2009/10:44 s. 43) finns ingen anledning att i lag specificera mer exakt hur generationsfondsprofilen ska utformas, eftersom förutsättningarna kan förändras allteftersom de finansiella marknaderna utvecklas. Avsikten är att Sjunde AP-fonden ska kunna ha så god flexibilitet som möjligt när förvalsalternativet sätts samman.

I och med de ändringar i placeringsreglerna för Sjunde AP-fonden som nu föreslås gör sig intresset av sådan flexibilitet gällande särskilt starkt. Sjunde AP-fonden bör själv, inom de ramar som anges av lagen om allmänna pensionsfonder, få avgöra om förvaltningen enligt de nya placeringsreglerna sköts bäst inom ramen för den nuvarande strukturen, med två s.k. byggstensfonder, AP7 Räntefond och AP7 Aktiefond, eller om någon annan struktur är mer lämplig. Förändringar i strukturen bör, liksom tidigare, föregås av samråd med Pensionsmyndigheten (samma prop.).

Precis som i dag kommer det att vara Sjunde AP-fondens ansvar att inom ramen för sin självständiga förvaltning och det övergripande målet för förvalsalternativet avgöra i vilken mån detta utrymme till placeringar kan utnyttjas. Det innebär bl.a. att Sjunde AP-fonden även i fortsättningen kommer att behöva se till att det finns en tillräcklig likviditet för att hantera inlösen av fondandelar och att se till att värdering görs på ett sådant sätt att likabehandling av fondandelsägare uppnås. Som PRO, RPG och SKPF påpekar ingår det också i detta ansvar att se till att det hos Sjunde APfonden finns tillräcklig kompetens för att upprätthålla en god kvalitet i förvaltningen av de illikvida tillgångar som förvärvas till de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar.

Regeringen vill också särskilt understryka Sjunde AP-fondens skyldighet att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att kostnaderna minimeras. Det finns, vilket Andra AP-fonden påpekar, en risk för att ökade investeringar i illikvida tillgångar medför ökade förvaltningskostnader för Sjunde AP-fonden. Regeringen avser att ägna särskild uppmärksamhet åt den frågan i kommande utvärderingar av Sjunde AP-fondens verksamhet.

6.3Placeringsbegränsningar för Sjunde AP-fonden

Regeringens förslag: Sjunde AP-fonden ska i sin förvaltning av fonder tillämpa de bestämmelser som i dag gäller för Första–Fjärde APfonderna om

• förbud mot att vara komplementär i ett i ett svenskt eller utländskt kommanditbolag,
• förbud mot att ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i ett riskkapitalföretag,
• begränsningar av möjligheterna att förvärva obligationer och andra fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning,
• begränsningar av möjligheterna att förvärva aktier och andra andelar som inte handlas på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES,
• begränsningar av möjligheterna att investera i fondpapper eller andra finansiella instrument som är utgivna av en emittent eller en grupp av emittenter med inbördes anknytning,
• förbud mot placeringar i råvaruderivat,
• skyddande av fordran, och
• krediter.

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden bör i sin förvaltning av fonder inte tillämpa bestämmelserna i lagen om allmänna pensionsfonder som gäller för Första–Fjärde AP-fonderna om

• att 20 procent av marknadsvärdet av tillgångarna som fonden innehar ska vara placerade i fordringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk,
• att högst 40 procent av tillgångarna får vara utsatta för valutakursrisk,
• begränsning i innehav i svenska börsnoterade bolag, och

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. I promemorian föreslås att bestämmelsen i lagen om allmänna pensionsfonder för Första–Fjärde APfonderna om att 20 procent av marknadsvärdet av tillgångarna ska vara placerade i fordringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk ska gälla för Sjunde AP-fonden. Vidare föreslås att även bestämmelserna lagen om allmänna pensionsfonder om att högst 40 procent av tillgångarna får vara utsatta för valutakursrisk, och om begränsning innehav i svenska börsnoterade bolag, ska gälla för Sjunde AP-fonden.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Pensionsmyndigheten anser att ett införande av en omfattande begränsning av valutakursrisker, som är anpassad till buffertfondernas uppdrag, är mindre lämplig för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ. Sjunde AP-fonden anser att fonden bör ha lagstadgad möjlighet att inom vissa begränsningar låna medel som ett led i placeringsinriktningen eller för att tillgodose ett tillfälligt penningbehov. I fråga om valutakursrisk anser fonden att den nuvarande restriktionen i lagen om allmänna pensionsfonder saknar relevans i förhållande till uppdraget att förvalta förvalsalternativets sparandefas. Risknivån ska under sparandefasen vara hög, vilket innebär att valutarisken inte kommer att dominera portföljens risk på samma sätt som för buffertfonderna, vars uppdrag är att förvalta en portfölj med låg risk och en betydande allokering till räntebärande tillgångar. Att valutaexponeringen för förvaltningen av förvalsalternativets sparandefas inte blir föremål för särskild regleringen utesluter enligt fondens mening inte att valutasäkring ändå kan tillämpas under perioder.

förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt (4 kap. 16 § lagen om allmänna pensionsfonder). Inte heller denna bestämmelse bör därför gälla för Sjunde AP-fonden.

6.4Beredskap att överföra medel till Pensionsmyndigheten

Regeringens förslag: Sjunde AP-fonden ska i sin placeringsverksamhet ha nödvändig beredskap för att kunna överföra medel till Pensionsmyndigheten.

Promemorians bedömning överensstämmer inte med regeringens förslag. I promemorian görs bedömningen att bestämmelsen om att Första–Fjärde AP-fonderna ska ha nödvändig beredskap att kunna föra över medel till Pensionsmyndigheten saknar relevans i förhållande till Sjunde AP-fondens verksamhet.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Pensionsmyndigheten anser att en höjning av tillåten nivå för illikvida tillgångar ställer ökade krav på Sjunde AP-fondens likviditetsriskhantering, vilket bör beaktas i den fortsatta beredningen. Bristande likviditet kan, enligt myndighetens mening, exempelvis försvåra värdering av innehav när Pensionsmyndigheten ska köpa eller sälja fondandelar. Sjunde AP-fonden anser det bör framgå av lag att fonden i sin placeringsverksamhet ska ha nödvändig beredskap för att kunna överföra medel till Pensionsmyndigheten för att möta en begäran om inlösen av fondandelar.

Skälen för regeringens förslag: När det gäller bestämmelsen om att Första–Fjärde AP-fonderna ska ha nödvändig beredskap att kunna föra över medel till Pensionsmyndigheten (4 kap. 1 b § lagen om allmänna pensionsfonder) anförs i promemorian att denna saknar relevans i förhållande till Sjunde AP-fondens verksamhet. Regeringen anser dock, i likhet med Pensionsmyndigheten, att det med de nya placeringsregler som föreslås kommer att finnas ett behov för Sjunde AP-fonden att ha tillräcklig likviditet. Även om ingenting ändras när det gäller skyldigheten att föra över medel till Pensionsmyndigheten finns det enligt regeringens uppfattning skäl att tydliggöra att Sjunde AP-fonden ska anpassa sin placeringsverksamhet för att fullgöra denna skyldighet, inte minst mot bakgrund av det utvidgade placeringsmandatet. Det bör därför, som Sjunde AP-fonden föreslår, tydliggöras i lagen om allmänna pensionsfonder att Sjunde AP-fonden i sin placeringsverksamhet ska ha nödvändig beredskap för att kunna överföra medel till Pensionsmyndigheten. Förtydligandet bör göras i en ny bestämmelse i 5 kap. lagen om allmänna pensionsfonder och inte genom en hänvisning till den bestämmelse som gäller för Första–Fjärde AP-fonderna.

andra andelar i företaget. Begränsningen gäller dock inte aktier i onoterade fastighetsbolag eller fastighetsbolag som var onoterade när förvärvet gjordes, onoterade riskkapitalföretag samt andelar som inte medför rätt att utöva rösträtt (4 kap. 9 § lagen om allmänna pensionsfonder).

För Sjunde AP-fonden gäller i dag i stället att fonden inte till de fonder som den förvaltar får förvärva så många aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att röstetalet för de aktierna, tillsammans med fondernas övriga aktier i samma bolag, överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget (5 kap. 3 § lagen om allmänna pensionsfonder).

Förslaget att Sjunde AP-fonden ska få ett utvidgat placeringsmandat och ökade möjligheter att investera i onoterade företag innebär att det även finns behov av att ändra reglerna om röstandelsbegränsning för fonden. Regeringen instämmer i promemorians och Sjunde AP-fondens bedömning att det inte finns skäl till särbehandling av Sjunde AP-fonden i förhållande till Första–Fjärde AP-fonderna när det gäller röstandelsbegränsning. Regeln i lagen om allmänna pensionsfonder för Sjunde APfonden om röstandelsbegränsning ska därför ändras så att den i sak överensstämmer med det som i dag gäller för Första–Fjärde AP-fonderna.

Eftersom Sjunde AP-fonden till skillnad från Första–Fjärde APfonderna förvaltar olika fonder, för närvarande AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, behöver dock bestämmelsen om röstandelsbegränsningar för Sjunde AP-fonden ges en något annorlunda utformning än motsvarande bestämmelse för Första–Fjärde AP-fonderna. Det behövs därför en särskild bestämmelse om röstandelsbegränsning för Sjunde AP-fonden. Bestämmelsen om röstandelsbegränsning för Första–Fjärde AP-fonderna bör inte gälla för Sjunde AP-fondens förvaltning, vilket föreslås i promemorian.

helt och hållet, ska följa de placeringsregler som i dag gäller för Första–FjärdeAP-fonderna. Eftersom placeringsreglerna enligt förslagen inte kommer att vara helt identiska, kan bestämmelsen om avveckling av innehav för Första–Fjärde AP-fonderna inte tillämpas även av Sjunde APfonden. Det behövs därför en särskild bestämmelse för Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder i lagen om allmänna pensionsfonder om avveckling av innehav som tar sikte på de placeringsbegränsningar som enligt förslagen i denna proposition ska gälla för den fonden, dvs. begränsningarna i fråga om exponeringar mot en emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning (4 kap. 11 § lagen om allmänna pensionsfonder), röstandelar (5 kap. 3 § samma lag) och innehav av illikvida tillgångar (se avsnitt 6.2). Om någon av de nämnda begränsningarna överskrids bör det finnas en skyldighet att avveckla den överskjutande delen av innehavet så snart det med hänsyn till marknadsförhållandena är lämpligt. Bestämmelsen bör i denna del och även i övrigt utformas efter förebild av den bestämmelse som gäller för Första–Fjärde AP-fonderna (4 kap. 15 § samma lag).

6.7Hur Sjunde AP-fonden ska lämna information till pensionsspararna

Regeringens förslag: Sjunde AP-fonden ska, enligt de bestämmelser om information om en värdepappersfond som gäller enligt lagen om värdepappersfonder och som är aktuella även för Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder, lämna information till pensionsspararna om de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslås att Sjunde AP-fonden ska följa alla bestämmelser om information om en värdepappersfond i lagen om värdepappersfonder.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Sjunde AP-fonden avstyrker förslaget om att vissa paragrafer i lagen om värdepappersfonder ska gälla för fonden även i fortsättningen. Sjunde AP-fonden anser i stället att likartade transparens- och informationskrav bör gälla för fonden som för övriga AP-fonder och att dessa krav bör regleras i lagen om allmänna pensionsfonder. De nu aktuella bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder är utformade för att gälla för fonder som består av noterade och lätt omsättningsbara tillgångar. Att göra dessa bestämmelser tillämpliga för en pensionsfond som förvaltar en portfölj, som till stor del kan bestå av alternativa tillgångar, är enligt Sjunde AP-fonden inte lämpligt och riskerar att leda till en rad tolkningsproblem både för fonden och för pensionsspararna.

Skälen för regeringens förslag: Som framhålls i promemorian är det viktigt att pensionsspararna har samma möjlighet till insyn i förvaltningen av fonderna på fondtorget oavsett om verksamheten sker i privat eller statlig regi. Regeringen instämmer i promemorians bedömning att flera av bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder, som gäller för såväl

Sjunde AP-fonden som för de fondbolag som tillhandahåller fonder på

fondtorget, därför fyller en viktig funktion. Det gäller särskilt bestämmelserna om krav på fondbolag att tillhandahålla information genom att bl.a. upprätta informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse. Detsamma kan enligt regeringens uppfattning även sägas gälla för de nyligen införda och för Sjunde AP-fonden redan gällande bestämmelserna om information om aktivitetsgrad i fondförvaltning (4 kap. 25–28 §§ LVF).

Regeringen anser, till skillnad från Sjunde AP-fonden, därför att det är lämpligt att flertalet bestämmelser om information om värdepappersfonder i lagen om värdepappersfonder även i fortsättningen gäller för Sjunde APfondens förvaltning av fonder. Det handlar om bestämmelserna om informationsbroschyr och faktablad (4 kap. 15 § första stycket, 16 § 1 och 2, 16 a § första–tredje styckena och 17 §), om årsberättelse och halvårsredogörelse (4 kap. 18 och 19 §§) om tillgång till information (4 kap. 20 och 21 §§), om information om kostnader (4 kap. 22 § och 23 § andra stycket) samt om information om aktivitetsgrad i fondförvaltning (4 kap. 25–28 §§). När det gäller övriga bestämmelser är det mindre lämpligt om de även i fortsättningen skulle gälla för Sjunde AP-fonden eftersom de bestämmelserna avser placeringsbegränsningar eller andra bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som inte gäller för Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder med de nya placeringsregler som föreslås för Sjunde AP-fonden.

7Finansinspektionens tillsyn över Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Finansinspektionen bör fortsätta utöva tillsyn över Sjunde AP-fonden.

Fondbestämmelserna för de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fon- den bör även fortsättningsvis godkännas av Finansinspektionen.

Sjunde AP-fonden bör fortsätta följa bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Finansinspektionen.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens bedömning. I promemorian föreslås att Sjunde AP-fonden inte längre ska stå under tillsyn av Finansinspektionen. Det föreslås även att Sjunde AP-fonden inte längre ska följa bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Finansinspektionen.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Pensionsmyndigheten, Pensionärernas organisation (PRO), Riksförbundet Pensionärsgemenskap (RPG), SKPF Pensionärerna och SPF Seniorerna avstyrker förslaget att Sjunde AP-fon- den inte längre ska stå under tillsyn av Finansinspektionen och anser bl.a. att förslaget skulle försvaga skyddet av pensionsspararnas medel. Den granskning revisorerna gör på regeringens uppdrag eller Riksrevisionens granskningar utgör enligt pensionärsorganisationerna inte något fullgott alternativ till regelmässig finansiell tillsyn över Sjunde AP-fondens verksamhet. En väl fungerande tillsyn har enligt deras uppfattning även betydelse för att återskapa förtroendet för premiepensionssystemet. Fondbolagens förening avstyrker förslaget och betonar vikten av att en myndighet som i konkurrens med privata aktörer levererar komplicerade tjänster gentemot konsumenter står under tillsyn. Finansinspektionen har enligt föreningen en viktig funktion för konsumenter på så sätt konsumenterna kan framföra klagomål till en instans med specialistkompetens inom området som har möjlighet att granska att verksamheten följer fondregelverket. Föreningen anser också att den årliga revisionen av Sjunde AP-fonden inte primärt tar sikte på konsumentperspektivet och att den tillsyn som utövas av Riksrevisionen är alldeles för sporadisk för att kunna utgöra en ersättning för finansiell tillsyn. Swedish House of Finance vid Handelshögskolan i Stockholm pekar på att Sjunde AP-fonden kan komma att förvalta så mycket som 4 000 miljarder kronor när systemet är fullt utbyggt och anser att frågan om granskning av Sjunde AP-fonden därför bör utredas betydligt utförligare innan det beslutas att Finansinspektionens tillsyn ska upphöra.

Skälen för regeringens bedömning

Sjunde AP-fonden bör även i fortsättningen stå under tillsyn av

Finansinspektionen

Sjunde AP-fonden har stått under Finansinspektionens tillsyn sedan premiepensionssystemet infördes. Tillsynen motiverades dels med hänvisning till egendomsförhållandena avseende premiepensionsmedlen, dels med att premiepensionsfonderna var att betrakta som ”syntetiska värdepappersfonder” och därför borde behandlas likvärdigt med andra värdepappersfonder (prop. 1997/98:151 s. 421).

De medel som ska förvaltas inom premiepensionssystemet utgörs av fastställda pensionsrätter som förs över till Sjunde AP-fonden enligt

64kap. 23 § socialförsäkringsbalken. Till skillnad från de medel som överförs till övriga AP-fonder är en fastställd pensionsrätt kopplad till en specifik framtida pensionärs pensionsunderlag och utgör beräkningsgrund för den framtida pensionen. Vid pensionstidpunkten är den enskilde därefter berättigad att få premiepensionen utbetald utifrån sina fastställda pensionsrätter beroende på hur dessa har utvecklats värdemässigt under tiden som de har förvaltats inom premiepensionssystemet. Till skillnad från det som gäller för de övriga AP-fonderna är det därmed också den framtida eller nuvarande pensionären som står risken för en eventuell värdeminskning av de fonderade kapitalet.

I promemorian beskrivs vidare att en möjlig konsekvens av att Sjunde AP-fonden föreslås få friare placeringsregler är att det kommer att krävas en bred förvaltningskompetens (s. 70). I promemorian görs bedömningen att det sannolikt inte kommer att vara kostnadseffektivt för Sjunde APfonden att ha egen kompetens inom alla de områden där placeringar förutsätts ske och att inslaget av extern förvaltning därför troligtvis kommer att öka. De friare placeringsreglerna kan alltså medföra en ökad en komplexitet i Sjunde AP-fondens verksamhet.

När det gäller äganderätten till premiepensionsmedlen har regeringen tidigare gjort ställningstagandet att det tillgodohavande som uppkommer för den enskilde i premiepensionssystemet har karaktären av egendom i regeringsformens mening och därmed ska omfattas av grundlagens egendomsskydd (prop. 1997/98:151 s. 400–403 och prop. 1999/2000:46 s. 53). Det har inte framkommit några omständigheter som kan läggas till grund för att nu frångå detta ställningstagande.

Regeringen bedömer att egendomsförhållandena avseende premiepensionsmedlen samt de övriga konsekvenser som de friare placeringsreglerna kan leda till utgör starka skäl för att Finansinspektionen även i fortsättningen bör ha tillsyn över förvalsalternativet till premiepensionen. Av betydelse är även det stora antal personer, nästan fem miljoner, vars fastställda pensionsrätter förvaltas inom förvalet, och de mycket stora värden, i dag omkring 970 miljoner kronor, som dessa pensionsrätter motsvarar. Som flera remissinstanser, bl.a. Fondbolagens förening och Pensionsmyndigheten, påpekar är det av stor vikt att en verksamhet som förvaltar pensionskapital för så många enskildas räkning, står under någon form av regelbunden tillsyn som utgår från ett konsumentskyddsperspektiv. Som framhålls av PRO, RPG, SKPF och SPF Seniorerna bidrar också det faktum att Sjunde AP-fonden står under tillsyn till att stärka förtroendet för premiepensionssystemet.

Som framgår ovan är det främsta skälet för att Finansinspektionens ska utöva tillsyn över Sjunde AP-fonden att säkerställa att pensionsspararnas intressen tillvaratas. Ingen av de övriga aktörer som har i uppdrag att granska Sjunde AP-fondens verksamhet – Sjunde AP-fondens revisorer och Riksrevisionen nämns i promemorian – har en sådan utgångspunkt för sin granskning. Finansinspektionens tillsyn fyller en funktion som enligt regeringens mening inte omhändertas på annat sätt. Regeringen anser därför, till skillnad från det som anförs i promemorian, att varken den revision som sker årligen av Sjunde AP-fonden eller den som görs av Riksrevisionen utgör skäl för att Finansinspektionen inte längre skulle ha tillsyn över Sjunde AP-fonden.

I promemorian framhålls att Finansinspektionens möjligheter att vidta åtgärder i förhållande till Sjunde AP-fonden är begränsade. Detta är dock enligt regeringens mening inte något avgörande skäl för att låta Finansinspektionens tillsyn över Sjunde AP-fonden upphöra. Det primära syftet med Finansinspektionens tillsyn över Sjunde AP-fondens verksamhet kan inte sägas vara att ingripa mot regelöverträdelser. Tillsynen fyller i stället, som redan har berörts, en skydds- och insynsfunktion i en verksamhet som berör flera miljoner blivande och nuvarande pensionärer.

Det principiella argument som förs fram i promemorian, om det olämpliga i att en myndighet under regeringen utövar tillsyn över en myndighet som styrs av lag, har hittills inte ansetts utgöra tillräckliga skäl mot att Finansinspektionen utövar tillsyn över Sjunde AP-fonden. Regeringen finner inte anledning att nu göra någon annan bedömning.

Regeringen anser sammanfattningsvis att Sjunde AP-fonden även i fortsättningen bör stå under tillsyn av Finansinspektionen.

8Meddelarfrihet inom myndigheters investeringsverksamhet

Regeringens bedömning: Det bör inte göras någon inskränkning i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter om investeringsverksamhet som drivs av en myndighet.

Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens bedömning. I promemorian föreslås att den tystnadsplikt som följer av bestämmelsen om sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden i en av myndighet bedriven affärsmässig investeringsverksamhet ska ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Journalistförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och TU Medier i Sverige AB avstyrker förslaget och anser att det inte visats att det finns några skäl för att begränsa meddelarskyddet. Även Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Riksförbundet Pensionärsgemenskap (RPG) och SKPF Pensionärerna avstyrker förslaget och framhåller att det bör finnas en visselblåsarventil i lagen vid allvarliga överträdelser och brott.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt förarbetena till den numera upphävda sekretesslagen (1980:100) bör som grundprincip alltid gälla stor återhållsamhet vid prövningen av om undantag ska göras från rätten att

meddela och offentliggöra uppgifter. Den enskilda sekretessbestämmelsens konstruktion kan ge viss vägledning. När det är fråga om bestämmelser om absolut sekretess kan det finnas större anledning att överväga undantag från rätten att meddela och offentliggöra uppgifter än i andra fall (prop. 1979/80:2 Del A s. 110–111). Undantag från huvudregeln är framför allt aktuellt i fråga om sekretessregler utan skaderekvisit eller med omvänt skaderekvisit. Att undantag görs med hänsyn till allmänna intressen är ovanligt. De undantag som finns i dag rör särskilt viktiga skyddsintressen (se prop. 2012/13:7 s. 18–19 och prop. 2012/13:192 s. 38 och jfr prop. 2017/18:232 s. 410).

Regeringen konstaterar till att börja med att den sekretessbestämmelse som nu är aktuell innehåller ett s.k. rakt skaderekvisit, dvs. sekretess gäller om det kan antas att en enskild lider skada om en uppgift röjs (31 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]). Den sekretess som följer av bestämmelsen är alltså inte av det slaget som normalt sett kan ges företräde framför den grundlagsstadgade rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Ilikhet med flera remissinstanser, bl.a. PRO, RPG, SKPF och TCO, anser regeringen att det inte har framkommit skäl för att inskränka meddelarfriheten i enlighet med promemorians förslag. Den nuvarande ordningen bör därför gälla även i fortsättningen.

9Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Regeringens bedömning: Det finns inte behov av några övergångsbestämmelser.

Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens förslag och bedömning. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2021. Vidare föreslås att det ska införas en övergångsbestämmelse om överförande av medel från de fonder som i dag förvaltas av Sjunde AP-fonden i AP7 Aktiefond och AP7 räntefond till den nya fond som promemorian föreslår. I promemorian föreslås också en övergångsbestämmelse om att AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ska vara avvecklade senast den 1 januari 2022.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Andra AP-fonden anser att den föreslagna tidsramen för ikraftträdande framstår som snäv. Pensionsmyndigheten avstyrker ikraftträdande den 1 april 2021 för det fall regeringen väljer att gå vidare med förslaget rörande möjlighet till inlösen av fondandelar så sällan som en gång i månaden eller förslaget om automatisk överföring till traditionell försäkring vid utbetalning. Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Riksförbundet Pensionärsgemenskap (RPG) och SKPF Pensionärerna betonar att även utbetalningsfasen och övergångsfasen bör

veckla AP7 Såfa, genomföra automatiska överföringar från fondförsäkring till traditionell försäkring inför utbetalningsfasen samt omöjliggöra aktiva val av AP7 Såfa, de valbara portföljerna och byggstensfonderna. Regelrådet finner att konsekvensutredningen i promemorian inte uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Rådet anser att konsekvensanalysen har brister när det gäller förslagens överensstämmelse med EU-rätten, konsekvenserna av den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande, behovet av speciella informationsinsatser, redovisningen av berörda företag utifrån antal och storlek, redovisningen av förslagens påverkan på företagens andra kostnader än administrativa kostnader och på deras verksamhet, redovisningen av förslagens påverkan på företagen i fråga om konkurrensförhållanden och i andra avseenden samt när det gäller redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid utformningen av reglerna. Sjätte AP-fonden anser att Sjunde AP-fondens föreslagna ställning som stor investerare i illikvida tillgångar innebär ett ansvar för att aktivt påverka affärsvillkor och företagsstyrning. Detta gäller inte minst hållbarhetsarbetet, som enligt fondens erfarenhet kräver en annan ansats inom de illikvida tillgångsslagen. Sjätte AP-fonden saknar en tydligare konsekvensanalys av vilka resursbehov detta medför, kompetens-och kostnadsmässigt, även utifrån en jämförande analys av framgångsrika motsvarande internationella aktörer. SPF Seniorerna saknar en analys av effekterna av förslagen för pensionsutfallen och för pensionsspararna, liksom för nuvarande pensionärer, vilket enligt pensionärsorganisationens mening får anses vara en klar brist i konsekvensanalysen då just pensionsutfall är vad som förslagen i promemorian avser att förändra. Därtill ser organisationen med viss oro på att konkurrensneutraliteten på finansmarknaderna kan komma att rubbas av förslagen, liksom på att ingen analys görs kring konsumentskyddet. Vidare saknar organisationen en bedömning av vilka konsekvenser förvalets särställning har och kan få för spararna och för konkurrensen. Överlag saknar SPF Seniorerna därför en beskrivning av de väsentliga konsekvenserna av förslagen.

Skälen för regeringens bedömning

Förslagen och alternativa lösningar

Genom förslagen i denna proposition uppnås enligt regeringens bedömning en god anpassning av förvalsalternativet inom premiepensionen till den reformering av premiepensionssystemet som regeringen har föreslagit. Det är genom förvalsalternativet som statens ambition med premiepensionssystemet kommer till konkret uttryck (se s.47–48). Genom förslaget får förvalet ett mål som överensstämmer med målet för premiepensionssystemet i stort. Det ska utgöra ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Detta innebär att pensionsspararnas fonderade medel ska ge en avkastning som är tydligt högre än förändringen av inkomstindex men utan garantier för avkastningen. Under utbetalningstiden ska avkastningsmålet efter hand ha en minskad betydelse till förmån för allt mer förutsägbara och stabila utbetalningar.

Med utgångspunkt i det tydligt höjda avkastningsmålet för förvalet justeras riksnivån inom förvalet, bl.a. på så sätt att den tillåtna andelen

Regeringen gör också bedömningen att de ändrade placeringsreglerna för Sjunde AP-fonden förbättrar förutsättningarna för fonden att åstad-komma god avkastning på de placerade premiepensionsmedlen, och att bidra till goda pensionsutfall för dem vars medel den förvaltar. Ett sådant utfall minskar belastningen på offentliga finanser genom att behovet av olika offentliga understöd åt dem med lägst pensioner – allt annat lika – då minskar.

mening kan andelen tillåtas bli så stor utan att risknivån i förvalsalternativet kan anses öka nämnvärt i förhållande till dagens situation.

Kravet på daglig inlösen ska enligt förslaget i propositionen gälla även i fortsättningen. Detta ser regeringen som ett väsentligt intresse för att bevara pensionsspararnas valfrihet och möjlighet att ta eget ansvar för sitt premiepensionssparande. Som beskrivs i avsnitt 5.3 skulle möjligheten till daglig inlösen av fondandelar möjligen inte kunna behållas om promemorians förslag om den högsta tillåtna andelen illikvida tillgångar i Sjunde AP-fonden hade höjts till 40 procent.

Förslagen till nya placeringsregler för Sjunde AP-fonden neutrala i förhållande till vems medel det är som förvaltas. Därför gör regeringen bedömningen att förslagen inte påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män.

Effekter för de finansiella marknaderna

Förslagen i denna proposition bedöms inte medföra några betydande effekter på de finansiella marknaderna eller deras funktionssätt. Sjunde AP-fonden ges i förslaget ett vidare mandat att investera i illikvida tillgångar. Något förenklat ökar största den största tillåtna andelen illikvida tillgångar i Sjunde AP-fonden från 10 procent till 20 procent. Ökningen av den tillåtna andelen illikvida tillgångar är mindre än den ökning som föreslås i promemorian, dvs. från 10 procent till 40 procent. Det utökade mandatet att investera i illikvida tillgångar innebär inte heller att mandatet måste utnyttjas. Förmodligen kommer andelen illikvida tillgångar i Sjunde AP-fondens portfölj att på kort och medellång sikt att vara lägre än 20 procent. Regeringen instämmer därför inte i den bedömning som görs av Fondbolagens förening, att ändringarna av Sjunde AP-fondens placeringsregler medför att fonden blir en dominerande aktör när det gäller de tillgångsslag som berörs, och att ändringen av placeringsreglerna därmed skulle förändra de finansiella marknadernas funktionssätt.

Effekter för berörda företag och för konkurrensen

Överlag förväntas förslagen i propositionen få begränsade effekter för privata företag, vilket är en fråga som Regelrådet önskar se belyst. Bland de företag som mera direkt berörs av förslagen finns de fondförvaltare som i framtiden kommer att erbjuda fonder på det upphandlade fondtorget för premiepensionen. Hur många dessa kommer att vara låter sig inte sägas med säkerhet i dag. I propositionen Ett bättre premiepensionssystem anges att det framstår som sannolikt med ett antal upphandlade fonder i nivå med maximalt antal inom tjänstepensionens valbara del, dvs. 150–200 fonder (se s. 105). Detta ska dock, vilket poängteras i den propositionen, inte ses som något tak för det maximala antalet upphandlade fonder. Frågan om antalet fonder kommer att avgöras av den nya myndigheten i professionella upphandlingar. Det bör tas med i beräkningen att en fondförvaltare kan tillhandahålla flera olika fonder på det upphandlade fondtorget. Om det upphandlas 200 fonder så innebär det därför troligtvis inte att dessa fonder tillhandahålls av 200 olika fondförvaltare. Utifrån dessa utgångspunkter gör regeringen bedömningen att antalet direkt berörda företag inte kommer att vara stort.

behöva se till att kostnaderna för förvaltningen inte ökar på ett omotiverat sätt om och när investeringar i illikvida tillgångar ökar.

Konsekvenser för Pensionsmyndigheten

För Pensionsmyndighetens del gör regeringen bedömningen att konsekvenserna av förslagen i propositionen blir begränsade och kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Den nuvarande strukturen med förvalet som en generationsfond med rätt till daglig inlösen behålls, liksom de valbara portföljerna och de två fonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Därmed uppkommer inte de behov av it-utveckling som Pensionsmyndigheten beskriver.

Konsekvenser för övriga myndigheter och domstolar

För Finansinspektionens del innebär förslagen att inspektionen även i fortsättningen ska vara tillsynsmyndighet för Sjunde AP-fonden. Dock kommer tillsynen att behöva organiseras och bedrivas på ett något annorlunda sätt i förhållande till i dag. För närvarande kan Sjunde AP-fonden, eftersom dess placeringsregler i allt väsentligt överensstämmer med dem som gäller för fondbolag enligt lagen om värdepappersfonder, hanteras enligt samma tillsynsmetodik som tillämpas i förhållande till fondbolag. I propositionen föreslås att Sjunde AP-fonden ska få nya placeringsregler som i betydligt högre grad än de nuvarande skiljer sig från dem som gäller för fondbolag. Därmed torde Finansinspektionen behöva utforma sin tillsyn över Sjunde AP-fonden på ett särskilt sätt, vilket kan vara mer resurskrävande. Exempelvis kan inspektionen behöva hantera rapportering av andra uppgifter och i annat format från Sjunde AP-fonden än från fondbolagen. Det rör sig dock om ett enda tillsynsobjekt, Sjunde APfonden, och de tillsynsinsatser som inspektionen framöver kommer att vidta när det gäller Sjunde AP-fonden torde inte i grunden skilja sig från de typer av insatser som vidtas när det gäller fondbolag. Regeringen gör därför bedömningen att konsekvenserna för Finansinspektionen av förslagen i denna proposition blir begränsade och kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Regeringen bedömer att förslagen inte leder till några konsekvenser för övriga myndigheter eller för domstolarna.

Speciella informationsinsatser

Förslagen i denna proposition innebär inte någon sådan mera genomgripande förändring av förvalsalternativet inom premiepensionen som den som föreslås i promemorian. Det införs inte något särskilt förvalsalternativ för utbetalningsfasen i form av en traditionell livförsäkring enligt promemorians förslag. Vidare föreslås inte någon avveckling av Sjunde AP-fondens valbara portföljer eller av de s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Därmed uppkommer inget sådant behov av speciella informationsinsatser som Pensionsmyndigheten omnämner.

De ändringar av regleringen för Sjunde AP-fonden som föreslås i denna proposition bedöms inte heller i övrigt kräva några särskilda informationsinsatser, en fråga som Regelrådet önskar se belyst i konsekvensanalysen.

11Författningskommentar

11.1Förslaget till lag om ändring socialförsäkringsbalken

64 kap.

23 § Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spararens räkning förs över enligt 18 § ska placeras, utom i det fall som avses i 24 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ett högsta antal fonder som samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto.

Bestämmelser om fördelningen av medel när pensionsspararen bestämmer att hans eller hennes medel ska föras över till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden finns i 5 kap. 1 a § första stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

Paragrafen innehåller bestämmelser om att pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som motsvarar hans eller hennes pensionsrätt för premiepension ska placeras.

I tredje stycket görs en följdändring med anledning av att bestämmelsen ilagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), kallad lagen om allmänna pensionsfonder, flyttas från nuvarande 5 kap. 1 § andra stycket till nya 5 kap. 1 a § första stycket, se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 11.2.

24 § När pensionsrätt för premiepension fastställs första gången för en pensionssparare, ska Pensionsmyndigheten föra över de medel som avses i 23 § till sådan förvaltning som avses i 5 kap. 1 a § andra stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

Paragrafen innehåller en bestämmelse om överföring av medel när pensionsrätt fastställs första gången.

I paragrafen görs en följdändring med anledning av att bestämmelsen i lagen om allmänna pensionsfonder flyttas från nuvarande 5 kap. 1 § tredje stycket till nya 5 kap. 1 a § andra stycket, se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 11.2.

26 § När pensionsrätt för premiepension för ett senare år än det första året har fastställts för pensionsspararen, ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder. Fördelningen mellan fonderna ska svara mot vad spararen senast bestämt om placeringen i fond av medlen på premiepensionskontot.

Om pensionsspararen inte har bestämt en sådan placering, ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Bestämmelser om fördelningen av medlen finns i 5 kap. 1 a § andra stycket samma lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som ska hända med tillkommande medel för den som redan har premiepensionsmedel placerade i en fond.

I andra stycket görs en följdändring med anledning av att bestämmelsen i lagen om allmänna pensionsfonder flyttas från nuvarande 5 kap. 1 § tredje stycket till nya 5 kap. 1 a § andra stycket, se författningskommen-tarerna till de paragraferna i avsnitt 11.2.

26 c § Utgångspunkten i valarkitekturen ska vara att pensionsspararens medel förvaltas av Sjunde AP-fonden med fördelning enligt 5 kap. 1 a § andra stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

En pensionssparare som vill bestämma hur spararens premiepensionsmedel ska placeras kan välja att medlen enligt 23 § första stycket förs över till förvaltning i fonder som omfattas av fondavtal eller i fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP -fonder).

Paragrafen innehåller bestämmelser om den grundläggande utformningen av valarkitekturen för premiepensionssystemet.

I första stycket görs en följdändring med anledning av att bestämmelsen i lagen om allmänna pensionsfonder flyttas från nuvarande 5 kap. 1 § tredje stycket till nya 5 kap. 1 a § andra stycket, se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 11.2.

27 b § Om det inte finns någon likvärdig fond enligt 27 a §, ska medlen placeras iförvaltning av Sjunde AP-fonden enligt 5 kap. 1 a § andra stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

Om det finns särskilda skäl, får Pensionsmyndigheten placera medlen enligt första stycket utan att först ge pensionsspararen möjlighet att bestämma hur medlen ska placeras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur en pensionssparares medel ska hanteras om ett fondavtal har löpt ut, sagts upp eller hävts.

I första stycket görs en följdändring med anledning av att bestämmelsen i lagen om allmänna pensionsfonder flyttas från nuvarande 5 kap. 1 § tredje stycket till nya 5 kap. 1 a § andra stycket, se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 11.2.

11.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

1 kap.

4 § I denna lag betyder

1. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
2. fastighetsbolag: ett bolag som har till huvudsakligt ändamål att äga eller förvalta fast egendom eller tomträtt, och
3. riskkapitalföretag: ett företag som har till huvudsakligt ändamål att

–äga och förvalta aktier eller andra andelar som inte handlas på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES, eller

–lämna och förvalta krediter till andra än konsumenter.

4 kap.

2 a § Första–Fjärde AP-fonderna ska samverka med varandra och med Sjunde AP-fonden när det gäller målet i 1 a §. Samverkan ska omfatta åtminstone att de tar fram

1. en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, och
2. gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att Första–Fjärde AP-fonderna ska samverka när det gäller hållbarhetsmålet för placeringsverksamheten i 1 a §. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ändringen innebär att det som i dag gäller för Första–Fjärde APfondernas samverkan sinsemellan, även ska gälla i förhållande till Sjunde AP-fonden. Ändringen görs med anledning av att även Sjunde AP-fonden ska omfattas av det hållbarhetsmål som gäller för Första–Fjärde APfonderna.

I 5 kap. 2 b § första stycket införs motsvarande bestämmelser för Sjunde AP-fonden om samverkan med Första–Fjärde AP-fonderna.

Paragrafen ändras även redaktionellt.

2 b § Första–Fjärde AP-fonderna ska samverka med varandra och med Sjätte och Sjunde AP-fonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 a § har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram gemensamma riktlinjer för redovisningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att Första–Fjärde AP-fonderna ska samverka när det gäller redovisning av hur hållbarhetsmålet för placeringsverksamheten i 1 a § har uppnåtts. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ändringen innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska samverka även med Sjunde AP-fonden. Ändringen görs med anledning av att även Sjunde AP-fonden ska omfattas av det hållbarhetsmål som gäller för Första–Fjärde AP-fonderna.

De gemensamma riktlinjerna bör t.ex. innehålla riktlinjer om öppenhet (jfr s. 29–30). Vid utformningen av riktlinjerna bör skillnader i AP-fondernas uppdrag och tillgångsslag beaktas. Kraven i paragrafen hindrar inte att respektive AP-fond även tar fram egna riktlinjer för redovisningen.

I 5 kap. 2 b § andra stycket införs motsvarande bestämmelser för Sjunde AP-fonden om samverkan med Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna.

Paragrafen ändras även redaktionellt.

5 kap.

1 § Sjunde AP-fonden förvaltar fonder för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i socialförsäkringsbalken. Förvaltningen ska ske uteslutande i pensionsspararnas intresse.

De medel som enligt 64 kap. 18 § första stycket 2 socialförsäkringsbalken förs över till fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar ska placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås vid den valda risknivån.

Medlen i de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska Sjunde AP-fonden fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målet i andra stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ändamålet med Sjunde AP-fon- dens förvaltning. Övervägandena finns i avsnitt 5.1 och 5.2.

Första stycket innebär att Sjunde AP-fonden ska förvalta fonder för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i socialförsäkringsbalken (jfr s. 850 och prop. 1999/2000:46 s. 171). Enligt nya bestämmelser i 64 kap. 2 a § socialförsäkringsbalken, som trädde i kraft den 20 juni 2022, ska premiepensionssystemet utgöra ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Detta innebär att pensionsspararnas fonderade medel bör ge en avkastning som är tydligt högre än förändringen av inkomstindex enligt 58 kap. 10 § socialförsäkringsbalken, men utan garantier för avkastningen. Under utbetalningstiden ska avkastningsmålet efter hand ha en minskad betydelse till förmån för allt mer förutsägbara och stabila utbetalningar.

I andra stycket ersätts nuvarande bestämmelser med ett övergripande mål för placeringsverksamheten som motsvarar 4 kap. 1 § andra stycket i förening med nuvarande 6 § andra strecksatsen i detta kapitel (jfr prop. 1999/2000:46 s. 78).

I tredje stycket ersätts nuvarande bestämmelse med bestämmelser om föredömlig förvaltning. Bestämmelserna är utformade efter förebild av 4 kap. 1 a §.

Målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande – ett hållbarhetsmål – innebär att Sjunde AP-fonden i sin förvaltning ska integrera miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter (ESG-frågor). Samtidigt får fonden inte göra avkall på det övergripande avkastningsmålet för placeringsverksamheten i andra stycket. Det följer också av första stycket att förvaltningen uteslutande ska ske i pensionsspararnas intresse.

Bestämmelserna i nuvarande andra–femte styckena flyttas till nya 1 a och 1 c §§.

1 a § När medel förs över med stöd av 64 kap. 23 § tredje stycket socialförsäkringsbalken, ska pensionsspararen kunna bestämma att medlen ska

1. placeras i en eller flera angivna fonder,
2. fördelas mellan fonderna efter pensionsspararens ålder, eller
3. fördelas mellan fonderna efter den risknivå som pensionsspararen anger. När medel förs över med stöd av 64 kap. 24 §, 26 § andra stycket eller 27 b §

socialförsäkringsbalken, ska medlen fördelas mellan fonderna efter pensionsspararens ålder.

Sjunde AP-fonden ska ta emot medel till och betala ut medel från fonderna enligt de anvisningar som Pensionsmyndigheten lämnar.

Paragrafen, som är ny, innehåller grundläggande bestämmelser om hur premiepensionsmedlen ska förvaltas och om överföring av premiepensionsmedel.

Paragrafen motsvarar nuvarande 1 § andra, tredje och femte styckena (jfr prop. 1999/2000:46 s. 171 och s. 80–81).

1 b § Sjunde AP-fonden ska i sin placeringsverksamhet ha nödvändig beredskap för att kunna överföra medel till Pensionsmyndigheten enligt 1 a § tredje stycket.

Paragrafen motsvarar 4 kap. 2 § i förening med nuvarande 6 § tredje strecksatsen i detta kapitel, dock med ett tillägg i andra stycket som inne-bär att riktlinjerna för placeringsverksamheten även ska innehålla strategier när det gäller målet i 1 § tredje stycket om föredömlig förvaltning. Tillägget motsvarar det som gäller enligt 4 kap. 2 § andra stycket i fråga om Första–FjärdeAP-fondernas verksamhet (jfr s. 35).

2 b § Sjunde AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde AP-fonderna när det gäller målet i 1 § tredje stycket. Samverkan ska omfatta åtminstone de områden som anges i 4 kap. 2 a §.

Sjunde AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 § tredje stycket har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram gemensamma riktlinjer för redovisningen.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om samverkan när det gäller målet om föredömlig förvaltning. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Första stycket innehåller en bestämmelse om att Sjunde AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde AP-fonderna när det gäller målet i 1 § tredje stycket för placeringsverksamheten. Av 4 kap. 2 a § följer att Första–Fjärde AP-fonderna ska samverka när det gäller det mål om föredömlig förvaltning som gäller för dessa AP-fonder. I 1 § tredje stycket införs ett motsvarande mål för Sjunde AP-fonden. Sjunde AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde AP-fonderna när det gäller detta mål. Att samverkan ska omfatta åtminstone de områden som anges i 4 kap. 2 a § innebär att den ska omfatta minst att ta fram en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen och gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i.

I 4 kap. 2 a § införs motsvarande bestämmelser för Första–Fjärde APfonderna om samverkan med Sjunde AP-fonden.

Andra stycket innehåller en bestämmelse om att Sjunde AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna när det gäller redovisning av hur målet för placeringsverksamheten i 1 § tredje stycket har uppnåtts. Detta överensstämmer med det som gäller för Första–Fjärde APfonderna och Sjätte AP-fonden och deras samverkan enligt 4 kap. 2 a § denna lag och 3 kap. 1 d § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. De gemensamma riktlinjerna bör t.ex. innehålla riktlinjer om öppenhet (jfr s. 29–30). Vid utformningen av riktlinjerna bör skillnader i AP-fondernas uppdrag och tillgångsslag beaktas.

Kraven i paragrafen hindrar inte att respektive AP-fond även tar fram egna riktlinjer för redovisningen.

I 4 kap. 2 b § införs motsvarande bestämmelser för Första–Fjärde APfonderna om samverkan med Sjunde AP-fonden.

I3 kap. 1 d § lagen om Sjätte AP-fonden införs motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden om samverkan med Sjunde AP-fonden.

3 § Sjunde AP-fonden får inte till fonderna förvärva så många aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att röstetalet för dem tillsammans med dessa fonders övriga aktier i samma bolag överstiger 10 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget eller, beträffande sådana aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag som inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande mark- nadsplats utanför EES, 35 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget.

Begränsningen i första stycket gäller inte

1. sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som inte är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES,
2. sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES och i vilka bolag fonden innehade aktier eller andra andelar i bolaget när aktierna eller de andra andelarna togs upp till handel,
3. sådana aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag som är upptagna till handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES och i vilka företag fonden innehade aktier eller andra andelar i företaget när aktierna eller de andra andelarna togs upp till handel, och
4. andelar i svenska och utländska fonder som inte medför rätt att utöva rösträtt för de aktier eller andra andelar i företag som ingår i dessa fonder.

Sjunde AP-fonden får inte öka innehavet i ett sådant fastighetsbolag som avses iandra stycket 2 så länge innehavet överstiger begränsningen i första stycket. När aktierna eller de andra andelarna i ett sådant riskkapitalföretag som avses i andra stycket 3 har tagits upp till handel ska fonden avveckla den del av innehavet som överstiger begränsningen i första stycket så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena.

Paragrafen innehåller bestämmelser om röstandelsbegränsningar. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Ändringarna i paragrafen innebär att det gäller samma röstandelsbegränsningar för Sjunde AP-fonden som för Första–Fjärde AP-fonderna enligt 4 kap. 9 §. De nya bestämmelserna är utformade efter förebild av den paragrafen (jfr prop. 1999/2000:46 s. 167).

Ändringen i första stycket innebär att gränsen för hur många aktier eller andra andelar i ett noterat företag som fonderna som Sjunde AP-fonden förvaltar får inneha höjs till 10 procent och att gränsen för motsvarande aktieinnehav i onoterade riskkapitalföretag bestäms till 35 procent.

I andra stycket, som är nytt, anges ett antal undantag från denna huvudregel. Enligt andra stycket 1 undantas onoterade aktier och andra andelar i fastighetsbolag från begränsningsregeln i första stycket. Enligt andra stycket 2 undantas motsvarande aktier och andelar i fastighetsbolag som blivit noterade, under förutsättning att fonden som Sjunde AP-fonden förvaltar innehade aktier eller andra andelar i fastighetsbolaget när aktierna eller de andra andelarna togs upp till handel. Enligt andra stycket 3 och 4 gäller motsvarande undantag för aktier och andra andelar i riskkapitalföretag.

Enligt tredje stycket, som är nytt, får Sjunde AP-fonden för de fonder som den förvaltar, inte öka innehavet i ett fastighetsbolag som avses i andra stycket 2 så länge innehavet överstiger röstandelsbegränsningen om 10 respektive 35 procent i första stycket.

Enligt fjärde stycket, som är nytt, ska ett innehav av aktier eller andra andelar i ett sådant riskkapitalföretag som avses i andra stycket 3 avvecklas till den del det överstiger begränsningen enligt första stycket så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena när aktierna eller andelarna tagits upp till handel.

Vad som avses med uttrycken EES, fastighetsbolag och riskkapitalföretag anges i 1 kap. 4 §.

6 § Bestämmelserna i 3 kap. om Första–FjärdeAP-fondernas ledning ska, med undantag av 3 § första stycket, gälla också i fråga om Sjunde AP-fonden.

Följande bestämmelser om medelsförvaltningen hos Första–Fjärde APfonderna ska gälla också för Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder:

–4 kap. 3 § om att göra placeringar och ingå andra avtal på kapitalmarknaden samt att också ta på sig förpliktelser som är förenade med sådana avtal,

–4 kap. 5–5 b §§ om förvärv och innehav av likvida och illikvida tillgångar,

–4 kap. 7 § om förvärv av obligationer och andra fordringsrätter,

–4 kap. 8 a § om begränsning av förvärv och innehav av illikvida tillgångar,

–4 kap. 11 § om exponeringsbegränsning,

–4 kap. 12 § om råvaruderivat,

–4 kap. 13 och 14 §§ om skyddande av fordran,

–4 kap. 17 § om krediter, och

–4 kap. 18 § om förvaltningsuppdrag.

Iparagrafen anges vilka bestämmelser som gäller för Första–Fjärde APfonderna som också ska gälla för Sjunde AP-fonden och för Sjunde APfondens förvaltning av fonder. Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 6.3.

Första stycket motsvarar den nuvarande första strecksatsen och behandlar vilka bestämmelser i 3 kap. som ska gälla även för Sjunde AP-fonden (jfr prop. 1999/2000:46 s. 172). Nuvarande andra och tredje strecksatserna tas bort. Bestämmelser som motsvarar dessa strecksatser införs i 1 § andra stycket och 2 a §. Nuvarande fjärde strecksatsen flyttas till andra stycket.

I andra stycket, som är nytt, anges de bestämmelser i lagen som ska gälla för Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder. Det innebär att fler bestämmelser om medelsförvaltning i 4 kap. ska gälla också i fråga om Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder (jfr och prop. 2019/20:157).

Sjunde AP-fonden ska, enligt första strecksatsen, följa den allmänna placeringsbestämmelsen för Första–Fjärde AP-fonderna i 4 kap. 3 §. Det innebär att Sjunde AP-fonden, i sin förvaltning av fonder, ska placera medel och ingå andra avtal på kapitalmarknaden, och att fonden får ta på sig förpliktelser som är förenade med sådana avtal.

Enligt andra strecksatsen ska bestämmelserna om förvärv och innehav av likvida och illikvida tillgångar i 4 kap. 5 § gälla även för Sjunde APfondens förvaltning av fonder. Medlen i de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar får därmed placeras i samma typ av tillgångar som Första–Fjärde AP-fonderna får placera sina fondmedel i. Precis som för Första–Fjärde AP-fonderna ska medlen i de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar placeras huvudsakligen i likvida tillgångar. Placeringar i illikvida tillgångar får emellertid göras inom ramen för de begränsningar som följer av denna lag. En sådan begränsning gäller enligt 4 kap. 5 § andra stycket.

I 4 kap. 5 § finns en uttömmande uppräkning av vad som avses med likvida tillgångar. Med sådana tillgångar avses penningmarknadsinstrument eller överlåtbara värdepapper som är, eller inom ett år från emissionen avses bli, föremål för handel på en handelsplats eller en motsvarande marknadsplats utanför EES, fondandelar som kan lösas in med kort varsel, kontoplaceringar i kreditinstitut eller andra liknande kortfristiga likviditetsplaceringar och derivatinstrument.

Uttrycket illikvida tillgångar avser enligt 4 kap. 5 § andra stycket sådana tillgångar som inte är likvida, dvs. sådana som inte omfattas av defini-tionen i första stycket i den paragrafen. Ett krav på att placeringar ska göras i likvida tillgångar har hittills gällt för Sjunde AP-fondens förvaltning enligt 7 § jämförd med placeringsbestämmelserna i 5 kap. LVF.

säkerhet för fordran, eller annan egendom, om det finns anledning att anta att en fond som Sjunde AP-fonden förvaltar annars skulle lida avsevärd förlust.

I utbyte mot egendom som har köpts eller övertagits får Sjunde APfonden, för de fonder som den förvaltar, förvärva aktier i ett bolag som bildats för att förvalta egendomen eller för att fortsätta en verksamhet som drivs med den. Om aktier har förvärvats får Sjunde AP-fonden, om det finns uppenbar risk för förlust, förvärva ytterligare aktier i samma bolag.

Om aktier i ett bolag har förvärvats enligt 4 kap. 13 § får Sjunde APfonden, för de fonder som den förvaltar, byta ut dessa aktier mot aktier i ett annat bolag, om det förstnämnda bolaget överlåter sina tillgångar till det andra bolaget (se 4 kap. 14 §).

Hänvisningen till 4 kap. 17 § i åttonde strecksatsen innebär att Sjunde AP-fonden, för de fonder som den förvaltar, får låna medel för att tillgodose ett tillfälligt penningbehov och åta sig förpliktelser som är förenade med ett sådant lån. Bestämmelsen ger mer långtgående möjligheter för Sjunde AP-fonden att ta upp lån. Fonden har hittills fått ta upp kortfristiga lån endast till ett belopp motsvarande högst 10 procent av fondernas värde (se 5 kap. 23 § LVF). Nu får Sjunde AP-fonden, för de fonder som den förvaltar, möjlighet att hantera tillfälliga likviditetsbelastningar utan att avyttra tillgångar om en kortfristig kredit framstår som mer ändamålsenlig. I vissa fall kan det framstå som lämpligare att finansiera en placering med en kortfristig kredit än att realisera andra tillgångar.

6 a § Sjunde AP-fonden får till en fond som AP-fonden förvaltar förvärva illikvida tillgångar endast om den förvaltade fondens innehav av sådana tillgångar vid förvärvet uppgår till högst 20 procent av det verkliga värdet av den fondens samtliga tillgångar, inbegripet värdet av det aktuella förvärvet.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om begränsning av förvärv av illikvida tillgångar. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Paragrafen innebär att Sjunde AP-fonden, till en fond som den förvaltar, får förvärva illikvida tillgångar endast om den förvaltade fondens innehav av sådana tillgångar vid förvärvstillfället uppgår till högst 20 procent av det verkliga värdet av den fondens samtliga tillgångar, inbegripet värdet av det aktuella förvärvet. Med illikvida tillgångar förstås sådana tillgångar som inte omfattas av definitionen av likvida tillgångar i 4 kap. 5 §. Med uttrycket vid förvärvet avses tidpunkten för beslutet om placering i tillgångar. Med verkligt värde avses det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras genom ett avtal med kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs (se s. 37).

6 b § Om någon av de begränsningar som anges i 3 eller 6 a § eller i 4 kap. 11 § överskrids för en fond som Sjunde AP-fonden förvaltar, ska den överskjutande delen av innehavet avvecklas så snart det med hänsyn till marknadsförhållandena är lämpligt. Den delen ska dock avvecklas senast när det kan göras utan förlust för den berörda fonden. Motsvarande gäller egendom som har förvärvats enligt 4 kap. 13 eller 14 §.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om avveckling av vissa innehav. Paragrafen är utformad efter förebild av 4 kap. 15 §. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.

Paragrafen innebär att Sjunde AP-fonden ska avveckla den överskjutande delen av innehavet som överskrider bestämmelserna om röstandelsbegränsningar i 3 §, den tillåtna gränsen för illikvida tillgångar i 6 a § eller bestämmelserna om exponeringsbegränsningar i 4 kap. 11 §. Det ska ske så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena eller allra senast när det kan göras utan förlust för den förvaltade fonden. En motsvarande bestämmelse har hittills gällt enligt 7 § jämförd med 5 kap. 25 § LVF.

7 § Följande bestämmelser i lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska gälla för Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder:

–2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond,

–2 kap. 21 § om skadestånd,

–4 kap. 2 § om företrädare för andelsägarna i en värdepappersfond m.m.,

–4 kap. 8 och 9 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser,

–4 kap. 13 § första stycket om inlösen av fondandelar,

–4 kap. 15 § första stycket, 16 § 1 och 2, 16 a § första–tredje styckena, 17 §, 18 §, 19–22 §§, 23 § andra stycket och 25–28 §§ om information om en värdepappersfond,

–5 kap. 1 § första stycket om placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna, och

–10 kap. 8 § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Finansinspektionen.

Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket ska fonderna anses som värdepappersfonder och Pensionsmyndigheten som fondandelsägare. Det som föreskrivs om fondbolag ska avse Sjunde AP-fonden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond och 2 kap. 21 § om skadestånd, meddela föreskrifter om avvikelser från de bestämmelser som anges i första stycket och i ett enskilt fall besluta om undantag från dessa bestämmelser.

förvaltar ska alltså även fortsättningsvis ha en lämplig fördelning av pla-ceringar med hänsyn till den riskspridning som ska ske enligt fondbestäm-melserna.

11.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

3 kap.

1 d § Sjätte AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde och Sjunde APfonderna när det gäller redovisning av hur målet i 1 a § har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att fonderna tar fram gemensamma riktlinjer för redovisningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att Sjätte AP-fonden ska samverka med Första–Fjärde AP-fonderna när det gäller redovisning av hur hållbarhetsmålet för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet (1 a §) har uppnåtts. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ändringen innebär att Sjätte AP-fonden ska samverka även med Sjunde AP-fonden i fråga om redovisning av hur dess hållbarhetsmål har uppnåtts. Samverkan ska omfatta åtminstone att AP-fonderna tar fram gemensamma riktlinjer för redovisningen. De gemensamma riktlinjerna bör t.ex. innehålla riktlinjer om öppenhet (jfr s. 29–30). Vid utformningen av riktlinjerna bör skillnader i AP-fondernas uppdrag och tillgångsslag beaktas.

Kraven i paragrafen hindrar inte att respektive AP-fond även tar fram egna riktlinjer för redovisningen.

I 4 kap. 2 b § lagen om allmänna pensionsfonder införs motsvarande bestämmelse för Första–Fjärde AP-fonderna om samverkan med Sjätte och Sjunde AP-fonderna.

I 5 kap. 2 b § andra stycket lagen om allmänna pensionsfonder införs motsvarande bestämmelse för Sjunde AP-fonden om samverkan med Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna.

Paragrafen ändras även redaktionellt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond och 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, meddela föreskrifter om avvikelser från de bestämmelser som anges i första stycket och i ett enskilt fall besluta om undantag från dessa bestämmelser.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2021.
2. Fonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond som förvaltas av Sjunde AP-fonden ska vara avvecklade senast den 1 januari 2022.

Sjunde AP-fonden ska ta emot medel till och betala ut medel från fonderna enligt de anvisningar som Pensionsmyndigheten lämnar.

1 b §

Sjunde AP-fonden ska i sin placeringsverksamhet ha nödvändig beredskap för att kunna överföra medel till Pensionsmyndigheten enligt 1 a § tredje stycket.

Uttag av medel för kostnadstäckning

1 c §

Sjunde AP-fonden får ur var och en av de fonder som fonden förvaltar ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser flera av fonderna, ska de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt.

4.andelar i svenska och utländska fonder som inte medför rätt att utöva rösträtt för de aktier eller andra andelar i företag som ingår i dessa fonder.

Sjunde AP-fonden får inte öka innehavet i ett sådant fastighetsbolag som avses i andra stycket 2 så länge innehavet överstiger begränsningen i första stycket.

När aktierna eller de andra andelarna i ett sådant riskkapitalföretag som avses i andra stycket 3 har tagits upp till handel ska fonden avveckla den del av innehavet som överstiger begränsningen i första stycket så snart det är lämpligt med hänsyn till marknadsförhållandena.

–4 kap. 1 § andra stycket om mål för placeringsverksamheten med den avvikelsen att det för förvaltningen av fonderna inte krävs att den totala risknivån ska vara låg,

–4 kap. 2 § om verksamhetsplan utom första stycket andra meningen när det gäller riktlinjer för utövande av rösträtt i enskilda företag och andra stycket när det gäller målet i 1 a §, och

–4 kap. 18 § om förvaltningsuppdrag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 juli 2022

Närvarande: statsrådet Shekarabi, ordförande, och statsråden Strandhäll, Dahlgren, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Elger, Karkiainen

Föredragande: statsrådet Elger

Regeringen beslutar proposition Förvalsalternativet inom premiepensionen