Idéburen välfärd

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en ny lag införs som innebär att idéburna organisationer som bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register. Registreringen ska vara frivillig.

Det föreslås också att upphandlande myndigheter ges möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer, vars allmännyttiga syfte bidrar till att uppfylla ändamålet med den tjänst som upphandlas. Vidare föreslås att en bestämmelse införs i lagen (2008:962) om valfrihetssystem som gör det möjligt för upphandlande myndigheter att i samma utsträckning reservera rätten att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer.

Förslagen syftar till att öka möjligheterna för idéburna organisationer att tillhandahålla offentligt finansierade välfärdstjänster. Därmed kommer kommuner, regioner och statliga myndigheter i större utsträckning än tidigare att kunna dra nytta av de idéburna organisationernas kompetens, erfarenhet och andra resurser.

Den nya lagen och övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Innehållsförteckning

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om registrering av idéburna organisationer.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

2Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om registrering av idéburna organisationer

Idéburna organisationer inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om registrering av idéburna organisationer inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet.

Ordförklaringar

2 § I denna lag avses med idéburen organisation: en juridisk person som uteslutande har ett allmännyttigt syfte som är angivet i stadgar, bolagsordning, urkund eller motsvarande handling, värdeöverföring: en affärshändelse som medför att förmögenheten hos en idéburen organisation minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för organisationen, forskning: detsamma som i 2 § lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.

Registrering

3 § En idéburen organisation får efter ansökan registreras om

1. organisationen bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet,
2. staten, en region eller en kommun inte har ett rättsligt bestämmande inflytande över organisationen, och
3. organisationen i stadgar, bolagsordning eller motsvarande handling har en bestämmelse som anger att kvarvarande tillgångar vid organisationens upplösning ska skiftas på ett sätt som inte bryter mot begränsningen om värdeöverföringar enligt 8 §.

Kravet på en bestämmelse om skiftning av tillgångar gäller inte stiftelser.

4 § Registreringen ska omfatta

1. den idéburna organisationens namn och postadress,
2. den idéburna organisationens stadgar, bolagsordning, urkund eller motsvarande handling, och
3. namn, postadress och personnummer eller samordningsnummer till en kontaktperson som är behörig att företräda den idéburna organisationen

ifrågor om registrering.

5 § En ansökan om registrering ska innehålla de uppgifter som krävs för att pröva om det finns förutsättningar för att registrera den idéburna organisationen enligt 3 § och de uppgifter som ska registreras enligt 4 §.

Ändringar i något av dessa förhållanden ska genast anmälas till registreringsmyndigheten.

Registreringsmyndigheten

6 § Den myndighet som regeringen bestämmer (registreringsmyndigheten) ska registrera idéburna organisationer.

Avgifter

7 § Registreringsmyndigheten får ta ut avgifter för registerhållning och tillsyn enligt denna lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifternas storlek.

Värdeöverföringar

8 § En registrerad idéburen organisation får inte göra några värdeöverföringar annat än till andra registrerade idéburna organisationer eller till forskning.

Begränsningen i första stycket fortsätter att gälla under en tidsperiod om fem år efter att ett beslut om avregistrering meddelats för en organisation som tidigare varit registrerad enligt denna lag.

9 § En registrerad idéburen organisation ska skriftligen varje år till registreringsmyndigheten lämna uppgifter om huruvida någon värdeöverföring enligt denna lag gjorts eller beslutats, och om så skett lämna närmare uppgifter om värdeöverföringen.

Första stycket gäller även en tidigare registrerad organisation som omfattas av 8 § andra stycket.

Avregistrering

10 § Registreringsmyndigheten ska besluta att en idéburen organisation ska avregistreras om

1.de krav som gäller för registrering enligt 3 § inte längre är uppfyllda, eller

2.den begär det.

Registreringsmyndigheten får även besluta om avregistrering av en idéburen organisation när den inte har följt ett föreläggande enligt 12 § första stycket.

Tillsyn

11 § Registreringsmyndigheten ska utöva tillsyn över registrerade idéburna organisationer och organisationer som omfattas av 8 § andra stycket.

Registrerade idéburna organisationer och organisationer som omfattas av 8 § andra stycket är skyldiga att på registreringsmyndighetens begäran lämna sådana uppgifter som är nödvändiga för tillsynsverksamheten.

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2008:962) om valfrihetssystem ska införas en ny paragraf, 1 kap. 2 a §, av följande lydelse.

1 kap.

2 a §

En upphandlande myndighet får reservera deltagandet i ett valfrihetssystem för idéburna organisationer vars allmännyttiga syfte bidrar till att uppnå ändamålet med den tjänst som ska tillhandahållas.

För att kunna delta i ett reserverat valfrihetssystem får den idéburna organisationen endast göra sådana värdeöverföringar som är tillåtna enligt 8 § första stycket lagen (2022:000) om registrering av idéburna organisationer. Vidare får staten, en region eller en kommun inte ha ett rättsligt bestämmande inflytande över den idéburna organisationen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska införas en ny paragraf, 19 kap. 25 a §, av följande lydelse.

19 kap.

25 a §

En upphandlande myndighet får reservera deltagandet i en upphandling av tjänster som avses i bilaga 2 och som omfattar CPVkoderna 75200000-8, 75231200-6,

75231240-8, 79611000-0,

79622000-0, 79624000-4,

79625000-1, från 85000000-9 till

85323000-9, 98133100-5,

98133000-4, 98200000-5,

98500000-8, från 98513000-2 till

98514000-9, 75000000-6,

75121000-0, 75122000-7, från

80000000-4 till 80660000-8 för idéburna organisationer vars allmännyttiga syfte bidrar till att uppnå ändamålet med den tjänst som ska tillhandahållas.

För att kunna delta i en reserverad upphandling får den idéburna organisationen endast göra sådana värdeöverföringar som är tillåtna enligt 8 § första stycket lagen (2022:000) om registrering av idéburna organisationer. Vidare får staten, en region eller en kommun inte ha ett rättsligt bestämmande inflytande över den idéburna organisationen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

4Ett register för idéburna organisationer

4.1Idéburna organisationer ska kunna registrera sig

Regeringens förslag: Idéburna organisationer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningen använder sig av uttrycket idéburen aktör.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna, däribland Alingsås kommun, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Socialstyrelsen, tillstyrker förslaget. Kommerskollegium anför att det är positivt att registreringen föreslås bli frivillig och att den därmed faller utanför Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänsters (tjänstedirektivet) tillämpningsområde. Ett antal remissinstanser, däribland Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Företagarna, framhåller dock att de har svårt att se nyttan med en registrering, då denna inte nödvändigtvis innebär något mervärde för de idéburna, utan snarare en utökad administrativ börda. Idéburna skolors riksförbund ifrågasätter hur införandet av en definition ska leda till att främja idéburna aktörers deltagande inom utbildningsområdet. Konkurrensverket bedömer att registret kommer få ett mycket begränsat användningsområde, då förslaget till rättslig definition av idéburna organisationer inte överensstämmer med de krav som ställs på organisationer vid reserverad upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Göteborgs universitet ifrågasätter om det överhuvudtaget är möjligt att genom en definition särskilja idéburna aktörer från andra aktörer i välfärdsverksamhet, då många idéburna organisationer har kommit att anta en hybrid karaktär med kopplingar till såväl civilsamhället, marknaden och den offentliga sektorn. FAMNA – Riksorganisationen för idéburen välfärd (Famna) och FORUM

–idéburna organisationer med social inriktning (Forum) är kritiska till att varje lokalorganisation ska behöva registrera sig om riksorganisationen är registrerad. Kompetensföretagen anser att det är av vikt att definitionen utformas på ett sådant sätt att den är neutral i förhållande till i vilken associationsform som en idéburen aktör bedriver sin verksamhet i.

skola. Idéburna organisationer har under en lång tid spelat en viktig roll i välfärden och har varit föregångare för sådant som i dag tillhör välfärdens kärna. De idéburna organisationerna har även fortsatt att identifiera och möta behov som varken offentliga eller kommersiella aktörer förmår fånga upp, vilket gör dem till viktiga innovatörer i välfärden.

domar med särskilda behov. För att kravet på allmännyttigt syfte ska vara uppfyllt ska den idéburna organisationen som helhet omfattas av det.

Vidare ska det allmännyttiga syftet framgå av stadgar, bolagsordning, urkund eller motsvarande handling för att kravet ska vara uppfyllt. Det innebär att all verksamhet som bedrivs inom den idéburna organisationen ska bedrivas för detta ändamål och att organisationen inte ska ha vinst som syfte. Detta innebär dock inte att organisationen är förhindrad att bedriva sin verksamhet så att ett överskott uppstår (se vidare nedan).

Coompanion anför att registrering bör förutsätta att krav ställs även utifrån en demokratiaspekt. Regeringen vill i denna del framhålla att syftet med definitionen inte är att definiera hela civilsamhället eller ens alla idéburna organisationer. Regeringen delar därför utredningens bedömning att några sådana krav inte bör ställas upp, även om det som ovan anförts om innebörden av allmännyttigt syfte får anses innebära att organisationer som har ett syfte som kan betecknas som anti-demokratiskt mycket sällan torde kunna uppfylla kravet på ett allmännyttigt syfte.

Organisationen ska inte kontrolleras av staten, en region eller en kommun

Utredningen har föreslagit att en förutsättning för registrering ska vara att den idéburna aktören inte är direkt eller indirekt ägd eller kontrollerad av staten, en region eller en kommun, och att det med det ska avses att organisationen inte ägs med mer än hälften av det offentliga. I kommunallagen (2017:725) används denna formulering för att definiera helägda kommunala bolag. Syftet med att utesluta offentligt ägda idéburna organisationer från möjligheten att registrera sig är emellertid att avgränsa idéburna organisationer mot organisationer som kontrolleras av offentliga myndigheter. Kontroll av exempelvis ett bolag kan dock även utövas vid ett mindre ägande. En minoritetsägare av aktier i ett aktiebolag kan t.ex. förfoga över mer än hälften av rösterna vid bolagsstämman och därmed ha ett avgörande inflytande när det gäller verksamheten och ledningen av bolaget. Vid ett sådant bestämmande inflytande kommer den delägarens intressen i de flesta fall att vara dominerande (jfr s. 19 och 20). Regeringen anser därför att en förutsättning för registrering av idéburna organisationer i stället bör vara att organisationen inte är ägd eller kontrollerad på ett sätt som innebär att staten, en region eller en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande över organisationen. Detta motsvarar också syftet med utredningens förslag.

Begreppet rättsligt bestämmande inflytande finns i bl.a. 2 kap. 3 § offentlighets-och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, som reglerar tillämpningen av offentlighetsprincipen i vissa juridiska personer. Enligt den bestämmelsen avses med rättsligt bestämmande inflytande att en kommun eller en region äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen, har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse eller utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag.

Begreppet rättsligt bestämmande inflytande i registreringslagen bör ges samma innebörd som i OSL. Att den idéburna organisationen mottar större delen av sin finansiering från det offentliga eller ursprungligen har grundats av en offentlig aktör bör sakna betydelse för bedömningen av om det offentliga ska anses ha ett rättsligt bestämmande inflytande vid registreringstillfället. Avgörande bör i stället vara att organisationen inte är ägd eller styrd av det offentliga på ett sådant sätt att det offentliga kontrollerar den.

Värdeöverföringar ska endast få ske till andra registrerade idéburna organisationer och till forskning

En helt central del av att kunna registreras som en idéburen organisation bör vara att de medel som genereras i verksamheten ska användas för organisationens allmännyttiga syfte, t.ex. i form av återinvesteringar i den egna verksamheten. För att säkerställa detta bör det införas en reglering som innebär att medel som genereras i en registrerad idéburen organisation inte används för andra syften, som t.ex. att berika någon enskild. Detta innebär att eventuella överskott i en idéburen organisations verksamhet enligt huvudregeln inte bör få lämna den idéburna sektorn. Enligt regeringens mening finns det dock ett visst behov av att möjliggöra att medel kan överföras mellan olika registrerade organisationer inom denna sektor. En idéburen organisation bör därför få göra värdeöverföringar till andra registrerade idéburna organisationer.

Regeringen vill med anledning av RFSU:s påpekande om behovet av att kunna driva projekt med andra än registrerade organisationer framhålla att affärshändelser av en affärsmässig karaktär inte omfattas av det föreslagna förbudet. Det kommer således vara möjligt att samarbeta med andra organisationer i projekt i den utsträckning eventuella utgående betalningar följs av en motsvarande prestation. Regeringen har förståelse för Famnas och Forums önskemål om att värdeöverföringar även bör tillåtas till sådana organisationer som uppfyller kriterierna för registrering, men som valt att inte registrera sig. Ett system där det i efterhand för enskilda affärshändelser ska prövas om en organisation uppfyller kraven för registrering öppnar dock enligt regeringen för missbruk av systemet och framstår vidare som administrativt svårhanterligt.

Kommerskollegium har lyft behovet av en EU-rättslig analys av det föreslagna kravet. Eftersom utländska organisationer kommer att kunna registrera sig anser regeringen att den föreslagna begränsningen av värdeöverföringar inte kan anses strida mot den fria rörligheten för tjänster eller de unionsrättsliga principerna.

Utöver värdeöverföringar mellan registrerade organisationer anser regeringen, i likhet med majoriteten av remissinstanserna, att det bör vara tillåtet att göra överföringar till forskning. Såsom Lunds universitet anför kan forskning anses vara ett relativt brett begrepp. Begreppet forskning förekommer också i författningar med delvis olika innehåll. I 2 § lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen) definieras forskning som vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete eller vetenskapliga studier genom observation, om arbetet eller studierna görs för att hämta in ny kunskap, och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Arbete eller studier som utförs endast inom ramen för högskoleutbildningen på grundnivå eller avancerad nivå är enligt denna definition inte att betrakta som forskning. Begreppet forskning bör enligt

regeringens mening, i den nu aktuella lagen, ges samma innebörd som i etikprövningslagen. Därmed skapas en tydlighet som bör underlätta för idéburna organisationer och myndigheter att bedöma vilken forskning som det är tillåtet att göra värdeöverföringar till.

Några remissinstanser, bl.a. Kammarrätten i Göteborg, anför att det kan bli svårt att kontrollera att de aktuella kraven följs. De föreslagna undantagen är dock enligt regeringen väl definierade, och bör möjliggöra en relativt enkel bedömning av vilka som kan motta värdeöverföringar från registrerade idéburna organisationer. Detta bör i sig underlätta kontrollen av sådana överföringar (se vidare avsnitt 4.3).

Värdeöverföringar ska inte kunna ske genom konkurs eller likvidation

För att motverka missbruk av regleringen av värdeöverföringar bör regleringen om begränsning av värdeöverföringar även gälla om den registrerade idéburna organisationen upplöses genom konkurs eller likvidation. Ett krav för registrering bör därför vara att det är säkerställt att en idéburen organisations tillgångar i händelse av konkurs eller likvidation skiftas på ett sätt som är i överensstämmelse med de föreslagna bestämmelserna om värdeöverföringar. Detta kan uppnås genom en bestämmelse i stadgar, bolagsordning eller motsvarande handling som anger att kvarvarande tillgångar vid organisationens upplösning ska skiftas på ett sätt som inte bryter mot begränsningen beträffande värdeöverföringar.

För stiftelser finns bestämmelser om vad som gäller vid likvidation i

7 kap. 11 § stiftelselagen (1994:1220). Enligt den bestämmelsen ska likvidatorerna, när alla skulder blivit betalda, använda återstående tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta. Om det inte är möjligt att använda tillgångarna på detta sätt, ska de överlämnas till Allmänna arvsfonden. Regeringen anser att denna reglering är tillräcklig för att uppfylla syftet med begränsningen av värdeöverföringar vid en likvidation.

4.3Värdeöverföringar

Regeringens förslag: Med värdeöverföring ska enligt lagen om registrering av idéburna organisationer avses alla affärshändelser som medför att den idéburna organisationens förmögenhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för organisationen.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen har dock föreslagit att en exemplifierande uppräkning av värdeöverföringar tas in i lagen.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Famna och Forum efterfrågar en tydligare definition av värdeöverföringar mellan olika associationsformer inom samma koncern. Länsstyrelsen i Skåne län anför att någon form av jävsbestämmelse vore önskvärd, och att det är olämpligt att det är den enskilde själv som ska avgöra vad som är en värdeöverföring enligt lagen. Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd framför att det är otydligt om rekvisitet värdeöverföring enbart avser medel som genereras genom den offentligt finansierade välfärdsverksamheten, eller om det avser samtliga medel i den idéburna aktörens verksamhet.

4.4Registrering och tillsyn

Regeringens förslag: En registreringsmyndighet ska registrera idéburna organisationer och utöva tillsyn över registrerade organisationer. Följande uppgifter ska framgå av registret:

–den idéburna organisationens namn och postadress,

–den idéburna organisationens stadgar, bolagsordning, urkund, eller motsvarande handling, och

–en kontaktperson som är behörig att företräda den idéburna organisationen i frågor om registrering samt kontaktpersonens namn, postadress och personnummer eller samordningsnummer.

En ansökan om registrering ska innehålla de uppgifter som ska registreras och de övriga uppgifter som krävs för att bedöma om det finns förutsättningar för att registrera organisationen.

Ändringar i någon av de uppgifter som ska ingå i ansökan ska genast anmälas till registreringsmyndigheten.

Registret och den tillsyn som kopplas till det ska avgiftsfinansieras. En registrerad idéburen organisation ska skriftligen varje år till regi-streringsmyndigheten lämna uppgift om huruvida någon värdeöverföring gjorts eller beslutats, samt, om så skett, lämna närmare uppgifter om överföringen.

En registrerad idéburen organisation ska vara skyldig att på registreringsmyndighetens begäran lämna sådana uppgifter som är nödvändiga för tillsynsverksamheten.

Registreringsmyndigheten ska få meddela de förelägganden som behövs för att denna lag eller de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska följas. Förelägganden ska få förenas med vite, med undantag för förelägganden att lämna in uppgifter som ska ingå i registret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillsynen och föreskrifter om storleken på avgifterna för registerhållning och tillsyn.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna till-styrker eller har inga synpunkter på förslaget.

Ett antal länsstyrelser, däribland Länsstyrelsen i Västernorrlands län, framför att tillsynsmyndigheten bör ha mer omfattande befogenheter att utöva tillsyn. Länsstyrelserna framhåller vidare att det av lagen bör framgå vem som är behörig delgivningsmottagare. Statskontoret och Svenskt Näringsliv anser att det behövs en mer aktiv tillsyn än vad som föreslås av utredningen och befarar att det kommer att vara svårt att övervaka eventuella värdeöverföringar från en idéburen organisation som låtit sig registreras. Svenska Röda Korset anser att kravet på rapportering endast bör avse sådan verksamhet som är kopplad till den offentligt finansierade välfärdsverksamheten, och att någon rapporteringsskyldighet inte bör finnas om några sådana värdeöverföringar inte gjorts. Lunds universitet och Länsstyrelsen i Skåne län påpekar att det kan vara svårt att upptäcka t.ex. avhändande av egendom till underpris, förvärv av egendom till överpris och lön eller arvode för tjänster eller arbeten som inte alls eller endast del-vis motsvaras av utbetalningen.

Folkhälsomyndigheten, anser att det är angeläget att avgiften hålls på en låg nivå för att så många aktörer som möjligt ska välja att registrera sig. Coompanion anser att avgiften bör vara differentierad och baserad på respektive organisations omsättning. Allmänna Arvsfonden anför att en registrering utan avgift vore att föredra utifrån de idéburna organisationernas ekonomiska förutsättningar. Flera remissinstanser, däribland Kammarrätten i Sundsvall efterfrågar ett resonemang kring hur registreringen förhåller sig till EU:s dataskyddsförordning. Integritetsskyddsmyndigheten, som har yttrat sig över behovet av reglering av personuppgiftsbehandlingen vid registrering och tillsyn av idéburna organisationer enligt registreringslagen, anför att en bedömning av behandlingen av personuppgifter även behöver göras i förhållande till registreringsmyndighetens tillsyn enligt lagen, att det bör framgå vilka personuppgifter som kan komma att behandlas och att det bör analyseras om behandlingen kan avse känsliga personuppgifter.

Skälen för regeringens förslag

En statlig registreringsmyndighet

Det är viktigt att registreringen av de idéburna organisationerna kan ske snabbt och rättssäkert. En statlig myndighet, här benämnd registreringsmyndigheten, som utses av regeringen, bör därför ges i uppgift att föra registret över organisationerna.

Vilka uppgifter ska registreras?

De uppgifter som registreras hos registreringsmyndigheten bör framför allt vara sådana uppgifter som krävs för att identifiera den aktuella organisationen. Det behöver dock inte finnas någon heltäckande information i det aktuella registret, eftersom organisationerna även kommer att finnas registrerade i andra register, t.ex. föreningsregistret och aktiebolagsregistret. Regeringen bedömer att följande uppgifter behöver registreras:

1. den idéburna organisationens namn och postadress,
2. den idéburna organisationens stadgar, bolagsordning, urkund eller motsvarande handling, och
3. en kontaktperson som är behörig att företräda den idéburna organisationen i frågor om registrering samt kontaktpersonens namn, postadress och personnummer eller samordningsnummer.

är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning enligt lag eller annan författning.

Enligt 3 kap. 10 § dataskyddslagen får personnummer och samordningsnummer behandlas utan samtycke endast när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.

Vid bedömningen av om något följer av exempelvis en lagbestämmelse kan bl.a. förarbetsuttalanden, bestämmelsens syfte och den rättsliga kontext som bestämmelsen befinner sig i beaktas. Det är alltså inte bara lagtextens ordalydelse som är av relevans för att avgöra om något följer av lag (prop. 2017/18:105 s. 188).

Registreringen av idéburna organisationer kommer bl.a. omfatta uppgifter om kontaktpersoner som är behöriga att företräda de idéburna organisationerna i frågor om registrering samt dessa personers namn, postadress och personnummer eller samordningsnummer. För att registreringsmyndigheten ska kunna utöva en effektiv tillsyn är det av vikt att det finns en anmäld kontaktperson till den idéburna organisationen och att denne kan identifieras på ett säkert sätt. Regeringen bedömer därför att det, med hänsyn till vikten av en säker identifiering, är klart motiverat att registringsmyndigheten ska få behandla personnummer och samordningsnummer. Som Integritetsskyddsmyndigheten påpekar kan personuppgifter också på andra sätt komma att behandlas inom ramen för tillsynsverksamheten, t.ex. vid granskning av löner, avtal och liknande handlingar, för att kontrollera om några otillåtna värdeöverföringar gjorts enligt lagen. Förandet av registret och tillsynen kommer därmed att innebära behandling av personuppgifter för registreringsmyndigheten enligt dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. De uppgifter som kan komma att behandlas bedöms dock inte vara sådana särskilda kategorier av personuppgifter vars behandling är förbjuden enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. Regeringen bedömer att behandlingen av personuppgifter är nödvändig för att registreringsmyndigheten ska kunna fullgöra skyldigheterna i registreringslagen att kontrollera att förutsättningarna för registrering är uppfyllda, att uppgifterna i registret är korrekta och att bestämmelserna om värdeöverföring upprätthålls. Registreringsmyndighetens behandling av personuppgifter grundas således på en rättslig förpliktelse som följer av lag och som dessutom i de flesta fall torde innefatta myndighetsutövning. Att uppgiften följer av lag innebär vidare att den också ska anses vara av allmänt intresse (prop. 2017/18:105 s. 56 och 57). Registrering är frivilligt och de idéburna organisationer som väljer att registrera sig godtar samtidigt de krav som ställs för att registrets kvalitet och legitimitet ska kunna upprätthållas. Regeringen gör mot denna bakgrund bedömningen att behandlingen av personuppgifter enligt bestämmelserna i den föreslagna registreringslagen är proportionerlig i förhållande till syftet att säkerställa att registret är korrekt och att de organisationer som finns registrerade uppfyller kraven i lagen. Behandlingen av personuppgifter är därmed tillåten enligt dataskyddsförordningen.

syftar till att synliggöra de idéburna organisationerna och en förutsättning för detta är att registret är offentligt. Regeringen anser emellertid att det är av vikt att de uppgifter som lämnas av de registrerade idéburna organisationerna inom ramen för registreringsmyndighetens tillsyn, t.ex. om sådant som kan betraktas som affärshemligheter, ska kunna omfattas av sekretess.

I 30 kap. 23 § OSL finns en bestämmelse som gör det möjligt för regeringen att meddela föreskrifter om sekretess för en statlig myndighets verksamhet om den bl.a. innefattar tillsyn. Regeringen har med stöd av bestämmelsen föreskrivit att sekretess ska gälla vid utredning och tillsyn hos Kammarkollegiet, (se 9 § offentlighets-och sekretessförordningen [2009:641] med tillhörande bilaga). Sekretess gäller därmed för uppgift om en enskilds affärs-eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs, och för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. För det fall Kammarkollegiet utses till registreringsmyndighet bedöms den nu aktuella regleringen innebära att uppgifter i myndighetens tillsynsverksamhet i tillräcklig utsträckning kommer att omfattas av sekretess.

4.5Avregistrering och fortsatt begränsning av värdeöverföringar för avregistrerade organisationer

Regeringens förslag: Registreringsmyndigheten ska besluta att en idéburen organisation ska avregistreras om de krav som gäller för registrering inte längre är uppfyllda.

En idéburen organisation ska på egen begäran avregistreras av registreringsmyndigheten, även om kraven för registrering fortfarande är uppfyllda.

Registreringsmyndigheten får besluta om avregistrering av en idéburen organisation när den inte har följt ett föreläggande som har meddelats enligt lagen om registrering av idéburna organisationer.

Efter ett beslut om avregistrering ska begränsningen om värdeöverföringar fortfarande gälla under en tidsperiod om fem år.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Kammarrätten i Jönköping anför att begränsningarna avseende värdeöverföringar inte bör omfattas av någon tidsgräns. Alternativt bör enligt domstolen en liknande bestämmelse som den i 7 kap. 11 § stiftelselagen införas. Lunds universitet anser att det bör övervägas om det är tillräckligt att förbudet mot värdeöverföringar ska gälla i fem år efter beslut om avregistrering. Länsstyrelsen i Skåne län och NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne anser att en tidsperiod om fem år är lång tid och att det kan inverka negativt på idéburna organisationers benägenhet att ansluta sig till registret. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västernorrlands län anser att det bör tydliggöras om det är tillsynsmyndighetens roll att säkerställa att otillåtna värdeöverföringar inte sker under fem år efter det att avregistrering skett.

Skälen för regeringens förslag

Avregistrering

För att registret över idéburna organisationer ska kunna uppfylla sitt syfte att underlätta kontakten med myndigheter, synliggöra organisationerna och fungera som en kvalitetsstämpel, är det av stor vikt att registret är aktuellt. Det är därför viktigt att registreringsmyndigheten, så snart det står klart att en registrerad organisation inte längre uppfyller de krav som ställs upp för registrering, beslutar att organisationen ska avregistreras. Eftersom registret föreslås vara frivilligt är det också angeläget att en idéburen organisation som inte längre önskar ingå i registret ska kunna begära att bli avregistrerad. Utöver detta bör registreringsmyndigheten även få besluta att avregistrera en organisation som inte har följt ett föreläggande att inkomma med uppgifter som visar att förutsättningarna för registrering är uppfyllda.

Begränsning av värdeöverföringar för avregistrerade

För att motverka att definitionen av idéburna organisationer missbrukas av oseriösa aktörer bör det införas en bestämmelse om begränsningar av värdeöverföringar även efter avregistrering från registret. Begränsningen bör gälla oavsett anledningen till avregistreringen. Under den tid som begränsningen gäller bör en organisation som avregistrerats fortsätta att omfattas av skyldigheten att rapportera värdeöverföringar.

Utredningen har föreslagit att begränsningen bör bestå i fem år efter avregistrering. Remissinstanserna har olika uppfattningar om vilken tidsgräns som är lämplig. Bland annat Lunds universitet ifrågasätter om fem år är tillräckligt, medan exempelvis Länsstyrelsen i Skåne län anser att en tidsperiod om fem år är en så pass lång tid att det riskerar att inverka negativt på idéburna organisationers vilja att registrera sig. Till skillnad från Kammarrätten i Jönköping, anser regeringen att begränsningen avseende värdeöverföringar inte bör vara obegränsad i tid. En sådan reglering framstår som administrativt svårhanterlig och kostsam. Syftet med att förhindra att medel används till annat än allmännyttiga syften bör vidare kunna uppnås med en mindre långtgående reglering. Det är dock viktigt att begränsningen gäller en tillräckligt lång period så att kringgående av systemet inte möjliggörs. Regeringen instämmer i utredningens bedömning att fem år är en tillräckligt lång tid för att motverka missbruk. Med anledning av synpunkten från bl.a. Länsstyrelsen i Norrbottens län om att det bör tydliggöras om det är tillsynsmyndighetens roll att säkerställa att otillåtna värdeöverföringar inte sker fem år efter avregistrering vill regeringen framhålla att organisationernas rapporteringsskyldighet och myndighetens tillsynsansvar förblir desamma under denna tidsperiod som under registreringstiden.

disciplinärt ärende, och som därvid riskerar att träffas av en sanktion som utgör straff enligt konventionens mening. Av Europadomstolens praxis framgår att även juridiska personer kan åberopa rättigheterna i artikel 6 i Europakonventionen. För det andra aktualiseras förbudet mot dubbel lagföring eller dubbla straff (ne bis in idem) enligt artikel 4.1 i sjunde tilläggsprotokollet i Europakonventionen.

Enligt förslaget får registreringsmyndigheten vid vite meddela de förelägganden som behövs för att lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska följas. Syftet med möjligheten till vitesföreläggande är att tillsynsmyndigheten med effektiva medel ska kunna få fram uppgifter från idéburna organisationer, t.ex. om värdeöverföringar gjorts, uppgifter om sådana överföringar och andra uppgifter som kan vara relevanta för registreringsmyndigheten vid kontrollen av efterlevnaden av lagen. Ett vite har karaktär av straff och aktualiserar tillämpningen av förbudet mot dubbel lagföring och dubbla straff i sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen. Högsta domstolen har i sin praxis fastslagit att det inte enbart är ett slutligt avgörande som utgör ett hinder mot andra förfaranden, utan att även en pågående prövning utgör ett sådant hinder enligt svenska grundläggande processuella principer (se bl.a. NJA 2013 s. 502). Följaktligen bör en utgångspunkt vara att straffansvar förutsätter att gärningen inte omfattas av ett föreläggande om vite, om gärningen ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet. Skulle en gärning vara föremål för exempelvis åtal eller ett utdömt straff enligt lagen eller annan författning bör det handlande som ligger till grund för åtalet eller straffet inte heller kunna omfattas av ett vitesföreläggande enligt lagen.

Eftersom en ansökan om utdömande av vite utgör hinder mot exempelvis åtal avseende samma gärning bör registreringsmyndigheten noga överväga om en sådan ansökan är nödvändig. I första hand bör myndigheten därför förelägga den idéburna organisationen att lämna uppgifterna utan påföljd av vite.

Vidare kan de uppgifter som framtvingats genom ett vitesföreläggande, om de används i ett straffrättsligt förfarande, strida mot artikel 6 i Europakonventionen och rätten att inte behöva belasta sig själv. Det får därför även vid en sådan situation övervägas om det i första hand går att få fram uppgifterna på andra sätt. Är inte det möjligt kan myndigheten förelägga idéburna organisationer att lämna uppgifter vid vite. Uppgifter som lämnats efter ett vitesföreläggande kommer dock sannolikt inte att kunna användas i ett disciplinärt eller straffrättsligt förfarande.

4.7Överklagandebestämmelser

Regeringens förslag: Beslut enligt registreringslagen ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att beslut av registreringsmyndigheten om att skriva av eller avslå en ansökan om registrering, beslut om avregistrering och beslut om förelägganden ska få överklagas. Vidare föreslår utredningen att beslut

om att skriva av eller avslå en ansökan om registrering och beslut om avregistrering ska få överklagas inom två månader.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget. Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Sundsvall och Förvaltningsrätten i Malmö, anser att tre veckor bör gälla för överklaganden av samtliga beslut enligt den föreslagna lagen och att det inte finns skäl till att ha två olika överklagandefrister.

Skälen för regeringens förslag: Utredningens förslag omfattar av allt att döma samtliga beslut som kan fattas enligt registreringslagen. Regeringen ser därför inte skäl att begränsa överklagandebestämmelsen till vissa angivna beslut. Utredningen har vidare föreslagit att beslut om att skriva av eller avslå en ansökan om registrering och beslut om att avregistrera en idéburen organisation ska ha en överklagandefrist om två månader och att beslut om ett föreläggande ska ha en överklagandefrist om tre veckor. Som skäl för detta har utredningen bl.a. anfört att överklagandefristen om två månader följer vad som enligt aktiebolagslagen (2005:551), lagen (2918:672) om ekonomiska föreningar och lagen (1998:1593) om trossamfund gäller för denna typ av beslut. Eftersom en registrering ska kunna ske oberoende av i vilken associationsform som en idéburen organisation bedriver sin verksamhet anser regeringen, i likhet med bl.a. Kammarrätten i Stockholm, att det saknas skäl för att införa två olika överklagandefrister och att fristen bör bestämmas till tre veckor i samtliga fall.

I likhet med utredningen anser regeringen att prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till kammarrätten.

5Offentlig upphandling och valfrihetssystem

5.1En möjlighet att reservera kontrakt till idéburna organisationer ska införas i lagen om offentlig upphandling

Regeringens förslag: Upphandlande myndigheter ska ges möjlighet att reservera rätten att delta i en upphandling av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer, under förutsättning att det bidrar till att uppfylla ändamålet med tjänsten.

tjänst och vissa andra sociala tjänster som har getts en särställning i EU-rätten, och som motsvarar de välfärdstjänster som tidigare reglerades i bilaga 2 a i LOU, men fr.o.m. den 1 februari 2022 regleras i bilaga 2. Regeringen bedömer att en möjlighet att reservera upphandlingar till idéburna organisationer skulle bidra till att bättre tillvarata dessa organisationers kompetens och kapacitet, genom att möjliggöra ett större deltagande i välfärden för dem. Enligt regeringen bör de möjligheter som finns att underlätta för idéburen sektor vid upphandling tas tillvara (se även s. 65). En reservationsmöjlighet skulle visserligen kunna missgynna privata aktörer i förhållande till idéburna organisationer. Det bör dock framhållas att privata aktörer och idéburna organisationer inte konkurrerar på lika villkor, och bedriver sin verksamhet med olika syften. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att en eventuellt missgynnande effekt för privata aktörer inte utgör något hinder mot förslaget. Sammanfattningsvis anser regeringen att det bör införas en möjlighet för upphandlande myndigheter att reservera upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer.

Förutsättningar för att en upphandling ska kunna reserveras

Utredningen föreslår att upphandlingar ska kunna reserveras under förutsättning att det bidrar till att förverkliga den sociala målsättningen med tjänsten och leder till budgetmässig effektivitet. Vad gäller dessa kriterier gör regeringen följande bedömning.

Som flera remissinstanser, däribland Konkurrensverket och Kammarrätten i Göteborg, anför får de begrepp som utredningen föreslår ska användas anses otydliga. De förekommer vidare inte i svensk rätt. Begreppen kommer från EU-domstolens praxis och bygger dessutom på en tolkning av andra medlemsstaters nationella rätt. För att möjligheten att reservera kontrakt till idéburna organisationer i så stor utsträckning som möjligt ska kunna få genomslag är det enligt regeringen viktigt att bestämmelserna är enkla att tillämpa. Ett sätt att åstadkomma detta är att regelverket som avser idéburna organisationer ges en likartad systematik, och att de organisationer som väljer att registrera sig enligt registreringslagen också kan dra nytta av registreringen i olika sammanhang, exempelvis vid reserverade upphandlingar. Möjligheten att reservera kontrakt bör därför ges en delvis annan utformning än utredningens förslag.

En förutsättning för att en idéburen organisation ska kunna registrera sig enligt registreringslagen är att organisationen har ett allmännyttigt syfte. Med allmännyttigt syfte avses att den idéburna organisationen har ett eller flera angivna ändamål, som enligt en utbredd uppfattning är värda att stödja och som utgör grunden för och drivkraften i den verksamhet som bedrivs (se avsnitt 4.2). Den föreslagna reservationsmöjligheten bygger på den särställning som vissa sociala tjänster har getts i upphandlingsdirektivet, och som omfattar områden som det faller inom medlemsstaternas befogenheter att lagstifta inom. I enlighet med vad som ovan anförts kan upphandlingar reserveras inom t.ex. hälso-och sjukvård och socialtjänst, under förutsättning att det bidrar till förverkligandet av den social målsättningen och leder till budgetmässig effektivitet (se t.ex. C-113/13 Spezzino). Upphandling enligt den föreslagna regleringen bör således innebära att förutsättningarna ökar för att nå målen för den aktuella tjänsten. Vilken en viss tjänsts sociala målsättning är kan i vissa fall utläsas ur den lagstiftning som styr den aktuella tjänsten, t.ex. hälso-och sjukvårdslagen (2017:30). I många fall rör dock en upphandling en viss del av en verksamhet, och kan därför ta sikte på en mer specifik social målsättning. I sådana fall får den upphandlande myndigheten försöka utröna om det finns en övergripande målsättning med tjänsten som kan knytas till reservationsmöjligheten.

Det andra kravet som ställs i EU-domstolens praxis för att reservera kontrakt till idéburna organisationer är att det ska innebära ekonomisk eller budgetmässig effektivitet. Budgetmässig effektivitet kan vara att tjänsten tilldelas en aktör som saknar vinstsyfte och att tjänsten inte leder till någon vinst för organisationernas medlemmar (se t.ex. C-475/99 Firma Ambulanz Glöckner punkt 61, C-113/12 Spezzino punkt 59 och 61 samt C-50/14 CASTA punkt 57 och 64).

Begreppen social målsättning och budgetmässig effektivitet och begreppet allmännyttigt syfte i registreringslagen har enligt regeringens uppfattning en likartad betydelse. För att underlätta tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen bör därför ett krav på allmännyttigt syfte användas för att tillgodose att förutsättningarna för att kunna reservera deltagande i en upphandling är uppfyllda. En registrerad idéburen organisation som konstaterats ha ett allmännyttigt syfte kommer också enklare att kunna visa att förutsättningarna för att delta i en reserverad upphandling av välfärdstjänster är uppfyllda. Det allmännyttiga syftet ska kunna knytas till den tjänst som upphandlas. Det innebär att den idéburna organisationens allmännyttiga syfte ska bidra till att uppfylla ändamålet med tjänsten. Om en myndighet exempelvis vill reservera kontrakt för att upphandla skyddade boenden för kvinnor som utsatts för våld måste organisationen ha ett syfte som kan kopplas till den tjänsten.

Till vilka ska kontrakt kunna reserveras?

Som tidigare anförts bör samma begrepp användas i all reglering som avser idéburna organisationer i den utsträckning det är möjligt. Reservationsmöjligheten bör därför omfatta idéburna organisationer så som de definieras i registreringslagen (se avsnitt 4.2). Att samma begrepp används kommer, i enlighet med vad som ovan anförts, att underlätta tillämpningen för bl.a. upphandlande myndigheter och göra det lättare för registrerade idéburna organisationer att delta i reserverade kontrakt. En tydlig definition av idéburna organisationer kommer också att minska risken för att upphandlande myndigheter sammanblandar de olika bestämmelserna om reserverade kontrakt i upphandlingslagstiftningen, vilket Kommerskollegium uttryckt farhågor om. Till skillnad från vad som gäller enligt registreringslagen får det dock anses saknas behov av att kräva att en organisation bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet, eftersom detta krav uppfylls i och med att anbud lämnas. Det bör inte heller ställas krav på att idéburna organisationer ska vara registrerade för att kontrakt ska kunna reserveras till dem. En registrering bör dock anses utgöra en presumtion för att kriterierna för att reservera kontrakt är uppfyllda. En upphandlande myndighet bör kunna utgå från att registret är korrekt, men eftersom t.ex. tidpunkten för registrering kan ligga långt bak i tiden bör den upphandlande myndigheten ändå göra en självständig prövning i det enskilda fallet.

Den föreslagna regleringen utesluter inte idéburna organisationer från andra medlemsstater. Även sådana organisationer kommer att ha möjlighet att registrera sig, men kommer i likhet med svenska idéburna organisationer inte att behöva vara registrerade för att kunna delta i reserverade upphandlingar i enlighet med den föreslagna regleringen.

Tjänster som omfattas av bestämmelsen

De tjänster som regeringen föreslår ska omfattas av reservationsmöjligheten är de välfärdstjänster som tidigare räknades upp i bilaga 2 a i LOU men som fr.o.m. den 1 februari 2022 återfinns i bilaga 2. Tjänsterna anges genom s.k. CPV-koder. Med CPV-kod avses sådana referensnummer som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 av den 5 november 2002 om en gemensam terminologi vid offentlig upphandling (CPV), i lydelsen enligt Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 213/2008, den s.k. CPV-förordningen (se 1 kap. 11 a § LOU).

De tjänster som föreslås ingå i den nya bestämmelsen sorteras under två breda rubriker:

4. Hälsovård, socialtjänst och närbesläktade tjänster
5. Administration inom socialtjänsten samt utbildningsadministration och hälsovårdsförvaltning.

Under rubriken Hälsovård, socialtjänst och närbesläktade tjänster ingår exempelvis tillhandahållande av hemtjänstpersonal, förmedling av vårdpersonal och läkare, arbetskraftstjänster för hushåll, bemanningstjänster för enskilda, tjänster utförda av kontorspersonal för enskilda samt tillfällig personal för hushåll och hemtjänst. Med socialtjänst avses exempelvis social omsorg och vård (med eller utan inkvartering), äldreomsorg (med eller utan inkvartering), social omsorg för personer med funktionsnedsättning, barnomsorg, ledsagartjänster, tjänster för dagcenter för äldre men också dagvård för personer med funktionsnedsättning, barn och ungdomar samt vägledning och rådgivning inom socialtjänsten. Andra exempel på tjänster som ingår är rehabiliteringstjänster och kommunala åtgärdsprogram. Inom hälsovård ingår såväl tjänster i öppenvård som specialiserad sjukvård av olika slag.

Rubriken Administration inom socialtjänsten samt utbildningsadministration och hälsovårdsförvaltning omfattar inte bara verksamhet som avser administration och förvaltning, utan även själva tjänsterna inom offentlig förvaltning, försvar och socialförsäkringstjänster samt undervisnings- och utbildningstjänster. Exempel på de senare är bl.a. undervisning på grund- och gymnasienivå, högre utbildning, yrkesutbildning, säkerhetsutbildning och vuxenutbildning.

Flertalet av de tjänster som avses omfattas av begreppet välfärd enligt registreringslagen kommer att omfattas av den föreslagna reservationsmöjligheten, med undantag för arbetsmarknads- och integrationstjänster. Det kan dock förekomma att tjänster som ryms inom reservationsmöjligheten även kan bidra till att uppnå arbetsmarknads- eller integrationspolitiska mål, t.ex. utbildningstjänster som syftar till att stärka individens

kan läggas till grund för lagstiftning. Nacka kommun tillägger att förslaget innebär en överträdelse av de grundläggande principerna i EUF-fördraget.Upphandlingsmyndigheten anser att förslaget kan motverka syftet med valfrihetssystem samt att valet av organisationsform inte bör avgöra till-trädet till ett valfrihetssystem. Några remissinstanser, däribland Svenska vård och Almega, anser att förslaget riskerar att utesluta vinstdrivande företag från valfrihetssystemen, vilket i sin tur riskerar att beskära konkurrensen och valfriheten kraftigt. Förslaget bidrar enligt dem inte heller till en ökad kvalitet, vilket bör vara det övergripande målet. Almega och Företagarna anför att valfrihetssystem bygger på att det är den enskilde medborgaren som väljer aktör – inte kommunen.

När det gäller utformningen av möjligheten att reservera valfrihetssystem anför flertalet av de remissinstanser som yttrar sig, däribland Konkurrensverket och Kammarrätten i Sundsvall, att innebörden av vad som ska utgöra särskilda skäl behöver beskrivas mer ingående. LO anser dock att det ska vara möjligt att reservera valfrihetssystem till den idéburna sektorn utan att uppfylla något krav på särskilda skäl.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Upphandlande myndigheter ska ha möjlighet att reservera deltagande i valfrihetssystem till idéburna organisationer

Inrättandet av ett valfrihetssystem utgör inte upphandling och omfattas därför inte av upphandlingsdirektiven. Detta gäller även om tillträdet till ett valfrihetssystem är reglerat på ett sådant sätt att det bara är möjligt att ansluta sig under en inledande period (C-9/17 Maria Tirkkonen). Enligt

1 kap. 2 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) ska den upphandlande myndigheten behandla leverantörer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt. Den upphandlande myndigheten ska vidare iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystemet. Regleringen ger uttryck för de grundläggande principerna som ska råda i ett valfrihetssystem. Paragrafen fastslår att de principer som gäller enligt EUF-fördraget också gäller enligt LOV (se vidare avsnitt 5.3). Detta innebär att valfrihetssystem kan utformas på ett sätt som inte påverkas av de ibland detaljerade krav som följer av upphandlingsdirektiven. Utformningen av valfrihetssystem måste vara förenlig med de EU-rättsliga principer som 1 kap. 2 § LOV ger uttryck för.

Regeringen kan i likhet med utredningen konstatera att medlemsstaterna vid tillämpningen av valfrihetssystem har ett utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller åtgärder som är ägnade att säkerställa att de grundläggande principerna iakttas (C 410/14 Dr. Falk Pharma GmbH, punkt 44). Medlemsstaterna har, som konstaterats i avsnitt 5.1, dessutom stor frihet att utforma sina system för social trygghet och att organisera och tillhandahålla tjänster inom hälso- och sjukvård. Mot denna bakgrund anser regeringen, till skillnad från Konkurrensverket och Nacka kommun, att det finns rättsliga möjligheter att reservera valfrihetssystem för idéburna organisationer, även när det finns ett gränsöverskridande intresse. Regeringen anser vidare, till skillnad från Upphandlingsmyndigheten, att det är en lämplig åtgärd för att främja ett ökat deltagande av idéburna organisationer inom välfärden.

5.3De EU-rättsliga principernas tillämpning vid användningen av valfrihetssystem

Regeringens bedömning: Något undantag från unionsrättens grundläggande principer bör inte införas i lagen om valfrihetssystem.

Det saknas förutsättningar att göra ytterligare ändringar i regleringen av valfrihetssystem.

Utredningens förslag överensstämmer inte med regeringens. Utredningen föreslår att de grundläggande principerna inte ska gälla för valfrihetssystem som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse.

Remissinstanserna: Ett flertal av remissinstanserna, däribland Arbetsförmedlingen, SKR, Coompanion, flertalet kommuner och idéburna organisationer, tillstyrker förslaget. Arbetsförmedlingen anser att den föreslagna ändringen kommer att innebära en ökad tydlighet.

Ett antal remissinstanser avstyrker förslaget. Flera av de remissinstanser som avstyrker förslaget, däribland Kammarrätten i Stockholm, anför att det kan vara svårt för den upphandlande myndigheten att avgöra när det finns ett gränsöverskridande intresse, och att förslaget därmed kan leda till tillämpningssvårigheter. Konkurrensverket framhåller att de flesta leverantörer i de valfrihetssystem som finns i dag är privata vinstdrivande företag och att undantaget även skulle omfatta dem. Förslaget skulle vidare enligt myndigheten skapa ett stort utrymme för godtycke vid tilldelning och uppföljning av kontrakt och innebära att risken för korruption ökade avsevärt. Göteborgs kommun efterfrågar en närmare analys av konsekvenserna av förslaget. Nacka kommun ifrågasätter om den omständigheten att det saknas ett gränsöverskridande intresse i det enskilda fallet verkligen innebär att EUF-fördraget inte behöver tillämpas, eftersom många välfärdstjänster avser höga belopp och det finns internationella företag på vård och omsorgsmarknaden. Almega anser att förslaget skulle omkullkasta de grundläggande förutsättningarna för deltagande i valfrihetssystem och innebära betydande risker för godtycklig behandling av aktörer. Svenskt Näringsliv anför att upphandlingsdirektivet inte kan tolkas på annat sätt än att medlemsstaterna har en frihet att skapa t.ex. valfrihetssystem endast så länge dessa följer principerna om öppenhet och ickediskriminering.

Skälen för regeringens förslag

Valfrihetssystem och de unionsrättsliga principerna

Enligt 1 kap. 2 § LOV ska den upphandlande myndigheten behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Den upphandlande myndigheten ska vidare iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystemet.

Enligt förarbetena till LOV innebär principen om icke-diskriminering att geografisk diskriminering i form av krav på att leverantören ska ha sin hemvist eller sitt säte inom ett visst område inte är tillåten (se s. 61). Kravet på likabehandling och icke-diskriminering medför att alla ansökningar från leverantörer om att delta i valfrihets-systemet ska behandlas lika i alla skeden av förfarandet. Den upphand-lande myndigheten ska i största möjliga utsträckning ge den verksamhet som bedrivs i egen regi samma förutsättningar och ställa samma krav på den som ställs på externa leverantörer (se prop. 2008/09:29 s. 138). Någon total konkurrensneutralitet kan dock vara svår att uppnå eftersom den upphandlande myndigheten alltid har det yttersta ansvaret för att t.ex. biståndsbehövande får den hjälp de har rätt till.

Principen om öppenhet innebär bl.a. en skyldighet att offentliggöra en inbjudan att lämna ansökningar. Det sker genom att en annons publiceras på valfrihetswebben som Upphandlingsmyndigheten ansvarar för. Öppenhetsprincipen innebär också att de som ansökt om att få delta i förfarandet ska informeras om resultatet och att alla handlingar i princip är offentliga. Proportionalitetsprincipen förutsätter att alla krav som ställs i förfrågningsunderlaget ska vara rimliga i förhållande till de mål som eftersträvas. Eftersom tjänstens art och omfattning kan variera från ett valfrihetssystem till ett annat kan därför också kraven som ställs variera. Exempelvis kan högre krav ställas avseende ekonomisk kapacitet och omvårdnadskompetens på en leverantör som tillhandahåller ett särskilt boende än på en som tillhandahåller hemtjänstinsatser. Kraven som ställs på leverantörerna bör dock inte vara högre i ett valfrihetssystem än vid en upphandling (prop. 2008/09:29 s. 62).

Ett av syftena med valfrihetssystem är att skapa en mångfald av utförare som den enskilde kan välja mellan, vilket i sin tur väntas leda till konkurrens och därmed till förbättrad kvalitet. Det är viktigt att små och nystartade företag inte missgynnas och förfrågningsunderlag bör därför utformas så att även mindre företag kan uppfylla kraven (prop. 2008/09:29 s. 62).

Enligt utredningens förslag ska upphandlande myndighet få göra undantag från EUF-fördragets principer i valfrihetssystem som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse.

Regeringen anser till skillnad från utredningen att det inte finns skäl att ilagen göra ett undantag från principerna i EUF-fördraget för valfrihetssystem som saknar gränsöverskridande intresse. Regeringen instämmer i det som bl.a. Konkurrensverket framfört om att ett generellt undantag från de EU-rättsliga principerna om bl.a. likabehandling och icke-diskriminer- ing riskerar att skapa ett utrymme för godtycke vid tilldelning och uppföljning av kontrakt vilket skulle medföra risker för bl.a. korruption. Syftet med den föreslagna förändringen är enligt utredningen att möjliggöra för upphandlande myndigheter att i högre grad beakta idéburna organisationers särart. Detta kan enligt regeringens mening dock inte utgöra skäl för ett generellt undantag från principerna, även om ett sådant utrymme finns avseende valfrihetssystem som saknar ett gränsöverskridande intresse. Det måste också framhållas att förvaltningslagens bestämmelser om t.ex. handläggningen och jävsbestämmelser inte gäller för ärenden enligt LOV (1 kap. 3 § LOV). Ett undantag skulle därför innebära en risk för att grundläggande rättssäkerhetskrav inte kan upprätthållas vid handläggningen av valfrihetssystem. Ett undantag från de aktuella unionsrättsliga principerna bör därför inte införas.

5.4Idéburet offentligt partnerskap bör inte regleras i lag

Regeringens bedömning: Idéburet offentligt partnerskap inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet bör inte regleras i lag.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstansernas synpunkter: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på förslaget. Flera remissinstanser, bl.a. Famna, Forum samt Arbetsgivarföreningen KFO och IDEA anser att det finns ett utrymme för att kunna införa ett undantag från upphandlingslagstiftningen för tjänster som är icke-ekonomiska i lagstiftning. De framhåller att EU-domstolens dom C-262/18 P och C-271/18 Dôvera har betydelse för slutsatserna i betänkandet och att en ny bedömning därför bör göras efter EU-dom- stolens avgörande. Coompanion delar utredningens bedömning om att idéburet offentligt partnerskap inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet inte bör regleras i lag, eftersom det är viktigt att slå vakt om den idéburna sektorns självständighet. Almega konstaterar att frågan om de rättsliga ramarna för idéburet offentligt partnerskap nyligen har fått ett tydligt klargörande genom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, i vilken domstolen konstaterat att ett IOP utgör ett offentligt kontrakt som ska upphandlas.

Det EU-rättsliga utrymme som finns när det gäller möjligheten för det offentliga att inom ramen för IOP finansiera olika verksamheter kan inte utökas genom att införa regler om detta i svensk lagstiftning. Statliga myndigheter, regioner och kommuner har redan i dag möjlighet att, förutsatt att verksamheten följer tillämplig lagstiftning, teckna denna typ av avtal. En lag om IOP skulle därmed bli närmast av upplysningskaraktär. Regeringen anser därför i likhet med Coompanion att någon lagreglering av IOP inte bör införas. Det som bl.a. Forum anför om EU-domstolens praxis ändrar inte regeringens bedömning.

6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Den nya lagen om registrering av idéburna organisationer och övriga lagändringar ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Regeringens bedömning: Det finns inte behov av några övergångsbestämmelser.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer inte med regeringens. Utredningen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 juli 2021.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna har inga synpunkter eller tillstryker utredningens förslag. Famna och Forum anför att förslagen bör träda i kraft tidigare än vad utredningens har föreslagit.

Skälen för regeringens förslag: Den tidpunkt för ikraftträdande som föreslagits av utredningen har passerat och ikraftträdandet behöver därför senareläggas. Regeringen bedömer att införandet av registreringslagen kräver ett visst mått av förberedelser. Mot denna bakgrund bör förslagen träda i kraft den 1 januari 2023.

Eftersom de aktuella förslagen uteslutande innebär nya och frivilliga möjligheter till registrering, samt användning av reserverade kontrakt och valfrihetsystem, finns inget behov av några övergångsbestämmelser.

7Konsekvenser

7.1Samhällsekonomiska konsekvenser

lande myndigheters möjligheter att nyttja de idéburna organisationernas kompetens och resurser. Förslaget bedöms även öka möjligheten för enskilda att välja ideella alternativ. Möjligheten att reservera kontrakt innebär en begränsning av konkurrensen inom den aktuella upphandlingen i de fall denna möjlighet används. Möjligheten är dock frivillig för upphandlande myndigheter att använda och får endast göras under vissa särskilt angivna förutsättningar. Det är inte heller säkert att upphandlingar som reserveras för idéburna organisationer minskar de privata vinstdrivande företagens andel av vunna upphandlingar, eftersom upphandlingarna kan omfatta sådana tjänster som annars hade genomförts i egen regi. Även möjligheten att reservera rätten att ansöka om att få delta i ett valfrihetssystem för idéburna organisationer innebär en begränsning av konkurrensen i de fall denna möjlighet används. Deltagandet får dock endast reserveras om den idéburna organisationens allmännyttiga syfte bidrar till att uppnå ändamålet med den tjänst som ska tillhandahållas. I enlighet med vad som ovan anförts beträffande möjligheten att delta i upphandlingar behöver dock detta inte nödvändigtvis innebära att privata utförares andel vunna upphandlingar minskar.

7.2Konsekvenser för staten

En statlig myndighet ska utses till registreringsmyndighet. Myndigheten ska upprätta och förvalta ett register över de idéburna organisationer som väljer att registrera sig och uppfyller kraven för registrering. Myndigheten föreslås också ansvara för kontroll av att kriterierna följs, framför allt med avseende på värdeöverföringar. Regeringen avser, som anförts i avsnitt 4.4, att utse Kammarkollegiet till registreringsmyndighet.

Det är svårt att uppskatta hur många idéburna organisationer som kommer att välja att registrera sig. Även tidsåtgången för myndighetens handläggning vid registrering och tillsyn är svår att bedöma. Myndighetens arbete ska finansieras via avgiftsintäkter enligt avgiftsförordningen. Det kan antas att uppbyggnaden av registret medför vissa initiala kostnader, bl.a. för att anpassa myndighetens it-system för det nya registret, införa rutiner och på annat sätt förbereda myndigheten för den nya uppgiften. Dessa kostnader uppskattas till ca 3 miljoner kronor.

Förslagen om att i vissa fall reservera upphandlingar och valfrihetssystem till idéburna organisationer medför att statliga myndigheter ges möjligheter att anlita idéburna organisationer i högre grad än vad som gäller för närvarande, i den mån de aktuella välfärdstjänsterna utgör ett statligt ansvar. Förslagen bedöms inte medföra några ökade kostnader för statliga myndigheter.

Möjligheten att överklaga registreringsmyndighetens beslut hos allmänna förvaltningsdomstolen kommer att medföra en ny typ av mål i förvaltningsdomstolarna. Det kan, såsom bl.a. Förvaltningsrätten i Malmö och Kammarrätten i Stockholm anför, leda till antalet mål i förvaltningsdomstolarna ökar. Förslaget kan således leda till en ökad arbetsbelastning för domstolarna. Eftersom det inte på förhand går att avgöra hur många idéburna organisationer som kommer att registrera sig är det svårt att med säkerhet bedöma hur många mål som registreringslagen kan tänkas gene-rera. Regeringen bedömer dock att antalet mål kommer att vara av så begränsad omfattning att de bör kunna hanteras inom den nuvarande ramen.

7.3Konsekvenser för kommuner och regioner

Förslagen innebär en förenkling och ökad tydlighet för kommuner och regioner när de, i egenskap av upphandlande myndigheter, ska avgöra vad som räknas som en idéburen organisation. Detta bedöms underlätta vid samarbeten, upphandling och utformning av valfrihetssystem, vilket också förs fram av flera remissinstanser bl.a. Region Stockholm.

Förslagen på upphandlingsområdet innebär att upphandlande myndigheter ges ökad flexibilitet och därmed fler verktyg för att nå sitt uppdrag och de satta målen för verksamheten. Förslagen innebär endast en möjlighet och det finns således inget krav på att tillämpa dem. Förslagen påverkar därmed inte den kommunala självstyrelsen. De ger heller inte upphov till några kostnader som aktualiserar en tillämpning av den kommunala finansieringsprincipen.

7.4Konsekvenser för de idéburna organisationerna

De flesta organisationer som betraktar sig som idéburna kommer att uppfylla kraven för registrering. Registreringen kommer att vara frivillig och inte heller innefatta krav på någon särskild associationsform. Registreringen ska underlätta för offentliga aktörer och allmänheten att identifiera idéburna organisationer, samtidigt som den kan användas som en kvalitetsstämpel av de idéburna organisationerna. När anbud lämnas för reserverade upphandlingar eller valfrihetssystem kommer en registrering vidare att vara ett bra medel för att visa att anbudet lämnas av en idéburen organisation. Registret förväntas gynna de idéburna organisationerna eftersom det antas underlätta för den ideella sektorn att särskilja sig mot andra typer av aktörer. En definition och registrering kommer, som Famna och Forum framhåller i sina remissvar, att kunna bidra till sektorns tillväxt och utveckling. Registret kan även användas för att ta fram bättre och mer tillförlitlig statistik.

För de idéburna organisationer som väljer att registrera sig medför förslaget ökad administration och kostnader för registrering. De uppgifter som kommer att behöva skickas in kommer dock i huvudsak att vara lättillgängliga uppgifter, såsom årsredovisningar och stadgar. De krav som ställs på registrerade organisationer är vidare nödvändiga för att uppnå syftet med förslaget.

Förslagen om att i vissa fall reservera upphandlingar och valfrihetssystem till idéburna organisationer bedöms kunna leda till att de idéburna organisationerna ges ökade möjligheter att utföra välfärdsverksamhet.

7.5Konsekvenser för andra företag

Förslaget om införandet av registreringslagen medför inte några direkta konsekvenser för företag som inte är idéburna.

Möjligheten att reservera upphandlingar av vissa tjänster till idéburna organisationer innebär en begränsning av konkurrensen i de fall denna möjlighet används. Det bör dock framhållas att möjligheten att reservera upphandlingar är frivillig och kräver att vissa förutsättningar är uppfyllda. Förslaget kommer således, som anförts i avsnitt 7.1, enbart innebära en begränsning av konkurrensen i de fall en upphandlande myndighet väljer att använda sig av denna möjlighet och dessa förutsättningar är uppfyllda.

Även möjligheten att reservera rätten att ansöka om att få delta i ett valfrihetssystem för idéburna organisationer innebär en begränsning av konkurrensen i de fall denna möjlighet används. Även om valfrihetssystem reserveras för idéburna organisationer behöver det, i enlighet med vad som anförts i avsnitt 7.1, inte nödvändigtvis innebära att privata utförares möjligheter att delta i valfrihetsystem minskar då det exempelvis kan vara fråga om att en kommun som saknar valfrihetssystem inrättar ett sådant.

Förslagen innebär inte några direkta kostnader för företagen eller någon påverkan på små företags villkor i förhållande till stora företags.

7.6Övriga konsekvenser

Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för den personliga integriteten eller för jämställdheten mellan kvinnor och män.

Möjligheten att reservera upphandlingar och deltagandet i valfrihetssystem för idéburna organisationer kan komma att öka möjligheterna att nå de integrationspoliska målen, eftersom flera idéburna organisationer arbetar med integrationsinsatser på olika sätt.

Förslagen bedöms inte medföra några konsekvenser av betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet eller för sysselsättningen och den offentliga servicen i olika delar av landet.

8Författningskommentar

8.1Förslaget till lag om registrering av idéburna organisationer

Idéburna organisationer inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om registrering av idéburna organisationer inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet.

I paragrafen beskrivs lagens innehåll. Lagen innehåller bestämmelser om registrering av idéburna organisationer inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

2 § I denna lag avses med idéburen organisation: en juridisk person som uteslutande har ett allmännyttigt syfte som är angivet i stadgar, bolagsordning, urkund eller motsvarande handling, värdeöverföring: en affärshändelse som medför att förmögenheten hos en idéburen organisation minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för orga-nisationen, forskning: detsamma som i 2 § lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.

I paragrafen definieras olika termer och uttryck i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.3.

I första punkten definieras vad som avses med idéburen organisation i lagen. Med en sådan organisation avses en juridisk person, t.ex. ett aktiebolag, en ekonomisk förening, stiftelse eller ideell förening. Bestämmelsen omfattar även utländska juridiska personer.

För att omfattas av definitionen ska en idéburen organisation uteslutande ha ett allmännyttigt syfte. Med allmännyttigt syfte avses ett eller flera angivna ändamål, som enligt en utbredd uppfattning är värda att stödja, och som utgör grunden för och drivkraften i den verksamhet som bedrivs. För att kravet på allmännyttigt syfte ska vara uppfyllt måste organisationen som helhet omfattas av det. Att generera vinst är inte ett allmännyttigt syfte. Det utesluter inte att organisationen kan gå med vinst, utan enbart att det definierade syftet i organisationens stadgar, bolagsordning, urkund eller motsvarande handling ska vara allmännyttigt och inte att generera vinst till sina ägare. Som exempel på allmännyttiga syften kan nämnas att motverka utanförskap, social isolering och ensamhet eller att bedriva riktad verksamhet till behövande inom olika områden, t.ex. till hemlösa, missbrukare, personer som utsätts för våld i nära relationer eller personer med psykisk ohälsa.

I andra punkten definieras värdeöverföring som benämning på affärshändelser som medför att en idéburen organisations förmögenhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär. Bedömningen av om en värdeöverföring skett ska avgöras utifrån objektivt iakttagbara kriterier. Det innebär att avsikten med överföringen inte har betydelse för bedömningen av om en värdeöverföring gjorts.

Med affärshändelse avses alla förändringar i storleken och sammansättningen av organisationens förmögenhet som beror på organisationens ekonomiska relationer med omvärlden, inklusive medlemmar, ägare och ledamöter. Det kan exempelvis vara fråga om in-och utbetalningar samt tillskott till eller uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat.

Frågan om affärshändelsen medför en förmögenhetsminskning får avgöras enligt allmänna principer för bedömning av affärshändelsens värde (se t.ex. s. 747). Vad som är affärsmässigt får bedömas genom en jämförelse av affärshändelsens värde med marknadspriset för respektive vara eller tjänst. Skillnaden mellan parternas prestationer är av särskild betydelse, dvs. om det föreligger någon värdediskrepans. Det förhållandet att affärshändelsen är oförmånlig för den idéburna organisationen och förmånlig för motparten behöver dock inte betyda att den är att betrakta som en värdeöverföring. Av stor betydelse är också om affärshändelsen framstår som förenlig med den verksamhet som den idéburna organisationen bedriver.

Som exempel på värdeöverföringar kan nämnas avhändande av egendom till underpris, förvärv av egendom till överpris, lön eller arvode för tjänster eller arbeten som inte alls eller endast delvis motsvaras av utbetalningen, utlåning av medel till en ränta som understiger marknadsräntan eller upptagande av lån till en högre ränta än marknadsräntan, avskrivningar av fordringar eller att låta fordringar preskriberas och ingående av ett borgensåtagande som inte sker på marknadsmässiga grunder.

Vägledning för vad som utgör en värdeöverföring från ett aktiebolag respektive en ekonomisk förening kan hämtas från regleringen i 17 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551) och 12 kap. 1 § punkterna 1–3 i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Av tredje punkten framgår att med forskning avses detsamma som i 2 § lagen (2003:460) om etikprövning av forskning (jfr s. 192).

Registrering

3 § En idéburen organisation får efter ansökan registreras om

1. organisationen bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet,
2. staten, en region eller en kommun inte har ett rättsligt bestämmande inflytande över organisationen, och
3. organisationen i stadgar, bolagsordning eller motsvarande handling har en bestämmelse som anger att kvarvarande tillgångar vid organisationens upplösning ska skiftas på ett sätt som inte bryter mot begränsningen om värdeöverföringar enligt 8 §.

Kravet på en bestämmelse om skiftning av tillgångar gäller inte stiftelser.

som utgår för upphandlad verksamhet och för deltagande i valfrihets-system. Vidare omfattas exempelvis bidrag och stöd från offentliga myn-digheter, även EU-stöd och ersättning i olika samverkansformer genom t.ex. IOP. Även ersättning (bidrag) till enskilda huvudmän som bedriver skollagsreglerad verksamhet, statsbidrag som utgår för folkbildning till studieförbund och folkhögskolor samt ersättning för personlig assistans omfattas.

Med välfärdsverksamhet avses hälso- och sjukvård, hälsofrämjande verksamhet, sociala omsorgstjänster, utbildning som regleras i skollagen, utbildning och bildning som folkhögskolor och studieförbund genomför, och annan utbildning med en kommun, region eller en statlig myndighet som huvudman, aktiviteter inom arbetsmarknadsområdet samt verksamheter som syftar till att öka människors integration och inkludering i samhället eller att motverka segregation och isolering.

I första stycket andra punkten anges att staten, en region eller en kommun inte får ha ett rättsligt bestämmande inflytande över organisationen. Med rättsligt bestämmande inflytande avses detsamma som i 2 kap. 3 § första stycket OSL (se s. 21 och 22). Att den idéburna organisationen får en majoritet av sina medel från det offentliga innebär inte ett rättsligt bestämmande inflytande. Att organisationen har grundats av en offentlig aktör saknar också betydelse. Avgörande är i stället om organisationen är ägd eller styrd av det offentliga på ett sätt som innebär att det offentliga direkt eller indirekt kontrollerar den.

I första stycket tredje punkten anges att organisationen ska ha en bestämmelse i sina stadgar, sin bolagsordning eller motsvarande handling som anger att kvarvarande tillgångar vid organisationens upplösning ska skiftas på ett sätt som inte bryter mot begränsningen beträffande värdeöverföringar i 8 §.

Enligt andra stycket omfattas inte stiftelser av kravet på att ange hur tillgångarna skiftas vid organisationens upplösning. För stiftelser finns särskilda bestämmelser om vad som gäller vid likvidation i 7 kap. 11 § stiftelselagen.

4 § Registreringen ska omfatta

1. den idéburna organisationens namn och postadress,
2. den idéburna organisationens stadgar, bolagsordning, urkund eller motsvarande handling, och
3. namn, postadress och personnummer eller samordningsnummer till en kontaktperson som är behörig att företräda den idéburna organisationen i frågor om registrering.

I paragrafen regleras vilka uppgifter som ska registreras i registret över idéburna organisationer inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Av första stycket första punkten framgår att registreringen ska omfatta organisationens namn och postadress.

Enligt första stycket andra punkten ska registreringen omfatta den idéburna organisationens stadgar, bolagsordning, urkund eller motsvarande handling.

Av första stycket tredje punkten framgår att registreringen även ska omfatta uppgifter om en kontaktperson för organisationen.

5 § En ansökan om registrering ska innehålla de uppgifter som krävs för att pröva om det finns förutsättningar för att registrera den idéburna organisationen enligt 3 § och de uppgifter som ska registreras enligt 4 §.

Ändringar i något av dessa förhållanden ska genast anmälas till registreringsmyndigheten.

Paragrafen anger vilka uppgifter som en ansökan om registrering ska innehålla. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Av första stycket framgår att en ansökan om registrering ska innehålla de uppgifter som behövs för att avgöra om kraven på registrering enligt 3 § är uppfyllda och de uppgifter som ska registreras enligt 4 §.

Paragrafens andra stycke innehåller ett krav på att ändringar i något av de förhållanden som framgår av första stycket genast ska anmälas till registreringsmyndigheten. Det innebär att ändringar i någon av de uppgifter som ansökan ska innehålla ska anmälas så snart de är beslutade eller på annat sätt blivit kända.

Registreringsmyndigheten

6 § Den myndighet som regeringen bestämmer (registreringsmyndigheten) ska registrera idéburna organisationer.

I paragrafen anges att registreringen ska göras av den myndighet som regeringen utser till registreringsmyndighet. Övervägandena finns i avsnitt

4.4.Av 11 § framgår att registreringsmyndigheten även ska bedriva tillsyn över registrerade idéburna organisationer och organisationer som omfattas av 8 § andra stycket, se kommentaren till den paragrafen.

Avgifter

7 § Registreringsmyndigheten får ta ut avgifter för registerhållning och tillsyn enligt denna lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifternas storlek.

Paragrafen reglerar rätten för registreringsmyndigheten att ta ut avgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Enligt första stycket får myndigheten ta ut en avgift för registerhållningen och tillsynen enligt lagen. Möjligheten att ta ut avgift omfattar även tidigare registrerade idéburna organisationer som är skyldiga att rapportera värdeöverföringar enligt 9 § andra stycket, eftersom de omfattas av registreringsmyndighetens tillsyn.

Av andra stycket framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifternas storlek.

Värdeöverföringar

8 § En registrerad idéburen organisation får inte göra några värdeöverföringar annat än till andra registrerade idéburna organisationer eller till forskning.

Begränsningen i första stycket fortsätter att gälla under en tidsperiod om fem år efter att ett beslut om avregistrering meddelats för en organisation som tidigare varit registrerad enligt denna lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser som begränsar värdeöverföringar från registrerade idéburna organisationer. Övervägandena finns i avsnitt 4.3 och 4.5.

Enligt första stycket får en registrerad idéburen organisation inte göra några värdeöverföringar annat än till andra registrerade idéburna organisationer eller till forskning. Vad som avses med en värdeöverföring och forskning definieras i 2 §, se kommentaren till den paragrafen.

Av andra stycket framgår att begränsningen beträffande värdeöverföringar fortsätter att gälla efter det att en idéburen organisation avregistrerats enligt 10 §. Begränsningen gäller fem år efter det att beslutet om avregistrering meddelats. Begränsningen gäller oavsett orsaken till avregistreringen.

9 § En registrerad idéburen organisation ska skriftligen varje år till registreringsmyndigheten lämna uppgifter om huruvida någon värdeöverföring enligt denna lag gjorts eller beslutats, och om så skett lämna närmare uppgifter om värdeöverföringen.

Första stycket gäller även en tidigare registrerad organisation som omfattas av

8 § andra stycket.

I paragrafen regleras idéburna organisationers skyldighet att årligen rapportera värdeöverföringar till registreringsmyndigheten. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Enligt första stycket är en idéburen organisation varje år skyldig att lämna uppgift om huruvida någon värdeöverföring enligt 2 § andra punkten har gjorts eller beslutats. Värdeöverföringen behöver inte vara otillåten för att omfattas av uppgiftsskyldigheten. Den idéburna organisationen ska i förekommande fall även lämna närmare information om själva överföringen. Uppgifterna ska lämnas skriftligen.

Av andra stycket framgår att uppgiftsskyldigheten även gäller under en tid efter det att en organisation avregistrerats, se kommentaren till 8 § andra stycket.

Avregistrering

10 § Registreringsmyndigheten ska besluta att en idéburen organisation ska avregistreras om

1. de krav som gäller för registrering enligt 3 § inte längre är uppfyllda, eller
2. den begär det.

Registreringsmyndigheten får även besluta om avregistrering av en idéburen organisation när den inte har följt ett föreläggande enligt 12 § första stycket.

I paragrafen regleras avregistrering från registret. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

Enligt första stycket första punkten ska registreringsmyndigheten besluta om avregistrering om de krav som gäller för registrering enligt 3 § inte längre är uppfyllda.

Enligt första stycket andra punkten ska avregistrering även ske på begäran av den idéburna organisationen. Denna möjlighet finns även om förutsättningarna för registrering fortfarande är uppfyllda.

13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om tillsyn enligt denna lag.

I paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om tillsynen över registret över idéburna organisationer. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Med stöd av bemyndigandet kan föreskrifter meddelas om exempelvis formen för och omfattningen av den årliga rapporteringen av värdeöverföringar som idéburna organisationer ska göra enligt 9 §.

Straff

14 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör värdeöverföringar i strid med 8 §.

Till ansvar enligt denna paragraf döms inte om gärningen är belagd med straff enligt annan författning eller omfattas av ett föreläggande om vite, om gärningen ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet.

Paragrafen innehåller en straffbestämmelse som omfattar vissa värdeöverföringar som görs i strid med lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

Enligt första stycket döms den som gör överföringar från en registrerad eller tidigare registrerad organisation i strid med lagen till böter. För straffansvar krävs att gärningen har skett med uppsåt eller av oaktsamhet.

Av andra stycket framgår att ansvar enligt bestämmelsen inte kan utdömas om gärningen är belagd med straff enligt annan författning eller omfattas av ett föreläggande om vite, om gärningen ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet.

Överklagande

15 § Beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av beslut som fattats med stöd av lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.

Av första stycket framgår att registreringsmyndighetens beslut enligt lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Enligt andra stycket krävs prövningstillstånd för överklagande till kammarrätten.

8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem

1kap.

2a § En upphandlande myndighet får reservera deltagandet i ett valfrihetssystem för idéburna organisationer vars allmännyttiga syfte bidrar till att uppnå ändamålet med den tjänst som ska tillhandahållas.

För att kunna delta i ett reserverat valfrihetssystem får den idéburna organisationen endast göra sådana värdeöverföringar som är tillåtna enligt 8 § första stycket lagen (2022:000) om registrering av idéburna organisationer. Vidare får staten, en region eller en kommun inte ha ett rättsligt bestämmande inflytande över den idéburna organisationen.

Paragrafen är ny och anger att den upphandlande myndigheten får reservera deltagandet i ett valfrihetssystem för idéburna organisationer. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Enligt första stycket kan en upphandlande myndighet reservera ett valfrihetssystem för idéburna organisationer. En sådan reservation innebär att endast idéburna organisationer tillåts bli leverantörer i ett sådant valfrihetssystem. Med idéburen organisation avses detsamma som i 2 § registreringslagen. En idéburen organisation behöver dock inte vara registrerad enligt registreringslagen för att uppfylla kraven enligt denna bestämmelse. För att det ska vara möjligt att reservera deltagandet måste de idéburna organisationernas allmännyttiga syfte bidra till att uppnå ändamålet med den tjänst som ska tillhandahållas. Med allmännyttigt syfte avses detsamma som i 2 § registreringslagen, se kommentaren till den paragrafen. För att kunna reservera deltagande i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer måste de deltagande organisationernas allmännyttiga syfte kunna knytas till ändamålet med den tjänst som tillhandahålls. Det innebär dels att ändamålet med tjänsten ska motsvara organisationens allmännyttiga syfte, dels att det inte får finnas ett vinstsyfte kopplat till utförandet av tjänsten. Ändamålet med en tjänst kan t.ex. vara att insatser för äldre människor enligt socialtjänstlagen ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (se 5 kap. 4 § socialtjänstlagen).

I andra stycket anges vad som krävs för att en idéburen organisation ska kunna delta i ett reserverat valfrihetssystem. Rekvisiten motsvarar de som finns i 3 § andra punkten och 8 § första stycket registreringslagen, se kommentarerna till de paragraferna. Det ankommer på den upphandlande myndigheten att säkerställa att en idéburen organisation som deltar i ett reserverat valfrihetssystem uppfyller kraven under hela kontraktstiden. Detta kan exempelvis ske genom särskilda kontraktsvillkor enligt 4 kap. 2 § lagen om valfrihetssystem.

8.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling

19 kap.

25 a § En upphandlande myndighet får reservera deltagandet i en upphandling av tjänster som avses i bilaga 2 och som omfattar CPV-koderna 75200000-8, 75231200-6, 75231240-8, 79611000-0, 79622000-0, 79624000-4, 79625000-1, från 85000000-9 till 85323000-9, 98133100-5, 98133000-4, 98200000-5, 98500000-8, från 98513000-2 till 98514000-9, 75000000-6, 75121000-0, 75122000-7, från 80000000-4 till 80660000-8 för idéburna organisationer vars allmännyttiga syfte bidrar till att uppnå ändamålet med den tjänst som ska tillhandahållas.

För att kunna delta i en reserverad upphandling får den idéburna organisationen endast göra sådana värdeöverföringar som är tillåtna enligt 8 § första stycket lagen (2022:000) om registrering av idéburna organisationer. Vidare får staten, en region

1.de krav som gäller för registrering enligt 3 § inte längre är uppfyllda, eller

2.en idéburen organisation begär att avregistreras. Registreringsmyndigheten får även besluta om avregistrering av en idé- buren organisation när den inte har följt ett föreläggande enligt 12 § första stycket.

Tillsyn

11 § Registreringsmyndigheten ska utöva tillsyn över registrerade idéburna organisationer och organisationer som omfattas av 8 § andra stycket.

Registrerade idéburna organisationer och organisationer som omfattas av 8 § andra stycket är skyldiga att på registreringsmyndighetens begäran lämna sådana uppgifter som är nödvändiga för tillsynsverksamheten.

Förslaget till lag om registrering av idéburna organisationer

12 §

Paragrafen innehåller bestämmelser som möjliggör för registreringsmyndigheten att meddela förelägganden och att förena sådana förelägganden med vite. Av författningskommentaren framgår att ett föreläggande exempelvis kan avse uppgifter om beslutade värdeöverföringar enligt 9 §. Enligt 9 § ska en registrerad idéburen organisation lämna uppgift rörande såväl tillåtna som otillåtna värdeöverföringar som skett. Vilka värdeöverföringar som är tillåtna för en registrerad organisation framgår av 8 §. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör värdeöverföringar i strid med 8 § döms enligt 14 § till böter, dock inte bl.a. om gärningen omfattas av ett föreläggande om vite, om gärningen ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet.

Av artikel 6.1 i Europakonventionen följer bl.a. att den som är anklagad för brott har rätt att inte belasta sig själv vid utredningen av anklagelsen (s.k. passivitetsrätt). Artikeln omfattar även administrativa sanktioner, t.ex. vite. Den som är misstänkt för en gärning som kan föranleda straff eller sanktionsavgift får alltså inte vid vite föreläggas att medverka i utredningen av gärningen. Att det förhåller sig på detta sätt behandlas i allmänmotiveringen i remissen, men inte i författningskommentaren till 12 § eller i det avsnitt i allmänmotiveringen som det hänvisas till i den kommentaren. Frågan behandlas i stället i det avsnitt i allmänmotiveringen som rör sanktioner.