Proposition
Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet
≈ 7 797 ord · ca 39 min lästid
Sammanfattning
Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet
Prop. 2020/21:68
Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus– malus-systemet
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 17 december 2020
Stefan Löfven
Magdalena Andersson (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.26 s.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2021.
Innehållsförteckning
1Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).
2Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| 2 kap. | |
| 9 a §1 | |
För personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar av fordonsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga för första gången den 1 juli 2018 eller senare ska, i stället för vad som sägs i 9 § om koldioxidbeloppet, andra stycket gälla under tid som infaller under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. | För personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar av fordonsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga för första gången den 1 april 2021 eller senare ska, i stället för vad som sägs i 9 § om koldioxidbeloppet, andra stycket gälla under tid som infaller under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. |
| Koldioxidbeloppet är för ett skatteår summan av | |
– 82 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 95 gram och upp till och med 140 gram, och | – 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 90 gram och upp till och med 130 gram, och |
– 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 140 gram. gram. | – 132 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 130 |
Första stycket gäller inte för fordon som är utrustade med teknik för drift | |
med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol.
- Denna lag träder i kraft den 1 april 2021.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande för fordonsskatt som avser tid före ikraftträdandet.
- För fordon som blivit skattepliktiga för första gången före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Fotnoter
- Senaste lydelse 2017:1215.
3Ärendet och dess beredning
4Bakgrund och gällande rätt
kraven för miljöklass 2005, miljöklass El eller miljöklass Hybrid, samt personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar som blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av år 2010 (2 kap. 7 § VSL).
Den 1 juli 2018 trädde
Bestämmelser om bonus har införts genom förordningen (2017:1334) om klimatbonusbilar. Malus tas ut genom ett förhöjt belopp i fordonsskatten. För bensin- och dieseldrivna lätta fordon tas ett förhöjt koldioxidbelopp ut under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången (2 kap. 9 a § första stycket VSL).
Koldioxidbeloppet är summan av 82 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 95 gram och upp till och med 140 gram och 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 140 gram (2 kap. 9 a § andra stycket VSL). År 4 och därefter är koldioxidbeloppet 22 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 111 gram, precis som för den övriga fordonsflottan inom den koldioxidbaserade fordonsskatten. För fordon som kan drivas med etanol eller annan gas än gasol tas inget förhöjt koldioxidbelopp ut, vilket innebär att dessa fordon för samtliga år de är i trafik har ett koldioxidbelopp på 11 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 111 gram (2 kap. 9 § andra stycket och 9 a § tredje stycket VSL).
4.1Miljöstyrningen i bonus–malus-systemet för nya lätta fordon
Huvudmotivet för
Sverige har i dag stigande andel elbilar och laddhybrider och förändringen går snabbt. En ökad elektrifiering är en viktig pusselbit för att nå utsläppsmålet för transportsektorn 2030. Om utbetalningarna för klimatbonusbilar överstiger intäkterna innebär det dock att inköp av nya lätta fordon subventioneras totalt sett. En viktig utgångspunkt är därför att
försäljningen.
4.2Aviserade ändringar i bonus–malus-systemet
Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.26 s.
I syfte att förstärka miljöstyrningen och finansieringen av systemet föreslås skärpningar av den förhöjda fordonsskatten för nya lätta bensin- och dieselfordon. För att förstärka systemet och öka incitamenten att köpa nollemissionsfordon har även ändringar i bonus aviserats.
Förslagen i denna proposition är en del av en översyn. Översynen bedöms emellertid inte färdigställd i och med denna proposition, utan avses fortsätta parallellt med regeringens satsningar på förnybara drivmedel. De aviserade ändringarna av bonus behandlas inte i denna proposition utan kommer att införas i förordningen (2017:1334) om klimatbonusbilar.
Regeringen aviserade vid införandet av
5Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus–malus-systemet
önskvärt att ytterligare belysa att det finns betydligt färre bonusalternativ för köpare av lätta lastbilar än för köpare av personfordon.
Bil Sweden, Drivkraft Sverige, LO, Riksförbundet M Sverige, Svenskt Näringsliv och Volvo Cars AB anser att alla bilar som körs på biodrivmedel, även HVO100, bör få den lägre fordonsskatt så som gas- och
Ett flertal remissinstanser, bl.a. Bil Sweden, Energigas Sverige, Företagarna, Motorbranschens riksförbund, Statens energimyndighet, Svenskt Näringsliv, Transportföretagen och Volvo Cars AB, menar att styrmedel som berör personbilar ska behandlas samlat och har valt att lämna synpunkter på behovet av övergripande analyser och på andra styrmedel så som reduktionsplikt, förmånsbeskattning och koldioxidbeskattning. De har även betonat att frågor om bonus och malus bör behandlas tillsammans, varav vissa även har lämnat synpunkter som gäller bonus.
Skälen för regeringens förslag: För att nå målet att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 och att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045, behöver omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta påskyndas. Reduktionsplikten och koldioxidskatten är centrala styrmedel för att nå dessa mål.
En grundläggande princip i
Ett flertal remissinstanser önskar en översyn av
att dessa fordon för samtliga år de är i trafik har ett koldioxidbelopp på 11 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 111 gram. För dieselfordon som omfattas av förslaget kommer i enlighet med 2 kap. 7 och 10 §§ VSL bränsletillägg att tillämpas även efter de tre första åren, precis så som gäller för de fordon som i dag omfattas av
Lagförslag
Förslaget medför ändring i 2 kap. 9 a § vägtrafikskattelagen.
6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Ändringarna ska träda i kraft den 1 april 2021. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för fordonsskatt som avser tid före ikraftträdandet.
För fordon som blivit skattepliktiga för första gången före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser vid bestämmande av fordonsskatt.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Skälen för regeringens förslag: Som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2021 så bör
Vid bestämmandet av fordonsskatt som avser tid innan ändringarna träder i kraft ska äldre bestämmelser gälla.
För fordon som har blivit skattepliktiga för första gången före den 1 april 2021 gäller den äldre lydelsen av 2 kap. 9 a § vägtrafikskattelagen. Det innebär att för dessa fordon ska fordonskatt, även efter att de nya högre koldioxidbeloppen har trätt i kraft, fortsatt bestämmas enligt de i dag gällande lägre koldioxidbeloppen.
7Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet om förändringar i malus för lätta fordon och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet finner att konsekvensutredningen sammantaget uppfyller kraven i 6 och 7 §§ i förordningen. Redovisningen av berörda företag utifrån antal och storlek samt beskrivningen av företagens administrativa kostnader bedöms dock bristfällig.
Flera remissinstanser konstaterar att regeringen föreslagit eller aviserat flera andra förslag, bl.a. förändringar av klimatbonusen, som påverkar styrningen för lätta fordon och efterfrågar en samlad analys av förslagen. Denna proposition innehåller enbart förslag om förändrade fordonsskattebelopp för nya lätta fordon och det är därför detta som är konsekvensanalysens huvudsakliga fokus, även om andra förslag också omnämns.
7.1Förslagets syfte och alternativa lösningar
Januariavtalet innehåller även en överenskommelse om en kraftfull grön skatteväxling. Denna åtgärd utgör en del av finansieringen av den gröna skatteväxlingen. Nyregistreringen av laddbara fordon ökar för närvarande snabbt och utvecklingen förväntas fortgå. Samtidigt har utvecklingen gått mot att en större andel av personbilarna väger mer vilket kan orsaka att utsläppen från nya bilar ökar. Behovet av att genom
Isyfte att förstärka
De föreslagna förändringarna i fordonsbeskattningen bidrar förutom till en förstärkt miljöstyrning även till finansiering av systemet. Regeringen bedömer därmed att den föreslagna åtgärden är lämplig utifrån det redovisade syftet.
7.2Offentligfinansiella effekter
Förslagets effekter på skatteintäkterna beräknas till 0,33 miljarder kronor 2021 vid ikraftträdande 1 april, 0,85 miljarder kronor 2022 och till 1,38 miljarder kronor 2023. Den varaktiga effekten bedöms uppgå till 1,49 miljarder kronor. De aviserade ändringarna i bonusförordningen beräknas därutöver innebära vissa mindre anslagsbesparingar.
Tabell 7.1 Förslag om höjd malus inom bonus–malus-systemet
Miljarder kronor
| Brutto- | Varaktig | ||||
| Effekt från | effekt | Periodiserad nettoeffekt | effekt | ||
| 0,38 | 0,33 | 0,85 | 1,38 | 1,49 | |
Beräkningen är gjord utifrån myndigheten Trafikanalys prognos över nybilsförsäljningen för perioden
7.3Effekter på fordonskattens nivå
Förslaget leder, för fordon skattepliktiga för första gången från den 1 april 2021, till höjd fordonsskatt för bensin- och dieselfordon med utsläpp över 90 gram per kilometer. Beloppet som ingår i beräkningen av koldioxidbeloppet föreslås höjas med 25 kronor per gram koldioxid. Dessutom sänks gränserna för när koldioxidbeloppet tas ut till 90 respektive 130 gram. Skattehöjningen per gram koldioxid blir densamma
för bensin- och dieseldrivna fordon. För ett fordon med 150 gram
koldioxidutsläpp per kilometer blir skattehöjningen 2 160 kronor per år de tre första åren. Fordonsskatten år 4 och därefter påverkas inte av förslaget. I tabell 7.2 nedan illustreras förändringarna för ytterligare några utsläppsnivåer. För fordon som blir skattepliktiga för första gången från och med den 1 januari 2020 utgår beskattningen ofta från den nya mätmetoden WLTP för att bestämma fordonets koldioxidutsläpp eftersom den generellt ger högre utsläppsvärden än den tidigare mätmetoden NEDC. Personbilar drivna på bensin eller diesel registrerade under 2019 hade i genomsnitt ett koldioxidvärde utifrån WLTP på
Tabell 7.2 Förslagets effekter på fordonsskatten i
Kronor
| Fordon | Nuvarande | Förslag, år | Skattehöjning | Skatt fr o m |
| regler, år | per år, år |
år 4 | ||
| (oförändr.) | ||||
| Bensindriven, 95 g/km | ||||
| Bensindriven, 111 g/km | 1 672 | 2 607 | ||
| Bensindriven, 150 g/km | 5 120 | 7 280 | 2 160 | 1 218 |
| Bensindriven, 200 g/km | 10 470 | 13 880 | 3 410 | 2 318 |
| Bensindriven, 250 g/km | 15 820 | 20 480 | 4 660 | 3 418 |
| Dieseldriven, 95 g/km | 1 894 | 2 429 | 1 894 | |
| Dieseldriven, 111 g/km | 3 422 | 4 357 | 2 110 | |
| Dieseldriven, 150 g/km | 7 398 | 9 558 | 2 160 | 3 496 |
| Dieseldriven, 200 g/km | 13 424 | 16 834 | 3 410 | 5 272 |
| Dieseldriven, 250 g/km | 19 450 | 24 110 | 4 660 | 7 048 |
| Dieseldriven, 300 g/km | 25 476 | 31 386 | 5 910 | 8 824 |
Husbilar (personbil klass II) bedöms vara den fordonskategori som drabbas av de största fordonsskattehöjningarna i och med förslaget. Husbilar med uppgift om koldioxidutsläpp enligt
förmånligare villkor för återbetalning av fordonsskatt för husbilar vid avställning. Åtgärden innebär utökade möjligheter för husbilsägare att minska sin effektiva fordonsskatt genom avställning. Även om fordonsskatten höjs med i genomsnitt ca 5 900 kronor för nya husbilar bedöms den effektiva fordonsskatten som ägarna betalar öka betydligt mindre än så till följd av förslaget. För den husbil som är påställd 50 dagar per år blir den effektiva fordonsskattehöjningen ca 800 kronor per år.
7.4Effekter för företag
Förslagets effekter på olika fordonstyper redovisas översiktligt ovan. Till exempel blir skattehöjningen för många lätta lastbilar registrerade efter förändringen 3 000 till 4 000 kronor per år. De flesta lätta lastbilarna används av företag. De får med anledningen av förslagen i denna proposition ökade kostnader om de köper en lätt lastbil som omfattas av malus. Flera remissinstanser påpekar att lätta lastbilar har ett annat användningsområde än personbilar och att elektrifieringen av dessa fordon inte har kommit lika långt som för personbilarna. De speciella egenskaperna motiverar enligt flera remissinstanser särskild analys och eventuellt även särskilda regler. Omställningen av fordonsflottan är brådskande. Även om den tekniska utvecklingen inte nått lika långt för lätta lastbilar som för personbilar bedömer regeringen att det är viktigt att sammanhållet försöka styra inköpen av lätta fordon till renare alternativ. Utbudet av miljöanpassade lätta lastbilar med låga koldioxidutsläpp ökar dock. Dessutom förväntas utbudet av lätta lastbilar som uppfyller kraven för den svenska klimatbonusen att öka ytterligare under de kommande åren till följd av EU:s skärpta utsläppskrav för nya bilar.
Vid beräkningen av intäkter från den förhöjda fordonsskatten antas att ungefär 60 procent av alla nya lätta fordon är registrerade av juridiska personer. Den samlade kostnadsökningen för svenska företag i första ledet till följd av den föreslagna skattehöjningen motsvarar ungefär den redovisade offentligfinansiella effekten multiplicerat med 0,6. För 2021 totalt alltså ca 0,2 miljarder kronor, 2022 0,5 miljarder kronor och 2023 ungefär 0,8 miljarder kronor.
År 2019 var ca en miljon personbilar registrerade på juridiska personer. Det finns även ca en halv miljon lätta lastbilar registrerade på juridiska personer. Vid 2019 års slut fanns det drygt 180 000 personbilar i trafik som hade nyregistrerats under året på juridiska personer. Detta motsvarar knappt 60 procent av de nyregistrerade fordonen. Utöver detta nyregistrerades ca 50 000 lätta lastbilar på juridiska personer. Dessa siffror är något lägre än antalet nyregistrerade fordon eftersom vissa av dessa redan avregistrerats vid årets slut. Om bilförsäljningen framöver skulle likna bilförsäljningen för 2019 påverkar alltså de förändrade reglerna ungefär 230 000 företagsägda fordon under det första året. Antalet företagsägda fordon som påverkas av förslagen ökar sedan år för år i takt med att fler fordon registreras. För malusfordon som ska användas som förmånsbil innebär förändringen att förmånsvärdet för fordonet stiger, eftersom fordonsskatten är en separat komponent i beräkningen av förmånsvärdet. Detta påverkar socialavgifterna för företag som erbjuder förmånsbilar.
Ägandet av fordon är utspritt på många branscher, dessutom används över en kvarts miljon fordon som ägs av juridiska personer som förmånsbilar vilket gör det svårt att säga i vilken bransch fordonet faktiskt används och hur det leasande företaget ser ut med avseende på storlek och antal anställda. Budgetpropositionen för 2021 innehåller även avisering om ändrade regler för beräkning av bilförmån. Något sådant förslag behandlas inte i denna proposition. I tabell 7.3 visas fordonsägande av nya och äldre fordon i några branscher sorterade utifrån standarden för svensk näringsgrensindelning. Av de företagsägda fordon som registrerats under 2019 återfanns vid årets slut knappt hälften antingen kvar inom handeln med motorfordon eller inom en
Tabell 7.3 Personbilar och lätta lastbilar efter ägarens näringsgrenstillhörighet
| Ägarens näringsgrenstillhörighet | Antal på | Andel | Antal | Andel |
| enligt SNI 2007 | juridiska | per | personbilar | per |
| personer | bransch | och lätta | bransch | |
| nyregistrerade | lastbilar i | |||
| lätta fordon | trafik ägda | |||
| 2019 i trafik vid | av | |||
| årets slut | juridiska | |||
| personer | ||||
| Handel; reparation av motorfordon | 61 208 | 27% | 210 823 | 13% |
| och motorcyklar | ||||
| Uthyrning, fastighetsservice, | 40 457 | 18% | 134 949 | 9% |
| resetjänster och andra stödtjänster | ||||
| Byggverksamhet | 28 796 | 13% | 265 115 | 17% |
| Verksamhet inom juridik, ekonomi, | 23 533 | 10% | 138 234 | 9% |
| vetenskap och teknik | ||||
| Tillverkning | 13 551 | 6% | 89 851 | 6% |
| Vård och omsorg; sociala tjänster | 9 742 | 4% | 65 135 | 4% |
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 8 206 | 4% | 277 408 | 18% |
| Transport och magasinering | 7 143 | 3% | 72 335 | 5% |
| Finans- och försäkringsverksamhet | 6 635 | 3% | 25 095 | 2% |
| Övriga | 25 648 | 11% | 237 314 | 15% |
| Totalt | 224 919 | 100% | 1 582 692 | 100% |
Källa: Trafikanalys, Fordon 2019, Statistik 2020:5 och egen bearbetning.
ge i uppdrag till lämplig myndighet att analysera möjligheten att förbättra vägledningen till konsumenter kring lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp vid försäljning och marknadsföring (prop. 2019/20:65 s.149 En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan).
Förändringarna i bonus och den förhöjda fordonsskatten bedöms vara av begränsad karaktär i förhållande till den totala storleken på fordonsskatt och den investering det innebär att köpa in ett nytt fordon. Det bedöms därför inte nödvändigt med något särskilt anpassat ikraftträdandedatum på grund av förslagets effekter på företag.
Fordonsindustrin måste leva upp till EU:s skärpta krav på genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya bilar. År 2021 ska de genomsnittliga utsläppen från en tillverkares försäljning av nya personbilar inom EU uppgå till 95 gram koldioxid per kilometer. Motsvarande krav för lätta lastbilar är 147 gram koldioxid per kilometer. Om detta överskrids riskerar tillverkaren böter.
Förslagen bedöms inte medföra några förändrade konkurrensförhållanden för företag verksamma inom landet då alla som äger lätta fordon inom verksamheten berörs. För företag som är konkurrensutsatta internationellt kan den höjda fordonsskatten innebära en marginellt försämrad konkurrenssituation till följd av högre kostnader.
Fordonsskatt betalas i normalfallet för ett skatteår men om skatten överstiger 3 600 kronor per år delas fordonsskatten upp i tre skatteperioder (2 kap. 5 § VSL). Förslaget att höja fordonsskatten under bilens första tre år i trafik innebär att något fler kommer få betala fordonsskatt uppdelat på tre skatteperioder. För företagen som väljer att köpa sådana fordon innebär detta två ytterligare betalningstillfällen per år vilket torde öka de administrativa kostnaderna något. Å andra sidan innebär en uppdelad betalning att företagen inte behöver betala lika mycket av skatten i förskott vilket kan förbättra företagens likviditet något. Det saknas möjlighet att, som Regelrådet efterfrågar, genomföra en djupare kvantitativ analys av effekten på företagens administrativa kostnader för de fordon som köps efter den 1 april 2021. Om det antas att det tar ett företag fem minuter att hantera en ytterligare inbetalning med ett timpris på 400 kronor innebär det en kostnad på 33 kronor per inbetalning. Detta innebär en ökad kostnad med 66 kronor per år och fordon som får förändrad skatteperiod till följd av förslaget. Om 30 000 företagsägda fordon påverkas innebär det ökade administrativa kostnader med ca två miljoner kronor för dessa företag. Förslaget förväntas inte medföra något administrativt merarbete för små
företag i förhållande till större företag eller för företag på landsbygden i förhållande till företag i städerna i form av förändrade rutiner, ytterligare uppgiftslämnande eller liknande. Bedömningen är därför att det vid utformningen av förslaget varken är ändamålsenligt eller nödvändigt att ta särskild hänsyn till små företag.
7.5Effekter för enskilda
Förslaget påverkar endast individer som planerar att köpa ett nytt lätt fordon från och med den 1 april 2021. Någon närmare analys av hur individer med olika inkomst, kön eller bostadsort kommer anpassa sina val av bil har inte kunnat göras men övergripande resonemang om konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten och jämlikheten redovisas nedan.
Effekter för den ekonomiska jämställdheten
Av de personbilar som ägs av fysiska personer står män som ägare till nära två tredjedelar. Ungefär samma förhållande gäller för nyregistrerade fordon. Även om en del av kostnaderna sannolikt omfördelas inom hushållen bedöms ändå en förändrad beskattning av fordon i genomsnitt påverka män mer än kvinnor. En annan aspekt gällande fördelningen mellan kvinnor och män är att ägandet av fordon skiljer sig något åt mellan könen när det gäller fordonens koldioxidvärden. För bilar som 2018 nyregistrerades av kvinnor var det genomsnittliga koldioxidvärdet något lägre än för de bilar som nyregistrerades av män. Det bidrar också till att förslaget bedöms öka kostnaderna något mer för män än för kvinnor. Det aktuella förslaget bedöms dock ha marginella effekter på den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män i stort.
Effekter för den ekonomiska jämlikheten
Hushåll med relativt höga inkomster svarar för en större del av inköpen av nya bilar. Det bedöms därför att det ökade skatteuttaget främst kommer att beröra hushåll i den övre delen av inkomstfördelningen. Det gäller även i relation till individens inkomst, dvs. att förslaget bedöms bidra till minskad inkomstspridning. Sett till den ekonomiska jämlikheten i stort bedöms dock förslaget få en mycket begränsad effekt. Boende i storstäderna står för en relativt stor andel av köpen av nya fordon men de köper också en stor andel av fordonen med låga utsläpp som inte påverkas av skatteförslaget. När det gäller hur boende i olika regioner påverkas av förslaget om förändrad malus bedöms det sammantaget inte vara några större skillnader.
7.6Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
innebära initiala, men begränsade, utvecklingskostnader. Skatteverket behöver uppdatera informationsmaterial. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra ökade kostnader för andra myndigheter. De begränsade kostnaderna för myndigheter ryms inom befintliga ekonomiska ramar.
7.7Effekter för miljön
Att kvantifiera
Under första halvåret 2018 innan
De föreslagna förändringarna bedöms innebära en viss förstärkning av
7.8Förslagets förenlighet med EU-rätten
Lagförslagen ska, i enlighet med Kommerskollegiums bedömning, anmälas till Europeiska kommissionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Enligt det direktivet kan skattemässiga lagstiftningsåtgärder antas även om tremånadersperioden för granskningsförfarandet under direktivet inte har löpt ut. Någon frysningsperiod gäller således inte. Kommerskollegium bedömer att förslaget inte behöver anmälas enligt direktiv 2006/123/EG eftersom det inte innehåller nya eller förändrade krav på tjänsteverksamhet.
7.9Övriga effekter av förslaget
Förslaget bedöms inte ha några effekter på sysselsättningen på lång sikt.
8Författningskommentar
2kap.
9a §
Paragrafen innehåller bestämmelser om det förhöjda koldioxidbeloppet (malus) som tas ut inom
Ändringen i första stycket innebär att ett nytt koldioxidbelopp ska gälla för fordon som blir skattepliktiga för första gången den 1 april 2021 eller senare. Det koldioxidbeloppet ska gälla under tid som infaller under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. Därefter baseras fordonsskatten på det koldioxidbelopp som anges i 9 §. Vad som avses med uttrycket ”skattepliktig för första gången” anges i
1kap. 6 a § vägtrafikskattelagen.
Ändringen i andra stycket innebär att det förhöjda koldioxidbeloppet för ett skatteår för de fordon som omfattas av ändringen är summan av 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 90 gram och upp till och med 130 gram och 132 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 130 gram.
Övervägandena behandlas i avsnitt 5.
Bilaga 1Sammanfattning av promemorian
Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.26 s.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2021.
Bilaga 2Promemorians lagförslag
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| 2 kap. | |
| 9 a §2 | |
För personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar av fordonsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga för första gången den 1 juli 2018 eller senare ska, i stället för vad som sägs i 9 § om koldioxid- beloppet, andra stycket gälla under tid som infaller under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. | För personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar av fordonsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga för första gången den 1 april 2021 eller senare ska, i stället för vad som sägs i 9 § om koldioxid- beloppet, andra stycket gälla under tid som infaller under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. |
Koldioxidbeloppet är för ett skatteår summan av skatteår summan av | Koldioxidbeloppet är för ett |
– 82 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 95 gram och upp till och med 140 gram, och gram, och | – 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 90 gram och upp till och med 130 |
– 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 140 gram. gram. | – 132 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 130 |
helt eller delvis med annan gas än gasol. | Första stycket gäller inte för fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller |
- Denna lag träder i kraft den 1 april 2021.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande för fordonsskatt som avser tid före ikraftträdandet.
- För fordon som blivit skattepliktiga för första gången före ikraftträdandet gäller 2 kap. 9 a § i den äldre lydelsen.
Fotnoter
- Senaste lydelse 2017:1215.
Bilaga 3Förteckning över remissinstanserna
Följande remissinstanser har yttrat sig över promemorian: BIL Sweden, Drivkraft Sverige (f.d. Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet),
Energigas Sverige, Husvagnsbranschens Riksförbund, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Konsumentverket, LO, Motorbranschens Riksförbund, Regelrådet, Riksförbundet M Sverige, SCR Svensk Camping, Skatteverket, Statens energimyndighet, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Svenska Bioenergiföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Trafikanalys, Trafikverket, Transportföretagen och Transportstyrelsen.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: Centrum för transportstudier vid Kungliga Tekniska Högskolan,
Föreningen Elbil Sverige, Föreningen Gröna Bilister, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Sveriges Åkeriföretag, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Vätgas Sverige.
Utöver instanserna på remisslistan har yttranden även inkommit från följande: Företagarna, Maskinoperatörerna, Skattebetalarnas Förening, Småföretagarnas Riksförbund, Volvo Cars AB och
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 2020
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko
Föredragande: statsrådet Andersson
Regeringen beslutar proposition Förstärkt och förenklad miljöstyrning i