Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att företag som inte befann sig i svårigheter den 29 februari 2020 men som därefter fick svårigheter till följd av utbrottet av covid-19 även fortsättningsvis under en begränsad tid får ta emot stöd i form av skattenedsättningar enligt lagen om skatt på energi. Den begränsade tidsperioden omfattar 1 mars 2020–30 juni 2021. Ändringen gäller bara företag som den 1 april 2021 inte har försatts i konkurs.

Innehållsförteckning

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

2Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska införas en ny paragraf, 1 kap. 12 a §, av följande lydelse.

1 kap.

12 a §

Ett företag ska inte anses vara ett sådant företag utan rätt till statligt stöd som avses i 12 § 1, om företaget fick ekonomiska svårigheter under perioden 1 mars 2020– 30 juni 2021 men inte befann sig i sådana svårigheter den 29 februari 2020.

Första stycket gäller endast företag som för den angivna perioden

1. yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning, eller
2. begär omprövning av beslut avseende ett sådant yrkande eller en sådan ansökan.

Första stycket gäller inte företag som har försatts i konkurs vid yrkandet, ansökan eller begäran enligt andra stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2021.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet.

koldioxidskatt ryms inom tillämpningsområdet för antingen kom-missionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER, eller kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri-och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad FIBER.

4.2Stöd till företag i svårigheter

En utgångspunkt i EU:s statsstödsregler är att statligt stöd inte får ges till företag i svårigheter. Exempelvis anges i artikel 1.4 c i GBER att förordningen inte ska tillämpas på stöd till företag i svårigheter, med undantag för vissa stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer, stödordningar för startstöd och ordningar för regionalt driftstöd. En liknande bestämmelse finns i artikel 1.3 d i FIBER. Även i punkt 16 av EEAG anges att miljö- och energistöd inte får beviljas företag som befinner sig i svårigheter.

Vad som utgör ett företag i svårigheter definieras i bl.a. artikel 2.18 i GBER. I bestämmelsen anges vissa objektiva kriterier som innebär att ett företag anses vara i svårigheter. Så är bl.a. fallet om ett aktiebolag förbrukat mer än hälften av aktiekapitalet eller om företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran.

I lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, finns ett flertal olika typer av nedsättningar av skatt som utgör statligt stöd. En förteckning över samtliga stödordningar enligt lagen finns i 1 kap. 11 a § LSE. I 1 kap.

12 § LSE finns en definition av företag som inte har rätt till statligt stöd enligt lagen. Enligt paragrafen avses med företag utan rätt till statligt stöd dels företag som är i ekonomiska svårigheter enligt artikel 2.18 i GBER, dels företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Kommissionen beslutade den 2 juli 2020 förordning 2020/972 som bl.a. innehåller en ändring av artikel 1.4 c i GBER. Ändringen innebär att företag som inte befann sig i svårigheter den 31 december 2019 men som försattes i svårigheter till följd av utbrottet av covid-19 även fortsättningsvis under en begränsad tid får ta emot stöd. Den begränsade tidsperioden omfattar 1 januari 2020–30 juni 2021. Skälet till ändringen uppges vara de ekonomiska och finansiella följder som utbrottet av covid-19 har för företagen och för att säkerställa överensstämmelse med kommissionens allmänna politiska motåtgärder (skäl 9 i förordningens ingress). Kommissionens har även genom meddelande 2020/C 224/02 gjort motsvarande ändring i EEAG. Vidare beslutade kommissionen den 8 december 2020 genomförandeförordning 2020/2008 som innehåller en sådan ändring av FIBER.

Genom kommissionens beslut möjliggörs lagändringar i nationell rätt som alltså kan sträcka sig fr.o.m. den 1 januari 2020. I Sverige påverkade dock utbrottet av sjukdomen covid-19 inte företagen i någon större utsträckning förrän senare under våren 2020. Den 11 mars 2020 klassade WHO spridningen av sjukdomen covid-19 som en pandemi och under mars och april månad 2020 vidtogs flera åtgärder för att begränsa smittspridningen i Sverige. Åtgärderna har fått stora konsekvenser för företagen i form av bl.a. minskad omsättning från mars 2020, vilket kan ha gjort att företagen vid denna tidpunkt kan ha hamnat i ekonomiska svårigheter.

5Fortsatt nedsatt energiskatt och koldioxidskatt för vissa företag i svårigheter

Regeringens förslag: Företag som inte befann sig i ekonomiska svårigheter den 29 februari 2020, men som fick sådana svårigheter under perioden 1 mars 2020–30 juni 2021 ska kunna ta emot statligt stöd enligt lagen om skatt på energi.

En förutsättning är att företaget under perioden 1 april–30 juni 2021 yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning för perioden 1 mars 2020– 30 juni 2021, alternativt begär omprövning av beslut avseende sådant yrkande eller sådan ansökan.

Ett företag som har försatts i konkurs ska inte kunna ta emot sådant stöd.

Förslaget träder i kraft den 1 april 2021 och upphör att gälla den 1 juli 2021. För yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet ska äldre föreskrifter gälla.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Promemorian innehåller inte något förslag gällande begränsningen för företag i konkurs.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland Datainspektionen, Ekonomistyrningsverket, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun, IKEM – Innovations-och kemiindustrierna i Sverige, Jernkontoret, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Naturvårdsverket, Regelrådet, Skatteverket, Statens energimyndighet, Statens Jordbruksverk, Statens väg-och transportforskningsinstitut (VTI), Statskontoret, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI), Svenskt näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Tillväxtverket, Trafikanalys, Trafikverket och Transportstyrelsen tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget.

IKEM, LRF och Svenskt näringsliv anser att den svenska regleringen bör följa den möjlighet som finns att tillämpa lättnaden redan från den 1 januari 2020.

6Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet framför i sitt remissvar att konsekvensutredningen uppfyller kraven om konsekvensutredning vid regelgivning.

6.1Syfte och alternativa lösningar

Det finns i dag 18 stödordningar i form av skattebefrielser på energiskatteområdet, som utgör statligt stöd. Tillsammans innebar de under 2019 en offentligfinansiell kostnad på cirka 24 miljarder kronor. Nedsättningarna gäller vissa typer av bränslen, specifika typer av verksamheter samt nedsatt energiskatt för elförbrukning i vissa kommuner. Vissa av nedsättningarna påverkar både företag och privatpersoner, andra är specifikt riktade till företag.

Vissa nedsättningar av skatt på energi och koldioxid är statligt stöd och enligt nuvarande regler i LSE får statligt stöd inte ges till ett företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Till följd av covid-19-pandemin har många företag hamnat i svårigheter trots att de är långsiktigt lönsamma. I frånvaro av regeländring kommer dessa företag inte ha möjlighet att få skattenedsättning, men genom en förändring av EU:s regelverket för statligt stöd är det under en begränsad period inte i strid med reglerna att ge företag stöd trots att de under perioden befunnit sig i svårigheter. Förslaget syftar till att förhindra att företag som under pandemin hamnat i svårigheter under en begränsad period drabbas av en skattehöjning. Alternativet, att inte genomföra någon förändring av regelverket, skulle innebära att vissa företag inte skulle kunna erhålla nedsatt skatt trots att de kan vara långsiktigt lönsamma. Detta bedöms inte ligga i linje med regelverkets ursprungliga intentioner.

6.2Offentligfinansiell effekt

Förslaget bedöms inte ha någon offentligfinansiell effekt utan syftar enbart till att säkerställa att företag inte får ändrade skattenivåer på grund av tillfälliga effekter under covid-19-pandemin.

Energimarknadsinspektionen skriver i sitt remissvar att de inte anser att det går att dra säkra slutsatser om effekterna på de offentliga finanserna av förslaget. Regeringen instämmer inte i Energimarknadsinspektionens bedömning eftersom ändringen endast syftar till att upprätthålla regelverkets ursprungliga intentioner.

6.3Effekter för företagen

berättigade till skattenedsättning och som under pandemin hamnat i svårighet inte ha rätt till nedsatt skatt.

Enligt uppgifter från Skatteverket ansökte över 35 000 företag om något av dessa stöd (nedsatt energi- och koldioxidskatt) under 2019. Företagen är verksamma i många olika typer av branscher: tillverkningsindustri, jordbruk, energiföretag, handel och olika typer av tjänsteföretag. Flest stödmottagare hittas i branscherna jordbruk, skogsbruk och fiske och i tillverkningsindustrin, men en stor grupp stödmottagare är också företagare verksamma inom handel och reparation av motorfordon samt uthyrning och fastighetsservice. Värdet av nedsättningarna per företag varierar från mycket låga belopp till över en miljard kronor. Störst stödbelopp per företag tas emot i branschen som omfattar försörjning av el, gas, värme och kyla. Hur många av dessa företag som riskerar att hamna i svårighet under perioden 1 mars 2020–30 juni 2021 är inte känt och beror på hur pandemin utvecklar sig.

Den föreslagna ändringen innebär att företag kan få nedsättning trots att de hamnat i svårighet. SKR saknar konsekvensanalys över specifikt kommunala och regionala verksamheter och företag. Förslaget gör inte skillnad på ägarformen till olika typer av företag och verksamheter. Alltså omfattas även kommunala och regionala företag.

Tidpunkten för redovisning av skatt och tidpunkten för ansökan om återbetalning kommer avgöra omfattningen av tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen, som regeringen redogjort för i avsnitt 5. SPBI efterlyser i sitt remissvar att konsekvensanalysen beskriver effekterna för företag som har beskattningsår som redovisningsperiod och därför inte har möjlighet att få stöd under 2021. Över 80 procent av företagen som ansökte om återbetalning 2019 har beskattningsår som redovisningsperiod. Deras utbetalningar står dock endast för 20 procent av de totala nedsättningarna, det rör sig alltså om mindre belopp per företag.

6.4Effekt för miljön

Förslaget bedöms inte ha någon effekt för miljön utan syftar enbart till att säkerställa att företag inte får ändrade skattenivåer på grund av tillfälliga effekter under covid-19-pandemin.

Energimarknadsinspektionen skriver i sitt remissvar att de inte anser att det går att dra säkra slutsatser om förslagets effekter för miljön. Regeringen instämmer inte i Energimarknadsinspektionens bedömning eftersom ändringen endast syftar till att upprätthålla regelverkets ursprungliga intentioner.

6.5Effekter för myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar

prövningar som begärs av enskilda till följd av reglernas retroaktiva effekt. Några speciella informationsinsatser utöver vad som normalt krävs vid regeländringar bedöms inte behövas. Tillkommande kostnader för Skatteverket ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna i någon större omfattning, även om det, som Förvaltningsrätten i Falun anför, inte kan uteslutas att detta kan påverka antalet mål för de allmänna förvaltningsdomstolar som överprövar Skatteverkets beslut om energi-och koldioxidskatter. Förslaget bedöms inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

6.6Övriga effekter

Då förslaget bedöms ge upphov till förhållandevis små effekter bedöms det inte leda till några konsekvenser avseende den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller för sysselsättningen. I avsnitt 4 behandlas förslagets förenlighet med EU-rätten. Förslaget syftar till att uppfylla EU-rättsliga ändringar av när ett företag i svårigheter har fortsatt rätt till statligt stöd och förslaget bedöms därmed vara förenligt med EUrätten.

7Författningskommentar

7.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

ekonomiska svårigheter under den angivna perioden kan få rätt till ned av skatt enligt lagen.

Enligt tredje stycket har ett företag inte rätt till skattenedsättning om företaget har försatts i konkurs vid begäran om omprövning, yrkande om avdrag eller ansökan om återbetalning.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 april 2021.

Av andra punkten följer att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet. Det innebär att ärenden som har kommit in till Skatteverket före ikraftträdandet men ännu inte har avgjorts ska prövas enligt 1 kap. 12 § LSE.

1 kap.

12 a §

Ett företag ska inte anses vara ett sådant företag utan rätt till statligt stöd som avses i 12 § 1, om

1. företaget visserligen fick ekonomiska svårigheter under perioden 1 mars 2020–30 juni 2021 men inte befann sig i sådana svårigheter den 29 februari 2020, och
2. företaget yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning under den angivna perioden.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2021.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 2020

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko

Föredragande: statsrådet Andersson

Regeringen beslutar proposition Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt