Nuvarande lydelse

3.Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för ärenden eller mål som har inletts före utgången av september 2021.

Föreslagen lydelse

32. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för ärenden eller mål som har inletts före upphävandet.

2.2Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19

Härigenom föreskrivs att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, som gäller till utgången av september 2021, ska fortsätta att gälla till utgången av januari 2022.

Icovid-19-lagen finns allmänna bestämmelser om skyldighet att förebygga smittspridning. Lagen ger vidare möjlighet att, genom föreskrifter eller genom beslut i enskilda fall, införa särskilda begränsningar för vissa verksamheter och platser. Sådana föreskrifter och beslut får meddelas endast om det är nödvändigt för att förhindra smittspridning. Föreskrifterna och besluten får inte vara mer långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till faran för människors liv och hälsa.

Lagen innehåller bemyndiganden som rör allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, platser för fritids- eller kulturverksamhet, handelsplatser, kollektivtrafik och inrikes flygtrafik samt platser för privata sammankomster. Bemyndigandena innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om krav på smittskyddsåtgärder. Regeringen får också, om andra smittskyddsåtgärder bedöms otillräckliga, meddela föreskrifter om förbud eller nedstängning.

Vidare får regeringen meddela föreskrifter om förbud mot att samlas i ett sällskap av en viss storlek på platser dit allmänheten har tillträde. Slutligen får regeringen eller den kommun som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om förbud mot att vistas på vissa särskilt angivna platser. Föreskrifter som meddelas med stöd av lagen får inskränkas till att gälla inom ett visst geografiskt område.

Vissa föreskrifter om förbud och föreskrifter om nedstängning ska underställas riksdagens prövning inom en vecka från den dag då föreskriften beslutades.

En länsstyrelse får i enskilda fall besluta om särskilda begränsningar av en viss verksamhet om det är nödvändigt för att förhindra smittspridning. Sådana beslut kan avse begränsningar för en allmän sammankomst, offentlig tillställning, plats för fritids- eller kulturverksamhet, handelsplats, kollektivtrafik och inrikes flygtrafik eller en plats för privata sammankomster. Som en yttersta åtgärd får en länsstyrelse besluta att en viss verksamhet ska förbjudas eller att en viss plats ska hållas stängd.

Länsstyrelserna utövar tillsyn enligt lagen. Polismyndigheten har dessutom befogenheter att bl.a. ställa in eller upplösa allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Det finns också bestämmelser om befogenheter för den som bedriver kollektivtrafik eller inrikes flygtrafik.

Den som bryter mot en föreskrift om förbud mot att samlas i ett sällskap av en viss storlek eller förbud mot att vistas på en viss särskilt angiven plats döms till penningböter.

Beslut från en länsstyrelse eller från Polismyndigheten får enligt lagen överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

4.2Lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

Enligt lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ansvarar den som driver ett serveringsställe för att vidta smittskyddsåtgärder, t.ex. att se till att lokaler utformas på ett sätt så att trängsel undviks.

Myndigheten har ändrat föreskrifterna och råden vid flera tillfällen för att anpassa dem till det vid varje tidpunkt rådande smittläget.

Att förhindra trängsel är viktigt för att minska risken för smittspridning i samhället

Risk för spridning av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 uppstår i första hand när människor kommer i fysisk kontakt med varandra. Särskilt stora risker uppkommer om det samlas många människor under lång tid på en begränsad yta. Offentliga platser där många människor typiskt sett samlas och där situationer med trängsel och smittspridning kan uppstå är t.ex. handelsplatser, platser för fritids- och kulturverksamhet, kollektivtrafik samt restauranger och barer. I sådana miljöer samlas människor som inte annars skulle mötas, vilket ökar risken för att nya smittkedjor uppstår.

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar (t.ex. demonstrationer, religiösa sammankomster, konserter, teater- och biografföreställningar, tävlingar och uppvisningar i sport och idrott, danstillställningar, tivolinöjen, marknader och mässor) är till sin natur öppna för allmänheten och syftet med sammankomsten eller tillställningen är normalt att människor ska göra eller uppleva något tillsammans. Även om det kan vara en stor skillnad mellan olika typer av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, utgörs de ofta av arrangemang och verksamheter där människor samlas som annars inte skulle ha träffats. Ibland sker detta på en begränsad plats under en begränsad tid eller under en längre tid, t.ex. mässor. Det kan handla om arrangemang såväl utomhus som inomhus vilket innebär att riskerna för smittspridning kan variera. Gemensamt är dock att om någon bär på smitta under sådana förhållanden finns det risk för smittspridning till ett större antal personer. Denna form av smittspridning kan således leda till många nya och omfattande smittkedjor. Smittspårningen försvåras när deltagarna inte känner varandra och risken för ytterligare spridning är därför stor. Sådana arrangemang och verksamheter är därför riskfyllda. Detsamma gäller såväl privata som arbetsrelaterade sammankomster vid vilka flera människor träffas.

Lagarna används för att minska risken för spridning av sjukdomen covid-19 i samhället

Covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ger regeringen, förvaltningsmyndigheter och kommuner möjlighet att vidta åtgärder för att motverka trängsel eller på annat sätt minska risken för smittspridning i sådana miljöer där människor samlas som normalt inte träffas och där trängsel eller andra nära kontakter kan uppstå. Genom lagarna kan regeringen, och den eller de myndigheter som regeringen bestämmer, införa tvingande begränsningar om andra mindre ingripande åtgärder inte är tillräckliga. För att säkerställa att reglerna följs innehåller lagarna också bestämmelser om tillsyn.

Under den senare delen av hösten och inledningen av vintern 2020 var smittspridningen i samhället omfattande. Folkhälsomyndigheten hade under en längre tid uppmanat både allmänheten och verksamhetsansvariga att följa myndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19. Trots att enskilda uppmanades att undvika

framför allt inomhusmiljöer där det finns risk för trängsel och därmed förhöjd smittspridning, exempelvis i butiker och gallerior, rapporterades det om stundtals omfattande trängsel i dessa miljöer. Mot bakgrund av det ökade antalet personer som insjuknade i sjukdomen covid-19 samt den höga belastningen inom hälso- och sjukvården bedömdes därför situationen motivera begränsningar inom sådana verksamheter. Det bedömdes också vara motiverat att de begränsningar som dittills hade gällt för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar enligt förordningen (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar fortsatt skulle gälla en tid. Med stöd av covid-19- lagen beslutade därför regeringen förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (begränsningsförordningen). Förordningen trädde i kraft samma dag som covid-19-lagen, dvs. den 10 januari 2021.

Den 14 februari 2021 infördes även bestämmelser om krav på smittskyddsåtgärder i långväga kollektivtrafik i begränsningsförordningen och den 11 mars 2021 infördes ett bemyndigande för kommuner att meddela föreskrifter om förbud mot att vistas i en park, på en badplats eller på någon annan liknande särskilt angiven plats, om det på platsen finns en påtaglig risk för trängsel, samt bestämmelser om krav på smittskyddsåtgärder på museer och i konsthallar, nöjesparker, djurparker, temaparker och liknande anläggningar.

Med stöd av covid-19-lagen har Folkhälsomyndigheten meddelat föreskrifter och allmänna råd om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (HSLF-FS 2021:2). Vidare har samtliga länsstyrelser haft lokala föreskrifter om deltagarbegränsning vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (se t.ex. Länsstyrelsen i Skåne läns föreskrift 12FS 2021:2). Föreskrifter om vistelseförbud på vissa platser har dessutom meddelats i bl.a. Uppsala och Lund (se Krisledningsnämnden i Uppsala kommuns beslut den 16 april 2021 om förbud mot att vistas på angivna platser i Ekonomikumparken och Observatorieparken från den 29 april

12.00till den 1 maj 09.00, dvs. under valborg, KSN-2021-01139, och Kommunfullmäktige i Lunds kommuns beslut den 18 mars 2021 om förbud att vistas i stadsparken under siste april, ärendenummer KS 2021/0161).

Med stöd av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen har regeringen meddelat förordningen (2020:527) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen och Folkhälsomyndigheten har meddelat föreskrifter och allmänna råd om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (HSLF-FS 2020:37).

Genom de ovan nämnda förordningarna och myndighetsföreskrifterna har det ställts krav på smittskyddsåtgärder när det gäller allmänna sammankomster, offentliga tillställningar, vissa platser för fritids- eller kulturverksamhet, handelsplatser, viss kollektivtrafik, platser för privata sammankomster samt serveringsställen.

Några remissinstanser, däribland Företagarna, Svenska turistföreningen och Visita, efterfrågar en redovisning av om smitta sprids i de verksamheter som regleras med stöd av lagarna och om åtgärderna har gett effekt. Som framgår av promemorian är syftet med åtgärderna att minska smittspridningen i offentliga miljöer genom att minska risken för trängsel

Lagarna gör det möjligt att införa träffsäkra åtgärder

Som flera remissinstanser – bland andra Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern – påpekar gör lagarna det möjligt att införa begränsningar som innebär betydande inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter och som kan få stora konsekvenser, inte minst ekonomiska, för privatpersoner, civilsamhälle och företag. Åtgärder med stöd av lagarna får därför inte vara mer ingripande än vad som är absolut nödvändigt. Lagarna gör det möjligt att ta fram regler som inte i onödan hindrar sådan verksamhet som kan genomföras på ett, från smittskyddssynpunkt, säkert sätt. Lagarna ger också en möjlighet att anpassa kraven på smittskyddsåtgärder utifrån det aktuella epidemiologiska läget. På så sätt kan det säkerställas att de åtgärder som vidtas är nödvändiga och proportionerliga i förhållande till syftet att förhindra smittspridning och därigenom skydda människors liv och hälsa. Detta också i en situation där det epidemiologiska läget är sådant att smittskyddsåtgärder behövs under lång tid men där åtgärderna samtidigt behöver anpassas för att de negativa konsekvenser som uppstår över tid inte ska bli oproportionerliga.

Småföretagarnas riksförbund anser att regeringen inte använt den möjlighet som covid-19-lagen ger att införa mer träffsäkra regler, och ifrågasätter därför den föreslagna förlängningen. Fastighetsägarna ifrågasätter om de långtgående åtgärderna för handelsplatser och serveringsställen är proportionerliga med hänsyn till att smittspridningen främst sker i hemmet och på arbetsplatser.

Regeringen överväger löpande behovet av de vidtagna åtgärderna och omprövar, efter dialog med Folkhälsomyndigheten, kontinuerligt bestämmelserna utifrån det rådande smittläget. Enligt 6 § andra stycket i covid- 19-lagen får åtgärderna inte vara mer långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till faran för människors liv och hälsa och i detta ligger att begränsningar inte ska gälla längre än vad som är absolut nödvändigt. Den 12 maj 2021 beslutade regeringen om ändringar i begränsningsförordningen vilka bl.a. innebar att deltagartaket för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar höjdes den 1 juni 2021 och differentierades utifrån om sammankomsten eller tillställningen anordnas inomhus eller utomhus och om deltagarna anvisas sittplats. Ett särskilt deltagartak infördes också för motionslopp och liknande idrottstävlingar.

i förhållande till befintliga och eventuella nya varianter av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 och vaccinens skyddseffekt över tid. Under pandemin har flera varianter av viruset uppkommit och under juni 2021 bedömde Folkhälsomyndigheten att Sverige fått en allmän smittspridning av virusvarianten Delta, som först påträffades i Indien. Virusvarianten är mer smittsam och verkar även leda till en svårare infektion. Folkhälsomyndigheten har intensifierat sina smittskyddsåtgärder genom ökad övervakning som testning och smittspårning. De vaccin som ingår i vaccinationsprogrammet bedöms ha god skyddseffekt mot varianten givet att båda vaccindoserna tas. Däremot finns det stora delar av världen som inte ligger lika långt fram i vaccinationsarbetet som t.ex. Sverige och EU. Det innebär att det finns en risk för att det uppstår nya, potentiellt mer smittsamma och dödliga varianter av viruset, vilka även kan få spridning i Sverige. Därtill finns det individer som av medicinska anledningar inte kan vaccinera sig mot covid-19. Även med en relativt hög vaccinationsgrad bland personer över 18 år kommer många i samhället att sakna immunitet och det finns därför fortsatt en risk för mer eller mindre omfattande utbrott (Folkhälsomyndighetens skrivelse S2021/03882).

Erfarenheterna av pandemin visar att smittläget kan förändras snabbt, vilket kan göra det nödvändigt att införa nya åtgärder med kort varsel. Om åtgärderna försenas kan det leda till ytterligare smittspridning, med ökad belastning på sjukvården och fler dödsfall som följd. Att minska smittspridning för att värna liv och hälsa måste även fortsättningsvis vara ytterst prioriterat för det allmänna.

I den redovisning som Folkhälsomyndigheten lämnade den 12 maj 2021 med anledning av sitt regeringsuppdrag om att vidareutveckla och konkretisera nivåerna för den fortsatta anpassningen av smittskyddsåtgärder utifrån det nationella epidemiologiska läget för covid-19 (S2021/03940) lyfter myndigheten vikten av fortsatt beredskap under hösten 2021. Det handlar dels om fortsatt övervakning av det epidemiologiska läget, dels att myndigheten ser behov av förlängning av covid-19- lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen för att ha verktyg för att snabbt kunna sätta in åtgärder vid uppblossande smittspridning och risk för samhällspåverkan.

Den 4 augusti 2021 redovisade Folkhälsomyndigheten sitt uppdrag om att analysera risken för ökad smittspridning och nationella och regionala klusterutbrott under hösten och vintern 2021 (S2021/05258). Myndigheten bedömer att det finns en betydande risk för utbrott, framförallt bland ovaccinerade personer. Analyserna visar också att dessa utbrott riskerar att bli relativt stora. Folkhälsomyndigheten bedömer att klusterutbrott bör kunna hanteras förutsatt att det finns en fortsatt bra beredskap med en hög uppmärksamhet på lokal ökning av antalet fall (utbrott) samt en god tillgång till testning och smittspårning. Av rapporten framgår även att en bred testning och en omfattande smittspårning är fortsatt viktigt, inte minst för att snabbt upptäcka eventuella lokala ökningar av fall för att tidigt kunna begränsa och innesluta smittspridningen.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det är angeläget att det allmänna även efter september 2021 har beredskap för och möjlighet till att vidta sådana åtgärder mot spridning av sjukdomen covid-19 som de aktuella lagarna ger. Den närmare bedömningen av vilka åtgärder som kan bli nödvändiga, ändamålsenliga och proportionerliga att vidta med stöd av

Regeringen överväger löpande behovet av de vidtagna åtgärderna och omprövar kontinuerligt, efter dialog med Folkhälsomyndigheten, bestämmelserna i förordningarna utifrån rådande smittläge. Åtgärderna får inte vara mer långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till faran för människors liv och hälsa och i detta ligger att begränsningar inte ska gälla längre än vad som är absolut nödvändigt. Ju längre tid en begränsning är i kraft, desto starkare skäl krävs för att begränsningen ska betraktas som proportionerlig. Det är således viktigt att noga följa smittläget och också löpande överväga vilka alternativa åtgärder som skulle kunna aktualiseras.

Som redovisas under rubriken ”Lagarna gör det möjligt att införa träffsäkra åtgärder” har flera förändringar gjorts i begränsningsförordningen under våren och sommaren 2021. De synpunkter som förs fram om regleringen om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt på begränsningsförordningen och förordningen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen i övrigt har varit och är fortsatt värdefulla i det arbetet. Regeringen bedömer att även de förändringar som Länsstyrelsen i Dalarnas län och Svensk kollektivtrafik vill få till stånd genom ändringar i covid-19-lagen respektive lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen är sådana som åstadkoms genom i första hand ändringar i förordningarna. Även de synpunkterna beaktas därför i det arbetet.

Slutligen noterar regeringen att Sveriges advokatsamfund efterfrågar närmare överväganden av behovet av förändringar eller förtydliganden i lagarna och en bredare översyn av konstitutionella frågor vid samhällskriser i fredstid.

Regeringen vill framhålla att syftet med denna proposition är att föreslå att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen får fortsatt giltighet ytterligare en tid med anledning av behovet av att hantera den pågående pandemin. Som nämns tidigare i denna proposition är det inte möjligt att med säkerhet förutse hur pandemin kommer att utvecklas. Smittläget kan snabbt förändras och det finns därför ett behov av lagstiftning som ger det allmänna möjligheter att vidta snabba och adekvata åtgärder för att motverka trängsel och på annat sätt förhindra spridning av sjukdomen covid-19. De bemyndiganden som de aktuella lagarna ger regeringen möjliggör såväl en hantering av en mycket hög smittspridning, som en ansvarsfull och successiv anpassning och avveckling av restriktioner i enlighet med regeringens plan och i takt med att smittläget, belastningen i hälso- och sjukvården samt vaccinationsgraden i befolkningen tillåter det.

Lagrådet framhöll i sitt yttrande den 6 april 2020 över lagrådsremissen Ett tillfälligt bemyndigande i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19, att räckvidden av de bemyndiganden som finns i smittskyddslagen till viss del är oklar och att det finns anledning att sätta i fråga om de ger tillräckligt stöd för att vidta de åtgärder som kan komma att behövas för att hantera spridningen av det virus som orsakar covid-19. Mot den bakgrunden var Lagrådets bedömning att det fanns behov av ytterligare normgivningsbemyndiganden. I sitt yttrande den 30 december 2020 över lagrådsremissen Covid-19-lag gjorde Lagrådet samma bedömning. Lagrådet uttalade att lagstiftningen måste utformas på ett sådant sätt att det så långt möjligt kan förutses vilka åtgärder som kan bli aktuella. Det bör även finnas mekanismer som säkerställer att riksdagen

(prop. 2019/20:172 s. 38–40 och prop. 2020/21:79 s. 88 och 89). Några remissinstanser däribland Riksdagens ombudsmän och Sveriges kristna råd framhåller att det finns behov av en uppdaterad och utvecklad konsekvensanalys för enskilda.

Pandemin har pågått i ungefär ett och ett halvt år. Som beskrivs under rubriken ”Covid-19 sprids genom nära kontakter mellan människor” har, fram till den 10 augusti 2021, över 1 106 820 människor i Sverige konstaterats smittade av viruset och över 14 650 dödsfall bland personer med bekräftad covid-19-infektion har rapporterats i landet. Belastningen på hälso- och sjukvården på grund av pandemin har varierat över tid men har under långa perioder varit mycket hög vid landets intensivvårdsavdelningar.

Covid-19-lagen innehåller en bestämmelse om att var och en genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder ska medverka till att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Bestämmelsen återspeglar regleringen i smittskyddslagen. Den är avsedd att ha en normerande verkan på allmänhetens beteende men medför inga nya skyldigheter (se s. 88). Uppmaningen påverkar dock människor i deras vardag.

Ett stort antal åtgärder har vidtagits för att begränsa smittspridningen människor emellan och alla i samhället har fått anpassa sig till att undvika fysiska kontakter med andra människor. I Folkhälsomyndighetens rapport Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? (artikelnummer 21022) publicerad den 15 april 2021 presenterar myndigheten en samlad bedömning av pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020 utifrån folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa. I rapporten konstateras att det är för tidigt att avgöra pandemins effekter på folkhälsan i stort, men att det går att se att de flesta har påverkats på något sätt. De indirekta effekterna som pandemin har på folkhälsan är enligt rapporten bl.a. ändrade levnadsvanor med minskad fysisk aktivitet särskilt bland unga, att allt fler individer har lättare psykiska besvär och en risk för ökad ojämlikhet när pandemin är över. I rapporten påpekas också att många fortsatt mår bra och har ett gott hälsotillstånd samt att förekomsten av andra infektionssjukdomar minskat under pandemin likväl som användningen av antibiotika. Sammanfattningsvis är det enligt Folkhälsomyndigheten för tidigt att dra slutsatser av pandemins effekt på folkhälsan men myndigheten understryker vikten av att fortsätta följa pandemins effekter i sin helhet och stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Icovid-19-lagen framgår att smittskyddsåtgärder inte får vara mer långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till faran för människors liv och hälsa. Åtgärderna som vidtas för att minska spridningen av sjukdomen ska alltså vara proportionerliga. Det innebär att det ska göras en avvägning mellan vad som kan uppnås genom åtgärden i fråga om minskad smittspridning och de negativa konsekvenser som åtgärden kan förväntas få. En fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen möjliggör fortsatta begränsningar för att minska spridningen av covid-19 vid behov. Beroende på smittläget under hösten och vintern och på omfattningen av eventuella begränsningar kan såväl människors vardag som folkhälsan i befolkningen fortsatt komma att påverkas.

19.Analyserna ska utgå från barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen och beskriva vilka konsekvenser en avsedd åtgärd kan få på barnets rättigheter.

Det är först när regeringen meddelar föreskrifter med stöd av lagarna, eller bemyndigar en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela sådana föreskrifter, som mer eller mindre omfattande samhällsekonomiska effekter kan uppkomma som i sin tur påverkar enskilda. En förlängning av lagarna innebär därför inte i sig sådana effekter. I samband med att begränsningsförordningen infördes anfördes i remisspromemorian Särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-

19(S2020/09963) bl.a. att beroende på vilka åtgärder som vidtas med stöd av covid-19-lagen kan arbetslösheten påverkas både på kort och lång sikt, vilket innebär inkomstbortfall för de individer som drabbas. Eftersom det är ett stort antal branscher som berörs, med såväl privata som offentliga arbetsgivare, bedömdes förslagen inte beröra kvinnor mer än män, eller tvärtom. Även de föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen kan påverka verksamheter och en negativ följdeffekt kan vara en påverkan på arbetslösheten på kort och lång sikt. En ökad arbetslöshet kan utöver de monetära effekterna dels öka förekomsten av våld, kontroll och missbruk i hemmet, dels bidra till ökad psykisk ohälsa. Den som är utsatt kan också få svårare att söka stöd. Särskilt kvinnor, barn och hbtqi-personer är utsatta, men även pojkar och män utsätts för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Som beskrivs ovan påverkas barn och unga negativt av pandemin. Barn som redan befinner sig i utsatta situationer kan drabbas särskilt hårt.

6.2Konsekvenser för företag och andra verksamhetsutövare

Enligt promemorian kan förslagen komma att medföra konsekvenser för företag och andra verksamhetsutövare, och det hänvisas till beskrivningen av dessa konsekvenser i tidigare propositioner (prop. 2019/20:172 s. 38– 40 och prop. 2020/21:79 s. 88 och 89). Flera remissinstanser, däribland Fastighetsägarna, Göteborgs kommun, Kammarrätten i Stockholm, Riksdagens ombudsmän, Småföretagarnas riksförbund, Sveriges kristna råd, Sveriges advokatsamfund och Visita efterfrågar en uppdaterad och närmare konsekvensanalys som bl.a. tar hänsyn till att de negativa konsekvenserna för enskilda, företag och civilsamhället sannolikt förändras och i många fall förvärras över tid. Även Företagarna, Jönköpings kommun,

Som beskrivs i promemorian påverkas länsstyrelsernas kostnader och verksamhetsförutsättningar av i vilken utsträckning som regeringen och myndigheter använder de bemyndiganden som finns i lagen. Det är möjligt att det meddelas föreskrifter som medför tillsynsarbete som inte ryms inom befintliga anslagsramar. De ökade kostnaderna för länsstyrelsernas tillsynsverksamhet kan därför behöva hanteras inom ramen för de rutiner som gäller för budgetprocessen.

Även förslaget om fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen kan komma att medföra konsekvenser för kommuner, regioner, länsstyrelser, Folkhälsomyndigheten, Polismyndigheten och allmänna förvaltningsdomstolar. Konsekvenserna för dessa aktörer redovisas i s. 38–40 och regeringen gör fortsatt samma bedömning. I promemorian beräknas kommunernas kostnader för tillsynsarbetet under de fyra månader som lagen förlängs uppgå till ca 60 miljoner kronor och länsstyrelsernas kostnader till ca 1,2 miljoner kronor. Möjligheten att meddela föreskrifter om att serveringsställen ska hållas stängda eller få begränsade öppettider bedöms inte i sig medföra några konsekvenser (jfr. prop. 2020/21:79 s. 88 och 89). Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Umeå kommun och Åre kommun framhåller att en förlängning av den tillfälliga lagen om smittskyddsåtgärder på serveringsställen medför ökade kostnader för kommunerna och efterfrågar full ersättning för arbetet. Åre kommun ser att behovet av ersättning vid förlängningen är det fyrdubbla jämfört med den faktiska ersättning som tidigare betalts ut. SKR påpekar att ersättningen till kommuner måste bestämmas och betalas ut i god tid innan förlängningsperioden samt utan särskild rekvisition.

Regeringen noterar remissinstansernas synpunkter och avser att följa hur kostnader för kommuner och länsstyrelser utvecklas under förlängningsperioden. Regeringen noterar även att SKR har uppfattat uppgifterna i promemorian som att kommunernas kostnader för förlängningsperioden beräknas minska, vilket inte stämmer. Även för förlängningen 1 juni–30 september 2021 beräknades kommunernas kostnader för tillsynsarbetet till 60 miljoner kronor (se s. 14).

Länsstyrelserna och kommunerna har ett väl upparbetat samarbete med smittskyddsläkarna i regionerna kring den lokala hanteringen av pandemin. Förslagen bedöms därför inte medföra några ekonomiska konsekvenser för regionerna.

6.4Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen

Under den tidsperiod som förlängningen avser kommer kommunerna att ha ett fortsatt tillsynsansvar i fråga om krav på smittskyddsåtgärder som meddelas med stöd av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Verksamheter som kommuner och regioner bedriver kan komma att åläggas krav på smittskyddsåtgärder med stöd av covid-19- lagen. Detta har inverkan på den kommunala självstyrelsen. Eftersom

Bilaga 1Sammanfattning av promemorian Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (S2021/03267)

Bilaga 2Promemorians lagförslag

Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, som gäller till utgången av september 20211 , dels att lagen ska fortsätta att gälla till utgången av januari 2022, dels att punkt 3 i ikraftträdande-och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt

3.Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för ärenden eller mål som har inletts före utgången av september 2021.

Föreslagen lydelse

3.Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för ärenden eller mål som har inletts före upphävandet.

Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19

Härigenom föreskrivs att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, som gäller till utgången av september 2021, ska fortsätta att gälla till utgången av januari 2022.

Förslag till lag om ändring i lagen (2021:6) om ändring i ordningslagen (1993:1617)

Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2021:6) om ändring i ordningslagen (1993:1617) ska ha följande lydelse.