Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå för att underlätta för utlänningar som omfattas av den lagen att beviljas permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Regeringen föreslår att

• tiden som en utlänning har på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden och kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning efter att ha fullföljt sin utbildning ska förlängas från sex till tolv månader,
• studiemedel för halvtidsstudier ska kunna beaktas när man bedömer om försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är uppfyllt,
• en viss form av subventionerad anställning, en så kallad yrkesintroduktionsanställning, ska kunna ligga till grund för permanent

uppehållstillstånd.

Förslagen lämnas mot bakgrund av det skärpta arbetsmarknadsläge som har uppstått till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:755) om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå dels att 5 a § ska upphöra att gälla, dels att 4 och 5 §§ ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.1 Föreslagen lydelse

4 §

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 d–16 g §§ eller 16 i § den lagen eller enligt 1 eller 2 § ska, om utbildningen fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning.

5 §1

En arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§, ska senast månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjades underrätta Skatteverket om anställningen. Detsamma ska gälla för en arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram.

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten

att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § den lagen och under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram, eller en utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§ ska, såvida inte något annat följer av 6 §, när tiden för det tillståndet har löpt ut, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon har en anställning som har anmälts enligt första stycket och som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detsamma ska gälla för en utlänning som kan försörja sig genom inkomster från näringsverksamhet.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket ska också beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket får beviljas en utlänning som inte har fyllt 25 år endast om han eller hon har fullföljt en a)gymnasieutbildning eller motsvarande, b)yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram igymnasieskolan, eller c)sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga och om underrättelse till Skatteverket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har fattats före ikraftträdandet.

3Ärendet och dess beredning

Den pågående spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har bl.a. lett till ett skärpt arbetsmarknadsläge med stigande arbetslöshet som följd. Det får därmed antas ha blivit väsentligt svårare än tidigare för de utlänningar som omfattas av det tillfälliga regelverket om uppehållstillstånd som för närvarande gäller i Sverige att kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Med anledning av detta är det angeläget att överväga åtgärder för att snarast anpassa regelverket till arbetsmarknadsläget.

Inom Justitiedepartementet har ett utkast till lagrådsremiss utarbetats. Utkastet har remissbehandlats. En sammanfattning av utkastets innehåll finns i bilaga 1 och utkastets lagförslag finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 och remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2021/00574).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 18 mars 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 8. Regeringen följer Lagrådets synpunkter.

4Det tillfälliga regelverket om uppehållstillstånd

fullföljd utbildning. Den 1 juli 2018 infördes i gymnasieregelverket en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga som fått, eller annars skulle få, ett beslut om utvisning.

tillsvidareanställningar. Även en tidsbegränsad anställning bör dock kunna anses varaktig om det handlar om en anställning som ska pågå under en längre tid (prop. 2015/16:174 s. 60–61).

Migrationsverket har i ett rättsligt ställningstagande (RS/017/2020) uttalat att det inte bör vara aktuellt att bevilja permanent uppehållstillstånd på grund av en anställning som är avsedd att vara under kortare tid än två år framåt från beslutstillfället och anställningen måste vara påbörjad vid beslutstillfället. Enligt ställningstagandet kan en provanställning ligga till grund för ett permanent uppehållstillstånd, om anställningen efter en bedömning i det enskilda fallet kan anses varaktig. I ställningstagandet har Migrationsverket också uttalat att om den åberopade anställningen är en subventionerad anställning ska ansökan avslås.

När den tillfälliga lagen upphör att gälla, den 20 juli 2021, träder lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå i kraft. Lagen är tidsbegränsad och innebär bl.a. att det, en viss tid efter att den tillfälliga lagen har upphört att gälla, finns möjlighet att beviljas uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå, uppehållstillstånd för fortsatta studier, uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning och permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Bestämmelserna om detta motsvarar bestämmelserna i den tillfälliga lagen. Möjligheten till permanent uppehållstillstånd är dock begränsad för personer som har haft uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter eller verkställighetshinder, och vars uppehållstillstånd har tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen men inte enligt gymnasieregelverket. För att dessa ska omfattas av möjligheten till permanent uppehållstillstånd krävs att de har studerat på ett introduktionsprogram under den tillfälliga lagens giltighetstid.

5Det finns skäl att vidta åtgärder med anledning av covid-19

Regeringens bedömning: Det finns skäl att tillfälligt underlätta för utlänningar som omfattas av det tillfälliga regelverket om uppehållstillstånd som för närvarande gäller i Sverige att kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning.

Utkastets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i

Värmlands län, Svenska kyrkan och Sveriges advokatsamfund, delar eller har inte några synpunkter på bedömningen. Några remissinstanser, bl.a. Eskilstuna kommun och Svenska Röda Korset, ifrågasätter varför det endast föreslås åtgärder för denna målgrupp. Ett flertal remissinstanser, bl.a. Malmö kommun och Migrationsverket, betonar vikten av förutsebarhet och tydlighet i regelverket och bl.a. Örkelljunga kommun och Förvaltningsrätten i Göteborg framför att förslagen gör regelverket ännu mer komplicerat.

Skälen för regeringens bedömning: Begränsningsåtgärder och beteendeförändringar för att minska smittspridningen av det nya coronaviruset har haft betydande konsekvenser för den ekonomiska aktiviteten i Sverige och i omvärlden. Samtidigt har flera åtgärder vidtagits för att dämpa de ekonomiska effekterna (se till exempel prop. 2019/20:181 och prop. 2020/21:83). Arbetsmarknaden har påverkats tydligt med en stigande arbetslöshet och minskad sysselsättning 2020. I regeringens senaste prognos från april 2021 bedöms läget på arbetsmarknaden fortsatt vara mycket allvarligt även om det har skett en viss återhämtning under fjärde kvartalet 2020. Regeringen bedömer dock att återhämtningen kommer att pausas under första halvåret 2021, för att därefter återupptas när restriktioner kan lättas och aktiviteten i ekonomin ökar. Återhämtningen kommer dock att ta tid och osäkerheten kring utvecklingen framöver är stor.

Det ansträngda läget på arbetsmarknaden till följd av utbrottet av covid- 19 kan antas ha gjort det väsentligt svårare för utlänningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Det innebär sämre möjligheter för utlänningar att få en sådan anställning som kan ligga till grund för permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Situationen kan också antas ha försvårat för utlänningar att få inkomster från näringsverksamhet. I förlängningen kan det innebära att fler utlänningar förlorar sin rätt att vistas i Sverige. Det gäller bl.a. de utlänningar som omfattas av gymnasieregelverket. Regeringen anser att det mot denna bakgrund finns skäl att tillfälligt underlätta för utlänningar som omfattas av det tillfälliga regelverket om uppehållstillstånd som för närvarande gäller i Sverige att kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Bland andra Eskilstuna kommun ifrågasätter om det är rimligt att ta fram särskilda insatser för endast vissa grupper när den rådande pandemin påverkar alla människor i Sverige. Regeringen vill betona att många andra åtgärder har vidtagits för jobb, anställda och arbetssökande med anledning av spridningen av covid-19.

6Tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden ska förlängas till tolv månader

Regeringens förslag: Uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning ska gälla i tolv månader efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller tolv månader efter den dag en sammanhållen yrkesutbildning inom vuxenutbildningen eller en liknande utbildning inom gymnasieskolans introduktionsprogram har avslutats i enlighet med en individuell studieplan.

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning enligt den tillfälliga lagen ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning enligt lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.

En utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning innan den föreslagna ändringen träder i kraft bör kunna beviljas ett nytt sådant uppehållstillstånd för tiden efter att det nuvarande tillståndet löpt ut och därigenom få sammanlagt tolv månader på sig att etablera sig på arbetsmarknaden. I utkastet bedömdes att det inte behövdes någon ytterligare ändring i bestämmelsen om uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning för att möjliggöra detta. Med anledning av vad Migrationsverket och Förvaltningsrätten i Stockholm framför anser dock regeringen att denna möjlighet bör förtydligas i lagtext genom att det anges att även en utlänning som har haft ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning enligt 16 i § den tillfälliga lagen ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning enligt lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.

7Försörjningskravet ska delvis kunna uppfyllas med studiemedel

Regeringens förslag: Permanent uppehållstillstånd ska beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid.

Utkastets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Borås kommun,

Sveriges advokatsamfund och Svenska kyrkan, välkomnar eller tillstyrker förslaget. Ett antal remissinstanser, bl.a. Förvaltningsrätten i Luleå, Motala kommun och Svenska kyrkan, anser att det bör tydliggöras vad som krävs för att försörjningskravet ska anses uppfyllt. Migrationsverket framför att det kan finnas behov av att förtydliga om det ska finnas ett krav på att studiemedel ska ha börjat betalas ut. Örkelljunga kommun betonar vikten av att studierna fullföljs och menar att regelverket behöver innefatta någon form av uppföljning. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ifrågasätter förslagets ändamålsenlighet och möjligheterna att få ett arbete som medför varaktig försörjning parallellt med halvtidsstudierna. Centrala studiestödsnämnden (CSN) framför att reglerna om fribeloppet bör beaktas.

Skälen för regeringens förslag: För att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd vid försörjning krävs enligt nuvarande regelverk att utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet eller en kombination av dessa. Reglerna innebär en positiv drivkraft för att komma i arbete och skaffa egen försörjning. Att utlänningar kommer in i arbetslivet och skaffar egen försörjning innebär stora vinster för integrationen (prop. 2015/16:174 s. 58). Samtidigt är det också positivt för integrationen om utlänningar väljer att studera. Studier kan underlätta för utlänningar att etablera sig på arbetsmarknaden och skaffa sig en egen försörjning. Den som studerar på till exempel högskola, universitet, kommunal vuxenutbildning eller yrkeshögskola kan få

Regeringen anser däremot inte att det är nödvändigt att studiemedel har börjat utbetalas.

Som framförs av CSN finns regler om inkomstprövning och det så kallade fribeloppet. Reglerna innebär bl.a. att om en studerande har inkomster över ett visst belopp så påverkar det i vilken omfattning eller om studiemedel kan beviljas (3 kap. 16–22 §§ studiestödslagen). Till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 är fribeloppet tillfälligt slopat till och med första halvåret 2021. Regeringen har beaktat reglerna om inkomstprövning och fribeloppet vid utformningen av förslaget.

8En yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd

Regeringens förslag: En yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd vid försörjning.

Utkastets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Hultsfreds kommun, Länsstyrelsen i Värmlands län och Borås kommun, välkomnar eller tillstyrker förslaget. Örkelljunga kommun motsätter sig förslaget och framför att subventionerade anställningar många gånger inte leder vidare till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Flera remissinstanser, bl.a. Förvaltningsrätten i Luleå, Malmö kommun och Svenska kyrkan, anser att det behöver förtydligas hur de föreslagna reglerna ska tillämpas och Sveriges advokatsamfund framför att det finns en uppenbar risk att förslaget inte uppfyller sitt syfte. Bland andra Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset och Asylrättscentrum anser att fler subventionerade anställningar, t.ex. lönebidragsanställningar, bör kunna utgöra grund för permanent uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen framför att utkastets förslag till lagtext kan missuppfattas och tolkas så att även andra anställningsstöd ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande ordning kan subventionerade anställningar inte utgöra grund för permanent uppehållstillstånd vid försörjning (prop. 2015/16:174 s. 60 och Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/017/2020). Med hänsyn till det skärpta läget på arbetsmarknaden till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 finns det anledning att överväga att under en begränsad period göra ett undantag från detta. Det finns flera olika subventionerade anställningar som bl.a. skiljer sig i fråga om målgrupp och vilka villkor som behöver vara uppfyllda för att stöd till arbetsgivaren ska lämnas. Vissa stöd lämnas först efter en arbetsmarknadspolitisk bedömning medan andra inte kräver en sådan bedömning utan lämnas om arbetsgivaren och den anställde uppfyller villkoren för stödet. Regeringen anser att om det ska göras ett undantag bör det göras i förhållande till

tillsvidareanställning om den inte avbryts av någon av parterna dessförinnan skulle exempelvis efter en bedömning i det enskilda fallet kunna uppfylla kravet på varaktighet. Även om det kan antas att det endast är ett begränsat antal yrkesintroduktionsanställningar som kommer att uppfylla kravet på varaktighet bedömer regeringen att förslaget kan underlätta för vissa att kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd.

Regeringen anser inte, till skillnad från bl.a. Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset och Asylrättscentrum, att andra subventionerade anställningar bör kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Arbetsförmedlingen framför att utkastets förslag till lagtext kan missuppfattas och tolkas så att även andra anställningsstöd ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd. Regeringen föreslog därför i lagrådsremissen att huvudregeln att subventionerade anställningar inte kan utgöra grund för permanent uppehållstillstånd skulle framgå av lagtexten. I lagrådsremissen föreslogs också att huvudregeln skulle kvarstå även efter det att bestämmelsen som gör det möjligt att låta en yrkesintroduktionsanställning ligga till grund för permanent uppehållstillstånd upphör att gälla. Enligt Lagrådet är det inte lämpligt att föra in huvudregeln i lagstiftningen på detta sätt. I lagrådsremisser som tagits fram under brådska efter en kort remisstid på grund av sjukdomen covid-19 bör det enligt Lagrådet inte föreslås regler som blir permanenta. Lagrådet framför också att tillämpningsområdet för huvudregeln inte utretts närmare eller kommenterats och att övriga remissinstanser inte haft möjlighet att yttra sig över förslaget i denna del. Lagrådet anser vidare att det inte krävs att huvudregeln införs för att tillgodose Arbetsförmedlingens synpunkter. Det är enligt Lagrådet tillräckligt att tydliggöra i författningskommentaren att bestämmelsen inte påverkar andra subventionerade anställningar utan enbart innebär att en yrkesintroduktionsanställning kan ligga till grund för permanent uppehållstillstånd, om övriga förutsättningar för ett sådant uppehållstillstånd är uppfyllda. Lagrådet föreslår därför att bestämmelsen formuleras på samma sätt som i utkastet till lagrådsremiss. Vid en förnyad bedömning och med beaktande av Lagrådets synpunkter anser regeringen att lagtexten bör utformas i enlighet med förslaget i utkastet till lagrådsremiss.

9Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 20 juli 2021 och upphöra att gälla vid utgången av juni 2023.

Lagändringarna ska fortsätta att gälla för överklagande av beslut som har fattats före utgången av juni 2023.

Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser till de regler som föreslås träda i kraft den 20 juli 2021.

Utkastets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Asylrättscentrum och Svenska kyrkan ifrågasätter att lagändringarna ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2023.

Asylrättscentrum, Svenska kyrkan och Sveriges advokatsamfund anser att de föreslagna åtgärderna även bör omfatta utlänningar vars tid för etablering på arbetsmarknaden har löpt ut när förslagen träder i kraft. Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Med beaktande av den tid som kan antas behövas för den fortsatta beredningen av ärendet bör tidpunkten för ikraftträdande bestämmas till den 20 juli 2021, dvs. samma tidpunkt som den tillfälliga lagen upphör att gälla och lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå träder i kraft. Ändringarna bör därmed införas i lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.

Asylrättscentrum, Svenska kyrkan och Sveriges advokatsamfund anser att de föreslagna åtgärderna även bör omfatta utlänningar vars tid för etablering på arbetsmarknaden har löpt ut när förslagen träder i kraft. Enligt huvudregeln ska lagändringarna tillämpas vid prövning som sker från den dag då de träder i kraft och regeringen anser inte att det finns något behov av övergångsbestämmelser. Det är upp till de rättstillämpande myndigheterna att tillämpa regelverket utifrån gällande rätt. En utlänning som inte har ett giltigt uppehållstillstånd eller annan rätt att vistas i Sverige ska som utgångspunkt lämna landet. Regeringens avsikt är inte att ändra den ordningen.

Syftet med de föreslagna lagändringarna är att lindra konsekvenserna av den rådande pandemin och de bör därför gälla under en begränsad tid. Som anges ovan bedömer regeringen att arbetslösheten kommer att vara på en hög nivå under första halvåret 2021, för att sedan minska långsamt när restriktioner lättas och aktiviteten i ekonomin ökar. Regeringen bedömer dock att återhämtningen kommer att ta tid och att osäkerheten är stor. Arbetslösheten bedöms vara högre i slutet av 2022 än vad den var före pandemin. Med hänsyn till detta anser regeringen, till skillnad från Asylrättscentrum och Svenska kyrkan, att det är rimligt att låta bestämmelserna gälla till utgången av det första halvåret 2023. De föreslagna bestämmelserna bör dock fortsätta att gälla även efter denna tidpunkt för överklagande av beslut som har fattats före utgången av juni 2023.

Bland andra Asylrättscentrum och Malmö kommun betonar vikten av att berörda informeras om förslagen. Ett antal remissinstanser, bl.a. SKR,

komplettera förordningens bestämmelser med en rätt till ersättning även för vissa utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd enligt lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.

Fler män än kvinnor har uppehållstillstånd som har beviljats eller tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen och kan komma i fråga för uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning eller permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Förslagen bedöms därför omfatta fler män än kvinnor.

11Författningskommentar

11.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:755) om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

4 § En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 d–16 g §§ eller 16 i § den lagen eller enligt 1 eller 2 § ska, om utbildningen fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning.

Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i tolv månader efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller tolv månader efter den dag en sådan yrkesinriktad utbildning eller en sådan sammanhållen yrkesutbildning som avses i 1 § första stycket 2 b och c har avslutats i enlighet med en individuell studieplan.

beviljas ett nytt uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning för tiden efter att det nuvarande tillståndet löpt ut och därigenom få sammanlagt tolv månader på sig att etablera sig på arbetsmarknaden.

5 § En arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§, ska senast månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjades underrätta Skatteverket om anställningen. Detsamma ska gälla för en arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram.

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § den lagen och under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram, eller en utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§ ska, såvida inte något annat följer av 6 §, när tiden för det tillståndet har löpt ut, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon har en anställning som har anmälts enligt första stycket och som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detsamma ska gälla för en utlänning som kan försörja sig genom inkomster från näringsverksamhet.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket ska också beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket får beviljas en utlänning som inte har fyllt 25 år endast om han eller hon har fullföljt en a)gymnasieutbildning eller motsvarande, b)yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller c)sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga och om underrättelse till Skatteverket.

I paragrafen finns bestämmelser om permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Övervägandena finns i avsnitt 7.

I tredje stycket, som är nytt, anges att uppehållstillstånd enligt andra stycket också ska beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid. Detta innebär ett avsteg från huvudregeln att utlänningen ska kunna försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet eller en kombination av dessa (prop. 2015/16:174 s. 60). Endast studiemedel för halvtidsstudier kan beaktas. Om en utlänning får studiemedel för mer än halvtidsstudier kan studiemedel för halvtidsstudier beaktas, men inte mer än det. För att försörjningskravet ska vara uppfyllt krävs fortfarande att sökanden har inkomster från anställning eller näringsverksamhet eller en kombination av dessa. Som följer av andra stycket ska, om det är fråga om inkomster från anställning, anställningen ha anmälts till Skatteverket och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor får inte vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. För att kunna beviljas ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning krävs att utlänningens försörjningsförmåga kan antas bestå en längre tid (prop. 2015/16:174 s. 60–61). Det krävs därmed att utlänningen kan förväntas bedriva studier och få studiemedel under en längre tid. Den omständigheten att utlänningen kommer att göra vissa uppehåll i studierna, till exempel under sommarmånaderna, innebär dock inte i sig att försörjningskravet inte är uppfyllt. Det avgörande är om utlänningen har inkomster som innebär att han eller hon inte behöver försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). För att bedöma detta krävs att man gör en sammantagen bedömning av hans eller hennes ekonomiska situation. Det är en framåtsyftande bedömning som ska göras. Om utlänningen kan uppvisa exempelvis antagningsbesked till en utbildning som ger rätt till studiemedel och som ska pågå en längre tid och beslut från Centrala studiestödsnämnden (CSN) om att studiemedel har beviljats kan man vid en sådan framåtsyftande bedömning utgå från att utlänningen kommer vara fortsatt berättigad till studiemedel om det inte finns några omständigheter som talar i motsatt riktning. För att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd ska studierna ha påbörjats. Det är däremot inte nödvändigt att studiemedel har börjat utbetalas.

11.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

5 a § En yrkesintroduktionsanställning kan ligga till grund för permanent uppehållstillstånd enligt 5 §.

uppehållstillstånd är uppfyllda, bl.a. att anställningen har anmälts till Skatteverket enligt 5 § första stycket och att anställningsvillkoren inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Sistnämnda förutsättning kan givetvis vara uppfylld även om lönenivån, i enlighet med reglerna i förordningen om stöd för yrkesintroduktionsanställningar, är lägre för yrkesintroduktionsanställningen än för en anställning utan utbildning eller handledning.

11.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

4 § En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 d–16 g §§ eller 16 i § den lagen eller enligt 1 eller 2 § ska, om utbildningen fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning.

för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detsamma ska gälla för en utlänning som kan försörja sig genom inkomster från näringsverksamhet.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket får beviljas en utlänning som inte har fyllt 25 år endast om han eller hon har fullföljt en a)gymnasieutbildning eller motsvarande, b)yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller c)sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga och om underrättelse till Skatteverket.

I paragrafen finns bestämmelser om permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Genom ändringen tas det tredje stycket bort och därmed möjligheten att uppfylla försörjningskravet med en kombination av inkomster från anställning eller näringsverksamhet och studiemedel för studier på halvtid.

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:755) om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå i stället för lydelsen enligt lagen (2018:755) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2018:755 Föreslagen lydelse

4 §

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 d–16 g §§ den lagen eller enligt 1 eller 2 § ska, om utbildningen fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning.

5 §

En arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§, ska senast månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjades underrätta Skatteverket om anställningen. Detsamma ska gälla för en arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram.

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten