Propositionens huvudsakliga innehåll

För att tillgodose intresset av insyn i ärenden om stöd vid korttidsarbete föreslås att sekretess inte ska gälla beslut om stöd i ärende enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

Förslaget innebär att offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ändras. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021. Beslut om stöd som avser ansökningar som kommit in före den 22 oktober 2020 föreslås dock omfattas av undantaget från sekretess först fr.o.m. den 21 oktober 2021.

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

2Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 28 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

28 kap.

12 §

Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.

Sekretessen gäller inte beslut om stöd i ärende enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för beslut om stöd som avser ansökningar som kommit in före den 22 oktober 2020.

3Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Undantag från sekretess för vissa beslut som rör stöd vid korttidsarbete tagits fram. Förslaget i promemorian innebär att sekretess inte ska gälla beslut om stöd i ärende enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2020/04215).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 11 mars 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

I förhållande till lagrådsremissen har en mindre redaktionell ändring gjorts.

4Rättslig reglering

4.1Regleringen av stöd vid korttidsarbete

(prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229). Lagändringarna trädde i kraft den 29 mars 2021.

4.2Sekretessregleringen i ärenden om stöd vid korttidsarbete

Enligt 28 kap. 11 § offentlighets-och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ärende om bl.a. anställningsfrämjande åtgärder. För att tillgodose intresset av insyn i de ärenden som bestämmelsen omfattar föreskrivs att sekretessen inte gäller beslut i ärende (andra stycket).

Enligt 28 kap. 12 § OSL gäller sekretess bl.a. i ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om en enskilds affärs-och driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada. Sekretessen gäller således även här med ett omvänt skaderekvisit, dvs. det råder presumtion för sekretess. Bestämmelsen avser att skydda i allt väsentligt företag i deras egenskap av arbetsgivare, även om också fysiska personer omfattas. Det sagda framgår av att det i bestämmelsen anges affärs-eller driftförhållanden. På så sätt skiljer sig bestämmelsen från 28 kap. 11 § OSL som gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden. En annan skillnad är att det i 28 kap.

12 § inte finns någon bestämmelse om att sekretessen inte gäller beslut i ärende.

Med begreppet skada i 28 kap. 12 § OSL menas ekonomisk skada och med enskild menas både fysiska och juridiska personer. Begreppet affärs-eller driftförhållanden är relativt vidsträckt och innefattar i princip det som ligger inom ramen för en affärsverksamhet (prop. 1979/80:2 Del A s. 79, 83, 144–145 och 226). En affärsverksamhet kan föreligga även om verksamheten har begränsad omfattning och det inte finns något egentligt vinstsyfte (HFD 2015 ref. 11). Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, såsom rekryteringsstöd, lönebidrag m.m. har ansetts omfattas av bestämmelsen (se RÅ 1996 ref. 79).

Regeringen bedömde i samband med införandet av lagen om stöd vid korttidsarbete att 28 kap. 11 och 12 §§ OSL kan tillämpas på ärenden om stöd vid korttidsarbete. Ett omvänt skaderekvisit ansågs vara en lämplig avvägning mellan skyddsintresset och insynsintresset när det gäller uppgifter enligt regelverket om korttidsarbete. De aktuella sekretessbestämmelserna inskränker inte rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap.

1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Även i detta avseende bedömde regeringen att regleringen var ändamålsenlig i förhållande till sådana uppgifter som kan antas förekomma i ärenden om korttidsarbete (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.11). Vid införandet av det nya, kompletterande systemet för stöd vid korttidsarbete ansåg regeringen att det saknades anledning att göra någon annan bedömning. Några ytterligare sekretessbestämmelser ansågs således inte behövas (prop. 2019/20:132 s. 68). Samma bedömning gjordes avseende ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttids-arbete. Några ytterligare sekretessbestämmelser ansågs alltså inte heller behövas vid införandet av sådan ersättning (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24 avsnitt 4.7.7).

tillräcklig mån genom att uppgifterna kan begäras ut ur ärendet, där omvänt skaderekvisit enligt bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ OSL kommer att gälla (jfr Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.11).

Efter att det nya systemet för stöd vid korttidsarbete trätt i kraft den 7 april 2020 har sekretessen i sådana ärenden prövats i domstol vid flera tillfällen. Ett fall avsåg Tillväxtverkets beslut att avslå en begäran om att få ta del av en förteckning över vilka bolag som ansökt om stöd vid korttidsarbete. Beslutet överklagades till Kammarrätten i Stockholm som i en dom den 5 juni 2020 (mål nr 3073-20) avslog överklagandet. Kammarrätten anförde bl.a. att redan information om att en arbetsgivare har ansökt om stöd vid korttidsarbete är en sådan uppgift om enskilds affärs-eller driftförhållanden som kan omfattas av sekretess. Kammarrätten gjorde vidare bedömningen att det inte stod klart att de begärda uppgifterna kunde lämnas ut utan att de enskilda arbetsgivarna lider skada, varför uppgifterna omfattades av sekretess enligt 28 kap. 12 § OSL. Kammarrätten i Stockholm meddelade samma dag en dom i en annan fråga där samma bedömning gjordes av en begäran om att få ut uppgiften om huruvida en viss arbetsgivare fått stöd vid korttidsarbete. Kammarrättens förstnämnda dom överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som den 16 juli 2020 beslutade att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 3147-20). Samma bedömning har gjorts i flera kammarrättsavgöranden. För närvarande saknas således möjlighet för allmänheten att få insyn i hur regleringen om stöd om korttidsarbete tillämpas av handläggande myndighet i enskilda ärenden. Det kan dock tilläggas att om myndighetens beslut i fråga om t.ex. rätten till stöd överklagas till förvaltningsdomstol blir uppgiften om att en arbetsgivare har ansökt om stöd som regel offentlig.

5Undantag från sekretess för beslut om stöd vid korttidsarbete

Regeringens förslag: Sekretess ska inte gälla beslut om stöd i ärende enligt lagen om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Det stora flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inte några synpunkter på förslaget. Bland dessa finns Arbetsförmedlingen, Förvaltningsrätten i Stockholm, Handelsanställdas förbund, IF Metall, Kammarrätten i Stockholm, Svenska Journalistförbundet, Sveriges advokatsamfund, Tillväxtverket och TU Medier i Sverige.

Skatteverket har inga synpunkter på promemorians författningsförslag i förhållande till de beslut om stöd vid korttidsarbete som fattas av Tillväxtverket. Enligt Skatteverket krävs dock ytterligare regeländring för det fall att Skatteverket handlägger ärendena för att besluten ska vara undantagna från sekretess hos Skatteverket. Svenska Journalistförbundet och TU Medier i Sverige anser att förslaget inte är tillräckligt långtgående. För att tillgodose insynsintresset förordar de att uppgifter som ligger till grund för beslut om stöd vid korttidsarbete och övriga beslut i ärenden om stöd vid korttidsarbete i stället för att som i dag omfattas av ett omvänt skaderekvisit (dvs. sekretess som huvudregel), enbart ska skyddas av ett rakt skaderekvisit (dvs. offentlighet som huvudregel). Även Tjänstemännens centralorganisation (TCO) ifrågasätter om fler undantag från sekretess kunde varit motiverade. Arbetsförmedlingen anser att behovet av insyn även gäller Arbetsförmedlingens beslut om anställningsstöd.

Svenskt Näringsliv anser att eventuella undantag från sekretess avseende uppgifter om driften i företag behöver föregås av en mer ordentlig konsekvensanalys av på vilket sätt och i vilken omfattning förslaget riskerar att skada företag. Industriarbetsgivarna och Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM), som yttrar sig tillsammans, avstyrker förslaget i avsaknad av en utförlig och mer nyanserad konsekvensanalys. De anser att stor försiktighet måste iakttas när uppgifter om affärs- och driftförhållanden i företag undantas från sekretess. Regelrådet anser att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen

vilken sekretess gäller i ärenden enligt regleringen om stöd vid korttidsarbete i 28 kap. 12 § OSL.

Arbetsförmedlingen anser att behovet av insyn också gäller Arbetsförmedlingens beslut om anställningsstöd som inte omfattas av något undantag från sekretess för beslut enligt 28 kap. 12 § OSL. Det saknas dock beredningsunderlag för att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga denna fråga.

Undantaget från sekretessen enligt 28 kap. 12 § OSL föreslås omfatta beslut om stöd i ärenden enligt lagen om stöd vid korttidsarbete och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Sådana föreskrifter finns i den tillhörande förordningen och i förordningen om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete. Bestämmelsen bör lämpligen införas i 28 kap. 12 § OSL. Regeringen bedömer dock att det även krävs att ett motsvarande undantag från sekretess införs i bilagan till OSF för att besluten inte heller ska komma att omfattas av sekretess enligt 30 kap. 23 § OSL som gäller för stödverksamhet hos Tillväxtverket.

Det undantag från sekretess som föreslås omfattar även beslut om stöd som fattas av Skatteverket

Skatteverket anser att den föreslagna ändringen i 28 kap. 12 § OSL inte får avsedd effekt för beslut om stöd vid korttidsarbete som fattas av Skatteverket, vid en aktivering enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete. Vid dessa förhållanden bedömer Skatteverket, till skillnad från den bedömning som görs i promemorian, att det uppkommer en regelkonkurrens mellan sekretessen i 28 kap. 12 § och databassekretessen i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL. Eftersom denna databassekretess är absolut har den enligt Skatteverket företräde framför den svagare sekretessen i 28 kap. 12 § OSL (jfr 7 kap. 3 § OSL). Eftersom det tillägg som föreslås i 28 kap. 12 § OSL om undantag från sekretess för vissa beslut inte gäller i förhållande till databassekretessen i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL, menar Skatteverket att besluten inte kommer att vara undantagna från sekretess hos Skatteverket. Skatteverket grundar sin bedömning av databassekretessens räckvidd bl.a. på Högsta förvaltningsdomstolens uttalanden i avgörandet HFD 2020 ref. 36.

Enligt 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL gäller absolut sekretess i verksamhet som avser förande av och uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen. I samband med införandet av det ursprungliga systemet för stöd vid korttidsarbete gjorde regeringen bedömningen att insynsintresset vad gäller de uppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete som läggs in i databasen får anses tillgodosett i tillräcklig mån genom att uppgifterna kan begäras ut ur ärendet, där omvänt skaderekvisit enligt bl.a. bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ OSL kommer att gälla (jfr Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.11). Regeringen har uttalat sig på motsvarande sätt vad gäller de uppgifter i borgenärsärenden enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter som läggs in i beskattningsdatabasen (prop. 2006/07:99 s. 35). Det finns således stöd i förarbetena för att databassekretessen inte ska tillämpas när en uppgift används i en annan del av Skatteverkets verksamhet – dvs. i verksamhet som avser ärendehantering och som omfattas av sekretessbestämmelser med skaderekvisit som avviker från den absoluta databassekretessen. Enligt regeringen kan slutsatsen att de angivna förarbetsuttalandena saknar giltighet inte dras av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i HFD 2020 ref. 36. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande rör uppgifter på ett skattekonto och har, såvitt framgår, inte samband med något särskilt ärende.

Regeringens uppfattning är därmed att det inte finns någon konkurrens mellan den nu föreslagna lydelsen av 28 kap. 12 § OSL och bestämmelsen om databassekretess i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL, som kan aktualiseras för det fall Skatteverket är handläggande myndighet för stödet. Någon ytterligare bestämmelse än den föreslagna lagändringen i 28 kap. OSL krävs därför inte för att säkerställa att beslut i ärenden om korttidsstöd inte omfattas av sekretess hos Skatteverket.

Regelrådet, Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna och IKEM har synpunkter på konsekvensanalysen. Synpunkterna behandlas i avsnitt 8 som innehåller en mer utförlig konsekvensanalys där det främst tydliggörs hur förslaget påverkar företag.

Lagförslag

Förslaget medför en ändring i 28 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen.

6Personuppgiftsbehandling

dataskyddsförordning, och lagen (2018:218) med kompletterande bestäm-melser till EU:s dataskyddsförordning. Detsamma gäller Skatteverket vars hantering av det ursprungliga systemet för stöd vid korttidsarbete dessutom omfattas av lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.10).

tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske hos Tillväxtverket och Skatteverket med anledning av förslaget. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling.

7Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Ändringen ska träda i kraft den 1 augusti 2021. En övergångsbestämmelse införs som innebär att äldre bestämmelser fortfarande gäller för beslut om stöd som avser ansökningar som kommit in före den 22 oktober 2020. Övergångsbestämmelsen ska dock upphöra att gälla den 21 oktober 2021.

Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens. I promemorian föreslås att lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2021. Promemorian innehåller inte några övergångsbestämmelser.

Remissinstanserna: Akademikerförbundet SSR, TCO, Svenska Journalistförbundet och TU Medier i Sverige, anser att ikraftträdandet bör tidigareläggas.

Sveriges advokatsamfund konstaterar att frånvaron av övergångsbestämmelser kommer medföra att allmänheten kan få insyn i sådana beslut om stöd vid korttidsarbete som Tillväxtverket fattat även innan lagförslaget trätt i kraft. Det innebär att uppgifter om att en arbetsgivare fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter – vilka i dag är skyddade av sekretess – kommer bli offentliga. Enligt advokatsamfundet kan sådana uppgifter vara potentiellt skadliga för den som ansökt om stödet och det kan också vara så att den som ansökt om stöd räknat med att uppgifterna inte ska bli offentliga med hänsyn till hur lagstiftningen i dag är utformad. Advokatsamfundet anser dock att detta får betraktas som godtagbart med hänsyn till insynsintresset enligt de skäl som anges i promemorian. Även Hotell- och restaurangfacket ställer sig positivt till att lagändringen även ska gälla för beslut fattade före den 1 juli 2021 då merparten av besluten om korttidsstöd har fattats före detta datum.

Industriarbetsgivarna och IKEM avstyrker promemorians bedömning att det inte behövs några övergångsbestämmelser och framhåller bl.a. att en ordning med retroaktiv verkan medför en beaktansvärd risk för att tilltron till systemet för stöd vid korttidsarbete urholkas och att Sverige blir ett mindre attraktivt land för beslut om t.ex. etableringar och investeringar. Svenskt Näringsliv anför att även om det inte finns något formellt förbud mot retroaktiv lagstiftning på detta område bör utgångspunkten vara att förutsättningarna för företagen inte ändras i efterhand. Om lagstiftaren vidhåller att beslut om stöd för korttidsarbete ska vara offentliga och det med retroaktiv verkan är ett alternativt förfaringssätt att beslut fattade före ikraftträdandet blir offentliga vid en tidpunkt längre fram. I övrigt invänder ingen remissinstans mot förslaget eller yttrar sig särskilt över bedömningen i promemorian.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser i likhet med remissinstanserna att det är viktigt att den föreslagna ändringen i offentlighets- och sekretesslagslagen kan träda i kraft så snart som möjligt för att möjliggöra för allmänheten att få insyn i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Det tidigast möjliga datumet bedöms nu vara den 1 augusti 2021. Lagändringen föreslås därför träda i kraft detta datum.

Det finns inget principiellt förbud mot att lagändringen gäller även de beslut som Tillväxtverket fattat innan lagändringen trätt i kraft. Det blir också följden om några särskilda övergångsbestämmelser inte införs. Allmänna rättssäkerhetsöverväganden och de ansökande företagens intresse av förutsebarhet kan dock som flera remissinstanser är inne på tala emot att uppgifter om att en arbetsgivare fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter – vilka i dag är skyddade av sekretess – ska bli offentliga. Som redovisats tidigare kan sådana uppgifter vara potentiellt skadliga för den som ansökt om stödet. Den som ansökt om stöd kan som bl.a. Sveriges advokatsamfund framhåller ha räknat med att uppgifterna inte ska bli offentliga med hänsyn till hur lagstiftningen i dag är utformad. Samtidigt bedöms insynsintresset vara särskilt starkt när det gäller de beslut om stöd vid korttidsarbete som fattas under den pågående pandemin då betydande belopp hittills har betalats ut till ett mycket stort antal företag. Regeringen anser mot denna bakgrund, liksom advokatsamfundet, att det får anses godtagbart att förslaget även gäller de beslut som Tillväxtverket fattat innan lagändringen trätt i kraft.

Som Svenskt Näringsliv anför är dock ett alternativ att införa övergångsbestämmelser som innebär att beslut som har fattats före ikraftträdandet blir offentliga vid en tidpunkt längre fram. Promemorian med förslaget om undantag från sekretess offentliggjordes i samband med remittering den 21 oktober 2020. Företag som därefter har ansökt om stöd har därmed kunnat förutse att beslut som Tillväxtverket fattat innan lagändringen trätt i kraft kommer att kunna bli offentliga. Dessa företag har således haft möjlighet att göra ett medvetet val, till skillnad från de företag som ansökt om stöd innan promemorian offentliggjordes. Regeringen anser därför att det bör införas en övergångsbestämmelse av det slag som Svenskt Näringsliv förordar för företag som ansökt om stöd före den 22 oktober 2020. Regeringen föreslår att övergångsbestämmelsen utformas på så sätt att beslut om stöd som avser ansökningar som kommit in före den 22 oktober 2020, omfattas av undantaget från sekretess först fr.o.m. den 21 oktober 2021. Förslaget säkerställer att det kommer ha gått minst ett år sedan berörda företag ansökte om stöd till den tidpunkt då beslut, som innehåller en bedömning av om de fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, blir offentliga. Den tid som då kommer att ha gått bedöms innebära att ett offentliggörande av beslutet är mindre skadligt för företaget.

godkännande för stöd vid korttidsarbete om myndigheten bedömt att en arbetsgivare har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. Att sådana uppgifter blir offentliga kan potentiellt vara till skada för företaget i den mån det kan ge fördelar för företagets konkurrenter. Det kan därmed även påverka konkurrensförhållanden för företag. I avsnitt 5 konstateras vidare att förslaget inte i sig påverkar sekretesskyddet för anställda hos en arbetsgivare som är föremål för ett beslut om stöd vid korttidsarbete, men att det indirekt kan påverka detta sekretesskydd i vissa speciella situationer.

Industriarbetsgivarna och IKEM efterfrågar en analys av hur förslaget riskerar att påverka svenska företags konkurrenskraft sett till hur motsvarande regler i viktiga konkurrentländer är utformade. Svenskt Näringsliv påpekar att den pågående ekonomiska krisen kan komma att bidra till fientliga övertaganden av företag och att en offentlig uppgift om att ett företag befinner sig i allvarliga ekonomiska svårigheter i en sådan situation kan vara känslig och utnyttjas av förvärvare. Betydelsen av de potentiellt negativa effekterna av förslaget i enskilda fall är svårbedömd, men en samlad bedömning är att det generellt sett har begränsade effekter, särskilt mot bakgrund av den nuvarande ekonomiska krisen som slagit brett mot ekonomin och tydligt medfört negativa effekter för specifika branscher. Det är vidare svårt och inte alltid helt rättvisande att jämföra de svenska reglerna med konkurrentländer och om förslaget faktiskt har en effekt på svenska företags konkurrenskraft så torde den sammantaget vara liten. Regeringen vidhåller sammanfattningsvis att de negativa effekterna av förslaget för företag och enskilda utgör en godtagbar konsekvens med hänsyn till insynsintresset.

Förslaget bedöms inte innebära att särskild hänsyn behöver tas till små företag vid utformningen av undantaget från sekretess. Detta eftersom det föreslagna undantaget är generellt och bedöms påverka företag på liknande sätt oavsett storlek.

Förslaget bedöms inte påverka företagens tidsåtgång och kostnader förknippat med stöd vid korttidsarbete. Företagen bedöms inte heller påverkas i andra hänseenden än vad som beskrivs i konsekvensanalysen.

Effekter för Tillväxtverket och Skatteverket

Det kan väntas att Tillväxtverket kommer att få ett stort antal förfrågningar om utlämnande av de beslut som har fattats under pandemin i ärenden om stöd vid korttidsarbete efter att de författningsändringar som föreslås i denna promemoria har trätt i kraft. Tillväxtverket anser att myndigheten måste tillskjutas resurser för att kunna klara av denna hantering. Tillväxtverket har tillförts extra resurser för 2021 med anledning av myndighetens hantering av regelverket om stöd vid korttidsarbete (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182 och prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229). Några ytterligare medel för det nu aktuella förslaget bedöms inte behöva tillföras. Även för det fall det ursprungliga system för stöd vid korttidsarbete som Skatteverket är handläggande myndighet för aktiveras av regeringen, ryms kostnaden för att hantera begäranden om utlämnande inom befintliga ramar.

I nuläget är det endast Tillväxtverket som hanterar och informerar om stöd vid korttidsarbete. Utöver myndighetens vanliga informationsinsatser bedöms det inte finnas behov av ytterligare särskilda informationsinsatser med anledning av det aktuella förslaget.

Effekter för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

Förslaget, som innebär att allmänheten och massmedierna ges möjlighet till insyn i och granskning av hur lagen om stöd vid korttidsarbete tillämpas av handläggande myndighet i enskilda ärenden, bedöms i viss mån kunna bidra till att motverka fusk och brottslighet som riktar sig mot det aktuella stödet.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.

Övriga effekter

Förslaget bedöms inte medföra några offentligfinansiella effekter eller påverka offentlig sektor, sysselsättning, miljön, den ekonomiska jämställdheten, jämlikhet, integration eller inkomstfördelning.

9Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i offentlighets-och sekretesslagen (2009:400)

28kap.

12§

Paragrafen reglerar sekretess för uppgifter om en enskilds affärs-och driftförhållanden i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om andra anställningsfrämjande åtgärder, däribland ärenden enligt regleringen om stöd vid korttidsarbete.

I ett nytt andra stycke införs en bestämmelse som innebär att sekretessen enligt första stycket inte gäller beslut om stöd i ärende enligt lagen (2013:848) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Undantaget från sekretessen är tillämpligt både när Skatteverket är handläggande myndighet för stöd efter aktivering enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete och när Tillväxtverket är handläggande myndighet för stöd efter godkännande enligt 5 a §. Beslut om stöd enligt bestämmelsen omfattar såväl beslut om godkännande för stöd vid korttidsarbete som beslut om preliminärt och slutligt stöd samt beslut om återkrav av stöd. Undantaget från sekretessen omfattar dock inte beslut som fattas under handläggningen av ett ärende om stöd vid korttidsarbete såsom t.ex. beslut om förelägganden och beslut om kontrollbesök.

Den 1 januari 2021 trädde nya regler i kraft som innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete och som anordnar kompetensinsatser, även ska kunna få ersättning för kostnader för sådana insatser (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Ersättningen för kompetensinsatser är inte ett nytt separat stöd utan en ny valfri del i stödet vid korttidsarbete. Undantaget från sekretess omfattar därmed även ett beslut om sådan ersättning. Avsikten är att ersättning för kompetensinsatser ska hanteras enligt samma principer som gäller för stödet vid korttidsarbete i övrigt (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24 avsnitt 4.7). På samma sätt som gäller för stödet i övrigt omfattar dock undantaget från sekretessen inte beslut som fattas under handläggningen av ett ärende.

Föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen om stöd vid korttidsarbete finns i förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete och förordningen (2020:1249) om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete, vilka bl.a. innehåller bestämmelser om återkrav.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringen träder enligt punkt 1 i kraft den 1 augusti 2021.

Enligt punkt 2 ska äldre bestämmelser fortsätta att gälla för beslut om stöd som avser ansökningar som kommit in före den 22 oktober 2020. Bestämmelsen innebär att vissa beslut om stöd i ärende enligt lagen (2013:848) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, även efter ikraftträdandet fortsättningsvis omfattas av sekretess. De beslut som omfattas är sådana som avser ansökningar om stöd som har kommit in före den 22 oktober 2020. Besluten kan avse godkännande för stöd vid korttidsarbete, beslut om preliminärt och slutligt stöd samt beslut om återkrav av stöd vid korttidsarbete. Bestämmelsen upphävs den 21 oktober 2021 genom lagförslag 2.2. Därefter kommer samtliga beslut om stöd att omfattas av undantaget i 28 kap. 12 § andra stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund,

Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Ygeman, Linde,

Ekström, Dahlgren, Lindhagen, Nordmark, Olsson Fridh

Föredragande: statsrådet Andersson

Regeringen beslutar proposition Undantag från sekretess för beslut om stöd vid korttidsarbete