Prop. 2020/21:12

Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 september 2020

Stefan Löfven

Anders Ygeman (Infrastrukturdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen finns ett förslag till en ny lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet som syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i nätet.

Lagen gäller nätföretag som har ett s.k. outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015 och innebär att Energimarknadsinspektionen ska besluta att ett sådant företag har ett särskilt investeringsutrymme.

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

2Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens syfte och tillämpningsområde

1 § Denna lag syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i elnätet.

Lagen ska tillämpas i fråga om investeringar som en nätkoncessionsha- vare gör under tillsynsperioderna 2020–2023 och 2024–2027.

Ordförklaringar

2 § I denna lag avses med redovisningsenhet den nätverksamhet som omfattas av en viss intäktsram.

Övriga ord och uttryck som används i lagen har samma innebörd som i ellagen (1997:857).

Särskilt investeringsutrymme 3 § Nätmyndigheten ska efter ansökan av nätkoncessionshavaren besluta

om ett särskilt investeringsutrymme för en redovisningsenhet och tillsynsperiod, om

1. intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019 har ökats med tillämpning av 5 kap. 20 § ellagen (1997:857) i dess lydelse före den 1 januari 2019 eller nätkoncessionshavaren fått uppbära ett sådant belopp som avses i 5 kap. 29 § ellagen under tillsynsperioden 2016–2019 enligt ett beslut av nätmyndigheten, och
2. nätkoncessionshavarens intäkter från nätverksamheten under tillsynsperioden 2016–2019 har varit mindre än intäktsramen med tillägg av det belopp som nätmyndigheten kan ha beslutat enligt 5 kap. 29 § ellagen.

4 § En ansökan om särskilt investeringsutrymme ska ges in till nätmyndigheten före utgången av den tillsynsperiod som ansökan avser.

Om det hos nätmyndigheten eller allmän förvaltningsdomstol pågår en prövning i fråga om tillämpningen av 5 kap. 29 § ellagen (1997:857) när det gäller ett underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019 får en ansökan, som gäller särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2020–2023, inte prövas i sak innan ärendet eller målet har avgjorts och avgörandet har fått laga kraft.

5 § Det särskilda investeringsutrymmet för tillsynsperioden 2020–2023 ska motsvara intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019, i förekommande fall med tillägg av det belopp som nätkoncessionshavaren fått upp-bära under tillsynsperioden 2016–2019 enligt ett beslut enligt 5 kap. 29 § ellagen (1997:857), med avdrag för

1. nätkoncessionshavarens intäkter från nätverksamheten under tillsynsperioden 2016–2019, inbegripet belopp som inte ska anses vara intäkter från nätverksamheten enligt 5 kap. 29 § andra stycket ellagen, och
2. belopp som nätkoncessionshavaren under tillsynsperioden 2020–2023 får uppbära från nätverksamheten enligt ett beslut enligt 5 kap. 29 § ellagen.

Det särskilda investeringsutrymmet för tillsynsperioden 2024–2027 ska motsvara det särskilda investeringsutrymmet för tillsynsperioden 2020– 2023 med avdrag för investeringsbelopp som har ökat intäktsramen för den tillsynsperioden enligt 6 §.

Ökning av intäktsramen med ett investeringsbelopp

6 § Om en nätkoncessionshavare har ett särskilt investeringsutrymme för en redovisningsenhet, ska nätmyndigheten vid omprövning enligt 5 kap. 22 § ellagen (1997:857) öka intäktsramen med ett särskilt belopp (investeringsbelopp) för tillsynsperioden efter ansökan av nätkoncessionshavaren.

Ökningen får inte vara större än

1. det särskilda investeringsutrymmet för den tillsynsperiod som omprövningen avser, eller
2. nätkoncessionshavarens investeringar i redovisningsenheten under tillsynsperioden.

7 § En ansökan om ökning av intäktsramen enligt 6 § ska ges in till nätmyndigheten inom tre månader efter utgången av den tillsynsperiod som ansökan avser.

8 § En nätkoncessionshavares samlade investeringsbelopp ska beräknas så att beloppen motsvarar 75 procent av nätkoncessionshavarens investeringar under en tillsynsperiod i samtliga redovisningsenheter med särskilt investeringsutrymme, sedan avdrag gjorts från investeringarna med belopp som motsvarar

1. en procent av redovisningsenheternas samlade kapitalbas, och
2. anslutningsavgifter enligt 4 kap. 9 a och 9 b §§ ellagen (1997:857). Om en nätkoncessionshavare har fler än en redovisningsenhet med sär-

skilt investeringsutrymme, ska investeringsbeloppen fördelas mellan redovisningsenheterna på det sätt som nätkoncessionshavaren anger, i den utsträckning en sådan fördelning är förenlig med 6 § andra stycket.

Underskott för tillsynsperioden 2020–2023

9 § Om de samlade intäkterna från en redovisningsenhet med särskilt investeringsutrymme under tillsynsperioden 2020–2023 har varit mindre än intäktsramen med tillägg av det belopp som nätkoncessionshavaren kan ha fått uppbära under tillsynsperioden enligt ett beslut enligt 5 kap. 29 § ellagen (1997:857), ska nätmyndigheten besluta att intäktsramen för tillsynsperioden 2024–2027 ska ökas med ett belopp som motsvarar underskottet.

3Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 5 december 2019 propositionen Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012– 2015 (prop. 2019/20:53). I propositionen föreslog regeringen att ett nät- företag inte ska kunna tillgodoräknas flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen (1997:857) om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter utgången av tillsyns- perioden 2016–2019. Regeringen förklarade i propositionen att den avsåg att återkomma med ett författningsförslag som ger ett särskilt investerings- utrymme till nätföretag som har outnyttjade underskott.

Riksdagen antog regeringens förslag den 19 februari 2020 (bet. 2019/20:NU9 punkt 1, rskr. 2019/20:167). Lagändringen trädde i kraft den 1 april 2020. I ett tillkännagivande uppmanade riksdagen regeringen att återkomma med det aviserade författningsförslaget senast i september 2020 (bet. 2019/20:NU9 punkt 2, rskr. 2019/20:167).

Frågan om en särskild ordning för att hantera underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015 behandlas i en promemoria som tagits fram i Regeringskansliet. Promemorians lagförslag finns i bi- laga 1. Förslaget har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans- erna finns i bilaga 2. Remissvaren och en sammanställning av svaren finns tillgängliga i Infrastrukturdepartementet (dnr I2020/00462/E).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. I förhållande till lagrådsremis- sen har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

4Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012–2015

I 5 kap. ellagen finns bestämmelser om intäktsram för nätverksamhet. Bestämmelserna innebär att nätmyndigheten (Energimarknadsinspektionen) ska göra en förhandsprövning av elnätsföretagens intäkter från nätverksamheten. Förhandsprövningen innebär att de samlade intäkter som en nätkoncessionshavare (ett nätföretag) högst får uppbära från nätverksamheten under en tillsynsperiod ska rymmas inom en intäktsram. Intäkterna består främst av nätavgifter. Tillsynsperioden är normalt fyra år.

Bestämmelserna fick sin nuvarande lydelse sedan riksdagen antagit regeringens förslag i propositionen Elmarknadsfrågor (prop. 2017/18:237). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019.

Den ändring i ellagen som trädde i kraft den 1 april 2020 innebär att nätföretag som har ett underskott från tillsynsperioden 2012–2015 inte kan utnyttja underskottet enligt de nya bestämmelserna om avvikelser från intäktsramen (prop. 2019/20:53).

5Särskilda drivkrafter för investeringar i elnätet

Regeringens förslag: En lag om särskilt investeringsutrymme för elnäts- verksamhet ska införas för att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföre- tag att göra investeringar som ökar kapaciteten i elnätet.

Nätkoncessionshavare som har s.k. outnyttjade underskott i förhål- lande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015 ska få möjlighet att utnyttja underskotten.

Lagen ska tillämpas i fråga om investeringar som en nätkoncessions- havare gör under tillsynsperioderna 2020–2023 och 2024–2027.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Lokalkraft Sverige anser att begränsningen till att investeringsutrymmet bara får användas till investeringar under åren 2020–2027 är för långtgående. Statens energimyndighet är positiv till syftet med förslaget men kan se att ett antal villkor måste uppfyllas. Bo- stadsrätterna, Energimarknadsinspektionen, Fastighetsägarna Sverige, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Konkurrensverket, Lantbrukar- nas Riksförbund, Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet (SKGS), Svenska Elnätsupproret, Sveriges Allmännytta, Sveriges Energiföreningars Riks- organisation (SERO), Umeå universitet, Villaägarnas Riksförbund, en pri- vatperson och Riksbyggen avstyrker förslaget. Invändningar som framförs är bl.a. att förhandsregleringen av nätavgifterna redan är utformad så att nätföretagen får avkastning på nyttiga investeringar och att förslaget inte är förenligt med en förutsägbar elnätsreglering.

Skälen för regeringens förslag

Incitament att investera i ett robust elsystem

Sverige behöver ett robust elsystem, som ger svenska företag möjlighet att växa och ger elnätskunderna rimliga avgifter. Därför pågår ett ständigt arbete för att förbättra elmarknadens funktion, bl.a. genom att hantera flask- halsar i elnätet och se till att det finns tillräckligt med lokal effekt. En ökad elektrifiering av samhället är en viktig komponent i omställningen till netto- nollutsläpp i transportsektorn och industrin. Investeringar i ökad kapacitet är motiverade bl.a. av behovet att kunna klara av framtida effekthöjningar.

Investeringar i elnäten kan dessutom bidra till att Sverige uppnår den ener- gipolitiska målsättningen att elproduktionen ska vara 100 procent förnybar

2040.

Det finns alltså ett stort behov av investeringar. Några remissinstanser framhåller att förhandsregleringen av nätavgifterna är utformad så att nät- företagen får avkastning på nyttiga investeringar. Regeringen bedömer emellertid att det är motiverat att under en begränsad tid skapa ytterligare

incitament att investera i nya ledningar och ny teknik för att öka effekten i elnäten.

Enligt SKGS beror den kapacitetsbrist som förslaget är tänkt att åtgärda främst på kapacitetsbrist i transmissionsnätet, som Affärsverket svenska kraftnät ansvarar för. Investeringar behövs emellertid enligt regeringens bedömning även på lokal- och regionnätsnivå.

Möjlighet att utnyttja s.k. outnyttjade underskott

Ett stort antal nätföretag har ett s.k. outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015. En möjlighet att använda underskottet kan vara ett alternativ till att finansiera investeringar genom lån eller tillskott från ägare. Finansiering blir då billigare för företaget. En möjlighet att utnyttja underskottet i förening med krav på investeringar kan alltså skapa de ytterligare incitament som nämns ovan.

Några remissinstanser har invändningar mot att förslaget gör det möjligt för nätföretagen att använda outnyttjade underskott och ifrågasätter bl.a. om detta är förenligt med en förutsägbar elnätsreglering. Villaägarnas Riksförbund och en privatperson anser att de outnyttjade underskotten grundar sig på att regleringsmodellen för tillsynsperioden 2012–2015 baserades på felaktiga premisser när det gällde beräkningen av kapitalkostnader.

Som regeringen konstaterar i propositionen Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012–2015 (prop. 2019/20:53) kan förhållandena när det gäller nätföretag som har ett outnyttjat underskott anses vara så speciella att det finns skäl att överväga en särskild ordning för att hantera underskottet (s. 10). Att regelverket har ändrats när det gäller beräkningen av kapitalkostnader föranleder inte någon annan bedömning.

Det sagda innebär inte att regeringen ser skäl att överge de ursprungliga intentionerna bakom bestämmelserna om avvikelser från intäktsramen. Om nätföretagen får möjlighet att utnyttja underskott som är hänförliga till tillsynsperioden 2012–2015, bör möjligheten vara knuten till villkor om att intäkterna ska användas till de investeringar i elnäten som krävs för att möta växande behov när det gäller kapacitet, leveranssäkerhet och efterfrågeflexibilitet.

Regeringen föreslår alltså att de nätföretag som har s.k. outnyttjade underskott ska få möjlighet att utnyttja underskotten. När det gäller den närmare utformningen av incitamenten att investera i näten finns överväganden och förslag i avsnitt 7.2.

Intäkterna bör användas till investeringar under 2020–2027

En förutsättning för att utnyttja ett outnyttjat underskott bör vara att intäkterna används till investeringar under tillsynsperioderna 2020–2023 och 2024–2027. De berörda nätföretagen får på så sätt särskilda drivkrafter att förstärka och utveckla sina nät, eftersom finansieringen av investeringarna underlättas och investeringarna måste göras under en begränsad tid. Att nätföretagen får två tillsynsperioder på sig innebär dessutom att det finns incitament till större och mer komplicerade projekt, som tar tid att förbereda och genomföra, och att risken för onödiga eller onödigt dyra investeringar i elnätet minskar.

Berörda nätföretag

Nätföretag med outnyttjade underskott är dels företag vars intäktsram be- räknas enligt övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1448) om ändring i ellagen (1997:857) när de nya bestämmelserna om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter utgången av tillsyns- perioden 2016–2019, dels företag som under den tillsynsperioden haft rätt att uppbära ett sådant belopp som avses i 5 kap. 29 § ellagen. Sådana nät- företag bör därför ges ett särskilt investeringsutrymme, om de inte har haft möjlighet att utnyttja hela underskottet under tillsynsperioden 2016–2019.

En särskild lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet

Det särskilda investeringsutrymmet ska alltså vara knutet till investeringar som görs under en begränsad tid. Förslaget har dessutom tillkommit som en speciallösning för att hantera outnyttjade underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015. Det är därför lämpligt att regleringen införs i en lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverk- samhet snarare än genom ändringar i ellagen.

Som framgår ovan bör lagen gälla investeringar som görs under 2020– 2027. Det är dock svårt att i förväg avgöra hur länge lagens bestämmelser kommer att behöva tillämpas med hänsyn till bl.a. att det särskilda inve- steringsutrymmet har betydelse för tillämpningen av 5 kap. ellagen (se sär- skilt avsnitt 7.1 och 7.3). Lagen om särskilt investeringsutrymme för el- nätsverksamhet bör alltså gälla tills vidare.

6Särskilt investeringsutrymme

6.1Elnätsföretag som har särskilt investeringsutrymme

Regeringens förslag: Nätmyndigheten ska efter ansökan av nätkoncessionshavaren besluta om ett särskilt investeringsutrymme för en redovisningsenhet och tillsynsperiod, om

–intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019 har ökats med tillämpning av äldre bestämmelser om avvikelser från intäktsramen eller nätkoncessionshavaren under den tillsynsperioden fått uppbära ett belopp från nätverksamheten enligt gällande bestämmelser om underskott i förhållande till intäktsramen, och

–nätkoncessionshavarens intäkter från nätverksamheten under tillsynsperioden 2016–2019 har varit mindre än intäktsramen med tillägg av det belopp som nätmyndigheten kan ha beslutat.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorians förslag tas det inte hänsyn till att Energimarknadsinspektionen i vissa fall kan tillämpa nya bestämmelser när det gäller underskott iförhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga synpunkter. Energiföretagen Sverige och Vattenfall Eldistribu-tion AB påpekar att bestämmelsen bör formuleras om för att hantera situationen att ett nätföretag får sitt tilläggsbeslut för 2016–2019 efter det att de gällande bestämmelserna har trätt i kraft.

Skälen för regeringens förslag: För att ett nätföretag med ett s.k. outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012– 2015 ska få möjlighet att utnyttja underskottet bör Energimarknadsinspektionen besluta om ett särskilt investeringsutrymme för företaget.

Ett nätföretag kan ha ett s.k. outnyttjat underskott om företagets intäktsram för tillsynsperioden 2016–2019 har ökats med tillämpning av äldre bestämmelser om avvikelser från intäktsramen eller om Energimarknadsinspektionen har beslutat att företaget under den tillsynsperioden fått uppbära ett belopp enligt 5 kap. 29 § ellagen i dess lydelse från och med den 1 januari 2019. Den sistnämnda situationen uppkommer i fall där det inte finns förutsättningar att besluta om hanteringen av underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015 förrän efter utgången av 2018.

För att ett nätföretag ska ha ett outnyttjat underskott krävs dessutom att företaget inte haft möjlighet att utnyttja hela underskottet under tillsynsperioden 2016–2019. Intäkterna har alltså varit mindre än intäktsramen för perioden eller summan av intäktsramen och det belopp som beslutats enligt 5 kap. 29 § första stycket ellagen.

Ett nätföretags samlade nätverksamhet kan omfattas av flera intäktsramar, exempelvis om företaget har både regionledningar och lokalnät. Det särskilda investeringsutrymmet är ett komplement till intäktsramen. Om nätföretaget har flera intäktsramar, bör det alltså bestämmas ett särskilt investeringsutrymme för den nätverksamhet som omfattas av en viss intäktsram (redovisningsenhet). Dessutom bör det särskilda investeringsutrymmet bestämmas för en tillsynsperiod. Som en följd av det som anges i avsnitt 5 bör Energimarknadsinspektionen bestämma särskilda investeringsutrymmen för tillsynsperioderna 2020–2023 och 2024–2027.

6.2Ansökan om särskilt investeringsutrymme

Regeringens förslag: En ansökan om särskilt investeringsutrymme ska ges in till nätmyndigheten före utgången av den tillsynsperiod som an- sökan avser.

Om det hos nätmyndigheten eller allmän förvaltningsdomstol pågår en prövning i fråga om tillämpningen av bestämmelserna om underskott i förhållande till intäktsramen när det gäller ett underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019, ska en ansökan, som gäller särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2020–2023, inte få prövas i sak innan ärendet eller målet har avgjorts och avgöran- det har fått laga kraft.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Enligt promemorians förslag är det en förutsättning för att Energimark- nadsinspektionen ska bifalla en ansökan om särskilt investeringsutrymme att ett beslut i fråga om underskott i förhållande till intäktsramen för till- synsperioden 2016–2019 har fått laga kraft.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga synpunkter. Energiföretagen Sverige anser att det bör övervägas

6.3Beräkningen av det särskilda investeringsutrymmet

Regeringens förslag: Det särskilda investeringsutrymmet för tillsynsperioden 2020–2023 ska motsvara intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019, i förekommande fall med tillägg av det belopp som nätkoncessionshavaren fått uppbära under tillsynsperioden 2016–2019 enligt ett beslut enligt ellagens bestämmelser om underskott i förhållande till intäktsramen, med avdrag för

–nätkoncessionshavarens intäkter från nätverksamheten under den tillsynsperioden, och

–belopp som nätkoncessionshavaren under tillsynsperioden 2020– 2023 får uppbära från nätverksamheten enligt ett beslut enligt bestämmelserna om underskott i förhållande till intäktsramen.

Det särskilda investeringsutrymmet för tillsynsperioden 2024–2027 ska motsvara det särskilda investeringsutrymmet för tillsynsperioden 2020–2023 med avdrag för investeringsbelopp som har ökat intäktsramen för den perioden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om hur ett särskilt investeringsutrymme ska beräknas.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorians förslag tas det inte hänsyn till att Energimarknadsinspektionen i vissa fall kan tillämpa nya bestämmelser när det gäller underskott iförhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga synpunkter. Energiföretagen Sverige anser att det är viktigt att ett underskott enligt 5 kap. 29 § ellagen fortfarande kan tillgodoräknas nätföretaget och inte kvittas bort mot investeringsutrymmet. Elinorr anser att investeringsutrymmet för tillsynsperioden 2024–2027 ska beräknas utifrån samma metodik som tillämpas för tillsynsperioden 2020–2023, så att underskottet från 2012–2015 reduceras med de verkliga intäkter som nätföretaget utnyttjat och inte det beräknade beloppet.

Skälen för regeringens förslag

Särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2020–2023

Det särskilda investeringsutrymmet ska motsvara det s.k. outnyttjade underskottet i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015.

Underskottet kan redan, med tillämpning av äldre bestämmelser, ha ökat intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019. Enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1448) om ändring i ellagen (1997:857) ska Energimarknadsinspektionen emellertid inte beakta den ökningen vid tillämpningen av de nya bestämmelserna i 5 kap. 29 § ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen när det gäller tillsynsperioden 2016– 2019 (jfr prop. 2019/20:53). Nätföretaget kompenseras alltså inte för det outnyttjade underskottet i det sammanhanget.

Som framgår ovan kan nätföretaget även ha ett outnyttjat underskott om

Energimarknadsinspektionen har beslutat att företaget under tillsynsperio-

7Investeringsbelopp

		Investeringsbelopp
			7.1	Ökning av intäktsramen med ett
		investeringsbelopp

Regeringens förslag: Om en nätkoncessionshavare har ett särskilt investeringsutrymme för en redovisningsenhet, ska nätmyndigheten vid omprövning av intäktsramen efter tillsynsperioden öka ramen med ett särskilt belopp (investeringsbelopp) för tillsynsperioden efter ansökan av nätkoncessionshavaren.

Ökningen av intäktsramen ska inte få vara större än

–det särskilda investeringsutrymmet för tillsynsperioden, eller

–nätkoncessionshavarens investeringar i redovisningsenheten under tillsynsperioden.

En ansökan om ökning av intäktsramen med ett investeringsbelopp ska ges in till nätmyndigheten inom tre månader efter utgången av den tillsynsperiod som ansökan avser.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Enligt promemorians förslag ska ökningen av intäktsramen inte få vara större än nätkoncessionshavarens investeringar i redovisningsenheten med avdrag för anslutningsavgifter. Promemorian innehåller inget förslag när det gäller ansökningstiden.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inga synpunkter. Energiföretagen Sverige, E.ON Sverige AB och Vattenfall Eldistribution AB anser att begränsningen till nätföretagets investeringar i redovisningsenheten bör utgå. Göteborg Energi AB anser att det är bättre att nätföretagen i samband med slutrapporteringen för tillsynsperioden 2020–2023 får möjlighet att ansöka om vilket investeringsbelopp som önskas. Energimarknadsinspektionen anser att det bör skrivas in i lagen att ansökan efter tillsynsperioden ska ges in senast den 31 mars och att det av ansökan bör framgå vilken procentuell fördelning mellan olika redovisningsenheter som nätföretaget vill ska ske.

Skälen för regeringens förslag

Ett särskilt investeringsbelopp

Syftet med det särskilda investeringsutrymmet är att de nätföretag som har s.k. outnyttjade underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperio- den 2012–2015 ska få möjlighet att utnyttja underskotten under förutsätt- ning att intäkterna används till investeringar (avsnitt 5). Frågan är då hur nätföretaget ska tillgodoräknas investeringarna.

Utan den övergångsbestämmelse som riksdagen har antagit i enlighet med regeringens förslag i propositionen Underskott i förhållande till elnäts- företagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012–2015 (prop. 2019/20:53) skulle ett outnyttjat underskott ”rullas över” till tillsynsperioden 2020– 2023, dvs. underskottet skulle göra det möjligt för nätföretaget att ha högre intäkter under den senare tillsynsperioden.

Mot denna bakgrund är det lämpligt att ett nätföretag, som har ett särskilt investeringsutrymme, får tillgodoräkna sig ett särskilt investeringsbelopp,

Enligt Energimarknadsinspektionens föreskrifter ska ett nätföretag senast tre månader efter tillsynsperiodens slut redovisa uppgifter som behövs för en omprövning enligt 5 kap. 22 § ellagen (EIFS 2019:1). Det är lämpligt att det i lagen anges att en ansökan om ökning av intäktsramen med ett investeringsbelopp ska ges in till Energimarknadsinspektionen inom samma tid.

I den utsträckning det behövs närmare föreskrifter om ansökans innehåll är det lämpligt att regeringen eller Energimarknadsinspektionen meddelar verkställighetsföreskrifter.

7.2Beräkningen av investeringsbelopp

Regeringens förslag: En nätkoncessionshavares samlade investeringsbelopp ska beräknas så att beloppen motsvarar 75 procent av nätkoncessionshavarens investeringar under en tillsynsperiod i samtliga redovisningsenheter med särskilt investeringsutrymme, sedan avdrag gjorts från investeringarna med belopp som motsvarar

–en procent av redovisningsenheternas samlade kapitalbas, och

–anslutningsavgifter.

Om en nätkoncessionshavare har fler än en redovisningsenhet med särskilt investeringsutrymme, ska investeringsbeloppen fördelas mellan redovisningsenheterna. Beloppen ska fördelas på det sätt som nätkoncessionshavaren anger, i den utsträckning en sådan fördelning är förenlig med de gränser som finns för att öka intäktsramen för en redovisningsenhet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om hur ett investeringsbelopp ska beräknas.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inga synpunkter.

Energimarknadsinspektionen, Konkurrensverket, SKGS, Umeå univer- sitet, Villaägarnas Riksförbund och en privatperson anser att kriterierna för att kunna få ta del av investeringsbeloppet är så låga att investeringarna kommer att rymmas inom nätföretagens nuvarande investeringsnivå. Energi- marknadsinspektionen, Konkurrensverket och en privatperson anser att gränsen på minst en procent av kapitalbasen bör höjas. Svenska Elnäts- upproret och en privatperson pekar på att 2,5 procent är normal förnyelse- takt vid 40 års avskrivningstid. Konkurrensverket, E.ON Sverige AB, Vatten- fall Eldistribution AB och en privatperson anser att det måste preciseras vad som innefattas i begreppet kapitalbas.

Energiföretagen Sverige och Vattenfall Eldistribution AB anser att det bör tydligare anges vilka anslutningsavgifter som avses. E.ON Sverige AB anför att någon nedsättning till följd av anslutningsavgifter inte bör göras. Energimarknadsinspektionen anser att det är rimligt att utgå från en net- toskuldsättningsgrad på cirka 50 procent i samband med bedömningen av hur stor del av investeringarna som görs med eget kapital.

Affärsverket svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen, SKGS och en privatperson anser att beräkningen av ett investeringsbelopp bör utgå från nätföretagets enskilda redovisningsenhet. Konkurrensverket anser att ytterligare intäktsramar enbart ska få utnyttjas för investeringar i den re-

dovisningsenhet som har genererat utrymmet. Energiföretagen Sverige an-för att det behöver klargöras hur fördelningen av de samlade investerings-beloppen ska göras på respektive enhet. E.ON Sverige AB anser att det råder viss otydlighet kring i vilken ansökan som nätföretag med flera redovisningsenheter ska meddela fördelning av investeringsbeloppen.

Lantbrukarnas Riksförbund och SKGS pekar på att förslaget inte inne- håller någon begränsning till investeringar som faktiskt skulle avhjälpa nå- gon kapacitetsbrist. Sveriges advokatsamfund anför att det bör klargöras ytterligare vilka typer av investeringar som berättigar till särskilt investe- ringsutrymme. En privatperson anser att förslaget bör riktas tydligare mot att överrullade medel används för kapacitetsökande nätförstärkningar. Statens energimyndighet anser att sådana krav bör övervägas.

Skälen för regeringens förslag

Vissa grundinvesteringar bör inte ingå i investeringsbeloppen

Nätföretagen är skyldiga att upprätthålla elnätens standard, vilket kräver kontinuerliga ny- och återinvesteringar i nätverksamheten. En utgångs- punkt för regeringens förslag är att sådana grundinvesteringar inte ska fi- nansieras genom det särskilda investeringsutrymmet.

Anslutningsavgifter

Ett nätföretag är skyldigt att på skäliga villkor ansluta en anläggning till elnätet (3 kap. 6 och 7 §§ ellagen). Anslutningsavgiften ska i normalfallet utformas så att nätföretagets skäliga kostnader för anslutningen täcks (4 kap. 9 a § ellagen). Den som önskar ansluta sig ska stå för de direkta mer- kostnader som anslutningen orsakar nätföretaget, dvs. betala den kundspe- cifika kostnaden för anslutningen. Kostnader som inte är kundspecifika får finansieras på annat sätt, t.ex. genom överföringsavgifterna, och på så sätt slås ut på övriga kunder.

Ökningen av intäktsramen med ett investeringsbelopp bör i princip gälla nätföretagets möjlighet att ta ut överföringsavgifter för att täcka kostnader för sådana investeringar som gagnar kunderna som kollektiv. De kundspe- cifika åtgärder som krävs för att ansluta en anläggning till elnätet måste dessutom förutsättas vara sådana investeringar som genomförs utan att nätföretaget behöver särskilda incitament. Det är därför rimligt att göra ett avdrag för avgifter som nätföretaget tar ut för att täcka den kundspecifika kostnaden för en anslutning.

Några remissinstanser anser att det behöver preciseras hur anslutnings- avgifterna ska beräknas. Detta kan vid behov regleras i förordning eller myndighetsföreskrifter (se nedan).

Investeringar som överstiger en procent av kapitalbasen

För att grundinvesteringarna inte ska finansieras genom det särskilda in- vesteringsutrymmet bör det finnas ett gränsvärde för vilka investeringar som ska läggas till grund för beräkningen av investeringsbelopp.

Några remissinstanser anser att gränsvärdet bör vara högre än enligt för- slaget med hänvisning till hur mycket nätföretagen redan investerar. Svenska Elnätsupproret och en privatperson pekar på att 2,5 procent är normal förnyelsetakt vid 40 års avskrivningstid. Investeringsgraden varie-

ringen bestämmer bör därför ha möjlighet att meddela ytterligare föreskrifter om hur ett investeringsbelopp ska beräknas.

7.3Avräkningsordningen

Regeringens förslag: När det gäller en nätverksamhet som i fråga om tillsynsperioden 2020–2023 har ett särskilt investeringsutrymme, ska ellagen inte tillämpas i fråga om ett underskott i förhållande till intäkts- ramen för den tillsynsperioden eller vid avstämning mot intäktsramen.

Om de samlade intäkterna från en redovisningsenhet med särskilt in- vesteringsutrymme under tillsynsperioden 2020–2023 har varit mindre än intäktsramen med tillägg av det belopp som nätkoncessionshavaren kan ha fått uppbära under tillsynsperioden enligt ett beslut enligt el- lagens bestämmelser om underskott i förhållande till intäktsramen, ska nätmyndigheten besluta att intäktsramen för tillsynsperioden 2024– 2027 ska ökas med ett belopp som motsvarar underskottet.

Promemorian innehåller inte något motsvarande förslag.

Remissinstanserna: Energimarknadsinspektionen anför att det är oklart hur kundernas nättariffer kommer att påverkas för tillsynsperioder efter 2027 och i vilken ordning ett outnyttjat intäktsutrymme från tidigare tillsynsperio- der ska avräknas i samband med avstämning efter tillsynsperioden. Energi- företagen Sverige, E.ON Sverige AB och Lokalkraft Sverige anser att det finns ett behov av att förtydliga hur ett särskilt investeringsutrymme och ett belopp som får tas ut utöver intäktsramen på grund av beslut enligt 5 kap. 29 § ellagen avseende underskott från tillsynsperioden 2016–2019 förhåller sig till varandra. Övriga remissinstanser berör inte frågan.

Skälen för regeringens förslag

Investeringsbeloppet bör inte kvittas mot ett underskott i förhållande till intäktsramen för 2016–2019 Flera remissinstanser tar upp avräkningsordningen, dvs. i vilken ordning ett nätföretag ska tillgodoräknas investeringsbeloppet och ett sådant belopp som Energimarknadsinspektionen beslutat enligt 5 kap. 29 § första stycket ellagen med anledning av att intäkterna från nätverksamheten under en tillsynsperiod varit mindre än intäktsramen. Så som promemorians förslag är utformat får frågan lösas med tillämpning av 5 kap. 29 § andra stycket ellagen.

Utan en särskild reglering kan en situation uppkomma där ett nätföretag inte får möjlighet att utnyttja ett underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015 på det sätt som anges i avsnitt 5. Det blir fallet om nätföretaget har tillerkänts ett särskilt belopp enligt 5 kap. 29 § första stycket ellagen med anledning av ett underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019 och intäkterna för tillsyns- perioden 2020–2023 inte överstiger intäktsramen för den sistnämnda till- synsperioden eller i vart fall är mindre än summan av intäktsramen och det särskilda beloppet. Som remissinstanserna påpekar finns ett behov av att förtydliga regleringen i denna del jämfört med promemorias förslag för att det särskilda investeringsutrymmet ska fungera som avsett.

En undantagsreglering för tillsynsperioden 2020–2023

Regleringen kan förtydligas genom att det införs särskilda bestämmelser om hanteringen av underskott i förhållande till intäktsramen för tillsyns- perioden 2020–2023 när det gäller redovisningsenheter med särskilt inves- teringsutrymme. I stället för att tillämpa 5 kap. 29 § ellagen bör Energi- marknadsinspektionen besluta om en ökning av intäktsramen för tillsyns- perioden 2024–2027. För att göra det möjligt att ”rulla över” ett kvarva- rande underskott från tillsynsperioden 2016–2019 bör ökningen motsvara ett underskott i förhållande till intäktsramen, i förekommande fall med tillägg av det belopp som nätföretaget haft rätt att uppbära enligt 5 kap. 29 § ellagen.

Regeringens förslag innebär inte någon särreglering när det gäller ett underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2024–2027. Ett sådant underskott ska hanteras enligt 5 kap. 29 § ellagen, vilket innebär att ett nätföretag inte kommer att kunna utnyttja ett underskott i förhål- lande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015 efter utgången av tillsynsperioden 2028–2031.

8Överlåtelse av nätkoncession och ändring av koncessionsgränser

Regeringens förslag: Om en nätkoncessionshavare överlåter en redovisningsenhet, ska det särskilda investeringsutrymme som gäller för enheten fortsätta att gälla efter överlåtelsen och den nya nätkoncessionshavaren träda i överlåtarens ställe.

Nätmyndigheten ska efter ansökan av nätkoncessionshavaren besluta om ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2024–2027 för en redovisningsenhet, trots att förutsättningar inte finns enligt det förslag som redovisas i avsnitt 6.1, om

–redovisningsenhetens kapitalbas under tillsynsperioden 2020–2023 har ökats genom ett förvärv av en nätkoncession eller en ändring av gränserna för en nätkoncession för område, och

–ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2020–2023 har beslutats för den redovisningsenhet vars kapitalbas har minskats som en följd av förvärvet eller gränsändringen.

I fråga om en redovisningsenhet som berörs av ett beslut om fördelning av intäktsramen i samband med överlåtelse av nätkoncession eller ändring av koncessionsgränser ska följande gälla. När nätmyndigheten beslutar om ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2024– 2027, ska det särskilda investeringsutrymme som skulle ha gällt om någon överlåtelse eller gränsändring inte ägt rum fördelas på samma sätt som intäktsramen. Någon fördelning ska inte göras, om den del av kapitalbasen som överlåtits eller är hänförlig till gränsändringen har liten betydelse för intäktsramens storlek.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Enligt promemorians förslag ska någon fördelning inte göras om den del

För redovisningsenheter som berörs av en överlåtelse eller gränsändring, som har föranlett en fördelning av intäktsramen, bör gälla att det särskilda investeringsutrymme som Energimarknadsinspektionen beslutar för till-synsperioden 2024–2027 ska motsvara redovisningsenhetens andel av det belopp som beräknas för tillsynsperioden enligt det förslag som redovisas i avsnitt 6.3. Beloppet bör fördelas på samma sätt som intäktsramen har fördelats.

Fördelning bör inte alltid ske

Det är möjligt att den del av kapitalbasen som omfattas av en överlåtelse eller en gränsändring är så liten att den inte får någon nämnvärd betydelse för de berörda nätföretagens kostnader eller nätkundernas avgifter. Att Energimarknadsinspektionen i en sådan situation ska pröva en fördelning av det särskilda investeringsutrymmet är förenat med merkostnader för myndigheten och nätföretagen utan någon motsvarande nytta för företagen eller kunderna. Någon fördelning bör alltså inte ske, om den del av kapitalbasen som har överlåtits eller är hänförlig till gränsändringen har liten betydelse för intäktsramens storlek.

9Överklagande och besluts giltighet

Regeringens förslag: Ett beslut av nätmyndigheten ska gälla omedelbart. Nätmyndighetens beslut ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga synpunkter.

Skälen för regeringens förslag

Ett beslut ska gälla trots att det överklagats

Ett beslut som Energimarknadsinspektionen meddelat i fråga om intäktsramens storlek enligt 5 kap. ellagen gäller omedelbart (5 kap. 32 § ellagen). I förarbetena till bestämmelsen anförs bl.a. att om ett sådant beslut överklagas kan den situationen uppkomma att frågan inte är slutligt avgjord ens under den efterföljande tillsynsperioden och att ett beslut har betydelse när nya beslut ska fattas i fråga om intäktsramen (prop. 2008/09:141 s. 57 och 165 och prop. 2017/18:237 s. 102).

Frågan om när ett beslut får verkställas regleras i 35 § förvaltningslagen (2017:900). Regeringen måste därför ta ställning till om de bestämmelserna ska gälla i fråga om beslut i frågor om särskilt investeringsutrymme. Ett beslut får enligt 35 § andra stycket förvaltningslagen alltid verkställas omedelbart, om beslutet gäller anställning av någon, om det gäller endast tillfälligt eller om kretsen av dem som har rätt att överklaga är så vid eller obestämd att det inte går att avgöra när överklagandetiden går ut. En myndighet får enligt 35 § tredje stycket även verkställa ett beslut omedelbart om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det.

Det är viktigt att det inte råder någon tvekan om att Energimarknadsinspektionens beslut i frågor om särskilt investeringsutrymme och ökning av intäktsramen med investeringsbelopp enligt lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet kan läggas till grund för de beslut som Energimarknadsinspektionen måste fatta senare, även om beslutet inte har fått laga kraft. Det går inte att utgå från att det i varje sådant fall finns sådana förutsättningar för omedelbar verkställighet som anges i 35 § andra och tredje styckena förvaltningslagen. Frågan bör alltså regleras särskilt i lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Den avvikande bestämmelsen har enligt 4 § förvaltningslagen företräde framför den lagen.

Överklagande till allmän förvaltningsdomstol

Beslut enligt lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet bör överklagas i samma ordning som andra beslut i frågor om intäktsramar. Energimarknadsinspektionens beslut bör alltså få överklagas till allmän förvaltningsdomstol, och det bör krävas prövningstillstånd för överklagande till kammarrätten.

10Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2021.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga synpunkter. E.ON Sverige AB anser att implementeringen av lagen bör vara klar innan Energimarknadsinspektionen meddelar sitt tilläggsbeslut för tillsynsperioden 2020–2023.

Skälen för regeringens förslag: Lagförslaget innebär att Energimarknadsinspektionen ska bestämma ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2020–2023. Inspektionen bör få möjlighet att fatta sådana beslut så snart som möjligt. Det saknas dock förutsättningar för ett ikraftträdande innan Energimarknadsinspektionen ska meddela beslut i frågor om avvikelser från intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019. Lagarna bör träda i kraft den 1 januari 2021.

11Konsekvensanalys

Regeringens bedömning: Lagförslaget föranleder inte något utökat re- sursbehov för förvaltningsmyndigheter eller domstolar.

Nätföretagen kommer att kunna ta ut som högst cirka 28 miljarder kronor mer i 2014 års penningvärde från nätkunderna för att finansiera investeringar i elnätet.

För nätkunderna innebär det särskilda investeringsutrymmet att som högst cirka 28 miljarder kronor kan komma att tas ut under en tolvårs- period genom elnätsavgifter med anledning av investeringar under tiden 2020–2027. De investeringar till vilka pengarna måste användas kommer dock att vara till nytta för kunderna.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Energimarknadsinspektionen anser att förslaget innebär en inte obetydlig administrativ börda för inspektionen. Kammar- rätten i Jönköping anför att en ökad måltillströmning fort kan påverka be- rörda domstolars verksamhet. Bostadsrätterna anför att Energimarknads- inspektionens tillsyn inte garanterar att onödiga kostnader inte påförs nät- kunderna och efterlyser, liksom Energimarknadsinspektionen, Fastighets- ägarna, Lantbrukarnas Riksförbund, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Uppsala universitet, ytterligare analys när det gäller konsekvenser för kunderna. Uppsala universitet efterlyser även en mer utförlig konsekvens- rapport när det gäller frågan om nettoutsläpp i transportsektorn och indu- strin samt kopplingen till Sveriges klimatmål. Energiföretagen Sverige och Sveriges Elkraftentreprenörer ser ingen risk för onyttiga eller onödigt kostsamma investeringar.

Skälen för regeringens bedömning

Lagförslagets syfte och berörda aktörer

Förslaget syftar till att dels göra det möjligt för elnätsföretag med s.k. out- nyttjade underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015 att utnyttja underskotten, dels skapa ytterligare drivkrafter för investeringar i elnäten. De outnyttjade underskotten uppgår som högst till cirka 28 miljarder kronor i 2014 års penningvärde. De är ojämnt fördelade mellan de cirka 170 nätföretagen.

Förslaget får konsekvenser för nätmyndigheten (Energimarknadsinspek- tionen), de allmänna förvaltningsdomstolarna, nätföretagen och nätkunderna.

Lagförslagets huvudsakliga innehåll

Ett nätföretag som har ett outnyttjat underskott ska enligt förslaget kunna ansöka om ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioderna 2020– 2023 och 2024–2027. Ansökan ska lämnas in till Energimarknadsinspek- tionen före tillsynsperiodens slut och avse den nätverksamhet som om- fattas av en viss intäktsram (redovisningsenhet).

Ett nätföretag med särskilt investeringsutrymme kan efter utgången av tillsynsperioden ansöka om att intäktsramen för perioden ska ökas med ett investeringsbelopp inom ramen för den omprövning som ska ske enligt ellagen. Investeringsbeloppet ska rymmas inom det särskilda investerings-

går det dock att konstatera att 28 miljarder kronor utgjorde cirka 15 procent av intäktsramarna för tillsynsperioden 2012–2015 och några procenten-heter mer för tillsynsperioden 2020–2023. Nätföretagen kommer alltså att, totalt sett, kunna ta ut som högst cirka 28 miljarder kronor mer i 2014 års penningvärde från nätkunderna för att täcka finansieringen av investeringar i elnätet än om de enbart haft sina ordinarie intäktsramar att förhålla sig till.

Konsekvenser för elnätskunderna

Förslaget kommer att leda till ökade investeringar i nya elnät, vilket kommer att gynna elnätskunderna genom att det blir mer kapacitet i elnäten och bättre elnät. För nätkunderna som kollektiv kommer, allt annat lika, förslaget att innebära att elnätsföretagen kan debitera kunderna högst cirka 28 miljarder kronor under en tolvårsperiod (tre tillsynsperioder).

Förslaget innebär att elnätsföretagen får ökade möjligheter att investera i ny teknik och nya ledningar. För kunderna kan detta innebära fördelar i form av lägre kostnader för att hantera effekt- och kapacitetsbrister i elnäten. Investeringar i ny teknik kan ge effektiviseringsvinster, som kommer kunderna till del, och snabbare och ökade möjligheter för befintliga och nya kunder att ansluta till elnäten.

Det finns en viss risk att det särskilda investeringsutrymmet leder till onyttiga eller i vart fall till onödigt kostsamma investeringar. Inom ramen för nätkoncessionsprövningen enligt ellagen ska emellertid Energimarknadsinspektionen enbart ge nätkoncession till anläggningar som är lämpliga från allmän synpunkt, vilket bland annat inkluderar samhällsekonomiska hänsyn. Därutöver kan myndigheten inom ramen för sin tillsyn undersöka om nätföretagen i den del av verksamheten som inte kräver koncessionsprövningar gör de investeringar som ger störst nytta för elnätet och därmed kunderna i förhållande till investeringskostnaden. Riskerna för onyttiga eller onödigt dyra investeringar som drabbar elnätskundkollektivet bör därför sammantaget vara begränsade.

Konsekvenser för miljömålen

Det är i dag svårt att bedöma vilken närmare effekt förslagen kommer att få på nettoutsläpp i transportsektorn och industrin och vilken direkt koppling förslagen har till Sveriges klimatmål. Förslagen bör dock i vart fall ha en indirekt sådan effekt, eftersom de kan leda till investeringar i laddinfrastruktur för fordon och elvägar i Sverige. En sådan utbyggnad bidrar till att uppfylla målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010.

Regeringskansliet har inlett arbete med att ta fram en nationell strategi för elektrifiering, där elektrifieringens betydelse för att nå fossilfrihet i transportsystemet kommer att vara en viktig del. Regeringen kommer även att tillsätta en elektrifieringskommission för att påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet. Förslagen i propositionen har betydelse som ett verktyg för att underlätta och påskynda elektrifieringen.

12Författningskommentar

12.1Förslaget till lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet

Lagens syfte och tillämpningsområde

1 § Denna lag syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i elnätet.

Lagen ska tillämpas i fråga om investeringar som en nätkoncessionshavare gör under tillsynsperioderna 2020–2023 och 2024–2027.

I paragrafen anges lagens syfte och tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Ett nätföretag ansvarar enligt de bestämmelser som finns i ellagen (1997:857) för drift och underhåll och, vid behov, utbyggnad av sitt ledningsnät och, i tillämpliga fall, dess anslutning till andra ledningsnät (3 kap. 1 § ellagen). Företaget svarar också för att dess ledningsnät är säkert, tillförlitligt och effektivt och för att det på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el. En nätverksamhet ska för en tillsynsperiod ha en bestämd intäktsram (5 kap. 1 § första stycket ellagen). Intäktsramen ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för driften av en nätverksamhet som har likartade objektiva förutsättningar och bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att i konkurrens med alternativa placeringar med motsvarande risk få tillgång till kapital för investeringar.

Som framgår av första stycket är syftet med lagen att skapa särskilda incitament för investeringar utöver dem som redan följer av ellagen. Avsikten är att nätföretagen under en begränsad tid ska ha ytterligare drivkrafter att investera i nya ledningar och ny teknik för att öka effekten i elnäten. Företagen får möjlighet att öka sina intäkter under tiden 2020– 2031, om de exempelvis tidigarelägger åtgärder.

I andra stycket begränsas lagens tillämpningsområde till att avse investeringar som nätföretagen gör under två tillsynsperioder efter utgången av 2019.

Ordförklaringar

2 § I denna lag avses med redovisningsenhet den nätverksamhet som omfattas av en viss intäktsram.

Övriga ord och uttryck som används i lagen har samma innebörd som i ellagen (1997:857).

I paragrafen behandlas ord och uttryck som används i lagen.

I första stycket definieras redovisningsenhet. I lagen avses med det ordet den del av ett nätföretags nätverksamhet som omfattas av en viss intäktsram. Ett företags samlade nätverksamhet omfattas av flera intäktsramar exempelvis om företaget har både regionnät och lokalnät. Ett företag kan alltså ha flera redovisningsenheter.

Av andra stycket framgår att ellagens terminologi används i lagen.

Särskilt investeringsutrymme

3 § Nätmyndigheten ska efter ansökan av nätkoncessionshavaren besluta om ett särskilt investeringsutrymme för en redovisningsenhet och tillsynsperiod, om

1. intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019 har ökats med tillämpning av 5 kap. 20 § ellagen (1997:857) i dess lydelse före den 1 januari 2019 eller nätkoncessionshavaren fått uppbära ett sådant belopp som avses i 5 kap. 29 § ellagen under tillsynsperioden 2016–2019 enligt ett beslut av nätmyndigheten, och
2. nätkoncessionshavarens intäkter från nätverksamheten under tillsynsperioden

2016–2019 har varit mindre än intäktsramen med tillägg av det belopp som nätmyndigheten kan ha beslutat enligt 5 kap. 29 § ellagen.

I paragrafen anges de grundläggande kraven för att ett nätföretag ska få ett särskilt investeringsutrymme enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Nätföretaget, dvs. nätkoncessionshavaren, får efter ansökan ett särskilt investeringsutrymme för en tillsynsperiod genom beslut av nätmyndighe- ten (Energimarknadsinspektionen). Beslutet avser en viss redovisnings- enhet. Som framgår av 1 § andra stycket gäller denna möjlighet endast i fråga om investeringar som en nätkoncessionshavare gör under tillsyns- perioderna 2020–2023 och 2024–2027. Att ett beslut om särskilt investe- ringsutrymme ska gälla någon av dessa perioder kommer också till uttryck i 5 §.

Av första punkten följer att nätföretagets intäkter från nätverksamheten under tillsynsperioden 2012–2015 ska ha understigit intäktsramen för den perioden. Underskottet har då föranlett ett beslut av Energimarknads- inspektionen enligt antingen 5 kap. 20 § ellagen i dess lydelse före den 1 januari 2019 eller, om beslutet fattats efter den 1 januari 2019, 5 kap. 29 § ellagen i dess gällande lydelse. I det sistnämnda fallet har Energi- marknadsinspektionen beslutat att nätföretaget under tillsynsperioden 2016–2019 får uppbära ett belopp som motsvarar underskottet, men in- täktsramen för perioden har inte ökats med anledning av underskottet.

Det krävs vidare att nätföretaget inte heller under tillsynsperioden 2016– 2019 har utnyttjat hela underskottet i förhållande till intäktsramen för den föregående tillsynsperioden. Detta framgår av andra punkten. Så är fallet om nätföretagets intäkter är mindre än intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019 eller mindre än summan av intäktsramen och ett belopp som nätföretaget haft möjlighet att uppbära under den tillsynsperioden sedan Energimarknadsinspektionen fattat ett beslut enligt 5 kap. 29 § första stycket ellagen.

Efter en överlåtelse av nätkoncession eller ändring av gränserna för en nätkoncession för område kan Energimarknadsinspektionen enligt 11 § i vissa fall besluta om särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2024–2027 trots att förutsättningar för det inte finns enligt förevarande paragraf.

4 § En ansökan om särskilt investeringsutrymme ska ges in till nätmyndigheten före utgången av den tillsynsperiod som ansökan avser.

Om det hos nätmyndigheten eller allmän förvaltningsdomstol pågår en prövning i fråga om tillämpningen av 5 kap. 29 § ellagen (1997:857) när det gäller ett under- skott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019 får en ansökan, som gäller särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2020–2023, inte prö- vas i sak innan ärendet eller målet har avgjorts och avgörandet har fått laga kraft.

I paragrafen anges vilka tidsfrister som gäller för en ansökan om särskilt investeringsutrymme. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Att ansökan ska ges in före tillsynsperiodens slut enligt första stycket innebär att den måste komma in till Energimarknadsinspektionen före utgången av december 2023 när det gäller särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2020–2023 och före utgången av december 2027 när det gäller tillsynsperioden 2024–2027.

Det är möjligt att en fråga om tillämpningen av 5 kap. 29 § ellagen när det gäller ett underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019 fortfarande är föremål för prövning vid utgången av december 2023. Av andra stycket framgår att Energimarknadsinspektionen inte får pröva en ansökan om särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2020–2023 i sak innan det finns ett avgörande som har fått laga kraft i ett sådant mål eller ärende. Energimarknadsinspektionen ska alltså meddela beslutet om särskilt investeringsutrymme först när frågor om underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019 är slutligt avgjorda.

5 § Det särskilda investeringsutrymmet för tillsynsperioden 2020–2023 ska motsvara intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019, i förekommande fall med tilllägg av det belopp som nätkoncessionshavaren fått uppbära under tillsynsperioden 2016–2019 enligt ett beslut enligt 5 kap. 29 § ellagen (1997:857), med avdrag för

1.nätkoncessionshavarens intäkter från nätverksamheten under tillsynsperioden

2016–2019, inbegripet belopp som inte ska anses vara intäkter från nätverksamheten enligt 5 kap. 29 § andra stycket ellagen, och

2.belopp som nätkoncessionshavaren under tillsynsperioden 2020–2023 får uppbära från nätverksamheten enligt ett beslut enligt 5 kap. 29 § ellagen.

Det särskilda investeringsutrymmet för tillsynsperioden 2024–2027 ska motsvara det särskilda investeringsutrymmet för tillsynsperioden 2020–2023 med avdrag för investeringsbelopp som har ökat intäktsramen för den tillsynsperioden enligt 6 §.

I paragrafen regleras hur det särskilda investeringsutrymmet ska beräknas. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Utgångspunkten är att det särskilda investeringsutrymmet motsvarar den del av intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015 som nätföretaget inte har utnyttjat. För tillsynsperioden 2020–2023 motsvarar detta, efter de av- drag som anges i första stycket, antingen intäktsramen för den föregående tillsynsperioden eller summan av intäktsramen och ett belopp som nätföre- taget haft möjlighet att uppbära under den tillsynsperioden sedan Energi- marknadsinspektionen fattat ett beslut enligt 5 kap. 29 § första stycket ellagen. Samtliga intäkter från nätverksamheten under tillsynsperioden 2016–2019 ska dras av enligt första punkten. Som ett förtydligande anges att detta gäller även belopp som inte ska anses vara intäkter från nätverk- samheten vid avstämning mot intäktsramen för perioden enligt 5 kap. 29 § andra stycket ellagen.

Nätföretaget kan vidare under tillsynsperioden 2020–2023 från nätverk- samheten få uppbära ett belopp som motsvarar ett underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019 enligt ett beslut av Ener- gimarknadsinspektionen (5 kap. 29 § ellagen). Av första stycket andra punk- ten framgår att även det beloppet ska dras av när det särskilda investerings- utrymmet beräknas.

Som framgår av andra stycket ska det särskilda investeringsutrymmet för tillsynsperioden 2024–2027 motsvara det särskilda investeringsutrym-met för den föregående tillsynsperioden med avdrag för ett investeringsbelopp som redan tillgodoräknats nätföretaget. Om avdraget är lika stort som det särskilda investeringsutrymmet för tillsynsperioden 2020–2023 kommer investeringsutrymmet enligt andra stycket att bestämmas till noll kronor, dvs. det finns inte något utrymme för tillsynsperioden.

I 12 § regleras storleken på ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2024–2027 i vissa fall efter överlåtelse av nätkoncession eller ändring av gränserna för en nätkoncession för område.

Ökning av intäktsramen med ett investeringsbelopp

6 § Om en nätkoncessionshavare har ett särskilt investeringsutrymme för en redovisningsenhet, ska nätmyndigheten vid omprövning enligt 5 kap. 22 § ellagen (1997:857) öka intäktsramen med ett särskilt belopp (investeringsbelopp) för tillsynsperioden efter ansökan av nätkoncessionshavaren.

Ökningen får inte vara större än

1. det särskilda investeringsutrymmet för den tillsynsperiod som omprövningen avser, eller
2. nätkoncessionshavarens investeringar i redovisningsenheten under tillsynsperioden.

I paragrafen regleras hur ett nätföretag får möjlighet att utnyttja det särskilda investeringsutrymmet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

Energimarknadsinspektionen ska ompröva intäktsramen efter tillsynsperiodens slut, om det finns skäl att anta att ramen ska vara större eller mindre med hänsyn till förhållanden som blivit kända efter det att den bestämdes (5 kap. 22 § första stycket ellagen). Enligt förarbetena är det enbart i rena undantagsfall som det inte finns skäl att ompröva en intäktsram efter tillsynsperioden (prop. 2017/18:237 s. 54). En konsekvens av förevarande paragraf är att det alltid finns skäl att ompröva intäktsramen, om ett särskilt investeringsutrymme har beslutats enligt 3 § och nätföretaget ansöker om att ramen ska ökas.

Enligt första stycket ska Energimarknadsinspektionen vid omprövningen öka intäktsramen med ett investeringsbelopp. I 8 § anges hur ett investeringsbelopp beräknas. För ett nätföretag med flera redovisningsenheter beräknas först summan av de samlade investeringsbeloppen, som sedan fördelas mellan redovisningsenheterna.

Andra stycket begränsar möjligheten att utnyttja investeringsbeloppet för att öka intäktsramen för en enskild redovisningsenhet. Ökningen får inte överstiga vare sig det särskilda investeringsutrymmet för redovisningsenheten eller nätföretagets investeringar i enheten.

7 § En ansökan om ökning av intäktsramen enligt 6 § ska ges in till nätmyndigheten inom tre månader efter utgången av den tillsynsperiod som ansökan avser.

I paragrafen anges vilka tidsfrister som gäller för en ansökan om att intäktsramen ska ökas med ett investeringsbelopp. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

Enligt Energimarknadsinspektionens föreskrifter ska ett nätföretag se-nast tre månader efter tillsynsperiodens slut redovisa uppgifter som behövs för en omprövning enligt 5 kap. 22 § ellagen (EIFS 2019:1). En ansökan om ökning av intäktsramen enligt 6 § ska enligt förevarande paragraf ges in inom samma tid.

8 § En nätkoncessionshavares samlade investeringsbelopp ska beräknas så att beloppen motsvarar 75 procent av nätkoncessionshavarens investeringar under en tillsynsperiod i samtliga redovisningsenheter med särskilt investeringsutrymme, sedan avdrag gjorts från investeringarna med belopp som motsvarar

1. en procent av redovisningsenheternas samlade kapitalbas, och
2. anslutningsavgifter enligt 4 kap. 9 a och 9 b §§ ellagen (1997:857).

Om en nätkoncessionshavare har fler än en redovisningsenhet med särskilt investeringsutrymme, ska investeringsbeloppen fördelas mellan redovisningsenheterna på det sätt som nätkoncessionshavaren anger, i den utsträckning en sådan fördelning är förenlig med 6 § andra stycket.

I paragrafen regleras beräkningen av investeringsbelopp. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

I första stycket anges hur nätföretagets samlade investeringsbelopp ska beräknas. Det som avses är inte det investeringsbelopp som kan öka in- täktsramen för en enskild redovisningsenhet utan det samlade belopp som beräknas med utgångspunkt i nätföretagets investeringar på företagsnivå i sådan nätverksamhet som har särskilda investeringsutrymmen. En fördel- ning ska sedan göras på så sätt att enskilda investeringsbelopp tillskrivs nätföretagets olika redovisningsenheter inom de gränser som följer av 6 §. Det investeringsbelopp som ökar intäktsramen för en enskild redovis- ningsenhet kan vara lika stort som de investeringar som nätföretaget har gjort i enheten, förutsatt att det ryms inom det särskilda investeringsutrym- met (6 § andra stycket).

Av första stycket följer att summan av de enskilda investeringsbeloppen inte kan bli lika stor som summan av samtliga sådana investeringar på företagsnivå.

Som framgår av första punkten görs först ett avdrag som motsvarar en procent av kapitalbasen, dvs. det kapital som krävs för att bedriva verk- samheten (5 kap. 1 § andra stycket ellagen). Om nätföretaget har flera re- dovisningsenheter med särskilt investeringsutrymme, ska beräkningen av- se den samlade kapitalbasen för redovisningsenheterna.

Även anslutningsavgifter ska först dras av. Detta framgår av andra punkten.

Om det finns flera redovisningsenheter, är det nätföretaget som anger hur investeringsbeloppen ska fördelas mellan redovisningsenheterna.

Detta framgår av andra stycket. Regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om hur grunderna för fördelningen ska anges i en an- sökan enligt 7 §.

Det kan vara nödvändigt för Energimarknadsinspektionen att avvika från de procentsatser eller andra grunder som nätföretaget anger för att fördel- ningen ska vara förenlig med 6 § andra stycket. Om den önskade ökningen för en redovisningsenhet är större än det särskilda investeringsutrymmet eller nätföretagets investeringar i enheten, måste det överskjutande inves- teringsbeloppet fördelas på företagets övriga redovisningsenheter.

En konsekvens av 6 § andra stycket är också att en situation är möjlig där summan av de enskilda investeringsbeloppen är mindre än det belopp

som har beräknats enligt första stycket i förevarande paragraf. Den beräk- ningen är alltså preliminär.

Underskott för tillsynsperioden 2020–2023

9 § Om de samlade intäkterna från en redovisningsenhet med särskilt investeringsutrymme under tillsynsperioden 2020–2023 har varit mindre än intäktsramen med tillägg av det belopp som nätkoncessionshavaren kan ha fått uppbära under tillsynsperioden enligt ett beslut enligt 5 kap. 29 § ellagen (1997:857), ska nätmyndigheten besluta att intäktsramen för tillsynsperioden 2024–2027 ska ökas med ett belopp som motsvarar underskottet.

I paragrafen regleras hur underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2020–2023 ska behandlas. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Av paragrafen framgår att ett belopp som Energimarknadsinspektionen beslutat enligt 5 kap. 29 § ellagen med anledning av att de samlade intäkterna från nätverksamheten under tillsynsperioden 2016–2019 varit mindre än intäktsramen ska behandlas som en del av intäktsramen för tillsynsperioden 2020–2023. Dessutom ska ett underskott för tillsynsperioden 2020–2023 behandlas på ett annat sätt än det som anges i ellagen. I stället för att besluta om ett belopp enligt 5 kap. 29 § första stycket ellagen ska alltså Energimarknadsinspektionen besluta om en ökning av intäktsramen för tillsynsperioden 2024–2027 enligt förevarande paragraf.

Förhållandet mellan lagarna i nu nämnda avseende regleras även i 5 kap. 29 a § ellagen.

Överlåtelse av nätkoncession

10 § Om en nätkoncessionshavare överlåter en redovisningsenhet, ska

1. det särskilda investeringsutrymme som gäller för enheten fortsätta att gälla efter överlåtelsen, och
2. den nya nätkoncessionshavaren även i övrigt träda i överlåtarens ställe vid tillämpningen av denna lag.

I paragrafen regleras vilka konsekvenser det får för det särskilda investeringsutrymmet att en redovisningsenhet överlåts under tillsynsperioden. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Det särskilda investeringsutrymme som Energimarknadsinspektionen beslutar fortsätter att gälla för den som har övertagit redovisningsenheten. Den nya nätkoncessionshavaren träder även i övrigt i överlåtarens ställe, vilket bl.a. betyder att de investeringar som gjorts av överlåtaren i redovisningsenheten tillgodoräknas förvärvaren.

Särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2024–2027 efter överlåtelse eller gränsändring

11 § Nätmyndigheten ska efter en ansökan enligt 4 § besluta om ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2024–2027 för en redovisningsenhet, trots att förutsättningar inte finns enligt 3 §, om

1.redovisningsenhetens kapitalbas under tillsynsperioden 2020–2023 har ökats genom ett förvärv av en nätkoncession eller en ändring av gränserna för en nätkoncession för område, och

2. ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2020–2023 har beslutats för den redovisningsenhet vars kapitalbas har minskats som en följd av förvärvet eller gränsändringen.

I paragrafen finns bestämmelser om särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2024–2027 för en redovisningsenhet vars kapitalbas har ökats genom ett förvärv av nätkoncession eller en ändring av gränserna för en nätkoncession för område. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Det särskilda investeringsutrymme som Energimarknadsinspektionen beslutat fortsätter att gälla för tillsynsperioden 2020–2023, liksom den intäktsram som beslutats för perioden, även om en nätkoncession som ingår i redovisningsenheten överlåts eller koncessionsgränser ändras. Intäktsramen ökas med tillämpning av 6 §. För tillsynsperioden 2024–2027 ska emellertid ett särskilt investeringsutrymme beslutas för varje redovisningsenhet som berörs av överlåtelsen eller gränsändringen, om nätföretaget ansöker om detta. Paragrafen innebär att ett särskilt investeringsutrymme kan beslutas för en redovisningsenhet som inte haft ett sådant före överlåtelsen eller gränsändringen.

I fråga om tiden för ansökan gäller 4 § första stycket.

12 § När nätmyndigheten beslutar om ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2024–2027 för en redovisningsenhet som berörs av ett beslut enligt 5 kap. 34 eller 36 § ellagen (1997:857) i fråga om fördelning av intäktsramen för tillsynsperioden 2020–2023 ska det särskilda investeringsutrymmet enligt 5 § andra stycket fördelas på samma sätt som intäktsramen.

Någon fördelning ska inte göras, om den del av kapitalbasen som överlåtits eller är hänförlig till gränsändringen har liten betydelse för intäktsramens storlek.

I paragrafen regleras hur det särskilda investeringsutrymmet för tillsynsperioden 2024–2027 ska beräknas om redovisningsenheten berörs av en fördelning av intäktsramen efter en överlåtelse av nätkoncession eller ändring av gränserna för en nätkoncession för område. Övervägandena finns i avsnitt 8.

För att kunna besluta om ett särskilt investeringsutrymme i enlighet med första stycket måste Energimarknadsinspektionen beräkna hur stort det särskilda investeringsutrymmet skulle ha varit om ingen överlåtelse eller gränsändring skett. Beloppet ska beräknas på det sätt som anges i 5 § andra stycket och fördelas mellan de berörda redovisningsenheterna. Det investeringsutrymme som beslutas för en redovisningsenhet ska motsvara enhetens andel vid en fördelning efter samma grunder som har använts för att fördela intäktsramen för tillsynsperioden 2020–2023.

Som framgår av andra stycket ska någon fördelning inte göras om överlåtelsen eller gränsändringen har liten betydelse för intäktsramens storlek. Det kan vara uppenbart att detta är fallet när överlåtelsen bara omfattar en enstaka anläggning, exempelvis en regionledning som ingår i ett stort regionnät, eller när en gränsändring endast berör en ledning i ett stort lokalnät. I andra fall kan en beräkning av avkastningen på det aktuella kapitalet visa att påverkan är försumbar.

Bemyndigande

13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hur ett särskilt investeringsutrymme och ett investeringsbelopp ska beräknas.

I paragrafen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur det särskilda investeringsutrymmet och investeringsbeloppet ska beräknas. Övervägandena finns i avsnitt 6.3 och 7.2.

Sådana föreskrifter som avses i paragrafen kan avse exempelvis hur intäktsramar, intäkter och investeringskostnader ska räknas om med hänsyn till förändringar i prisläget eller hur anslutningsavgifter ska beräknas och kapitalbasen värderas vid tillämpningen av 8 §.

Besluts giltighet

14 § Ett beslut av nätmyndigheten enligt denna lag gäller omedelbart.

I paragrafen finns en bestämmelse om att ett beslut av Energimarknadsinspektionen ska gälla trots att det inte har fått laga kraft. Övervägandena finns i avsnitt 9.

När det gäller Energimarknadsinspektionens beslut i fråga om intäktsramen enligt 5 kap. ellagen finns en motsvarande reglering i 32 § i det kapitlet.

Överklagande

15 § Nätmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

I paragrafen finns bestämmelser om överklagande av Energimarknadsinspektionens beslut enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Beslut enligt lagen överklagas i samma ordning som Energimarknadsinspektionens beslut enligt 5 kap. ellagen (se 13 kap. 7 § första och tredje styckena ellagen).

12.2Förslaget till lag om ändring i ellagen

5 kap. Intäktsram för nätverksamhet

29 a § När det gäller en nätverksamhet som i fråga om tillsynsperioden 2020– 2023 har ett särskilt investeringsutrymme enligt lagen (2020:000) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, ska 29 § första stycket inte tillämpas i fråga om ett underskott i förhållande till intäktsramen för den tillsynsperioden och 29 § andra stycket inte tillämpas vid avstämning mot intäktsramen.

I paragrafen anges undantag från 29 § när det gäller en nätverksamhet med särskilt investeringsutrymme. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Energimarknadsinspektionen ska inte besluta något belopp enligt 29 § första stycket med anledning av ett underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2020–2023. I stället ska intäktsramen för till-synsperioden 2024–2027 ökas (se 9 § lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet).

Vidare följer av paragrafen att ett belopp som Energimarknadsinspektionen har beslutat enligt 29 § första stycket med anledning av ett underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019 ska anses vara intäkter från nätverksamheten vid en avstämning mot intäktsramen för tillsynsperioden 2020–2023 trots 29 § andra stycket.

1. det särskilda investeringsutrymme som gäller för enheten fortsätta att

gälla efter överlåtelsen, och

2.den nya nätkoncessionshavaren även i övrigt träda i överlåtarens ställe vid tillämpningen av denna lag.

Särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2024–2027 efter överlåtelse eller gränsändring

11 § Nätmyndigheten ska efter en ansökan enligt 4 § besluta om ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2024–2027 för en redovisningsenhet, trots att förutsättningar inte finns enligt 3 §, om

1. redovisningsenhetens kapitalbas under tillsynsperioden 2020–2023 har ökats genom ett förvärv av en nätkoncession eller en ändring av gränserna för en nätkoncession för område, och
2. ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2020–2023 har beslutats för den redovisningsenhet vars kapitalbas har minskats som en följd av förvärvet eller gränsändringen.

12 § När nätmyndigheten beslutar om ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioden 2024–2027 för en redovisningsenhet som berörs av ett beslut enligt 5 kap. 34 eller 36 § ellagen (1997:857) i fråga om fördelning av intäktsramen för tillsynsperioden 2020–2023 ska det särskilda investeringsutrymmet enligt 5 § andra stycket fördelas på samma sätt som intäktsramen.

Någon fördelning ska inte göras, om den del av kapitalbasen som överlåtits eller är hänförlig till gränsändringen har liten betydelse för intäktsramens storlek.

Bemyndigande

13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hur ett särskilt investeringsutrymme och ett investeringsbelopp ska beräknas.

Besluts giltighet

14 § Ett beslut av nätmyndigheten enligt denna lag gäller omedelbart.

Överklagande

15 § Nätmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Infrastrukturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 2020

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Micko

Föredragande: statsrådet Ygeman

Regeringen beslutar Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet