Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att undantaget från skatteplikt för egenproducerad el utvidgas genom höjda effektgränser. Därutöver föreslås att den befintliga skattenedsättningen i form av avdrag i deklarationen för egenproducerad förnybar el, inklusive solel, utvidgas till fullständig skattebefrielse. Effektgränserna för skattenedsättningen i form av avdrag höjs på motsvarande sätt som effektgränserna för undantaget från skatteplikt. Förslagen ligger i linje med regeringens ambition att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk.

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

a)i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt, b)från bränsle som avses i 2 kap.

1§ första stycket 1–6, c)av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt, och d) den elektriska kraften inte har överförts till ett koncessionspliktigt nät.

Vad som anges i första stycket 1 a respektive b om den installerade generatoreffekten ska för elektrisk kraft som framställs från

3Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att till Lagrådet överlämna remissen Ytterligare utvidgning av skattebefrielsen för egenproducerad el. I lagrådsremissen lämnades ett förslag om undantag från energiskatt för el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas. För att kunna gå vidare med förslaget som lämnades i lagrådsremissen är det nödvändigt att Europeiska kommissionen godkänner det vid en prövning mot statsstödsreglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Regeringen anmälde därför förslaget till kommissionen i oktober 2018. Vid de underhandskontakter som ägde rum mellan Regeringskansliet och kommissionen som en följd av anmälan framgick att ett godkännande inte skulle vara möjligt för det förslag som fanns i lagrådsremissen.

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.30) aviserade regeringen att den avser att återkomma med förslag på andra ändringar i bestämmelserna om skattenedsättning och undantag från skatteplikt. En promemoria – Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el – med förslag till ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi har tagits fram inom Finansdepartementet. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2020/04673).

I denna proposition behandlas förslagen i promemorian. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Lagrådet

Lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.

4Bakgrund och gällande rätt

4.1EU:s energiskattedirektiv och lagen om skatt på energi

4.1.1Energiskattedirektivet

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, det s.k. energiskattedirektivet, utgör ett unionsgemensamt ramverk för utformningen av medlemsstaternas nationella utformning av beskattningen av energiprodukter och el.

Grundregeln i energiskattedirektivet är beskattning av all el som förbrukas och att medlemsstaternas nationella beskattning ska uppfylla

därmed skulle även frågan om undantaget från skatteplikt är att betrakta som ett statligt stöd i EUF-fördragets mening i hög grad aktualiseras. För de närmare övervägandena se budgetpropositionen för 2016.

För förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas finns även i 11 kap. 10 § LSE en möjlighet till skattenedsättning ned till 0,6 öre per kilowattimme. Skattebefrielsen uppnås genom ett avdrag för energiskatt på el och är tillgänglig för producenter vars sammanlagda produktionskapacitet överstiger gränsen i det ovan nämnda undantaget från skatteplikt men där elen uppfyller kravet på att inte överföras till ett koncessionspliktigt nät och kravet rörande de individuella anläggningarnas storlek. Regeringen har bedömt att skattenedsättningen omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen (prop. 2016/17:141 Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el avsnitt 5.2). Nedsättning medges inte stödmottagare som är företag utan rätt till statligt stöd. En förutsättning för nedsättning som under ett år överskrider 15 000 euro är att den skattskyldige lämnar uppgifter om stödmottagare.

4.2EU:s regler om statligt stöd

Befrielser och nedsättningar från energiskatt kan vara utformade så att de anses vara statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUFfördraget. Begreppet statligt stöd är ett objektivt och rättsligt begrepp som definieras direkt i EUF-fördraget. Jämför bl.a. betänkandet Energiskatt på el – En översyn av det nuvarande systemet (SOU 2015:87) s. 54–57 om dess innebörd och Europeiska kommissionens tolkning.

Enligt EUF-fördraget är huvudprincipen att allt offentligt stöd till näringslivet är förbjudet. Det finns emellertid undantag från huvudprincipen. En annan huvudregel är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statligt stöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft (genomförandeförbudet).

Kommissionen har på senare år försökt förenkla förfarandet kring statsstödsprövningen. Kommissionen har antagit förordningar på olika områden, varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls (s.k. gruppundantagsförordningar). I dessa fall kan medlemsstaterna, på de villkor som anges i förordningen, införa åtgärder utan att behöva iaktta det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Det åligger dock medlemsstaterna att uppfylla olika regler om informationsskyldighet för de stöd som genomförs inom ramen för en gruppundantagsförordning.

Med stöd av ett bemyndigande från rådet enligt artikel 109 i EUFfördraget har kommissionen antagit kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), förkortad GBER. I denna förordning anges vilka grupper av stödåtgärder som är undantagna från skyldigheten att anmäla åtgärden till kommissionen innan den genomförs.

GBER tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2014 t.o.m. den 31 december 2020. Genom beslut i juli 2020 har tillämpligheten av GBER förlängts t.o.m. den 31 december 2023.

artikel 44 och i kapitel I i GBER är uppfyllda. Vidare framgår att de som beviljas skattenedsättningen ska väljas på grundval av transparenta och objektiva kriterier och ska betala åtminstone den respektive minimiskattenivå som fastställs i energiskattedirektivet.

Stödordningar i form av skattenedsättningar ska baseras på en minskning av den tillämpliga miljöskattesatsen eller på betalningen av ett fast ersättningsbelopp eller på en kombination av dessa två metoder.

Av definitionerna i artikel 2 GBER framgår att med unionens minimiskattenivå avses den minimiskattenivå som anges i unionslagstiftningen för energiprodukter och elektricitet vilket betyder den lägsta skattenivå som anges i bilaga I till energiskattedirektivet.

Med stöd av artikel 109 i EUF-fördraget har kommissionen även antagit förordningar om stöd av mindre betydelse, s.k. de minimis-stöd. Av förordningarna följer att stöd som beviljas ett företag under en angiven tidsperiod och som tillsammans med andra stöd av mindre betydelse som företaget mottagit inte överskrider ett bestämt belopp inte anses uppfylla samtliga kriterier i artikel 107.1 och omfattas därmed inte heller av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i EUF-fördraget. Kommissionens krav på medlemsstaterna syftar till att säkerställa att några olagliga stöd inte beviljas. Förordningarna om stöd av mindre betydelse innehåller bl.a. ett krav på registerhållning. Medlemsstaten ska antingen upprätta ett centralt register över samtliga stöd som beviljats av myndigheterna i medlemsstaten eller på annat sätt säkerställa att uppgifter registreras och sammanställs så att det i efterhand kan kontrolleras att villkoren i förordningarna följs.

Medlemsstaterna inklusive de stödgivande myndigheterna får inte genomföra åtgärder som utgör statligt stöd om dessa inte omfattas av något av de ovan nämnda undantagen från genomförandeförbudet eller ett särskilt beslut från kommissionen om att godkänna det statliga stödet enligt tillämpliga statsstödsriktlinjer.

4.3Elcertifikatssystemet

Den 1 maj 2003 infördes ett elcertifikatssystem som är ett marknadsbaserat stödsystem för förnybar elproduktion. Systemet regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat. När elcertifikatssystemet introducerades var det ett svenskt nationellt marknadsbaserat stödsystem men det har därefter kommit att utvidgas till att även omfatta Norge. Producenter av förnybar el som uppfyller kraven i lagen om elcertifikat tilldelas elcertifikat av staten. De nuvarande bestämmelserna om undantag från skatteplikt och avdrag i deklaration har bedömts genom begränsningen till mindre anläggningar respektera avtalet med Norge avseende det gemensamma elcertifikatssystemet (jfr 2016/17:SkU30). Regeringen har i propositionen Elcertifikat – stoppregel och kontrollstation 2019 (prop. 2020/21:16) föreslagit att ett stoppdatum införs för elcertifikatssystemet vid utgången av år 2021. Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen (bet. 2020/21:NU6, rskr 2020/21:44). Det innebär att elcertifikat ska inte få tilldelas för produktion av förnybar el i anläggningar som tagits i drift efter

31 december 2021. Systemet som helhet föreslås dock avslutas först år 2035.

5Utvidgat undantag från energiskatt för egenproducerad el och fullständig skattebefrielse för förnybar egenproducerad el från mindre anläggningar

Regeringens förslag: Det befintliga undantaget från skatteplikt för egenproduktion av el utvidgas genom höjning av effektgränserna till 500 kilowatt för elektrisk kraft som framställs från sol, 250 kilowatt för elektrisk kraft som framställs från vind eller vågor och 100 kilowatt i övriga fall.

Den befintliga skattenedsättningen i form av avdrag i deklarationen för egenproducerad förnybar el, inklusive solel, utvidgas till fullständig skattebefrielse. Effektgränserna för skattenedsättningen i form av avdrag höjs på motsvarande sätt som effektgränserna för undantaget från skatteplikt.

Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2021.

Regeringens bedömning: Förslaget till fullständig skattebefrielse i form av avdrag kan omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Naturvårdsverket, Riksbyggen, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag och Företagarna tillstyrker förslagen.

Energimarknadsinspektionen tillstyrker förslagen och delar

Skatteverket lämnar vissa synpunkter på den samhällsekonomiska konsekvensanalysen.

Svenskt näringsliv har inga invändningar mot förslagen ur ett skatterättsligt perspektiv men lämnar vissa synpunkter på förslaget ur ett elsystemperspektiv.

Konjunkturinstitutet lämnar bl.a. följande mer övergripande kommentarer. Av promemorian framgår inte hur mycket ny egenproducerad el som bedöms tillkomma på grund av förslagen. Olika prissättning på förnybar el innebär att målet om 100 procent förnybar elproduktion 2040 inte nås kostnadseffektivt. Förslagen bör motiveras på andra grunder än att bidra till det svenska miljökvalitetsmålet ”begränsad klimatpåverkan”. Målet om förnybar elproduktion till 2040 kan vara ett sådant. Konjunkturinstitutet befarar dock att förslagen endast marginellt kan bidra till detta mål.

Svenska bioenergiföreningen (Svebio) stödjer förslaget att höja gränsen för skattebefrielse för elproduktion för egen användning men anser att egenanvändningen bör inskränkas till användning för andra ändamål än uppvärmning. För att undvika tröskeleffekter bör man utreda möjligheten att utforma skattefriheten som ett fast belopp oberoende av den installerade effekten.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ställer sig tveksamt till förslagen då det innebär ett selektivt gynnande av viss förnybar energi, där negativa konsekvenser för energisystem och effektsituation i stort inte har analyserats eller begränsats. Ett eventuellt utökat stöd bör villkoras till att installationen inte ska försämra effektsituationen i området samt att kostnader för att förstärka elnätet inte i huvudsak läggs på övriga kunder i elnätskollektivet.

Statens energimyndighet (Energimyndigheten) avstyrker förslaget om höjning av effektgränsen. Energimyndigheten bedömer att det föreliggande förslaget i viss mån adresserar den snedvridning av storlek och organisationsform som finns i dag men det bakomliggande syftet är att framför allt öka lönsamheten att investera i förnybar elproduktion för eget bruk. Med ett ökat skatteundantag riskerar konstadseffektivitet att undergrävas.

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) anser att förslaget att höja effektgränserna inte ska genomföras. Svenska kraftnät bedömer att förslagen riskerar att leda till försämrad leveranssäkerhet och ökade kostnader för det svenska kraftsystemet.

Energiföretagen Sverige och Vattenfall AB anser att det saknas skäl av att återigen ändra energiskattereglerna för småskalig elproduktion och införa föreslagna höjda effektgränser för energiskatteplikt och Göteborg energi AB uppger att de inte ställer sig bakom förslagen.

Stockholm exergi AB föreslår att möjligheten till skattereduktion för egenproducerad solel bör begränsas i så måtto att den inte beviljas för el som används till uppvärmning.

Regelrådet anser att konsekvensanalysen uppfyller kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

ska kunna godkännas skulle det föreslagna undantaget från skatteplikt bl.a. behöva inskränkas så att företag i ekonomiska svårigheter inte ges någon nedsättning och det skulle vara nödvändigt att samla in uppgifter om individuella stödmottagare och hur stora skattelättnader som de får. Vid underhandskontakter med kommissionen har det dock även framkommit att det är möjligt att bevilja fullständig skattebefrielse enligt artikel 15.1.b i energiskattedirektivet för producenter av förnybar energi inom ramen för artikel 44 GBER, så länge även övriga villkor i GBER är uppfyllda. Detta skulle exempelvis kunna ske genom en utvidgning av den befintliga skattenedsättningen genom avdrag eftersom den redan innehåller nödvändiga regler för att uppfylla de ovannämnda kraven.

Såsom ovan beskrivits har det vid underhandskontakter framkommit att kommissionen gjorde bedömningen att det tidigare föreslagna undantaget från skatteplikt, så som det är utformat enligt lagrådsremissen och anmälan, inte skulle kunna godkännas utifrån EU:s statsstödsregler. För att ett undantag från skatteplikt skulle kunna godkännas skulle det såsom beskrivits ovan krävts att det gjordes ett antal ändringar i förslaget. Det rörde sig om begränsningar och regleringar som inte finns i nuvarande undantag från skatteplikt. Förändringarna av undantaget från skatteplikt skulle dels innebära inskränkningar av undantaget i förhållande till nuvarande undantag, dels medföra såväl skattekonsekvenser som en ökning av den administrativa bördan för andra aktörer som interagerar med framställaren. Sådana ändringar skulle stå i direkt strid med den anmälda åtgärdens syften. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det inte är lämpligt att överväga ett ändrat förslag om utvidgning av undantaget från skatteplikt utifrån de förutsättningar som förelåg i lagrådsremissen.

I linje med regeringens ambition att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk finns det enligt regeringen skäl att överväga andra ändringar i bestämmelserna om skattenedsättning och undantag från skatteplikt.

Utvidgning av effektgränsen i undantaget från skatteplikt

Enligt nuvarande bestämmelser förutsätter undantaget från skatteplikt att elen framställts i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt, av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt. Om den elen framställs från sol ska detta i stället motsvaras av 255 kilowatt installerad toppeffekt och om elen framställs från vind eller vågor ska det i stället motsvaras av 125 kilowatt installerad generatoreffekt. För annan energikälla utan generator ska det motsvaras av 50 kilowatt installerad effekt.

Förekomsten av undantaget är, som framgår av skatteutskottets betänkande (bet. 1993/94:SkU34 s. 17) och budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 volym 1 a avsnitt 6.22.3), motiverat av administrativa skäl. De effektgränser som i dag gäller för undantaget motiverades i samma proposition bl.a. med att utan begränsningarna skulle risken för snedvridningar mellan producenter och egenproducenter förstärkas och därmed skulle även frågan om undantaget från skatteplikt är att betrakta som ett statligt stöd i EUF-fördragets mening i hög grad aktualiseras. För de närmare övervägandena se budgetpropositionen för 2016.

minimiskattenivå (jfr prop. 2016/17:141 Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el). Såsom nämnts ovan har det vid de underhandskontakter Regeringskansliet haft med kommissionen under 2019 framkommit att artikel 44 i GBER kan vara tillämplig på nedsättningar för det aktuella ändamålet även om skatten sätts ned till noll kronor. Mot bakgrund av detta bedöms den nu föreslagna skattebefrielsen kunna omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen.

Sammantaget föreslår regeringen således att den befintliga skattenedsättningen i form av avdrag i deklarationen för förnybar el, inklusive solel, utvidgas till full skattebefrielse och att effektgränserna höjs.

Regeringen har i närmare redogjort för avdragsbestämmelsens utformning och den nu föreslagna utvidgningen av avdraget till fullständig skattebefrielse är inte avsedd att medföra någon ändring i vad som anges där.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Förslagen bör träda i kraft så snart som möjligt. Förslagen föreslås därför träda i kraft den 1 juli 2021. Äldre bestämmelser föreslås gälla för el som framställts före ikraftträdandet. Vad gäller undantaget från skatteplikt innebär detta att de tidigare effektgränserna gäller även fortsättningsvis för el som framställts före ikraftträdandet.

Vad gäller avdragsbestämmelsen innebär detta att fullt avdrag medges för skatt på el som framställts efter ikraftträdandet. I de fall elen framställts före ikraftträdandet gäller även fortsättningsvis begränsningen av avdraget till skillnaden mellan den skattesats som gällde vid skattskyldighetens inträde och 0,6 öre per förbrukad kilowattimme elektrisk kraft. Vidare gäller de tidigare effektgränserna även fortsättningsvis för el som framställts före ikraftträdandet.

Lagförslag

Förslaget medför ändring i 11 kap. 2 och 10 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen, behöva användas.

Med anledning av att bl.a. Göteborg energi, Energiföretagen Sverige och Svenskt näringsliv efterlyser ett tydligare systemperspektiv i konsekvensanalysen kan noteras att de konsekvenser som belyses i detta avsnitt primärt är sådana som kan kopplas till föreslagen regeländring. Därmed ligger inte fokus på att belysa elsystemets funktionalitet eller förutsättningarna för elproduktion från förnybara energikällor i allmänhet.

Syfte och alternativa lösningar

Förslaget ligger i linje med regeringens ambition att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, t.ex. i solceller och solvärme. Därmed gör regeringen i detta avseende en annan bedömning än exempelvis Göteborg energi och SKR. Riksdagens antagna mål är 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

Förslagen innebär en förändring jämfört med beskattningen enligt de regler för avdragsrätt för energiskatt på el som infördes den 1 juli 2017 efter förslag i proposition 2016/17:141. I denna proposition beskrivs konsekvenserna av det utvidgade undantaget från skatteplikt och den utökade avdragsrätten. De konsekvenser som beskrivs i detta avsnitt tar sin utgångspunkt i de regler som gäller fr.o.m. halvårsskiftet 2017.

I avsnitt 5 beskrivs en alternativ lösning i form av ändringar i det förslag till undantag från skatteplikten som föreslogs i tidigare lagrådsremiss. Lösningen har dock förkastats bl.a. då sådana ändringar som skulle krävas skulle stå i direkt strid med den anmälda åtgärdens syften.

Offentligfinansiella effekter

Den offentligfinansiella nettokostnaden beräknas till 18 miljoner kronor 2021 (halvårseffekt). Därefter bedöms statens skatteintäkter minska med 35 miljoner kronor per år.

Huvuddelen av den offentligfinansiella kostnaden härrör från förslaget om höjda effektgränser. Den offentligfinansiella kostnaden av att den befintliga skattenedsättningen för förnybar el föreslås utvidgas till full nedsättning av energiskatten på el bedöms uppgå till drygt hundratusen kronor per år och är därför att anse som försumbar. Förslagen innebär ökade skatteutgifter, i nivå med de offentligfinansiella effekterna, kopplat till energiskatten på el.

Punktskatter är att betrakta som avdragsgilla kostnader gentemot bolagsskatten och även solkraftsanläggningar som ägs av statliga bolag påverkas av de föreslagna regeländringarna. I enlighet med

Finansdepartementets beräkningskonventioner bedöms den offentligfinansiella effekten för den del av en regeländring som påverkar ett statligt ägt bolags resultat som offentligfinansiellt neutral.

Förslagen bedöms stimulera till en ökad utbyggnad av i första hand solel, för vilken det finns en betydande utbyggnadspotential. Därför kan storleken på berörda skattenedsättningar förväntas öka i framtiden.

I och med att förslaget förväntas leda till en ökad utbyggnad av främst relativt stora anläggningar för solelproduktion, bedöms förslaget innebära en ökad efterfrågan för de företag som tillhandahåller sådana produkter och tjänster. Enligt branschorganisationen Svensk solenergis webbplats finns det ett hundratal företag som på olika sätt är verksamma som installatörer, tillverkare och importörer av solceller, eller säljer produkter och tjänster avseende solenergi. De flesta av företagen i solelbranschen är att betrakta som små företag. Samtidigt erbjuder även större aktörer, t.ex. elhandelsbolag, solcellslösningar för företag.

Förslaget bedöms innebära en administrativ förenkling genom att den egenanvända el som produceras i berörda anläggningar undantas från skatteplikt. Vissa av företagen har tidigare behövt söka avdrag för att få nedsättning av energiskatten på el, vilket några av företagen till följd av de högre effektgränserna inte längre behöver göra. Det innebär att berörda företags administrativa kostnader minskar. Förslaget bedöms träffa ett mindre antal företag varför den totala minskningen av företagens administrativa kostnader bedöms som begränsad. Samtidigt innebär den administrativa förenklingen sannolikt att framtida investeringsbeslut underlättas.

Fullständig skattebefrielse för förnybar egenproducerad el från mindre anläggningar

Förslaget innebär en viss ökad subvention till företag som, i syfte att helt eller delvis täcka den egna elanvändningen, äger eller planerar att bygga ett flertal solkraftsanläggningar som var och en understiger den anläggningsspecifika effektgränsen i 11 kap. 2 § första stycket 1 a LSE, men som sammantaget överstiger effektgränsen för sammanlagd effekt i första stycket punkt 1 b samma paragraf. Förslaget bedöms därför ge viss ytterligare förstärkning av incitamenten för bl.a. större fastighetsägare att, i första hand, investera ytterligare i solkraftsproduktion. I och med att energiskatten på el redan är nedsatt till 0,6 öre per kilowattimme bedöms denna stimulanseffekt som marginell. Förslaget om höjda effektgränser innebär samtidigt att färre företag har behov av att använda nedsättningsmöjligheten då deras egenanvändning i stället undantas från skatteplikt.

Förslaget bedöms i första hand påverka den el som framställs i solkraftsanläggningar och där anläggningsägaren kontrollerar flera anläggningar som var och en har en installerad effekt som är mindre än 500 kilowatt, men där anläggningarna sammantaget har en installerad effekt som åtminstone uppgår till 500 kilowatt. Det bedöms i nuläget handla om drygt 80 företag, små och medelstora, i första hand med verksamhet inom fastighetssektorn, med ca 550 solcellsanläggningar som påverkas av den föreslagna regeländringen. Totalt beräknas dessa solkraftsanläggningar ha en installerad effekt av 32 400 kilowatt och på årsbasis producera knappt 30 gigawattimmar. Den elproduktionen antas uteslutande ske för att täcka företagens egna interna elbehov och inte säljas vidare, s.k. egenanvändning.

Även vissa vind-och vattenkraftverk påverkas av förslaget. Bedömningen är, baserat på information från Energimyndighetens register över godkända anläggningar i elcertifikatssystemet, att det handlar om enstaka anläggningar.

För berörda företag beräknas förslaget totalt medföra minskade skattekostnader på ca 50 000 kronor för 2021. Därefter bedöms skattekostnaderna minska med ca 100 000 kronor per år. Minskningen av företagens samlade skattekostnader är därför att betrakta som marginell.

Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka de berörda företagens administrativa börda.

Särskilt om effekterna för små företag

De aktuella nedsättningarna gäller för de verksamheter som uppfyller kriterierna för nedsättningarna i fråga, oavsett de individuella företagens storlek. Bedömningen är därför att särskilda hänsyn inte behöver tas till små företag vid utformningen av förslagen.

Effekter för enskilda och offentlig sektor

Utvidgat undantag från energiskatt för egenproducerad el

Förslaget bedöms inte direkt påverka hushållen. I allt väsentligt begränsas inte hushållens anläggningar för egenproduktion av el av de nuvarande effektgränserna. Höjda effektgränser bedöms därför inte innebära någon egentlig förändring för hushållen. Egenanvändning av el som producerats i hushållens anläggningar är följaktligen normalt redan undantagen från skatteplikt.

Det finns ett fåtal solcellsanläggningar, med en installerad effekt på mellan 255 och 500 kilowatt, som i Energimyndighetens register över godkända anläggningar i elcertifikatssystemet anges som ägda av privatpersoner. Den el som produceras i dessa anläggningar torde dock primärt inte vara avsedd för egenanvändning då nivån på den förväntade elproduktionen vida överstiger normala konsumtionsnivåer för elanvändning bland hushåll. Den fysiska storleken på anläggningarna i fråga är också sådan att det är svårt att se att konsumtionen kan ske i direkt anslutning till produktionen. El från dessa anläggningar bedöms därmed inte omfattas av undantaget från energiskatt. Motsvarande bedömning görs även för andra typer av anläggningar som påverkas av förslaget om höjda effektgränser och som enligt elcertifikatsregistret ägs av privatpersoner.

För aktörer i offentlig sektor med betydande fastighetsinnehav, såsom regioner och kommunala fastighetsbolag, som investerat i t.ex. solelproduktion innebär förslaget att större befintliga anläggningar kan få undantag från energiskatten på el och att det i framtiden är möjligt att investera i avsevärt större anläggningar för egenproduktion av el med bibehållen skattebefrielse. Kommuner och regioner äger dels företag, dels egna solkraftsanläggningar som bedöms påverkas av förslaget. Därmed kommer dessa kommuner och regioner direkt eller indirekt kunna ta del av en utökade möjligheten till undantag från skatteplikt.

En betydande ökning av andelen solkraft i elsystemet kan leda till att såväl grossistmarknadspriset på el som nättarifferna, t.ex. som en följd av nätförstärkningar för att hantera mer solel, påverkas. Det kan bl.a. indirekt påverka såväl hushållens som offentliga aktörers elkostnader. Eftersom andelen solel på elmarknaden är låg, bedöms prispåverkan för närvarande som marginell.

Fullständig skattebefrielse för förnybar egenproducerad el från mindre anläggningar

Förslaget bedöms inte direkt påverka hushållen. I allt väsentlig understiger den samlade installerade effekten i berörda anläggningar som ägs av individuella hushåll såväl de befintliga som de föreslagna effektgränserna. Egenanvändning av el som producerats i dessa anläggningar är därmed normalt undantagen från skatteplikt och hushållen har därför inte ett behov av att använda sig av nedsättningen i fråga.

Några kommuner och regioner äger dels företag, dels egna solkraftsanläggningar som bedöms påverkas av förslaget. Därmed kommer dessa kommuner och regioner direkt eller indirekt få ta del av den mindre skattesänkning som förslaget innebär. I och med att stimulanseffekten som den ytterligare skattesänkning förslaget medför är att anse som mycket begränsad bedöms inte förslaget leda till någon egentlig påverkan på t.ex. elpriserna på grossistmarknaden för el.

Effekter för miljön

Förslaget ligger i linje med ambitionen att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk. Det bedöms indirekt bidra till miljömålen begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö samt till det globala målet hållbar energi för alla. I ett globalt perspektiv är det centralt att fossil elproduktion ersätts med fossilfri elproduktion. I det sammanhanget kan solenergi spela en viktig roll.

Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslagen förväntas inte påverka Skatteverkets löpande kostnader men kan medföra visst arbete vid införandet för att säkerställa att de aktörer som genom förslaget inte längre kommer att vara skattskyldiga avregistreras. Dessa kostnader uppskattas av Skatteverket till ca 200 000 kronor. Förslagen torde inte föranleda några behov av informationsinsatser som går utöver de som normalt sker vid regelförändringar. Eventuella kostnader för Skatteverket ska hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.

Då förslagen bedöms stimulera till en ökad utbyggnad av främst intermittent elproduktion, vilket förväntas påverka elmarknadens sammansättning och funktion (se även ovan), bedöms verksamheten för den systemansvariga myndigheten för el, Svenska kraftnät, framgent påverkas av den föreslagna regeländringen.

Förslagen bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslagen bedöms vara förenliga med EU-rätten (se vidare i avsnitt 5).

7Författningskommentar

7.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

11kap.

2§

Ändringarna i första stycket innebär att de effektgränser som gäller för att undantaget från skatteplikt ska vara tillämpligt höjs från 50 kilowatt till

100kilowatt. Höjningen avser således såväl anläggningarnas installerade generatoreffekt enligt punkt 1 a som den sammanlagda effekten enligt punkt 1 b. Vidare tas punkt 6 bort eftersom de situationer som i dag omfattas av undantag med stöd av punkt 6 kommer att omfattas av undantag direkt enligt punkt 1.

Enligt andra stycket ska den installerade generatoreffekten som anges i första stycket 1 a respektive b i vissa fall motsvaras av andra effekter. Ändringen innebär att även dessa effektgränser höjs. Höjningen innebär att för elektrisk kraft som framställs från vind eller vågor ska gälla

250kilowatt installerad generatoreffekt, från sol 500 kilowatt installerad toppeffekt och för annan energikälla utan generator 100 kilowatt installerad effekt.

I tredje stycket görs vissa följdändringar. Dels tas hänvisningar till punkt

6bort, dels uppdateras effektgränsen i första meningen till att motsvara de nya effektgränserna i punkt 1.

10 §

Ändringen i första stycket innebär att den effektgräns som gäller för anläggningens storlek för att rätt till avdrag ska föreligga höjs på motsvarande sätt som i 2 §, från 50 kilowatt till 100 kilowatt.

I andra stycket göras motsvarande ändringar som i 2 § andra stycket. Se kommentaren till 2 §.

Ändringen i tredje stycket innebär att avdraget inte längre begränsas till skillnaden mellan den skattesats som gällde vid skattskyldighetens inträde och 0,6 öre per förbrukad kilowattimme elektrisk kraft. Avdrag medges därmed med hela skattebeloppet.