Ändring i det nordiska skatteavtalet

Det avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor som undertecknades den 29 oktober 2003 ska gälla som lag här i landet. Avtalet är avfattat på svenska och danska språken. Den för Sverige utfärdade texten framgår av bilaga 4 till denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Denna lag ska tillämpas på skatter som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då lagen träder i kraft eller senare.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Artikel 28

Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1.Om en person anser att i en eller flera av de avtalsslutande staterna vidtagits åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordningar, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i någon av de avtalsslutande staterna. Saken ska läggas fram inom fem år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna iavtalet.

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka avgöra saken genom ömsesidig överenskommelse med behörig myndighet i annan avtalsslutande stat, som berörs av frågan, i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Om den stat hos vars behöriga myndighet personen i fråga har lagt fram saken inte själv berörs av frågan, skall denna behöriga myndighet överlämna saken till behörig myndighet i någon av de stater som berörs av frågan. Överenskommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i vederbörande avtalsslutande staters interna lagstiftning.
3. Om svårigheter eller tvivelsmål uppkommer mellan avtalsslutande stater beträffande tolkningen eller tillämpningen av avtalet, skall de behöriga myndigheterna i dessa stater överlägga för att söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse. De behöriga myndigheterna i avtalsslutande stater kan även överlägga för att undanröja dubbelbeskattning i sådana fall som inte omfattas av avtalet eller för att genom ömsesidig överenskommelse lösa frågor som, utan att vara reglerade i avtalet, på grund av olikhet i vederbörande staters principer för skattens beräkning eller av andra skäl kan uppkomma i fråga om de skatter som avses i artikel 2.
4. Innan beslut fattas i fråga som avses i punkt 3, skall resultatet av överläggningar som där avses snarast delges behöriga myndigheter i övriga avtalsslutande stater. Finner behörig myndighet i en avtalsslutande stat att överläggningar bör äga rum mellan de behöriga myndigheterna i

Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter den dag då samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och dess bestämmelser tillämpas i fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter den dag då ändringen träder i kraft eller senare.

2.Bestämmelserna i artikel 25 punkt 2 c) kan upphävas på begäran av Färöarna.

Begäran om en sådan ändring görs på diplomatisk väg genom underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter den då samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och dess bestämmelser tillämpas i fråga om skatt som påförs för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då ändringen träder i kraft eller senare.

3.Bestämmelserna i artikel 25 punkt 3 kan på begäran av Finland ändras och ersättas av följande text:

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

har Kammarrätten inget att erinra. Skatteverket tillstyrker förslaget till ändringsprotokoll.

Skälen för regeringens förslag: De nordiska länderna undertecknade den 29 augusti 2018 ett protokoll om ändring i det nordiska skatteavtalet. Protokollet syftar till att införa nya internationella minimistandarder på skatteavtalsområdet i avtalet.

Som nämnts publicerade OECD och G20 det s.k. BEPS-paketet i oktober 2015. Två av åtgärdsområden (6 och 14) i paketet innehåller minimistandarder på skatteavtalsområdet. Minimistandarderna kommer också till uttryck i OECD:s modellavtal genom 2017 års uppdatering.

Slutrapporten för åtgärdsområde 6 (”Preventing the Granting of Treaty Benefits in Inappropriate Circumstances”) innehåller en miniminivå av skydd (minimistandard) mot skatteavtalsmissbruk. Enligt minimistandarden ska ett skatteavtal uttryckligen ange att syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning utan att samtidigt skapa förutsättningar för ickebeskattning eller mindre skatt genom skatteflykt eller skatteundandragande. Detta syfte uttrycks i preambeln till OECD:s modellavtal. Denna minimistandard omfattar också specifika avtalsbestämmelser och i slutrapporten anges följande alternativ till bestämmelser som staterna kan välja (vilka också återfinns i artikel 29 i OECD:s modellavtal):

1. En regel om Principal Purpose Test (PPT-regel) som innebär att en förmån enligt ett skatteavtal inte ska ges om ett av de huvudsakliga syftena med ett visst arrangemang eller en viss transaktion har varit att få denna avtalsförmån. Enligt PPT-regeln görs dock undantag om givandet av förmånen skulle vara i överensstämmelse med ändamålet för och syftet med de relevanta bestämmelserna i skatteavtalet i fråga.
2. En regel om Limitation on benefits (LOB-regel) som kompletteras av en ”anti-slussningsregel”. En LOB-regel är en mer specifik bestämmelse mot missbruk i vilken det sätts upp objektiva kriterier som en person måste uppfylla för att få rätt till skatteavtalets förmåner. ”Anti-slussningsregeln” syftar till att förhindra att bolag som inte på egen hand har rätt till avtalets förmåner får den rätten genom slussningsbolag.
3. En PPT-regel i kombination med LOB-regel.

De nordiska länderna har kommit överens om alternativ 1, dvs. att införa en PPT-regel i det nordiska skatteavtalet.

Slutrapporten för åtgärdsområde 14 (”Making Dispute Resolution Mechanisms More Effective”) innehåller en minimistandard som syftar till att säkerställa ett snabbt, effektivt och ändamålsenligt förfarande för att lösa skatteavtalsrelaterade tvister genom s.k. ömsesidig överenskommelse. För att uppfylla minimistandarden ska stater införa artikel 25 punkterna 1–3 i OECD:s modellavtal i sina skatteavtal. Sådana bestämmelser har länge varit en del av modellavtalet och det nordiska skatteavtalet. Genom BEPS-projektet har dock artikel 25 punkt 1 i modellavtalet fått en något förändrad lydelse så att en person som anser att åtgärder har vidtagits som medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i skatteavtalet, kan lägga fram saken för den behöriga myndigheten i endera avtalsslutande staten. Enligt den tidigare lydelsen ska saken i dessa fall läggas fram i den stat där personen har hemvist eller, i vissa fall, i den stat där personen är medborgare.

4.1Lagförslaget

Den nya lydelsen av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst som följer av 2018 års ändringsprotokoll, ska införlivas i svensk rätt. Det sker genom en ändring i den lag genom vilken avtalet har införlivats i svensk rätt. I nu gällande 1 § lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna föreskrivs att avtalet tillsammans med det protokoll som undertecknades samma dag som avtalet och som är fogat till och utgör en del av detta, i den lydelse avtalet har genom det protokoll om ändring i avtalet som undertecknades den 4 april 2008, ska gälla som lag här i landet. Genom att ändra 1 § så att den även hänvisar till det den 29 augusti 2018 undertecknade protokollet om ändring i avtalet samt att i bilagan till lagen återge den nya lydelsen av de bestämmelser i avtalet som ändras genom protokollet, införlivas den nya lydelsen av avtalet i svensk rätt. Samtidigt ändras också 1 § så att det ändringsprotokoll som undertecknades den 6 oktober 1997, och som genom lag (1997:920) om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna utgör en del av bilagan till lagen, ingår i uppräkningen över protokoll om ändring.

Enligt artikel V punkt 1 i protokollet om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna undertecknat den 29 augusti 2018, träder protokollet i kraft den trettionde dagen efter den dag då samtliga avtalsslutande stater har meddelat det finska utrikesministeriet att protokollet har godkänts. Det finska utrikesministeriet underrättar de övriga avtalsslutande staterna om mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten för protokollets ikraftträdande. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt protokollet kommer att träda i kraft. I förslaget till lag har därför föreskrivits att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I protokollets artikel V punkt 2 anges vidare att dess bestämmelser ska tillämpas på skatter som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då protokollet träder i kraft eller senare.

4.2Protokollets innehåll

Artikel I i protokollet innebär att en ny preambel tas in i skatteavtalet. Av denna nya preambel framgår att avsikten med avtalet är att undvika

Bilaga 1Protokoll om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet

Bilaga

Bilaga

omständigheter rimligen kan antas att ett av de huvudsakliga syftena med det arrangemang eller den transaktion som direkt eller indirekt resulterade i förmånen var att komma i åtnjutande av förmånen. Detta gäller dock inte om det fastställs att åtnjutandet av förmånen under dessa omständigheter är i enlighet med avtalets ändamål och syfte.”

Originalexemplaret till detta protokoll deponeras hos det finska utrikesministeriet, som tillställer de övriga avtalsslutande staterna bestyrkta kopior därav.

Till bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade ombuden undertecknat detta protokoll.

Som skedde i Helsingfors den 29 augusti 2018 i ett exemplar på danska, färöiska, finska, isländska, norska och svenska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter har samma giltighet.

Bilaga