Laddar dokument...
Prop. 2017/18:49Sida 313

handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet kan även genom förordning föreskrivas att endast viss myndighet får pröva frågan om utlämnande. I de nu nämnda fallen skall begäran om utlämnande genast hänskjutas till behörig myndighet.

Myndighet får inte på grund av att någon begär att få taga del av allmän handling efterforska vem han är eller vilket syfte han har med sin begäran i större utsträckning än som behövs för att myndigheten skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut.

annan myndighet. I fråga om en handling som är av synnerlig bety- delse för rikets säkerhet kan det även genom förordning föreskrivas att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande. I dessa fall ska begäran om utläm- nande genast hänskjutas till en behörig myndighet.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
18 §

En myndighet får inte på grund av att någon begär att få ta del av en allmän handling efterforska vem denne är eller vilket syfte han eller hon har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns hinder mot att handlingen lämnas ut.

15 §

Om annan än riksdagen eller regeringen avslår begäran att få taga del av handling eller lämnar ut allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller eljest förfoga över den, får sökanden föra talan mot beslutet. Talan mot beslut av statsråd skall föras hos regeringen och talan mot beslut av annan myndighet hos domstol.

I den i 2 § omnämnda lagen skall närmare angivas hur talan mot beslut som avses i första stycket skall föras. Sådan talan skall alltid prövas skyndsamt.

Angående rätt att föra talan mot beslut av myndighet som lyder under riksdagen är särskilt föreskrivet.

19 §

Om någon annan än riksdagen eller regeringen avslår en begäran att få ta del av en handling eller lämnar ut en allmän handling med förbehåll som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, får sökanden överklaga beslutet. Beslut av statsråd ska överklagas till regeringen och beslut av någon annan myndighet ska överklagas till domstol.

I den lag som avses i 2 § ska det

I den lag som avses i 2 § ska det närmare anges hur beslut som avses i första stycket får över- klagas. Ett överklagande ska alltid prövas skyndsamt.

För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande.

Prop. 2017/18:49Sida 314

Bilaga 2

16 §

20 §

Anteckning om hinder att lämna

En anteckning om hinder att

ut allmän handling får göras endast

lämna ut allmän handling får göras

på handling som omfattas av be-

endast på en handling som om-

stämmelse som avses i 2 § andra

fattas av en bestämmelse som

stycket.

Härvid

skall

tillämplig

avses i 2 §

andra

stycket.

Den

bestämmelse angivas.

tillämpliga

bestämmelsen

ska

anges.

Ytterligare bestämmelser om

allmänna handlingar

Allmänna handlingar hos enskilda

organ och hos Svenska kyrkan

17 §

21 §

I lag får föreskrivas att reger-

Om en

myndighets verksamhet

ingen

eller beslutande

kommunal

ska övertas av ett enskilt organ, får

församling får besluta att all-

det i lag föreskrivas att regeringen

männa handlingar som hänför sig

eller en beslutande kommunal för-

till myndighets verksamhet, vilken

samling får besluta att allmänna

skall övertas av enskilt organ, får

handlingar som hänför sig till den

överlämnas till det organet för

verksamheten

och

som organet

förvaring, om detta behöver hand-

behöver

för

verksamheten

får

lingarna i verksamheten, utan att

överlämnas dit utan att handling-

handlingarna

därigenom upphör

arna därigenom upphör att vara

att vara allmänna. Ett sådant organ

allmänna. Ett sådant organ ska i

skall i fråga om överlämnade hand-

fråga om

överlämnade handlingar

lingar

jämställas

med

myndighet

jämställas med en myndighet när

vid tillämpningen av 12–16 §§.

15–20 §§ tillämpas.

I lag får även föreskrivas att

regeringen får besluta att all-

männa handlingar får överlämnas

till Svenska kyrkan eller någon av

dess

organisatoriska

delar för

förvaring, utan

att handlingarna

därigenom upphör att vara all-

männa.

Detta

gäller

handlingar

som senast den 31 december 1999

har kommit in till eller upprättats

hos

  1. myndigheter som har upphört och som har haft uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet, eller
  2. Svenska kyrkans beslutande församlingar.

Vid tillämpningen av 12–16 §§ skall Svenska kyrkan och dess

Prop. 2017/18:49Sida 315

organisatoriska delar jämställas med myndighet i fråga om överlämnade handlingar.

18 §

Grundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar skall bevaras samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar meddelas i lag.

Bilaga 2

22 §

I lag får det även föreskrivas att regeringen får besluta att allmänna handlingar får överlämnas till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, utan att handlingarna därigenom upphör att vara allmänna. Detta gäller handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos

  1. myndigheter som har upphört och som har haft uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet, eller
  2. Svenska kyrkans beslutande församlingar.

När 15–20 §§ tillämpas ska Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar jämställas med en myndighet i fråga om överlämnade handlingar.

Bevarande och gallring

23 §

Grundläggande föreskrifter om hur allmänna handlingar ska bevaras samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar får meddelas i lag.

3 kap.

Om rätt till anonymitet

Rätten till anonymitet

1 §

Författare till tryckt skrift vare ej

En författare till en tryckt skrift

skyldig att låta sitt namn eller sin

är inte skyldig att sätta ut namn,

pseudonym eller signatur utsättas

pseudonym eller signatur på skrif-

å skriften. Vad nu sagts äger mot-

ten. Detsamma gäller för den som

svarande tillämpning beträffande

har meddelat uppgifter för offent-

den som lämnat meddelande enligt

liggörande enligt 1 kap. 7 § och

1 kap. 1 § tredje stycket, så ock i

för utgivare av en tryckt skrift som

fråga om utgivare av tryckt skrift

inte är periodisk.

som ej är periodisk.

Prop. 2017/18:49Sida 316
I mål om ansvar, skadestånd eller särskild rättsverkan på grund av tryckfrihetsbrott får ingen ta upp frågan om vem som är författare eller vem som är meddelare enligt 1 kap. 7 §. Detsamma gäller frå- gan om vem som är utgivare till en tryckt skrift som inte är periodisk.
Om författare eller utgivare har angetts på en skrift som inte är periodisk, med namn eller med en pseudonym eller signatur som enligt vad som är allmänt känt syftar på en viss person, får dock frågan om han eller hon är an- svarig behandlas i målet. Det- samma gäller om någon i en skriftlig förklaring har uppgett sig vara författaren eller utgivaren eller självmant har lämnat en sådan uppgift i målet.
Frågan om vem som är ansvarig för brott enligt 7 kap. 22 eller 23 § får handläggas i samma rättegång som avses i första och andra styckena.
Tystnadsplikt

Bilaga 2

2 §

I mål som rör tryckfrihetsbrott må fråga ej väckas om vem som är författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, ej heller om vem som är utgivare av tryckt skrift som ej är periodisk. Om för skrift, som ej är periodisk, författare eller utgivare har angivits å skriften med namn eller med pseudonym eller signatur, som enligt vad allmänt är känt åsyftar bestämd person, eller någon i skriftlig förklaring erkänt sig vara författaren eller utgivaren eller inför domstol i målet självmant avgivit sådant erkännande, må dock frågan om han är ansvarig behandlas i målet.

Fråga om vem som är ansvarig för brott enligt 7 kap. 3 § må utan hinder av första stycket handläggas i samma rättegång som mål som där angives.

Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av tryckt skrift eller med framställning som var avsedd att införas i tryckt skrift och den som har varit verksam inom företag för utgivning av tryckta skrifter eller inom företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter får inte röja vad han därvid erfarit om vem som är författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket eller är utgivare av skrift som inte är periodisk.

Tystnadsplikten enligt första stycket gäller inte

1. om den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till

3 §

Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av en tryckt skrift eller med en framställning som har varit avsedd att införas i en tryckt skrift får inte röja vad han eller hon då har fått veta om vem som är författare eller meddelare eller, i fråga om en skrift som inte är periodisk, utgivare.

Tystnadsplikt enligt första stycket gäller även för den som på något annat sätt har varit verksam inom ett företag för utgivning av tryckta skrifter eller inom ett företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.

Prop. 2017/18:49Sida 317

att hans identitet röjs,

  1. om fråga om identiteten får väckas enligt 2 § första stycket,
  2. om det rör sig om brott som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1,
  3. i den mån domstol, när det är fråga om brott enligt 7 kap. 2 § eller 3 § första stycket 2 eller 3, finner det erforderligt, att vid förhandling uppgift lämnas, huruvida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen, eller
  4. i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.

Vid förhör som avses i andra stycket 4 eller 5 skall rätten noga vaka över att frågor inte ställs som kan inkräkta på tystnadsplikten.

4 §

Tystnadsplikt enligt 3 § gäller inte i följande fall:

  1. Den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att hans eller hennes identitet röjs.
  2. Det är tillåtet enligt 2 § andra stycket att behandla frågan om identiteten.
  3. Det rör sig om något av de brott av meddelare, författare eller andra upphovsmän eller av utgivare som avses i 7 kap. 22 § första stycket 1.
  4. En domstol finner i fråga om brott enligt 7 kap. 21 § eller 22 § första stycket 2 eller 3 att det är nödvändigt att uppgifter lämnas om huruvida det är den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen som har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen. Sådana uppgifter lämnas vid en

Bilaga 2

Prop. 2017/18:49Sida 318

Bilaga 2

förhandling.
5. En domstol finner i något an-
nat fall att det av hänsyn till ett
allmänt eller enskilt intresse är av
synnerlig vikt att en uppgift om
identiteten lämnas vid vittnes-
förhör eller förhör med en part
under sanningsförsäkran.
Vid förhör som avses i första
stycket 4 eller 5 ska rätten noga
vaka över att det inte ställs frågor
som kan inkräkta på tystnads-
plikten utöver vad som har med-
getts i varje särskilt fall.
Efterforskningsförbud
4 § 5 §
Myndighet eller annat allmänt En myndighet eller ett annat
organ må ej efterforska författaren allmänt organ får inte efterforska
till framställning som införts eller 1. författaren till en framställ-
varit avsedd att införas i tryckt ning som har införts eller varit
skrift, den som utgivit eller avsett avsedd att införas i en tryckt skrift,
att utgiva framställning i sådan 2. den som har gett ut eller av-
skrift eller den som lämnat medsett att ge ut en framställning i en
delande enligt 1 kap. 1 § tredje sådan skrift, eller
stycket, i vidare mån än som er- 3. den som har meddelat upp-
fordras för åtal eller annat ingrigifter enligt 1 kap. 7 §.
pande mot honom som ej står i strid Förbudet i första stycket hindrar
med denna förordning. Får efterinte efterforskning när det behövs
forskning förekomma, skall därvid för åtal eller något annat ingri-
beaktas den i 3 § angivna tystpande som inte står i strid med
nadsplikten. denna grundlag. I sådana fall ska
Inte heller får en myndighet eller den tystnadsplikt som anges i 3 §
ett annat allmänt organ ingripa beaktas.
mot någon för att han eller hon i
en tryckt skrift har brukat sin
tryckfrihet eller medverkat till ett
sådant bruk.
Repressalieförbud
6 §
En myndighet eller ett annat
allmänt organ får inte ingripa mot
någon för att han eller hon i en
tryckt skrift har brukat sin tryckfri-
het eller medverkat till ett sådant
bruk.
Prop. 2017/18:49Sida 319
8 §
Det som sägs i detta kapitel om författare gäller även andra upp- hovsmän till framställningar som har införts eller varit avsedda att införas i en tryckt skrift.
6 §
Med författare likställes i detta kapitel annan som är att anse som upphovsman till framställning som införts eller är avsedd att införas i tryckt skrift.
Straff
5 § 7 §
Den som uppsåtligen eller av Till böter eller fängelse i högst oaktsamhet mot författarens eller, i ett år döms den som
fall som avses i 1 §, mot utgivarens 1. uppsåtligen eller av oaktsam- eller meddelarens vilja på tryckt het bryter mot sin tystnadsplikt skrift sätter ut dennes namn, enligt 3 §,
pseudonym eller signatur eller 2. uppsåtligen eller av oaktsam- åsidosätter sin tystnadsplikt enligt het på en tryckt skrift sätter ut 3 §, döms till böter eller fängelse i namn på eller pseudonym eller högst ett år. Till samma straff signatur för en författare eller, i döms den som uppsåtligen eller av fall som avses i 1 §, meddelare oaktsamhet på skriften såsom för- eller utgivare mot hans eller fattare, utgivare eller meddelare hennes vilja,
sätter ut namnet på eller pseudo- 3. uppsåtligen eller av oaktsam- nym eller signaturen för annan het på en tryckt skrift sätter ut person än den verkliga författaren, namn på eller pseudonym eller utgivaren eller meddelaren. signatur för någon som uppges För efterforskning i strid med vara författare, utgivare eller
4 § första meningen döms, om meddelare men som inte är det, efterforskningen har skett uppsåt- 4. uppsåtligen efterforskar i strid ligen, till böter eller fängelse i med 5 §, eller
högst ett år. 5. uppsåtligen ingriper i strid För uppsåtligt ingripande i strid med 6 §, om åtgärden utgör av- med 4 § andra stycket döms, om skedande, uppsägning, med- åtgärden utgör avskedande, upp- delande av disciplinpåföljd eller en
sägning, meddelande av disciplin- liknande åtgärd. påföljd eller en liknande åtgärd, till
böter eller fängelse i högst ett år.
Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast
om målsäganden anmält brottet till Allmänt åtal för brott som avses åtal. i första stycket 1–3 får väckas endast om målsäganden har anmält
brottet till åtal.
Andra upphovsmän än författare

Bilaga 2

Prop. 2017/18:49Sida 320

Bilaga 2

4 kap.

Om tryckta skrifters framställning

Rätten att trycka skrifter

1 §

Rätt att själv eller med biträde

Var och en har rätt att själv eller

av andra genom tryckpress fram-

med hjälp av andra trycka skrifter.

ställa

tryckalster

skall tillkomma

varje

svensk

medborgare eller

svensk juridisk person.

Ursprungsuppgifter

2 §

Skrift, som i riket framställes

En skrift som är tryckt i Sverige

genom tryckpress eller som här

och avsedd att ges ut här ska inne-

mångfaldigas

genom

stencilering,

hålla tydliga uppgifter om vem som

fotokopiering eller liknande tek-

har tryckt skriften samt om ort och

niskt förfarande och för vilken

år för tryckningen.

gäller utgivningsbevis, skall inne-

Detsamma gäller en skrift som

hålla tydliga uppgifter om vem som

är mångfaldigad här genom foto-

har tryckt eller eljest mångfaldigat

kopiering eller någon

liknande

skriften samt om ort och år för

teknik och för vilken utgivnings-

mångfaldigandet,

om

skriften

är

bevis gäller.

avsedd att utgivas i riket och ej är

Skyldigheten att sätta ut uppgif-

att hänföra till bild- eller tillfällig-

ter enligt första stycket gäller inte

hetstryck.

bild- eller tillfällighetstryck enligt

Om utsättande av uppgifter som

3 §.

avses i första stycket å skrift, som

mångfaldigas

genom

stencilering,

fotokopiering eller liknande tekniskt

förfarande och för vilken ej gäller

utgivningsbevis,

är

föreskrivet

i

1 kap. 5 § första stycket.

3 §

Med bild- eller tillfällighetstryck

Med bild- eller tillfällighetstryck

förstås i denna förordning vykort

avses i denna grundlag vykort och

och bildalbum, visitkort och notifi-

bildalbum, visitkort och notifikat-

kationer, adresskort,

etiketter,

ioner, adresskort, etiketter, blan-

blanketter, reklam- och emballage-

ketter samt affärstryck

såsom

tryck samt annat affärstryck även

reklam- och emballagetryck och

som andra sådana tryckalster, allt

andra sådana trycksaker. En förut-

under förutsättning att på grund av

sättning är att missbruk av tryck-

texten eller vad eljest framställes

friheten kan anses uteslutet på

tryckfrihetsmissbruk kan anses ute-

grund av texten eller framställ-

slutet.

ningen i övrigt.

Prop. 2017/18:49Sida 321

Skyldighet att bevara exemplar

4 §

Om skyldighet att bevara exem-

Föreskrifter om skyldighet att

plar av tryckt skrift för granskning

bevara exemplar av tryckta skrifter

och att lämna exemplar av skrift

för granskning och att lämna

till bibliotek eller arkiv föreskrives

exemplar av sådana skrifter till

i lag.

bibliotek eller arkiv får meddelas i

lag.

1 kap.

7 § andra

stycket tredje

4 § andra stycket

meningen

I lag får föreskrivas om särskild

Detsamma gäller föreskrifter om

skyldighet att spela in sådana pro-

skyldighet att spela in program och

gram och bevara tekniska upptag-

bevara tekniska upptagningar som

ningar

samt att

tillhandahålla

avses i 1 kap. 5 och 6 §§ samt att

dessa.

tillhandahålla dessa.

Straff

5 §

Den som framställer skrift och

Till böter eller fängelse i högst

därvid bryter mot 2 § första stycket

ett år döms den som framställer en

dömes till böter eller fängelse i

skrift och bryter mot 2 § första

högst ett år.

eller andra styckena.

Bilaga 2

5 kap. Rätten att ge ut periodiska skrifter

Ägare och utgivare

1 § En periodisk skrift ska ha en utgivare. Utgivaren utses av skriftens ägare.

Behörighetskrav

2 § Var och en får vara ägare till en periodisk skrift.

3 § En utgivare till en periodisk skrift ska ha hemvist i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara utgivare.

Utgivarens befogenhet

4 § Utgivaren ska ha befogenhet att utöva tillsyn över skriftens utgivning och bestämma över dess innehåll så att ingenting får föras in i den mot hans eller hennes vilja. Varje inskränkning i denna befogenhet ska vara utan verkan.

Anmälan om utgivare

5 § När utgivare har utsetts, ska ägaren anmäla detta till en myndighet som anges i lag. Anmälan ska innehålla uppgift om utgivarens namn och

Prop. 2017/18:49Sida 322

Bilaga 2

hemvist. Den ska även innehålla bevis om att utgivaren är behörig enligt 3 § och en förklaring om att han eller hon har åtagit sig uppdraget.

6 § Om utgivaren inte längre är behörig eller om utgivarens uppdrag kommer att upphöra av något annat skäl, ska ägaren genast utse en ny utgivare och anmäla detta enligt 5 §. Anmälan ska om möjligt även innehålla bevis om att den förra utgivaren har fått del av anmälan.

Ställföreträdare för utgivare

7 § En utgivare får utse en eller flera ställföreträdare. När ställföreträdare har utsetts, ska detta anmälas till den myndighet som avses i 5 §. Tillsammans med anmälan ska det lämnas ett bevis om att ställföreträdaren uppfyller behörighetsvillkoren för utgivare och har åtagit sig uppdraget och att ägaren har godkänt ställföreträdaren.

För ställföreträdare gäller 3 §. Om utgivarens uppdrag upphör faller också uppdraget som ställföreträdare.

8 § Om anmälan av ställföreträdare har gjorts enligt 7 §, får utgivaren överlämna åt ställföreträdaren att i utgivarens ställe utöva den befogenhet som utgivaren har enligt 4 §.

Kan det antas att utgivaren på grund av sjukdom eller av annan tillfällig orsak oavbrutet under minst en månad inte kommer att utöva befogenheten som utgivare, ska han eller hon snarast överlämna denna till en ställföreträdare. Finns det ingen ställföreträdare, ska utgivaren genast utse en ställföreträdare och anmäla detta enligt 5 §. Detsamma gäller om uppdraget för den som har utsetts till ställföreträdare kommer att upphöra.

Uppgift om utgivare

9 § På varje nummer eller häfte av en periodisk skrift ska utgivarens namn sättas ut. När en ställföreträdare har trätt in anges i stället ställföreträdarens namn.

Utgivningsbevis

Utfärdande

10 § En periodisk skrift får inte ges ut innan det har utfärdats ett bevis om att det inte finns något hinder mot utgivning enligt denna grundlag (utgivningsbevis).

Utgivningsbevis meddelas av den myndighet som avses i 5 §. Ansökan görs av skriftens ägare. I ansökan ska skriftens titel, utgivningsort och utgivningsplan anges.

11 § Utgivningsbevis får inte utfärdas innan det har gjorts en anmälan om utgivare enligt 5 §.

En ansökan får avslås om skriftens titel lätt kan förväxlas med titeln på någon annan skrift med giltigt utgivningsbevis.

Giltighet och förnyelse

12 § Ett utgivningsbevis gäller i tio år. Därefter upphör beviset.

Prop. 2017/18:49Sida 323

Beviset får förnyas efter ansökan av skriftens ägare, varje gång för tio år från utgången av den föregående tioårsperioden.

Återkallelse

13 § Ett utgivningsbevis får återkallas i följande fall:

  1. Ägaren har anmält att skriftens utgivning upphört.
  2. Det finns ingen utgivare eller utgivaren uppfyller inte behörighetsvillkoren enligt 3 § och en behörig utgivare utses inte omedelbart.
  3. Det har gått sex månader från dagen då utgivningsbeviset utfärdades, utan att skriften kommit ut.
  4. Skriften har under något av de två senaste kalenderåren inte kommit ut med minst fyra nummer eller häften på särskilda tider.
  5. Det visas inom sex månader från första gången skriften kom ut att beviset inte borde ha utfärdats med hänsyn till bestämmelsen i 11 § andra stycket.
  6. Titeln på en skrift har typografiskt sett getts en sådan likhet med titeln på en annan skrift med utgivningsbevis att förväxling lätt kan ske och rättelse vidtas inte omedelbart.

14 § Om ett utgivningsbevis har återkallats enligt 13 § första stycket 2, 4 eller 6, krävs medgivande av skriftens ägare för att utgivningsbevis ska meddelas för en annan skrift med en titel som har en sådan likhet att de lätt kan förväxlas. Medgivande behövs dock inte om det har gått två år efter återkallelsen.

Detsamma gäller om det tidigare utgivningsbeviset har förklarats ha upphört.

15 § Det får i lag meddelas närmare föreskrifter om

  1. skyldighet att anmäla ändrade förhållanden i fråga om utgivningsort och utgivningsplan,
  2. giltighet och förnyelse av utgivningsbevis, och
  3. återkallelse av utgivningsbevis.

Straff

16 § Till böter döms

  1. ägare till en periodisk skrift som ges ut utan att utgivningsbevis finns,
  2. ägare till en periodisk skrift för vilken en ny utgivare inte utses och anmäls enligt 6 §,
  3. utgivare som inte överlämnar sitt uppdrag till ställföreträdare enligt

8 §,

  1. den som ger ut en periodisk skrift för vilken utgivningsförbud har meddelats enligt denna grundlag eller som uppenbart utgör en fortsättning av en sådan skrift, eller
  2. den som på en periodisk skrift låter ange sitt namn som utgivare eller ställföreträdare utan att vara behörig.

Om skriften har förklarats vara brottslig eller omständigheterna är synnerligen försvårande av något annat skäl, är straffet fängelse i högst ett år.

Bilaga 2

Prop. 2017/18:49Sida 324

Bilaga 2

17 § Till straff enligt 16 § döms även den som i en ansökan, anmälan eller förklaring som avses i detta kapitel medvetet lämnar oriktiga uppgifter.

18 § Till penningböter döms utgivare som inte sätter ut uppgifter om utgivarens namn på det sätt som anges i 9 §. Detsamma gäller ställföreträdare som har trätt in som utgivare.

19 § I lag får det föreskrivas om straff för den som bryter mot en föreskrift i lag som har meddelats med stöd av 15 § 1.

6 kap.

Om tryckta skrifters spridning Rätten att sprida tryckta skrifter

1 §

Rätt att själv eller med biträde av andra till salu hålla, försända eller annorledes sprida tryckta skrifter skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person.

Var och en har rätt att själv eller med hjälp av andra sprida tryckta skrifter.

Undantag

2 §

Utan hinder av denna förordning

Utan hinder av denna grundlag

gälle vad i lag är stadgat för det

gäller vad som föreskrivs i lag, när

fall att någon

någon

1. förevisar pornografisk bild på

1. visar en pornografisk bild på

eller vid allmän plats genom skylt-

eller vid en allmän plats genom

ning eller annat liknande förfa-

skyltning eller annat liknande förfa-

rande på sätt som är ägnat att

rande på ett sätt som är ägnat att

väcka allmän anstöt eller utan

väcka allmän anstöt eller utan före-

föregående beställning med posten

gående beställning sänder eller

sänder eller på annat sätt tillställer

tillställer på annat sätt en sådan

någon sådan bild;

bild till någon, eller

2. bland barn

och ungdom

2. bland barn och ungdom spri-

sprider tryckt skrift, som genom

der en tryckt skrift som genom sitt

sitt innehåll kan verka förråande

innehåll kan verka förråande eller

eller eljest medföra allvarlig fara

annars medföra allvarlig fara för

för de ungas sedliga fostran.

de unga.

Beträffande spridande av sådan

karta över Sverige eller del därav

som innehåller

upplysning av

betydelse för rikets försvar, eller av därmed jämförlig ritning eller bild meddelas närmare bestämmel-ser i lag.

Prop. 2017/18:49Sida 325

3 §

I lag får det meddelas föreskrifter om spridning genom tryckta skrifter av kartor, ritningar eller bilder som återger Sverige helt eller delvis och innehåller upplysningar av betydelse för rikets försvar.

Skyldighet att befordra tryckta skrifter

För tryckt skrifts försändande genom postbefordringsföretag eller annan allmän trafikanstalt skola ej på grund av skriftens innehåll gälla särskilda inskränkningar eller villkor. Vad nu sagts skall dock ej avse försändande, som innebär överträdelse av vad i 3 § är stadgat.

Allmän trafikanstalt, som mottagit tryckt skrift för befordran, skall ej anses som skriftens utspridare.

4 §

Den som enligt vad som följer av lag eller annan författning har en skyldighet att befordra tryckta skrifter får inte på grund av innehållet vägra eller ställa särskilda villkor för att utföra denna skyldighet. Detta gäller dock inte om befordran skulle innebära en sådan överträdelse som avses i 5 och 6 §§.

Den som har en skyldighet enligt första stycket och som har tagit emot en periodisk skrift för befordran ska inte anses som skriftens spridare.

Straff

3§

Saknar skrift, som avses i 4 kap.

2 § första stycket, där föreskriven uppgift eller är sådan uppgift eller uppgift enligt 1 kap. 5 § första stycket 2 å skrift, som där åsyftas, utspridaren veterligt, oriktig, straffes utspridaren med penningböter.

För spridande av tryckt skrift som, utspridaren veterligt, lagts under beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet böter eller fängelse i högst ett år.

5§

Till penningböter döms den som sprider en tryckt skrift som saknar en uppgift som avses i 4 kap. 2 §. Detsamma gäller om en sådan uppgift eller en uppgift som avses i 1 kap. 2 § andra stycket 2 är oriktig och spridaren känner till detta.

Bilaga 2

Prop. 2017/18:49Sida 326

Bilaga 2

6 §

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som sprider en tryckt skrift i vetskap om att den

  1. har tagits i beslag eller förklarats konfiskerad,
  2. har getts ut i strid med ett utgivningsförbud som har meddelats enligt denna grundlag, eller
  3. uppenbart utgör en fortsättning av en skrift som omfattas av ett sådant förbud som avses i 2.

7 kap. Tryckfrihetsbrott

Vad som är tryckfrihetsbrott

Gärningar som är tryckfrihetsbrott

1 § Med beaktande av tryckfrihetens syfte att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska de gärningar som anges i 2–20 §§ anses vara tryckfrihetsbrott, om de begås i en tryckt skrift och är straffbara enligt lag.

Olaga hot

2 § Som tryckfrihetsbrott anses olaga hot som innebär att någon hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller någon annans säkerhet till person eller egendom.

Förtal

3 § Som tryckfrihetsbrott anses förtal som innebär att någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning.

Förtal av avliden medför ansvar, om gärningen är sårande för de efterlevande eller annars kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne.

Det ska inte dömas till ansvar om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han eller hon visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för den.

Förolämpning

4 § Som tryckfrihetsbrott anses förolämpning som innebär att någon smädar någon annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom eller henne.

Uppvigling

5 § Som tryckfrihetsbrott anses uppvigling som innebär att någon upp-manar eller på annat sätt söker förleda till brottslig gärning, svikande av

Prop. 2017/18:49Sida 327

medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i tjänsten.

Hets mot folkgrupp

6 § Som tryckfrihetsbrott anses hets mot folkgrupp som innebär att någon hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Olaga våldsskildring

7 § Som tryckfrihetsbrott anses olaga våldsskildring som innebär att någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.

Hot mot tjänsteman

8 § Som tryckfrihetsbrott anses hot mot tjänsteman som innebär att någon med hot om våld förgriper sig på någon annan för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd

  1. i dennes myndighetsutövning,
  2. i annan verksamhet som omfattas av samma skydd som är förenat med myndighetsutövning, eller
  3. vid biträde till åtgärd som omfattas av sådant skydd.

Detsamma gäller om någon på detta sätt förgriper sig mot den som tidigare har utövat eller biträtt vid sådan verksamhet, för vad denne då gjort eller underlåtit att göra.

För försök eller förberedelse till sådant hot mot tjänsteman döms det till ansvar, såvida inte brottet, om det hade fullbordats, skulle ha varit att anse som ringa.

Övergrepp i rättssak

9 § Som tryckfrihetsbrott anses övergrepp i rättssak som innebär att någon med hot om våld angriper någon annan

  1. för att denne har gjort en anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett en utsaga hos en domstol eller annan myndighet, eller
  2. för att hindra denne från en sådan åtgärd som anges i 1.

Detsamma gäller om någon med hot om gärning som medför lidande, skada eller olägenhet angriper någon annan för att denne har avlagt vittnesmål eller annars avgett en utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom eller henne från att avge en sådan utsaga.

Uppror

10 § Som tryckfrihetsbrott anses uppror som förövats med uppsåt att statsskicket, med vapenmakt eller annars med våldsamma medel, ska omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten på så sätt ska framtvingas eller hindras, om gärningen innebär en fara för uppsåtets förverkligande.

För försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror döms det till ansvar.

Bilaga 2

Prop. 2017/18:49Sida 328

Bilaga 2

Brott mot medborgerlig frihet

11 § Som tryckfrihetsbrott anses brott mot medborgerlig frihet som innebär att någon utövar olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom en politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara.

För försök till sådant brott mot medborgerlig frihet döms det till ansvar.

Högförräderi

12 § Som tryckfrihetsbrott anses högförräderi som förövats med uppsåt att riket eller en del av det, med våldsamma eller annars lagstridiga medel eller med utländskt bistånd, ska läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket på så sätt ska lösryckas, om handlingen innebär en fara för uppsåtets förverkligande.

Detsamma gäller om någon med uppsåt att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten ska framtvingas eller hindras med utländskt bistånd, om handlingen innebär en fara för detta.

För försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi döms det till ansvar.

Krigsanstiftan

13 § Som tryckfrihetsbrott anses krigsanstiftan som innebär att någon med utländskt bistånd framkallar fara för att riket ska invecklas i krig eller andra fientligheter.

Spioneri

14 § Som tryckfrihetsbrott anses spioneri som innebär att någon genom att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut, eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet. Detta gäller vare sig uppgiften är riktig eller inte.

För försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri döms det till ansvar.

Obehörig befattning med hemlig uppgift

15 § Som tryckfrihetsbrott anses obehörig befattning med hemlig uppgift som innebär att någon, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift rörande något förhållande av hemlig natur, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller annars för rikets säkerhet. Detta gäller vare sig uppgiften är riktig eller inte.

För försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift döms det till ansvar.

Detsamma gäller stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt. Vid denna bedömning ska det särskilt beaktas, om gärningen inne-

Prop. 2017/18:49Sida 329

fattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst hade betrotts honom eller henne.

Vårdslöshet med hemlig uppgift

16 § Som tryckfrihetsbrott anses vårdslöshet med hemlig uppgift som innebär att någon av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 15 §.

Landsförräderi eller landssvek

17 § Som tryckfrihetsbrott anses sådant landsförräderi eller landssvek som innebär att någon, när riket är i krig eller bestämmelser i lag om sådant brott tillämpas av andra skäl,

  1. missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet,
  2. förråder egendom som är av betydelse för totalförsvaret, eller
  3. begår någon annan liknande förrädisk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd åt fienden.

För försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek döms det till ansvar.

Landsskadlig vårdslöshet

18 § Som tryckfrihetsbrott anses landsskadlig vårdslöshet som innebär att någon av oaktsamhet begår en gärning som avses i 17 §.

Ryktesspridning till fara för rikets säkerhet

19 § Som tryckfrihetsbrott anses ryktesspridning till fara för rikets säkerhet som innebär att någon, då riket är i krig eller bestämmelser i lag om sådant brott tillämpas av andra skäl, sprider falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet.

Offentliggörandebrott

20 § Som tryckfrihetsbrott anses också att någon

  1. uppsåtligen offentliggör en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en, om han eller hon har fått tillgång till handlingen i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i något därmed jämförbart förhållande,
  2. offentliggör en uppgift och därvid uppsåtligen åsidosätter en tystnadsplikt som anges i en särskild lag, eller
  3. när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggör en uppgift om förhållanden vars röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än de som anges i 12–16 §§.

Undantag

21 § Ett tillkännagivande i en annons eller i ett annat sådant meddelande ska inte anses vara ett tryckfrihetsbrott om det inte omedelbart av med-

Bilaga 2

Prop. 2017/18:49Sida 330

Bilaga 2

delandets innehåll framgår att ansvar för ett sådant brott kan bli aktuellt. Är meddelandet straffbart tillsammans med en omständighet som inte omedelbart framgår av meddelandets innehåll, gäller vad som föreskrivs i lag.

Detsamma gäller ett meddelande som genom chiffer eller på något annat sätt är hemligt för allmänheten.

Meddelar- och anskaffarbrott

Brott av meddelare

22 § Om någon meddelar en uppgift i syfte att göra den offentlig i en tryckt skrift enligt 1 kap. 7 § första stycket och därigenom gör sig skyldig till något av följande brott, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för det brottet:

  1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott,
  2. oriktigt utlämnande av en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med en myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig, och
  3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag.

Första stycket gäller också om brottet begås av någon som, utan att vara ansvarig enligt 8 kap., medverkar som författare eller annan upphovsman eller som utgivare till en framställning som är avsedd att införas ien tryckt skrift.

I fråga om föreskrifter som avses i första stycket 3 tillämpas 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

Brott av anskaffare

23 § Om någon anskaffar en uppgift i syfte att göra den offentlig i en tryckt skrift eller för att lämna ett meddelande enligt 1 kap. 7 § andra stycket och därigenom gör sig skyldig till ett brott som anges i 22 § andra stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om det brottet.

Ytterligare bestämmelser om tryckfrihetsbrott

Påföljd

24 § Vad som föreskrivs i lag om påföljd för brott gäller även tryckfrihetsbrott.

Vid bestämmande av påföljd ska det särskilt beaktas om en publicerad uppgift har rättats och rättelsen därefter offentliggjorts på ett lämpligt sätt.

Publicering av domen

25 § Om den tilltalade döms för förtal eller förolämpning i en periodisk skrift enligt 3 eller 4 §, får domstolen efter yrkande besluta att domen ska föras in i skriften.

Prop. 2017/18:49Sida 331

Konfiskering

26 § En tryckt skrift som innehåller tryckfrihetsbrott får konfiskeras. Konfiskering innebär att alla exemplar av skriften som är avsedda att spridas ska förstöras. Konfiskering innebär även att åtgärder vidtas så att formar, stenar, stereotyper, plåtar och annan liknande utrustning inte kan missbrukas.

Bestämmelsen i 24 § andra stycket tillämpas även vid konfiskering.

Borttagande ur en databas som innehåller bilagor

27 § Om ett sådant tillhandahållande ur en databas som avses i 1 kap. 5 och 6 §§ innefattar tryckfrihetsbrott, får domstolen besluta att det brottsliga yttrandet ska tas bort ur databasen.

Krav på att ett yttrande ska tas bort kan framställas trots att straff för brottet inte kan dömas ut på grund av preskription.

28 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som inte tar bort ett yttrande ur en databas, trots att han eller hon vet att en domstol enligt 27 § har beslutat att yttrandet ska tas bort ur databasen.

Utgivningsförbud

29 § Om riket befinner sig i krig, får rätten i samband med konfiskering av en periodisk skrift meddela förbud mot att ge ut skriften under en viss tid. Ett sådant förbud får meddelas endast vid brott som avses i 10 §, 12– 14 §§, 15 §, om brottet är att anse som grovt, samt 17 §. Förbudet får gälla i högst sex månader från det att domen i tryckfrihetsmålet har fått laga kraft.

I fråga om konfiskering av en periodisk skrift som sprids i strid med ett utgivningsförbud eller uppenbart utgör en fortsättning av en skrift som avses med ett sådant förbud, gäller vad som föreskrivs i lag om förverkande av föremål på grund av brott.

8 kap.
Ansvarighetsregler Ansvarighet för tryckfrihetsbrott
Om ansvaret för periodisk skrift Periodiska skrifter
Utgivare och ställföreträdare
1 §

För tryckfrihetsbrott genom periodisk skrift svare den som var anmäld som utgivare, då skriften utgavs.

Var ställföreträdare anmäld och har han inträtt som utgivare, svare ställföreträdaren.

2§

Fanns ej utgivningsbevis, då

Ansvarig för tryckfrihetsbrott i en periodisk skrift är den som var anmäld som utgivare när skriften gavs ut. Har en ställföreträdare anmälts och inträtt som utgivare, är i stället han eller hon ansvarig.

Bilaga 2

Prop. 2017/18:49Sida 332

Bilaga 2

skriften utgavs, eller var utgivare, som enligt 1 § första stycket har att svara, ej längre behörig eller hade hans uppdrag eljest upphört, svare skriftens ägare.

Ägare vare ock ansvarig, om utgivaren var utsedd för skens skull eller denne eljest, då skriften utgavs, uppenbart icke innehade den befogenhet, som enligt 5 kap. 3 § skall tillkomma honom.

Var ställföreträdare, vilken inträtt som utgivare, ej längre behörig, då skriften utgavs, eller hade hans uppdrag eljest upphört eller förelåg beträffande ställföreträdaren förhållande, som i andra stycket sägs, svare utgivaren.

3§

Kan det ej visas vem som var

2 §

Utgivaren är ansvarig, trots att en ställföreträdare inträtt som utgivare, om ställföreträdaren

  1. inte längre var behörig när skriften gavs ut eller uppdraget annars upphört, eller
  2. var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte hade de befogenheter som anges i 5 kap. 4 §.

Ägare

3§

Skriftens ägare är ansvarig för tryckfrihetsbrott om det inte fanns utgivningsbevis när skriften gavs ut.

Om utgivningsbevis fanns, är ägaren ansvarig om

–det inte fanns någon behörig utgivare när brottet förövades,

–utgivaren var utsedd för skens skull, eller

–utgivaren uppenbarligen inte hade de befogenheter som anges i 5 kap. 4 §.

Tryckare

4§

Kan det inte visas vem som var

Prop. 2017/18:49Sida 333

ägare, då skriften utgavs, svare i ägarens ställe den som tryckt skriften.

ägare till skriften när den gavs ut,
är den som har tryckt skriften
ansvarig i stället för ägaren.
Spridare

4 §

Sprider någon periodisk skrift, varå uppgift om vem som tryckt skriften saknas eller, utspridaren veterligt, är oriktig, och kan det ej utrönas vem som tryckt skriften, svare i stället för den som tryckt skriften utspridaren.

5 §

Om en skrift sprids utan uppgifter om vem som har tryckt skriften och det inte kan klarläggas vem denne är, blir spridaren ansvarig i stället för den som har tryckt skriften. Detsamma gäller om uppgifterna om vem som har tryckt skriften är felaktiga och spridaren känner till detta.

Om ansvaret för tryckt skrift, som ej är periodisk

Tryckta skrifter som inte är periodiska

Författare

5 §

6 §

För

tryckfrihetsbrott genom

Författaren är ansvarig för tryck-

tryckt skrift, som ej är periodisk,

frihetsbrott i en tryckt skrift som inte

svare skriftens författare, om han

är periodisk, om han eller hon enligt

på sätt i 3 kap. 2 § sägs uppgivits

3 kap. 2 § har uppgetts vara förfat-

vara författare till skriften. För-

tare till skriften.

fattaren vare dock ej ansvarig, om

Författaren är dock inte ansva-

skriften utgivits utan hans sam-

rig om skriften har getts ut mot

tycke eller hans namn, pseudonym

hans eller hennes vilja. Författaren

eller signatur utsatts därå mot

är inte heller ansvarig om namn,

hans vilja.

pseudonym eller signatur har satts

ut på skriften mot hans eller

hennes vilja.

Utgivare

6 §

7 §

Är författare ej enligt 5 § ansva-

Om en särskild utgivare har

rig för skrift, vilken innehåller

uppgetts

enligt

3 kap. 2 §

för en

eller är avsedd att innehålla bi-

tryckt skrift som innehåller eller är

drag av flera författare, och har på

avsedd att innehålla bidrag av

sätt i 3 kap. 2 § sägs särskild utgi-

flera författare, är utgivaren an-

vare för skriften uppgivits, svare

svarig för tryckfrihetsbrott. Utgi-

utgivaren.

varen är inte ansvarig om förfat-

För annan skrift än i första

tarna till de enskilda bidragen är

stycket

avses svare utgivaren,

ansvariga enligt 6 § eller om utgi-

allenast om författaren var avli-

varens

namn,

pseudonym

eller

den, då skriften utgavs.

signatur har satts ut på skriften

Utgivaren vare ej ansvarig, om

mot hans eller hennes vilja.

Prop. 2017/18:49Sida 334

Bilaga 2

hans namn, pseudonym eller signatur utsatts å skriften mot hans vilja.

Med utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som, utan att vara skriftens författare, tillhandahållit den för tryckning och utgivning.

Det som anges i första stycket om utgivarens ansvar gäller även för andra tryckta skrifter, om författaren var avliden när skriften gavs ut.

Med utgivare avses i denna paragraf den som har tillhandahållit en skrift för tryckning och utgivning utan att vara författare till skriften.

Förläggare

7 §

8 §

Är varken författare eller utgi-

Om varken författaren eller utgi-

vare enligt 5 eller 6 § ansvarig

varen är ansvarig enligt 6 eller

eller var han vid skriftens utgiv-

7 §, är i stället förläggaren ansva-

ning avliden, svare förläggaren.

rig. Detsamma gäller om författa-

Med förläggare till tryckt skrift,

ren eller utgivaren var avliden när

som ej är periodisk, förstås den

skriften gavs ut.

som omhänderhaft tryckning och

Med förläggare avses den som

utgivning av annans skrift.

har haft hand om tryckning och

utgivning av någon annans skrift.

8§

Fanns ej förläggare eller kan det ej visas vem han är, svare i förläggarens ställe den som tryckt skriften.

9§

I fråga om ansvar för utspridare av tryckt skrift, som ej är periodisk, äge vad i 4 § stadgats motsvarande tillämpning.

Tryckare

9§

Om det inte finns någon förläg-gare enligt 8 §, är i stället den som har tryckt skriften ansvarig. Detsamma gäller om det inte kan visas vem förläggaren är.

Spridare

10 §

Det som sägs i 5 § om spridarens ansvar tillämpas även på tryckta skrifter som inte är periodiska.

Gemensamma bestämmelser

10 §

Hade den som enligt 2, 5, 6 eller 7 § skulle ha att svara vid skriftens utgivning ej känt hemvist inom riket och kan ej heller i målet utrönas, var han här i riket uppehåller

Övergång av ansvar i vissa fall

11 §

Om den som enligt 3, 6, 7 eller 8 § skulle ha varit ansvarig som ägare, författare, utgivare eller förläggare inte har känd hemvist i Sverige, går ansvaret i stället över

Prop. 2017/18:49Sida 335

sig, skall ansvaret övergå å den som efter honom har att svara, dock ej å utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, i annat fall än som avses i 6 § första stycket eller å utspridare.

Lag samma vare, om beträffande den som enligt 1, 2, 5, 6 eller 7 § skulle ha att svara förelåg omständighet, vilken enligt lag utesluter straffbarhet, samt den efter honom ansvarige ägt eller bort äga kännedom om omständigheten.

11 §

Till omständighet, som enligt detta kapitel skulle medföra att annan än den tilltalade hade att svara, må hänsyn tagas allenast om den åberopas före huvudförhandlingen.

på den som skulle ha varit ansva- rig efter honom eller henne. Det- samma gäller om det inte kan klarläggas var han eller hon befin- ner sig.
Det som sägs i första stycket ska inte innebära att ansvaret på den grunden går över på utgivare i annat fall än som avses i 7 § första stycket eller på spridare. 12 §
Om det finns omständigheter som enligt lag utesluter straffbar- het för den som skulle ha varit ansvarig enligt 1, 2, 3, 6, 7 eller
8 § som utgivare, ägare, författare eller förläggare, går ansvaret över på den som skulle ha varit an- svarig efter honom eller henne. Detta gäller endast om den som blir ansvarig har haft eller borde ha haft kännedom om den aktuella omständigheten.
Invändning mot ansvar
13 §
Om den som är tilltalad för tryckfrihetsbrott vill åberopa en omständighet som enligt detta kapitel medför att han eller hon inte ska vara ansvarig, ska denna omstän- dighet åberopas före huvudför- handlingen. Annars får domstolen inte ta hänsyn till omständigheten.
Ansvarets innebörd

12 §

14 §

Vid bedömande av fråga om an-

Den som är ansvarig enligt detta

svar för den som enligt detta kapi-

kapitel för tryckfrihetsbrott ska

tel har att svara för tryckt skrift

anses ha haft kännedom om inne-

skall så anses som om vad skriften

hållet i skriften och medgett utgiv-

innehåller införts däri med hans

ning av den.

vetskap och vilja.

Prop. 2017/18:49Sida 336

Bilaga 2

9 kap.

Om tillsyn och åtal

Tillsyn och åtal

Justitiekanslern och Riksdagens

ombudsmän

1 §

Justitiekanslern skall vaka över

Justitiekanslern ska vaka över att

att de gränser för tryckfriheten som

de gränser för tryckfriheten som

angivas i denna förordning ej

anges i denna grundlag inte över-

överskridas.

skrids.

2 §

Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott. Ej må annan än Justitiekanslern inleda förundersökning rörande tryckfrihetsbrott. Endast Justitiekanslern och rätten äga besluta om tvångsmedel med anledning av misstanke om sådant brott, om ej annat är föreskrivet i denna förordning.

Regeringen äger hos Justitiekanslern anmäla skrift till åtal för tryckfrihetsbrott. I lag må föreskrivas att allmänt åtal för tryckfrihetsbrott må väckas endast efter regeringens medgivande.

Justitiekanslern är tillika ensam åklagare i annat tryckfrihetsmål än mål om tryckfrihetsbrott samt i mål som eljest avser brott mot bestämmelse i denna förordning; om befogenhet för Riksdagens ombudsman att vara åklagare i mål som nu angivits gäller dock vad i lag är stadgat.

Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott enligt 7 kap. 1–20 §§. Ingen annan än Justitiekanslern får inleda förundersökning om ett sådant brott.

Endast Justitiekanslern och rätten får besluta om tvångsmedel med anledning av misstanke om tryckfrihetsbrott, om inte något annat anges i denna grundlag.

3§

Justitiekanslern är ensam åkla-gare även i mål som avser meddelar-och anskaffarbrott enligt 7 kap. 22 och 23 §§. Detta gäller under förutsättning att det är fråga om ett tryckfrihetsmål enligt 12 kap. 1 §.

Justitiekanslern är ensam åklagare även i mål som i övrigt avser brott mot bestämmelser i denna

Prop. 2017/18:49Sida 337
grundlag. I lag finns det dock
bestämmelser om befogenhet för
Riksdagens ombudsmän att vara
åklagare i mål som avses i denna
paragraf.
Regler om åtal
Regeringens anmälan och
medgivande till åtal
4 §
Regeringen får till Justitie-
kanslern anmäla en skrift till åtal
för tryckfrihetsbrott.
I lag får det föreskrivas att allmänt
åtal för ett tryckfrihetsbrott kräver
regeringens medgivande.
Preskription vid allmänt åtal
3 § 5 §
Allmänt åtal för tryck-frihets- Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott
brott skall väckas, i fråga om periska väckas inom sex månader från
odisk skrift för vilken vid utgivdet att skriften gavs ut, om åtalet
ningen gällde utgivningsbevis inom avser en periodisk skrift för vilken
sex månader och i fråga om annan utgivningsbevis gällde vid utgiv-
skrift inom ett år från det skriften ningen. För andra skrifter ska
utgavs, vid påföljd att skriften allmänt åtal väckas inom ett år
eljest är från sådant åtal fri. från utgivningen. Annars får all-
Utan hinder av vad nu sagts må mänt åtal inte väckas (preskript-
dock, sedan allmänt åtal inom ion).
nämnda tid blivit väckt, nytt åtal Om allmänt åtal har väckts inom
väckas mot annan, som är för den tid som anges i första stycket,
brottet ansvarig. Vad i lag är stadfår nytt åtal väckas även efter den
gat om tid, inom vilken brott skall tiden mot någon annan som är
beivras för att påföljd för brott ej ansvarig för brottet.
skall anses bortfallen, gälle även i Vad som föreskrivs i lag om den
fråga om tryckfrihetsbrott. tid inom vilken brott ska beivras
för att påföljd för brott inte ska
anses falla bort, gäller även för
tryckfrihetsbrott.
Prop. 2017/18:49Sida 338

Bilaga 2

4§

Angående målsägandes rätt att angiva tryckfrihetsbrott eller tala därå gälle vad i lag är stadgat.

5 §

Finnes ej någon, som enligt 8 kap. är för brottet ansvarig, eller kan ej stämning här i riket delgivas honom, må åklagaren eller målsäganden i stället för att väcka åtal göra ansökan om skriftens konfiskering.

6§

Vid tillämpning av 5 § ska utgiv-ning enligt 1 kap. 5 och 6 §§ anses ha skett när programmet sändes eller började tillhandahållas på det sätt som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen eller den tekniska upptagningen lämnades ut för spridning.

Angivelse och enskilt åtal

7§

Vad som föreskrivs i lag om mål-sägandens rätt att ange brott till åtal eller att själv väcka åtal gäller även för tryckfrihetsbrott.

Konfiskering utan åtal

8§

Finns det ingen ansvarig för ett tryckfrihetsbrott enligt 8 kap., får Justitiekanslern eller målsäganden i stället för att väcka åtal ansöka om att skriften ska konfiskeras. Detsamma gäller om den som är ansvarig för brott inte kan delges stämning i Sverige.

9 §

Om ett tryckfrihetsbrott har förövats genom ett sådant tillhandahållande ur en databas som avses i 1 kap. 5 eller 6 § utan att det finns någon som enligt 8 kap. är ansvarig för brottet, får Justitiekanslern eller målsäganden i stället för att väcka åtal ansöka om att domstolen ska besluta att det brottsliga yttrandet ska tas bort ur databasen enligt 7 kap. 27 §. Detsamma gäller om den som är ansvarig för brott inte kan delges stämning i Sverige.

En ansökan som avses i första stycket kan framställas trots att straff för brottet inte kan dömas ut på grund av preskription.

Prop. 2017/18:49Sida 339

10 kap. Särskilda tvångsmedel

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  1. beslag av tryckta skrifter i avvaktan på beslut om konfiskering (2– 12 §§),
  2. beslag av exemplar av tryckta skrifter som kan ha betydelse för utredningen i ett tryckfrihetsmål (13 §), och
  3. tvångsmedel vid krig och krigsfara (14–16 §§).

Konfiskeringsbeslag

Beslag inför konfiskering

2 § Om det finns anledning att konfiskera en tryckt skrift på grund av tryckfrihetsbrott, får skriften tas i beslag i avvaktan på beslut om konfiskering.

Beslag före åtal

3 § Innan åtal för tryckfrihetsbrott har väckts eller ansökan gjorts hos rätten om att skriften ska konfiskeras, får beslut om beslag meddelas av Justitiekanslern. En förutsättning är att brottet hör under allmänt åtal.

I lag får det föreskrivas att även allmän åklagare får besluta om beslag.

4 § Om ett beslag har verkställts utan rättens beslut, får den som drabbas begära att rätten prövar beslaget.

Har allmän åklagare beslutat om beslag, ska beslutet skyndsamt anmälas till Justitiekanslern, som genast ska pröva om beslaget ska bestå.

Tidsfrister

5 § När Justitiekanslern har beslutat om beslag eller fastställt ett beslag enligt 4 § andra stycket, ska åtal väckas inom två veckor efter Justitiekanslerns beslut. Annars upphör beslaget. Detsamma gäller ansökan enligt 9 kap. 8 § om konfiskering.

Beslag efter åtal eller ansökan om konfiskering

6 § Om det har väckts åtal för tryckfrihetsbrott eller gjorts en ansökan om konfiskering av en skrift, får rätten besluta om beslag och häva beslag som tidigare har meddelats.

Prövning av beslag när ett mål avgörs

7 § När ett mål avgörs, prövar rätten om tidigare beslag ska bestå.

Om målet avvisas på den grunden att rätten inte är behörig och det kan antas att talan om konfiskering kommer att föras i ett annat mål, får rätten bestämma att ett beslag ska bestå under en viss tid. Väcks inte talan inom denna tid upphör beslaget.

Bestämmelserna i andra stycket tillämpas också när rätten av något annat skäl skiljer målet från sig utan att pröva om en skrift är brottslig.

Bilaga 2

Prop. 2017/18:49Sida 340

Bilaga 2

Uppgifter i beslut om beslag

8 § Beslut om beslag ska innehålla uppgifter om det eller de avsnitt i den tryckta skriften som har gett anledning till beslaget och ska avse endast band, delar, nummer eller häften där ett sådant avsnitt förekommer.

Verkställighet av beslag

9 § Polisen ska genast verkställa ett beslut om beslag.

10 § Verkställighet av beslag ska omfatta endast de exemplar av den tryckta skriften som är avsedda för spridning.

11 § Bevis om beslag ska utan avgift lämnas till den som beslaget har gjorts hos och till den som tryckt skriften. Beviset ska innehålla uppgifter om det eller de avsnitt i skriften som har gett anledning till beslaget. Ett sådant bevis ska lämnas så snart det är möjligt.

12 § Om ett beslag har upphävts, ska verkställigheten genast avbrytas och det beslagtagna lämnas tillbaka.

Utredningsbeslag

13 § Sådana exemplar av en tryckt skrift som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen i ett tryckfrihetsmål enligt 12 kap. får tas i beslag.

För ett sådant beslag gäller 3, 4, 6, 8, 9 och 12 §§. I övrigt ska i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om beslag. Åtal ska dock alltid väckas inom en månad från det att beslut om beslag meddelades, om inte rätten på begäran från Justitiekanslern medger att tiden förlängs.

Tvångsmedel vid krig och krigsfara

Tillfälligt utgivningsförbud

14 § Om riket är i krig får i avvaktan på rättens beslut enligt 7 kap. 29 § tillfälligt utgivningsförbud meddelas för en periodisk skrift. För ett sådant beslut gäller det som sägs om beslag i 3, 5 och 6 §§.

I fråga om beslag av en periodisk skrift som sprids i strid med ett utgivningsförbud eller som uppenbart utgör en fortsättning på en periodisk skrift som omfattas av ett sådant förbud, gäller det som föreskrivs i lag om beslag av föremål som kan förklaras förverkade.

Förvar i avvaktan på beslag

15 § Om riket är i krig eller krigsfara och det vid en avdelning av försvarsmakten anträffas en tryckt skrift som uppenbart innebär sådan uppvigling som är straffbar enligt 7 kap. 5 § genom att krigsman därigenom kan förledas att åsidosätta vad som åligger honom eller henne i tjänsten, får skriften tas i förvar i avvaktan på beslut om beslag. Beslut om förvar fattas av en befattningshavare som enligt lag ska avgöra frågor om disciplinansvar för personal vid avdelningen.

Är det fara i dröjsmål får en åtgärd enligt första stycket vidtas av någon annan befattningshavare enligt föreskrifter som meddelas i lag. Om ett

Prop. 2017/18:49Sida 341

sådant beslut har fattats, ska anmälan skyndsamt göras hos den befattningshavare som avses i första stycket. Denne ska genast pröva om skriften ska bli kvar i förvar.

16 § Ett beslut om förvar enligt 15 § ska så snart det kan ske anmälas till Justitiekanslern, som genast ska pröva om skriften ska läggas under beslag.

11 kap.

Om enskilt anspråk Skadestånd

Allmänna förutsättningar

1 §

Enskilt anspråk i anledning av missbruk av tryckfriheten må grundas allenast därå att den skrift, som anspråket avser, innefattar tryckfrihetsbrott. Sådant anspråk må, om ej annat nedan stadgas, icke göras gällande mot annan än den som enligt 8 kap. svarar för brottet. Har på grund av omständighet, som avses i 8 kap. 10 §, ansvaret övergått å honom, må anspråket göras gällande även mot den som före honom haft att svara, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.

Vad i 8 kap. 12 § är stadgat i fråga om ansvar gälle ock beträffande enskilt anspråk.

Om enskilt anspråk på grund av brott enligt 7 kap. 2 eller 3 § gäller vad i lag är stadgat.

2 §

För enskilt anspråk, som må göras gällande mot utgivare av periodisk skrift eller ställföreträdare för denne, svare ock skriftens ägare. I fråga om annan tryckt skrift svare för anspråk, som må göras gällande mot författaren eller utgivaren, även skriftens förläggare.

Skadestånd för missbruk av tryckfriheten får grundas endast på att den skrift som kravet avser innefattar tryckfrihetsbrott.

I fråga om skadestånd på grund av brott som avses i 7 kap. 21– 23 §§ gäller vad som är föreskrivet i lag.

Vad som sägs om skadestånd enligt detta kapitel gäller i tilllämpliga delar även krav enligt 7 kap. 25 § på att en dom om förtal eller förolämpning ska föras in i en skrift.

Bilaga 2

Prop. 2017/18:49Sida 342

Bilaga 2

3 §

Har någon som laga ställföreträdare för juridisk person eller som förmyndare, god man eller förvaltare att svara för enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott, får anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller mot den, för vilken förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren förordnats, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag får göras gällande.

Vem som är ansvarig

2§

Den som är ansvarig för tryck-frihetsbrott enligt 8 kap. är även ansvarig för skadestånd.

Krav på skadestånd som kan riktas mot utgivaren till en periodisk skrift eller dennes ställföreträdare kan även riktas mot skriftens ägare. För andra tryckta skrifter kan krav på skadestånd mot en författare eller utgivare även riktas mot skriftens förläggare.

3§

Om ansvaret för brott har gått över på någon annan enligt 8 kap. 11 eller 12 §, får krav på skadestånd även riktas mot den som skulle ha varit ansvarig, i den utsträckning skadestånd får dömas ut enligt lag.

4 §

Om någon är ansvarig för skadestånd på grund av tryckfrihetsbrott i egenskap av ställföreträdare för en juridisk person, får krav på skadestånd även riktas mot den juridiska personen.

Om förmyndare, god man eller förvaltare är ansvarig för skadestånd på grund av tryckfrihetsbrott, får krav på skadestånd även riktas mot den för vilken förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren har utsetts.

Krav på skadestånd enligt denna paragraf får framställas om och i den omfattning anspråket kan göras gällande enligt lag.

4§

Skall någon enligt detta kapitel jämte annan svara för enskilt anspråk, svare de en för båda och båda för en. Om bestämmande av ansvarigheten mellan dessa inbördes gälle vad eljest är stadgat.

5§

Om två eller flera är ansvariga för skadestånd enligt detta kapitel, ansvarar de solidariskt för skadeståndet. I fråga om ansvaret dem emellan gäller vad som föreskrivs i lag.

Prop. 2017/18:49Sida 343

5 §

Enskilt anspråk i anledning av tryckfrihetsbrott må göras gällande utan hinder av att fråga om ansvar för brottet förfallit eller talan därom eljest ej kan föras.

Skadestånd när åtal inte kan
väckas

6 §

Krav på skadestånd med anledning av ett tryckfrihetsbrott kan framställas trots att straff för brottet inte kan dömas ut på grund av preskription eller av något annat skäl.

12 kap.
Om rättegången i tryckfrihets- Rättegången i tryckfrihetsmål
mål
Tryckfrihetsmål
1 §
Tryckfrihetsmål upptagas av
tingsrätt inom vars domkrets
länsstyrelse har sitt säte. Före-
kommer anledning att även annan
tingsrätt inom länet skall äga
upptaga tryckfrihetsmål, äger
regeringen förordna därom
Till tryckfrihetsmål hänföras mål
angående ansvar eller enskilt
anspråk på grund av tryckfrihets-
brott så ock ansökningsmål, som
avses i 9 kap. 5 §. Till tryckfri-
hetsmål hänföras även mål angå-
ende ansvar eller enskilt anspråk
på grund av brott enligt 7 kap. 3 §.
Är fråga om brott enligt sist-
nämnda paragrafs andra stycke
och har den som anskaffat upp-
giften eller underrättelsen ej of-
fentliggjort denna i tryckt skrift
eller meddelat den till annan för
sådant offentliggörande, skall dock
målet handläggas som tryckfri-
hetsmål endast om det är uppen-
bart att anskaffandet skett för
offentliggörande i tryckt skrift.
1 §
Tryckfrihetsmål enligt denna
grundlag är mål om
1. ansvar eller skadestånd på
Prop. 2017/18:49Sida 344

Bilaga 2

2 §
I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida brott föreligger, prövas av en jury om nio medlemmar, såframt ej parterna å ömse sidor förklara sig vilja utan sådan prövning hän- skjuta målet till rättens avgörande.
Frågan, huruvida den tilltalade enligt 8 kap. är ansvarig för skrift, prövas dock alltid enbart av rätten. Då jury prövar, huruvida brott föreligger, skall så anses vara fallet, om minst sex jurymän äro ense därom.
Finner juryn att brott icke före- ligger, skall den tilltalade frikän- nas. Har juryn funnit brott före- ligga, skall även rätten pröva

grund

av

tryckfrihetsbrott

enligt

7 kap. 1–20 §§,

2. ansvar

eller skadestånd på

grund

av

meddelarbrott

enligt

7 kap. 22 §, eller

3. konfiskering eller borttagande efter ansökan enligt 9 kap. 8 eller

9§.

Även mål om ansvar eller skade-stånd på grund av anskaffarbrott enligt 7 kap. 23 § är tryckfrihetsmål, om den som anskaffat uppgiften eller underrättelsen har offentliggjort denna i en tryckt skrift eller meddelat den till någon annan för att offentliggöras på det sättet. I andra fall är målet ett tryckfrihetsmål endast om det är uppenbart att anskaffandet har skett för offentliggörande i tryckt skrift.

2 §

Tryckfrihetsmål prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen har sitt säte. Om det finns skäl att även låta en annan tingsrätt i länet pröva tryckfrihetsmål, får regeringen besluta om det.

Prövningen

3§

I tryckfrihetsmål som gäller an-svar för brott ska en jury som består av nio medlemmar pröva om brott föreligger.

Är parterna överens om det, avgörs målet av de lagfarna domarna (rätten) utan medverkan av jury.

Det är enbart rätten som prövar om den tilltalade är ansvarig för en skrift enligt 8 kap.

Prop. 2017/18:49Sida 345

frågan härom. Är rätten av annan mening än juryn, äger rätten frikänna den tilltalade eller hänföra brottet under mildare straffbestämmelse än den som juryn tillämpat. Högre rätt, dit talan mot tingsrättens dom fullföljts, äge ej i vidare mån än tingsrätten frångå juryns bedömning.

3 §

För varje län skall utses jurymän, fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. För Stockholms län skall dock första gruppen omfatta tjugofyra jurymän och andra gruppen tolv jurymän. Jurymännen i den andra gruppen skall vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol.

Bilaga 2

4§

Juryn har funnit att brott före-ligger om minst sex medlemmar är överens om det. Då ska även rätten pröva frågan.

Har rätten en annan uppfattning än juryn, får rätten frikänna den tilltalade eller tillämpa en lindrigare straffbestämmelse.

5§

Anser juryn att brott inte före-ligger ska den tilltalade frikännas.

6 §

Om tingsrättens dom överklagas, får högre rätt inte frångå juryns bedömning i större utsträckning än tingsrätten.

Val av juryledamöter

Jurygrupper

7 §

För varje län ska det utses juryledamöter som fördelas i två grupper. Den första gruppen ska innehålla sexton juryledamöter och den andra åtta. För Stockholms län ska dock den första gruppen omfatta tjugofyra juryledamöter och den andra gruppen tolv.

Juryledamöter i den andra gruppen ska vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol.

Prop. 2017/18:49Sida 346

Bilaga 2

4§

Jurymännen utses genom val för en tid av fyra kalenderår.

Valet skall förrättas av landstingsfullmäktige i länet eller, då inom länet finns kommun som ej tillhör landsting, av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige i kommunen. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Skall enligt vad nu sagts jurymännen väljas av mer än en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen antalet jurymän inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden.

Då juryman skall väljas, ankommer det på tingsrätten att göra anmälan därom till den som har att föranstalta om valet.

5§

Till jurymän skola utses svenska medborgare, som äro bosatta inom länet. De bör vara kända för om-

Val

8§

Juryledamöter utses genom val för en tid av fyra kalenderår.

9 §

Juryledamöter väljs av landstingsfullmäktige i länet. Om en kommun i länet inte tillhör ett landsting, väljer landstingsfullmäktige samt kommunfullmäktige i kommunen. I Gotlands län är det kommunfullmäktige i Gotlands kommun som väljer.

Ska valet utföras av mer än en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen antalet juryledamöter inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden.

När en juryledamot ska väljas, ska tingsrätten anmäla detta till den valmyndighet som enligt första stycket ska genomföra valet.

Behörighetskrav och andra krav på juryledamöter

10 §

En juryledamot ska vara svensk medborgare och folkbokförd i länet. Den som är underårig eller

Prop. 2017/18:49Sida 347

dömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda. Den som är underårig eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara juryman.

6 §

Juryman, som fyllt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill juryman eljest avgå, pröve tingsrätten, om giltigt hinder föreligger för honom att utöva uppdraget. Upphör juryman att vara valbar, vare uppdraget förfallet.

7§

Avgår juryman eller upphör han att vara valbar, skall inom den grupp av jurymän, som den avgångne tillhörde, valmyndigheten utse annan i hans ställe för återstoden av valperioden. Valet får i landstingsfullmäktiges ställe företagas av landstingsstyrelsen; dock gäller sådant val endast för tiden intill landstingsfullmäktiges nästkommande möte.

har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara Bilaga 2 juryledamot.

En juryledamot bör vara omdömesgill, självständig och rättrådig. Bland juryledamöterna bör skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda.

Juryledamöters avgång och ersättare

11 §

En juryledamot som har fyllt sextio år får avsäga sig uppdraget.

Om en juryledamot vill avgå av något annat skäl, prövar tingsrätten om det finns giltigt hinder för honom eller henne att utöva uppdraget. Är en juryledamot inte längre valbar, upphör uppdraget.

12 §

Om en juryledamot avgår eller uppdraget upphör, ska valmyndigheten enligt 9 § utse en ersättare för återstoden av valperioden. Valet ska göras inom den jurygrupp som juryledamoten tillhörde.

Valet får göras av landstingsstyrelsen i stället för av landstingsfullmäktige. Ett sådant val gäller dock endast fram till fullmäktiges nästa möte.

Överklagande av val av juryledamot

8§

Klagan över val av juryman skall föras hos tingsrätten. Ehuru klagan ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.

Beträffande fullföljd av talan mot tingsrätts beslut i fråga, som avses i första stycket, gälle vad i lag är stadgat om fullföljd av talan mot underrätts beslut i rättegång. Mot hovrätts beslut må talan ej föras.

13 §

Val av en juryledamot kan överklagas till tingsrätten. Även om valet inte överklagas ska tingsrätten självmant pröva juryledamöternas behörighet.

Vid överklagande av tingsrättens beslut i en fråga som avses i första stycket tillämpas vad som föreskrivs i

lag om överklagande av en tingsrätts
beslut under rättegång. Hovrättens
beslut får inte överklagas.
Prop. 2017/18:49Sida 348

Bilaga 2

Föres klagan, lände valet dock till efterrättelse, om ej rätten förordnar annat.

9§

De som äro utsedda till jurymän skola uppföras å en jurymannalista. I denna skall varje grupp upptagas särskilt.

10 §

I ett mål i vilket jury skall delta, skall rätten föredra jurymannalistan och behandla frågan, om det föreligger jäv mot någon som är upptagen på listan. Om jäv mot juryman gäller vad som i lag är stadgat om domare.

Därefter skall juryn bildas av de ojäviga jurymännen på så sätt att vardera parten får utesluta tre jurymän inom den första gruppen och en inom den andra samt att rätten genom lottning bland de övriga tar ut så många till suppleanter att sex kvarstår i den första gruppen och tre i den andra.

För jury i Stockholms län får vardera parten utesluta fem jurymän inom den första gruppen och två inom den andra.

Beslut om val av juryledamot gäller även om det överklagas, om rätten inte beslutar något annat.

Hur jury bildas i mål

Förfarandet när jury bildas

14 §

De som är utsedda till juryledamöter ska föras upp på en lista över juryledamöter. I listan ska varje grupp tas upp särskilt.

15 §

Vad som föreskrivs i lag om jäv för domare gäller även juryledamöter.

16 §

I ett mål där en jury ska delta redogör rätten för listan över juryledamöter och behandlar frågan om det finns jäv mot någon som är upptagen på listan.

Därefter ska juryn bildas av de juryledamöter som inte är jäviga. Det sker genom att vardera parten

Prop. 2017/18:49Sida 349

11 §

Äro å ena sidan flera parter och vill endast någon av dem begagna sin uteslutningsrätt, gälle den uteslutning han företager även för de övriga. Vilja medparter utesluta olika jurymän och kunna de ej enas, företage rätten uteslutningen genom lottning.

får utesluta tre juryledamöter inom den första gruppen och en inom den andra. Bland de kvarvarande tar rätten sedan genom lottning ut så många till suppleanter att sex juryledamöter kvarstår i den första gruppen och tre i den andra.
För en jury i Stockholms län får vardera parten utesluta fem jury- ledamöter inom den första gruppen och två inom den andra.
17 §
Om endast en av flera medparter vill utesluta juryledamöter, gäller den uteslutningen även för de övriga. Om medparterna inte är överens om vilka juryledamöter

som ska uteslutas, avgör rätten frågan genom lottning.

Förfarandet vid jäv eller laga förfall för juryledamot

12 §

Ej må någon utan laga förfall undandraga sig att tjänstgöra i jury.

Kan på grund av jäv eller laga förfall för juryman nödigt antal ledamöter i någon grupp ej erhållas, nämne rätten för varje juryman som erfordras tre till jurymän inom gruppen behöriga personer. Av de sålunda nämnda äge vardera parten utesluta en. Ej må till juryman nämnas någon som förut i samma mål uteslutits.

13 §

Förekomma samtidigt flera mål, vari jury skall deltaga, må rätten,

18 §

Den som inte har laga förfall är skyldig att tjänstgöra som juryle- damot.
Om det på grund av jäv eller laga förfall för juryledamöter inte finns tillräckligt antal ledamöter i någon jurygrupp, utser rätten tre juryle- damöter för varje ledamot som saknas. Av dessa ledamöter får vardera parten utesluta en. De som utses ska uppfylla de krav som ställs på juryledamöter i den aktu- ella gruppen.
En juryledamot som tidigare har uteslutits från samma mål får inte utses.
Ytterligare bestämmelser om rättegången Gemensam jury
19 §
Om flera mål ska prövas av jury, får rätten besluta att samma jury
Prop. 2017/18:49Sida 350

Bilaga 2

efter parternas hörande, förordna att samma jury skall tjänstgöra i alla målen. Skall jury utses gemensamt för flera mål, äge vad i 11 § är stadgat om uteslutning av juryman i mål, vari å ena sidan äro flera parter, motsvarande tillämpning.

ska tjänstgöra i målen. Parterna ska tillfrågas innan rätten fattar ett sådant beslut.

Ska det utses en gemensam jury för flera mål, tillämpas 17 § om det finns flera parter på någon sida.

Talan om skadestånd eller konfiskering

14 §

Föres i mål om ansvar jämväl talan om enskilt anspråk mot annan än den tilltalade, skola de åtgärder av svarandepart, som avses i 2 § första stycket, 10 § andra stycket och 12 § andra stycket, ankomma på den tilltalade.

Då talan utan samband med åtal föres om tryckt skrifts konfiskering eller om enskilt anspråk gälle om rättegången i sådant mål vad i 2 och 10–13 §§ är föreskrivet; har frågan huruvida brott föreligger tidigare prövats i tryckfrihetsmål avseende ansvar för brott, skall dock prövning av samma fråga ej ånyo äga rum. I ansökningsmål skall den uteslutning av jurymän, som eljest ankommer på parterna, företagas av rätten genom lottning.

20 §

Om det i ett mål om ansvar för brott även förs talan om skadestånd mot någon annan än den tilltalade, är det den tilltalade som vidtar de åtgärder som avses i 3 § andra stycket, 16 § andra stycket och 18 § andra stycket.

21 §

Vid talan om skadestånd som inte har samband med ett åtal gäller 3–6 och 15–19 §§. Om det i ett tryckfrihetsmål om ansvar för brott tidigare har prövats om brott föreligger, ska dock samma fråga inte prövas på nytt. Detsamma gäller talan om konfiskering av en tryckt skrift utan samband med åtal.

I ett ansökningsmål enligt 9 kap. 8 § ska den uteslutning av juryledamöter som annars ska göras av parterna i stället utföras av rätten genom lottning.

Första och andra styckena gäller

Prop. 2017/18:49Sida 351

15 §

Närmare bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål meddelas i lag.

Äro inom samma län flera tingsrätter, vilka äga upptaga tryckfrihetsmål, skola de uppgifter, som avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den tingsrätt regeringen bestämmer.

16 §

För fall då riket är i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara vari riket har befunnit sig får föreskrifter om anstånd med val av jurymän och om undantag från jurymäns rätt att avsäga sig sitt uppdrag meddelas i lag eller, efter bemyndigande i lag, av regeringen genom förordning.

även talan om borttagande av information ur en databas enligt 9 kap. 9 §.

Närmare föreskrifter om rättegången

22 §

Närmare föreskrifter om rättegången i tryckfrihetsmål får meddelas i lag.

Om det i samma län finns flera tingsrätter som är behöriga att pröva tryckfrihetsmål, bestämmer regeringen vilken tingsrätt som ska utföra de uppgifter som avses i 9 § tredje stycket samt 11, 13 och 14 §§.

Krig eller krigsfara

23 §

Om riket är i krig eller krigsfara eller det råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara som riket har befunnit sig i, får föreskrifter meddelas i lag om

–anstånd med val av juryledamöter, och

–undantag från juryledamöters rätt att avsäga sig uppdraget.

Efter bemyndigande i lag, får regeringen meddela sådana föreskrifter genom förordning.

13 kap.

Om utrikes tryckta skrifter m.m.

Skrifter tryckta utomlands

Allmänna bestämmelser

Grundlagens tillämplighet

1 §

I fråga om skrift som tryckts

I fråga om skrifter som tryckts

utom riket och som utges här skall,

utomlands och som ges ut i Sverige

om inte annat sägs nedan, i til-

gäller, om inte annat föreskrivs, i

lämpliga delar gälla vad som är

tillämpliga delar vad som är före-

föreskrivet i 1 kap., 3 kap., 6 kap.,

skrivet i

Bilaga 2

Prop. 2017/18:49Sida 352

Bilaga 2

7 kap., 8 kap. 1, 2, 5–7 och 10– – 1 kap. om tryckfriheten,
12 §§ samt 9–12 kap. – 3 kap. om rätten att vara ano-
nym,
– 6 kap. om spridning av tryckta
skrifter,
– 7 kap. om tryckfrihetsbrott,
– 8 kap. 1–3, 6–8 och 11–14 §§
om vem som är ansvarig för tryck-
frihetsbrott,
– 9 kap. om tillsyn och åtal,
– 10 kap. om särskilda tvångs-
medel,
– 11 kap. om skadestånd, samt
– 12 kap. om rättegången i
tryckfrihetsmål.
2 §
Skrift, som tryckts utom riket, En skrift som har tryckts utom-
skall anses här utgiven då den på lands anses utgiven i Sverige när
sätt i 1 kap. 6 § sägs blivit utlämden har blivit utlämnad till försälj-
nad för spridning inom riket. ning eller för spridning på annat
sätt här.
3 §

Är periodisk skrift, som tryckes utom riket, huvudsakligen avsedd för spridning inom riket, gälle i tillämpliga delar vad i 5 kap. är stadgat; vad där sägs om ägares behörighet skall icke äga tillämpning.

För utgivning här i riket av annan utom riket tryckt periodisk skrift erfordras ej utgivningsbevis. Finnes sådant bevis, skall i fråga om skriften tillämpas vad i första stycket sägs.

Om en periodisk skrift som huvudsakligen är avsedd att spridas i Sverige har tryckts utomlands, gäller i tillämpliga delar 5 kap. om utgivning av periodiska skrifter.

4 §

Utgivningsbevis krävs inte för att ge ut en periodisk skrift som har tryckts utomlands och som inte huvudsakligen är avsedd att spridas i Sverige. Om utgivningsbevis finns, gäller i tillämpliga delar 5 kap. om utgivning av periodiska skrifter.

Prop. 2017/18:49Sida 353

Ansvar för den som har lämnat ut

skriften för spridning

4 §

5 §

Vad i denna förordning är stad-

Om en skrift har tryckts utom-

gat om ansvarighet för den som

lands, ska vad som anges i denna

tryckt skrift skall i fråga om skrift,

grundlag om

tryckarens ansvar

som tryckts utom riket, avse den

gälla för den som har låtit lämna

som låtit utlämna skriften för

ut skriften för spridning i Sverige.

spridning inom riket eller, om det

Om det inte kan visas vem som

ej kan visas vem han är eller han

har låtit lämna ut skriften för

ej, då skriften här utgavs, ägde

spridning, är i stället den ansvarig

hemvist inom riket, den som enligt

som enligt 6 kap. är att anse som

6 kap. är att anse som utspridare.

spridare. Detsamma gäller om den

som har låtit lämna ut skriften för

spridning här inte hade hemvist i

Sverige när skriften gavs ut.

Skyldighet att bevara exemplar

samt pliktleverans

5 §

6 §

Om skyldighet att för granskning

Bestämmelserna

i 4 kap. 4 §

bevara exemplar av skrift, som

gäller också skrifter som har

tryckts utom riket, och att lämna

tryckts utomlands.

exemplar av sådan skrift till

bibliotek eller arkiv föreskrives i

lag.

Meddelar- och anskaffarfrihet

6 §

7 §

I fråga om en skrift som trycks

Det som sägs om meddelar- och

utom riket och som ges ut här men

anskaffarfrihet

i 1 kap.

7 § gäller

som inte huvudsakligen är avsedd

även i fråga om en skrift som har

för spridning inom riket och för

tryckts utomlands och som ges ut

vilken det inte heller finns utgiv-

här men som inte huvudsakligen är

ningsbevis gäller bestämmelserna i

avsedd att spridas i Sverige.

1 kap. 1 § tredje och fjärde styck-

Första stycket gäller dock inte om

ena

om meddelande

och anskaffande

av uppgifter och underrättelser för

1. meddelandet

eller

anskaffan-

offentliggörande om inte

det innefattar brott mot rikets

1. meddelandet

eller

anskaffan-

säkerhet,

det innefattar brott mot rikets

2. meddelandet innefattar ett så-

säkerhet;

dant utlämnande eller tillhan-

2. meddelandet innefattar utläm-

dahållande som avses i 7 kap. 22 §

nande eller tillhandahållande som

första stycket 2, eller

avses i 7 kap. 3 § första stycket 2;

3. meddelandet utgör ett uppsåtligt

3. meddelandet

utgör

uppsåtligt

åsidosättande av tystnadsplikt.

åsidosättande av tystnadsplikt.

Prop. 2017/18:49Sida 354

Bilaga 2

Första stycket tillämpas också i fråga om en skrift som inte ges ut i Sverige, om meddelandet lämnades eller anskaffandet ägde rum här, oavsett om skriften trycks här eller utomlands. Med den som lämnar meddelande för offentliggörande jämställs den som på annat sätt medverkar till framställning i periodisk skrift såsom författare eller annan upphovsman.

Är meddelandet eller anskaffandet straffbart enligt första och andra styckena, gäller vad som är föreskrivet om detta. Mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som nu sagts ska handläggas som tryckfrihetsmål, när inte 12 kap. 1 § andra stycket tredje meningen har motsvarande tillämpning. I fråga om rätt till anonymitet för meddelaren gäller det som är föreskrivet i 3 kap. Bestämmelsen i 3 § 3 ska dock omfatta även andra brott mot rikets säkerhet än de som avses där.

8 §

Det som sägs om meddelar- och anskaffarfrihet i 7 § tillämpas för en skrift som inte har getts ut i Sverige, om uppgiften meddelats eller anskaffats här.

I fråga om periodiska skrifter jämställs med meddelaren en författare eller någon annan upphovsman som medverkat till en framställning i skriften.

9 §

Meddelaren har i fall som avses i 7 och 8 §§ rätt till anonymitet enligt 3 kap.

Bestämmelsen om undantag från tystnadsplikt i 3 kap. 4 § 3 ska även omfatta brotten

– krigsanstiftan,

– trolöshet vid förhandling med främmande makt,

– egenmäktighet vid förhandling med främmande makt,

Prop. 2017/18:49Sida 355
– obehörig befattning med hem-
lig uppgift,

–vårdslöshet med hemlig upp- gift,

–olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige,

–olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt,

–olovlig underrättelseverksamhet mot person,

–olovlig värvning,

–tagande av utländskt understöd,

–försök, förberedelse eller stämpling till trolöshet vid förhandling med främmande makt eller olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt eller olovlig underrättelseverksamhet mot person, eller

–försök eller förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift.

10 §

Om ett meddelande eller anskaffande enligt 7 eller 8 § är straffbart, gäller vad som anges i denna grundlag om meddelar- och anskaffarbrott.

Mål om ansvar eller skadestånd på grund av ett sådant brott handläggs enligt bestämmelserna om tryckfrihetsmål, om inte annat följer av 12 kap. 1 § andra stycket.

14 kap.

Allmänna bestämmelser

Resning i tryckfrihetsmål

1 §

Vad i lag är stadgat om resning i mål i allmänhet gälle, utan hinder av att jury prövat huruvida brott föreligger, även dom i tryckfrihetsmål.

Beviljas resning i mål, vari jury prövat huruvida brott föreligger,

För resning i tryckfrihetsmål gäller vad som föreskrivs i lag.

Om resning beviljas i ett mål som har prövats av jury, ska rätten samtidigt besluta att målet ska tas upp inför en ny jury av den domstol som först dömde i målet. Detta

Prop. 2017/18:49Sida 356

Bilaga 2

och grundas resningen på omständighet som kan antagas hava inverkat på juryprövningen, skall samtidigt beslutas att målet skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet. Om resning beviljas till den tilltalades förmån och saken är uppenbar, får den domstol som beviljar resningen i stället omedelbart ändra domen.

gäller under förutsättning att beslutet om resning grundas på en omständighet som kan antas ha haft betydelse för juryns prövning.

Om saken är uppenbar får den domstol som beviljar resning till förmån för den tilltalade dock omedelbart ändra domen.

Tillsättande av en ny jury

2 §

Då på grund av högre rätts beslut tryckfrihetsmål, vari jury deltagit, skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet, gälle om juryns tillsättande vad i 12 kap. 10–14 §§ är stadgat.

Om ett tryckfrihetsmål efter beslut av högre rätt ska tas upp på nytt inför jury av den domstol som först dömde i målet, tillsätts den nya juryn enligt 12 kap. 15–21 §§.

Skyndsam handläggning

3 §

Tryckfrihetsmål och annat mål om brott mot bestämmelserna i denna förordning skola alltid skyndsamt behandlas.

5§

I allt varom bestämmelse ej meddelats i denna förordning eller i särskild lag, som utfärdas med stöd därav, gälle vad i lag eller författning eljest är stadgat.

Utlänning vare, såvitt ej annat följer av denna förordning eller annan lag, likställd med svensk medborgare.

Tryckfrihetsmål och andra mål om brott mot bestämmelserna i denna grundlag ska behandlas skyndsamt.

Internationellt rättsligt bistånd

4§

I fråga om internationellt rätts-ligt bistånd gäller vad som föreskrivs i lag. Sådant bistånd får inte lämnas i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryck-och yttrandefrihetsrättsliga området.

Prop. 2017/18:49Sida 357

Andra än svenska medborgare

5§

För andra än svenska medbor-gare får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om tryckfriheten.

Frågor som inte regleras i grundlagen

6 §

I frågor som inte har reglerats särskilt i denna grundlag eller i en särskild lag som har meddelats med stöd av grundlagen, gäller vad som annars är föreskrivet i lag eller annan författning.

Bilaga 2

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
  2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i tryckfrihetsförordningen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
Prop. 2017/18:49Sida 358

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen

Härigenom föreskrivs i fråga om yttrandefrihetsgrundlagen dels att 1, 3 och 7 kap. ska upphöra att gälla, dels att nuvarande 8–11 kap. ska betecknas 9–12 kap., dels att nuvarande 1 kap. 7 § ska betecknas 11 kap. 1 §, 2 kap. 3–5 §§ ska betecknas 2 kap. 3–7 §§, 4 kap. 4–6 §§ ska betecknas 4 kap. 4–7 §§, 5 kap. 1–6 §§ ska betecknas 5 kap. 1–8 §§, 6 kap. 1–4 §§ ska betecknas 6 kap. 1–7 §§, 8 kap. 2–4 §§ ska betecknas 9 kap. 2–7 §§, 10 kap. 1 och 2 §§ ska betecknas 11 kap. 2–7 §§ och 11 kap. 1 § ska betecknas 12 kap. 1, 3 och 4 §§,

dels att 2 kap.,

4 kap., 5 kap.,

6 kap.,

9 kap.,

10 kap., 11 kap. och

12 kap. samt att

rubrikerna till

2 kap.,

4 kap.,

5 kap., 6 kap., 9 kap.,

10 kap. och 11 kap. ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya kapitel, 1, 3, 7 och 8 kap., en ny paragraf, 12 kap. 2 §, och närmast före 2 kap. 3 och 5–7 §§, 4 kap. 1, 4, 6 och 7 §§, 5 kap. 1, 4 och 6–8 §§, 6 kap. 1 och 3–7 §§, 9 kap. 1, 2 och 7 §§, 11 kap. 1–3 §§ samt 12 kap. 2–4 §§ nya rubriker av följande lydelse, dels att det ska införas tre nya ikraftträdande-och övergångsbestämmelser av följande lydelse.

1 kap. Yttrandefriheten enligt denna grundlag

Syfte och grunder

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.

Tillämpningsområde
Definitioner
2 § I denna grundlag avses med program: innehållet i ljudradio, tv eller i andra sådana överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor samt innehållet i offentliga uppspelningar ur en databas, tekniska upptagningar: upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med ett tekniskt hjälpmedel, databas: en samling av information lagrad för automatiserad behand- ling.
Sändningar
3 § Denna grundlag är tillämplig på sändningar av program som är rik- tade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel.
Prop. 2017/18:49Sida 359
Som sändningar av program anses också tillhandahållande till allmän- heten på särskild begäran av direktsända eller inspelade program, om starttidpunkten och innehållet inte kan påverkas av mottagaren.
Det som föreskrivs om program i denna grundlag gäller även program som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige.
Tillhandahållande ur databaser
4 § Denna grundlags föreskrifter om sändningar av program tillämpas också när information ur en databas tillhandahålls allmänheten
1. av någon av följande:

a)en redaktion för en periodisk skrift eller ett program som avses i 3 §, b)ett företag för yrkesmässig framställning av sådana skrifter som avses i tryckfrihetsförordningen eller av tekniska upptagningar, c)en nyhetsbyrå, eller d)någon annan om det finns utgivningsbevis för verksamheten enligt 5 §, och

2. på något av följande sätt:

a)överföring på särskild begäran, b)enligt överenskommelse i förväg, c)framställning av tekniska upptagningar, skrifter eller bilder, eller d)offentlig uppspelning.

För verksamhet som avses i första stycket 2 a och c tillämpas grundlagen under förutsättning att innehållet i databasen kan ändras endast av den som driver verksamheten. Även om viss information i databasen har tillförts av annan gäller grundlagen för sådana delar av databasen där det framstår som klart att informationen härrör från den som driver verksamheten.

Vad som anges i denna paragraf gäller inte sådana tillhandahållanden ur en databas som avses i 3 § andra stycket.

Särskilt om databaser med utgivningsbevis

5 § Utgivningsbevis utfärdas om

  1. verksamheten är ordnad på det sätt som anges i 4 § och överföringarna utgår från Sverige,
  2. en behörig utgivare har utsetts och åtagit sig uppdraget, och
  3. verksamheten har ett namn som är sådant att det inte lätt kan förväxlas med namnet på en annan databas som omfattas av denna grundlag.

6 § Ett utgivningsbevis gäller i tio år. Därefter upphör beviset.

Beviset får förnyas, om det finns förutsättningar att utfärda ett sådant bevis. Det förnyas varje gång för tio år från utgången av den föregående tioårsperioden.

Om det inte längre finns förutsättningar att utfärda ett utgivningsbevis, får det återkallas. Detsamma gäller om verksamheten inte har påbörjats inom sex månader från den dag då utgivningsbeviset utfärdades eller om den som driver verksamheten har anmält att verksamheten upphört.

7 § Varje databas ska ha ett namn.

Prop. 2017/18:49Sida 360

Bilaga 2

Närmare föreskrifter om utfärdande, upphörande, förnyelse och återkallelse av utgivningsbevis samt om namn på databaser får meddelas i lag.

Föreskrifter om straff för den som bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av andra stycket får meddelas i lag.

Tekniska upptagningar

8 § Grundlagen är tillämplig på tekniska upptagningar som är utgivna. En teknisk upptagning anses utgiven när den har blivit utlämnad för att spridas till allmänheten i Sverige genom att spelas upp, säljas eller tillhandahållas på annat sätt.

En teknisk upptagning ska inte anses utlämnad för att spridas till allmänheten i Sverige enbart på den grunden att den skickas härifrån till mottagare i utlandet.

Om grundlagen är tillämplig eller inte prövas i det enskilda fallet med utgångspunkt i vad som kan antas om spridningen. Om det inte framgår något annat av omständigheterna, ska grundlagen anses tillämplig på en upptagning som är försedd med sådana uppgifter som avses i 3 kap. 16 § eller 4 kap. 5 §.

Program och tekniska upptagningar som jämställs med tryckta skrifter

9 § Att vissa program och tekniska upptagningar ska jämställas med tryckta skrifter framgår av 1 kap. 5 och 6 §§ tryckfrihetsförordningen.

Grundläggande bestämmelser

Meddelar- och anskaffarfrihet

10 § Det står var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att göra dem offentliga i program eller genom tekniska upptagningar (meddelarfrihet). Denna frihet avser uppgifter som lämnas till författare eller andra upphovsmän samt utgivare, redaktioner, nyhetsbyråer och företag för yrkesmässig framställning av tekniska upptagningar.

Det står också var och en fritt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att meddela eller offentliggöra dem enligt första stycket (anskaffarfrihet).

I dessa friheter får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.

Censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder

11 § Myndigheter och andra allmänna organ får inte granska något som är avsett att framföras i program eller tekniska upptagningar. Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett program eller en teknisk upptagning, om åtgärden inte har stöd i denna grundlag.

12 § Trots bestämmelserna i 11 § får det i lag meddelas föreskrifter om granskning och godkännande av rörliga bilder i en sådan offentlig uppspelning ur en databas som avses i 4 § första stycket 2 d. Detsamma gäller rörliga bilder i tekniska upptagningar som ska visas offentligt.

Prop. 2017/18:49Sida 361

13 § Det är inte tillåtet för myndigheter eller andra allmänna organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra innehav eller användning av sådana tekniska hjälpmedel som behövs för att kunna ta emot program eller för att kunna uppfatta innehållet i tekniska upptagningar, om åtgärden inte har stöd i denna grundlag. Detsamma gäller förbud mot anläggande av trådnät för sändning och tillhandahållande av program.

Exklusivitetsprincipen

14 § En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte utan stöd i denna grundlag ingripa mot någon för att han eller hon i ett program eller en teknisk upptagning har missbrukat yttrandefriheten eller medverkat till ett sådant missbruk. Inte heller får de utan stöd i denna grundlag av sådan anledning ingripa mot programmet eller upptagningen.

Instruktion för tillämpningen

15 § Den som ska döma över missbruk av yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs bör alltid ha i åtanke att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick, alltid uppmärksamma ämnet och tanken mera än uttrycket, liksom syftet mera än framställningssättet samt i tveksamma fall hellre fria än fälla.

Undantag från grundlagen

Direktsändningar

16 § I fråga om program eller delar av program som består i direktsändningar av dagshändelser eller av sådana gudstjänster eller offentliga tillställningar som anordnas av någon annan än den som bedriver programverksamheten tillämpas inte bestämmelserna i

–10 § om rätt att meddela och anskaffa uppgifter för offentliggörande,

–14 § om förbud mot ingripanden,

–15 § om förhållningssättet vid tillämpning av denna grundlag,

–2 kap. om rätt till anonymitet,

–5–8 kap. om yttrandefrihetsbrott, ansvarighet samt tillsyn, åtal och särskilda tvångsmedel,

–10 kap. om rättegången i yttrandefrihetsmål, och

–11 kap. 7 § om rätt att meddela och anskaffa uppgifter för offentliggörande i program från utlandet.

Undantag för vissa andra sändningar

17 § I lag får det meddelas föreskrifter om

  1. sändningar av program som huvudsakligen är avsedda att tas emot utomlands, eller
  2. program som sänds genom tråd men som inte är avsedda att tas emot av någon större allmänhet.

Sådana föreskrifter får dock inte gälla det som sägs i 10–13 §§.

Prop. 2017/18:49Sida 362

Bilaga 2

Vissa frågor som får regleras i lag

18 § Det som sägs i 1 kap. 11 och 12 §§ tryckfrihetsförordningen om att det i lag får meddelas föreskrifter om upphovsmäns rättigheter, vissa kommersiella annonser, kreditupplysningsverksamhet, produktinformation och tillvägagångssätt för anskaffande av uppgifter gäller också i fråga om program och om innehållet i tekniska upptagningar.

19 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot kommersiell reklam i program eller om villkor för sådan reklam.

Detsamma gäller föreskrifter om förbud mot och villkor för sådan annonsering och sändning av program som helt eller delvis bekostas av någon annan än den som bedriver programverksamheten.

Uppgiftssamlingar med vissa personuppgifter

20 § Utan hinder av denna grundlag gäller vad som följer genom lag om förbud mot offentliggörande av uppgifter som ingår i en uppgiftssamling som har ordnats så att det är möjligt att söka efter eller sammanställa uppgifter om

  1. en enskilds ras, etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa, sexualliv, genetiska uppgifter, biometriska uppgifter, eller
  2. att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel.

Vad som anges i första stycket gäller endast om det med hänsyn till verksamheten och de former under vilka uppgiftssamlingen hålls tillgänglig finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet.

Undantag för barnpornografi

21 § Denna grundlag är inte tillämplig på pornografiska bilder av personer vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år.

2 kap.

Om rätt till anonymitet

Rätten till anonymitet

1 §

Upphovsmannen till ett radio-

Upphovsmannen till ett program

program eller en teknisk upptag-

eller en teknisk upptagning är inte

ning är inte skyldig att röja sin

skyldig att röja sin identitet. Det-

identitet. Detsamma gäller den som

samma gäller för den som har

har framträtt i en sådan framställ-

framträtt i en sådan framställning

ning och den som har lämnat en

och den som har meddelat en upp-

uppgift enligt 1 kap. 2 §.

gift för offentliggörande enligt

1 kap. 10 §.

Prop. 2017/18:49Sida 363

I mål om ansvar, skadestånd eller särskild rättsverkan på grund av yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en teknisk upptagning får ingen ta upp frågan om vem som är framställningens upphovsman, vem som har framträtt i den, vem som har tillhandahållit den för offentliggörande eller vem som har lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.

Om någon har angetts som upphovsman till framställningen eller som den som har framträtt i denna, är det dock tillåtet att i målet pröva om han är ansvarig. Detsamma skall gälla, om någon i målet uppger sig vara upphovsmannen eller den som har framträtt.

Första stycket hindrar inte att det i en och samma rättegång handläggs både mål om yttrandefrihetsbrott och mål om brott som avses i 5 kap. 3 §.

2 §
I mål om ansvar, skadestånd eller särskild rättsverkan på grund av yttrandefrihetsbrott i ett pro- gram eller en teknisk upptagning får ingen ta upp frågan om vem som är framställningens upphovs- man, vem som har framträtt i den, vem som har tillhandahållit den för offentliggörande eller vem som är meddelare enligt 1 kap. 10 §.
Om någon har angetts som upp- hovsman till framställningen eller

som den som har framträtt i denna, är det dock tillåtet att i målet pröva om han eller hon är ansvarig. Detsamma gäller om någon i målet har uppgett sig vara upphovsmannen eller den som har framträtt.

Första stycket hindrar inte att det i en och samma rättegång handläggs både mål om yttrandefrihetsbrott och mål om brott som avses i

5 kap. 4 och 5 §§.

Tystnadsplikt

Den som har tagit befattning med tillkomsten eller spridningen av en framställning som utgjort eller varit avsedd att ingå i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och den som har varit verksam på en nyhetsbyrå får inte röja vad han därvid har fått veta om vem som är upphovsman till framställningen eller har tillhandahållit den för offentliggörande eller om vem som har framträtt i den eller lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.

Tystnadsplikten enligt första stycket gäller inte

  1. om den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att hans identitet röjs,
  2. om fråga om identiteten får väckas enligt 2 § andra stycket,

3 §

Den som har tagit befattning med tillkomsten eller spridningen av en framställning som utgjort eller varit avsedd att ingå i ett program eller en teknisk upptagning får inte röja vad han eller hon då har fått veta om vem som är upphovsman till framställningen eller har tillhandahållit den för att offentliggöras eller om vem som har framträtt i den eller är meddelare enligt 1 kap. 10 §.

Tystnadsplikt enligt första stycket gäller även för den som på något annat sätt har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå.

Prop. 2017/18:49Sida 364

Bilaga 2

  1. om det rör sig om brott som anges i 5 kap. 3 § första stycket 1,
  2. i den mån domstol, när det är fråga om brott enligt 5 kap. 2 § eller 3 § första stycket 2 eller 3, finner det erforderligt att vid förhandling uppgift lämnas, huruvida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen är den till vars förmån tystnadsplikten enligt första stycket gäller, eller
  3. i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.

Vid förhör som avses i andra stycket 4 eller 5 skall rätten noga vaka över att frågor inte ställs som kan inkräkta på tystnadsplikten utöver vad som i varje särskilt fall är medgivet.

4 §

Tystnadsplikt enligt 3 § gäller inte i följande fall:

  1. Den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att hans eller hennes identitet röjs.
  2. Det är tillåtet enligt 2 § andra stycket att behandla frågan om identiteten.
  3. Det rör sig om något av de brott av meddelare, författare eller andra upphovsmän eller av utgivare som avses i 5 kap. 4 § första stycket 1.
  4. En domstol finner i fråga om brott enligt 5 kap. 3 § eller 4 § första stycket 2 eller 3 att det är nödvändigt att uppgifter lämnas om huruvida det är den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen som har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen. Sådana uppgifter lämnas vid en förhandling.
Prop. 2017/18:49Sida 365
5. En domstol finner i något an-
nat fall att det av hänsyn till ett
allmänt eller enskilt intresse är av
synnerlig vikt att en uppgift om
identiteten lämnas vid vittnesför-
hör eller förhör med en part under
sanningsförsäkran.
Vid förhör som avses i första
stycket 4 eller 5 ska rätten noga
vaka över att det inte ställs frågor
som kan inkräkta på tystnads-
plikten utöver vad som har med-
getts i varje särskilt fall.
Efterforskningsförbud
4 § 5 §
Ingen myndighet eller annat all- En myndighet eller ett annat
mänt organ får efterforska allmänt organ får inte efterforska
1. upphovsmannen till en fram- 1. upphovsmannen till en fram-
ställning som har offentliggjorts ställning som har offentliggjorts
eller varit avsedd att offentliggöras eller varit avsedd att offentliggöras
i ett radioprogram eller en teknisk i ett program eller en teknisk upp-
upptagning eller den som har tagning eller den som har framträtt
framträtt i en sådan framställning, i en sådan framställning,
2. den som har tillhandahållit 2. den som har tillhandahållit
eller avsett att tillhandahålla en eller avsett att tillhandahålla en
framställning för offentliggörande i framställning för offentliggörande i
ett radioprogram eller en teknisk ett program eller en teknisk upp-
upptagning, eller tagning, eller
3. den som har meddelat uppgif-
3. den som har lämnat uppgifter ter enligt 1 kap. 10 §.
enligt 1 kap. 2 §. Förbudet i första stycket hindrar
Förbudet hindrar inte efterforskinte efterforskning när det krävs
ning i fall då denna grundlag för åtal eller något annat ingri-
medger åtal eller annat ingrippande som inte står i strid med
ande. I sådana fall ska dock den i denna grundlag. I sådana fall ska
3 § angivna tystnadsplikten beakden tystnadsplikt som anges i 3 §
tas. beaktas.
Inte heller får en myndighet eller

ett annat allmänt organ ingripa mot någon för att han eller hon i ett radioprogram eller en teknisk upptagning har brukat sin yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk.

Prop. 2017/18:49Sida 366

Bilaga 2

5§

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot sin tystnadsplikt enligt 3 § ska dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som i ett radioprogram eller en teknisk upptagning uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar felaktiga uppgifter om vem som är framställningens upphovsman eller har tillhandahållit den för offentliggörande, vem som framträder i den eller vem som har lämnat uppgifter i den.

För efterforskning i strid med 4 § första och andra styckena döms, om efterforskningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst ett år.

För uppsåtligt ingripande i strid med 4 § tredje stycket döms, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd, till böter eller fängelse i högst ett år.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast om målsäganden har anmält brottet till åtal.

Repressalieförbud

6§

En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte ingripa mot någon för att han eller hon i ett program eller en teknisk upptagning har brukat sin yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk.

Straff

7§

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

  1. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot sin tystnadsplikt enligt 3 §,
  2. uppsåtligen eller av oaktsamhet i ett program eller en teknisk upptagning lämnar felaktiga uppgifter om vem som är framställningens upphovsman eller har tillhandahållit den för offentliggörande, vem som framträder i den eller vem som har lämnat uppgifter

iden,

  1. uppsåtligen efterforskar i strid med 5 §,
  2. uppsåtligen ingriper i strid med 6 §, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd.

Allmänt åtal för brott som avses iförsta stycket 1 och 2 får väckas endast om målsäganden har anmält brottet till åtal.

3 kap. Rätten att sända, framställa och sprida

Sändning av program

Rätt att sända genom tråd

1 § Var och en har rätt att sända program genom tråd.

Prop. 2017/18:49Sida 367
2 § Den frihet som följer av 1 § hindrar inte att det i lag meddelas före-
skrifter om
  1. skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för vissa program i den utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning,
  2. skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för överföringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till intresset av konkurrens beträffande sådana överföringar i nätet eller allmänhetens intresse av tillgång till sådana överföringar,
  3. skyldighet för nätinnehavare att vidta åtgärder för att tillförsäkra mottagarkretsen inflytande över programvalet,
  4. skyldighet för den som sänder program i tv eller tillhandahåller sådana program genom överföring ur en databas enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 a att göra programmen tillgängliga för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik,
  5. skyldighet för den som sänder program i tv eller tillhandahåller sådana program genom överföring ur en databas enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 a att främja framställning av och tillgång till program med europeiskt ursprung, eller
  6. ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp.

Sändning på annat sätt än genom tråd

3 § Rätten att sända program på annat sätt än genom tråd får regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända.

Det allmänna ska eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet.

4 § Det ska finnas möjlighet för sammanslutningar att få tillstånd att sända ljudradioprogram i lokala radiosändningar i den utsträckning som tillgängliga radiofrekvenser medger. Närmare föreskrifter om detta får meddelas i lag.

Vissa förutsättningar för begränsningar i rätten att sända

5 § I fråga om sådana begränsningar i rätten att sända program som avses i 2–4 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 21–23 §§ regeringsformen.

Redaktionell självständighet

6 § Den som sänder program avgör självständigt vad som ska förekomma i programmen.

Domstolsprövning m.m.

7 § Frågor om rätten att sända program ska kunna prövas av domstol eller av en nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare. Ett beslut av regeringen prövas av domstol och behöver endast avse beslutets laglighet.

Prop. 2017/18:49Sida 368

Bilaga 2

Om saken gäller ett ingripande på grund av missbruk av yttrandefriheten, ska frågan prövas av domstol under medverkan av jury enligt de närmare föreskrifter som meddelas i lag. Detta gäller dock inte om saken rör överträdelse av sådana föreskrifter eller villkor i fråga om kommersiell reklam, annan annonsering eller sändning av program som avses i 1 kap. 19 §.

Bevarandeskyldighet och pliktleverans

8 § Föreskrifter om skyldighet att bevara inspelningar av program och hålla dem tillgängliga för granskning i efterhand och om att lämna dem till arkiv får meddelas i lag.

Undantag för kartor, ritningar eller bilder som återger Sverige

9 § I lag får det meddelas föreskrifter med syfte att förebygga att kartor, ritningar eller bilder som återger Sverige helt eller delvis och innehåller upplysningar av betydelse för rikets försvar sprids genom sändning av program.

Framställning och spridning av tekniska upptagningar

Rätten till framställning och spridning

10 § Var och en har rätt att framställa och sprida tekniska upptagningar. För rätten att offentligt visa film, videogram eller någon annan teknisk upptagning med rörliga bilder kan det dock krävas granskning och godkännande i enlighet med 1 kap. 12 §.

Undantag från spridningsrätten

11 § Utan hinder av denna grundlag gäller det som föreskrivs i lag, när någon i förvärvssyfte till den som är under femton år lämnar ut filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder med ingående skildringar av verklighetstrogen karaktär som återger våld eller hot om våld mot människor eller djur.

12 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det meddelas föreskrifter i lag om straff och särskild rättsverkan för den som

  1. visar pornografiska bilder på eller vid allmän plats genom skyltning eller något liknande förfarande på ett sätt som kan väcka allmän anstöt,
  2. utan föregående beställning med post eller på annat sätt tillställer någon pornografiska bilder, eller
  3. bland barn och ungdom sprider tekniska upptagningar som genom sitt innehåll kan verka förråande eller medföra annan allvarlig fara för de unga.

Detsamma gäller i fråga om straff och särskild rättsverkan för den som bryter mot föreskrifter om granskning och godkännande av filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder som ska visas offentligt samt av rörliga bilder i en sådan offentlig uppspelning ur en databas som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 d.

13 § I lag får det meddelas föreskrifter med syfte att förebygga spridning genom teknisk upptagning av kartor, ritningar eller bilder som återger

Prop. 2017/18:49Sida 369
Sverige helt eller delvis och innehåller upplysningar av betydelse för rikets försvar.
Bevarandeskyldighet och pliktleverans
14 § Föreskrifter om skyldighet att bevara exemplar av tekniska upptag- ningar och att hålla dem tillgängliga för granskning får meddelas i lag. I lag får det också meddelas föreskrifter om skyldighet att lämna exemplar av sådana upptagningar till en myndighet och att lämna upplysningar i anslutning till sådan skyldighet.
Skyldighet att befordra tekniska upptagningar
15 § Den som enligt vad som följer av lag eller annan författning har en skyldighet att befordra tekniska upptagningar får inte på grund av inne- hållet vägra eller ställa särskilda villkor för att utföra denna skyldighet.
Detta gäller dock inte om befordran skulle innebära en sådan överträ- delse som avses i 18 § andra stycket och 19 §.
Den som har en skyldighet enligt första stycket och som har tagit emot en teknisk upptagning för befordran ska inte anses som upptagningens spridare.
Uppgifter om framställning
16 § Exemplar av tekniska upptagningar ska förses med tydliga uppgifter om vem som har låtit framställa upptagningen, om exemplaren framställs i landet och är avsedda för spridning här. Det ska även anges när, var och av vem exemplaren har framställts. Närmare föreskrifter om detta får meddelas i lag.
Registrering av försäljnings- eller uthyrningsverksamhet
17 § Föreskrifter om skyldighet för den som yrkesmässigt säljer eller hyr ut filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder att anmäla sig för registrering hos en myndighet får meddelas i lag eller, i fråga om anmälans innehåll och hur anmälan närmare ska ske, med stöd av lag.
Straff
18 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som framställer en teknisk upptagning och då uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 16 § eller bestämmelser som avses där.
Till penningböter döms den som sprider en teknisk upptagning som saknar någon uppgift som är föreskriven i 16 §, om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet. Detsamma gäller om en sådan uppgift är oriktig och spridaren känner till detta.
19 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som sprider en tek- nisk upptagning i vetskap om att upptagningen har tagits i beslag eller konfiskerats enligt denna grundlag.
Prop. 2017/18:49Sida 370

Bilaga 2

Upptagningar, skrifter och bilder beställda ur en databas

20 § Av en sådan teknisk upptagning, skrift eller bild som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 c ska framgå databasens namn samt när, var och hur upptagningen, skriften eller bilden har framställts. Den som driver verksamheten ska se till att upptagningen, skriften eller bilden har sådana uppgifter. Närmare föreskrifter om detta får meddelas i lag.

21 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 20 § eller bestämmelser som avses där.

Till penningböter döms den som lämnar ut en sådan teknisk upptagning, skrift eller bild som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 c och som saknar någon uppgift som är föreskriven i 20 §, om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet. Detsamma gäller om en sådan uppgift är oriktig och den som lämnar ut upptagningen, skriften eller bilden känner till detta.

4 kap.
Om utgivare Utgivare
Krav och befogenheter

Radioprogram och tekniska upptagningar skall ha en utgivare. Utgivare av radioprogram skall enligt vad som närmare föreskrivs i lag utses för varje program eller för hela eller delar av programverksamheten.

Utgivaren utses av den som bedriver sändningsverksamheten eller låter framställa den tekniska upptagningen.

Utgivaren skall vara svensk medborgare. I lag får föreskrivas att även utlänningar får vara utgivare.

Den som är utgivare skall ha hemvist här i riket. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara utgivare. Uppgift om vem som är utgivare skall vara tillgänglig för allmänheten.

1 §

Program och tekniska upptagningar ska ha en utgivare.

Utgivare av program ska enligt vad som närmare föreskrivs i lag utses för varje program eller för hela eller delar av programverksamheten.

Utgivaren utses av den som bedriver sändningsverksamheten eller låter framställa den tekniska upptagningen.

2 §

En utgivare ska ha hemvist i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara utgivare.

3 §
Utgivaren skall ha befogenhet att Utgivaren ska ha befogenhet att
Prop. 2017/18:49Sida 371

utöva tillsyn över framställningens offentliggörande och att bestämma över dess innehåll så att ingenting får införas i den mot hans vilja. Varje inskränkning i den befogenheten skall vara utan verkan.

4§

Av en teknisk upptagning skall framgå vem som är utgivare. Utgivaren skall se till att varje exemplar av upptagningen har en sådan uppgift. Av en sådan teknisk upptagning, skrift eller bild som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 skall framgå vem som är utgivare för databasen. Utgivaren skall se till att varje exemplar har en sådan uppgift.

Uppgift om utgivaren av radioprogram skall hållas tillgänglig för allmänheten enligt vad som närmare föreskrivs i lag.

utöva tillsyn över framställningens offentliggörande och att bestämma över dess innehåll så att ingenting får föras in i den mot hans eller hennes vilja. Varje inskränkning i denna befogenhet ska vara utan verkan.

Uppgift om utgivare

4 §

Uppgift om utgivaren av program ska hållas tillgänglig för allmänheten. Närmare föreskrifter om detta får meddelas i lag.

5 §

Av en teknisk upptagning ska det framgå vem som är utgivare. Utgivaren ska se till att varje exemplar av upptagningen har en sådan uppgift.

Av en sådan teknisk upptagning, skrift eller bild som efter beställning har framställts ur en databas enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 c ska det framgå vem som är utgivare för databasen. Utgivaren ska se till att varje exemplar har en sådan uppgift.

Prop. 2017/18:49Sida 372

Bilaga 2

5§

En utgivare för radioprogram- verksamhet får utse en eller flera ställföreträdare. Vad som sägs om utgivare i 2–4 §§ skall gälla också ställföreträdare. Om utgivarens uppdrag upphör, upphör även uppdraget att vara ställföreträdare.

Ställföreträdare

6§

En utgivare för programverk- samhet får utse en eller flera ställföreträdare. För ställföreträdare gäller 2–4 §§. Om utgivarens uppdrag upphör faller också uppdraget att vara ställföreträdare.

Straff

6§

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § skall dömas till böter eller, om omständigheterna är synnerligen försvårande, till fängelse i högst ett år. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4 § första stycket skall dömas till penningböter.

I lag får föreskrivas straff för den som bryter mot en föreskrift i lag som meddelats med stöd av 4 eller 5 §.

7§

Till böter döms den som uppsåt-ligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § första och andra styckena. Om omständigheterna är synnerligen försvårande är straffet fängelse i högst ett år.

Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 5 §.

I lag får det föreskrivas straff för den som bryter mot en före skrift i lag som har meddelats med stöd av 4 §.

5 kap.
Om yttrandefrihetsbrott Yttrandefrihetsbrott
Gärningar som är yttrandefri-
hetsbrott
1 §

De gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen skall anses som yttrandefrihetsbrott, om de begås i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag.

Under samma förutsättningar skall som yttrandefrihetsbrott anses även sådan olaga våldsskildring varigenom någon genom rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot

De gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i 7 kap. 1–20 §§ tryckfrihetsförordningen ska anses vara yttrandefrihetsbrott, om brottet begås i ett program eller en teknisk upptagning och är straffbart enligt lag.

Prop. 2017/18:49Sida 373

människor eller djur med uppsåt att framställningen sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.

Bilaga 2

2 §

Under de förutsättningar som anges i 1 § anses som yttrandefrihetsbrott även sådan olaga våldsskildring som innebär att någon genom rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att framställningen sprids. Detta gäller dock inte om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.

2§

Gärningar som enligt 7 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen inte skall anses som tryckfrihetsbrott, därför att de begås genom meddelanden där det brottsliga är dolt, skall inte heller anses som yttrandefrihetsbrott.

3§

Om någon lämnar ett med-delande, som avses i 1 kap. 2 §, eller, utan att svara enligt 6 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller annan upphovsman eller genom att framträda i radioprogrammet och därigenom gör sig skyldig till

1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror,

3§

Ett tillkännagivande i en annons eller i ett annat sådant meddelande ska inte anses vara ett yttrandefrihetsbrott om det av meddelandets innehåll inte omedelbart framgår att ansvar för ett sådant brott kan bli aktuellt. Är meddelandet straffbart tillsammans med en omständighet som inte omedelbart framgår av meddelandets innehåll, gäller vad som föreskrivs i lag.

Detsamma gäller ett meddelande som genom chiffer eller på något annat sätt är hemligt för allmänheten.

Meddelar-och anskaffarbrott

4§

Om någon meddelar en uppgift i syfte att göra den offentlig i ett program eller teknisk upptagning enligt 1 kap. 10 § och därigenom gör sig skyldig till något av föl-jande brott, gäller vad som före-skrivs i lag om ansvar för det brottet: 1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämp-

Prop. 2017/18:49Sida 374

Bilaga 2

landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;

  1. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller
  2. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag,

gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott.

Om någon anskaffar en uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till brott som anges i första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för brottet.

Det som föreskrivs i 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen om särskilt lagstiftningsförfarande ska gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.

4§

Vad som är föreskrivet i lag om påföljd för brott som avses i 1 § skall gälla också när brottet är att anse som ett yttrandefrihetsbrott.

Om skadestånd på grund av yttrandefrihetsbrott finns bestämmelser i 8 kap.

När någon döms för förtal eller förolämpning i enlighet med 1 § första stycket, kan domstolen, om

ling till ett sådant brott,

  1. oriktigt utlämnande av en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med en myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig, och
  2. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag.

Första stycket gäller också om brottet begås av någon som, utan att vara ansvarig enligt 6 kap., medverkar som författare eller annan upphovsman till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett program eller en teknisk upptagning eller medverkar genom att framträda i programmet.

I fråga om föreskrifter som avses iförsta stycket 3 tillämpas 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

5§

Om någon anskaffar en uppgift i syfte att göra den offentlig i ett program eller en teknisk upptagning eller för att lämna ett meddelande enligt 1 kap. 10 § och därigenom gör sig skyldig till ett brott som anges i 4 § första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om det brottet.

Prop. 2017/18:49Sida 375

brottet begåtts i ett radioprogram, på yrkande av motparten besluta att domen skall återges helt eller delvis i ett radioprogram i samma sändningsverksamhet. Rätten får besluta att skyldigheten att återge domen skall avse ett av rätten gjort sammandrag av denna.

5 §

När en domstol bestämmer påföljd för ett yttrandefrihetsbrott, skall domstolen särskilt ta hänsyn till om en rättelse har offentliggjorts.

6§

En teknisk upptagning som in- nefattar ett yttrandefrihetsbrott får konfiskeras. Är brottet olaga våldsskildring gäller om särskild

Bilaga 2

Ytterligare bestämmelser om yttrandefrihetsbrott

Påföljd

6§

Vad som föreskrivs i lag om på-följd för brott gäller även yttrandefrihetsbrott.

Vid bestämmande av påföljd ska det särskilt beaktas om en publicerad uppgift har rättats och rättelsen därefter offentliggjorts på ett lämpligt sätt.

Publicering av domen

7 §

Om den tilltalade döms för förtal eller förolämpning i ett program enligt 1 §, får domstolen efter yrkande besluta att domen helt eller delvis ska föras in i ett program i samma sändningsverksamhet. Skyldigheten att återge domen får avse ett sammandrag av domen som domstolen har gjort.

Konfiskering

8§

En teknisk upptagning som in- nehåller yttrandefrihetsbrott får

konfiskeras.
Är brottet olaga våldsskildring
Prop. 2017/18:49Sida 376

Bilaga 2

rättsverkan i övrigt vad som före-

gäller också vad som föreskrivs i

skrivs i lag.

lag om särskild rättsverkan av

Vid konfiskering skall alla ex-

brott.

emplar som är avsedda för sprid-

Konfiskering innebär att alla ex-

ning förstöras. Dessutom

skall

emplar av upptagningen som är

tillses att föremål som kan använ-

avsedda att spridas ska förstöras.

das särskilt för att mångfaldiga den

Konfiskering innebär

även att

tekniska upptagningen inte

skall

åtgärder vidtas så att föremål som

kunna användas för att framställa

kan användas särskilt för att mång-

ytterligare exemplar.

faldiga den tekniska upptagningen

inte ska kunna användas för att

framställa ytterligare exemplar.

Bestämmelsen i

6 § andra

stycket tillämpas även vid kon-

fiskering.

6 kap.

Ansvarighetsregler

Ansvarig för yttrandefrihetsbrott

Vem som är ansvarig

Utgivare och ställföreträdare

1 §

Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en teknisk upptagning ligger på utgivaren. Har en ställföreträdare inträtt som utgivare, har han ansvaret.

I fråga om andra direktsända radioprogram än sådana som avses i 1 kap. 8 § får i lag föreskrivas att den som framträder i programmet skall ansvara för sina yttranden själv.

2 §

Det ansvar för yttrandefrihetsbrott som annars skulle åvila utgivaren ligger på den som är skyldig att utse utgivare, om

  1. det inte fanns någon behörig utgivare när brottet förövades,
  2. utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte kunde utöva den befogenhet som anges i 4 kap. 3 § eller
  3. uppgift om utgivaren inte har hållits tillgänglig för allmänheten

Utgivaren är ansvarig för yttrandefrihetsbrott i ett program eller en teknisk upptagning.

Har en ställföreträdare inträtt som utgivare för programverksamhet, är han eller hon ansvarig.

Prop. 2017/18:49Sida 377

på föreskrivet sätt.

Har en ställföreträdare inträtt som utgivare men var han inte längre behörig när brottet förövades eller hade hans uppdrag upphört eller förelåg det beträffande honom något förhållande som anges i första stycket 2 eller 3, ligger ansvaret för yttrandefrihetsbrott på utgivaren.

I stället för den som anges i första stycket ansvarar den som sprider en teknisk upptagning för yttrandefrihetsbrott i denna, om upptagningen saknar den i 3 kap. 13 § första stycket föreskrivna uppgiften om vem som har låtit framställa den och det inte kan klarläggas vem denne är eller han saknar känd hemortsadress i Sverige och inte heller kan påträffas här under rättegången.

Vad som sägs i tredje stycket för det fall att en uppgift saknas gäller också om en lämnad uppgift innebär att den som har låtit framställa den tekniska upptagningen har hemvist utomlands eller om uppgiften är oriktig och den som sprider upptagningen känner till detta.

Bilaga 2

2§

Utgivaren är ansvarig, trots att en ställföreträdare inträtt som utgivare, om

  1. ställföreträdaren inte längre var behörig när brottet begicks eller uppdraget annars upphört,
  2. ställföreträdaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte hade de befogenheter som anges i 4 kap. 3 §, eller
  3. uppgift om ställföreträdaren inte har hållits tillgänglig för allmänheten enligt 4 kap. 4 §.
Prop. 2017/18:49Sida 378

Bilaga 2

Den som bedriver sändningsverksamhet eller låter framställa en teknisk upptagning

3§

Den som bedriver sändnings-verksamhet eller låter framställa en teknisk upptagning är ansvarig för yttrandefrihetsbrott, om

  1. det inte fanns någon behörig utgivare när brottet förövades,
  2. utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte hade de befogenheter som anges i 4 kap. 3 § eller
  3. uppgift om utgivaren inte har hållits tillgänglig för allmänheten enligt 4 kap. 4 och 5 §§.

Spridare

4§

Den som sprider en teknisk upptagning är ansvarig för yttrandefrihetsbrott i stället för den som anges i 3 §, om uppgift enligt 3 kap. 16 § om vem som har låtit framställa upptagningen

  1. saknas och det inte kan klarläggas vem denne är eller denne saknar känd hemortsadress i Sverige och inte heller kan påträffas här under rättegången,
  2. avser en person som har hemvist utomlands, eller
  3. är oriktig och den som sprider upptagningen känner till detta.

Ansvar vid vissa direktsändningar

5§

I fråga om andra direktsända program än sådana som avses i 1 kap. 16 § får det i lag föreskrivas att den som framträder i programmet ska ansvara för sina yttranden själv.

Prop. 2017/18:49Sida 379

Invändning mot ansvar

3 §

6 §

Om åtal väcks för ett yttrande-

Om den som är tilltalad för ytt-

frihetsbrott och den tilltalade

randefrihetsbrott vill

åberopa en

anser att det finns någon omstän-

omständighet som

enligt detta

dighet som medför att han inte

kapitel medför att han eller hon inte

skall vara ansvarig, skall han

ska vara ansvarig, ska denna om-

åberopa denna omständighet före

ständighet åberopas före huvud-

huvudförhandlingen. Om han inte

förhandlingen. Annars får dom-

gör det, skall han betraktas som

stolen inte ta hänsyn till omständig-

ansvarig.

heten.

4§

Den som ansvarar enligt detta kapitel för ett yttrandefrihetsbrott i en framställning skall anses ha haft kännedom om innehållet i framställningen. Han skall också anses ha medgett dess offentliggörande.

Ansvarets innebörd

7§

Den som är ansvarig enligt detta kapitel för yttrandefrihetsbrott ska anses ha haft kännedom om innehållet i programmet eller den tekniska upptagningen och medgett sändning eller utgivning.

Bilaga 2

7 kap. Tillsyn och åtal

Huvudregel för tillsyn och åtal

1 § Bestämmelserna i 9 kap. 1–7 §§ tryckfrihetsförordningen om tillsyn och åtal gäller också i fråga om program, tekniska upptagningar och yttrandefrihetsmål, om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.

Justitiekanslerns överlämnande av åklagaruppdrag

2 § Justitiekanslern får när det gäller tekniska upptagningar överlämna åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål om ansvar eller konfiskering på grund av olaga våldsskildring, hets mot folkgrupp, brott mot medborgerlig frihet, olaga hot, hot mot tjänsteman eller övergrepp i rättssak. Rätten att väcka allmänt åtal får dock inte överlämnas när det gäller hets mot folkgrupp eller brott mot medborgerlig frihet.

Preskription vid allmänt åtal

3 § Den tid inom vilken allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott ska väckas är i fråga om

–program sex månader från det att programmet sändes,

–tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c sex månader från när informationen inte längre tillhandahölls,

–offentlig uppspelning ur en databas som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 d sex månader från uppspelningen, och

– tekniska upptagningar ett år från det att upptagningen gavs ut.
Prop. 2017/18:49Sida 380

Bilaga 2

Beträffande sådana tekniska upptagningar som saknar någon av de i 3 kap. 16 § föreskrivna uppgifterna gäller dock vad som är föreskrivet i lag om tid för väckande av talan med den begränsningen att allmänt åtal inte får väckas senare än två år från det att Justitiekanslern fick kännedom om upptagningen.

Särskilda regler om utgivares ansvar för information i en databas

4 § En utgivares ansvar för databasverksamhet enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c gäller inte sådan information som enligt utgivaren började tillhandahållas ur databasen tidigare än ett år innan talan om ansvar eller skadestånd för yttrandefrihetsbrott väcktes. Detta gäller dock inte om det görs antagligt i målet att informationen började tillhandahållas senare.

5 § Om en utgivare underrättas av Justitiekanslern eller målsäganden om att databasen innehåller viss information som kan utgöra yttrandefrihetsbrott, och utgivaren till följd av 4 § inte ansvarar för informationen, ska informationen anses ha börjat tillhandahållas på nytt om den inte tas bort inom två veckor från underrättelsen.

Närmare bestämmelser om underrättelser enligt första stycket meddelas i lag.

Konfiskering utan åtal

6 § Finns det ingen ansvarig för ett yttrandefrihetsbrott enligt 6 kap. när det gäller en teknisk upptagning, får Justitiekanslern eller målsäganden i stället för att väcka åtal ansöka om att upptagningen ska konfiskeras. Detsamma gäller när den som är ansvarig för brott inte kan delges stämning i Sverige.

Granskning och tillsyn i vissa fall

7 § I lag får det meddelas föreskrifter om att en nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare ska granska om program som någon har sänt på annat sätt än genom tråd står i överensstämmelse med de föreskrifter eller andra villkor som gäller för sändningarna.

En sådan nämnd får endast uttala sin mening och förelägga den sändande att följa föreskrifterna eller villkoren. I lagen får det föreskrivas att ett föreläggande av nämnden får förenas med vite. Frågor om ansvar för yttrandefrihetsbrott och om utdömande av vite prövas alltid av domstol enligt 3 kap. 7 §.

8 § I lag får det meddelas föreskrifter om särskild tillsyn över att yttrandefriheten i filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder inte missbrukas genom olaga våldsskildring. Tillsynen får även avse att sådana upptagningar som innehåller våld eller hot om våld inte i förvärvssyfte sprids till den som är under femton år.

Det får i lag meddelas föreskrifter om befogenhet för en myndighet att vid tillsyn enligt första stycket tillfälligt ta hand om ett exemplar av en film, ett videogram eller en teknisk upptagning med rörliga bilder som kan antas innehålla en framställning som innefattar olaga våldsskildring.

Prop. 2017/18:49Sida 381

9 § I fråga om sådana föreskrifter som avses i 7 och 8 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri-och rättigheter i

2 kap. 21–23 §§ regeringsformen.
7 kap. 8 kap.
Särskilda tvångsmedel
Beslag av tekniska upptagningar

3 §

Vad som sägs i 10 kap. tryckfrihetsförordningen om beslag av tryckta skrifter skall gälla också i fråga om beslag av tekniska upptagningar. För sådan upptagning, skrift eller bild som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 gäller, när det är fråga om utredningsbeslag med anledning av yttrandefrihetsbrott, vad som sägs i 10 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen. I stället för 10 kap. 6 § och 8 § andra stycket tryckfrihetsförordningen gäller dock beträffande tekniska upptagningar vad som föreskrivs i andra och tredje styckena i denna para- graf. Om den tid som avses i

10 kap. 4 § tryckfrihetsförord-

ningen med hänsyn till beslagets omfattning eller någon annan omständighet är otillräcklig, får rätten på Justitiekanslerns framställning medge att tiden förlängs. Förlängningen får inte avse längre tid än som är oundgängligen nödvändig och får omfatta sammanlagt högst två veckor. Vad som sägs i 10 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen gäller inte, om Justitiekanslern enligt 1 § första stycket detta kapitel har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål. Vad som sägs i 10 kap. 2, 4 och 14 §§ tryckfrihetsförordningen samt denna paragraf om Justitiekanslerns uppgifter gäller i sådant

Huvudregel

1 §

Bestämmelserna i 10 kap. tryckfrihetsförordningen om beslag av tryckta skrifter gäller också i fråga om beslag av tekniska upptagningar, om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.

Prop. 2017/18:49Sida 382

Bilaga 2

fall även den allmänna åklagaren. Varje beslut om beslag skall ange det eller de avsnitt av framställningen som har föranlett beslaget. Om det vid ett beslag som är av det slag som avses i 10 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen inte är möjligt att i beslutet närmare ange varje sådant avsnitt, skall i efterhand, så snart det kan ske, i särskilt beslut anges vilka avsnitt som åberopas som brottsliga. Beslaget gäller endast de särskilda skivor, rullar eller andra sådana delar av upptagningen där dessa avsnitt förekommer.

Bevis om att beslag har beslutats skall, så snart det kan ske, utan kostnad tillställas den som beslaget verkställs hos samt den som har låtit framställa den tekniska upptagningen. Beviset skall innehålla uppgift om det eller de avsnitt i upptagningen som har föranlett beslaget.

Särskilda regler om beslag

2 §

När Justitiekanslern har beslutat om konfiskeringsbeslag eller fastställt ett sådant beslag, får rätten på Justitiekanslerns begäran medge att den tidsfrist som anges i 10 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen förlängs, om tiden är otillräcklig med hänsyn till beslagets omfattning eller någon annan omständighet. Förlängningen får inte avse längre tid än som är oundgängligen nödvändig och får omfatta sammanlagt högst två veckor.

3 §

Om Justitiekanslern enligt 7 kap. 2 § har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål gäller vad som anges i detta kapitel och i 10 kap. tryckfrihetsförordningen om Ju-

Prop. 2017/18:49Sida 383

stitiekanslerns uppgifter

även

den

allmänna åklagaren.

Vad

som

anges i 10 kap. 4 § andra stycket

tryckfrihetsförordningen

om

an-

mälan av beslag gäller dock inte

allmän åklagare.

4§

Beslut om beslag av teknisk upptagning ska innehålla uppgifter om det eller de avsnitt av framställningen som har gett anledning till beslaget.

Om det vid ett sådant utredningsbeslag som avses i 10 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen inte är möjligt att i beslutet närmare ange varje avsnitt som har gett anledning till beslaget, ska det i efterhand i ett särskilt beslut anges vilka avsnitt som åberopas som brottsliga. Ett sådant beslut ska meddelas så snart det är möjligt.

Beslaget gäller endast de särskilda skivor, rullar eller andra sådana delar av upptagningen där dessa avsnitt förekommer.

5 §

Bevis om beslag ska utan avgift lämnas till den som beslaget har gjorts hos och den som har låtit framställa den tekniska upptag- ningen. Beviset ska innehålla upp- gifter om det eller de avsnitt i upptagningen som har gett anled- ning till beslaget. Ett sådant bevis ska lämnas så snart det är möjligt.
Beslag av upptagningar, skrifter eller bilder beställda ur en data- bas
6 §
För upptagning, skrift eller bild som har beställts ur en databas enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 c gäller vid yttrandefrihetsbrott vad som anges om utredningsbeslag i 10 kap. 13 § tryckfrihetsförord- ningen. För ett sådant beslag gäl-
Prop. 2017/18:49Sida 384

Bilaga 2

ler 4 och 5 §§.

8 kap.

9 kap.

Om skadestånd

Skadestånd

Allmänna förutsättningar

1 §

Skadestånd får inte dömas ut på

Skadestånd för missbruk av ytt-

grund av innehållet i ett radiopro-

randefriheten får grundas endast på

gram eller en teknisk upptagning i

att det program eller den tekniska

andra fall än när framställningen

upptagning som kravet avser in-

innefattar ett yttrandefrihetsbrott.

nefattar yttrandefrihetsbrott.

Om skadestånd på grund av brott

I fråga om skadestånd på grund

som avses i 5 kap. 2 och 3 §§ gäl-

av brott som avses i 5 kap. 3–5 §§

ler vad som är föreskrivet i lag.

gäller vad som är föreskrivet i lag.

Vad som sägs om skadestånd

enligt detta kapitel gäller i til-

lämpliga delar

även

krav enligt

5 kap. 7 § på att en dom om förtal

eller förolämpning ska föras in i

ett program.

Vem som är ansvarig

2 §

Den som enligt 6 kap. bär det

Den som är ansvarig för yttran-

straffrättsliga ansvaret ansvarar

defrihetsbrott enligt 6 kap. är även

även för skadestånd. Skadeståndet

ansvarig för skadestånd.

kan krävas ut också av den som

Krav på skadestånd kan även

bedriver

programverksamheten

riktas mot den som bedriver pro-

eller har låtit framställa den tek-

gramverksamheten

eller

har

låtit

niska upptagningen.

framställa den tekniska upptag-

I fall som avses i 1 kap. 8 § an-

ningen.

svarar gärningsmannen för skade-

Om en utgivare inte ansvarar för

stånd på grund av brott som han

yttrandefrihetsbrott

till

följd

av

begår i sändningen. Skadeståndet

7 kap.

4 § är

han

eller

hon

inte

kan krävas ut även av den som

heller

ansvarig

för

skadestånd.

bedriver programverksamheten.

Krav på skadestånd kan dock

riktas mot den som bedriver verk-

samheten.

3 §

Vid direktsändningar som avses i

1 kap.

16 §

är

gärningsmannen

ansvarig för skadestånd på grund

av brott som han eller hon begår i

sändningen.

Krav

på skadestånd

kan även

Prop. 2017/18:49Sida 385

3 §

Om den som skulle bära det straffrättsliga ansvaret inte har någon känd hemortsadress i landet när brottet förövas och inte heller kan påträffas här under rättegången och ansvaret därför övergår på någon annan enligt 6 kap. 2 § tredje stycket, får skadestånd ändå krävas ut även av den förre, i den mån det medges i lag.

riktas mot den som bedriver pro- gramverksamheten. 4 §
Om den som skulle ha varit an- svarig för yttrandefrihetsbrott i en teknisk upptagning inte har någon känd hemvist i landet när brottet förövas och inte heller kan på- träffas här under rättegången och ansvaret därför övergår på den som sprider upptagningen enligt 6 kap.
4 § 1, får krav på skadestånd ändå riktas även mot den som skulle ha varit ansvarig. Det gäller i den ut- sträckning skadestånd kan dömas ut enligt lag.

4§

Vad som sägs i 6 kap. 4 § denna grundlag skall gälla också i fråga om skadestånd på grund av yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en teknisk upptagning. I fråga om sådant skadestånd skall också gälla vad som sägs i 11 kap. 3– 5 §§ tryckfrihetsförordningen om enskilt anspråk i vissa fall.

5§

Om någon är ansvarig för ska-destånd på grund av yttrandefrihetsbrott i egenskap av ställföreträdare för en juridisk person, får krav på skadestånd även riktas mot den juridiska personen.

Om förmyndare, god man eller förvaltare är ansvarig för skadestånd på grund av yttrandefrihetsbrott, får krav på skadestånd även riktas mot den för vilken förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren har utsetts.

Krav på skadestånd enligt denna paragraf får framställas om och i den omfattning anspråket kan göras gällande enligt lag.

6§

Om två eller flera är ansvariga för skadestånd enligt detta kapitel, ansvarar de solidariskt för skadeståndet. I fråga om ansvaret dem emellan gäller vad som föreskrivs i lag.

Skadestånd när åtal inte kan väckas

7 §
Krav på skadestånd med anled-
ning av ett yttrandefrihetsbrott kan
Prop. 2017/18:49Sida 386

Bilaga 2

framställas trots att straff för brottet inte kan dömas ut på grund av preskription eller av något annat skäl. 9 kap. 10 kap. Om rättegången i yttrande- Rättegången i yttrandefrihets- frihetsmål mål
1 §

Vad som sägs i 12 kap. tryckfrihetsförordningen om rättegången i tryckfrihetsmål skall gälla också i fråga om motsvarande mål som avser radioprogram och tekniska upptagningar (yttrandefrihetsmål). Hänvisningen i 12 kap. 2 § till 8 kap. tryckfrihetsförordningen skall därvid avse 6 kap. denna grundlag.

De som utsetts till jurymän för tryckfrihetsmål skall också vara jurymän i yttrandefrihetsmål.

Vad som sägs i 12 kap. tryckfrihetsförordningen om rättegången i tryckfrihetsmål ska gälla också i fråga om motsvarande mål som avser program och tekniska upptagningar (yttrandefrihetsmål). Hänvisningen i 12 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen till 8 kap. tryckfrihetsförordningen ska avse 6 kap. i denna grundlag.

De som har utsetts till juryledamöter för tryckfrihetsmål ska också vara juryledamöter i yttrandefrihetsmål.

10 kap. 11 kap. Om radioprogram och tekniska Program och tekniska upptag- upptagningar från ningar från utlandet utlandet m.m.
Vidaresändningar av program från utlandet

I fråga om samtidig och oförändrad vidaresändning här i landet av radioprogram som avses i 6 § och som kommer från utlandet eller förmedlas hit genom satellitsändning men inte utgår från Sverige gäller enbart vad som föreskrivs i

3 § första stycket om förbud mot förhandsgranskning och andra hinder,

3 § tredje stycket om innehav av tekniska hjälpmedel och anläggande av trådnät,

4 § om förbud mot ingripanden utan stöd i grundlagen,

1§

För samtidig och oförändrad vidaresändning här i landet av program som avses i 1 kap. 3 § och som kommer från utlandet eller förmedlas hit genom satellitsändning men inte utgår från Sverige, gäller denna grundlag enbart i fråga om

–förbud mot förhandsgranskning och hindrande åtgärder enligt

1kap. 11 §,

–innehav av tekniska hjälpmedel och anläggande av trådnät enligt

1kap. 13 §,

–förbud mot ingripanden enligt

Prop. 2017/18:49Sida 387

5 § om det förhållningssätt som skall iakttas vid tillämpningen av denna grundlag,

3 kap. 1 § om rätt att sända radioprogram i tråd samt

3 kap. 3 och 5 §§ om särskilda regler för lagstiftning och rättslig prövning.

Har riksdagen godkänt en internationell överenskommelse om radioprogram får sådana föreskrifter som avses i 12 § andra stycket inte i strid med överenskommelsen hindra vidaresändning av radioprogram.

I 10 kap. 2 § finns föreskrifter om rätt att meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser för offentliggörande i radioprogram från utlandet.

Fotnoter2 noter
  1. 1 §

    Bestämmelserna i

    1–9 och

  2. 11 kap. är tillämpliga också på

sådana tekniska upptagningar som har framställts utomlands och som lämnas ut för spridning i Sverige.

Vad som annars sägs om den som har låtit framställa upptagningen skall därvid i stället gälla den som här i landet lämnar ut den för spridning.

I fråga om rätten att meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser för offentliggörande och om rätten till anonymitet gäller dock i tillämpliga delar vad som sägs i 13 kap. 6 § tryckfrihetsför-

ordningen. Därvid skall
hänvisningen till 1 kap. 1 §

tredje och fjärde styckena tryckfrihetsförordningen avse 1 kap. 2 §

denna grundlag,

hänvisningen

till

3 kap.

tryck-

frihetsförordningen

avse

2 kap.

denna grundlag,

hänvisningen

till

3 kap. 3 §

1 kap. 14 §, – det förhållningssätt som enligt 1 kap. 15 § ska iakttas vid tillämp- ningen av grundlagen, – rätt att sända eller tillhanda- hålla program i tråd enligt 3 kap. 1 §, och – särskilda regler för lagstiftning och rättslig prövning enligt 3 kap. 5 och 7 §§.
Dessutom ska bestämmelserna om meddelar- och anskaffarfrihet i
7 § tillämpas.
Om riksdagen har godkänt en

internationell överenskommelse om program, får sådana föreskrifter om reklam och annonsering som avses i 1 kap. 19 § inte hindra vidaresändning av program om det skulle strida mot överenskommelsen.

Tekniska upptagningar från utlandet

2 §

Bestämmelserna i 1–10 och 12 kap. är tillämpliga på sådana tekniska upptagningar som har framställts utomlands och som lämnas ut för spridning i Sverige.

Vad som sägs i denna grundlag om den som har låtit framställa upptagningen ska då i stället gälla den som lämnar ut upptagningen för spridning här i landet.

Prop. 2017/18:49Sida 388

Bilaga 2

tryckfrihetsförordningen avse
2 kap. 3 § denna grundlag och
hänvisningen till 7 kap. 3 §

första stycket 2 tryckfrihetsförordningen avse 5 kap. 3 § första stycket 2 denna grundlag.

2§

Det som enligt 1 § gäller i fråga om rätt att meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser och att vara anonym gäller också radioprogram som sänds från sändare utanför Sverige och tekniska upptagningar som inte lämnas ut för spridning i Sverige om meddelandet lämnades eller anskaffandet ägde rum här, oavsett om upptagningen har framställts här eller i utlandet. I lag får det dock föreskrivas undantag från rätten att meddela och anskaffa uppgifter i fråga om radioprogram som sänds från öppna havet eller luftrummet däröver.

Meddelar- och anskaffarfrihet

3 §

Det som sägs om meddelar- och anskaffarfrihet i 1 kap. 10 § gäller även i fråga om sådana tekniska upptagningar som har framställts utomlands och som lämnas ut för spridning här men som inte huvudsakligen är avsedd att spridas i Sverige.

Första stycket gäller dock inte om

  1. meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säkerhet,
  2. meddelandet innefattar ett sådant utlämnande eller tillhandahållande som avses i 5 kap. 4 § första stycket 2, eller
  3. meddelandet utgör ett uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt.

4 §

Det som sägs om meddelar- och

Prop. 2017/18:49Sida 389

anskaffarfrihet i 3 § tillämpas för en teknisk upptagning som inte har getts ut i Sverige, om uppgiften meddelats eller anskaffats här.

5 §

Meddelaren har i fall som avses i 3 och 4 §§ rätt till anonymitet enligt 2 kap.

Bestämmelsen om undantag från tystnadsplikt i 2 kap. 4 § 3 ska även omfatta brotten

–krigsanstiftan,

–trolöshet vid förhandling med främmande makt,

–egenmäktighet vid förhandling med främmande makt,

–obehörig befattning med hemlig uppgift,

–vårdslöshet med hemlig upp- gift,

–olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige,

–olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt,

–olovlig underrättelseverksamhet mot person,

–olovlig värvning,

–tagande av utländskt understöd,

–försök, förberedelse eller stämpling till trolöshet vid förhandling med främmande makt eller olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt eller olovlig underrättelseverksamhet mot person, eller

–försök eller förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift.

6 §

Om ett meddelande eller anskaffande enligt 3 eller 4 § är straffbart, gäller vad som anges i denna grundlag om meddelar- och anskaffarbrott.

Mål om ansvar eller skadestånd på grund av ett sådant brott handläggs enligt bestämmelserna om yttrandefrihetsmål, om inte

Bilaga 2

Prop. 2017/18:49Sida 390

Bilaga 2

annat följer av 10 kap. 1 § i denna grundlag och 12 kap. 1 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. 7 §
Om ett program sänds från en sändare utanför Sverige, gäller 3– 6 §§ i fråga om rätten att meddela och anskaffa uppgifter och att vara anonym, om uppgifterna har med- delats eller anskaffats här.
I fråga om program som sänds från öppna havet eller luftrummet däröver får det dock i lag före- skrivas undantag från rätten att meddela och anskaffa uppgifter. 11 kap. 12 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §

Vad som sägs i 14 kap. 1–3 §§ tryckfrihetsförordningen om resning, högre rätts prövning av tryckfrihetsmål och skyndsam behandling av mål skall gälla också i fråga om motsvarande mål enligt denna grundlag.

I alla hänseenden som inte har reglerats särskilt i denna grundlag eller i lag som har beslutats med stöd av den gäller vad som är föreskrivet i lag eller annan författning.

Utlänningar är i fråga om yttrandefriheten enligt denna grundlag likställda med svenska medborgare, om inte något annat följer av lag.

Vad som föreskrivs i 14 kap. 1– 3 §§ tryckfrihetsförordningen om resning, högre rätts prövning av tryckfrihetsmål och skyndsam behandling av mål gäller också i fråga om motsvarande mål enligt denna grundlag.

Internationellt rättsligt bistånd

2§

I fråga om internationellt rätts-ligt bistånd gäller vad som föreskrivs i lag. Sådant bistånd får inte lämnas i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryck-och yttrandefrihetsrättsliga området.

Prop. 2017/18:49Sida 391

Andra än svenska medborgare

3§

För andra än svenska medbor-gare får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om yttrandefriheten enligt denna grundlag.

Frågor som inte regleras i grundlagen

4§

I frågor som inte har reglerats särskilt i denna grundlag eller i en särskild lag som har meddelats med stöd av grundlagen, gäller vad som annars är föreskrivet i lag eller annan författning.

Bilaga 2

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
  2. Bestämmelsen i 7 kap. 5 § tillämpas även på information i en databas som började tillhandahållas innan denna lag träder i kraft.
  3. Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
Prop. 2017/18:49Sida 392

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden dels att 2 kap., 3 kap. 29 § och 4 kap. 3 § ska upphöra att gälla, dels att 6 kap. 1 § samt rubriken närmast före 6 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 2 kap., två nya paragrafer, 6 kap. 3 § och 11 kap. 5 §, och närmast före 6 kap. 3 § en ny rubrik, av följande lydelse, dels att det ska införas en ny ikraftträdandebestämmelse av följande lydelse.

2 kap. Om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m.

Allmänna bestämmelser

1 § Frågor om utgivningsbevis prövas av Patent- och registreringsverket. Verket tar också emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för utgivare. Verket ska föra register över periodiska skrifter. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om skriftens titel, utgivningsort, utgivningsplan, ägare, utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren, tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis samt förfall eller återkallelse av utgivningsbevis.

2 § Om en ansökan om utgivningsbevis eller en anmälan om utgivare eller ställföreträdande utgivare inte uppfyller föreskrivna krav, ska den som har gjort ansökan eller anmälan föreläggas att inom viss tid avhjälpa bristen. Avhjälps inte bristen, får ansökningen eller anmälan avvisas.

3 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för ansökningar och anmälningar i ärenden enligt 5 kap. tryckfrihetsförordningen och om avgifter för utdrag ur register över periodiska skrifter.

Utgivningsbevis för periodiska skrifter

4 § Om utgivningsorten eller utgivningsplanen ändras, ska ägaren genast anmäla detta till den myndighet som anges i 1 §.

5 § I god tid innan ett utgivningsbevis upphör enligt 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen ska Patent- och registreringsverket dels till den senast kända ägaren av den periodiska skriften sända en påminnelse om att bevisets giltighet är begränsad till tio år och att beviset upphör, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång, dels kungöra påminnelsen elektroniskt.

Av kungörelsen ska framgå namn och adress för den senast kända ägaren, utgivningsbevisets nummer samt den titel som utgivningsbeviset avser.

Prop. 2017/18:49Sida 393
Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap. 5, 10, 12–19 eller 20 § 3 tryckfrihetsförord- ningen eller för motsvarande ytt- randefrihetsbrott enligt yttrandefri- hetsgrundlagen får väckas endast om regeringen medger det.
Om en ansökan om internation- ellt rättsligt bistånd avser ett brott enligt första stycket, får bistånd lämnas endast om regeringen

6 § Ett beslut enligt 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen om att ett utgiv- Bilaga 2 ningsbevis ska anses ha upphört vid tioårsperiodens utgång meddelas av den myndighet som anges i 1 §.

En ansökan om förnyelse får göras tidigast ett år före och senast på dagen för periodens utgång. För en ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter dock beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft.

7 § Ett beslut enligt 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört ska dels sändas till den senast kända ägaren av den periodiska skriften, dels kungöras elektroniskt.

Om det av särskilda skäl kan antas att den senast kända ägaren inte kan nås av en försändelse är det tillräckligt att beslutet kungörs elektroniskt.

8 § Ett beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av den myndighet som anges i 1 §. I ärenden som avses i 5 kap. 13 § första stycket 2–6 tryckfrihetsförordningen ska ägaren och utgivaren om möjligt få tillfälle att yttra sig.

9 § Ett slutligt beslut av Patent- och registreringsverket i ett ärende om utgivningsbevis får överklagas till allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Straff

10 § Till penningböter döms ägare till en periodisk skrift för vilken ny utgivningsort eller ny utgivningsplan inte anmäls enligt 4 §.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första stycket.

6 kap.
Medgivande till åtal Medgivande till åtal och inter-
nationellt rättsligt bistånd

1 § Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap. 4 § 1–10 eller 5 § 3 tryckfrihetsförordningen eller för motsvarande yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihetsgrundlagen får väckas endast om regeringen medger det.

Prop. 2017/18:49Sida 394

Bilaga 2

medger det.

Underrättelse om information i en databas

3 §

En underrättelse enligt 7 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen ska innehålla en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för påståendet att ett yttrandefrihetsbrott kan ha begåtts. Ansökan ska även innehålla tydliga uppgifter om vilken information i databasen som underrättelsen avser.

Det åligger den som framställer underrättelsen att visa att utgivaren har tagit emot denna.

11 kap.

5 §

Innan internationellt rättsligt bistånd lämnas i en fråga som rör ansvar för brott ska Justitiekanslern ges tillfälle att yttra sig över ansökan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Prop. 2017/18:49Sida 395

Bilaga 3Förteckning över remissinstanser (SOU 2016:58)

Bilaga 3

Remissyttrande över betänkandet har getts in av följande instanser. Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt (Patent- och Marknadsdomstolen), Uppsala tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Umeå, Brottsoffermyndigheten, Datainspektionen, Domstolsverket, Justitiekanslern, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Svenska institutet för europapolitiska studier, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Tullverket, Försvarsmakten, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Myndigheten för delaktighet, Diskrimineringsombudsmannen, Konstnärsnämnden, Kungl. Biblioteket, Myndigheten för press, radio och tv, Myndigheten för tillgängliga medier, Riksarkivet, Statens kulturråd, Vetenskapsrådet, Konkurrensverket, Livsmedelsverket, Post- och telestyrelsen, Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnen), Stockholms universitet (Humanistiska fakultetsnämnden), Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden), Lunds universitet (Juridiska fakulteten), Göteborgs universitet (Inst. för journalistik, medier och kommunikation), Mittuniversitetet (Inst. för informationsteknologi och medier), Svenska Filminstitutet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Det kreativa facket, Svenska Journalistförbundet, Sveriges Författarförbund, Tidningsutgivarna, Utgivarna, Publicistklubben, Svenska Högerpressens Förening, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, Stiftelsen Reklamombudsmannen, Svenska Förläggareföreningen, Sveriges Tidskrifter, Bonnier Broadcasting, Norstedts Förlagsgrupp AB, Schibsted Sverige AB, Verifiera AB, Handikappförbunden, Hörselskadades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund, Synskadades Riksförbund, Svenska Snustillverkarföreningen, Tobaksfakta och Svenska Tobaksleverantörsföreningen.

Yttrande har också inkommit från Convenience Stores Sweden, Företagarna, JTI Sweden AB, Kött- och Charkföretagen, Livsmedelsföretagen, Näringslivets Delegation för Marknadsrätt, Skruf Snus AB, Snuskommissionen, Svenska Föreningen mot Piratkopiering, Svensk Bensinhandel, Svensk Handel, Svensk Industriförening Sinf, Svensk Tidskrift, Svenskt Näringsliv, Sveriges Annonsörer, Swedish Match.

Följande instanser har inbjudits att yttra sig men har avstått. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sveriges Utbildningsradio AB, Allmänhetens pressombudsman, Föreningen Grävande Journalister, Pressens Opinionsnämnd, Socialdemokratiska Pressföreningen, Vänsterpressens förening, Film- och TV-producenterna, ISOC-SE, Konstnärernas riksorganisation (KRO), Sveriges Filmuthyrareförening, Svenska kabel-TV-föreningen, AB Svensk Filmindustri, Canal Digital Sverige AB, More Entertainment AB, Discovery Networks Sweden AB (Kanal 5), HBO Nordic AB, Mittmedia AB, Norrbottens Media AB, Publit AB, Storytel AB, TV4 AB, Viasat

Prop. 2017/18:49Sida 396

Bilaga 3

Film AB, Mediearkivet, Bisnode Sverige AB, Karnov Group Sweden AB, Wolters Kluwer Sverige AB, Centrum för rättvisa, Civil Rights Defenders, Stiftelsen för rättsinformation, Svenska avdelningen vid Internationella juristkommissionen, Föreningen för generiska läkemedel, Läkemedelsindustriföreningen, A non smoking generation och Cancerfonden.

Prop. 2017/18:49Sida 397

Bilaga 4Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen1 dels att 1 kap., 5 kap., 7 kap., 10 kap., 8 kap. 2 §, 11 kap. 2 §, 12 kap. 1 och 10 §§ och 14 kap. 5 § ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 8 kap. 1 § och 8 kap. 5 § ska utgå, dels att nuvarande 2 kap. 4–14 §§ ska betecknas 2 kap. 7–17 §§, 2 kap. 15–17 §§ ska betecknas 2 kap. 19–21 §§, 2 kap. 18 § ska betecknas 2 kap. 23 §, 3 kap. 4 § ska betecknas 3 kap. 5 §, 3 kap. 5 § ska betecknas 3 kap. 7 §, 3 kap. 6 § ska betecknas 3 kap. 8 §, 6 kap. 3 § ska betecknas 6 kap. 5 §, 8 kap. 3–10 §§ ska betecknas 8 kap. 4–11 §§, 8 kap. 11 och 12 §§ ska betecknas 8 kap. 13 och 14 §§, 9 kap. 3 § ska betecknas 9 kap. 5 §, 9 kap. 4 och 5 §§ ska betecknas 9 kap. 7 och 8 §§, 11 kap. 3–5 §§ ska betecknas 11 kap. 4–6 §§, 12 kap. 2 § ska betecknas 12 kap. 3 §, 12 kap. 3 och 4 §§ ska betecknas 12 kap. 7 och 8 §§, 12 kap. 5–9 §§ ska betecknas 12 kap. 10–14 §§, 12 kap. 11–14 § ska betecknas 12 kap. 17– 20 §§, 12 kap. 15 och 16 §§ ska betecknas 12 kap. 22 och 23 §§ och 13 kap. 4–6 §§ ska betecknas 13 kap. 5–7 §§, dels att 2 kap. 1–3 §§, 3 kap. 1–3 §§, 4 kap. 1–5 §§, 6 kap. 1, 2 och 4 §§, 8 kap. 1 §, 9 kap. 1 och 2 §§, 11 kap. 1 §, 13 kap. 1–3 § och 14 kap. 1–3 § och de nya 2 kap. 7–17, 19–21 och 23 §§, 3 kap. 5, 7 och 8 §§, 6 kap. 5 §, 8 kap. 4–11, 13 och 14 §§, 9 kap. 5, 7 och 8 §§, 11 kap. 4– 6 §§, 12 kap. 3, 7, 8, 10–14, 17–20, 22 och 23 §§ och 13 kap. 5–7 §§ och rubrikerna till 2–4, 6, 8, 9 och 11–13 kap. ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 8 kap. 10 § ska sättas närmast efter 8 kap. 10 §, dels att det ska införas fyra nya kapitel, 1, 5, 7 och 10 kap., 35 nya paragrafer, 2 kap. 4–6, 18 och 22 §§, 3 kap. 4 och 6 §§, 6 kap. 3 och 6 §§, 8 kap. 2, 3 och 12 §§, 9 kap. 3, 4, 6, 9 och 10 §§, 11 kap. 2 och 3 §§, 12 kap. 1, 2, 4–6, 9, 15, 16 och 21 §§, 13 kap. 4 och 8–10 §§ och 14 kap. 4–6 §§ och närmast före 2 kap. 1–5, 9–13, 15–17, 21 och 23 §§, 3 kap. 3 och 5–8 §§, 4 kap. 2, 4 och 5 §§, 6 kap. 2, 4 och 5 §§, 8 kap. 1, 3–11, 13 och 14 §§, 9 kap. 1, 4, 5, 7 och 8 §§, 11 kap. 1, 2 och 6 §§, 12 kap. 1, 3, 7, 8, 10, 11, 13, 14, 18–20, 22 och 23 §§, 13 kap. 1 och 5–7 och 14 kap. 1–6 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Bilaga 4

1 kap. Tryckfriheten

1 § Tryckfriheten syftar till att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande.

Tryckfriheten innebär en frihet för var och en att i tryckt skrift uttrycka tankar, åsikter och känslor samt att offentliggöra allmänna handlingar och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 2015:151.

Prop. 2017/18:49Sida 398

Bilaga 4

Tryckfriheten innebär också en rätt för var och en att ge ut skrifter utan att en myndighet eller ett annat allmänt organ lägger ut hinder mot detta i förväg. Åtal för en skrifts innehåll får väckas först efter det att den har getts ut och då vid en domstol. Ingen får straffas för en skrifts innehåll i andra fall än om innehållet strider mot tydlig lag som är meddelad för att bevara allmänt lugn men som inte håller tillbaka allmän upplysning.

När tryckfriheten utövas ska bestämmelser i denna grundlag som skyddar enskildas rätt och allmän säkerhet iakttas.

För tryckfriheten får inga andra begränsningar finnas än de som följer av denna grundlag.

Tillämpningsområde

Olika typer av skrifter

2 § Denna grundlag är tillämplig på skrifter som har framställts i tryckpress.

Grundlagen ska också tillämpas på skrifter som har mångfaldigats genom fotokopiering eller någon liknande teknik, om

  1. utgivningsbevis gäller för skriften, eller
  2. skriften är försedd med en beteckning som visar att den är mångfaldigad och i anslutning till beteckningen tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och om ort och år för detta.

Vad som sägs i denna grundlag om skrifter som har framställts i tryckpress och om tryckning gäller, om inte annat anges, även skrifter och mångfaldigande som avses i andra stycket.

Även bilder, med eller utan åtföljande text, anses vid tillämpning av grundlagen som skrifter.

Tryckta skrifter

3 § En skrift anses som en tryckt skrift när den är utgiven.

En skrift anses utgiven när den har lämnats ut till försäljning eller för spridning på annat sätt i Sverige. Detta gäller dock inte en myndighets tryckta handlingar, om de inte är tillgängliga för var och en.

En skrift ska inte anses utlämnad för spridning i Sverige enbart på den grunden att den skickas härifrån till mottagare i utlandet.

Periodiska skrifter

4 § Med en periodisk skrift avses en tryckt skrift som enligt utgivningsplanen ska ges ut vid särskilda tider, under en bestämd titel och med minst fyra nummer eller häften årligen. Dessutom innefattas löpsedlar och bilagor som hör till skriften.

Har utgivningsbevis meddelats, anses skriften som periodisk till dess att beviset återkallas eller förklaras ha upphört.

Bilagor i form av program eller tekniska upptagningar

5 § Om ägaren till en periodisk skrift sprider eller låter sprida skriftens innehåll eller delar av detta i form av ett program som avses i yttrandefrihetsgrundlagen och som sänds eller som tillhandahålls ur en databas som avses i 1 kap. 4 § den grundlagen, ska programmet anses vara en

Prop. 2017/18:49Sida 399

bilaga till skriften vid tillämpning av denna grundlag. Detta gäller dock endast om

  1. innehållet är särskilt anpassat till personer med funktionsnedsättning,
  2. innehållet återges oförändrat, och
  3. det anges hur innehållet har disponerats.

Vad som anges i första stycket gäller även när innehållet sprids i en teknisk upptagning som avses i yttrandefrihetsgrundlagen.

Bestämmelser om rätt till sändningar finns i 3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen.

6 § Om en författare, utgivare eller förläggare som är ansvarig enligt 8 kap. för en tryckt skrift som inte är periodisk sprider eller låter sprida skriftens innehåll eller delar av detta i form av ett program som avses i yttrandefrihetsgrundlagen och som tillhandahålls ur en databas som avses i 1 kap. 4 § den grundlagen, ska programmet anses vara en bilaga till skriften vid tillämpning av denna grundlag. Detta gäller dock endast om innehållet återges oförändrat och det anges att innehållet är en bilaga enligt denna bestämmelse.

Grundläggande bestämmelser

Meddelarfrihet och anskaffarfrihet

7 § Det står var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de ska göras offentliga i en tryckt skrift (meddelarfrihet). Denna frihet avser uppgifter som lämnas till

–en författare eller någon annan upphovsman till en framställning i en tryckt skrift,

–skriftens utgivare eller redaktion, eller

–ett företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.

Det står också var och en fritt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att göra dem offentliga i en tryckt skrift eller att meddela uppgifter som avses i första stycket (anskaffarfrihet).

För dessa friheter får inga andra begränsningar finnas än de som följer av denna grundlag.

Censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder

8 § En skrift får inte före tryckningen granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Förbud mot tryckning får inte förekomma.

Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att, på grund av skriftens innehåll, hindra tryckning eller utgivning av en skrift, om åtgärden inte har stöd i denna grundlag. Detsamma gäller i fråga om hinder mot spridning av en skrift bland allmänheten.

Exklusivitetsprincipen

9 § För att någon ska kunna åtalas eller dömas till ansvar eller ersättningsskyldighet för missbruk av tryckfriheten eller medverkan till sådant missbruk krävs stöd i denna grundlag. Detsamma gäller för att en tryckt skrift ska kunna konfiskeras eller tas i beslag.

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 400

Bilaga 4

Instruktion för tillämpningen

10 § Den som ska döma över missbruk av tryckfriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs bör alltid ha i åtanke att tryckfriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick, alltid uppmärksamma ämnet och tanken mera än uttrycket, liksom syftet mera än framställningssättet samt i tveksamma fall hellre fria än fälla.

Undantag från grundlagen

Vissa frågor som får regleras i lag

11 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om upphovsmäns rätt till litterära eller konstnärliga verk, om upphovsrätten närstående rättigheter och om förbud mot att återge ett verk på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen.

12 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om

  1. förbud mot kommersiella annonser vid marknadsföring av alkoholdrycker eller tobaksvaror,
  2. förbud mot kommersiella annonser som används vid marknadsföring av andra varor än tobaksvaror eller av tjänster, om det i annonsen förekommer ett varukännetecken som är i bruk för en tobaksvara eller som enligt gällande bestämmelser om varumärken är registrerat eller inarbetat för en tobaksvara,
  3. förbud mot kommersiella annonser som har meddelats till skydd för hälsa eller miljö enligt en förpliktelse som följer av medlemskapet i Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen,
  4. krav att införa och på ett visst sätt utforma varningstext, innehållsdeklaration eller annan liknande produktinformation om syftet är skydd för hälsa eller miljö eller konsumentskydd,
  5. förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet av kreditupplysning som innebär otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet eller som innehåller oriktig eller missvisande uppgift, om ersättningsskyldighet för sådant offentliggörande, om krav på berättigat behov hos den som beställer kreditupplysningen, om skyldighet att lämna information till den som avses med upplysningen och om rättelse av oriktig eller missvisande uppgift, eller
  6. ansvar och ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket en uppgift har anskaffats.

13 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot offentliggörande av personuppgifter

  1. som avslöjar etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening,
  2. om hälsa, sexualliv eller sexuell läggning,
  3. som består av genetiska uppgifter eller biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, eller
Prop. 2017/18:49Sida 401

4. om att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straff- Bilaga 4 processuella tvångsmedel.

Vad som anges i första stycket gäller endast om

  1. personuppgifterna ingår i en uppgiftssamling som har ordnats så att det är möjligt att söka efter eller sammanställa dessa, och
  2. det med hänsyn till verksamheten och de former under vilka uppgiftssamlingen hålls tillgänglig finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet.

Undantag för barnpornografi

14 § Denna grundlag är inte tillämplig på pornografiska bilder av personer vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år.

2 kap.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

Om allmänna handlingars offentlighet

Allmänna handlingars offentlighet

Grundläggande bestämmelser

Handlingsoffentlighet

1 §

Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplys- ning skall varje svensk medbor- gare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.

Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar.

Begränsning av handlingsoffentligheten

2 §

Rätten att taga del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till

Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas endast om det krävs med hänsyn till

1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,

1. rikets säkerhet eller dess förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation,

2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,

3. myndighets verksamhet inspektion, kontroll eller annan tillsyn,

för 3. myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,

4. intresset att förebygga

eller 4. intresset av att förebygga eller

Prop. 2017/18:49Sida 402
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

beivra brott, 5.det allmännas ekonomiska intresse, 6.skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, 7.intresset att bevara djur- eller växtart. Begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar skall angivas noga i bestämmelse i en särskild lag eller, om så i visst fall befinnes lämpligare, i annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i sådan bestämmelse får dock regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet. Utan hinder av andra stycket får ibestämmelse som där avses riksdagen eller regeringen tilläggas befogenhet att efter omständigheterna medgiva att viss handling lämnas ut.

beivra brott,

  1. det allmännas ekonomiska intresse,
  2. skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, eller
  3. intresset av att bevara djur- eller växtart.

En begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska anges noga i en bestämmelse i en särskild lag eller, om det anses lämpligare i ett visst fall, i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Efter bemyndigande i en sådan bestämmelse får regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet.

Riksdagen eller regeringen får i en sådan bestämmelse som avses i andra stycket ges befogenhet att efter omständigheterna medge att en viss handling lämnas ut.

Vad som är allmän handling

Handling

3 §

Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.

En upptagning som avses i första stycket anses förvarad hos myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses

Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.

Prop. 2017/18:49Sida 403
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder.

En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock inte förvarad hos myndigheten om sammanställningen innehåller personuppgifter och myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig. Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person.

Bilaga 4
Allmän handling
4 §

En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt 9 eller 10 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet.

Handling som förvaras hos myndighet
5§

En upptagning som avses i 3 § anses förvarad hos en myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.

En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder och inte annat följer av 6 §.

6 §

En sammanställning

enligt 5 § andra stycket anses inte förvarad hos myndigheten om samman-

Prop. 2017/18:49Sida 404
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

Bilaga 4 ställningen innehåller

Bilaga 4 personuppgifter och myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig. Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person.

4 § 7 §

Brev eller annat meddelande Brev som är ställt personligen till den som innehar befattning vid myndighet anses som allmän handling, om handlingen gäller ärende eller annan fråga som ankommer på myndigheten och ej är avsedd för mottagaren endast som innehavare av annan ställning.

eller annat meddelande som är ställt personligen till den som innehar befattning vid en myndighet anses som allmän handling, om handlingen gäller ett ärende eller någon annan fråga som ska handläggas av myndig- heten och inte är avsedd för mottagaren endast som innehavare av annan ställning.

5 § 8 §

Med myndighet likställs i detta kapitel riksdagen och beslutande kapitel kommunal församling. kommunal församling.

Med myndighet jämställs i detta riksdagen och beslutande

Inkommen handling

6 § 9 §

Handling anses inkommen till myndighet, när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. I fråga om upptagning som avses i

En handling anses ha kommit in till en myndighet, när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. I fråga om en upptagning

3 § första stycket gäller i stället att den anses inkommen till myndighet när annan har gjort den tillgänglig för myndigheten på sätt som angi- ves i 3 § andra stycket.

som avses i 3 § gäller i stället att den anses ha kommit in till myn- digheten när någon annan har gjort den tillgänglig för myndigheten på det sätt som anges i 5 §.

Tävlingsskrift, anbud eller annan sådan handling som enligt tillandra kännagivande skall avlämnas i förseglat omslag anses ej inkom- men före den tidpunkt som har bestämts för öppnandet. Åtgärd

Tävlingsskrifter, anbud eller sådana handlingar som enligt tillkännagivande ska lämnas i förseglat omslag anses inte ha kommit in före den tidpunkt som har bestämts för öppnandet.

som någon vidtager endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring av handling, som myndighet har tillhandahållit, skall ej anses leda till att handling är in- kommen till den myndigheten. till att

En åtgärd som någon vidtar endast som ett led i en teknisk bearbetning eller teknisk lagring av en handling som en myndighet har tillhandahållit ska inte anses leda handlingen har kommit in

Prop. 2017/18:49Sida 405
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

till den myndigheten. Upprättad handling

7 §

Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats. Handling som ej har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej hänför sig till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.

I stället för vad som föreskrives i första stycket gäller att handling anses upprättad,

  1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som föres fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing,
  2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är föreskrivet skall avkunnas eller expedieras, samt protokoll och annan handling

ivad den hänför sig till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats,

3. annat myndighets protokoll och därmed jämförliga anteckningar, när handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts, dock ej protokoll hos riksdagens utskott, kommuns revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunal myndighet i ärende som denna endast bereder till avgörande.

10 §

En handling anses ha upprättats hos en myndighet, när den har expedierats. En handling som inte har expedierats anses upprättad när det ärende som den hänför sig till har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen inte hänför sig till ett visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller färdigställts på annat sätt.

I stället för det som föreskrivs i första stycket gäller följande:

  1. Diarier, journaler samt sådana register eller andra förteckningar som förs fortlöpande anses ha upprättats när de har färdigställts för anteckning eller införing.
  2. Domar och andra beslut, som enligt vad som är föreskrivet ska avkunnas eller expedieras, samt protokoll och andra handlingar till den del protokollet eller handlingen hänför sig till ett sådant beslut, anses ha upprättats när beslutet har avkunnats eller expedierats.
  3. Andra protokoll från en myndighet och därmed jämförliga anteckningar anses ha upprättats när de har justerats av myndigheten eller färdigställts på annat sätt.

Det som sägs i andra stycket 3 gäller inte protokoll hos riksdagens utskott, en kommuns revisorer, statliga kommittéer eller en kommunal myndighet i ärenden som denna endast bereder till avgörande.

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 406
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

Överlämnad handling inom en myndighet

8 §

Har organ som ingår i eller är knutet till ett verk eller liknande myndighetsorganisation överlämnat handling till annat organ inom samma myndighetsorganisation eller framställt handling för sådant överlämnande, skall handlingen ej anses som därigenom inkommen eller upprättad i annat fall än då organen uppträda som självständiga i förhållande till varandra.

9 §

Hos myndighet tillkommen minnesanteckning som ej har expedierats skall ej heller efter den tidpunkt då den enligt 7 § är att anse som upprättad anses som allmän handling hos myndigheten, om den icke tages om hand för arkivering. Med minnesanteckning förstås promemoria och annan uppteckning eller upptagning som har kommit till endast för ärendes föredragning eller beredning, dock ej till den del den har tillfört ärendet sakuppgift.

Utkast eller koncept till myndighets beslut eller skrivelse och annan därmed jämställd handling som ej har expedierats anses ej som allmän handling, såvida den icke tages om hand för arkivering.

11 §

Har ett organ som ingår i eller är knutet till en myndighet lämnat över en handling till något annat organ inom samma myndighet, anses handlingen som inkommen eller upprättad därigenom endast om organen uppträder som självständiga i förhållande till varandra.

Detsamma gäller om en handling har framställts för att lämnas på det sätt som anges i första stycket.

Minnesanteckning, utkast och koncept

12 §

En minnesanteckning som har gjorts hos en myndighet och som inte har expedierats ska inte heller efter den tidpunkt då den enligt 10 § är att anse som upprättad anses som allmän handling hos myndigheten. Minnesanteckningen anses dock som upprättad om den har tagits om hand för arkivering. Med minnesanteckning avses promemorior och andra uppteckningar eller upptagningar som har kommit till endast för föredragning eller beredning av ett ärende, dock inte till den del de har tillfört ärendet någon sakuppgift.

Utkast eller koncept till en myndighets beslut eller skrivelse och andra därmed jämställda handlingar som inte har expedierats anses inte som allmänna. Handlingen anses dock vara allmän om den tas om hand för arkivering.

Prop. 2017/18:49Sida 407
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

Handlingar som inte anses som allmänna

10 §

13 §

Handling som förvaras hos en myndighet endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning anses inte som allmän handling hos den myndigheten.

En handling som förvaras hos en myndighet endast som ett led i en teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning anses inte som allmän handling hos den myndigheten.

Som allmän handling anses inte handling som en myndighet förvarar endast i syfte att kunna återskapa information som har gått förlorad i en myndighets ordinarie system för automatiserad behandling av information (säkerhetskopia).

Som allmän handling anses inte en handling som en myndighet förvarar endast i syfte att kunna återskapa information som har gått förlorad i en myndighets ordinarie system för automatiserad behandling av information (säkerhetskopia).

11 §

14 §

Som allmän handling anses ej

Som allmän handling anses inte

1. brev, telegram eller annan sådan handling som har inlämnats till eller upprättats hos myndighet endast för befordran av meddelande,

1. ett brev, ett telegram eller någon annan sådan handling som har lämnats in till eller upprättats hos en myndighet endast för befordran av ett meddelande,

2. meddelande eller annan handling som har inlämnats till eller upprättats hos myndighet endast för offentliggörande i periodisk skrift som utgives genom myndigheten,

2. ett meddelande eller någon annan handling som har lämnats in till eller upprättats hos en myndighet endast för offentlig–görande i en periodisk skrift som ges ut genom myndigheten,

3. tryckt skrift, ljud- eller bildupptagning eller annan handling som ingår i bibliotek eller som från enskild har tillförts allmänt arkiv uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål eller privata brev, skrifter eller upptagningar som eljest ha överlämnats till myndighet uteslutande för ändamål som nu angivits,

3. en tryckt skrift, en ljud- eller bildupptagning eller någon annan handling som ingår i ett bibliotek eller som från en enskild har tillförts ett allmänt arkiv uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål eller privata brev, skrifter eller upptagningar som annars har överlämnats till en myndighet uteslutande för något av de angivna ändamålen,

4. upptagning av innehållet i handling som avses i 3, om upptagningen förvaras hos myndighet där den ursprungliga handlingen ej skulle vara att anse som allmän.

4. en upptagning av innehållet i en sådan handling som avses i 3, om upptagningen förvaras hos en myndighet där den ursprungliga handlingen inte skulle vara att anse som allmän.

Det som föreskrivs i första

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 408
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

stycket 3 om handling som ingår i bibliotek tillämpas inte på upptagning i en databas som en myndighet har tillgång till enligt avtal med en annan myndighet, om upptagningen är allmän handling hos den myndigheten.

stycket 3 om handlingar som ingår i bibliotek tillämpas inte på en upptagning i en databas som en myndighet har tillgång till enligt ett avtal med en annan myndighet, om upptagningen är allmän handling hos den myndigheten.

12 §

Allmän handling som får lämnas ut skall på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den, som önskar taga del därav, så att handlingen kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. Handling får även skrivas av, avbildas eller tagas i anspråk för ljudöverföring. Kan handling ej tillhandahållas utan att sådan del därav som icke får lämnas ut röjes, skall den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia.

Myndighet är icke skyldig att tillhandahålla handling på stället, om betydande hinder möter. I fråga om upptagning som avses i 3 § första stycket föreligger ej heller sådan skyldighet, om sökanden utan beaktansvärd olägenhet kan taga del av upptagningen hos närbelägen myndighet.

Utlämnande av allmänna handlingar

Rätten att ta del av allmänna handlingar

15 §

Den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället på ett sådant sätt att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. En handling får även skrivas av, avbildas eller tas i anspråk för ljudöverföring. Kan en handling inte tillhandahållas utan att en sådan del av handlingen som inte får lämnas ut röjs, ska den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia.

En myndighet är inte skyldig att tillhandahålla en handling på stället, om det möter betydande hinder. Detsamma gäller en upptagning som avses i 3 §, om sökanden utan beaktansvärd olägenhet kan ta del av upptagningen hos en närbelägen myndighet.

Kopior av allmänna handlingar

13 §

Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut. En myndighet är dock inte skyldig att i större utsträckning än vad som

16 §

Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del handlingen får lämnas ut. En myndighet är dock inte skyldig att i större utsträckning än vad som

Prop. 2017/18:49Sida 409
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

följer av lag lämna ut en upptagning för automatiserad behandling i annan form än utskrift. En myndighet är inte heller skyldig att framställa kopia av karta, ritning, bild eller annan i 3 § första stycket avsedd upptagning än som nyss har angivits, om svårighet möter och handlingen kan tillhandahållas på stället. Begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling skall behandlas skyndsamt. följer av lag lämna ut en upptagning för automatiserad behandling i annan form än utskrift. En myndighet är inte heller skyldig att framställa en kopia av en karta, ritning eller bild eller av en upptagning som avses i 3 § och som inte är en upptagning för automatiserad behandling, om det skulle innebära svårigheter och handlingen kan tillhandahållas på stället. En begäran att få en avskrift eller kopia av en allmän handling ska behandlas skyndsamt. Prövning av begäran

14 §

Begäran att få taga del av allmän handling göres hos myndighet som förvarar handlingen.

Begäran prövas av myndighet som angives i första stycket. Om särskilda skäl föranleda det, får dock i bestämmelse som avses i 2 § andra stycket föreskrivas att prövningen vid tillämpningen av bestämmelsen skall ankomma på annan myndighet. I fråga om handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet kan även genom förordning föreskrivas att endast viss myndighet får pröva frågan om utlämnande. I de nu nämnda fallen skall begäran om utlämnande genast hänskjutas till behörig myndighet.

Myndighet får inte på grund av att någon begär att få taga del av allmän handling efterforska vem han är eller vilket syfte han har med sin begäran i större utsträckning än som behövs för att myndigheten skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut.

17 §

En begäran att få ta del av en allmän handling görs hos den myndighet som förvarar handlingen.

Begäran prövas av den myndighet som anges i första stycket. Om det finns särskilda skäl, får det dock föreskrivas i en bestämmelse som avses i 2 § andra stycket att prövningen vid tillämpningen av bestämmelsen ska göras av någon annan myndighet. I fråga om en handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet kan det även genom förordning föreskrivas att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande. I de angivna fallen ska begäran om utlämnande genast hänskjutas till den behöriga myndigheten.

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 410

Bilaga 4

15 §

Om annan än riksdagen eller regeringen avslår begäran att få taga del av handling eller lämnar ut allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller eljest förfoga över den, får sökanden föra talan mot beslutet. Talan mot beslut av statsråd skall föras hos regeringen och talan mot beslut av annan myndighet hos domstol.

I den i 2 § omnämnda lagen skall närmare angivas hur talan mot beslut som avses i första stycket skall föras. Sådan talan skall alltid prövas skyndsamt.

Angående rätt att föra talan mot beslut av myndighet som lyder under riksdagen är särskilt föreskrivet.

16 §

Anteckning om hinder att lämna ut allmän handling får göras endast på handling som omfattas av bestämmelse som avses i 2 § andra stycket. Härvid skall tillämplig bestämmelse angivas.

18 §

En myndighet får inte på grund av att någon begär att få ta del av en allmän handling efterforska vem denne är eller vilket syfte han eller hon har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns hinder mot att handlingen lämnas ut.

19 §

Om någon annan än riksdagen eller regeringen avslår en begäran att få ta del av en handling eller lämnar ut en allmän handling med förbehåll som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, får sökanden överklaga beslutet. Ett beslut av ett statsråd ska överklagas till regeringen och ett beslut av någon annan myndighet ska överklagas till domstol.

I den lag som avses i 2 § ska det närmare anges hur beslut som avses i första stycket får överklagas. Ett överklagande ska alltid prövas skyndsamt.

För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande.

20 §

En anteckning om hinder att lämna ut en allmän handling får göras endast på en handling som omfattas av en bestämmelse som avses i 2 § andra stycket. Den tillämpliga bestämmelsen ska anges.

Prop. 2017/18:49Sida 411
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

Ytterligare bestämmelser allmänna handlingar

om

17 §

I lag får föreskrivas att regeringen eller beslutande kommunal församling får besluta att allmänna handlingar som hänför sig till myndighets verksamhet, vilken skall övertas av enskilt organ, får överlämnas till det organet för förvaring, om detta behöver handlingarna i verksamheten, utan att handlingarna därigenom upphör att vara allmänna. Ett sådant organ skall i fråga om överlämnade handlingar jämställas med myndighet vid tillämpningen av 12–16 §§.

I lag får även föreskrivas att regeringen får besluta att allmänna handlingar får överlämnas till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, utan att handlingarna därigenom upphör att vara allmänna. Detta gäller handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos

1.myndigheter som har upphört och som har haft uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet, eller

2.Svenska kyrkans beslutande församlingar.

Vid tillämpningen av 12–16 §§ skall Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar jämställas med myndighet i fråga om överlämnade handlingar.

Allmänna handlingar hos enskilda organ
21 §

Om en myndighets verksamhet ska övertas av ett enskilt organ, får det i lag föreskrivas att regeringen eller en beslutande kommunal församling får besluta att allmänna handlingar som hänför sig till den verksamheten och som organet behöver för verksamheten får överlämnas dit utan att handlingarna därigenom upphör att vara allmänna. Ett sådant organ ska i fråga om överlämnade handlingar jämställas med en myndighet när 15–20 §§ tillämpas.

22 §

I lag får det föreskrivas att regeringen får besluta att allmänna handlingar får överlämnas till

Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, utan att handlingarna därigenom

Prop. 2017/18:49Sida 412

Bilaga 4

18 §

Grundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar skall bevaras samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar meddelas i lag.

upphör att vara allmänna. Detta gäller handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos

  1. myndigheter som har upphört och som har haft uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet, eller
  2. Svenska kyrkans beslutande församlingar.

När 15–20 §§ tillämpas ska Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar jämställas med en myndighet i fråga om överlämnade handlingar.

Bevarande och gallring

23 §

Grundläggande föreskrifter om hur allmänna handlingar ska bevaras samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar får meddelas i lag.

3 kap.

Om rätt till anonymitet

Rätten till anonymitet

1 §

Författare till tryckt skrift vare ej

En författare till en tryckt skrift

skyldig att låta sitt namn eller sin

är inte skyldig att sätta ut namn,

pseudonym eller signatur utsättas

pseudonym eller signatur på skrif-

å skriften. Vad nu sagts äger mot-

ten. Detsamma gäller för den som

svarande tillämpning beträffande

har meddelat uppgifter för offent-

den som lämnat meddelande enligt

liggörande enligt 1 kap. 7 § och

1 kap. 1 § tredje stycket, så ock i

för utgivare av en tryckt skrift som

fråga om utgivare av tryckt skrift

inte är periodisk.

som ej är periodisk.

2 §

I mål som rör tryckfrihetsbrott

I ett mål om ansvar, skadestånd

må fråga ej väckas om vem som är

eller särskild rättsverkan på grund

författare eller har lämnat med-

av tryckfrihetsbrott får ingen ta upp

delande enligt 1 kap. 1 § tredje

frågan om vem som är författare

stycket, ej heller om vem som är

eller vem som är meddelare enligt

utgivare av tryckt skrift som ej är

1 kap. 7 §. Detsamma gäller frå-

periodisk. Om för skrift, som ej är

gan om vem som är utgivare till en

periodisk, författare eller utgivare

tryckt skrift som inte är periodisk.

har angivits å skriften med namn

Om författare eller utgivare har

Prop. 2017/18:49Sida 413

eller med pseudonym eller signatur, som enligt vad allmänt är känt åsyftar bestämd person, eller någon i skriftlig förklaring erkänt sig vara författaren eller utgivaren eller inför domstol i målet självmant avgivit sådant erkännande, må dock frågan om han är ansvarig behandlas i målet.

Fråga om vem som är ansvarig för brott enligt 7 kap. 3 § må utan hinder av första stycket handläggas i samma rättegång som mål som där angives.

angetts på en skrift som inte är periodisk, med namn eller med en pseudonym eller en signatur som enligt vad som är allmänt känt syftar på en viss person, får dock frågan om han eller hon är an- svarig behandlas i målet. Det- samma gäller om någon i en skriftlig förklaring har uppgett sig vara författaren eller utgivaren

eller självmant har lämnat en sådan uppgift i målet.

Första stycket hindrar inte att det i samma rättegång som avses i första och andra styckena handläggs en fråga om vem som är ansvarig för brott enligt 7 kap. 22 eller 23 §.

Tystnadsplikt

Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av tryckt skrift eller med framställning som var avsedd att införas i tryckt skrift och den som har varit verksam inom företag för utgivning av tryckta skrifter eller inom företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter får inte röja vad han därvid erfarit om vem som är författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket eller är utgivare av skrift som inte är periodisk.

Tystnadsplikten enligt första stycket gäller inte

  1. om den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att hans identitet röjs,
  2. om fråga om identiteten får väckas enligt 2 § första stycket,
  3. om det rör sig om brott som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1,
  4. i den mån domstol, när det är fråga om brott enligt 7 kap. 2 § eller 3 § första stycket 2 eller 3, finner det erforderligt, att vid förhandling uppgift lämnas, huruvida

3 §

Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av en tryckt skrift eller med en framställning som har varit avsedd att införas i en tryckt skrift får inte röja vad han eller hon då har fått veta om vem som är författare, meddelare enligt 1 kap. 7 § eller utgivare av en skrift som inte är periodisk.

Tystnadsplikt enligt första stycket gäller även för den som på något annat sätt har varit verksam inom ett företag för utgivning av tryckta skrifter eller inom ett företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.

Prop. 2017/18:49Sida 414

Bilaga 4

den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen, eller

5. i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.

Vid förhör som avses i andra stycket 4 eller 5 skall rätten noga vaka över att frågor inte ställs som kan inkräkta på tystnadsplikten utöver vad som i varje särskilt fall är medgivet.

4 §

Tystnadsplikt enligt 3 § gäller inte i följande fall:

  1. Den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att hans eller hennes identitet röjs.
  2. Det är tillåtet enligt 2 § andra stycket att behandla frågan om identiteten.
  3. Det rör sig om något av de brott som avses i 7 kap. 22 § första stycket 1.
  4. En domstol finner i fråga om brott enligt 7 kap. 21 § eller 22 § första stycket 2 eller 3 att det är nödvändigt att uppgifter lämnas om huruvida det är den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen som har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen. Uppgifterna ska i så fall lämnas vid en förhandling.
  5. En domstol finner i något annat fall att det av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att en uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.

Vid förhör som avses i första stycket 4 eller 5 ska rätten noga

Prop. 2017/18:49Sida 415

4§

En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte efterforska författaren till framställning som införts eller varit avsedd att införas i tryckt skrift, den som utgett eller avsett att utge framställning i sådan skrift eller den som lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, i vidare mån än vad som erfordras för åtal eller annat ingripande mot honom som inte står i strid med denna förordning. Får efterforskning förekomma, ska den i 3 § angivna tystnadsplikten beaktas.

Inte heller får en myndighet eller ett annat allmänt organ ingripa mot någon för att han eller hon i en tryckt skrift har brukat sin tryckfrihet eller medverkat till ett sådant bruk.

5§

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet mot författarens eller, i fall som avses i 1 §, mot utgivarens eller meddelarens vilja på tryckt skrift sätter ut dennes namn, pseudonym eller signatur eller åsidosätter sin tystnadsplikt enligt

vaka över att det inte ställs frågor
som kan inkräkta på tystnads-
plikten utöver vad som har med-
getts i varje särskilt fall.

Efterforskningsförbud

5§

En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte efterforska

  1. författaren till en framställning som har införts eller varit avsedd att införas i en tryckt skrift,
  2. den som har gett ut eller avsett att ge ut en framställning i en sådan skrift, eller
  3. meddelare enligt 1 kap. 7 §. Förbudet i första stycket hindrar

inte efterforskning när det behövs för åtal eller något annat ingripande mot den som avses där som inte står i strid med denna grundlag. I sådana fall ska den tystnadsplikt som anges i 3 § beaktas.

Repressalieförbud

6 §

En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte ingripa mot någon för att han eller hon i en tryckt skrift har brukat sin tryckfrihet eller medverkat till ett sådant bruk.

Straff

7§

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

  1. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot sin tystnadsplikt enligt 3 §,
  2. uppsåtligen eller av oaktsam- het på en tryckt skrift sätter ut
Prop. 2017/18:49Sida 416

Bilaga 4

3 §, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Till samma straff döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet på skriften såsom författare, utgivare eller meddelare sätter ut namnet på eller pseudonym eller signaturen för annan person än den verkliga författaren, utgivaren eller meddelaren.

För efterforskning i strid med 4 § första stycket första meningen döms, om efterforskningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst ett år.

För uppsåtligt ingripande i strid med 4 § andra stycket döms, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd, till böter eller fängelse i högst ett år.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast om målsäganden anmält brottet till åtal.

namn på eller pseudonym eller signatur för en författare eller, i fall som avses i 1 §, meddelare eller utgivare mot hans eller hennes vilja,

  1. uppsåtligen eller av oaktsamhet på en tryckt skrift sätter ut namn på eller pseudonym eller signatur för någon som uppges vara författare, utgivare eller meddelare men som inte är det,
  2. uppsåtligen efterforskar i strid med 5 §, eller
  3. uppsåtligen ingriper i strid med 6 §, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket 1–3 får väckas endast om målsäganden har anmält brottet till åtal.

Andra upphovsmän än författare

6 §

Med författare likställes i detta kapitel annan som är att anse som upphovsman till framställning som införts eller är avsedd att införas i tryckt skrift.

8 §

Det som sägs i detta kapitel om författare gäller även andra upphovsmän till framställningar som har införts eller varit avsedda att införas i en tryckt skrift.

4 kap.

Om tryckta skrifters framställning Rätten att trycka skrifter

1 §

Rätt att själv eller med biträde av andra genom tryckpress framställa tryckalster skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person.

Varje fysisk och juridisk person har rätt att själv eller med hjälp av andra trycka skrifter.

Ursprungsuppgifter

Skrift, som i riket framställes
genom tryckpress eller som här

2 §

En skrift som är tryckt i Sverige och avsedd att ges ut här ska inne-

Prop. 2017/18:49Sida 417

mångfaldigas genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande och för vilken gäller utgivningsbevis, skall innehålla tydliga uppgifter om vem som har tryckt eller eljest mångfaldigat skriften samt om ort och år för mångfaldigandet, om skriften är avsedd att utgivas i riket och ej är att hänföra till bild- eller tillfällighetstryck.

Om utsättande av uppgifter som avses i första stycket å skrift, som mångfaldigas genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande och för vilken ej gäller utgivningsbevis, är föreskrivet i 1 kap. 5 § första stycket.

hålla tydliga uppgifter om vem som har tryckt skriften samt om ort och år för tryckningen. Motsvarande gäller en skrift för vilken utgivningsbevis gäller och som är mångfaldigad här genom fotokopiering eller någon liknande teknik.

Skyldigheten att sätta ut uppgifter enligt första stycket gäller inte bild- eller tillfällighetstryck enligt 3 §.

3 §

Med bild- eller tillfällighetstryck

Med bild- eller tillfällighetstryck

förstås i denna förordning vykort

avses i denna grundlag vykort och

och bildalbum, visitkort och notifi-

bildalbum, visitkort och notifikat-

kationer, adresskort, etiketter,

ioner, adresskort, etiketter, blan-

blanketter, reklam- och emballage-

ketter samt affärstryck såsom

tryck samt annat affärstryck även

reklam- och emballagetryck och

som andra sådana tryckalster, allt

andra sådana trycksaker. En förut-

under förutsättning att på grund av

sättning är att missbruk av tryck-

texten eller vad eljest framställes

friheten kan anses uteslutet på

tryckfrihetsmissbruk kan anses ute-

grund av texten eller framställ-

slutet.

ningen i övrigt.

Skyldighet att bevara exemplar

4 §

Om skyldighet att bevara exemplar av tryckt skrift för granskning och att lämna exemplar av skrift till bibliotek eller arkiv föreskrives i lag.

Föreskrifter om skyldighet att bevara exemplar av tryckta skrifter för granskning och att lämna exemplar av tryckta skrifter till bibliotek eller arkiv får meddelas i lag.

Detsamma gäller föreskrifter om skyldighet att spela in program och bevara tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 5 och 6 §§ samt att tillhandahålla dessa.

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 418

Bilaga 4

Straff
5 §
Den som framställer skrift och Den som vid framställningen av därvid bryter mot 2 § första stycket en skrift bryter mot 2 § första eller dömes till böter eller fängelse i andra stycket döms till böter eller
högst ett år. fängelse i högst ett år.

5 kap. Rätten att ge ut periodiska skrifter

Ägare och utgivare § En periodisk skrift ska ha en utgivare.
Utgivaren utses av skriftens ägare.
Behörighetskrav § Varje fysisk och juridisk person får vara ägare till en periodisk skrift. § En utgivare av en periodisk skrift ska ha hemvist i Sverige. Den som
är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt särskilda be- stämmelser i lag får inte vara utgivare.
Utgivarens befogenhet § Utgivaren ska ha befogenhet att utöva tillsyn över skriftens utgivning
och bestämma över dess innehåll så att ingenting får föras in i den mot hans eller hennes vilja. Varje inskränkning i denna befogenhet ska vara utan verkan.
Anmälan om utgivare § När en utgivare har utsetts, ska ägaren anmäla detta till en myndighet som anges i lag. Anmälan ska innehålla uppgift om utgivarens namn och hemvist. Den ska även innehålla bevis om att utgivaren är behörig enligt § och en förklaring av utgivaren om att han eller hon har åtagit sig uppdraget. § Om utgivaren inte längre är behörig eller om utgivarens uppdrag kommer att upphöra av något annat skäl, ska ägaren genast utse en ny utgivare och anmäla detta enligt 5 §. Anmälan ska om möjligt även inne- hålla bevis om att den förra utgivaren har fått del av anmälan.
Ställföreträdare för utgivare § En utgivare av en periodisk skrift får utse en eller flera ställ-
företrädare. För ställföreträdare gäller 3 §.
När en ställföreträdare har utsetts, ska detta anmälas till den myndighet som avses i 5 §. Tillsammans med anmälan ska det lämnas ett bevis om att ställföreträdaren uppfyller behörighetsvillkoren för utgivare och en förklaring dels av ställföreträdaren att han eller hon har åtagit sig upp- draget, dels av ägaren att han eller hon har godkänt ställföreträdaren.
Upphör utgivarens uppdrag, upphör också uppdraget som ställ- företrädare.
Prop. 2017/18:49Sida 419

8 § Om en anmälan av ställföreträdare har gjorts enligt 7 §, får utgivaren överlämna åt ställföreträdaren eller, om flera ställföreträdare finns, åt någon av dem att i utgivarens ställe utöva den befogenhet som utgivaren har enligt 4 §.

Kan det antas att utgivaren på grund av sjukdom eller av annan tillfällig orsak oavbrutet under minst en månad inte kommer att utöva befogenheten som utgivare, ska han eller hon snarast överlämna denna till en ställföreträdare. Finns det ingen ställföreträdare, ska utgivaren genast utse en ställföreträdare och anmäla detta enligt 7 §. Detsamma gäller om uppdraget för den som har utsetts till ställföreträdare kommer att upphöra.

Uppgift om utgivare

9 § På varje nummer eller häfte av en periodisk skrift ska utgivarens namn sättas ut. När en ställföreträdare har trätt in anges i stället ställföreträdarens namn.

Utgivningsbevis

Utfärdande

10 § En periodisk skrift får inte ges ut innan det har utfärdats ett bevis om att det inte finns något hinder mot utgivning enligt denna grundlag (utgivningsbevis).

Ett utgivningsbevis meddelas av den myndighet som avses i 5 §. Ansökan görs av skriftens ägare. I ansökan ska skriftens titel, utgivningsort och utgivningsplan anges.

11 § Ett utgivningsbevis får inte utfärdas innan det har gjorts en anmälan om utgivare enligt 5 §.

En ansökan får avslås om skriftens titel lätt kan förväxlas med titeln på någon annan skrift med utgivningsbevis.

Giltighet och förnyelse

12 § Ett utgivningsbevis gäller i tio år. Därefter upphör beviset att gälla. Beviset får förnyas efter ansökan av skriftens ägare, varje gång för tio år från utgången av den föregående tioårsperioden.

Återkallelse

13 § Ett utgivningsbevis får återkallas i följande fall:

  1. Ägaren har anmält att skriftens utgivning har upphört.
  2. Äganderätten till skriften har övergått till någon som inte uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor.
  3. Det finns ingen utgivare eller utgivaren uppfyller inte behörighetsvillkoren enligt 3 § och en behörig utgivare utses inte omedelbart.
  4. Det har gått sex månader från dagen då utgivningsbeviset utfärdades, utan att skriften har kommit ut.
  5. Skriften har under något av de två senaste kalenderåren inte kommit ut med minst fyra nummer eller häften på särskilda tider.

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 420

Bilaga 4

  1. Det visas inom sex månader från första gången skriften kom ut att beviset inte borde ha utfärdats med hänsyn till bestämmelsen i 11 § andra stycket.
  2. Titeln på en skrift har typografiskt sett getts en sådan likhet med titeln på en annan skrift med utgivningsbevis att förväxling lätt kan ske och rättelse vidtas inte omedelbart.

14 § Om ett utgivningsbevis har återkallats enligt 13 § första stycket 2, 3, 5 eller 7, krävs medgivande av skriftens ägare för att utgivningsbevis ska utfärdas för en annan skrift med en titel som har en sådan likhet med den första skriftens titel att de lätt kan förväxlas. Medgivande behövs dock inte om det har gått två år efter återkallelsen.

Detsamma gäller om det tidigare utgivningsbeviset har förklarats ha upphört att gälla.

15 § Det får i lag meddelas föreskrifter om

  1. skyldighet att anmäla ändrade förhållanden i fråga om utgivningsort och utgivningsplan,
  2. giltighet och förnyelse av utgivningsbevis, och
  3. återkallelse av utgivningsbevis.

Straff

16 § Till böter döms

  1. en ägare till en periodisk skrift som ges ut utan att utgivningsbevis finns eller utan att ägaren är behörig,
  2. en ägare till en periodisk skrift för vilken en ny utgivare inte utses och anmäls enligt 6 §,
  3. en utgivare som inte överlämnar sitt uppdrag till ställföreträdare enligt 8 § andra stycket,
  4. den som ger ut en periodisk skrift för vilken utgivningsförbud har meddelats enligt denna grundlag eller som uppenbart utgör en fortsättning av en sådan skrift, eller
  5. den som på en periodisk skrift låter ange sitt namn som utgivare eller ställföreträdare utan att vara behörig.

Om skriften har förklarats vara brottslig eller omständigheterna annars är synnerligen försvårande, är straffet fängelse i högst ett år.

17 § Till straff enligt 16 § döms även den som i en ansökan, anmälan eller förklaring som avses i detta kapitel medvetet lämnar oriktiga uppgifter.

18 § Till penningböter döms en utgivare som inte sätter ut uppgifter om utgivarens namn på det sätt som anges i 9 §. Detsamma gäller en ställföreträdare som har trätt in som utgivare.

19 § I lag får det föreskrivas om straff för den som bryter mot en föreskrift i lag som har meddelats med stöd av 15 § 1.

Prop. 2017/18:49Sida 421

6 kap.

Om tryckta skrifters spridning Rätten att sprida tryckta skrifter

1 §

Rätt att själv eller med biträde av andra till salu hålla, försända eller annorledes sprida tryckta skrifter skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person.

Varje fysisk och juridisk person har rätt att själv eller med hjälp av andra sprida tryckta skrifter.

Undantag

2 §

Utan hinder av denna förordning

Utan hinder av denna grundlag

gälle vad i lag är stadgat för det

gäller vad som föreskrivs i lag, när

fall att någon

någon

1. förevisar pornografisk bild på

1. visar en pornografisk bild på

eller vid allmän plats genom skylt-

eller vid en allmän plats genom

ning eller annat liknande förfa-

skyltning eller annat liknande förfa-

rande på sätt som är ägnat att

rande på ett sätt som är ägnat att

väcka allmän anstöt eller utan

väcka allmän anstöt eller utan före-

föregående beställning med posten

gående

beställning

sänder eller

sänder eller på annat sätt tillställer

tillställer någon en sådan bild på

någon sådan bild;

annat sätt, eller

2. bland barn

och ungdom

2. bland barn och ungdom spri-

sprider tryckt skrift, som genom

der en tryckt skrift som genom sitt

sitt innehåll kan verka förråande

innehåll kan verka förråande eller

eller eljest medföra allvarlig fara

annars

medföra annan

allvarlig

för de ungas sedliga fostran.

fara för de unga.

Beträffande spridande av sådan

karta över Sverige eller del därav

som innehåller

upplysning av

betydelse för rikets försvar, eller

av därmed jämförlig ritning eller

bild meddelas närmare bestämmel-

ser i lag.

3 §

I lag får det meddelas föreskrif-

ter om spridning av kartor, rit-

ningar eller bilder som återger

Sverige helt eller delvis och inne-

håller

upplysningar

av

betydelse

för rikets försvar.

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 422

Bilaga 4

Skyldighet att befordra tryckta skrifter

För tryckt skrifts försändande genom postbefordringsföretag eller annan allmän trafikanstalt skola ej på grund av skriftens innehåll gälla särskilda inskränkningar eller villkor. Vad nu sagts skall dock ej avse försändande, som innebär överträdelse av vad i 3 § är stadgat.

Allmän trafikanstalt, som mottagit tryckt skrift för befordran, skall ej anses som skriftens utspridare.

4 §

Den som enligt vad som följer av lag eller annan författning har en skyldighet att befordra tryckta skrifter får inte på grund av innehållet vägra eller ställa särskilda villkor för att utföra denna skyldighet. Detta gäller dock inte om befordran skulle innebära en sådan överträdelse som avses i 5 eller 6 §.

Den som har en skyldighet enligt första stycket och som har tagit emot en tryckt skrift för befordran ska inte anses som skriftens spridare.

3 §

Saknar skrift, som avses i 4 kap. 2 § första stycket, där föreskriven uppgift eller är sådan uppgift eller uppgift enligt 1 kap. 5 § första stycket 2 å skrift, som där åsyftas, utspridaren veterligt, oriktig, straffes utspridaren med penningböter.

För spridande av tryckt skrift som, utspridaren veterligt, lagts under beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet böter eller fängelse i högst ett år.

Straff

5 §

Till penningböter döms den som sprider en tryckt skrift som saknar en sådan uppgift som avses i 4 kap. 2 §. Detsamma gäller om en sådan uppgift eller en uppgift som avses i 1 kap. 2 § andra stycket 2 är oriktig och spridaren känner till detta.

6 §

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som sprider en tryckt skrift i vetskap om att den

  1. har tagits i beslag eller förklarats konfiskerad,
  2. har getts ut i strid med ett utgivningsförbud som har meddelats
Prop. 2017/18:49Sida 423
enligt denna grundlag, eller
3. uppenbart utgör en fortsätt-
ning av en skrift som omfattas av
ett sådant förbud som avses i 2.

7 kap. Tryckfrihetsbrott

Gärningar som anses vara tryckfrihetsbrott

Vad som anses vara tryckfrihetsbrott

1 § Med beaktande av tryckfrihetens syfte att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska de gärningar som anges i 2–20 §§ anses vara tryckfrihetsbrott, om de begås i en tryckt skrift och är straffbara enligt lag.

Olaga hot

2 § Som tryckfrihetsbrott anses olaga hot som innebär att någon hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom.

Förtal

3 § Som tryckfrihetsbrott anses förtal som innebär att någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning.

Förtal av avliden medför ansvar, om gärningen är sårande för de efterlevande eller annars kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne.

Det ska inte dömas till ansvar om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han eller hon visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för den.

Förolämpning

4 § Som tryckfrihetsbrott anses förolämpning som innebär att någon smädar någon annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom eller henne.

Uppvigling

5 § Som tryckfrihetsbrott anses uppvigling som innebär att någon uppmanar eller på annat sätt söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i tjänsten.

Hets mot folkgrupp

6 § Som tryckfrihetsbrott anses hets mot folkgrupp som innebär att någon hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Prop. 2017/18:49Sida 424

Bilaga 4

Olaga våldsskildring

7 § Som tryckfrihetsbrott anses olaga våldsskildring som innebär att någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.

Hot mot tjänsteman

8 § Som tryckfrihetsbrott anses hot mot tjänsteman som innebär att någon med hot om våld förgriper sig på någon annan för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd i hans eller hennes myndighetsutövning, i annan verksamhet där det finns samma skydd som är förenat med myndighetsutövning eller vid biträde till åtgärd som omfattas av sådant skydd.

Detsamma gäller om någon på detta sätt förgriper sig mot den som tidigare har utövat eller biträtt vid sådan verksamhet, för vad denne då gjort eller underlåtit att göra.

För försök eller förberedelse till sådant hot mot tjänsteman döms det till ansvar, såvida inte brottet, om det hade fullbordats, skulle ha varit att anse som ringa.

Övergrepp i rättssak

9 § Som tryckfrihetsbrott anses övergrepp i rättssak som innebär att någon med hot om våld angriper någon annan

  1. för att denne har gjort en anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett en utsaga hos en domstol eller annan myndighet, eller
  2. för att hindra denne från en sådan åtgärd som anges i 1.

Detsamma gäller om någon med hot om gärning som medför lidande, skada eller olägenhet angriper någon annan för att denne har avlagt vittnesmål eller annars avgett en utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom eller henne från att avge en sådan utsaga.

Uppror

10 § Som tryckfrihetsbrott anses uppror som innebär att någon, med uppsåt att statsskicket med vapenmakt eller annars med våldsamma medel ska omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten på så sätt ska framtvingas eller hindras, begår en handling som innebär en fara för uppsåtets förverkligande.

För försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror döms det till ansvar.

Brott mot medborgerlig frihet

11 § Som tryckfrihetsbrott anses brott mot medborgerlig frihet som innebär att någon utövar olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom en politisk organisation eller en yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara.

För försök till sådant brott mot medborgerlig frihet döms det till ansvar.

Prop. 2017/18:49Sida 425

Högförräderi

12 § Som tryckfrihetsbrott anses högförräderi som innebär att någon, med uppsåt att riket eller en del av det, med våldsamma eller annars lagstridiga medel eller med utländskt bistånd, ska läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket på så sätt ska lösryckas, begår en handling som innebär en fara för uppsåtets förverkligande.

Som tryckfrihetsbrott anses också högförräderi som begåtts med uppsåt att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten ska framtvingas eller hindras med utländskt bistånd, om handlingen innebär en fara för uppsåtets förverkligande.

För försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi döms det till ansvar.

Krigsanstiftan

13 § Som tryckfrihetsbrott anses krigsanstiftan som innebär att någon med utländskt bistånd framkallar fara för att riket ska invecklas i krig eller andra fientligheter.

Spioneri

14 § Som tryckfrihetsbrott anses spioneri som innebär att någon för att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut, eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet. Detta gäller vare sig uppgiften är riktig eller inte.

För försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri döms det till ansvar.

Obehörig befattning med hemlig uppgift

15 § Som tryckfrihetsbrott anses obehörig befattning med hemlig uppgift som innebär att någon, utan syfte att gå främmande makt till handa, obehörigen befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhållande av hemlig natur, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet. Detta gäller vare sig uppgiften är riktig eller inte.

För försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift döms det till ansvar.

Detsamma gäller stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt. Vid denna bedömning ska det särskilt beaktas, om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst hade betrotts honom eller henne.

Vårdslöshet med hemlig uppgift

16 § Som tryckfrihetsbrott anses vårdslöshet med hemlig uppgift som innebär att någon av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 15 §.

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 426

Bilaga 4

Landsförräderi eller landssvek

17 § Som tryckfrihetsbrott anses landsförräderi eller landssvek som innebär att någon, när riket är i krig eller bestämmelser i lag om sådant brott annars är tillämpliga,

  1. missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet,
  2. förråder egendom som är av betydelse för totalförsvaret, eller
  3. begår någon annan liknande förrädisk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd åt fienden.

För försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek döms det till ansvar.

Landsskadlig vårdslöshet

18 § Som tryckfrihetsbrott anses landsskadlig vårdslöshet som innebär att någon av oaktsamhet begår en gärning som avses i 17 §.

Ryktesspridning till fara för rikets säkerhet

19 § Som tryckfrihetsbrott anses ryktesspridning till fara för rikets säkerhet som innebär att någon, när riket är i krig eller bestämmelser i lag om sådant brott annars är tillämpliga,

  1. bland allmänheten sprider eller till främmande makt framför eller låter framkomma falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller
  2. bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet.

Offentliggörandebrott

20 § Som tryckfrihetsbrott anses att någon

  1. uppsåtligen offentliggör en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en, om han eller hon har fått tillgång till handlingen i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i något därmed jämförbart förhållande,
  2. offentliggör en uppgift och därvid uppsåtligen åsidosätter en tystnadsplikt som anges i en särskild lag, eller
  3. när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggör en uppgift om förhållanden vars röjande enligt lag innefattar annat brott mot Sveriges säkerhet än de som anges i detta kapitel.

Undantag

21 § Ett tillkännagivande i en annons eller i ett annat sådant meddelande ska inte anses vara ett tryckfrihetsbrott om det inte omedelbart av meddelandets innehåll framgår att ansvar för ett sådant brott kan bli aktuellt. Är meddelandet straffbart tillsammans med en omständighet som inte omedelbart framgår av meddelandets innehåll, gäller vad som föreskrivs i lag.

Detsamma gäller ett meddelande genom chiffer eller på något annat sätt, som är hemligt för allmänheten.

Prop. 2017/18:49Sida 427
Meddelar- och anskaffarbrott
Brott av meddelare

22 § Om någon enligt 1 kap. 7 § första stycket meddelar en uppgift i syfte att den ska göras offentlig i en tryckt skrift och därigenom gör sig skyldig till något av följande brott, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för det brottet:

  1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott,
  2. oriktigt utlämnande av en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med en myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig, eller
  3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag.

Första stycket gäller också om brottet begås av någon som, utan att vara ansvarig enligt 8 kap., medverkar som författare eller annan upphovsman eller som utgivare till en framställning som är avsedd att införas ien tryckt skrift.

I fråga om föreskrifter som avses i första stycket 3 tillämpas 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

Brott av anskaffare

23 § Om någon enligt 1 kap. 7 § andra stycket anskaffar en uppgift i syfte att göra den offentlig i en tryckt skrift eller för att lämna ett meddelande och därigenom gör sig skyldig till ett brott som anges i 22 § första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om det brottet.

Ytterligare bestämmelser om tryckfrihetsbrott

Påföljd

24 § Vad som föreskrivs i lag om påföljd för brott som anges i 2-20 §§ gäller även när dessa anses vara tryckfrihetsbrott.

Vid bestämmande av påföljd ska det särskilt beaktas om en publicerad uppgift har rättats och rättelsen därefter offentliggjorts på ett lämpligt sätt.

Publicering av domen

25 § Om den tilltalade döms för förtal eller förolämpning i en periodisk skrift enligt 3 eller 4 §, får domstolen efter yrkande av motparten besluta att domen ska föras in i skriften.

Konfiskering

26 § En tryckt skrift som innefattar tryckfrihetsbrott får konfiskeras. Konfiskering innebär att alla exemplar av skriften som är avsedda att spridas ska förstöras. Konfiskering innebär även att åtgärder ska vidtas så att formar, stenar, stereotyper, plåtar och annan liknande utrustning som kan användas uteslutande för tryckning av skriften inte kan missbrukas.

Prop. 2017/18:49Sida 428

Bilaga 4

Vid bedömning av frågan om konfiskering ska det särskilt beaktas om en publicerad uppgift har rättats och rättelsen därefter offentliggjorts på ett lämpligt sätt.

Borttagande ur en databas som innehåller bilagor

27 § Om ett sådant tillhandahållande ur en databas som avses i 1 kap. 5 eller 6 § innefattar tryckfrihetsbrott, får domstolen besluta att den som ansvarar enligt 8 kap. för det brottsliga yttrandet ska ta bort det ur databasen inom viss tid som domstolen bestämmer.

Om preskription har inträtt ska ett beslut enligt första stycket riktas mot den som annars skulle ha ansvarat för brottet.

28 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som inte följer ett beslut enligt 27 §.

Utgivningsförbud

29 § Om riket befinner sig i krig, får rätten i samband med konfiskering av en periodisk skrift meddela förbud mot att ge ut skriften under en viss tid. Ett sådant förbud får meddelas endast vid brott som avses i 10 §, 12– 14 §§, 15 §, om brottet är att anse som grovt, och 17 §. Förbudet får gälla i högst sex månader från det att domen i tryckfrihetsmålet har fått laga kraft.

I fråga om konfiskering av en periodisk skrift som sprids i strid med ett utgivningsförbud eller uppenbart utgör en fortsättning av en skrift som avses med ett sådant förbud, gäller vad som föreskrivs i lag om förverkande av föremål på grund av brott.

8 kap.
Ansvarighetsregler Ansvarighet för tryckfrihetsbrott
Periodiska skrifter
Utgivare och ställföreträdare
1 §

För tryckfrihetsbrott genom periodisk skrift svare den som var anmäld som utgivare, då skriften utgavs.

Var ställföreträdare anmäld och har han inträtt som utgivare, svare ställföreträdaren.

Ansvarig för tryckfrihetsbrott i en periodisk skrift är den som var anmäld som utgivare när skriften gavs ut. Om en ställföreträdare har anmälts och inträtt som utgivare, är i stället han eller hon ansvarig.

2§

Utgivaren är ansvarig för tryck-frihetsbrott, trots att en ställföreträdare har inträtt som utgivare, om ställföreträdaren

Prop. 2017/18:49Sida 429

3§

Kan det ej visas vem som var ägare, då skriften utgavs, svare i ägarens ställe den som tryckt skriften.

4§

Sprider någon periodisk skrift, varå uppgift om vem som tryckt skriften saknas eller, utspridaren veterligt, är oriktig, och kan det ej utrönas vem som tryckt skriften, svare i stället för den som tryckt skriften utspridaren.

  1. inte längre var behörig när skriften gavs ut eller uppdraget annars upphört, eller
  2. var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte hade de befogenheter som anges i 5 kap. 4 §.

Ägare

3 §

Skriftens ägare är ansvarig för tryckfrihetsbrott om det inte fanns utgivningsbevis när skriften gavs ut.

Om utgivningsbevis fanns, är ägaren ansvarig för tryckfrihets– brott om

  1. det inte fanns någon behörig utgivare när skriften gavs ut, eller
  2. utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte hade de befogenheter som anges i 5 kap. 4 §.

Tryckare

4§

Kan det inte visas vem som var ägare till skriften när den gavs ut, är den som har tryckt skriften ansvarig för tryckfrihetsbrott i stället för ägaren.

Spridare

5§

Om en skrift sprids utan uppgif-ter om vem som har tryckt skriften och det inte kan klarläggas vem denne är, blir spridaren ansvarig för tryckfrihetsbrott i stället för den som har tryckt skriften. Detsamma gäller om uppgifterna om vem som har tryckt skriften är felaktiga och spridaren känner till detta och det inte kan klarläggas vem som har tryckt skriften.

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 430

Bilaga 4

5 §

För tryckfrihetsbrott genom tryckt skrift, som ej är periodisk, svare skriftens författare, om han på sätt i 3 kap. 2 § sägs uppgivits vara författare till skriften. Författaren vare dock ej ansvarig, om skriften utgivits utan hans samtycke eller hans namn, pseudonym eller signatur utsatts därå mot hans vilja.

6 §

Är författare ej enligt 5 § ansvarig för skrift, vilken innehåller eller är avsedd att innehålla bidrag av flera författare, och har på sätt i 3 kap. 2 § sägs särskild utgivare för skriften uppgivits, svare utgivaren.

För annan skrift än i första stycket avses svare utgivaren, allenast om författaren var avliden, då skriften utgavs.

Utgivaren vare ej ansvarig, om hans namn, pseudonym eller signatur utsatts å skriften mot hans vilja.

Med utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som, utan att vara skriftens författare, tillhandahållit den för tryckning och utgivning.

Tryckta skrifter som inte är periodiska

Författare

6 §

Författaren är ansvarig för tryckfrihetsbrott i en tryckt skrift som inte är periodisk, om han eller hon enligt

3 kap. 2 § har uppgetts vara författare till skriften.

Författaren är dock inte ansvarig om skriften har getts ut utan hans eller hennes samtycke. Författaren är inte heller ansvarig om hans eller hennes namn, pseudonym eller signatur har satts ut på skriften mot hans eller hennes vilja.

Utgivare

7 §

Om en särskild utgivare har uppgetts enligt 3 kap. 2 § för en tryckt skrift som innehåller eller är avsedd att innehålla bidrag av flera författare, är utgivaren ansvarig för tryckfrihetsbrott. Utgivaren är inte ansvarig om författarna till de enskilda bidragen är ansvariga enligt 6 §.

För andra tryckta skrifter än de som avses i första stycket är utgivaren ansvarig endast om författaren var avliden när skriften gavs ut.

Utgivaren är inte ansvarig om hans eller hennes namn, pseudonym eller signatur har satts ut på skriften mot hans eller hennes vilja.

Med utgivare avses i denna paragraf den som har tillhandahållit en skrift för tryckning och utgivning utan att vara författare till skriften.

Prop. 2017/18:49Sida 431

Förläggare

7 §

8 §

Är varken författare eller utgi-

Om varken en författare eller en

vare enligt 5 eller 6 § ansvarig

utgivare är ansvarig enligt 6 eller

eller var han vid skriftens utgiv-

7 §, är i stället förläggaren ansva-

ning avliden, svare förläggaren.

rig. Detsamma gäller om författa-

ren eller utgivaren var avliden när

skriften gavs ut.

Med förläggare till tryckt skrift,

Med förläggare avses den som

som ej är periodisk, förstås den

har haft hand om tryckning och

som omhänderhaft tryckning och

utgivning av någon annans skrift.

utgivning av annans skrift.

Tryckare

8 §

9 §

Fanns ej förläggare eller kan det

Om det inte finns någon förläg-

ej visas vem han är, svare i förläg-

gare enligt 8 §, är i stället den som

garens ställe den som tryckt skrif-

har tryckt skriften ansvarig för

ten.

tryckfrihetsbrott. Detsamma gäller

om det inte kan visas vem för-

läggaren är.

9§

I fråga om ansvar för utspridare av tryckt skrift, som ej är periodisk, äge vad i 4 § stadgats motsvarande tillämpning.

Spridare

10 §

Det som anges i 5 § om spridarens ansvar för tryckfrihetsbrott tillämpas även på tryckta skrifter som inte är periodiska.

Övergång av ansvar i vissa fall

Bilaga 4

10 §

Hade den som enligt 2, 5, 6 eller 7 § skulle ha att svara vid skriftens utgivning ej känt hemvist inom riket och kan ej heller i målet utrönas, var han här i riket uppehåller sig, skall ansvaret övergå å den som efter honom har att svara, dock ej å utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, i annat fall än som avses i 6 § första stycket eller å utspridare.

11 §

Om den som enligt 2, 3, 6, 7 eller 8 § skulle ha varit ansvarig för tryckfrihetsbrott som ägare, författare, utgivare eller förläggare inte har känd hemvist i Sverige och det inte kan klarläggas var han eller hon befinner sig, går ansvaret över på den som skulle ha varit ansvarig efter honom eller henne.

Det som anges i första stycket ska inte innebära att ansvaret för tryckfrihetsbrott på den grunden går över på utgivare i annat fall än

som avses i 7 § första stycket eller
på spridare.
Prop. 2017/18:49Sida 432

Bilaga 4

Lag samma vare, om beträffande
den som enligt 1, 2, 5, 6 eller 7 §
skulle ha att svara förelåg omstän-
dighet, vilken enligt lag utesluter
straffbarhet, samt den efter honom
ansvarige ägt eller bort äga kän-
nedom om omständigheten.
12 §
Om det finns omständigheter
som enligt lag utesluter straffbar-
het för den som skulle ha varit
ansvarig för tryckfrihetsbrott enligt
1, 2, 3, 6, 7 eller 8 § som utgivare,
ägare, författare eller förläggare,
går ansvaret över på den som
skulle ha varit ansvarig efter
honom eller henne. Detta gäller
endast om den som blir ansvarig
har haft eller borde ha haft känne-
dom om den aktuella omständig-
heten.
Invändning mot ansvar
11 § 13 §
Till omständighet, som enligt Om den som är tilltalad för
detta kapitel skulle medföra att tryckfrihetsbrott vill åberopa en
annan än den tilltalade hade att omständighet som enligt detta kapitel
svara, må hänsyn tagas allenast medför att han eller hon inte ska
om den åberopas före huvudförvara ansvarig, ska denna omstän-
handlingen. dighet åberopas före huvudför-
handlingen. Annars får domstolen
inte ta hänsyn till omständigheten.
Ansvarets innebörd
12 § 14 §
Vid bedömande av fråga om an- Den som är ansvarig för tryckfri-
svar för den som enligt detta kapi- hetsbrott enligt detta kapitel ska
tel har att svara för tryckt skrift anses ha haft kännedom om inne-
skall så anses som om vad skriften hållet i skriften och medgett utgiv-
innehåller införts däri med hans ning av den.
vetskap och vilja.
Prop. 2017/18:49Sida 433
9 kap.
Om tillsyn och åtal Tillsyn och åtal
Justitiekanslern och Riksdagens
ombudsmän
1 §
Justitiekanslern skall vaka över Justitiekanslern ska vaka över att
att de gränser för tryckfriheten som de gränser för tryckfriheten som
angivas i denna förordning ej anges i denna grundlag inte över-
överskridas. skrids.
2 §
Justitiekanslern är ensam åkla- Justitiekanslern är ensam åkla-
gare i mål om tryckfrihetsbrott. Ej gare i mål om tryckfrihetsbrott
må annan än Justitiekanslern inenligt 7 kap. 2–20 §§. Ingen annan
leda förundersökning rörande än Justitiekanslern får inleda för-
tryckfrihetsbrott. Endast Justitie- undersökning om ett sådant brott.
kanslern och rätten äga besluta om Endast Justitiekanslern och rät-
tvångsmedel med anledning av ten får besluta om tvångsmedel
misstanke om sådant brott, om ej med anledning av misstanke om
annat är föreskrivet i denna förtryckfrihetsbrott, om inte något
ordning. annat anges i denna grundlag.
Regeringen äger hos Justitie-
kanslern anmäla skrift till åtal för
tryckfrihetsbrott. I lag må före-
skrivas att allmänt åtal för tryck-
frihetsbrott må väckas endast efter
regeringens medgivande.
Justitiekanslern är tillika ensam
åklagare i annat tryckfrihetsmål än
mål om tryckfrihetsbrott samt i mål
som eljest avser brott mot bestäm-
melse i denna förordning; om
befogenhet för Riksdagens om-
budsman att vara åklagare i mål
som nu angivits gäller dock vad i
lag är stadgat.
3 §
Justitiekanslern är ensam åkla-
gare även i mål som avser med-
delar- och anskaffarbrott enligt
7 kap. 22 och 23 §§. Detta gäller
under förutsättning att det är fråga
om ett tryckfrihetsmål enligt
12 kap. 1 §.
Justitiekanslern är ensam åkla-
gare även i mål som i övrigt avser
brott mot bestämmelser i denna

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 434

Bilaga 4

3 §

Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott skall väckas, i fråga om periodisk skrift för vilken vid utgivningen gällde utgivningsbevis inom sex månader och i fråga om annan skrift inom ett år från det skriften utgavs, vid påföljd att skriften eljest är från sådant åtal fri. Utan hinder av vad nu sagts må dock, sedan allmänt åtal inom nämnda tid blivit väckt, nytt åtal väckas mot annan, som är för brottet ansvarig.

Vad i lag är stadgat om tid, inom vilken brott skall beivras för att påföljd för brott ej skall anses bortfallen, gälle även i fråga om tryckfrihetsbrott.

grundlag.

I lag får det meddelas föreskrifter om befogenhet för Riksdagens ombudsmän att vara åklagare i mål som avses i denna paragraf.

Regler om åtal

Regeringens anmälan och medgivande till åtal

4 §

Regeringen får till Justitiekanslern anmäla en skrift till åtal för tryckfrihetsbrott.

I lag får det meddelas föreskrifter om att allmänt åtal för ett tryckfrihetsbrott kräver regeringens medgivande.

Preskription vid allmänt åtal

5 §

Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott ska väckas inom sex månader från det att skriften gavs ut, om åtalet avser en periodisk skrift för vilken utgivningsbevis gällde vid utgivningen. För andra skrifter ska allmänt åtal väckas inom ett år från utgivningen. Annars får allmänt åtal inte väckas (preskription).

Om allmänt åtal har väckts inom den tid som anges i första stycket, får nytt åtal väckas även efter den tiden mot någon annan som är ansvarig för brottet.

Vad som föreskrivs i lag om den tid inom vilken brott ska beivras för att påföljd för brott inte ska anses falla bort, gäller även för tryckfrihetsbrott.

Prop. 2017/18:49Sida 435

4§

Angående målsägandes rätt att angiva tryckfrihetsbrott eller tala därå gälle vad i lag är stadgat.

6 §

Vid tillämpning av 5 § ska utgiv-

ning enligt 1 kap. 5 eller 6 §§ an-

ses ha skett när programmet

sändes eller började tillhanda-

hållas på

det

sätt

som

avses i

1 kap.

4 §

yttrandefrihets-

grundlagen

eller

den

tekniska

upptagningen

lämnades

ut för

spridning.

Angivelse och enskilt åtal

7§

Vad som föreskrivs i lag om mål-sägandens rätt att ange brott till åtal eller att själv väcka åtal gäller även för tryckfrihetsbrott.

Konfiskering och borttagande utan åtal

5 §

Finnes ej någon, som enligt 8 kap. är för brottet ansvarig, eller kan ej stämning här i riket delgivas honom, må åklagaren eller målsäganden i stället för att väcka åtal göra ansökan om skriftens konfiskering.

8 §

Finns det ingen ansvarig för ett tryckfrihetsbrott enligt 8 kap., får Justitiekanslern eller målsäganden i stället för att väcka åtal ansöka om att skriften ska konfiskeras. Detsamma gäller om den som är ansvarig för brott inte kan delges stämning i Sverige.

9§

Om ett sådant tillhandahållande ur en databas som avses i 1 kap. 5 eller 6 § innefattar tryckfrihetsbrott, och det inte finns någon som enligt 8 kap. är ansvarig för brottet, får Justitiekanslern eller målsäganden i stället för att väcka åtal ansöka om att domstolen ska besluta att det brottsliga yttrandet ska tas bort ur databasen inom viss tid som domstolen bestämmer. Detsamma gäller om den som är ansvarig för brott inte kan delges stämning i Sverige.

En ansökan som avses i första stycket kan göras trots att brottet är preskriberat.

Prop. 2017/18:49Sida 436

Bilaga 4

10 §

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som inte följer ett beslut enligt 9 §.

10 kap. Särskilda tvångsmedel

Konfiskeringsbeslag

Beslag inför konfiskering och åtal

1 § Om det finns anledning att konfiskera en tryckt skrift på grund av tryckfrihetsbrott, får skriften tas i beslag i avvaktan på beslut om konfiskering.

2 § Innan åtal för tryckfrihetsbrott har väckts eller ansökan gjorts hos rätten om att skriften ska konfiskeras, får beslut om beslag meddelas av Justitiekanslern. En förutsättning är att brottet hör under allmänt åtal.

I lag får det meddelas föreskrifter om att även allmän åklagare får besluta om beslag.

3 § Om ett beslag har verkställts utan rättens beslut, får den som drabbas begära att rätten prövar beslaget.

Om allmän åklagare har beslutat om beslag, ska beslutet skyndsamt anmälas till Justitiekanslern, som genast ska pröva om beslaget ska bestå.

Tidsfrister

4 § När Justitiekanslern har beslutat om beslag eller fastställt ett beslag enligt 3 § andra stycket, ska åtal väckas eller ansökan om konfiskering göras inom två veckor efter Justitiekanslerns beslut. Annars upphör beslaget.

Beslag efter åtal eller ansökan om konfiskering

5 § Om det har väckts åtal för tryckfrihetsbrott eller gjorts en ansökan om konfiskering av en skrift, får rätten besluta om beslag och häva beslag som tidigare har meddelats.

Prövning av beslag när ett mål avgörs

6 § När ett mål avgörs, prövar rätten om tidigare beslag ska bestå.

Om målet avvisas på den grunden att rätten inte är behörig och det kan antas att talan om konfiskering kommer att föras i ett annat mål, får rätten bestämma att ett beslag ska bestå under en viss tid. Väcks inte talan inom denna tid upphör beslaget.

Andra stycket tillämpas också när rätten av något annat skäl skiljer målet från sig utan att pröva om en skrift är brottslig.

Prop. 2017/18:49Sida 437

Uppgifter i beslut om beslag

7 § Beslut om beslag ska innehålla uppgifter om det eller de avsnitt i den tryckta skriften som har gett anledning till beslaget och ska avse endast band, delar, nummer eller häften där ett sådant avsnitt förekommer.

Verkställighet av beslag

8 § Polisen ska genast verkställa ett beslut om beslag.

9 § Verkställighet av beslag ska omfatta endast de exemplar av den tryckta skriften som är avsedda för spridning.

10 § Bevis om beslag ska utan avgift lämnas till den som beslaget har gjorts hos och till den som tryckt skriften. Beviset ska innehålla uppgifter om det eller de avsnitt i skriften som har gett anledning till beslaget. Ett sådant bevis ska lämnas så snart det är möjligt.

11 § Om ett beslag har upphävts eller upphört, ska verkställigheten genast avbrytas och det beslagtagna lämnas tillbaka.

Utredningsbeslag

12 § Sådana exemplar av en tryckt skrift som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen i ett tryckfrihetsmål enligt 12 kap. får tas i beslag.

För ett sådant beslag gäller 2, 3, 5, 7, 8 och 11 §§. I övrigt gäller i tillämpliga delar det som i allmänhet är föreskrivet om beslag. Åtal ska dock alltid väckas inom en månad från det att beslut om beslag meddelades, om inte rätten på begäran från Justitiekanslern medger att tiden förlängs.

Tvångsmedel vid krig och krigsfara

Tillfälligt utgivningsförbud

13 § Om riket är i krig får i avvaktan på rättens beslut enligt 7 kap. 29 § tillfälligt utgivningsförbud meddelas för en periodisk skrift. För ett sådant beslut gäller det som sägs om beslag i 2, 4 och 5 §§.

I fråga om beslag av en periodisk skrift som sprids i strid med ett utgivningsförbud eller som uppenbart utgör en fortsättning på en periodisk skrift som omfattas av ett sådant förbud, gäller det som i allmänhet är föreskrivet om beslag av föremål som kan förklaras förverkade.

Förvar i avvaktan på beslag

14 § Om riket är i krig eller krigsfara och det vid en avdelning av försvarsmakten anträffas en tryckt skrift som uppenbart innebär sådan uppvigling som är straffbar enligt 7 kap. 5 § genom att krigsman därigenom kan förledas att åsidosätta vad som åligger honom eller henne i tjänsten, får skriften tas i förvar i avvaktan på beslut om beslag. Beslut om förvar fattas av en befattningshavare som enligt lag ska avgöra frågor om disciplinansvar för personal vid avdelningen.

Är det fara i dröjsmål får en åtgärd enligt första stycket vidtas av någon annan befattningshavare enligt föreskrifter som meddelas i lag. Om ett

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 438

Bilaga 4

sådant beslut har fattats, ska anmälan skyndsamt göras hos den befattningshavare som avses i första stycket. Denne ska genast pröva om skriften ska bli kvar i förvar.

15 § Ett beslut om förvar enligt 14 § ska så snart det kan ske anmälas till Justitiekanslern, som genast ska pröva om skriften ska tas i beslag.

11 kap.
Om enskilt anspråk Skadestånd
Allmänna förutsättningar
1 §

Enskilt anspråk i anledning av missbruk av tryckfriheten må grundas allenast därå att den skrift, som anspråket avser, innefattar tryckfrihetsbrott. Sådant anspråk må, om ej annat nedan stadgas, icke göras gällande mot annan än den som enligt 8 kap. svarar för brottet. Har på grund av omständighet, som avses i 8 kap. 10 §, ansvaret övergått å honom, må anspråket göras gällande även mot den som före honom haft att svara, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.

Vad i 8 kap. 12 § är stadgat i fråga om ansvar gälle ock beträffande enskilt anspråk.

Om enskilt anspråk på grund av brott enligt 7 kap. 2 eller 3 § gäller vad i lag är stadgat.

Skadestånd för missbruk av tryckfriheten får grundas endast på att den skrift som kravet avser innefattar tryckfrihetsbrott.

I fråga om skadestånd på grund av brott som avses i 7 kap. 21– 23 §§ gäller vad som är föreskrivet i lag.

Bestämmelserna om skadestånd i detta kapitel gäller i tillämpliga

delar även frågor

enligt

7 kap.

25 § om publicering av domar.

Bestämmelsen i

8 kap.

14 §

gäller också i fråga om skadestånd för tryckfrihetsbrott.

Prop. 2017/18:49Sida 439

3 §

Har någon som laga ställföreträdare för juridisk person eller som förmyndare, god man eller förvaltare att svara för enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott, får anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller mot den, för vilken förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren förordnats, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag får göras gällande.

Vem som är ansvarig

2§

Endast den som är ansvarig för tryckfrihetsbrott enligt 8 kap. kan vara ansvarig för skadestånd.

Krav på skadestånd som kan riktas mot utgivaren till en periodisk skrift eller dennes ställföreträdare kan även riktas mot skriftens ägare. För andra tryckta skrifter kan krav på skadestånd mot en författare eller utgivare även riktas mot skriftens förläggare.

3§

Om ansvaret för brott har gått över på någon annan enligt 8 kap. 11 eller 12 §, får krav på skadestånd även riktas mot den som skulle ha varit ansvarig, i den utsträckning skadestånd får dömas ut enligt lag.

4 §

Om någon är ansvarig för skadestånd på grund av tryckfrihetsbrott i egenskap av ställföreträdare för en juridisk person, får krav på skadestånd även riktas mot den juridiska personen.

Om en förmyndare, god man eller förvaltare i den egenskapen är ansvarig för skadestånd på grund av tryckfrihetsbrott, får krav på skadestånd även riktas mot den för vilken förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren har utsetts.

Krav på skadestånd enligt denna paragraf får framställas om och i den omfattning anspråket kan göras gällande enligt lag.

Bilaga 4

4 §

Skall någon enligt detta kapitel jämte annan svara för enskilt anspråk, svare de en för båda och båda för en. Om bestämmande av ansvarigheten mellan dessa inbördes gälle vad eljest är stadgat.

5 §
Om två eller flera är ansvariga för skadestånd enligt detta kapitel, ansvarar de solidariskt för skade- ståndet. I fråga om ansvaret dem emellan gäller vad som föreskrivs i lag.
Prop. 2017/18:49Sida 440

Bilaga 4

Skadestånd när straff för brottet
inte kan dömas ut
5 § 6 §
Enskilt anspråk i anledning av Krav på skadestånd med anled-
tryckfrihetsbrott må göras gäl- ning av ett tryckfrihetsbrott kan
lande utan hinder av att fråga om framställas trots att straff för
ansvar för brottet förfallit eller brottet inte kan dömas ut på grund
talan därom eljest ej kan föras. av preskription eller av något
annat skäl.
12 kap.
Om rättegången i tryckfrihets- Rättegången i tryckfrihetsmål
mål
Tryckfrihetsmål
1 §
Tryckfrihetsmål enligt denna
grundlag är mål om
1. ansvar eller skadestånd på
grund av tryckfrihetsbrott enligt
7 kap. 2–20 §§,
2. ansvar eller skadestånd på
grund av meddelarbrott enligt
7 kap. 22 §, eller
3. konfiskering eller borttagande
efter ansökan enligt 9 kap. 8 eller
9 §.
Även mål om ansvar eller skade-
stånd på grund av anskaffarbrott
enligt 7 kap. 23 § är tryckfrihets-
mål, om den som anskaffat upp-
giften har offentliggjort denna i en
tryckt skrift eller meddelat den till
någon annan för att offentliggöras
på det sättet. Om uppgiften inte
har offentliggjorts eller meddelats
till någon annan för offentlig-
görande, är målet ett tryckfrihets-
mål endast om det är uppenbart att
anskaffandet har skett för offent-
liggörande i en tryckt skrift.
2 §
Tryckfrihetsmål prövas av den
tingsrätt inom vars domkrets läns-
styrelsen har sitt säte. Om det finns
Prop. 2017/18:49Sida 441

2§

I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida brott föreligger, prövas av en jury om nio medlemmar, såframt ej parterna å ömse sidor förklara sig vilja utan sådan prövning hänskjuta målet till rättens avgörande. Frågan, huruvida den tilltalade enligt 8 kap. är ansvarig för skrift, prövas dock alltid enbart av rätten. Då jury prövar, huruvida brott föreligger, skall så anses vara fallet, om minst sex jurymän äro ense därom.

Finner juryn att brott icke föreligger, skall den tilltalade frikännas. Har juryn funnit brott föreligga, skall även rätten pröva frågan härom. Är rätten av annan mening än juryn, äger rätten frikänna den tilltalade eller hänföra brottet under mildare straffbestämmelse än den som juryn tillämpat. Högre rätt, dit talan mot tingsrättens dom fullföljts, äge ej i vidare mån än tingsrätten frångå juryns bedömning.

skäl att även låta en annan tings-
rätt i länet pröva tryckfrihetsmål,
får regeringen meddela föreskrifter
om det.

Prövningen

3§

I tryckfrihetsmål som gäller an-svar för brott ska en jury som består av nio medlemmar pröva om brott föreligger.

Är parterna överens om det, avgörs målet av rätten utan medverkan av jury.

Det är enbart rätten som prövar om den tilltalade är ansvarig för en skrift enligt 8 kap.

4§

Juryn har funnit att brott före-ligger om minst sex ledamöter är överens om det. Då ska även rätten pröva frågan.

Om rätten har en annan uppfattning än juryn, får rätten frikänna den tilltalade eller tillämpa en lindrigare straffbestämmelse.

5§

Anser juryn att brott inte före-ligger ska den tilltalade frikännas.

Prop. 2017/18:49Sida 442

Bilaga 4

3§

För varje län skall utses jurymän, fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. För Stockholms län skall dock första gruppen omfatta tjugofyra jurymän och andra gruppen tolv jurymän. Jurymännen i den andra gruppen skall vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol.

4§

Jurymännen utses genom val för en tid av fyra kalenderår.

Valet skall förrättas av landstingsfullmäktige i länet eller, då inom länet finns kommun som ej tillhör landsting, av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige i kommunen. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Skall enligt vad nu sagts jurymännen väljas av mer än en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen antalet jurymän inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden.

Då juryman skall väljas, ankommer det på tingsrätten att göra anmälan därom till den som har att föranstalta om valet.

6§

Om tingsrättens dom överklagas, får högre rätt inte frångå juryns bedömning i större utsträckning än tingsrätten.

Val av juryledamöter

Jurygrupper

7§

För varje län ska det utses jury- ledamöter som fördelas i två grupper. Den första gruppen ska innehålla sexton juryledamöter och den andra åtta. För Stockholms län ska dock den första gruppen omfatta tjugofyra juryledamöter och den andra gruppen tolv.

Juryledamöterna i den andra gruppen ska vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol.

Val

8§

Juryledamöter utses genom val för en tid av fyra kalenderår.

9 §
Juryledamöter väljs av lands-
Prop. 2017/18:49Sida 443

5§

Till jurymän skola utses svenska medborgare, som äro bosatta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda. Den som är underårig eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara juryman.

tingsfullmäktige i länet. Om en kommun i länet inte tillhör ett Bilaga 4 landsting, väljer landstingsfull-mäktige samt kommunfullmäktige i kommunen. I Gotlands län är det kommunfullmäktige i Gotlands kommun som väljer.

Ska valet utföras av mer än en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen antalet juryledamöter inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden.

När en juryledamot ska väljas, ska tingsrätten anmäla detta till den valmyndighet som enligt första stycket ska genomföra valet.

Behörighetskrav och andra krav på juryledamöter

10 §

En juryledamot ska vara svensk medborgare och folkbokförd i länet. Den som är underårig eller har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara juryledamot.

En juryledamot bör vara omdömesgill, självständig och rättrådig. Bland juryledamöterna bör skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda.

6§

Juryman, som fyllt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill juryman eljest avgå, pröve tingsrätten, om giltigt hinder föreligger för honom att utöva uppdraget. Upphör juryman att vara valbar, vare uppdraget förfallet.

7§

Avgår juryman eller upphör han att vara valbar, skall inom den

Juryledamöters avgång och ersättare
11 §
En juryledamot som har fyllt sextio år får avsäga sig uppdraget.
Om en juryledamot vill avgå av något annat skäl, prövar tings- rätten om det finns giltigt hinder för honom eller henne att utöva uppdraget. Är en juryledamot inte längre valbar, upphör uppdraget.
12 §
Om en juryledamot avgår eller han eller hon upphör att vara
Prop. 2017/18:49Sida 444

Bilaga 4

grupp av jurymän, som den avgångne tillhörde, valmyndigheten utse annan i hans ställe för återstoden av valperioden. Valet får i landstingsfullmäktiges ställe företagas av landstingsstyrelsen; dock gäller sådant val endast för tiden intill landstingsfullmäktiges nästkommande möte.

8§

Klagan över val av juryman skall föras hos tingsrätten. Ehuru klagan ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.

Beträffande fullföljd av talan mot tingsrätts beslut i fråga, som avses i första stycket, gälle vad i lag är stadgat om fullföljd av talan mot underrätts beslut i rättegång. Mot hovrätts beslut må talan ej föras.

Föres klagan, lände valet dock till efterrättelse, om ej rätten förordnar annat.

9§

De som äro utsedda till jurymän skola uppföras å en jurymannalista. I denna skall varje grupp upptagas särskilt.

valbar, ska valmyndigheten enligt 9 § utse en ersättare för återstoden av valperioden. Valet ska göras inom den jurygrupp som juryledamoten tillhörde.

Valet får göras av landstingsstyrelsen i stället för av landstingsfullmäktige. Ett sådant val gäller dock endast fram till fullmäktiges nästa möte.

Överklagande av val av juryledamot

13 §

Ett val av en juryledamot kan överklagas till tingsrätten. Även om valet inte överklagas ska tingsrätten självmant pröva juryledamöternas behörighet.

Vid överklagande av tingsrättens beslut i en fråga som avses i första stycket tillämpas vad som föreskrivs i lag om överklagande av en tingsrätts beslut under rättegång. Hovrättens beslut får inte överklagas.

Ett beslut om val av juryledamot gäller även om det överklagas, om rätten inte beslutar något annat.

Hur jury bildas i mål

Förfarandet när jury bildas

14 §

De som är utsedda till juryledamöter ska föras upp på en lista över juryledamöter. I listan ska varje grupp tas upp särskilt.

15 §

Vad som föreskrivs i lag om jäv för domare gäller även juryledamöter.

16 §

I ett mål där en jury ska delta redogör rätten för listan över juryledamöter och behandlar frågan om det finns jäv mot någon som är

Prop. 2017/18:49Sida 445
upptagen på listan.
Därefter ska juryn bildas av de
juryledamöter som inte är jäviga.
Det sker genom att vardera parten
får utesluta tre juryledamöter inom
den första gruppen och en inom
den andra. Bland de kvarvarande
tar rätten sedan genom lottning ut
så många till suppleanter att sex
juryledamöter kvarstår i den första
gruppen och tre i den andra.
För en jury i Stockholms län får
vardera parten utesluta fem jury-
ledamöter inom den första gruppen
och två inom den andra.
11 § 17 §
Äro å ena sidan flera parter och Om endast en av flera medparter
vill endast någon av dem begagna vill utesluta juryledamöter, gäller
sin uteslutningsrätt, gälle den den uteslutningen även för de
uteslutning han företager även för övriga. Är medparterna inte
de övriga. Vilja medparter utesluta överens om vilka juryledamöter
olika jurymän och kunna de ej som ska uteslutas, genomför rätten
enas, företage rätten uteslutningen uteslutningen genom lottning.
genom lottning.
Förfarandet vid jäv eller laga
förfall för juryledamot
12 § 18 §
Ej må någon utan laga förfall Den som inte har laga förfall är
undandraga sig att tjänstgöra i skyldig att tjänstgöra som juryle-
jury. damot.
Kan på grund av jäv eller laga Om det på grund av jäv eller laga
förfall för juryman nödigt antal förfall för juryledamöter inte finns
ledamöter i någon grupp ej er- tillräckligt antal ledamöter i någon
hållas, nämne rätten för varje jurygrupp, utser rätten tre juryle-
juryman som erfordras tre till damöter för varje ledamot som
jurymän inom gruppen behöriga saknas. Av dessa ledamöter får
personer. Av de sålunda nämnda vardera parten utesluta en. De som
äge vardera parten utesluta en. Ej utses ska uppfylla de krav som
må till juryman nämnas någon som ställs på juryledamöter i den aktu-
förut i samma mål uteslutits. ella gruppen.
En juryledamot som tidigare har
uteslutits från samma mål får inte
utses.
Prop. 2017/18:49Sida 446

Bilaga 4

13 §

Förekomma samtidigt flera mål, vari jury skall deltaga, må rätten, efter parternas hörande, förordna att samma jury skall tjänstgöra i alla målen. Skall jury utses gemensamt för flera mål, äge vad i 11 § är stadgat om uteslutning av juryman i mål, vari å ena sidan äro flera parter, motsvarande tillämpning.

14 §

Föres i mål om ansvar jämväl talan om enskilt anspråk mot annan än den tilltalade, skola de åtgärder av svarandepart, som avses i 2 § första stycket, 10 § andra stycket och 12 § andra stycket, ankomma på den tilltalade.

Då talan utan samband med åtal föres om tryckt skrifts konfiskering eller om enskilt anspråk gälle om rättegången i sådant mål vad i 2 och 10–13 §§ är föreskrivet; har frågan huruvida brott föreligger tidigare prövats i tryckfrihetsmål avseende ansvar för brott, skall dock prövning av samma fråga ej ånyo äga rum. I ansökningsmål skall den uteslutning av jurymän, som eljest ankommer på parterna, företagas av rätten genom lottning.

Ytterligare bestämmelser om rättegången

Gemensam jury

19 §

Om flera mål ska prövas av jury, får rätten besluta att samma jury ska tjänstgöra i målen. Parterna ska tillfrågas innan rätten fattar ett sådant beslut.

Ska det utses en gemensam jury för flera mål, tillämpas det som anges i 17 § om uteslutning av juryledamot i mål där det finns flera parter på någon sida.

Talan om skadestånd eller konfiskering

20 §

Om det i ett mål om ansvar för brott även förs talan om skadestånd mot någon annan än den tilltalade, är det den tilltalade som vidtar de åtgärder som avses i 3 § andra stycket, 16 § andra stycket och 18 § andra stycket.

21 §

Vid talan om skadestånd som inte har samband med ett åtal gäller 3–6 och 15–19 §§. Om det i ett tryckfrihetsmål om ansvar för brott tidigare har prövats om brott föreligger, ska dock samma fråga inte prövas på nytt. Detsamma gäller talan om konfiskering av en

Prop. 2017/18:49Sida 447

tryckt

skrift utan

samband

med

åtal.

I ett mål om konfiskering enligt

9 kap. 8 § ska den uteslutning av

juryledamöter

som

annars

ska

göras av parterna i stället utföras

av rätten genom lottning.

Första och andra styckena gäller

även i ett mål om borttagande av

information ur en databas enligt

9 kap. 9 §.

Närmare föreskrifter om rätte-

gången

15 §

22 §

Närmare bestämmelser om rätte-

Närmare föreskrifter om rätte-

gången i tryckfrihetsmål meddelas

gången i tryckfrihetsmål får med-

i lag.

delas i lag.

Äro inom samma län flera tings-

Om det i samma län finns flera

rätter, vilka äga upptaga tryckfri-

tingsrätter som är behöriga att

hetsmål, skola de uppgifter, som

pröva

tryckfrihetsmål, bestämmer

avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras

regeringen vilken tingsrätt som ska

av den tingsrätt regeringen be-

utföra de uppgifter som avses i 9 §

stämmer.

tredje

stycket

och

11, 13

och

14 §§.

Krig eller krigsfara

16 §

För fall då riket är i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara vari riket har befunnit sig får föreskrifter om anstånd med val av jurymän och om undantag från jurymäns rätt att avsäga sig sitt uppdrag meddelas i lag eller, efter bemyndigande i lag, av regeringen genom förordning.

23 §

Om riket är i krig eller krigsfara eller det råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara som riket har befunnit sig i, får det i lag meddelas föreskrifter om

  1. anstånd med val av juryledamöter, och
  2. undantag från juryledamöters rätt att avsäga sig uppdraget.

I lag får det föreskrivas att regeringen får meddela sådana föreskrifter.

Prop. 2017/18:49Sida 448

Bilaga 4

13 kap.
Om utrikes tryckta skrifter m.m. Skrifter tryckta utomlands
Allmänna bestämmelser
Grundlagens tillämplighet
1 §
I fråga om skrift som tryckts I fråga om skrifter som tryckts
utom riket och som utges här skall, utomlands och som ges ut i Sverige
om inte annat sägs nedan, i tilgäller, om inte annat föreskrivs, i
lämpliga delar gälla vad som är tillämpliga delar vad som är före-
föreskrivet i 1 kap., 3 kap., 6 kap., skrivet i
7 kap., 8 kap. 1, 2, 5–7 och 10– – 1 kap. om tryckfriheten,
12 §§ samt 9–12 kap. – 3 kap. om rätten till anonymi-
tet,
– 6 kap. om rätten att sprida
tryckta skrifter,
– 7 kap. om tryckfrihetsbrott,
– 8 kap. 1–3, 6–8 och 11–14 §§
om ansvarighet för tryckfrihets-
brott,
– 9 kap. om tillsyn och åtal,
– 10 kap. om särskilda tvångs-
medel,
– 11 kap. om skadestånd, och
– 12 kap. om rättegången i
tryckfrihetsmål.
2 §
Skrift, som tryckts utom riket, En skrift som har tryckts utom-
skall anses här utgiven då den på lands anses utgiven i Sverige när
sätt i 1 kap. 6 § sägs blivit utläm- den har blivit utlämnad här till
nad för spridning inom riket. försäljning eller för spridning på
annat sätt.
3 §

Är periodisk skrift, som tryckes utom riket, huvudsakligen avsedd för spridning inom riket, gälle i tillämpliga delar vad i 5 kap. är stadgat; vad där sägs om ägares behörighet skall icke äga tillämpning.

För utgivning här i riket av annan utom riket tryckt periodisk skrift erfordras ej utgivningsbevis. Finnes sådant bevis, skall i fråga om skriften tillämpas vad i första stycket sägs.

Om en periodisk skrift som huvudsakligen är avsedd att spridas i Sverige har tryckts utomlands, gäller i tillämpliga delar 5 kap. om rätten att ge ut periodiska skrifter.

Prop. 2017/18:49Sida 449
4 §
Utgivningsbevis krävs inte för att
ge ut en periodisk skrift som har
tryckts utomlands och som inte
huvudsakligen är avsedd att spri-
das i Sverige. Om utgivningsbevis
finns, gäller i tillämpliga delar
5 kap. om rätten att ge ut
periodiska skrifter.
Ansvar för den som har lämnat ut
skriften för spridning
4 § 5 §
Vad i denna förordning är stad- Om en skrift har tryckts utom-
gat om ansvarighet för den som lands, ska vad som anges i denna
tryckt skrift skall i fråga om skrift, grundlag om tryckares ansvar
som tryckts utom riket, avse den gälla för den som har låtit lämna
som låtit utlämna skriften för ut skriften för spridning i Sverige.
spridning inom riket eller, om det Om det inte kan visas vem som
ej kan visas vem han är eller han har låtit lämna ut skriften för
ej, då skriften här utgavs, ägde spridning, är i stället den ansvarig
hemvist inom riket, den som enligt som enligt 6 kap. är att anse som
6 kap. är att anse som utspridare. spridare. Detsamma gäller om den
som har låtit lämna ut skriften för
spridning här inte hade hemvist i
Sverige när skriften gavs ut.
Skyldighet att bevara exemplar
samt pliktleverans
5 § 6 §
Om skyldighet att för granskning Bestämmelserna i 4 kap. 4 §
bevara exemplar av skrift, som gäller också skrifter som har
tryckts utom riket, och att lämna tryckts utomlands.
exemplar av sådan skrift till
bibliotek eller arkiv föreskrives i
lag.
Meddelar- och anskaffarfrihet
6 § 7 §
I fråga om en skrift som trycks Det som sägs om meddelar- och
utom riket och som ges ut här men anskaffarfrihet i 1 kap. 7 § gäller
som inte huvudsakligen är avsedd även i fråga om en skrift som har
för spridning inom riket och för tryckts utomlands och som ges ut
vilken det inte heller finns utgivhär men som inte huvudsakligen är
ningsbevis gäller bestämmelserna i avsedd att spridas i Sverige och för
1 kap. 1 § tredje och fjärde vilken det inte heller finns utgiv-
styckena om meddelande och ningsbevis.
anskaffande av uppgifter och
Prop. 2017/18:49Sida 450

Bilaga 4

underrättelser för offentliggörande om inte

  1. meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säkerhet;
  2. meddelandet innefattar utlämnande eller tillhandahållande som avses i 7 kap. 3 § första stycket 2;
  3. meddelandet utgör uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt.

Första stycket tillämpas också i fråga om en skrift som inte ges ut i Sverige, om meddelandet lämnades eller anskaffandet ägde rum här, oavsett om skriften trycks här eller utomlands. Med den som lämnar meddelande för offentliggörande jämställs den som på annat sätt medverkar till framställning i periodisk skrift såsom författare eller annan upphovsman.

Är meddelandet eller anskaffandet straffbart enligt första och andra styckena, gäller vad som är föreskrivet om detta. Mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som nu sagts ska handläggas som tryckfrihetsmål, när inte 12 kap. 1 § andra stycket tredje meningen har motsvarande tillämpning. I fråga om rätt till anonymitet för meddelaren gäller det som är föreskrivet i 3 kap. Bestämmelsen i 3 § 3 ska dock omfatta även andra brott mot rikets säkerhet än de som avses där.

Första stycket gäller dock inte om

  1. meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot Sveriges säkerhet,
  2. meddelandet innefattar ett sådant utlämnande eller tillhandahållande som avses i 7 kap. 22 § första stycket 2, eller
  3. meddelandet utgör ett uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt.

8 §

Det som sägs om meddelar- och anskaffarfrihet i 7 § tillämpas för en skrift som inte har getts ut i Sverige, om uppgiften meddelats eller anskaffats här.

I fråga om periodiska skrifter jämställs med meddelaren en författare eller någon annan upphovsman som har medverkat till en framställning i skriften.

Prop. 2017/18:49Sida 451
9 §
Meddelaren har i fall som avses i 7 och 8 §§ rätt till anonymitet enligt 3 kap.
Bestämmelsen om undantag från tystnadsplikt i 3 kap. 4 § 3 ska dock omfatta även andra brott mot Sveriges säkerhet än de som anges där.
10 §
Om ett meddelande eller an- skaffande enligt 7 eller 8 § är straffbart, gäller vad som anges i denna grundlag om meddelar- och anskaffarbrott.
Mål om ansvar eller skadestånd på grund av ett sådant brott handläggs enligt bestämmelserna

om tryckfrihetsmål, om inte annat följer av 12 kap. 1 § andra stycket.

14 kap.

Resning i tryckfrihetsmål

Vad i lag är stadgat om resning i mål i allmänhet gälle, utan hinder av att jury prövat huruvida brott föreligger, även dom i tryckfrihetsmål.

Beviljas resning i mål, vari jury prövat huruvida brott föreligger, och grundas resningen på omständighet som kan antagas hava inverkat på juryprövningen, skall samtidigt beslutas att målet skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet. Om resning beviljas till den tilltalades förmån och saken är uppenbar, får den domstol som beviljar resningen i stället omedelbart ändra domen.

1 §

För resning i tryckfrihetsmål gäller vad som föreskrivs i lag.

Om resning beviljas i ett mål där en jury har prövat om brott föreligger, ska rätten samtidigt besluta att målet ska tas upp inför en ny jury av den domstol som först dömde i målet. Detta gäller under förutsättning att beslutet om resning grundas på en omständighet som kan antas ha haft betydelse för juryns prövning.

Om saken är uppenbar får den domstol som beviljar resning till förmån för den tilltalade dock omedelbart ändra domen.

Prop. 2017/18:49Sida 452

Bilaga 4

Tillsättande av en ny jury

Då på grund av högre rätts beslut tryckfrihetsmål, vari jury deltagit, skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet, gälle om juryns tillsättande vad i 12 kap. 10–14 §§ är stadgat.

2 §

Om ett tryckfrihetsmål efter beslut av högre rätt ska tas upp på nytt inför en jury av den domstol som först dömde i målet, tillsätts den nya juryn enligt 12 kap. 15– 21 §§.

Skyndsam handläggning

3 §

Tryckfrihetsmål och annat mål om brott mot bestämmelserna i denna förordning skola alltid skyndsamt behandlas.

Tryckfrihetsmål och andra mål om brott mot bestämmelserna i denna grundlag ska behandlas skyndsamt.

Internationellt rättsligt bistånd

4§2

I fråga om internationellt rätts-ligt bistånd gäller vad som föreskrivs i lag. Sådant bistånd får inte lämnas i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryckfrihetsrättsliga området.

Andra än svenska medborgare och svenska juridiska personer

5§

För andra än svenska medbor-gare och svenska juridiska personer får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om tryckfriheten och allmänna handlingars offentlighet.

Frågor som inte regleras i grundlagen

6§3

I frågor som inte har reglerats särskilt i denna grundlag eller i en särskild lag som har meddelats

2Tidigare 4 § upphävd genom 1976:955.

3Tidigare 6 § upphävd genom 1974:155.

Prop. 2017/18:49Sida 453

med stöd av grundlagen, gäller vad som annars är föreskrivet i lag eller annan författning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 454
Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs i fråga om yttrandefrihetsgrundlagen1 dels att 1 kap., 3 kap., 7 kap., 4 kap. 4 §, 5 kap. 4 och 5 §§, 6 kap. 2 § och 10 kap. 2 § ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 4 § ska betecknas 2 kap. 5 §, 2 kap. 5 § ska betecknas 2 kap. 7 §, 4 kap. 5 och 6 §§ ska betecknas 4 kap. 6 och 7 §§, 5 kap. 2 och 3 §§ ska betecknas 5 kap. 3 och 4 §§, 5 kap. 6 § ska betecknas 5 kap. 8 §, 6 kap. 3 och 4 §§ ska betecknas 6 kap. 8 och 9 §§, 8 kap. 1 och 2 §§ ska betecknas 9 kap. 1 och 2 §§, 8 kap. 3 och 4 §§ ska betecknas 9 kap. 4 och 5 §§, 9 kap. 1 § ska betecknas 10 kap. 1 §, 10 kap. 1 § ska betecknas 11 kap. 2 § och 11 kap. 1 § ska betecknas 12 kap. 1 §, dels att 2 kap. 1–3 §§, 4 kap. 1–3 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap. 1 § och de nya 2 kap. 5 §, 2 kap. 7 §, 4 kap. 6 och 7 §§, 5 kap. 3, 4 och 8 §§, 6 kap. 8 och 9 §§, 9 kap. 1, 2, 4 och 5 §§, 10 kap. 1 §, 11 kap. 2 §, 12 kap. 1 § och rubrikerna till 2, 4–6 och 8–12 kap., ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya kapitel, 1, 3 och 7 kap., 32 nya paragrafer, 2 kap. 4 och 6 §§, 4 kap. 4 och 5 §§, 5 kap. 2 och 5–7 §§, 6 kap. 2–7 §§, 8 kap. 1–6 §§, 9 kap. 3, 6 och 7 §§, 11 kap. 1 och 3–7 §§ och 12 kap. 2–4 §§ och närmast före 2 kap. 3 och 5–7 §§, 4 kap. 1, 4, 6 och 7 §§, 5 kap. 1, 4 och 6–8 §§, 6 kap. 1, 3–6, 8 och 9 §§, 8 kap. 1, 2 och 6 §§, 9 kap. 1, 2 och 7 §§, 11 kap. 1–3 §§ och 12 kap. 2–4 §§ nya rubriker av följande lydelse. 1 kap. Yttrandefriheten enligt denna grundlag
Syfte och grunder
1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.
Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnär- ligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.
Tillämpningsområde
Definitioner
2 § I denna grundlag avses med program: innehållet i ljudradio, tv eller i andra sådana överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor samt innehållet i offentliga uppspelningar ur en databas, tekniska upptagningar: upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med ett tekniskt hjälpmedel, 1 Yttrandefrihetsgrundlagen omtryckt 2015:150.
Prop. 2017/18:49Sida 455
databas: en samling av information lagrad för automatiserad behand- ling.
Sändningar
3 § Denna grundlag är tillämplig på sändningar av program som är rik- tade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel.
Som sändningar av program anses också tillhandahållande till allmän- heten på särskild begäran av direktsända eller inspelade program, om starttidpunkten och innehållet inte kan påverkas av mottagaren.
Det som föreskrivs om program i denna grundlag gäller även program som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige.
Tillhandahållande ur databaser
4 § Denna grundlags föreskrifter om sändningar av program tillämpas också när information ur en databas, vars innehåll kan ändras endast av den som driver verksamheten, tillhandahålls allmänheten med hjälp av elektromagnetiska vågor 1. av någon av följande:

a)en redaktion för en periodisk skrift eller ett program, b)ett företag för yrkesmässig framställning av sådana skrifter som avses i tryckfrihetsförordningen eller av tekniska upptagningar, c)en nyhetsbyrå, eller d)någon annan, om det finns utgivningsbevis för verksamheten enligt 5 §, och

2. på något av följande sätt:

a)överföring på särskild begäran, b)överföring enligt överenskommelse i förväg, c)framställning av tekniska upptagningar, skrifter eller bilder, eller d)offentlig uppspelning.

Även om viss information i databasen har tillförts av någon annan gäller grundlagen för sådana delar av databasen där det framstår som klart att informationen härrör från den som driver verksamheten.

Vad som anges i denna paragraf gäller inte sådana tillhandahållanden ur en databas som avses i 3 § andra stycket.

Särskilt om databaser med utgivningsbevis

5 § Utgivningsbevis utfärdas om

  1. verksamheten är ordnad på det sätt som anges i 4 § och överföringarna utgår från Sverige,
  2. en behörig utgivare har utsetts och åtagit sig uppdraget, och
  3. verksamheten har ett namn som är sådant att det inte lätt kan förväxlas med namnet på en annan verksamhet enligt 4 §.

6 § Ett utgivningsbevis gäller i tio år. Därefter upphör beviset att gälla. Beviset får förnyas, om det finns förutsättningar att utfärda ett sådant bevis. Det förnyas varje gång för tio år från utgången av den föregående tioårsperioden.

Om det inte längre finns förutsättningar att utfärda ett utgivningsbevis, får det återkallas. Detsamma gäller om verksamheten inte har påbörjats

Prop. 2017/18:49Sida 456

Bilaga 4

inom sex månader från den dag då utgivningsbeviset utfärdades eller om den som driver verksamheten har anmält att verksamheten har upphört.

7 § Varje databas ska ha ett namn.

Föreskrifter om utfärdande, upphörande, förnyelse och återkallelse av utgivningsbevis och om namn på databaser får meddelas i lag.

Föreskrifter om straff för den som bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av andra stycket får meddelas i lag.

Tekniska upptagningar

8 § Denna grundlag är tillämplig på tekniska upptagningar som är utgivna. En teknisk upptagning anses utgiven när den har lämnats ut för att spridas till allmänheten i Sverige genom att spelas upp, säljas eller tillhandahållas på annat sätt.

En teknisk upptagning ska inte anses utlämnad för att spridas till allmänheten i Sverige enbart på den grunden att den skickas härifrån till mottagare i utlandet.

Om grundlagen är tillämplig eller inte prövas i det enskilda fallet med utgångspunkt i vad som kan antas om spridningen. Om det inte framgår något annat av omständigheterna, ska grundlagen anses tillämplig på en upptagning som är försedd med sådana uppgifter som avses i 3 kap. 16 § eller 4 kap. 5 §.

Program och tekniska upptagningar som jämställs med tryckta skrifter

9 § Att vissa program och tekniska upptagningar ska jämställas med tryckta skrifter framgår av 1 kap. 5 och 6 §§ tryckfrihetsförordningen.

Grundläggande bestämmelser

Meddelar- och anskaffarfrihet

10 § Det står var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att göra dem offentliga i program eller genom tekniska upptagningar (meddelarfrihet). Denna frihet avser uppgifter som lämnas till

–en författare eller någon annan upphovsman,

–en utgivare, redaktion eller nyhetsbyrå, eller

–ett företag för framställning av tekniska upptagningar.

Det står också var och en fritt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att meddela eller offentliggöra dem enligt första stycket (anskaffarfrihet).

I dessa friheter får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.

Censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder

11 § Det som är avsett att framföras i program eller genom tekniska upptagningar får inte först granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett program eller en teknisk upptagning, om åtgärden inte har stöd i denna grundlag.

Prop. 2017/18:49Sida 457

12 § Trots 11 § får det i lag meddelas föreskrifter om granskning och godkännande av rörliga bilder i en sådan offentlig uppspelning ur en databas som avses i 4 § första stycket 2 d. Detsamma gäller rörliga bilder i tekniska upptagningar som ska visas offentligt.

13 § Det är inte tillåtet för myndigheter eller andra allmänna organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra innehav eller användning av sådana tekniska hjälpmedel som behövs för att kunna ta emot program eller för att kunna uppfatta innehållet i tekniska upptagningar, om åtgärden inte har stöd i denna grundlag. Detsamma gäller förbud mot anläggande av trådnät för sändning av program.

Exklusivitetsprincipen

14 § En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte utan stöd i denna grundlag ingripa mot någon för att han eller hon i ett program eller en teknisk upptagning har missbrukat yttrandefriheten eller medverkat till ett sådant missbruk. Inte heller får de utan stöd i denna grundlag av sådan anledning ingripa mot programmet eller upptagningen.

Instruktion för tillämpningen

15 § Den som ska döma över missbruk av yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs bör alltid ha i åtanke att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick, alltid uppmärksamma ämnet och tanken mera än uttrycket, liksom syftet mera än framställningssättet samt i tveksamma fall hellre fria än fälla.

Undantag från grundlagen

Direktsändningar

16 § I fråga om program eller delar av program som består i direktsändningar av dagshändelser eller av sådana gudstjänster eller offentliga tillställningar som anordnas av någon annan än den som bedriver programverksamheten tillämpas inte bestämmelserna i

–10 § om rätt att meddela och anskaffa uppgifter för offentliggörande,

–14 § om förbud mot ingripanden,

–15 § om förhållningssättet vid tillämpning av denna grundlag,

–2 kap. om rätten till anonymitet,

–5–8 kap. om yttrandefrihetsbrott, ansvarighet, tillsyn, åtal och särskilda tvångsmedel,

–10 kap. om rättegången i yttrandefrihetsmål, och

–11 kap. 7 § om rätt att meddela och anskaffa uppgifter för offentliggörande i program från utlandet.

Vissa frågor som får regleras i lag

17 § I lag får det meddelas föreskrifter om

  1. sändningar av program som huvudsakligen är avsedda att tas emot utomlands, eller
  2. program som sänds genom tråd men som inte är avsedda att tas emot av någon större allmänhet.

Sådana föreskrifter får dock inte gälla det som sägs i 10–13 §§.

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 458

Bilaga 4

18 § Det som sägs i 1 kap. 11 och 12 §§ tryckfrihetsförordningen om att det i lag får meddelas föreskrifter om upphovsmäns rättigheter, vissa kommersiella annonser, kreditupplysningsverksamhet, produktinformation och tillvägagångssätt för anskaffande av uppgifter gäller också i fråga om program och om innehållet i tekniska upptagningar.

19 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot kommersiell reklam i program eller om villkor för sådan reklam.

Detsamma gäller föreskrifter om förbud mot och villkor för sådan annonsering och sändning av program som helt eller delvis bekostas av någon annan än den som bedriver programverksamheten.

20 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot offentliggörande av personuppgifter

  1. som avslöjar etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening,
  2. om hälsa, sexualliv eller sexuell läggning,
  3. som består av genetiska uppgifter eller biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, eller
  4. om att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel.

Vad som anges i första stycket gäller endast om

  1. personuppgifterna ingår i en uppgiftssamling som har ordnats så att det är möjligt att söka efter eller sammanställa dessa, och
  2. det med hänsyn till verksamheten och de former under vilka uppgiftssamlingen hålls tillgänglig finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet.

Undantag för barnpornografi

21 § Denna grundlag är inte tillämplig på pornografiska bilder av personer vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år.

2 kap.

Om rätt till anonymitet

Rätten till anonymitet

1 §

Upphovsmannen till ett radio-

Upphovsmannen till ett program

program eller en teknisk upptag-

eller en teknisk upptagning är inte

ning är inte skyldig att röja sin

skyldig att röja sin identitet. Det-

identitet. Detsamma gäller den som

samma gäller för den som har

har framträtt i en sådan framställ-

framträtt i en sådan framställning

ning och den som har lämnat en

och den som har meddelat en upp-

uppgift enligt 1 kap. 2 §.

gift för offentliggörande enligt

1 kap. 10 §.

Prop. 2017/18:49Sida 459

2 §

I mål om ansvar, skadestånd

I mål om ansvar, skadestånd

eller särskild rättsverkan på grund

eller särskild rättsverkan på grund

av yttrandefrihetsbrott i ett radio-

av yttrandefrihetsbrott i ett pro-

program eller en teknisk upptag-

gram eller en teknisk upptagning

ning får ingen ta upp frågan om

får ingen ta upp frågan om vem

vem som är framställningens upp-

som är framställningens upphovs-

hovsman, vem som har framträtt i

man, vem som har framträtt i den,

den, vem som har tillhandahållit

vem som har tillhandahållit den för

den för offentliggörande eller vem

offentliggörande eller vem som är

som har lämnat uppgifter enligt

meddelare enligt 1 kap. 10 §.

1 kap. 2 §.

Om någon har angetts som upp-

Om någon har angetts som upp-

hovsman till framställningen eller

hovsman till framställningen

eller

som den som har framträtt i denna,

som den som har framträtt i denna,

är det dock tillåtet att i målet pröva

är det dock tillåtet att i målet pröva

om han är ansvarig. Detsamma

om han eller hon är ansvarig. Det-

skall gälla, om någon i målet upp-

samma gäller om någon i målet

ger sig vara upphovsmannen eller

har uppgett sig vara upphovsman-

den som har framträtt.

nen eller den som har framträtt.

Första stycket hindrar inte att det

Första stycket hindrar inte att det

i en och samma rättegång hand-

i en och samma rättegång hand-

läggs både mål om yttrandefrihets-

läggs både mål om yttrandefrihets-

brott och mål om brott som avses i

brott och mål om brott som avses i

5 kap. 3 §.

5 kap. 4 och 5 §§.

Tystnadsplikt

Den som har tagit befattning med tillkomsten eller spridningen av en framställning som utgjort eller varit avsedd att ingå i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och den som har varit verksam på en nyhetsbyrå får inte röja vad han därvid har fått veta om vem som är upphovsman till framställningen eller har tillhandahållit den för offentliggörande eller om vem som har framträtt i den eller lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.

Tystnadsplikten enligt första stycket gäller inte

  1. om den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att hans identitet röjs,
  2. om fråga om identiteten får väckas enligt 2 § andra stycket,

3 §

Den som har tagit befattning med tillkomsten eller spridningen av en framställning som utgjort eller varit avsedd att ingå i ett program eller en teknisk upptagning får inte röja vad han eller hon då har fått veta om vem som är upphovsman till framställningen eller har tillhandahållit den för att offentliggöras eller om vem som har framträtt i den eller är meddelare enligt 1 kap. 10 §.

Prop. 2017/18:49Sida 460

Bilaga 4

  1. om det rör sig om brott som anges i 5 kap. 3 § första stycket 1,
  2. i den mån domstol, när det är fråga om brott enligt 5 kap. 2 § eller 3 § första stycket 2 eller 3, finner det erforderligt att vid förhandling uppgift lämnas, huruvida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen är den till vars förmån tystnadsplikten enligt första stycket gäller, eller
  3. i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.

Vid förhör som avses i andra stycket 4 eller 5 skall rätten noga vaka över att frågor inte ställs som kan inkräkta på tystnadsplikten utöver vad som i varje särskilt fall är medgivet.

Tystnadsplikt enligt första stycket gäller även för den som på något annat sätt har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå.

4 §

Tystnadsplikt enligt 3 § gäller inte i följande fall:

  1. Den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att hans eller hennes identitet röjs.
  2. Det är tillåtet enligt 2 § andra stycket att behandla frågan om identiteten.
  3. Det rör sig om något av de brott som avses i 5 kap. 4 § första stycket 1.
  4. En domstol finner i fråga om brott enligt 5 kap. 3 § eller 4 § första stycket 2 eller 3 att det är nödvändigt att uppgifter lämnas om huruvida det är den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen som
Prop. 2017/18:49Sida 461

4§

Ingen myndighet eller annat all-mänt organ får efterforska

1.upphovsmannen till en framställning som har offentliggjorts eller varit avsedd att offentliggöras iett radioprogram eller en teknisk upptagning eller den som har framträtt i en sådan framställning,

  1. den som har tillhandahållit eller avsett att tillhandahålla en framställning för offentliggörande i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, eller
  2. den som har lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.

Förbudet hindrar inte efterforskning i fall då denna grundlag medger åtal eller annat ingripande. I sådana fall ska dock den i 3 § angivna tystnadsplikten beaktas.

Inte heller får en myndighet eller ett annat allmänt organ ingripa mot någon för att han eller hon i ett radioprogram eller en teknisk upptagning har brukat sin yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk.

har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen. Uppgifterna ska i så fall lämnas vid en förhandling.

5. En domstol finner i något annat fall att det av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att en uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.

Vid förhör som avses i första stycket 4 eller 5 ska rätten noga vaka över att det inte ställs frågor som kan inkräkta på tystnadsplikten utöver vad som har medgetts i varje särskilt fall.

Efterforskningsförbud

5§

En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte efterforska

1.upphovsmannen till en framställning som har offentliggjorts eller varit avsedd att offentliggöras iett program eller en teknisk upptagning eller den som har framträtt ien sådan framställning,

  1. den som har tillhandahållit eller avsett att tillhandahålla en framställning för offentliggörande i ett program eller en teknisk upptagning, eller
  2. den som har meddelat uppgifter enligt 1 kap. 10 §.

Förbudet i första stycket hindrar inte efterforskning när det behövs för åtal eller något annat ingripande mot den som avses där som inte står i strid med denna grundlag. I sådana fall ska den tystnadsplikt som anges i 3 § beaktas.

Prop. 2017/18:49Sida 462

Bilaga 4

5§

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot sin tystnadsplikt enligt 3 § ska dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Detsamma gäller den som i ett radioprogram eller en teknisk upptagning uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar felaktiga uppgifter om vem som är framställningens upphovsman eller har tillhandahållit den för offentliggörande, vem som framträder i den eller vem som har lämnat uppgifter i den.

För efterforskning i strid med 4 § första och andra styckena döms, om efterforskningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst ett år.

För uppsåtligt ingripande i strid med 4 § tredje stycket döms, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd, till böter eller fängelse i högst ett år.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast om målsäganden har anmält brottet till åtal.

Repressalieförbud

6§

En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte ingripa mot någon för att han eller hon i ett program eller en teknisk upptagning har brukat sin yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk.

Straff

7§

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

  1. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot sin tystnadsplikt enligt 3 §,
  2. uppsåtligen eller av oaktsamhet i ett program eller en teknisk upptagning lämnar felaktiga uppgifter om vem som är framställningens upphovsman eller har tillhandahållit den för offentliggörande, vem som framträder i den eller vem som har lämnat uppgifter

iden,

  1. uppsåtligen efterforskar i strid med 5 §,
  2. uppsåtligen ingriper i strid med 6 §, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket 1 och 2 får väckas endast om målsäganden har anmält brottet till åtal.

3 kap. Rätten att sända, framställa och sprida

Sändning av program

Rätt att sända genom tråd

1 § Varje fysisk och juridisk person har rätt att sända program genom tråd.

Prop. 2017/18:49Sida 463
2 § Den frihet som följer av 1 § hindrar inte att det i lag meddelas före-
skrifter om
  1. skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för vissa program i den utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning,
  2. skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för överföringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till intresset av konkurrens beträffande sådana överföringar i nätet eller allmänhetens intresse av tillgång till sådana överföringar,
  3. skyldighet för nätinnehavare att vidta åtgärder för att tillförsäkra mottagarkretsen inflytande över programvalet,
  4. skyldighet för den som sänder program i tv eller tillhandahåller sådana program genom överföring ur en databas enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 a att göra programmen tillgängliga för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik,
  5. skyldighet för den som sänder program i tv eller tillhandahåller sådana program genom överföring ur en databas enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 a att främja framställning av och tillgång till program med europeiskt ursprung, eller
  6. ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp.

Sändning på annat sätt än genom tråd

3 § Rätten att sända program på annat sätt än genom tråd får regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända.

Det allmänna ska eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet.

4 § Det ska finnas möjlighet för sammanslutningar att få tillstånd att sända ljudradioprogram i lokala radiosändningar i den utsträckning som tillgängliga radiofrekvenser medger. Närmare föreskrifter om detta får meddelas i lag.

Vissa förutsättningar för begränsningar i rätten att sända

5 § I fråga om sådana begränsningar i rätten att sända program som avses i 2–4 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 21–23 §§ regeringsformen.

Redaktionell självständighet

6 § Den som sänder program avgör självständigt vad som ska förekomma i programmen.

Domstolsprövning

7 § Frågor om rätten att sända program ska kunna prövas av domstol eller av en nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare. Ett beslut av regeringen prövas av domstol och behöver endast avse beslutets laglighet.

Prop. 2017/18:49Sida 464

Bilaga 4

Om saken gäller ett ingripande på grund av missbruk av yttrandefriheten, ska frågan prövas av domstol under medverkan av jury enligt de närmare föreskrifter som meddelas i lag. Detta gäller dock inte om saken rör överträdelse av sådana föreskrifter eller villkor i fråga om kommersiell reklam, annan annonsering eller sändning av program som avses i 1 kap. 19 §.

Bevarandeskyldighet och pliktleverans

8 § Föreskrifter om skyldighet att bevara inspelningar av program och hålla dem tillgängliga för granskning i efterhand och om att lämna dem till arkiv får meddelas i lag.

Undantag för kartor, ritningar eller bilder som återger Sverige

9 § I lag får det meddelas föreskrifter med syfte att förebygga att kartor, ritningar eller bilder som återger Sverige helt eller delvis och innehåller upplysningar av betydelse för rikets försvar sprids genom sändning av program.

Framställning och spridning av tekniska upptagningar

Rätten till framställning och spridning

10 § Varje fysisk och juridisk person har rätt att framställa och sprida tekniska upptagningar. För rätten att offentligt visa film, videogram eller någon annan teknisk upptagning med rörliga bilder kan det dock krävas granskning och godkännande i enlighet med 1 kap. 12 §.

Undantag från spridningsrätten

11 § Utan hinder av denna grundlag gäller det som föreskrivs i lag, när någon i förvärvssyfte till den som är under femton år lämnar ut filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder med ingående skildringar av verklighetstrogen karaktär som återger våld eller hot om våld mot människor eller djur.

12 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om straff och särskild rättsverkan för den som

  1. visar pornografiska bilder på eller vid allmän plats genom skyltning eller något liknande förfarande på ett sätt som kan väcka allmän anstöt,
  2. utan föregående beställning med post eller på annat sätt tillställer någon pornografiska bilder, eller
  3. bland barn och ungdomar sprider tekniska upptagningar som genom sitt innehåll kan verka förråande eller medföra annan allvarlig fara för de unga.

Detsamma gäller i fråga om straff och särskild rättsverkan för den som bryter mot föreskrifter om granskning och godkännande av filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder som ska visas offentligt samt av rörliga bilder i en sådan offentlig uppspelning ur en databas som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 d.

13 § I lag får det meddelas föreskrifter med syfte att förebygga spridning genom teknisk upptagning av kartor, ritningar eller bilder som återger

Prop. 2017/18:49Sida 465
Sverige helt eller delvis och innehåller upplysningar av betydelse för rikets försvar.
Bevarandeskyldighet och pliktleverans
14 § Föreskrifter om skyldighet att bevara exemplar av tekniska upptag- ningar och att hålla dem tillgängliga för granskning får meddelas i lag. I lag får det också meddelas föreskrifter om skyldighet att lämna exemplar av sådana upptagningar till en myndighet och att lämna upplysningar i anslutning till sådan skyldighet.
Skyldighet att befordra tekniska upptagningar
15 § Den som enligt vad som följer av lag eller annan författning har en skyldighet att befordra tekniska upptagningar får inte på grund av inne- hållet vägra eller ställa särskilda villkor för att utföra denna skyldighet.
Detta gäller dock inte om befordran skulle innebära en sådan överträ- delse som avses i 18 § andra stycket eller 19 §.
Den som har en skyldighet enligt första stycket och som har tagit emot en teknisk upptagning för befordran ska inte anses som upptagningens spridare.
Uppgifter om framställning
16 § Exemplar av tekniska upptagningar ska förses med tydliga uppgifter om vem som har låtit framställa upptagningen, om exemplaren framställs i landet och är avsedda för spridning här. Det ska även anges när, var och av vem exemplaren har framställts. Närmare föreskrifter om detta får meddelas i lag.
Registrering av försäljnings- eller uthyrningsverksamhet
17 § Föreskrifter om skyldighet för den som yrkesmässigt säljer eller hyr ut filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder att anmäla sig för registrering hos en myndighet får meddelas i lag eller, i fråga om anmälans innehåll och hur anmälan närmare ska ske, med stöd av lag.
Straff
18 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som framställer en teknisk upptagning och då uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 16 § eller bestämmelser som avses där.
Till penningböter döms den som sprider en teknisk upptagning som saknar någon uppgift som är föreskriven i 16 §, om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet. Detsamma gäller om en sådan uppgift är oriktig och spridaren känner till detta.
19 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som sprider en tek- nisk upptagning i vetskap om att upptagningen har tagits i beslag eller konfiskerats enligt denna grundlag.
Prop. 2017/18:49Sida 466

Bilaga 4

Upptagningar, skrifter och bilder beställda ur en databas

20 § Av en sådan teknisk upptagning, skrift eller bild som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 c ska databasens namn framgå, liksom när, var och hur upptagningen, skriften eller bilden har framställts. Den som driver verksamheten ska se till att upptagningen, skriften eller bilden har sådana uppgifter. Närmare föreskrifter om detta får meddelas i lag.

21 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 20 § eller bestämmelser som avses där.

Till penningböter döms den som lämnar ut en sådan teknisk upptagning, skrift eller bild som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 c och som saknar någon uppgift som är föreskriven i 20 §, om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet. Detsamma gäller om en sådan uppgift är oriktig och den som lämnar ut upptagningen, skriften eller bilden känner till detta.

4 kap.

Om utgivare

Utgivare

Krav och befogenheter

1 §

Radioprogram och tekniska

Program och tekniska upptag-

upptagningar skall ha en utgivare.

ningar ska ha en utgivare.

Utgivare av radioprogram skall

Utgivare av program ska enligt

enligt vad som närmare föreskrivs i

vad som närmare föreskrivs i lag

lag utses för varje program eller

utses för varje program eller för

för hela eller delar av program-

hela eller delar av programverk-

verksamheten.

samheten.

Utgivaren utses av den som bedriver sändningsverksamheten eller låter framställa den tekniska upptagningen.

2 §

Utgivaren skall vara svensk medborgare. I lag får föreskrivas att även utlänningar får vara utgivare.

Den som är utgivare skall ha hemvist här i riket. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara utgivare. Uppgift om vem som är utgivare skall vara tillgänglig för allmänheten.

En utgivare ska ha hemvist i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara utgivare.

3 §
Utgivaren skall ha befogenhet att Utgivaren ska ha befogenhet att
utöva tillsyn över framställningens utöva tillsyn över framställningens
Prop. 2017/18:49Sida 467

offentliggörande och att bestämma över dess innehåll så att ingenting får införas i den mot hans vilja. Varje inskränkning i den befogenheten skall vara utan verkan.

5 §

En utgivare för radioprogramverksamhet får utse en eller flera ställföreträdare. Vad som sägs om utgivare i 2–4 §§ skall gälla också ställföreträdare. Om utgivarens uppdrag upphör, upphör även uppdraget att vara ställföreträdare.

offentliggörande och att bestämma över dess innehåll så att ingenting får föras in i den mot hans eller hennes vilja. Varje inskränkning i denna befogenhet ska vara utan verkan.

Uppgift om utgivare

4 §

Uppgift om vem som är utgivare av program ska hållas tillgänglig för allmänheten. Närmare föreskrifter om detta får meddelas i lag.

5 §

Av en teknisk upptagning ska det framgå vem som är utgivare. Utgivaren ska se till att varje exemplar av upptagningen har en sådan uppgift.

Av en sådan teknisk upptagning, skrift eller bild som efter beställning har framställts ur en databas enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 c ska det framgå vem som är utgivare för databasen. Utgivaren ska se till att varje exemplar har en sådan uppgift.

Ställföreträdare

6 §

En utgivare för programverksamhet får utse en eller flera ställföreträdare. För ställföreträdare gäller 2–4 §§. Upphör utgivarens uppdrag, upphör också uppdraget att vara ställföreträdare.

Straff

6 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § skall

7 §2

Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter

2 Tidigare 7 § upphävd genom 1998:1439.

Prop. 2017/18:49Sida 468

Bilaga 4

dömas till böter eller, om omstän-

mot 1 § första och andra styckena.

digheterna är synnerligen försvå-

Om omständigheterna är synner-

rande, till fängelse i högst ett år.

ligen försvårande är straffet fäng-

Den som uppsåtligen eller av oakt-

else i högst ett år.

samhet bryter mot 4 § första

Till penningböter döms den som

stycket skall dömas till penning-

uppsåtligen eller av oaktsamhet

böter.

bryter mot 5 §.

I lag får föreskrivas straff för den

I lag får det föreskrivas straff för

som bryter mot en föreskrift i lag

den som bryter mot en föreskrift i

som meddelats med stöd av 4 eller

lag som har meddelats med stöd av

5 §.

4 eller 6 §.

5 kap.

Om yttrandefrihetsbrott

Yttrandefrihetsbrott

Gärningar som anses vara

yttrandefrihetsbrott

1 §

De gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen skall anses som yttrandefrihetsbrott, om de begås i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag.

Under samma förutsättningar skall som yttrandefrihetsbrott anses även sådan olaga våldsskildring varigenom någon genom rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att framställningen sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.

De gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i 7 kap. 2–20 §§ tryckfrihetsförordningen ska anses vara yttrandefrihetsbrott, om de begås i ett program eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag.

2 §

Under de förutsättningar som anges i 1 § anses som yttrandefrihetsbrott även sådan olaga våldsskildring som innebär att någon genom rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att framställningen sprids. Detta gäller dock inte om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.

Prop. 2017/18:49Sida 469

2 §

Gärningar som enligt 7 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen inte skall anses som tryckfrihetsbrott, därför att de begås genom meddelanden där det brottsliga är dolt, skall inte heller anses som yttrandefrihetsbrott.

3§

Om någon lämnar ett med-delande, som avses i 1 kap. 2 §, eller, utan att svara enligt 6 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller annan upphovsman eller genom att framträda i radioprogrammet och därigenom gör sig skyldig till

  1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;
  2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller
  3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag,

gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott.

Om någon anskaffar en uppgift eller underrättelse i sådant syfte

3 §

Ett tillkännagivande i en annons eller i ett annat sådant meddelande ska inte anses vara ett yttrandefrihetsbrott om det inte omedelbart av meddelandets innehåll framgår att ansvar för ett sådant brott kan bli aktuellt. Är meddelandet straffbart tillsammans med en omständighet som inte omedelbart framgår av meddelandets innehåll, gäller vad som föreskrivs i lag.

Detsamma gäller ett meddelande genom chiffer eller på något annat sätt, som är hemligt för allmänheten.

Meddelar- och anskaffarbrott

4§

Om någon enligt 1 kap. 10 § meddelar en uppgift i syfte att göra den offentlig i ett program eller en teknisk upptagning och därigenom gör sig skyldig till något av följande brott, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för det brottet:

  1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott,
  2. oriktigt utlämnande av en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med en myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig, och
  3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag.
Prop. 2017/18:49Sida 470

Bilaga 4

som avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till brott som anges i första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för brottet.

Det som föreskrivs i 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen om särskilt lagstiftningsförfarande ska gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.

Första stycket gäller också om brottet begås av någon som, utan att vara ansvarig enligt 6 kap., medverkar som författare eller annan upphovsman till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett program eller en teknisk upptagning eller medverkar genom att framträda i programmet.

I fråga om föreskrifter som avses i första stycket 3 tillämpas 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

5 §

Om någon enligt 1 kap. 10 § anskaffar en uppgift i syfte att göra den offentlig i ett program eller en teknisk upptagning eller för att lämna ett meddelande och därigenom gör sig skyldig till ett brott som anges i 4 § första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om det brottet.

Ytterligare bestämmelser om yttrandefrihetsbrott

Påföljd

6§

Vad som föreskrivs i lag om på-följd för brott som anges i 1 och 2 §§ gäller även när dessa anses vara yttrandefrihetsbrott.

Vid bestämmande av påföljd ska det särskilt beaktas om en publicerad uppgift har rättats och rättelsen därefter offentliggjorts på ett lämpligt sätt.

Prop. 2017/18:49Sida 471

Publicering av domen

7 §

Om den tilltalade döms för förtal

eller förolämpning i ett program

enligt

1 §,

får

domstolen

efter

yrkande av motparten besluta att

domen helt eller delvis ska återges

i ett program i samma sändnings-

verksamhet.

Skyldigheten

att

återge domen

får avse ett sammandrag av domen

som domstolen har gjort.

Konfiskering

6 §

8 §

En teknisk upptagning som in-

En teknisk upptagning som in-

nefattar ett yttrandefrihetsbrott får

nehåller

yttrandefrihetsbrott

får

konfiskeras. Är brottet olaga vålds-

konfiskeras.

skildring gäller om särskild rätts-

Är

brottet

olaga

våldsskildring

verkan i övrigt vad som föreskrivs

gäller också vad som föreskrivs i

i lag.

lag om särskild rättsverkan av

brott.

Vid konfiskering skall alla ex-

Konfiskering innebär att alla ex-

emplar som är avsedda för sprid-

emplar av upptagningen som är

ning förstöras. Dessutom

skall

avsedda att spridas ska förstöras.

tillses att föremål som kan använ-

Konfiskering

innebär

även

att

das särskilt för att mångfaldiga den

åtgärder ska vidtas så att föremål

tekniska upptagningen inte

skall

som kan användas särskilt för att

kunna användas för att framställa

mångfaldiga den tekniska upp-

ytterligare exemplar.

tagningen inte ska kunna användas

för

att

framställa

ytterligare

exemplar.

Vid bedömning av frågan om

konfiskering

ska

det

särskilt

beaktas om en publicerad uppgift

har rättats och rättelsen därefter

offentliggjorts på ett lämpligt sätt.

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 472

Bilaga 4

6 kap.
Ansvarighetsregler Ansvarighet för yttrandefrihets- brott Vem som är ansvarig
Utgivare och ställföreträdare
1 §

Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en teknisk upptagning ligger på utgivaren.

Har en ställföreträdare inträtt som utgivare, har han ansvaret. I fråga om andra direktsända radioprogram än sådana som avses i 1 kap. 8 § får i lag föreskrivas att den som framträder i programmet skall ansvara för sina yttranden själv.

Utgivaren är ansvarig för yttrandefrihetsbrott i ett program eller en teknisk upptagning.

Om en ställföreträdare har inträtt som utgivare, är han eller hon ansvarig.

2 §

Utgivaren är ansvarig, trots att en ställföreträdare har inträtt som utgivare, om

  1. ställföreträdaren inte längre var behörig när brottet begicks eller uppdraget annars upphört,
  2. ställföreträdaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte hade de befogenheter som anges i 4 kap. 3 §, eller
  3. uppgift om ställföreträdaren inte har hållits tillgänglig för allmänheten på föreskrivet sätt.

Den som bedriver sändningsverksamhet eller låter framställa en teknisk upptagning

3 §

Den som bedriver sändningsverksamhet eller låter framställa en teknisk upptagning är ansvarig för yttrandefrihetsbrott, om

  1. det inte fanns någon behörig utgivare när brottet begicks,
  2. utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte hade
Prop. 2017/18:49Sida 473

de befogenheter som anges i 4 kap. 3 §, eller

3. uppgift om utgivaren inte har hållits tillgänglig för allmänheten på föreskrivet sätt.

Spridare

4§

Den som sprider en teknisk upptagning är ansvarig för yttrandefrihetsbrott i stället för den som anges i 3 §, om uppgift enligt 3 kap. 16 § om vem som har låtit framställa upptagningen

  1. saknas och det inte kan klarläggas vem han eller hon är,
  2. avser en person som saknar känd hemortsadress i Sverige och som inte heller kan påträffas här under rättegången,
  3. avser en person som har hemvist utomlands, eller
  4. är oriktig och den som sprider upptagningen känner till detta.

Ansvar vid vissa direktsändningar

5 §3

I fråga om andra direktsända program än sådana som avses i 1 kap. 16 § får det i lag föreskrivas att den som framträder i programmet ska ansvara för sina yttranden själv.

Särskilda regler om utgivares ansvar för information i en databas

6§

Om en utgivare av en databas enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 a– c har underrättats av Justitiekanslern eller målsäganden om att databasen innehåller viss information som kan utgöra

3 Tidigare 5 § upphävd genom 1998:1439.

Prop. 2017/18:49Sida 474

Bilaga 4

yttrandefrihetsbrott, och utgivaren inom två veckor efter det att underrättelsen togs emot tar bort informationen ur databasen, kan han eller hon inte hållas ansvarig för informationen (ansvarsbegränsning). Detta gäller endast om det kan antas att informationen började tillhandahållas ur databasen tidigare än ett år innan underrättelsen.

Närmare föreskrifter om underrättelser enligt första stycket får meddelas i lag.

7 §
Om en utgivare av en databas
enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 a–
c, utan en föregående under-
rättelse enligt 6 §, har delgetts en
stämningsansökan med yrkande
om ansvar eller skadestånd för
yttrandefrihetsbrott avseende viss
information i databasen, och ut-
givaren inom två veckor efter
delgivningen tar bort informat-
ionen ur databasen, kan han eller
hon inte hållas ansvarig för in-
formationen.
En ansvarsbegränsning enligt
första stycket gäller inte om det
görs antagligt att informationen
började tillhandahållas ur data-
basen ett år innan utgivaren del-
gavs stämningsansökningen eller
senare.
Invändning mot ansvar
3 § 8 §
Om åtal väcks för ett yttrande- Om den som är tilltalad för ytt-
frihetsbrott och den tilltalade randefrihetsbrott vill åberopa en
anser att det finns någon omstän- omständighet som enligt detta
dighet som medför att han inte kapitel medför att han eller hon inte
skall vara ansvarig, skall han ska vara ansvarig, ska denna om-
åberopa denna omständighet före ständighet åberopas före huvud-
huvudförhandlingen. Om han inte förhandlingen. Annars får dom-
gör det, skall han betraktas som stolen inte ta hänsyn till omständig-
ansvarig. heten.
Prop. 2017/18:49Sida 475

4§

Den som ansvarar enligt detta kapitel för ett yttrandefrihetsbrott i en framställning skall anses ha haft kännedom om innehållet i framställningen. Han skall också anses ha medgett dess offentliggörande.

Ansvarets innebörd

9§

Den som är ansvarig för yttrandefrihetsbrott enligt detta kapitel ska anses ha haft kännedom om innehållet i programmet eller den tekniska upptagningen och medgett sändning eller utgivning.

Bilaga 4

7 kap. Tillsyn och åtal

Huvudregel för tillsyn och åtal

1 § Bestämmelserna i 9 kap. 1–7 §§ tryckfrihetsförordningen om tillsyn och åtal gäller också i fråga om program, tekniska upptagningar och yttrandefrihetsmål, om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.

Justitiekanslerns överlämnande av åklagaruppdrag

2 § Justitiekanslern får när det gäller tekniska upptagningar överlämna åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål om ansvar eller konfiskering på grund av olaga hot, hets mot folkgrupp, olaga våldsskildring, hot mot tjänsteman, övergrepp i rättssak eller brott mot medborgerlig frihet. Rätten att väcka allmänt åtal får dock inte överlämnas när det gäller yttrandefrihetsbrotten hets mot folkgrupp eller brott mot medborgerlig frihet.

Preskription vid allmänt åtal

3 § Den tid inom vilken allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott ska väckas är i fråga om

  1. program sex månader från det att programmet sändes,
  2. tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c sex månader från när informationen inte längre tillhandahölls,
  3. offentlig uppspelning ur en databas som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 d sex månader från uppspelningen, och
  4. tekniska upptagningar ett år från det att upptagningen gavs ut. Beträffande sådana tekniska upptagningar som saknar någon av de i

3 kap. 16 § föreskrivna uppgifterna gäller dock vad som är föreskrivet i lag om tid för väckande av talan med den begränsningen att allmänt åtal inte får väckas senare än två år från det att Justitiekanslern fick kännedom om upptagningen.

Konfiskering utan åtal
4 § Finns det ingen ansvarig för ett yttrandefrihetsbrott enligt 6 kap. när det gäller en teknisk upptagning, får åklagaren eller målsäganden i stället för att väcka åtal ansöka om att upptagningen ska konfiskeras. Detsamma gäller när den som är ansvarig för brott inte kan delges stämning i Sverige.
Prop. 2017/18:49Sida 476

Bilaga 4

Granskning och tillsyn i vissa fall

5 § I lag får det meddelas föreskrifter om att en nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare ska granska om program som någon har sänt på annat sätt än genom tråd står i överensstämmelse med de föreskrifter eller andra villkor som gäller för sändningarna.

En sådan nämnd får endast uttala sin mening och förelägga den sändande att följa föreskrifterna eller villkoren. I lagen får det föreskrivas att ett föreläggande av nämnden får förenas med vite. Frågor om ansvar för yttrandefrihetsbrott och om utdömande av vite prövas alltid av domstol enligt 3 kap. 7 §.

6 § I lag får det meddelas föreskrifter om särskild tillsyn över att yttrandefriheten i filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder inte missbrukas genom olaga våldsskildring. Tillsynen får även avse att sådana upptagningar som innehåller våld eller hot om våld inte i förvärvssyfte sprids till den som är under femton år.

Det får i lag meddelas föreskrifter om befogenhet för en myndighet att vid tillsyn enligt första stycket tillfälligt ta hand om ett exemplar av en film, ett videogram eller en teknisk upptagning med rörliga bilder som kan antas innehålla en framställning som innefattar olaga våldsskildring.

7 § I fråga om sådana föreskrifter som avses i 7 och 8 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 21–23 §§ regeringsformen.

8 kap.

Särskilda tvångsmedel

Beslag av tekniska upptagningar

Huvudregel

1 §

Bestämmelserna i 10 kap. tryckfrihetsförordningen om beslag av tryckta skrifter gäller också i fråga om beslag av tekniska upptagningar, om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.

Särskilda regler om beslag

2 §

När Justitiekanslern har beslutat om konfiskeringsbeslag eller fastställt ett sådant beslag, får rätten på Justitiekanslerns begäran medge att den tidsfrist som anges i

Prop. 2017/18:49Sida 477
10 kap. 4 § tryckfrihetsförord- ningen förlängs, om tiden är otill- räcklig med hänsyn till beslagets omfattning eller någon annan omständighet. Förlängningen får inte avse längre tid än som är oundgängligen nödvändig och får omfatta sammanlagt högst två veckor.

3§

Om Justitiekanslern enligt 7 kap.

2 § har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål gäller vad som anges i detta kapitel och i 10 kap. 2, 4 och 12 §§ tryckfrihetsförordningen om Justitiekanslerns uppgifter även den allmänna åklagaren. Vad som anges i 10 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen om anmälan av beslag gäller dock inte allmän åklagare.

4§

Beslut om beslag av teknisk upptagning ska innehålla uppgifter om det eller de avsnitt av framställningen som har gett anledning till beslaget.

Om det vid ett sådant utredningsbeslag som avses i 10 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen inte är möjligt att i beslutet närmare ange varje avsnitt som har gett anledning till beslaget, ska det i efterhand i ett särskilt beslut anges vilka avsnitt som åberopas som brottsliga. Ett sådant beslut ska meddelas så snart det är möjligt.

Beslaget gäller endast de särskilda skivor, rullar eller andra sådana delar av upptagningen där dessa avsnitt förekommer.

5 §
Bevis om beslag ska utan avgift
lämnas till den som beslaget har
gjorts hos och den som har låtit
framställa den tekniska upptag-
Prop. 2017/18:49Sida 478

Bilaga 4

ningen. Beviset ska innehålla uppgifter om det eller de avsnitt i upptagningen som har gett anledning till beslaget. Ett sådant bevis ska lämnas så snart det är möjligt.

Beslag av upptagningar, skrifter eller bilder beställda ur en databas

6 §
För en upptagning, skrift eller
bild som har beställts ur en data-
bas enligt 1 kap. 4 § första stycket
2 c gäller vid yttrandefrihetsbrott
vad som anges om utrednings-
beslag i 10 kap. 12 § tryckfrihets-
förordningen. I stället för 10 kap. 7
och 10 §§ gäller dock beträffande
tekniska upptagningar vad som
föreskrivs i 4 och 5 §§.
8 kap. 9 kap.
Om skadestånd Skadestånd
Allmänna förutsättningar
1 §
Skadestånd får inte dömas ut på Skadestånd för missbruk av
grund av innehållet i ett radioproyttrandefriheten genom innehållet i
gram eller en teknisk upptagning i ett program eller en teknisk upp-
andra fall än när framställningen tagning får grundas endast på att
innefattar ett yttrandefrihetsbrott. det program eller den tekniska
upptagning som kravet avser in-
nefattar yttrandefrihetsbrott.
Om skadestånd på grund av brott I fråga om skadestånd på grund
som avses i 5 kap. 2 och 3 §§ gälav brott som avses i 5 kap. 3–5 §§
ler vad som är föreskrivet i lag. gäller vad som är föreskrivet i lag.
Vad som sägs om skadestånd
enligt detta kapitel gäller i til-
lämpliga delar även krav enligt
5 kap. 7 § på att en dom om förtal

eller förolämpning ska återges i ett program.

Bestämmelsen i 6 kap. 9 § gäller också i fråga om skadestånd på grund av yttrandefrihetsbrott i ett program eller en teknisk upptagning.

Prop. 2017/18:49Sida 479

Vem som är ansvarig

Den som enligt 6 kap. bär det straffrättsliga ansvaret ansvarar även för skadestånd. Skadeståndet kan krävas ut också av den som bedriver programverksamheten eller har låtit framställa den tekniska upptagningen.

I fall som avses i 1 kap. 8 § ansvarar gärningsmannen för skadestånd på grund av brott som han begår i sändningen. Skadeståndet kan krävas ut även av den som bedriver programverksamheten.

3 §

Om den som skulle bära det straffrättsliga ansvaret inte har någon känd hemortsadress i landet när brottet förövas och inte heller kan påträffas här under rättegången och ansvaret därför övergår på någon annan enligt 6 kap. 2 § tredje stycket, får skadestånd ändå krävas ut även av den förre, i den mån det medges i lag.

2 §

Den som är ansvarig för yttrandefrihetsbrott enligt 6 kap. är även ansvarig för skadestånd.

Krav på skadestånd kan även riktas mot den som bedriver programverksamheten eller har låtit framställa den tekniska upptagningen.

Om en utgivare inte ansvarar för yttrandefrihetsbrott till följd av 6 kap. 6 och 7 §§ är han eller hon inte heller ansvarig för skadestånd.

3 §

Vid direktsändningar som avses i 1 kap. 16 § är gärningsmannen ansvarig för skadestånd på grund av brott som han eller hon begår i sändningen.

Krav på skadestånd kan även riktas mot den som bedriver programverksamheten.

4§

Om den som skulle ha varit an- svarig för yttrandefrihetsbrott i en teknisk upptagning inte har någon känd hemvist i landet när brottet begås och inte heller kan påträffas här under rättegången och ansvaret därför övergår på den som sprider upptagningen enligt 6 kap. 4 § 1 och 2, får krav på skadestånd ändå riktas även mot den som skulle ha varit ansvarig. Det gäller i den utsträckning skadestånd kan dömas ut enligt lag.

4 §

5 §

Vad som sägs i 6 kap. 4 § denna

Om någon är ansvarig för ska-

grundlag skall gälla också i fråga

destånd på grund av yttrandefri-

Bilaga 4

Prop. 2017/18:49Sida 480

Bilaga 4

om skadestånd på grund av yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en teknisk upptagning. I fråga om sådant skadestånd skall också gälla vad som sägs i 11 kap. 3– 5 §§ tryckfrihetsförordningen om enskilt anspråk i vissa fall.

hetsbrott i egenskap av ställföreträdare för en juridisk person, får krav på skadestånd även riktas mot den juridiska personen.

Om en förmyndare, god man eller förvaltare i den egenskapen är ansvarig för skadestånd på grund av yttrandefrihetsbrott, får krav på skadestånd även riktas mot den för vilken förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren har utsetts.

Krav på skadestånd enligt denna paragraf får framställas om och i den omfattning anspråket kan göras gällande enligt lag.

6 §

Om två eller flera är ansvariga för skadestånd enligt detta kapitel, ansvarar de solidariskt för skadeståndet. I fråga om ansvaret dem emellan gäller vad som föreskrivs i lag.

Skadestånd när straff för brottet inte kan dömas ut
7 §
Krav på skadestånd med anled- ning av ett yttrandefrihetsbrott kan framställas trots att straff för brottet inte kan dömas ut på grund av preskription eller av något annat skäl. 9 kap. 10 kap.
Om rättegången i yttrandefri- Rättegången i yttrandefrihets- hetsmål mål
1 §

Vad som sägs i 12 kap. tryckfrihetsförordningen om rättegången i tryckfrihetsmål skall gälla också i fråga om motsvarande mål som avser radioprogram och tekniska upptagningar (yttrandefrihetsmål). Hänvisningen i 12 kap. 2 § till 8 kap. tryckfrihetsförordningen skall därvid avse 6 kap. denna

Vad som sägs i 12 kap. tryckfrihetsförordningen om rättegången i tryckfrihetsmål ska gälla också i fråga om motsvarande mål som avser program och tekniska upptagningar (yttrandefrihetsmål). Hänvisningen i 12 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen till 8 kap. tryckfrihetsförordningen ska avse

Prop. 2017/18:49Sida 481

grundlag.

De som utsetts till jurymän för tryckfrihetsmål skall också vara jurymän i yttrandefrihetsmål.

6 kap. denna grundlag.

De som har utsetts till juryleda-

möter

för

tryckfrihetsmål

ska

också

vara

juryledamöter

i

yttrandefrihetsmål.

10 kap. 11 kap.
Om radioprogram och tekniska Program och tekniska upptag-upptagningar från ningar från utlandet utlandet m.m.
Vidaresändningar av program från utlandet

1 §

För samtidig och oförändrad vidaresändning här i landet av program som avses i 1 kap. 3 § och som kommer från utlandet eller förmedlas hit genom satellitsändning men inte utgår från Sverige, gäller denna grundlag enbart i fråga om

– censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder enligt 1 kap. 11 §,

–innehav av tekniska hjälpmedel och anläggande av trådnät enligt

1kap. 13 §,

–förbud mot ingripanden enligt

1kap. 14 §,

–det förhållningssätt som enligt

1kap. 15 § ska iakttas vid tillämpningen av denna grundlag,

–rätt att sända program i tråd enligt 3 kap. 1 §, och

–särskilda regler för lagstiftning och rättslig prövning enligt 3 kap.

5och 7 §§.

Dessutom ska bestämmelserna om meddelar-och anskaffarfrihet i

4och 7 §§ tillämpas.

Om riksdagen har godkänt en internationell överenskommelse om program, får sådana före-skrifter om reklam och annonse-ring som avses i 1 kap. 19 § inte hindra vidaresändning av program om det skulle strida mot överens-

Prop. 2017/18:49Sida 482

Bilaga 4

Fotnoter2 noter
  1. 1 §

    Bestämmelserna i

    1–9 och

  2. 11 kap. är tillämpliga också på

sådana tekniska upptagningar som har framställts utomlands och som lämnas ut för spridning i Sverige. Vad som annars sägs om den som har låtit framställa upptagningen skall därvid i stället gälla den som här i landet lämnar ut den för spridning.

I fråga om rätten att meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser för offentliggörande och om rätten till anonymitet gäller dock i tillämpliga delar vad som sägs i 13 kap. 6 § tryckfrihetsför-

ordningen. Därvid skall
hänvisningen till 1 kap. 1 §

tredje och fjärde styckena tryckfrihetsförordningen avse 1 kap. 2 §

denna grundlag,

hänvisningen

till

3 kap.

tryck-

frihetsförordningen

avse 2 kap.

denna grundlag,

hänvisningen

till

3 kap.

3 §

tryckfrihetsförordningen

avse

2 kap. 3 § denna grundlag och

hänvisningen

till

7 kap.

3 §

första stycket 2 tryckfrihetsförordningen avse 5 kap. 3 § första stycket 2 denna grundlag.

kommelsen.

Tekniska upptagningar från utlandet

2 §

Bestämmelserna i 1–10 och 12 kap. är tillämpliga på sådana tekniska upptagningar som har framställts utomlands och som lämnas ut för spridning i Sverige. Vad som sägs i denna grundlag om den som har låtit framställa upptagningen ska då i stället gälla den som lämnar ut upptagningen för spridning här i landet.

Meddelar- och anskaffarfrihet

3§

Det som sägs om meddelar-och anskaffarfrihet i 1 kap. 10 § gäller även i fråga om sådana tekniska upptagningar som har framställts utomlands och som lämnas ut för spridning här men som inte huvudsakligen är avsedda att spridas i Sverige.

Första stycket gäller dock inte om

Prop. 2017/18:49Sida 483
1. meddelandet eller anskaffan- det innefattar brott mot Sveriges säkerhet, 2. meddelandet innefattar ett så- dant utlämnande eller tillhan- dahållande som avses i 5 kap. 4 § första stycket 2, eller 3. meddelandet utgör ett uppsåt- ligt åsidosättande av tystnadsplikt. 4 §
Det som sägs om meddelar- och anskaffarfrihet i 3 § tillämpas för en teknisk upptagning som inte har lämnats ut för spridning i Sverige, om uppgiften meddelats eller an- skaffats här.
5 §
Meddelaren har i fall som avses i 3 och 4 §§ rätt till anonymitet enligt 2 kap.
Bestämmelsen om undantag från tystnadsplikt i 2 kap. 4 § 3 ska omfatta även andra brott mot Sveriges säkerhet än de som anges där. 6 §
Om ett meddelande eller an- skaffande är straffbart enligt 3 eller 4 §, gäller vad som anges i denna grundlag om meddelar- och anskaffarbrott.
Mål om ansvar eller skadestånd på grund av ett sådant brott handläggs enligt bestämmelserna om yttrandefrihetsmål, om inte annat följer av 10 kap. 1 § denna grundlag och 12 kap. 1 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. 7 §
Om ett program sänds från en sändare utanför Sverige, gäller 3– 6 §§ i fråga om rätten att meddela och anskaffa uppgifter och att vara anonym, om uppgifterna har med- delats eller anskaffats här.
I fråga om program som sänds från öppna havet eller luftrummet
Prop. 2017/18:49Sida 484

Bilaga 4

däröver får det dock i lag före-
skrivas undantag från rätten att
meddela och anskaffa uppgifter.
11 kap. 12 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Vad som sägs i 14 kap. 1–3 §§ Vad som föreskrivs i 14 kap. 1–
tryckfrihetsförordningen om res- 3 §§ tryckfrihetsförordningen om
ning, högre rätts prövning av resning, högre rätts prövning av
tryckfrihetsmål och skyndsam tryckfrihetsmål och skyndsam
behandling av mål skall gälla behandling av mål gäller också i
också i fråga om motsvarande mål fråga om motsvarande mål enligt
enligt denna grundlag. denna grundlag.
I alla hänseenden som inte har
reglerats särskilt i denna grundlag
eller i lag som har beslutats med
stöd av den gäller vad som är
föreskrivet i lag eller annan för-
fattning.
Utlänningar är i fråga om ytt-
randefriheten enligt denna grund-
lag likställda med svenska med-
borgare, om inte något annat följer
av lag.
Internationellt rättsligt bistånd
2 §
I fråga om internationellt rätts-
ligt bistånd gäller vad som före-
skrivs i lag. Sådant bistånd får inte
lämnas i strid med svenska all-
männa rättsprinciper på det
yttrandefrihetsrättsliga området.
Andra än svenska medborgare
och svenska juridiska personer
3 §
För andra än svenska medbor-
gare och svenska juridiska
personer får särskilda begräns-
ningar göras genom lag i fråga om
yttrandefriheten enligt denna
grundlag.
Prop. 2017/18:49Sida 485
Frågor som inte regleras i
grundlagen

4 §

I frågor som inte har reglerats särskilt i denna grundlag eller i en särskild lag som har meddelats med stöd av grundlagen, gäller vad som annars är föreskrivet i lag eller annan författning.

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
  2. Bestämmelserna i 6 kap. 6 och 7 §§ tillämpas även på information i en databas som började tillhandahållas före ikraftträdandet.
Prop. 2017/18:49Sida 486

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande– frihetsgrundlagens områden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden1 dels att 2 kap., 3 kap. 29 § och 4 kap. 3 § ska upphöra att gälla, dels att 6 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 2 kap., två nya paragrafer, 6 kap. 3 § och 11 kap. 5 §, och närmast före 6 kap. 3 § en ny rubrik av följande lydelse.

2 kap. Om ägare och utgivningsbevis av periodiska skrifter

Allmänna bestämmelser

1 § Andra än följande utländska fysiska och juridiska personer får inte vara ägare till periodiska skrifter som trycks i Sverige:

  1. Utländska fysiska personer som har hemvist i Sverige.
  2. Utländska fysiska personer med medborgarskap i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
  3. Utländska juridiska personer som har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom det samarbetsområdet.

2 § Frågor om utgivningsbevis prövas av Patent- och registreringsverket. Verket tar också emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för utgivare. Verket ska föra register över periodiska skrifter. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om skriftens titel, utgivningsort, utgivningsplan, ägare, utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren, tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis samt förfall eller återkallelse av utgivningsbevis.

3 § Om en ansökan om utgivningsbevis eller en anmälan om utgivare eller ställföreträdande utgivare inte uppfyller föreskrivna krav, ska den som har gjort ansökan eller anmälan föreläggas att inom en viss tid avhjälpa bristen. Avhjälps inte bristen, får ansökningen eller anmälan avvisas.

4 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för ansökningar och anmälningar i ärenden enligt 5 kap. tryckfrihetsförordningen och om avgifter för utdrag ur register över periodiska skrifter.

1 Lagen omtryckt 2002:911.

Prop. 2017/18:49Sida 487

Utgivningsbevis för periodiska skrifter

5 § Om utgivningsorten eller utgivningsplanen ändras, ska ägaren genast anmäla detta till Patent- och registreringsverket.

6 § I god tid innan ett utgivningsbevis upphör enligt 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen ska Patent- och registreringsverket dels till den senast kända ägaren av den periodiska skriften sända en påminnelse om att bevisets giltighet är begränsad till tio år och att beviset upphör om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång, dels kungöra påminnelsen elektroniskt.

Av kungörelsen ska namn och adress för den senast kända ägaren framgå, liksom utgivningsbevisets nummer och den titel som utgivningsbeviset avser.

7 § Ett beslut enligt 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört vid tioårsperiodens utgång meddelas av Patent- och registreringsverket.

En ansökan om förnyelse får göras tidigast ett år före och senast på dagen för periodens utgång. För en ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter dock beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft.

8 § Ett beslut enligt 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört ska dels sändas till den senast kända ägaren av den periodiska skriften, dels kungöras elektroniskt.

Om det av särskilda skäl kan antas att den senast kända ägaren inte kan nås av en försändelse är det tillräckligt att beslutet kungörs elektroniskt.

9 § Ett beslut om återkallelse av ett utgivningsbevis meddelas av Patent- och registreringsverket. I ärenden som avses i 5 kap. 13 § första stycket 2–7 tryckfrihetsförordningen ska ägaren och utgivaren om möjligt få tillfälle att yttra sig.

10 § Ett slutligt beslut av Patent- och registreringsverket i ett ärende om utgivningsbevis får överklagas till allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Straff

11 § Till penningböter döms ägare till en periodisk skrift för vilken en ny utgivningsort eller en ny utgivningsplan inte anmäls enligt 5 §.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första stycket.

Bilaga 4

6 kap.
1 §
Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott
Prop. 2017/18:49Sida 488

Bilaga 4

som anges i 7 kap. 4 § 1–10 eller 5 § 3 tryckfrihetsförordningen eller för motsvarande yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihetsgrundlagen får väckas endast om regeringen medger det.

som anges i 7 kap. 5, 10 eller 12– 19 § eller 20 § 3 tryckfrihetsförordningen eller för motsvarande yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihetsgrundlagen får väckas endast om regeringen medger det.

Underrättelse om information i en databas

3 §

En underrättelse enligt 6 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen ska innehålla en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för påståendet om att viss information i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott. Underrättelsen ska även innehålla tydliga uppgifter om vilken information i databasen den avser.

Den som framställer underrättelsen är skyldig att visa att utgivaren har tagit emot denna.

11 kap.

5§

Innan internationellt rättsligt bistånd lämnas i en fråga som rör ansvar för brott, ska Justitiekanslern ges tillfälle att yttra sig över ansökan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Prop. 2017/18:49Sida 489

Bilaga 5Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-05

Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson.

Ändrade mediegrundlagar

Bilaga 5

Enligt en lagrådsremiss den 22 juni 2017 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

  1. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,
  2. lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen,
  3. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga

Lisa Englund Krafft och Zlata Tuco.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Allmänt
Enligt tryckfrihetsförordningen i dess nuvarande lydelse är tryckfriheten förbehållen svenska medborgare. Detsamma gäller rätten att ta del av allmänna handlingar. Yttrandefrihetsgrundlagen i dess nuvarande lydelse begränsar på motsvarande sätt yttrandefriheten i de medier som omfattas av den grundlagen. I lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets- förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (tillämpnings- lagen) finns bestämmelser som utvidgar rättigheterna till förmån för utlänningar. I remissen föreslår regeringen att denna reglering ändras så att rättigheterna enligt grundlagarna ska gälla för svenska och utländska fysiska personer samt, där så anges, för juridiska personer. Begräns- ningar ska kunna föreskrivas i tillämpningslagen. Lagrådet godtar att regleringen ändras på detta sätt. Emellertid har de nya bestämmelserna fått en utformning som inte är invändningsfri.
I 1 kap. 1 och 7 §§ och 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen samt 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen används uttrycket ”var och en” i stället för det nuvarande uttrycket ”svensk medborgare”. Där- igenom klargörs att bestämmelserna är tillämpliga inte bara på svenska fysiska personer utan även på utländska fysiska personer. Under före- dragningen har framhållits att uttrycket ”var och en” används bara i fråga om fysiska personer. På andra ställen i grundlagarna, där grundlags- skyddet enligt nuvarande lydelse omfattar både svenska medborgare och svenska juridiska personer, anges att skyddet tillkommer varje fysisk och
Prop. 2017/18:49Sida 490

Bilaga 5

juridisk person. I 14 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och 12 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs att för andra än svenska medborgare och svenska juridiska personer särskilda begränsningar får göras genom lag i fråga om tryckfriheten och allmänna handlingars offentlighet respektive yttrandefriheten.

En konsekvens av regleringen är att de grundläggande rättigheterna enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen inte tillkommer juridiska personer. Under föredragningen har hänvisats till att uttrycket ”var och en” används i 2 kap. regeringsformen för att ange vem grundläggande fri- och rättigheter tillkommer. Det har också framhållits att rättigheterna i rättspraxis har utsträckts till att gälla juridiska personer.

Regeringens uppfattning tycks vara att tryckfriheten och yttrandefriheten ska tillkomma även juridiska personer. Det bör i så fall föreskrivas uttryckligen i grundlagarna.

Med remissens reglering framstår de föreslagna 14 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och 12 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen som motsägelsefulla. Paragraferna förutsätter att det finns bestämmelser om rättigheter för juridiska personer och föreskriver att dessa rättigheter kan begränsas genom lag. Men förutsättningen är inte uppfylld; rättigheterna gäller för

”var och en”, dvs. enligt vad som har upplysts under föredragningen bara fysiska personer.

Det anförda bör övervägas under den fortsatta beredningen.

Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

1 kap. 1 §

I paragrafens andra stycke anges principen att var och en har rätt att ge ut skrifter utan att det allmänna ”lägger ut hinder mot” detta i förväg. Att någon ”lägger ut hinder” mot utgivning av skrifter används enbart i förevarande paragraf. I övrigt används uttrycket ”hindrar” (se t.ex. 1 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen). Detta modernare och ledigare sätt att uttrycka saken bör användas även i förevarande paragraf.

Enligt sista stycket får inga andra begränsningar finnas än de som följer av denna grundlag. I 14 kap. 5 § föreskrivs att vissa begränsningar får göras i vanlig lag. Bestämmelserna förefaller motsägelsefulla. Under föredragningen har framhållits att 14 kap. 5 § ingår i grundlagen och att det nu aktuella stycket alltså är förenligt med den bestämmelsen.

Bestämmelsen är oklar och överflödig. Lagrådet förordar att den utgår.

Lagrådet hänvisar vidare till vad Lagrådet har anfört under rubriken

”Allmänt”.

Prop. 2017/18:49Sida 491

1 kap. 4 §

I första styckets första mening föreskrivs att en periodisk skrift enligt utgivningsplanen ska ges ut vid särskilda tider, under en bestämd titel och med minst fyra nummer eller häften årligen. I den nuvarande bestämmelsen, 1 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen, uttrycks detta något annorlunda. Där föreskrivs att det ska vara fråga om en skrift som enligt utgivningsplanen är avsedd att under en bestämd titel utgivas med minst fyra vid särskilda tider utkommande nummer eller häften årligen. I författningskommentaren sägs att ändringarna är endast språkliga och redaktionella. Någon saklig ändring är alltså inte avsedd.

Av den nuvarande lydelsen framgår det tydligare än av remissens förslag att ”särskilda tider” hänför sig till ”minst fyra nummer eller häften årligen”. Lagrådet förordar att paragrafen utformas i närmare överensstämmelse med den nuvarande lydelsen.

1 kap. 5 §

I paragrafen finns bestämmelser om bilagor till periodiska skrifter i form av program eller tekniska upptagningar. Enligt första styckets andra mening gäller paragrafen endast om förutsättningar i tre punkter är uppfyllda. Alla tre punkterna handlar om innehållet. Enligt den första punkten ska innehållet vara särskilt anpassat till personer med funktionsnedsättning. Den andra punkten föreskriver att innehållet ska återges oförändrat. I den tredje punkten föreskrivs att det ska anges hur innehållet har disponerats. Så som punkterna är utformade framstår den första punkten som oförenlig med den andra punkten. Det kan antas att ordet ”innehållet” har olika betydelse i dessa punkter, kanske även i den tredje punkten.

Frågan bör övervägas under den fortsatta beredningen.

1 kap. 7 §

Lagrådet hänvisar till vad Lagrådet har anfört under rubriken

”Allmänt”.

2 kap. 1 §

Lagrådet hänvisar till vad Lagrådet har anfört under rubriken

”Allmänt”.

2 kap. 8 §

I paragrafen anges att vissa valda församlingar ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av 2 kap.

Paragrafen är placerad i avsnittet om ”Handling som förvaras hos myndighet”, sedan begreppet myndighet har använts i några av de föregående

Bilaga 5

Prop. 2017/18:49Sida 492

Bilaga 5

paragraferna. Efter 8 § används åter begreppet myndighet i en rad paragrafer fram till avsnittet om allmänna handlingar hos enskilda organ.

Placeringen av 8 § är mindre lämplig. Paragrafen bör i stället placeras i det sammanhang där myndighetsbegreppet introduceras, dvs. i anslutning till 4 §. Alternativt kan bestämmelsen avsluta kapitlet. Under alla förhållanden bör bestämmelsen ha en egen rubrik, t.ex. ”Med myndighet jämställda organ”.

4 kap. 2 och 3 §§

I 2 § första stycket finns bestämmelser om att tryckta skrifter ska innehålla ursprungsuppgifter. I 2 § andra stycket görs undantag härifrån beträffande bild- och tillfällighetstryck. I 3 § anges vad som avses med bild- och tillfällighetstryck.

Genom att 3 § enbart innehåller en definition av bild- och tillfällighetstryck saknar innehållet i paragrafen sammanhang. Utformningen av bestämmelserna bör ta utgångspunkt i huvudregeln om att tryckta skrifter ska innehålla ursprungsuppgifter. Denna bör anges självständigt i en paragraf. Först i den följande paragrafen bör undantaget för bild- och tillfällighetstryck anges, varefter bild- och tillfällighetstryck kan definieras i anslutning härtill.

Eftersom bild- och tillfällighetstryck endast används i samband med undantaget från skyldigheten att sätta ut ursprungsuppgifter är frasen ”i denna grundlag” överflödig.

4 kap. 5 §

Enligt 5 § ska den som bryter mot ”2 § första eller andra stycket” straffas på sätt som anges i paragrafen. Samtidigt anges i författningskommentaren att ändringarna endast är språkliga.

Emellertid kan konstateras att det i hittillsvarande lag hänvisas bara till 2 § första stycket. Det förfaller för övrigt oklart hur en utvidgning till det föreslagna andra stycket ska kunna tillämpas. Under föredragningen har upplysts att avsikten är att det straffbara området ska förbli oförändrat. Om Lagrådets synpunkter på 2 och 3 §§ godtas, bör straffbestämmelsen innehålla en hänvisning endast till 2 §.

Rubriken till 5 kap. 2 §

Före 2 §, som gäller ägare till periodisk skrift, finns rubriken ”Behörighetskrav”. Det kan konstateras att det i 2 § inte anges några behörighetskrav. Vid föredragningen har påpekats att det med stöd av 14 kap. 5 § föreskrivs behörighetskrav för ägare i 2 kap. 1 § tillämpningslagen. Det ändrar dock inte det förhållandet att det i 2 § inte föreskrivs några behörighetskrav.

Rubriken före 2 § bör flyttas till före 3 §.

Prop. 2017/18:49Sida 493
5 kap. 3 § I paragrafen anges behörighetskraven för utgivare. De behörighetskrav som anges i paragrafen för en utgivare har i förhållande till nuvarande lag förändrats på så sätt att kravet på att utgivaren ska vara svensk medborgare slopas. Liksom i hittillsvarande lag ska utgivaren ha hemvist i Sverige. Vid föredragningen har dock upplysts att det alltjämt är en underförstådd förutsättning att utgivaren ska vara en fysisk person.
För att tydliggöra att det krävs att en utgivare ska vara en fysisk person bör detta uttryckligen anges i lagtexten. Första meningen kan då för- slagsvis formuleras enligt följande: En utgivare av en periodisk skrift ska vara en fysisk person med hemvist i Sverige. 5 kap. 12 § Som ett led i den språkliga och strukturella översynen av tryckfrihets- förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har i enlighet med kommitténs förslag vissa detaljbestämmelser om handläggningen av utgivning av periodisk skrift flyttats till vanlig lag. Regeringen delar kommitténs bedömning att bestämmelserna i 5 kap. 5 § fjärde stycket tredje meningen och femte stycket andra och tredje meningarna och sjätte stycket, 5 kap. 6 § andra stycket och 5 kap 8 § andra stycket tryck- frihetsförordningen kan flyttas till lag utan att det påverkar skyddet för tryckfriheten (lagrådsremissen s.105). Lagrådet instämmer i uppfattningen att bestämmelser angående hand- läggningsfrågor av administrativ art lämpligen flyttas till tillämpnings- lagen. Lagrådet har emellertid en annan uppfattning än regeringen om vilka bestämmelser som kan flyttas till vanlig lag utan att det påverkar skyddet för tryckfriheten.
I 5 kap. 12 § första stycket första meningen föreskrivs att ett utgivnings- bevis gäller i tio år. I andra meningen slås fast att beviset därefter upphör att gälla. Förslaget innebär en ändring av den hittillsvarande lagen där det i 5 § andra meningen föreskrivs: ”Därefter förfaller beviset.” I tredje meningen i gällande lydelse föreskrivs att beslut om att beviset ska anses förfallet vid tioårsperiodens utgång meddelas av den myndighet som avses i 4 §. Denna tredje mening slopas och tanken är att bestämmelser om fastställelsebeslut ska finnas i lag.
Bestämmelsen fick sin hittillsvarande lydelse genom lagstiftning 1998 i syfte att få ordning på vilka utgivningsbevis som vid varje tidpunkt gällde och som en ny ansökan skulle prövas mot i fråga om titelskyddet. Regeringen ansåg att det inte var acceptabelt ”att oanvända titlar på detta sätt hindrar eller i vart fall avsevärt försenar möjligheten att utnyttja
Prop. 2017/18:49Sida 494

Bilaga 5

tryck- och yttrandefriheten i periodiska skrifter” (prop. 1997/98:43 s.141).

Regeringen ansåg att den behöriga myndigheten genom ett särskilt beslut bör avgöra att beviset är förfallet. Först därefter bör skriften i ett sådant fall formellt sett förlora sin karaktär av periodisk (1 kap. 7 § första stycket tryckfrihetsförordningen).

Lagrådet kan konstatera att bestämmelserna tillkommit för att säkerställa att tryck- och yttrandefriheten i periodiska skrifter kan utnyttjas på ett effektivt sätt. Det är inte fråga om regler av rent formell karaktär. Till begreppet ”förfaller” och den behöriga myndighetens skyldighet att fatta beslut i den frågan har knutits rättsverkningar. I 1 kap. 4 § andra stycket föreskrivs att har utgivningsbevis meddelats, anses skriften som periodisk till dess att beviset återkallas eller förklaras ha upphört. Skriften upphör inte att vara periodisk redan när beviset i och för sig förfaller utan först när det av Patent- och registreringsverket (den behöriga myndigheten) har förklarats förfallet. Det innebär att ägaren, om han eller hon ger ut en periodisk skrift efter tioårsperiodens utgång men före Patent- och registreringsverkets beslut, gör sig skyldig till en ordningsförseelse enligt 5 kap. 12 § (5 kap.16 § i förslaget) genom att ge ut en periodisk skrift utan utgivningsbevis. Dessutom är ägaren i dessa fall enligt 8 kap. 2 § (8 kap. 3 § i förslaget) ansvarig för eventuella tryckfrihetsbrott. Jämför uttalandena i a. prop. s. 141 och 147.

Som framgått föreslås att även hittillsvarande 5 § sista stycket flyttas till tillämpningslagen. I bestämmelsen föreskrivs att om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset, trots vad som sägs i fjärde och femte styckena, att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har vunnit laga kraft. Denna bestämmelse tillsammans med paragrafens fjärde och sista stycken innebär att en tidskrift som ges ut periodiskt behåller sin karaktär av periodisk tidskrift i tryckfrihetsförordningens mening även under perioden för prövning av förnyelse av utgivningsbeviset. Först därefter tappar skriften sin grundlagsskyddade ställning. Eftersom förslaget inte syftar till att begränsa grundlagsskyddet för periodiska tidskrifter bör bestämmelsen finnas kvar i tryckfrihetsförordningen.

Lagrådet föreslår att 5 kap. 12 § får följande lydelse.

Ett utgivningsbevis gäller i tio år. Därefter upphör beviset att gälla. Ett beslut om att beviset ska anses ha upphört vid tioårsperiodens utgång meddelas av den myndighet som avses i 5 §. Beviset får förnyas efter ansökan av skriftens ägare, varje gång för tio år från utgången av den föregående tioårsperioden. Om ansökan om förnyelse har gjorts före tioårsperiodens utgång fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft.

Lagrådets förslag föranleder ändringar i tillämpningslagen.

Prop. 2017/18:49Sida 495

5 kap. 13 §

I paragrafen anges i sju punkter de fall där ett utgivningsbevis får återkallas. Ett sådant fall är enligt andra punkten att äganderätten till skriften har övergått till någon som inte uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor.

Såvitt Lagrådet kan finna föreskrivs i tryckfrihetsförordningen inga behörighetsvillkor för ägare utan dessa framgår enligt förslaget av 2 kap. 1 § tillämpningslagen. Punkten synes därför böra omformuleras, förslagsvis enligt följande.

2. Äganderätten till skriften har övergått till någon som inte uppfyller behörighetskrav som kan ha föreskrivits med stöd av denna grundlag.

5 kap. 14 §

I paragrafens andra stycke återkommer uttrycket ”utgivningsbeviset har förklarats ha upphört att gälla”. Genom de av Lagrådet föreslagna ändringarna i 5 kap. 12 § är det möjligt att direkt av tryckfrihetsförordningen utläsa vad uttrycket betyder. I annat fall behöver bestämmelsen förtydligas.

5 kap. 16 §

I paragrafen finns straffbestämmelser. Till böter döms enligt första punkten en ägare till en periodisk tidskrift som ges ut utan att utgivningsbevis finns eller utan att ägaren är behörig.

Det andra ledet (”utan att ägaren är behörig”) bör omformuleras. Jämför vad Lagrådet har anfört i anslutning till 5 kap. 13 §.

7 kap.

Allmänt om strukturen i kapitlet

Kapitlet rubriceras ”Tryckfrihetsbrott”. Emellertid behandlas förutom tryckfrihetsbrott (2–20 §§) även meddelar- och anskaffarbrott (22 och 23 §§). Bl.a. dessa olika typer av brott kan prövas i ett tryckfrihetsmål (se 12 kap. 1 §).

Beträffande tryckfrihetsbrott används en systematik där det inledningsvis anges vad som utgör sådana brott (2–20 §§). Därefter anges att vad som i lag föreskrivs om påföljd för brott som anges i

2–20 §§ gäller även när brotten anses vara tryckfrihetsbrott (24 §).

Systematiken för meddelar- och anskaffarbrotten är en annan. Här anges för meddelarbrott att om någon genom visst förfarande gör sig skyldig till vissa uppräknade brott, ”gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för det brottet”. För anskaffarbrott finns en motsvarande föreskrift, dock att det då ”gäller vad som föreskrivs i lag om det brottet”. Tanken med dessa

Bilaga 5

Prop. 2017/18:49Sida 496

Bilaga 5

skrivningar är att vad som föreskrivs i lag beträffande frågor om skuld och påföljd ska gälla också för meddelar- och anskaffarbrott.

Strukturen i kapitlet framstår som mindre lyckad. För att tydligare ange att meddelar- och anskaffarbrott inte är att betrakta som tryckfrihetsbrott bör rubriken omformuleras, exempelvis till ”Tryckfrihetsbrott samt meddelar- och anskaffarbrott”.

Vidare bör den skiftande systematiken speglas även i paragrafernas ordning. Detta innebär att regler som hör till tryckfrihetsbrotten lämpligen flyttas så att de följer direkt på dessa. Avsnittet om påföljder och vissa särskilda rättsverkningar, som tas upp under rubriken

”Ytterligare bestämmelser om tryckfrihetsbrott” (24–29 §§), bör alltså flyttas så att det kommer omedelbart efter 21 §.

Det nu sagda har motsvarande betydelse för strukturen av 5 kap. yttrandefrihetsgrundlagen.

7 kap. 3 §

I paragrafen finns bestämmelser om förtal. I tredje stycket förekommer uttrycket ”han eller hon” på ett sådant sätt att det inte framgår vem som avses. Lagrådet förordar att uttrycker ersätts med ”den som har lämnat uppgiften”.

7 kap. 22 §

Paragrafen innehåller regler om brott av meddelare. I paragrafens första stycke finns en uppräkning av ett antal brott som kan utgöra meddelarbrott.

Beträffande tryckfrihetsbrotten i 2–20 §§ har brotten ordnats så att de följer den ordning som de tas upp i brottsbalken. Någon motsvarande överarbetning har inte skett beträffande uppräkningen i bestämmelsen om meddelarbrotten.

För att upprätthålla konsekvens i lagstiftningen bör den ordning som används för tryckfrihetsbrotten också tillämpas för meddelarbrotten.

Se vidare vad Lagrådet har anfört under rubriken ”Allmänt om strukturen i kapitlet”.

Det nu sagda gäller även beträffande uppräkningen i 5 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen.

7 kap. 23 §

I paragrafen behandlas brott av anskaffare.

För dessa brott ”gäller vad som föreskrivs i lag om det brottet”. Den angivna frasen bör samordnas med den som finns för brott av meddelare,

Prop. 2017/18:49Sida 497

”gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för det brottet” (se ovan under ”Allmänt om strukturen i kapitlet”).

7 kap. 27 och 28 §§ samt 9 kap. 9 §

I 7 kap. 27 § regleras möjligheten för en domstol att besluta att ett brottsligt yttrande som finns i en sådan databas som omfattas av bilagereglerna i 1 kap. 5 och 6 §§ ska tas bort ur databasen. Samma möjlighet finns när preskription inträtt. Denna bestämmelse kompletteras av en straffbestämmelse i 28 §, enligt vilken den som i strid med en domstols beslut enligt 27 § inte tar bort ett yttrande ur en databas döms till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som vid äventyr av straffansvar är skyldig att agera är alltså den som enligt domstolens beslut är skyldig att ta bort det brottsliga yttrandet från databasen. Även om denna person inte själv innehar databasen får han eller hon, i sin egenskap av ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen, som regel antas ha sådan rådighet över innehållet att straffansvar för underlåtenhet bör kunna komma i fråga (se remissen s. 123).

För det fall det inte finns någon som är ansvarig för brottet eller den som ansvarar inte kan delges stämning i Sverige föreslås att domstol enligt 9 kap. 9 § ska kunna besluta att ett brottsligt yttrande ska tas bort ur databasen. En sådan ansökan ska enligt författningskommentaren riktas mot den som har faktisk möjlighet att efterkomma ett beslut om borttagande, t.ex. den som sköter den faktiska driften av databasen.

De redovisade reglerna kan, även om det kan förutsättas ske endast undantagsvis, medföra att det finns en person som är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen men inte har sådan rådighet över databasen att domstolens föreläggande kan fullgöras. I den situationen kommer ett brottsligt yttrande att finnas kvar i databasen. Den skillnad som sålunda kan uppkomma beträffande borttagande av yttranden mellan fall där det finns en ansvarig person och fall där en sådan inte finns eller inte kan delges är inte tillfredsställande.

För att en sådan situation ska kunna undvikas bör det i det fortsatta arbetet övervägas en möjlighet att väcka särskild talan om borttagande av yttrandet mot den som har rådighet över databasen. En sådan möjlighet kan förslagsvis tas in i 9 kap. 9 § första stycket andra meningen och ges följande lydelse.

Detsamma gäller om den som har förelagts att ta bort yttrandet enligt 7 kap. 27 § inte kan följa föreläggandet eller om den som är ansvarig för brott inte kan delges stämning i Sverige.

8 kap. 12 §

I paragrafen behandlas vissa situationer enligt den s.k. ansvarskedjan.

Bilaga 5

Prop. 2017/18:49Sida 498

Bilaga 5

Paragrafen bör inledas med orden ”Om det finns en omständighet som enligt lag …” för att bättre knyta an till avslutningen av bestämmelsen.

8 kap. 13 §

Enligt lydelsen av den hittillsvarande bestämmelsen (11 §) får hänsyn tas till en omständighet som enligt kapitlet skulle medföra att annan än den tilltalade hade att svara endast om omständigheten åberopas före huvudförhandlingen. I den nya lydelsen avses omständighet som medför att den tilltalade inte ska vara ansvarig. Bestämmelsen har alltså ändrats så att den gäller även om den tilltalade inte utpekar någon annan. Skälen till ändringen och vad den innebär bör utvecklas under den fortsatta beredningen.

9 kap. 2 §

Enligt paragrafens första mening är Justitiekanslern ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott enligt 7 kap. 2–20 §§. Paragrafhänvisningen är överflödig, eftersom den avser samtliga tryckfrihetsbrott och det inte kan vara avsikten att i en framtid undanta något tryckfrihetsbrott från Justitiekanslerns exklusiva behörighet.

10 kap. 7–11 §§

Paragraferna innehåller bestämmelser om beslag. Bestämmelserna har sådan karaktär att det bör övervägas om de kan flyttas till tillämpningslagen.

11 kap. 3 och 4 §§

Enligt 3 § får, om ansvaret för brott har gått över på någon annan enligt 8 kap. 11 eller 12 §, krav på skadestånd även riktas mot den som skulle ha varit ansvarig, ”i den utsträckning skadestånd får dömas ut enligt lag”.

I 4 § finns bestämmelser om skadeståndsansvar i vissa andra fall. Där föreskrivs att krav på skadestånd enligt paragrafen får framställas ”om och i den omfattning anspråket kan göras gällande enligt lag”.

Det är svårt att uppfatta någon saklig skillnad mellan de citerade uttrycken. Om de är avsedda att ha samma innebörd, bör i klarhetens intresse paragraferna formuleras i närmare överensstämmelse med varandra.

12 kap. 2 §

Enligt paragrafen prövas tryckfrihetsmål av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen har sitt säte. Formuleringen väcker frågan vilken länsstyrelse som avses. I den hittillsvarande bestämmelsen, 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, används ordet ”länsstyrelse” i obestämd form.

Det antyder en forumregel som utpekar tingsrätten i residensstaden som behörig när brottet har begåtts inom ett visst län.

Prop. 2017/18:49Sida 499

Bestämmelsens utformning bör övervägas ytterligare under den fortsatta beredningen.

12 kap. 21 §

I paragrafen finns bestämmelser om juryprövning när talan om bl.a. skadestånd förs utan samband med åtal.

Utgångspunkten enligt första stycket första meningen är att jury ska delta vid prövning av talan som inte har samband med åtal. Om det i ett tryckfrihetsmål om ansvar för brott tidigare har prövats om brott föreligger ska, enligt andra meningen, samma fråga inte prövas på nytt. Motsvarande reglering gäller konfiskering och borttagande ur en databas.

Ordalydelsen av paragrafen tar uttryckligen sikte endast på omfattningen av prövningen; inte på den ordningen som ska tillämpas för prövningen. Paragrafen har dock, enligt vad som upplysts vid föredragningen, tolkats så att den också ger anvisningar om att jury inte behöver delta om ansvar för brott har prövats tidigare i ett tryckfrihetsmål.

Reglerna om när jury ska delta i prövningen av ett tryckfrihetsbrott är principiellt viktiga. Det bör därför uttryckligen av lagtexten framgå när en jury ska delta. Lagtexten bör utformas i enlighet härmed.

14 kap. 4 §

Enligt paragrafen gäller vad som föreskrivs i lag i fråga om internationellt rättsligt bistånd. I en andra mening föreskrivs att sådant bistånd inte får lämnas i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryckfrihetsrättsliga området.

Som flera remissinstanser har påpekat framgår det inte av bestämmelsen vilka dessa rättsprinciper är. I författningskommentaren har ett antal principer redovisats. Emellertid är det fråga om en central del i regleringen och för tydlighets skull bör det anges uttömmande i lagtexten vilka allmänna rättsprinciper som avses.

14 kap. 5 §

Se vad Lagrådet har anfört under rubriken ”Allmänt”.

Förslaget till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen

1 kap. 1 §

Se vad Lagrådet har anfört under rubriken ”Allmänt”.

2 kap. 5 §

I paragrafen finns bestämmelser om efterforskningsförbud. Enligt andra stycket hindrar förbudet inte efterforskning när det behövs för åtal eller

Bilaga 5

Prop. 2017/18:49Sida 500

Bilaga 5

något annat ingripande mot den som avses där som inte står i strid med denna grundlag.

Utformningen med två på varandra följande relativsatser är otymplig och oklar. Lagrådet föreslår att den andra satsen görs om till en villkorssats:

”om ingripandet inte står i strid med denna grundlag”.

3 kap. 16 §

Paragrafen behandlar ursprungsmärkning av tekniska upptagningar. Rubriken till bestämmelsen är ”Uppgifter om framställning”.

En motsvarande bestämmelse om att även tryckta skrifter ska innehålla ursprungsuppgifter finns i 4 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen. Denna bestämmelse har emellertid rubricerats ”Ursprungsuppgifter”.

Rubriksättningen av bestämmelserna bör samordnas.

4 kap. 2 §

Se vad Lagrådet anför under 5 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen.

4 kap. 7 §

Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Till böter döms enligt första stycket den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § första

”och” andra styckena.

Det förefaller vara möjligt att bryta mot föreskriften i det ena av styckena i 1 § utan att bryta mot föreskriften i det andra. Under den fortsatta bredningen bör övervägas om inte det citerade ordet ”och” bör ändras till ”eller”.

5 kap.

Se vad Lagrådet anför under 7 kap. tryckfrihetsförordningen.

5 kap. 4 §

Se vad Lagrådet anför under 7 kap. 22 § tryckfrihetsförordningen.

6 kap. 4 §

I paragrafen – liksom i den hittillsvarande bestämmelsen – förekommer ordet ”hemortsadress”. I 9 kap. 4 § har ordet ”hemortsadress” i den hittillsvarande bestämmelsen ändrats till ”hemvist”.

Om inte någon betydelseskillnad är avsedd, förordar Lagrådet att

”hemvist”, som får anses vara mer etablerat, används även i den nu aktuella bestämmelsen.

Prop. 2017/18:49Sida 501

6 kap. 6 och 7 §§

I paragraferna finns regler om att en utgivare inte kan hållas ansvarig för information i vissa databaser. Detta kallas i paragraferna ansvarsbegränsning. Bestämmelserna reglerar vissa fall då en utgivare ska vara fri från straffrättsligt ansvar. Det är därför mindre lämpligt att använda ordet begränsning, som antyder att ansvaret finns kvar, men i begränsad omfattning.

Uttrycket ansvarsbegränsning används enbart i 6 och 7 §§. Mot denna bakgrund behöver det inte presenteras som ett definierat uttryck och det bör strykas i 6 §. Inledningen av 7 § andra stycket bör omformuleras, förslagsvis enligt följande:

Trots vad som sägs i första stycket ska utgivaren hållas ansvarig om det inte görs antagligt att …

7 kap. 7 §

I paragrafen hänvisas till 7 och 8 §§. Rätteligen ska hänvisningen avse 5 och 6 §§.

12 kap. 1 §

I paragrafen finns en hänvisning till 14 kap. 1–3 §§ tryckfrihetsförordningen med beskrivningar av dessa paragrafers innehåll.

Lagrådet konstaterar att beskrivningarna inte i alla avseenden motsvarar vad som faktiskt avhandlas i 14 kap. 1–3 §§. Lagrådet förordar att beskrivningarna formuleras i närmare överensstämmelse med rubrikerna till paragraferna i tryckfrihetsförordningen.

12 kap. 2 §

Lagrådet hänvisar till vad Lagrådet har anfört i anslutning till 14 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

2 kap. 6 §

Lagrådets förslag till ny lydelse av 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen föranleder anpassningar i förevarande paragraf.

Bilaga 5

Prop. 2017/18:49Sida 502

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 november 2017

Närvarande: statsrådet Wallström, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hultqvist, Regnér, Hellmark Knutsson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Ekström, Fritzon, Eneroth

Föredragande: statsrådet M Johansson

Regeringen beslutar proposition Ändrade mediegrundlagar