Regelförenkling för sjöfarten

Regelförenkling för sjöfarten Prop.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 8 juni 2017

Stefan Löfven

Mikael Damberg

(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa lagändringar i syfte att underlätta för sjöfartsnäringen. Det föreslås att registreringen av mindre skepp förenklas. Detta åstadkoms genom att storleksmåtten för indelningen av fartyg i skepp och båtar ändras. Valet av storleksmått innebär i vissa avseenden en anpassning till de nya storleksmått som nyligen antagits av riksdagen beträffande vissa sjösäkerhetskravkrav, t.ex. krav på s.k. fartcertifikat (se prop. 2016/17:135). Det föreslås också att det införs en möjlighet till villkorad registrering i fartygsregistret i syfte att underlätta överföringen av skepp som förvärvats i utlandet. Det föreslås vidare att rätten till skeppsnamn avvecklas.

Innehållsförteckning

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.,
2. lag om ändring i sjölagen (1994:1009),
3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

2Lagtext

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. samt 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Lag om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.	Lag om registrering av båtar

4 §1 I fartygsregistrets båtdel skall föras in varje båt som anges i andra stycket, om båten används yrkesmässigt till befordran av gods eller passagerare, till bogsering eller bärgning, till fiske eller annan fångst eller till uthyrning till allmänheten och båtens skrov har en största längd av minst fem meter. Även mindre passagerarbåtar skall föras in i fartygsregistrets båtdel, om de är konstruerade så att de kan föra fler än tolv passagerare.

Första stycket gäller varje båt som

1. skall anses som svensk enligt 1 kap. 1 § eller 1 b § första stycket sjölagen (1994:1009),
2. vanligen finns i Sverige och vars ägare är bosatt här, eller
3. uppfyller de förutsättningar som anges för skepp i 2 kap. 1 § andra stycket 1 sjölagen och vars ägare anmäler båten för registrering.

1 Senaste lydelse 2001:379.

2.2Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)1 dels att 2 kap. 5 § ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 2 och 6 §§ och 2 kap. 15, 24 och 25 §§ ska ha följande lydelse.

1 kap

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 §2
Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kallas båt. kallas båt.	Fartyg, vars skrov har en största längd som överstiger 24 meter, betecknas skepp. Andra fartyg
Den myndighet som regeringen bestämmer (registermyndigheten) skall med hjälp av automatiserad behandling föra ett register, be- nämnt fartygsregistret, där infor- mationen skall vara uppdelad i	Den myndighet som regeringen bestämmer (registermyndigheten) ska med hjälp av automatiserad behandling föra ett register, be- nämnt fartygsregistret, där infor- mationen ska vara uppdelad i
1. en skeppsdel som innehåller uppgifter om svenska skepp,
2. en båtdel som innehåller upp- 2. en båtdel som innehåller upp- gifter om båtar som registrerats gifter om båtar som registrerats enligt lagen (1979:377) om regi- enligt lagen (1979:377) om regi- strering av båtar för yrkesmässig strering av båtar,

sjöfart m.m.,

3. en skeppsbyggnadsdel som innehåller uppgifter om skepp under	3. en skeppsbyggnadsdel som innehåller uppgifter om skepp under byggnad i Sverige.
6§3
Ett skepp som förs in i fartygs- registrets skeppsdel skall ha ett namn. Namnet bestäms av ägaren.	Ett skepp som förs in i fartygs- registrets skeppsdel ska ha ett namn. Namnet bestäms av ägaren.
Det skall tydligt skilja sig från andra skeppsnamn i fartygsregist- rets skeppsdel och får inte göra intrång i ett särpräglat namnskick, som används av en annan skepps-	Ett namn som är ägnat att väcka anstöt får dock inte registreras.
ägare.	Registermyndigheten får besluta
Registermyndigheten får före- lägga ägaren att inom en viss tid bestämma ett namn som uppfyller	att förelägga ägaren att inom en viss tid bestämma ett namn. Ett

1 Senaste lydelse av 2 kap. 5 § 2001:384.

2 Senaste lydelse 2001:384.

3 Senaste lydelse 2001:384. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
kraven i första stycket. I föreläggandet får vite sättas ut. Namnet får ändras endast om skeppet eller större andel i skeppet än hälften övergår till en ny ägare eller om det finns särskilda skäl för det.	beslut om föreläggande får förenas med vite.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
24 §5
En ansökan enligt 4 § att in- skrivning av villkorlig äganderätt skall avföras ur registret skall avslås om bestämmelsen i 20 § första stycket inte har iakttagits eller om det inte visas att förvärva- ren förlorat sin rätt. rat sin rätt.	En ansökan enligt 4 § att in- skrivning av villkorlig äganderätt ska avföras ur registret ska avslås om bestämmelsen i 20 § första stycket inte har iakttagits eller om det inte visas att förvärvaren förlo-
En anmälan av ett skepp eller skeppsbygge för avregistrering skall avslås om bestämmelsen i	En anmälan av ett skepp eller skeppsbygge för avregistrering ska avslås om bestämmelsen i 20 §
20 § första stycket inte har iaktta- gits eller om grund för åtgärden inte finns enligt 6 §. Vid avregi- strering med anledning av förvärv skall bestämmelserna i 23 § första bestämmelserna stycket 4–10 och andra stycket tillämpas. tillämpas.	första stycket inte har iakttagits eller om grund för åtgärden inte finns enligt 6 §. Vid avregistrering med anledning av förvärv ska i 23 § första stycket 4–10 och andra stycket
En ansökan om att skeppsnamn skall skrivas in i eller avföras ur fartygsregistrets skeppsdel skall fartygsregistrets avslås, om bestämmelsen i 20 § första stycket inte har iakttagits eller om det inte finns någon för- utsättning för åtgärden enligt 5 §.	En ansökan om att skeppsnamn ska skrivas in i eller avföras ur skeppsdel ska avslås, om bestämmelsen i 20 § första stycket inte har iakttagits.

25 §6
Om ett utländskt skepp har blivit svenskt eller begärts registrerat här, får det föras in i fartygsregistrets skeppsdel endast om det visas att skeppet inte är infört i motsvarande register i sitt tidigare hemland eller att det kommer att avföras ur ett sådant register med verkan från den dag då det registreras här i landet. Är	Om ett utländskt skepp har blivit svenskt eller begärts registrerat här, får det föras in i fartygsregistrets skeppsdel endast om det visas att skeppet inte är infört i motsvarande register i sitt tidigare hemland eller att det kommer att avföras ur ett sådant register med verkan från den dag då det skeppet nybyggt utomlands
Är skeppet nybyggt utomlands skall det dessutom visas att rätt till skeppet inte är inskriven i skepps- byggnadsregister i vederbörande främmande stat eller att sådan rätt kommer att avföras med verkan från den dag då skeppet registreras här i landet. Detta gäller också i fråga om införing i det svenska det fartygsregistrets skeppsbyggnads- del av skepp under byggnad som har förvärvats från utlandet.	ska det dessutom visas att rätt till skeppet inte är inskriven i skepps- byggnadsregister i det landet eller att sådan rätt kommer att avföras med verkan från den dag då skep- pet registreras i Sverige. Detta gäller också i fråga om införing i svenska fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel av skepp un- der byggnad som har förvärvats från utlandet.
	På ansökan kan dock ett skepp villkorligt registreras i det svenska

Fotnoter2 noter

5. Senaste lydelse 2001:384.
6. Senaste lydelse 2001:384. 8

6. Upphör en båt som avses i punkt 5 att besväras av inteckning, ska den omedelbart överföras till fartygsregistrets båtdel. Överföringen ska på lämpligt sätt meddelas ägaren.
7. En båt som till följd av punkt 5 är upptagen i fartygsregistrets skeppsdel ska fortsatt behandlas som ett skepp. Nya inteckningar får dock inte beviljas.
8. Sådan överföring som avses i punkt 2, 3 och 6 får fram till och med den 1 februari 2020 genomföras utan beaktande av reglerna om inskrivningsdagar.

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

3Ärendet och dess beredning

Den 20 januari 2014 slöts en överenskommelse mellan Näringsdepartementet och Stockholms universitet om att låta utreda flera olika frågor om regelförenkling för sjöfarten. Universitetet utsåg sedan docent Johan Schelin vid Axel Ax:son Johnsons institut för sjörätt och annan transporträtt, Juridiska fakulteten, att utreda frågorna. Till utredningen har varit knuten en referensgrupp med representanter för Transportstyrelsen, Svenska Bankföreningen, Svensk Sjöfart samt vissa advokater som hanterar frågor om finansiering och registrering av fartyg. Inom ramen för utredningen har även företrädare för Skärgårdsredarna, Sjösportens Samarbetsdelegation (SSD) och Sweboat konsulterats. Samråd har skett med Havs- och vattenmyndigheten.

Utredningen redovisades den 1 juli 2015 i form av en promemoria med titeln Regelförenklingar för sjöfarten. Därefter remitterades promemorian. Denna proposition tar bara upp vissa delar av promemorians förslag (avsnitt 3.3, del av 4.3, 5 och 10). Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr 2013/05746/MRT).

Promemorians förslag i fråga om 3 kap. 1 och 4 §§ fartygssäkerhetslagen (2003:364) tas inte heller upp i denna proposition trots att de har en viss koppling till remissens övriga förslag. Skälet till detta är att de redan tagits upp i propositionen Ett förändrat tillsynssystem för nationella fartyg (prop. 2016/17:135).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 18 maj 2017 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Regeringen har följt Lagrådets förslag, vilket lett till ändringar i en paragraf och författningskommentaren. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 5.1. Dessutom har i förhållande till det remitterade förslaget vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

4Bakgrund

I syfte att främja den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft antog den dåvarande regeringen den 17 januari 2013 en handlingsplan för den svenska sjöfartsnäringen (dnr N2013/00342/TE). I planen uttalas att den svenska sjöfartsnäringen är av stor betydelse för landet. Ändamålsenliga sjötransporter är viktiga för den svenska exportindustrin och den svenska utrikeshandeln. Sjöfartsnäringen utgör även en betydelsefull del av det s.k. maritima klustret. Utveckling och tillverkning av utrustning till fartyg samt driften av hamnar och terminaler kräver erfarenhet från arbete till sjöss. Existensen av en svensk handelsflotta är också av betydelse för Sveriges möjligheter att fortsatt kunna påverka och vara pådrivande i sjöfartsfrågor på internationell nivå, särskilt i miljö- och säkerhetsfrågor.

Handlingsplanen innehåller en rad förslag till företagsfrämjande och transportpolitiska åtgärder i syfte att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Det har bland annat resulterat i att sjöfartsstödet utvidgats till att omfatta fler fartygskategorier. Vidare infördes ett tonnageskattesystem den 1 januari 2017 genom att propositionen Ett svenskt tonnagebeskattningssystem (prop. 2015/16:127) antogs av riksdagen den 28 september 2016. Inom ramen för ett projekt inom Transportstyrelsen tas nya nationella föreskrifter fram och ett nytt tillsynssystem genomförs. Föreskrifterna bygger på funktionsbaserade krav och syftar till att förenkla för den nationella sjöfartsbranschen och skapa utrymme för ny teknik och innovation. Tillsynssystemet bygger på delegering och egenkontroll, där branschen själv tar ett större ansvar för tillsynen av svenska fartyg. Lagändringar som behövs för detta tas upp i propositionen Ett förändrat tillsynssystem för nationella fartyg (prop. 2016/17:135).

Andra delar av handlingsplanen behandlas i promemorian Regelförenkling för sjöfarten och tas upp i denna proposition. I handlingsplanen anges t.ex. att det finns ett behov av att förenkla vissa bestämmelser i anslutning till fartygsregistret i syfte att förbättra företagsklimatet inom sjöfartsnäringen. Förenklingen tar sikte på olika delar av sjöfartsnäringen. Beträffande de rederier som bedriver storsjöfart är det fråga om att underlätta in- och utflaggning av skepp i samband med köp och försäljningar av dessa. I fråga om de mindre rederierna, fritidsbåtföretagen och fiskerinäringen gör sig andra behov av förenkling gällande. Här finns ett behov av att förenkla registreringen av mindre skepp i syfte att underlätta framför allt administrationen för de mindre skärgårdsrederierna samt för tillverkare och säljare av fritidsbåtar. Även andra näringar som exempelvis banknäringen berörs av sådana regelförenklingar eftersom registreringen av såväl skepp som båtar är nära kopplad till finansieringen av dessa.

5Villkorad registrering och skeppsnamn

5.1Villkorad registrering

Regeringens förslag: En möjlighet till villkorad registrering ska införas i syfte att underlätta överföringen av skepp som förvärvats i utlandet till det svenska fartygsregistret. På ansökan ska därför ett skepp villkorligt registreras i det svenska fartygsregistrets skeppsdel under en period om högst en månad om det är nödvändigt för att skeppet ska kunna slutgiltigt avregistreras i det utländska registret. En villkorad registrering ska inte medföra någon rätt till inskrivning av äganderätten eller inteckningar. En villkorad registrering ska särskilt antecknas i fartygsregistrets skeppsdel. Har fartyget inte slutgiltigt avregistrerats i det utländska registret när den utsatta tiden löper ut ska den villkorade registreringen förfalla. Detta ska också gälla i fråga om villkorad registrering i det svenska fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel av skepp under byggnad som har förvärvats från utlandet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Vissa redaktionella och språkliga ändringar har dock gjorts.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller erinrar inte mot förslaget men flera lämnar också synpunkter i sak. Transportstyrelsen framhåller att förslaget inte anger om det ska vara möjligt att beviljas villkorad registrering flera gånger för samma skepp och i så fall med vilket tidsmellanrum. Styrelsen reser också frågan om det av författning bör framgå att dessa fartyg får svensk nationalitet och att styrelsen övertar tillsynsansvaret. Svensk Sjöfart tillstyrker förslaget om villkorad registrering då det underlättar överföringen av ett fartyg från ett utländskt fartygsregister till det svenska. Advokatsamfundet framhåller att vid köp och försäljning av fartyg för kommersiell drift används i princip uteslutande standardkontraktet Norwegian Saleform enligt vilket säljaren har maximalt fyra veckor på sig att överlämna ett dokument till köparen med bevis om slutlig avregistrering från säljarens fartygsregister. Förslagets maximala tid på en månad bör därför behållas. Svenska Kryssarklubben anser att temporära registreringar för fritidsfartyg torde underlätta vid försäljning och köp av fritidsfartyg. Ressel Rederi AB är i huvudsak positiva till förslaget om villkorad registrering men har farhågor angående ökade administrativa kostnader i förhållande till Transportstyrelsen då erfarenheterna kring inflaggning är begränsade.

Skälen för regeringens förslag: Ett praktiskt problem vid förvärv av skepp från utlandet är att skeppet inte kan registreras i det svenska fartygsregistret så länge det inte slutgiltigt avregistrerats i det utländska registret, se 2 kap. 25 § sjölagen (1994:1009). Ibland kräver det utländska fartygsregistret ett bevis om att registrering skett i det svenska registret för att kunna besluta om en slutgiltig avregistrering av skeppet. Köparen och säljaren riskerar här att försättas i en situation där överföringen av skeppet mellan registren omöjliggörs. Ett sätt att lösa detta problem är att i sjölagen införa en möjlighet till villkorad registrering för viss tid. En sådan ordning finns i länder som exempelvis Australien,

Bermuda, Cypern, Danmark, Malta, Singapore och Storbritannien. Tiden

angående uppgifter som förs där att en allmän bestämmelse om att villkorad registrering ska antecknas bör finnas i lagen. Meningen bör emellertid flyttas och stycket utformas på det sätt som Lagrådet föreslagit.

Den villkorade registreringen bör dock inte medföra att ägaren med sakrättslig verkan ska ha rätt att skriva in äganderätten eller ta ut inteckningar i skeppet förrän det slutgiltigt registrerats i det svenska fartygsregistret. Att införa en generell rätt för ägaren av ett skepp att redan i samband med den villkorade registreringen med sakrättslig verkan låta skriva in äganderätten och ta ut inteckningar skulle föra för långt. En sådan möjlighet skulle innefatta en ökad risk för tvister om äganderätten samt dubbelpantsättning. Det framstår också som högst oklart vilka rättsverkningarna skulle komma att bli om registreringen aldrig slutförs och den villkorade registreringen i det svenska registret förfaller. En sådan ordning skulle således komma att skapa en betydande osäkerhet om ägar- och kreditförhållandena för skepp. Detta hindrar naturligtvis inte att parterna förbereder den slutgiltiga registreringen i det svenska registret så att en ansökan om nya inteckningar ges in samma inskrivningsdag som den slutgiltiga registringen äger rum. En motsvarande rätt till villkorad registrering bör införas även i fråga om skepp under byggnad som förvärvas från utlandet.

Transportstyrelsen reser frågan om huruvida en villkorad registrering ska kunna ske vid upprepade tillfällen och i så fall om det ska vara något tidsmellanrum. Förslaget om villkorad registrering är avsett att underlätta förvärv av skepp från utlandet, och det finns ur det perspektivet inga skäl att begränsa det antal gånger möjligheten ska kunna användas. Ett kringgående av regelns syfte skulle visserligen kunna åstadkommas genom att ansökan upprepas utan att det finns något verkligt syfte att slutföra förvärvet. En registreringsavgift kommer dock att motverka ansökningar som inte föranleds av ett verkligt intresse av registrering i det svenska fartygsregistret. Det bedöms därför inte finnas tillräckliga skäl för att införa någon begränsning t.ex. i form av en karenstid.

Det kan avslutningsvis anmärkas att avsikten med promemorians förslag inte är att villkorad registrering ska anses utgöra en egen form av registerärende enligt 2 kap. 15 § sjölagen. Promemorian innehåller inga förslag på ändring av den paragrafen i detta hänseende. Detta innebär att de olika handläggningsreglerna för registerärenden i allmänhet i 2 kap. sjölagen är tillämpliga, t.ex. 2 kap. 23 § som innehåller den s.k. avslagskatalogen.

5.2Rätten till skeppsnamn avvecklas

Regeringens förslag: Kravet på att ett skeppsnamn ska kunna särskiljas och rätten till inskrivning av förbehåll av skeppsnamn ska utmönstras. Det ska samtidigt införas en regel som innebär att ett skeppsnamn som är ägnat att väcka anstöt inte ska få godkännas av registermyndigheten.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Vissa redaktionella ändringar har dock gjorts.

Det finns skäl att i samband med att bestämmelsen i 1 kap. 6 § sjölagen ändras införa en skyldighet för registermyndigheten att avslå en ansökan om införande av ett skeppsnamn som kan väcka anstöt. Transportstyrelsen avslår redan i dag sådana ansökningar, men utan ett direkt lagstöd. Transportstyrelsen menar att myndigheten bör få en möjlighet och inte en skyldighet att avslå sådana namn. Styrelsen synes efterlysa en viss bedömningsmån men en sådan får anses finnas redan inom ramen för bedömningen av vilka namn som är ägnade att väcka anstöt eller inte. Transportstyrelsen ställer sig också frågande till behovet av att över huvud taget registrera namn eftersom alla skepp, även statens skepp, kan tilldelas en s.k. igenkänningssignal. Regeringen bedömer dock att det skulle föra för långt att helt utmönstra namnkravet. Den praktiska hanteringen av t.ex. köp, försäljning och kreditgivning torde underlättas av att det finns ett vanligt namn som kan knytas till skeppet. Det kan anmärkas att det även i fastighetsregistret ingår vanliga namn i fastighetsbeteckningen, och det registret används också i samband med köp, försäljning och kreditgivning.

Transportstyrelsen ifrågasätter även vem som ska kunna döma ut det vite som är möjligt att använda enligt 1 kap. 6 § andra stycket sjölagen. Regeringen kan bara konstatera att promemorian inte innehåller något förslag på att ändra den nuvarande ordningen där lagen (1985:206) om viten gäller för alla frågor om viten i den mån annat inte följer av vad som är särskilt föreskrivet.

6Mindre skepp och båtar

6.1Lagstiftningsbehovet

Regeringens bedömning: Registreringen och kreditgivningen när det gäller mindre skepp framstår i dagsläget som kostsam och administrativt svårhanterlig. Det talar för att det finns ett behov av att förenkla det nuvarande systemet. Marknaden bör kunna hantera kreditgivningen när det gäller mindre skepp på något annat sätt.

Det faktum att registrerings- och sjösäkerhetsreglerna inte är anpassade till varandra ger upphov till en rad negativa effekter avseende de mindre skeppen, i synnerhet fritidsskeppen. Fartyg som framstår som likvärdiga beträffande såväl storlek som fartresurser kan i dag komma att behandlas enligt helt olika regler. Bestämmelserna om å ena sidan registrering av fartyg och å andra sidan sjösäkerhet bör därför bättre anpassas till varandra.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller erinrar inte mot bedömningen men flera lämnar också synpunkter i sak. Skärgårdarnas Riksförbund framhåller att kostnaderna för att registrera och avregistrera fartyg är alltför höga. Med det nya mjukare registret har fartygsägaren själv mindre nytta av registreringen vid t.ex. fartygsaffärer och belåning. Förbundet tillstyrker att kravet på obruten dokumentation förvinner vid registrering av äldre fartyg. Svensk Sjöfart hänvisar till tidigare remissyttranden där man tagit upp problemet med de höga svenska kostnaderna för stämpelskatt vid uttag av pantbrev. Svenska Sjörättsföreningen framför att stämpelskatten på skeppsinteckningar är avvikande ur ett internationellt perspektiv och medför att registreringskostnaden i Sverige i de flesta fall blir högre än för flertalet andra länder. Den bör därför kraftig sänkas eller tas bort. Sweboat menar att kostnaderna för att registrera, avregistrera eller uppdatera en båt i fartygsregistret är orimligt höga sett mot bakgrund av att t.ex. pantbrev inte är aktuella för dessa. Kravet på uppvisande av en sammanhängande fångeskedja är svårt att uppfylla för fritidsbåtar då de ofta inte funnits i något register och kravet bör därför fasas ut helt. Svenska Kryssarklubben anför att de reagerat på att fritidsfartyg som används av en familj för eget bruk jämställs med ett kommersiellt ägt fartyg i registrerings-och avgiftssammanhang. Klubben beklagar att promemorians strävan efter regelförenklingar inte innefattar någon avgiftssänkning vid registrering av fritidsbåtar i fartygsregistrets båtdel. Nämnden för båtlivsutbildning (NFB) har inga synpunkter på förslaget till en ändrad definition av skepp givet att det medför en förenkling och kostnadsminskning för registrering samt underlättar ägarbyte vid förvärv av fartyg i utlandet.

Skälen för regeringens bedömning

Kostsamma och administrativt svårhanterliga kreditregler

Enligt 2 kap. 1 § sjölagen (1994:1009) ska ett skepp som anses som svenskt vara infört i fartygsregistrets skeppsdel. Fartyg vars skrov har en

största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter betecknas som skepp enligt 1 kap. 2 § första stycket sjölagen. Andra fartyg betecknas som båtar. Med registreringen av ett skepp följer även en skyldighet att skriva in äganderätten samt en rätt att inteckna skeppet och upplåta panträtt på grund av denna. Beträffande båtar finns inte detta system med pantsättning genom inteckningar. Dessa får i stället handpantsättas eller pantsättas i den ordning som föreskrivs i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören som köparen låter i säljarens vård kvarbliva (lösöreköpslagen). I praktiken löses kreditfrågorna i samband med försäljningen ofta genom att båten säljs med ett äganderättsförbehåll eller genom att köparen ställer annan säkerhet. Båtar som används yrkesmässigt kan ingå som en del av ett företagshypotek. Fördelen med det nuvarande systemet med pantsättning genom inteckningar är naturligtvis att ägaren av skeppet kan pantsätta egendomen även om han eller hon fortfarande har egendomen i sin besittning. Därtill bidrar systemet till en hög grad av ordning och säkerhet i kreditförhållandena. Nackdelen med systemet är att det utgör en administrativt svårhanterlig och dyr form av kreditgivning. Det gäller särskilt i fråga om mindre skepp. Följande avgifter gäller för år 2017 för inskrivning av äganderätt samt inteckning:

Registrering av skepp,inklusive samtidig förvärvsinskrivning 23 000 kr

och nationalitetscertifikat.

Registrering av skeppsbygge, inklusive förvärvsinskrivning. 19 000 kr

Överföringav skeppsbygge tillfartygsregistrets skeppsdel 5 500 kr

samt utfärdande av nationalitetscertifikat.

Inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge eller andel 7 500 kr

däri (fullbordat fång).

Avregistrering av skepp eller skeppsbygge. 5 500 kr

Inteckning inklusive dödning av inteckning. 5 500 kr

Utbyte av pantbrev per skepp eller skeppsbygge. 5 500 kr

Nedsättning eller sammanföring av inteckning per skepp 5 500 kr

eller skeppsbygge.

Anteckning om innehav av pantbrev och avförande av an- 5 500 kr

teckning om sådant innehav.

Annan åtgärd i registerärende. 5 500 kr

I praktiken betyder detta att registreringen av ett 42-fots segelfartyg som förvärvats från utlandet och som utgör ett skepp (inklusive förvärvs-inskrivning) samt inteckning i denna kostar minst 28 500 kr. Till dessa avgifter läggs sedan en stämpelskatt om 0,4 % av inteckningssumman vid beviljande av inteckning enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (se 21 och 24 §§). Även kostnader för skeppsmätning tillkommer. De angivna kostnaderna kan jämföras med de registreringsavgifter som gäller för båtar.

Registrering av båt, inklusive samtidig förvärvsanteckning 9 500 kr

och framtida avregistrering.

Anteckning om förvärv av båt. 3 500 kr

Enligt promemorian avstår inte sällan bankerna i dag från att kräva säkerhet i mindre skepp genom inteckningar på grund av de höga kostnaderna och den stora administrationen av systemet. Till detta bidrar också det faktum att mindre skepp anses utgöra en dålig säkerhet på grund av den osäkra sjöfartsmarknaden.

Ett ytterligare problem utöver avgifterna i samband med förvärv av skepp är att det i vissa fall kan vara svårt för en svensk köpare av ett utländskt skepp att styrka att han eller hon är rätt ägare. Transportstyrelsen ställer i dag kravet att köparen ska kunna visa en sammanhängande fångeskedja från det att skeppet byggdes fram till honom eller henne själv. Kravet hänger samman med att staten bär ett strikt ansvar för de uppgifter som införs (se 22 kap. 4 och 5 §§ sjölagen). Exempelvis kan den rätte ägaren till skeppet lida skada på grund av köparens godtrosförvärv (2 kap. 10 § sjölagen) eller på grund av att en panträttsupplåtelse blir gällande mot honom eftersom borgenären är i god tro om upplåtelsen (3 kap. 9 § sjölagen). Det strikta ansvaret motiveras av att köpare och kreditgivare ska kunna lita på att uppgifterna i fartygsregistret är korrekta. I och med att de utländska registreringskraven inte sällan ser annorlunda ut kan detta innebära att en svensk köpare av ett utländskt skepp får betydande svårigheter vid en registrering i det svenska fartygsregistret att dokumentera en sammanhängande fångeskedja. I synnerhet drabbar detta de mindre och äldre fritidsskeppen där dokumentationen ofta är ofullständig, eftersom gränsen för vilka fartyg som ska anses utgöra skepp i utländska skeppsregister inte sällan är satt till en längsta skrovlängd om minst 15 meter i stället för som i Sverige tolv meter. Det gäller exempelvis länder som Norge och Tyskland. Det bör tilläggas att dessa länder heller inte har något krav avseende fartygets bredd. Saknar köparen möjlighet att dokumentera en fullständig fångeskedja på grund av att skeppet aldrig varit registrerat i utlandet innebär detta att denne försätts i en praktiskt taget omöjlig situation. Köparen har en registreringsplikt enligt 2 kap. 1 § sjölagen, men riskerar samtidigt att ansökan avslås eller förklaras vilande. Det får den konsekvensen att köparen saknar rätt att få nationalitetshandlingar för skeppet. Att hålla ett skepp i drift utan gällande nationalitetshandlingar är belagt med böter enligt 6 kap. 12 § och 7 kap. 7 § fartygsregisterförordningen (1975:927).

Skärgårdarnas Riksförbund vill att kravet på en sammanhängande fångeskedja tas bort och NFB och Sweboat berör också frågan. Prome-morian innehåller inget sådant förslag och sådana förslag måste under alla förhållanden ställas mot statens ansvar för riktigheten av uppgifterna i fartygsregistret som beskrevs ovan. Däremot så innebär den ändring av definitionen av skepp som föreslås i nästa avsnitt att färre fartyg kommer att omfattas av kravet på sammanhängande fångeskedja eftersom de kommer att bli båtar.

Det faktum att registreringen och kreditgivningen i fråga om mindre skepp i dag framstår som dyr och administrativt svårhanterlig talar för att det finns ett behov av att förenkla det nuvarande systemet. Kreditgivningen avseende mindre skepp bedöms kunna hanteras utanför systemet med pantsättning genom inteckningar. Det sagda understryks av att, som ovan redovisats, bankerna redan i dag i praktiken väljer att hantera kreditsäkerheten på annat sätt, exempelvis genom att fartyget säljs med ett återtagandeförbehåll eller att köparen ställer någon annan säkerhet för lånet.

Flera remissinstanser menar att olika registreringsavgifter och stämpelskatten är för höga. Den ändrade definitionen av skepp som tas upp i nästa avsnitt kommer att innebära att färre fartyg kommer att vara skepp och att de i stället kommer att bli båtar. Då blir avgiftsnivån enligt listorna ovan generellt lägre och eftersom båtar inte kan intecknas blir någon stämpelskatt inte aktuell. Avgiftsnivåerna som sådana behandlas inte i denna proposition, men det kan här ändå anmärkas att registerhållning vid Transportstyrelsen i huvudsak ska finansieras med avgifter och att huvudregeln vid myndigheters avgiftssättning är full kostnadstäckning.

Bristande överensstämmelse mellan registrering och sjösäkerhet

Ett ytterligare problem i sammanhanget gäller förhållandet mellan bestämmelserna om registrering respektive sjösäkerhet. Gränsen i sjölagen mellan vilka fartyg som ska anses utgöra skepp korresponderar inte helt och hållet med vilka fartyg som ska ha certifikat enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) och över vilka Transportstyrelsen bedriver en kontinuerlig tillsyn. Skyldigheten att inneha certifikat avgörs i stället huvudsakligen av fartygets bruttodräktighet. Enligt 3 kap. 1 § fartygssäkerhetslagen gäller som huvudregel att ett svenskt fartyg som har en bruttodräktighet av minst 20 eller är ett passagerarfartyg ska ha ett fartcertifikat. För fritidsfartyg går dock gränsen vid bruttodräktighet 100.

Vidare gäller att gränsen i fartygssäkerhetslagen för vilka fritidsfartyg som ska ha fartcertifikat och vara föremål för kontinuerlig tillsyn heller inte överensstämmer med gränserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG. Direktivet innehåller bestämmelser om fritidsbåtars konstruktion och tillverkning samt om fri rörlighet för dessa produkter. Bestämmelserna har genomförts i svensk rätt genom lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar och anslutande förordning och myndighetsföreskrifter. Enligt 3 § i den lagen avses med fritidsbåt alla typer av vattenfarkoster, oavsett framdrivningssätt, vilka är avsedda för sport- och fritidsändamål och har en skrovlängd på 2,5–24 meter.

Det sagda talar för att bestämmelserna om registrering och sjösäkerhet bör anpassas bättre till varandra i syfte att likvärdiga fartyg ska behandlas lika. Förslag i denna riktning i fråga om fartygssäkerhetslagen finns i propositionen Ett förändrat tillsynssystem för nationella fartyg (prop. 2016/17:135). Propositionen har antagits av riksdagen. De förslag som tas upp i nästa avsnitt kommer därför sammantaget med förslagen i den propositionen att bidra till att lindra de problem som nu har beskrivits.

6.2Definitionen av skepp ändras

Regeringens förslag: Definitionen av skepp ändras så att fartyg med en största skrovlängd som överstiger 24 meter ska anses utgöra skepp.

I fråga om båtar som har en största skrovlängd mellan 15 och 24 meter införs ett krav på obligatorisk registrering i fartygsregistrets båtdel oav- sett om de används yrkesmässigt eller för fritidsändamål.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

I promemorian föreslås att bruttodräktighet som storlekskriterium ersätts med ett längdmått på skrovet i en del fall. Dessa frågor berörs inte i pro- positionen eftersom de behandlas i propositionen Ett förändrat tillsyns- system för nationella fartyg (prop. 2016/17:135). Promemorians förslag innebär att en kategori mindre passagerarbåtar inte skulle omfattas av krav på registrering. Promemorians förslag omfattar inte samtliga fiske- båtar som används i havet oavsett längd och saknar även en möjlighet till undantag för statsfartyg från registreringsplikt. Redaktionella och språk- liga ändringar har också gjorts.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller erinrar inte mot förslaget även om flera inte har några synpunkter. Många remiss- instanser lämnar även synpunkter eller har invändningar i delfrågor.

Kustbevakningen anser att en ändring från bruttodräktighet till en skrov- längdsgräns innebär en förenkling, men varnar för att flera EU-rättsakter och internationella konventioner använder sig av bruttodräktighetsmått och att det därför bör övervägas hur de nya reglerna förhåller sig till dessa. Det är vidare önskvärt att skepp och båt används konsekvent, men promemorian synes inte ha löst detta problem utan bara ha ersatt de gamla gränserna med nya som inte heller korresponderar. Det är olyck- ligt att behålla den gamla definitionen på skepp i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Kustbevakningen efterlyser en fullständig genomgång av de författningar där definitionen av skepp förekommer och som därför blir påverkade, t.ex. fiskelagen (1993:787). Kustbevakningen menar att det behövs en sjösäkerhetsmässig analys av tanken på att ändra dagens krav på s.k. skepparexamen till att omfatta fritidsbåtar över 15 meter och befarar en försämring av sjösäkerheten. Det är inte tydligt varför just gränsen 24 meter valts eftersom 15 meter enligt promemorian är en gräns som används i många utländska skeppsregister. Kustbevakningen anför att lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. för närvarande inte omfattar statsfartyg då dessa inte anses utgöra yrkesmässig sjöfart. Det synes inte vara avsikten att statsfartyg ska omfattas och en bestämmelse som undantar statsfartyg bör därför införas.

En motsvarighet till möjligheten att registrera statsskepp enligt 1 kap. 6 §

fartygsregisterförordningen (1975:927) bör övervägas även för båtar som ägs av staten. Förslaget till 1 kap. 2 § sjölagen bör justeras med hänsyn till den ändrade författningsrubrik som föreslås för lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. Havs-och vattenmyndigheten påpekar att enligt EU-regler ska alla yrkesfiskefartyg registreras oavsett längd. Längdangivelsen i förslaget till 4 § andra stycket 2 lagen om regi- strering av båtar strider mot detta. Myndigheten menar också att det är olyckligt att begreppen skepp och båt inte används på samma sätt i de olika lagförslagen. Sjöfartsverket har inget att invända mot att endast fartyg med en största skrovlängd överstigande 24 meter benämns skepp. Verket ställer sig också, ur ett sjösäkerhets-och sjöräddningsperspektiv, positivt till obligatorisk registrering av större båtar oavsett om dessa används yrkesmässigt eller för fritidsändamål. Transportstyrelsen menar att uttrycket största längd bör definieras eftersom det finns i olika varian- ter som ger olika värden. Styrelsen ifrågasätter också förslaget om det innebär att båtar med en längd mellan 5 och 15 meter, som används för yrkesmässig befordran av passagerare men är konstruerade för färre än 12 passagerare, skulle falla utanför registeringsskyldigheten. Styrelsen föreslår också att begreppet fritidsfartyg som varit föremål för flera rättsfall definieras. Ändringen av definitionen av skepp kommer att inne- bära att fartyg under 24 meter inte behöver skeppsmätas enligt förord- ningen om skeppsmätning. Innan bruttomåttet är helt bortrensat ur regel- verket för dessa fartyg kan de behöva skeppsmätas även om de inte längre är skepp, vilket kan hanteras genom övergångskrav i förordningen om skeppsmätning. Chalmers Tekniska Högskola efterlyser ett klargö- rande av att de nya definitionerna är i enlighet med övriga flaggstaters så att konkurrensneutralitet föreligger. Det lämpliga i att behålla den nuva- rande definitionen av skepp när det gäller skatt på energi bör utredas vidare. Skärgårdarnas Riksförbund menar att det är olyckligt att fartygen i intervallet 15 till 24 meter blir utan en egen beteckning och föreslår namnet storbåtar. Skärgårdsredarna menar att det kan finnas en viss risk för otydlighet när man använder definitionen av skepp på olika sätt i olika lagar. Svenska Bankföreningen tillstyrker förslagen som framförs i promemorian. Svenska Skeppshypotek har inga synpunkter på remissen. Sweboat ser positivt på förslagen om ändrad definition och att fritidsbåtar mellan 15 och 24 meter ska registreras. Sweboat menar att pantsättning av fritidsfartyg knappast är aktuellt eftersom andra säkerheter används vid sådana köp. Sweboat undrar om fritidsfartyg som förs in i fartygs- registrets båtdel ska ha en igenkänningssignal. Svenska Båtunionen anser att fartyg mellan 2,5 till 24 meter som används för fritidsändamål bör underkastas ett krav på registrering bara om de används yrkesmässigt. Båtunionen framhåller vikten av att användningen av fritidsfartyg, även inhyrda privata sådana, som används för praktikpass i utbildningar inte anses vara yrkesmässig sjöfart. Båtunionen accepterar promemorians förslag när det gäller beskattningen på bränsle även om det innebär en inkonsekvens. Svenska Kryssarklubben välkomnar att överföringen från skeppsdelen till båtdelen föreslås bli avgiftsfri. Det är önskvärt att den som vill avregistrera sin båt ur fartygsregistret ges dispens från avregi- streringskostnaden. Skärgårdsstiftelsen stöder förslaget att behålla den nuvarande definitionen när det gäller skatt på bränsle även om det vore bra med en enhetlig terminologi. Flera remissinstanser, t.ex. Nämnden

för båtlivsutbildning (NFB), Sweboat och Göteborgs universitet tar upp frågan om vilken behörighet som ska krävas för att föra fartyg mellan 15 och 24 meter.

Skälen för regeringens förslag

Definitionen av skepp

I avsikt att förenkla bestämmelserna om registrering av mindre skepp finner regeringen att det är lämpligt att definitionen av skepp i 1 kap. 2 § sjölagen ändras. Sådana ändringar av registreringsreglerna i sjölagen bör ta hänsyn till de ändringar av sjösäkerhetsreglerna som följer av propo- sitionen Ett förändrat tillsynssystem för nationella fartyg (prop. 2016/17:135). I den propositionen föreslås bl.a. att kravet enligt fartygs- säkerhetslagen för att inneha ett s.k. fartcertifikat, som är ett bevis om att ett fartyg vid tillsyn har befunnits sjövärdigt, ändras från ett bruttodräk- tighetsmått till ett längdmått på skrovet. Detta mått är minst 15 meter, dock överstigande 24 meter för fritidsfartyg.

Genom att bara använda ett längdmått uppnås en viss anpassning mel- lan registreringsreglerna i sjölagen och de i propositionen föreslagna bestämmelserna i fartygsäkerhetslagen. Regeringen föreslår därför att endast fartyg med en största skrovlängd som överstiger 24 meter bör utgöra skepp och därmed föras in i fartygsregistrets skeppsdel. Det nu gällande kravet på en viss största bredd bör utmönstras.

De fartyg som i dag har en största skrovlängd mellan 12 och 24 meter samt en största bredd om fyra meter kommer, till följd av den nya defi- nitionen av skepp, inte att behöva eller ens kunna pantsättas med hjälp av den kostsamma och administrativt svårhanterliga pantsättningen genom inteckningar. I stället kan denna kreditform förbehållas de större farty- gen, i praktiken handelsfartygen och de verkligt stora fritidsfartygen.

Risken för att det skulle komma att bli svårare att finansiera köp av far- tyg med en skrovlängd mellan 12 och 24 meter får anses som liten. Mindre rederier som innehar små fartyg har redan i dag möjlighet att köpa fartyg med äganderättsförbehåll alternativt att ställa säkerhet i form av företagshypotek eller annan säkerhet. För privatpersoner finns möjlig- heten att köpa fartyg med äganderättsförbehåll eller att ställa en annan säkerhet i form av fast egendom eller borgensåtagande. Utöver att kost- naderna för kredithanteringen minskar kommer även stämpelskatten att falla bort för de fartyg som övergår från att vara skepp till att bli båtar.

Kustbevakningen ifrågasätter varför just 24 meter övervägts eftersom 15 meter är en gräns som enligt promemorian används i många utländska fartygsregister. Det kan till en början konstateras att det i promemorian föreslås en huvudregel med ett krav på registrering i fartygsregistrets båtdel för båtar med en största längd av minst 15 meter. Kriteriet för att ett fartyg ska registreras ska alltså inte sammanfalla med definitionen av skepp. Det kan vidare konstateras att nya last- och passagerarfartyg på internationell resa omfattas av exempelvis lastlinjekonventionen om de har en längd av 24 meter eller mer. Existerande passagerarfartyg på inri- kes resa som är 24 meter eller mer omfattas av EU-direktivet 2009/45/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passa- gerarfartyg, under förutsättning att de inte uteslutande används i fartom- råde E. Sådana fartområden utgörs sammanfattningsvis av kustnära fart

Som en konsekvens av att registreringsplikten för båtar föreslås omfatta även fritidsbåtar med en största skrovlängd av minst 15 meter bör författningsrubriken till lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. ändras på så sätt att orden ”för yrkesmässig sjöfart m.m.” utgår. Denna ändring bör liksom Kustbevakningen påpekat återspeglas även i förslaget till 1 kap. 2 § sjölagen.

Regeringen noterar med anledning av Kustbevakningens påpekande att det i promemorians förslag kan framstå som tveksamt om statsfartyg ska omfattas eftersom förslaget till 4 § första stycket inte innefattar den avgränsning till yrkesmässighet som finns i den nuvarande lydelsen och som leder till att statsfartyg inte omfattas. Av 2 kap. 1 § tredje stycket sjölagen följer att regeringen kan bestämma att skepp som ägs av staten och som används uteslutande för statsändamål inte ska vara införda i fartygsregistrets skeppsdel. Av 1 kap. 6 § fartygsregisterförordningen (1975:927) följer sedan att sådana statsskepp inte ska vara införda i fartygsregistrets skeppsdel men samtidigt också en möjlighet för den myndighet under vars förvaltning statsskeppet hör att anmäla skeppets namn för införing i skeppsdelen. För att inte promemorians förslag ska leda till en oavsedd ändring av rådande förhållanden bör en motsvarighet till 2 kap. 1 § tredje stycket sjölagen införas i 4 § lagen om registrering av båtar som sedan kan utnyttjas för att införa en motsvarighet till den nyss nämnda regeln i fartygsregisterförordningen. Bemyndigandet kommer främst att ha betydelse för de statsägda båtar som faller under 4 § första stycket eftersom statsägda båtar till följd av kravet på yrkesmässighet oftast kommer att falla utanför tillämpningsområdet i 4 § andra stycket.

Transportstyrelsen påpekar att promemorians förslag till 4 § lagen om registrering av båtar innebär att registreringskravet för passagerarbåtar bara gäller om båten är konstruerad för fler än tolv passagerare och inte om det har en största längd av minst fem meter. Detta skulle innebära en avvikelse från vad som gäller för närvarande och det synes inte ha varit promemorians avsikt. Lagtexten i förslaget till 4 § andra stycket 1 lagen om registrering av båtar bör därför kompletteras med detta alternativ för att ingen oavsedd minskning av registreringskravets omfattning ska uppkomma.

När det gäller Havs- och vattenmyndighetens i och för sig riktiga påpekande om EU-rättslig registreringsplikt för yrkesfiskefartyg oavsett längd så kan det anmärkas att sådan plikt gäller för fiskefartyg som uteslutande används i havet men inte i sjöar, älvar och liknande sötvattendrag. Saken bör dock åtgärdas i linje med myndighetens påpekande. Detta sker enklast genom att bryta ut fiskebåtarna från den andra punkten och placera dem i en särskild tredje punkt. Denna punkt ska då ange att fiskebåtar som används i havet ska registreras oavsett längd men, om fiskebåten används i andra vattendrag, bara om dess skrov har en största längd av minst fem meter.

Lagtextens lydelse i promemorians förslag till 4 § andra stycket lagen om registrering av båtar hänvisar till de punkter i paragrafens första stycke som innehåller olika anknytningar till Sverige. Avsikten är emellertid inte att dessa punkters ingress som anger en gräns på 15 meter ska omfattas av hänvisningen. Detta kan visserligen sägas framgå av att det talas om fem meter i vissa av de fall som tas upp i andra stycket men det

oförenliga med sådan internationell reglering. Bruttodräktighetsmåttet kommer fortsatt att användas i svenska författningar på många områden. Det kan i det sammanhanget anmärkas att de flesta av de internationella fallen rör bruttodräktigheter som klart överstiger vad som motsvarar en skrovländ om 24 meter.

Transportstyrelsen reser en fråga om övergångsbestämmelser i förordningen (1994:1162) om skeppsmätning innan bruttomåttet är bortrensat då fartyg under 24 meter inte omfattas av mätningsplikt. Som nyss konstaterades kommer bruttomåttet att behållas när det gäller fastställande av säkerhetsbesättning enligt 3 kap. 10 § fartygssäkerhetslagen. Det kan därför redan av det skälet inte heller tas bort från förordningen om skeppsmätning och enligt uppgift från Transportstyrelsen faller därför denna synpunkt. Regeringen bedömer dock att ändringarna som föreslås i denna lagrådremiss kommer att påkalla vissa ändringar av förordningen om skeppsmätning som inte bara är övergångsmässiga eftersom skepp kommer att vara större fartyg än för närvarande. Behovet av skeppsmätning kommer emellertid inte att minska i exakt samma utsträckning på grund av den ovan berörda regeln i fartygssäkerhetslagen. Redan i dag omfattas båtar i vissa situationer av förordningen om skeppsmätning

Särskilt om skepp och skeppsbyggen i andra författningar

Kustbevakningen efterlyser en fullständig genomgång av de författningar där definitionen av skepp påverkas av förslaget. Det ganska stora antalet lagar och förordningar där skepp och skeppsbyggen förekommer har genomgåtts och i många fall rör det sig om situationer där det är viktigt att en viss författnings bruk av uttrycket skepp följer definitionen av skepp i sjölagen, se dock nedan särskilt om lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). I konkurslagen (1987:672) används uttrycket skepp, t.ex. ska vissa regler om exekutiv försäljning av fast egendom gälla för registrerade skepp. Uttrycket skepp förekommer också i 10 kap. utsökningsbalkens regler om försäljning av skepp, där bl.a. frågor om pantbrev och inteckningar behandlas. Inteckningar kommer att kunna finnas för de fartyg som med den nya definitionen utgör skepp. Det kommer därutöver att finnas båtar som inte omfattas av den nya definitionen men som omfattas av den äldre definitionen och som till följd av övergångsbestämmelser (se avsnitt 7.2) inte omedelbart ska överföras till fartygsregistrets båtdel på grund av att de fortfarande besväras av inteckningar. Av övergångsbestämmelserna följer dock även att sådana båtar i alla avseenden utom nyinteckningar fortfarande ska behandlas som skepp. Även när det gäller skeppsbyggen införs en motsvarande övergångsbestämmelse. För dessa är dock nyinteckning möjlig (se avsnitt 7.2). Detta kommer även att gälla vid tillämpningen av andra författningar där sjölagens definition av skepp gäller.

Genomgången av lagar där uttrycken skepp och skeppsbyggen förekommer har inte föranlett några andra lagändringar än de som tas upp i denna proposition. I andra fall kommer den nya definitionen av skepp att föranleda ändringar i förordningar, t.ex. fartygsregisterförordningen (1975:927), men till detta återkommer regeringen i ett annat sammanhang än denna proposition.

Även LSE bygger på den nuvarande indelningen i skepp och båtar (1 kap. 6 §). I fråga om skepp gäller att förbrukaren kan köpa bränslet utan skatt under förutsättning att detta tas emot direkt i skeppet när skeppet inte används för privata ändamål. För förbrukning i båt kan förbrukaren köpa bränsle utan skatt när det gäller båt med medgivande att ha märkt oljeprodukt i tank på båt enligt 2 kap. 9 § LSE eller för båt med fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten enligt fiskelagen (1993:787) när båten inte används för privat ändamål (6 a kap. 1 § 4 LSE). En ändring av den nuvarande indelningen av fartyg i skepp och båtar i LSE skulle därmed indirekt komma att ändra förutsättningarna för skattebefrielse för bränslet. Även om det i och för sig framstår som önskvärt att även anpassa indelningen i skepp och båtar i LSE till den ordning som föreslås avseende sjölagen talar alltså starka skäl för att någon ändring i det här avseendet inte bör göras. För att tydliggöra att någon ändring inte avses i LSE föreslås att det i 1 kap. 6 § LSE markeras att indelningen i skepp och båtar avser den lagen. Svenska Båtunionen och Skärgårdsstiftelsen accepterar promemorians förslag medan Chalmers Tekniska Högskola anser att frågan bör utredas vidare. Regeringen finner inte skäl att i denna proposition ta ställning till behovet av fortsatt utredning. Kustbevakningen och Havs-och vattenmyndigheten menar att det är olyckligt att begreppen skepp och båt inte används på samma sätt i de olika lagförslagen. Skärgårdsredarna för fram en liknande synpunkt. Regeringen konstaterar att intresset av att varje reglering använder den definition som för tillfället är sakligt mest motiverad för den aktuella regleringen måste ges genomslag. Detta utesluter förstås inte att det i framtiden kan bli frågan om en översyn av denna fråga.

7Ikraftträdande

7.1Tiden för ikraftträdandet

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 februari 2018.

Promemorians förslag: Promemorian föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2017.

Remissinstanserna: Många remissinstanser berör inte frågan eller lämnar förslaget utan erinran. Transportstyrelsen vill dock att förslagen träder i kraft tidigare än vad som föreslås i promemorian. Ett ikraftträdande under juli är inte optimalt eftersom sjöfarten då har sin högsäsong. Näringslivets Regelnämnd menar att eftersom förslagen innebär regelförenklingar som påverkar den svenska rederinäringens konkurrenssituation positivt så bör de träda i kraft ännu tidigare än vad som föreslås i promemorian. Svensk Sjöfart och Sweboat för fram liknande synpunkter.

Skälen för regeringens förslag: Det framstår mot bakgrund av vad remissinstanserna framför som angeläget att de föreslagna lagändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Detta gäller även om denna lagrådremiss bara tar upp delar av de förslag som behandlas i promemorian. Samtidigt kan tiden fram till ikraftträdandet inte göras alltför kort. Transportstyrelsen måste t.ex. ges tid att ta fram ett nytt tekniskt datasystem för fartygsregistret.

De föreslagna lagändringarna medför också ett behov av att ändra vissa anslutande förordningar och myndighetsföreskrifter. Bland annat måste fartygsregisterförordningen (1975:927) omarbetas till följd av de föreslagna ändringarna. Arbetet med att ta fram ett beredningsunderlag, som därefter kan remitteras, bedöms kunna avslutas tidigast i samband med att denna proposition kan beslutas och därpå följer en svarstid för remissinstanserna. Den ändrade indelningen av fartyg i skepp och båtar medför enligt promemorian också att behörighetsbestämmelserna för sjöpersonal behöver ses över. Eftersom denna proposition inte tar upp promemorians förslag till ändring av 4 kap. 10 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) bedöms dock att arbetet med denna översyn inte påverkar ikraftträdandet för förslagen i denna proposition. En samlad bedömning av vad som nu anförts talar för att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 februari 2018.

7.2Övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Båtar som till följd av den äldre definitionen av skepp är registrerade i fartygsregistrets skeppsdel ska överföras till far- tygsregistrets båtdel. Detta ska dock inte gälla om inteckning sökts eller beviljats i båten före ikraftträdandet. Upphör en sådan båt att besväras av inteckning efter ikraftträdandet ska en överföring omedelbart ske. Över- föringen ska på lämpligt sätt meddelas ägaren.

Så länge en båt till följd av ovan fortfarande är upptagen i fartygs- registrets skeppsdel ska den fortsatt behandlas som ett skepp. Nya in- teckningar ska dock inte få beviljas.

Ett skeppsbygge som ska bli ett fartyg med en största skrovlängd som inte överstiger 24 meter och som vid ikraftträdandet är registrerat i far- tygsregistrets skeppsbyggnadsdel ska inte avföras ur det registret på grund av sin skrovlängd och ska fortsatt behandlas som ett skeppsbygge.

Om en inteckning gäller, söks eller beviljas i ett sådant skeppsbygge ska bestämmelserna om registrering i fartygsregistrets skeppsdel tillämpas.

Om båten registreras i fartygsregistrets skeppsdel, ska även en inteckning som gäller i bygget och en införing som rör inteckningen föras över dit.

Upphör båt som avses i föregående stycke att besväras av inteckning, ska den omedelbart överföras till fartygsregistrets båtdel. Överföringen ska på lämpligt sätt meddelas ägaren. En båt som till följd av föregående stycke är upptagen i fartygsregistrets skeppsdel ska fortsatt behandlas som ett skepp. Nya inteckningar får dock inte beviljas.

Sådan överföring till båtdelen i fartygsregistret som avses ovan ska fram till och med den 1 februari 2020 få genomföras utan beaktande av reglerna om inskrivningsdagar.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

Promemorians förslag har dock kompletterats med vissa övergångs- bestämmelser. Det handlar om en regel som förtydligar att de båtar som ännu inte överförts till båtdelen i fartygsregistret fortfarande ska behandlas som skepp i alla avseenden utom ett. Det föreslås också över- gångsregler om skeppsbyggen. Vidare föreslås en tidsbegränsad hand- läggningsregel i samband med överföringen av de många skepp som ska överföras till båtdelen.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser berör inte frågan eller lämnar förslaget utan erinran. Transportstyrelsen menar dock att det finns ett behov av övergångsbestämmelser för de skepp som kommer att bli båtar. Inteckningshandlingar hos berörda båtar bör inte få omsättas och dessa båtar bör inte heller få intecknas på nytt. Det bör vidare under en övergångsperiod om sex månader vara möjligt att överföra skepp som ska bli båtar som saknar inteckningar från skeppsdelen till båtdelen utan beaktande av inskrivningsdagar mot bakgrund av det stora antalet objekt som är aktuella.

Skälen för regeringens förslag: Egendom som i dag återfinns i far- tygsregistrets skeppsdel, men som på grund av de föreslagna lagänd- ringarna ska överföras till båtdelen bör fortsatt ändå tillåtas vara registre- rade i skeppsdelen om egendomen besväras av inteckningar. I annat fall skulle ägarna till denna egendom i många fall tvingas att lägga om sina krediter. Först när egendomen inte längre besväras av inteckningar bör

denna överföras från skeppdelen till båtdelen. Överföringen bör på lämpligt sätt meddelas ägaren.

Regeringen delar Transportstyrelsens uppfattning att nyinteckningar inte bör få ske i båtar som enligt övergångsbestämmelsen ska vara kvar i fartygsregistrets skeppsdel. Att förbjuda ägaren att upplåta pant genom användning av redan beviljade inteckningar riskerar dock enligt rege- ringens bedömning att bli alltför ingripande, bland annat med tanke på att pantbreven tagits ut till inte obetydliga kostnader. Övergångsbestämmel- sen bör således bara hindra nyinteckningar. Upplåtelse av panträtt med hjälp av redan uttagna inteckningar och åtgärder enligt 3 kap. 28–31 §§ sjölagen, som handlar om utbyte, sammanföring, nedsättning och död- ning av redan befintliga inteckningar, ska kunna ske. Att en båt ska be- handlas som ett skepp så länge den till följd av övergångsbestämmelsen fortfarande är upptagen i fartygsregistrets skeppsdel gäller även vid annan lagstiftning där begreppet skepp enligt sjölagen gäller (se angå- ende skepp i andra författningar avsnitt 6.2).

Synsättet att fartygen som varit skepp som huvudregel ska fortsätta att betraktas som skepp tills dess de registrerats som annat än skepp har grund i tidigare övergångsbestämmelser. I de övergångsbestämmelser som finns i anslutning till fartygsregisterförordningen framgår det av punkten 7 att det som är föreskrivet i den förordningen om skepp har motsvarande tillämpning i fråga om båt, som enligt punkten 5 i över- gångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s.1) tagits upp i skeppsregistret, så länge båten skall vara regi- strerad där. I punkten 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i den äldre sjölagen (1891:35 s.1) stadgades att om inteckning sökts eller beviljats i båt före ikraftträdandet så skulle båten och inteckningen upptagas i skeppsregistret. I fråga om en sådan båt skulle vissa men inte alla av de nya bestämmelserna om registrering och avregistrering av skepp samt inskrivning av förvärv av skepp gälla.

Upphörde båten att besväras av inteckning skulle den omedelbart avföras ur skeppsregistret. Av övergångsbestämmelserna till den nu gällande sjölagen framgår att dessa äldre övergångsbestämmelser ska gälla i til- lämpliga delar. Det bör därför införas en övergångsbestämmelse som klargör att fartyg som tidigare varit skepp men som nu är en båt trots det ska behandlas som skepp till dess att de registrerats som båt. Däremot bör alltså inte nyinteckningar enligt 3 kap. 23 § sjölagen (1994:1009) tillåtas eftersom sådana kommer att försvåra övergången av dessa fartyg till sin framtida klassificering.

När det gäller skeppsbyggen ska sådana avregistreras när de som skepp förs över till fartygsregistrets skeppsdel eller ägaren anmäler dem för avregistrering men också om de av något skäl inte anses utgöra skepp, se 2 kap. 6 § andra stycket sjölagen. För att inte riskera att en ägare till ett skeppsbygge ska tvingas lägga om sina krediter behövs övergångsregler som motsvarar dem för redan färdigbyggda och sjösatta fartyg som be- skrevs ovan. Till att börja med bör det införas en övergångsregel som klargör att ett skeppsbygge som ska bli ett fartyg med en största skrov- längd som inte överstiger 24 meter, dvs. en båt, och som vid ikraftträ- dandet är registrerat i fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel inte ska avfö- ras ur det registret på grund av sin skrovlängd. Det ska också fortsatt behandlas som ett skeppsbygge. Att de ska behandlas som skeppsbyggen

gäller även vid tillämpning av annan lagstiftning (se avsnitt 6.2). Om en inteckning gäller, söks eller beviljas i ett sådant skeppsbygge ska bestämmelserna om registrering i fartygsregistrets skeppsdel tillämpas. Så länge registreringen i skeppsbyggnadsdelen består bedöms det inte finnas några skäl att hindra nyinteckningar som sker i den delen av fartygsregistret. Om båten registreras i skeppsdelen ska även en inteckning som gäller i bygget och en införing som rör inteckningen föras över till dit. Upphör båten att besväras av inteckningar ska den omedelbart överföras till fartygsregistrets båtdel. När en färdigbyggd och sjösatt båt registreras i skeppsdelen ska den fortsatt behandlas som ett skepp. Av skäl som anförs ovan bör nyinteckning inte kunna ske i detta skede. Att båten fortsatt ska behandlas som skepp gäller även vid tillämpning av annan lagstiftning (se avsnitt 6.2).

När det sedan gäller Transportstyrelsens önskemål om en viss tid under vilken överföringen av tidigare skepp till fartygsregistrets båtdel ska kunna ske utan beaktande av inskrivningsdagar finner regeringen att det önskemålet är rimligt. Inskrivningsdagen är visserligen betydelsefull för att avgöra inträdet av många rättsverkningar knutna till registreringen men den enkla överföringen från skeppsdelen till båtdelen till följd av att inteckningar antingen inte finns vid ikraftträdandet eller småningom upphör bedöms inte behöva knytas till just den inskrivningsdag förutsättningar för överföringen förelåg. Enligt uppgift från Transportstyrelsen bedöms även den potentiella fördröjningen i ett enskilt fall som uppkommer på grund av att inteckningarna upphör att som mest kunna räknas i någon eller några veckor. Efter Transportstyrelsens remissyttrande har det framkommit att styrelsen menar att denna regel bör gälla under 24 månader. Regeringen godtar detta. En övergångsbestämmelse om detta bör införas. Dess lydelse ska vara tillämplig oavsett om åtgärden föranleds av en ansökan från enskild eller om den tas upp självmant av Transportstyrelsen.

8Konsekvenser

8.1Det allmänna

8.1.1Allmänt

Förslaget bedöms inte påverka statsbudgeten.

Förenklingar för företag vad gäller regler och administration är en fråga som prioriteras av regeringen. Förslagen i propositionen avseende villkorad registrering och skeppsnamn samt ändring av fartygsindelningen när det gäller skepp och båtar bedöms få positiva effekter för företag men även fritidsbåtsägare och myndigheter (i första hand Transportstyrelsen).

Införandet av ett nytt fartygsregister är nödvändigt för att det nya regelverket kring nationellt reglerade fartyg ska kunna genomföras och fungera och som tagits upp i propositionen Ett förändrat tillsynssystem för nationella fartyg (prop. 2016/17:135). Det nya fartygsregistret utgör därmed ett viktigt led i ett större förenklingsarbete kopplat till en rad olika områden, utöver själva registreringen.

8.1.2Myndigheterna

Enligt den nya definitionen är skepp ett fartyg som är över 24 meter. Det finns cirka 3 300 skepp i fartygsregistrets skeppsdel som är 12,00– 24,00 meter vilket gör att dessa kommer att beröras av de nya reglerna och betraktas som båtar när de inte längre besväras av inteckning.

De nya reglerna medför även att fartyg som är 12,00–14,99 meter och som används till fritidsändamål inte behöver vara registrerade. Det finns i dag cirka 1 600 skepp i fartygsregistrets skeppsdel mellan 12,00– 14,99 meter och av dessa är cirka 1 200 fritidsfartyg. Detta medför att sådana fartyg, om de inte besväras av inteckningar, kan avregistreras.

Fartyg som är 15,00–24,00 meter blir registreringspliktiga som båtar när de inte besväras av inteckningar.

Transportstyrelsen

Förslagen påverkar i första hand Transportstyrelsen som är den myndig- het som svarar för driften av fartygsregistret och utvecklingen av ett nytt register för att ta hand om de nya reglerna. På kort sikt bedöms Trans- portstyrelsens kostnader för överflyttningen till ett nytt register uppgå till totalt 3–4 miljoner kronor. Denna kostnad bedöms rymmas inom Trans- portstyrelsens förvaltningsanslag. Förändringen förväntas på sikt inne- bära att kostnaderna för registerhanteringen blir lägre. I ett första steg genom att hanteringen av registerärenden förenklas väsentligt vilket på sikt kan leda till lägre kostnader på cirka 3 miljoner kronor årligen. Det andra steget med ytterligare cirka 3 miljoner kronor efter att kostnaden för avskrivningen avslutas.

Transportstyrelsens kostnader för denna verksamhet täcks av avgifter som redovisas mot inkomsttitel. Förslagen i propositionen kan innebära att avgifterna för registrering måste höjas. Transportstyrelsen har i pro- memorian ”Uppdrag att följa upp tillämpningen av bemyndiganden för

vissa offentligrättsliga avgifter” lämnat förslag till bemyndigande och finansiering av avsteg från full kostnadstäckning för avgifter för perio-disk tillsyn av fartyg och ärendehantering i fartygsregistret inom sjöfart. Förslaget har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

Övrigt

Statens intäkter på grund av stämpelskatten kan komma att minska något på grund av den föreslagna ändringen av indelningen i skepp och båtar. Minskningen bedöms dock bli högst marginell eftersom bankerna redan i dag i hög grad använder sig av andra former av kreditsäkerhet än pantsättning genom inteckningar.

8.1.3Övriga allmänna effekter

Förslaget bedöms inte få några effekter på jämställdheten, miljön, möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen, den kommunala självstyrelsen, det brottsförebyggande arbetet, förhållandet till Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen eller den offentliga servicen.

8.2Näringen

8.2.1Rederier, fritidsbåtsbranschen, banker

Förslagen bedöms som betydelsefulla för den svenska rederinäringen. För större rederier bedöms förslaget om villkorad registrering underlätta överföringen av skepp som förvärvats i utlandet till det svenska fartygsregistret. Motsvarande gäller för skepp under byggnad som förvärvas från utlandet. För mindre rederier, fritidsbåtföretag (tillverkare och säljare) och fiskerinäringen bedöms framförallt den ändrade indelningen i skepp och båtar vara av betydelse. Den ändrade definitionen av skepp innebär att färre fartyg kommer att vara skepp och i stället bli båtar och eftersom avgifterna är lägre vid registrering av båt än av skepp får det till följd att fler kommer att betala en lägre avgift. Eftersom båtar inte kan intecknas blir någon stämpelskatt inte aktuell. Den för båtar enklare registreringen bedöms underlätta för dessa företag. Båtar är inte underkastade det krav på att kunna visa en obruten fångeskedja som gäller för registrering av skepp i fartygsregistret. Vidare underlättar detta omsättningen av fritidsbåtar internationellt vilken kan förväntas vara till nytta för fritidsbåtsnäringen.

8.3Enskilda

Förslagen bedöms gynna enskilda fritidsbåtsägare. När allt fler fartyg storleksmässigt kommer att utgöra båtar kommer kraven på att kunna visa en obruten fångeskedja som gäller för registrering av skepp att gälla färre fartyg. Detta bedöms underlätta omsättningen av fritidsbåtar inter- nationellt vilket kan förväntas vara till nytta för enskilda fritidsbåtägare. Vidare kommer när det gäller registeravgifter samma förändring att med-

föra att fler fartyg än tidigare kommer att åtnjuta de generellt lägre avgifter som gäller för båtar än för skepp. Eftersom båtar inte kan intecknas blir någon stämpelskatt inte aktuell.

8.4Konsekvenser av att förslagen inte genomförs

Om förslagen inte genomförs kommer kravet på att kunna visa en obruten fångeskedja för registrering att gälla för fler fartyg än annars eftersom färre skepp betecknas som båtar. Det kommer fortsatt vara problem vid förvärv av skepp från utlandet då skeppet inte kan registreras villkorligt i det svenska fartygsregistret så länge det inte slutgiltigt avregistrerats i det utländska registret. Ibland kräver det utländska fartygsregistret ett bevis om att registrering skett i det svenska registret för att kunna besluta om en slutgiltig avregistrering av skeppet. Köparen och säljaren riskerar här att försättas i en situation där överföringen av skeppet mellan registren omöjliggörs.

9Författningskommentar

9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m

Författningsrubriken

Författningsrubriken ändras. Orden för yrkesmässig sjöfart m.m. utmönstras med anledning av att registrering av samtliga båtar med en största skrovlängd om 15 meter eller mer görs obligatorisk.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

4 §

Paragrafen, som reglerar vilka båtar som är registreringspliktiga, ändras.

Iförsta stycket regleras att såväl båtar som används yrkesmässigt som fritidsbåtar med en största skrovlängd av minst 15 meter ska registreras om förutsättningarna i någon av punkterna 1–3 är uppfyllda. Dessa punkter utgörs av olika anknytningar till Sverige och motsvarar dem som i den tidigare lydelsen fanns i paragrafens andra stycke.

Iandra stycket regleras att vissa båtar som används yrkesmässigt i vissa användningsområden ska registreras om de har en största skrovlängd av minst fem meter eller används i havet för fiske eller annan fångst. Lagtextens lydelse hänvisar till de punkter i paragrafens första stycke som innehåller olika fall av anknytningar till Sverige. Det styckets 15-meters gräns gäller dock inte för det andra stycket vilket anges i lydelsen av andra styckets ingress. Den längdgräns eller frånvaron av sådan gräns som ska gälla enligt andra stycket anges i stället i det styckets olika punkter. Stycket motsvarar delvis den tidigare lydelsen i paragrafens första stycke.

Itredje stycket återfinns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att båtar som ägs av staten och som används uteslutande för statsändamål inte ska vara införda i fartygsregistrets båtdel. Med stöd av detta bemyndigande kan meddelas sådana föreskrifter som motsvarar vad som gäller för skepp enligt 1 kap. 6 § fartygsregisterförordningen (1975:927).

Det fjärde stycket motsvarar det tidigare bemyndigandet i tredje stycket i sak men är omarbetat i enlighet med gällande riktlinjer för utformning av bemyndiganden.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Ikraftträdandebestämmelsen

Enligt bestämmelsen träder lagen i kraft den 1 februari 2018. Övervägandena finns i avsnitt 7.

9.2Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

1 kap.

2 §

Paragrafen, som reglerar vilka fartyg som ska anses utgöra skepp respektive båtar samt vilka olika delar fartygsregistret ska bestå av, ändras.

I första stycket ändras indelningen av fartyg i skepp och båtar. Som skepp anses fartyg vars skrov har en största längd som överstiger 24 meter. Med skrovets största längd avses det mått som med en direkt översättning av det engelska uttrycket ”length overall” på svenska brukar betecknas som ”längd överallt”, ofta förkortat LÖA. Hänsyn ska då tas till skrovet och varaktigt integrerade och deplacerande tillbehör men inte roder, bogspröt eller tillfälligt eller löst anbringad utrustning.

Det andra styckets hänvisning till den lag som handlar om registrering av båtar anpassas till den lagens nya rubrik.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

6 §

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om skeppsnamn och införande av skeppsnamn i fartygsregistrets skeppsdel, ändras.

I första stycket föreskrivs att skepp som införs i fartygsregistrets skeppsdel ska ha ett namn. Namnet bestäms av ägaren. Registermyndigheten ska emellertid avslå en ansökan om namnet är ägnat att väcka anstöt. Det kan här vara fråga om namn som kan uppfattas som diskriminerande, kränkande eller på annat sätt nedsättande.

Andra stycket ändras redaktionellt som en följd av ändringen i första stycket medan det tidigare tredje stycket upphävs av samma skäl.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

2 kap.

15 §

Paragrafen, som anger vilka ärenden som utgör registerärenden samt hur dessa ska hanteras, ändras.

I första stycket tas det tidigare innehållet i punkten 4 bort till följd av att möjligheten till förbehåll om skeppsnamn utmönstras. Den nya punkten 4 motsvarar den tidigare punkten 5.

Andra stycket är oförändrat.

Tredje och fjärde stycket motsvarar det tidigare bemyndigandet i tredje stycket i sak men är omarbetade i enlighet med gällande riktlinjer för utformning av bemyndiganden och upplysningsbestämmelser. Det tredje stycket utgör ett bemyndigande till stöd för fartygsregisterförordningen (1975:927). Det fjärde stycket är en upplysningsbestämmelse angående rätten att meddela verkställighetsföreskrifter.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

eller beviljas i ett sådant skeppsbygge ska bestämmelserna om registrering i fartygsregistrets skeppsdel tillämpas. Om båten registreras i fartygsregistrets skeppsdel, ska även en inteckning som gäller i bygget och en införing som rör inteckningen föras över dit. Så länge den nu aktuella registreringen i skeppsbyggnadsdelen består är det möjligt att beviljas nyinteckning i skeppsbygget.

Av punkt 6 följer att om en båt som avses i punkt 5 upphör att besväras av inteckning så ska båten omedelbart överföras till fartygsregistrets båtdel. Överföringen ska på lämpligt sätt meddelas ägaren.

Punkt 7 motsvarar punkt 4 för skeppsbyggen som till följd av punkten 5 registrerats i fartygsregistrets skeppsdel.

Av punkt 8 följer att sådan överföring som avses i punkt 2, 3 och 6 fram till den 1 februari 2020 får genomföras utan beaktande av reglerna om inskrivningsdagar.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1 kap.

6 §

Paragrafen ändras. I paragrafen görs ett förtydligande för att markera att indelningen av fartyg i skepp och båtar avser lagen och att den indelningen skiljer sig från den som föreslås gälla enligt sjölagen. Anledningen till att den nuvarande indelningen här behålls är att beskattningen av fartygsbränsle i annat fall indirekt skulle komma att ändras.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Ikraftträdandebestämmelsen

Enligt bestämmelsen träder lagen i kraft den 1 februari 2018. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009) dels att 2 kap. 5 § ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1 b, 2, 6 och 8 §§, 2 kap. 1, 6, 15, 24, 25 och 29 §§, 3 kap. 25 och 31 §§, 18 kap. 10 och 21 §§ och 21 kap. 11 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 1 kap. 1 c, 1 d och 1 e §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Registermyndigheten får förelägga ägaren att inom en viss tid bestämma ett namn som uppfyller kraven i första stycket. I föreläggandet får vite sättas ut. Namnet får ändras endast om skeppet eller större andel i skeppet än hälften övergår till en ny ägare eller om det finns särskilda skäl för det.	Registermyndigheten får förelägga ägaren att inom en viss tid bestämma ett namn. I föreläggandet får vite sättas ut.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. skepp som ingår i en ekonomisk verksamhet som har etablerats i Sverige, om –skeppets drift leds och kontrolleras från Sverige, och –skeppet till hälften eller mer ägs av fysiska personer som är medborgare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av juridiska personer som har bildats enligt lagstiftningen i ett sådant land och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom samarbetsområdet, 2. skepp som inte ingår i en ekonomisk verksamhet, om skeppet –vanligen finns i Sverige, och –till hälften eller mer ägs av fysiska personer som vistas i Sverige och som antingen är svenska medborgare eller vistas i Sverige med stöd av reglerna om fri rörlighet för personer inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Ett skepp för vilket medgivande lämnats enligt 1 kap. 1 b § ska föras in i fartygsregistrets skeppslegodel om ägaren eller, efter tillåtelse av ägaren, redaren begär det. Regeringen kan bestämma att skepp som ägs av staten och som används uteslutande för statsändamål inte ska vara införda i fartygsregistrets skeppsdel. Ett skepp som är under byggnad i Sverige får föras in i fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel. Registrering får ske även innan bygget har påbörjats, förutsatt att det kan identifieras genom byggnadsnummer, ritning eller på annat betryggande sätt. Ett skepp ska registreras under sin igenkänningssignal. Ett skeppsbygge ska registreras under signalbokstäver. Dessa ska tilldelas det fullbordade skeppet som igenkänningssignal om skeppet förs in i fartygsregistrets skeppsdel. En tilldelad registerbeteckning får inte ändras.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skeppsnamn skall avföras ur registret när ett skepp har registrerats med det namnet. Detta gäller också om den som har beviljats inskrivningen eller hans rättsinnehavare begär det eller om namnet inte inom fem år har tagits i bruk för ett registrerat skepp. Ett registrerat skepp skall avregistreras om det 1.förolyckats, huggits upp eller annars förstörts, 2.försvunnit eller övergetts till sjöss och sedan inte hörts av under tre månader, 3.inte längre är registreringspliktigt, 4.registrerats enligt 1 § andra stycket 1 eller 2 och förutsättningarna som anges där inte längre är uppfyllda eller ägaren begär avregistrering, eller 5.på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara skepp eller, utan att ändring inträtt, inte anses utgöra skepp. Ett registrerat skeppsbygge skall avregistreras om det som skepp förs över till fartygssregistrets skeppsdel eller ägaren anmäler bygget för avregistrering. Dessutom har första stycket 5 motsvarande tillämpning i fråga om skeppsbyggen. I fall som avses i första stycket 1, 2 eller 5 eller andra stycket andra meningen skall ägaren inom en månad anmäla egendomen för avregistrering hos registermyndigheten. Detsamma gäller när ett skepp upphört att vara registreringspliktigt, om inte skeppet trots detta kan vara registrerat i Sverige. Om ett skepp till följd av överlåtelse inte kan vara registrerat i

allmänna medel enligt bestämmel-

ser som meddelas av regeringen.

I Danmark, Finland och Norge hålls sjöförklaring för ett svenskt fartyg

av den domstol som är behörig enligt det landets lag.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
I övrigt hålls sjöförklaring ut- omlands av svensk utlandsmyn- dighet som enligt bemyndigande dighet av Utrikesdepartementet har sådan behörighet. Om det lämpligen kan ske skall vid sjöförklaringen delta två av myndigheten tillkallade, i sjöfart kunniga personer, helst sjöfart svenska, danska, finska eller norska medborgare, mot vilka inte förekommer jäv som gäller mot domare. Är ett deltagande av person med särskild sakkunskap son ändamålsenligt i ett visst fall, får myndigheten tillkalla även en sådan person. På en ort där behö- rig svensk utlandsmyndighet inte rig finns, hålls sjöförklaringen av finns, behörig dansk, finsk eller norsk utlandsmyndighet.	I övrigt hålls sjöförklaring ut- omlands av svensk utlandsmyn- som enligt bemyndigande av Utrikesdepartementet har sådan behörighet. Om det lämpligen kan ske ska vid sjöförklaringen delta två av myndigheten tillkallade, i kunniga personer, helst svenska, danska, finska eller norska medborgare, mot vilka inte förekommer jäv som gäller mot domare. Är ett deltagande av per- med särskild sakkunskap ändamålsenligt i ett visst fall, får myndigheten tillkalla även en sådan person. På en ort där behö- svensk utlandsmyndighet inte hålls sjöförklaringen av behörig dansk, finsk eller norsk utlandsmyndighet.
I fråga om sjöförklaring inför en utlandsmyndighet gäller bestämmel- serna om sjöförklaring vid domstol i tillämpliga delar.
Utlandsmyndigheten får dock inte ta upp ed eller utfärda vitesföreläg- gande.
Sjöfartsverket skall varje år upp- 21 §
Regeringen eller den myndighet rätta en förteckning över personer som regeringen bestämmer ska som är lämpliga att utföra uppdrag varje år upprätta en förteckning att besiktiga fartyg eller last. För- över personer som är lämpliga att teckningen skall hållas tillgänglig utföra uppdrag att besiktiga fartyg hos de tingsrätter som Sjöfartsver- eller last. Förteckningen ska hållas ket anger. tillgänglig hos de tingsrätter som regeringen eller	den myndighet som regeringen bestämmer anger.
21 kap.
11 §13
För en domsaga vars tingsrätt För en domsaga vars tingsrätt får ta upp dispaschmål skall Sjö- får ta upp dispaschmål ska rege- fartsverket varje år upprätta en ringen eller den myndighet som förteckning, i vilken tas upp minst regeringen bestämmer varje år tolv personer som är kunniga i upprätta en förteckning, i vilken

13 Senaste lydelse 1995:1081.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364) Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om fartygssäkerhetslagen (2003:364) dels att 3 kap. 1–2, 4 och 10 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 1 kap. 1 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Flytande utrustning ska också ha något av de certifikat som anges i första stycket vid trafik på inre vattenvägar.
Havsgående fartyg som har gil- tiga certifikat för havsgående trafik behöver trots första stycket inte ha något av de certifikat som där anges när de tillfälligt trafi- kerar inre vattenvägar.	Havsgående fartyg samt pråmar och flytande utrustning, vilka inte utgör fartyg, som har giltiga certi- fikat för havsgående trafik behö- ver trots första stycket inte ha något av de certifikat som där anges när de tillfälligt trafikerar inre vattenvägar.
	1 b §3
Fartyg eller flytande som endast trafikerar vattenvägar utan förbindelse med en vattenväg i någon annan med- lemsstat i EU via en inre vattenväg behöver inte ha något gemenskaps- certifikat enligt 1 a §.	utrustning Fartyg samt pråmar och fly- svenska tande utrustning, vilka inte utgör fartyg, som endast trafikerar svenska vattenvägar utan förbin- delse med en vattenväg i någon annan medlemsstat i EU via en inre vattenväg behöver inte ha något gemenskapscertifikat enligt
	1 a §.

2 §4
Ett svenskt passagerarfartyg ska ha ett passagerarfartygscertifikat. Vid utfärdandet av passagerarfartygscertifikat ska det högsta tillåtna antalet passagerare bestämmas så att säkerheten för passagerarna är betryggande. Avseende ska fästas särskilt vid fartygets stabilitet och bärighet, vid de åtgärder som har vidtagits för utrymning och övergivande av fartyget samt vid skyddet mot ohälsa och olycksfall ombord.
Ett utländskt passagerarfartyg ska ha ett certifikat eller en annan hand- ling som anger det högsta tillåtna antalet passagerare.
Fartyg och flytande utrustning som har något av de certifikat som anges i 1 a § första stycket behö- ver inte ha något passagerarfar- fikat tygscertifikat vid trafik på inre vattenvägar.	Fartyg samt pråmar och fly- tande utrustning, vilka inte utgör fartyg, som har något av de certi- som anges i 1 a § första stycket behöver inte ha något passagerarfartygscertifikat vid trafik på inre vattenvägar.
4 §5
För ett fartyg som har en brutto- dräktighet av minst 20 och som är	För ett fartyg som har ett skrov med en största längd av minst
ett fiskefartyg eller befordrar passagerare eller gods skall Trans- eller portstyrelsen fastställa fartygets minsta tillåtna fribord. Detta gäller ställa	15 meter och som är ett fiskefartyg befordrar passagerare eller gods ska Transportstyrelsen fast- fartygets minsta tillåtna

3 Senaste lydelse 2013:986.

4 Senaste lydelse 2013:986.

5 Senaste lydelse 2008:378.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Förslag till lag om ändring i lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling Enligt riksdagens beslut föreskrivs att det i lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling ska införas fyra nya paragrafer, 23 a– 23 d §§, och närmast före 23 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Namnet får ändras endast om skeppet eller större andel i skeppet än hälften övergår till en ny ägare eller om det finns särskilda skäl för det.
	2 kap.
	15 §4
	Registerärenden är ärenden om

1. registrering eller avregistrering av skepp eller skeppsbygge,
2. inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge,

3. inteckning	i	skepp	eller	3. inteckning i skepp eller
skeppsbygge,				skeppsbygge, och
4. inskrivning	av	förbehåll	om	4. annan införing i fartygsregist-
skeppsnamn, och				rets skepps- eller skeppsbygg-
5. annan införing i fartygsregist-				nadsdel som görs på grund av
rets skepps- eller skeppsbygg-				föreskrift i en lag eller annan
nadsdel som görs på grund av				författning.
föreskrift i en lag eller annan
författning.

Registerärenden tas upp på inskrivningsdag. Sådan hålls till klockan tolv varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag, som inte är helgdag. Som helgdag anses även midsommarafton, julafton och nyårsafton. En anmälan eller ansökan som kommer in efter klockan tolv anses gjord

följande inskrivningsdag.		Regeringen eller den myndighet
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer	får	som regeringen bestämmer	får
meddela närmare föreskrifter om		meddela föreskrifter om skyldig-
registrerings- och inskrivnings-		het för ägare av skepp samt till-
förfarandet och får därvid före-		verkare och ägare av registrerade
skriva skyldighet för ägare av		skeppsbyggen att till registermyn-
skepp samt tillverkare och ägare		digheten anmäla förhållanden som
av registrerat skeppsbygge att till		myndigheten behöver känna	till
registermyndigheten anmäla	för-	för en ändamålsenlig registerfö-
hållanden som myndigheten behö-		ring.
ver känna till för en ändamålsenlig
registerföring.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § meddela ytterligare föreskrifter om registrerings- och inskrivningsförfarandet.

4 Senaste lydelse 2001:384.

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 juni 2017

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Wallström, Y Johansson, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Ekström

Föredragande: statsrådet Damberg

Regeringen beslutar Regelförenkling för sjöfarten

Rättsdatablad

Författningsrubrik	Bestämmelser som	Celexnummer för
	inför, ändrar, upp-	bakomliggande EU-
	häver eller upprepar	regler
	ett normgivnings-
	bemyndigande
Lag (1979:377) om	4 § tredje och fjärde
registrering av båtar	stycket
Sjölagen (1994:10009)	2 kap. 15 § tredje och
	fjärde stycket