Miljöbedömningar

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett nytt 6 kap. miljöbalken och följdändringar i sektorslagstiftning. Det nya 6 kap. miljöbalken föreslås få en ny struktur och vissa nya ord och uttryck introduceras i syfte att tydliggöra de processer om miljöbedömning som regleras i kapitlet. När det gäller miljöbedömning av planer och program innehåller det nya kapitlet framför allt förtydliganden av vad som redan gäller i syfte att kraven i det s.k. SMBdirektivet om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan ska få genomslag i tillämpningen. När det gäller miljöbedömning av verksamheter och åtgärder föreslås ändringar som syftar till att genomföra de senaste ändringarna i det s.k. MKB-direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, bl.a. föreslås nya och förtydligade krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Vidare föreslås att bestämmelserna om miljöbedömning av verksamheter och åtgärder endast ska tillämpas på sådana verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I fråga om verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska verksamhetsutövaren i stället ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning. Syftet är att en miljöbedömning ska krävas i den utsträckning det är miljömässigt motiverat.

Därutöver innehåller propositionen förslag om att bestämmelserna om samråd i 6 kap. miljöbalken ska göras tillämpliga i ärenden om bearbetningskoncession enligt minerallagen.

Innehållsförteckning

1Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i miljöbalken,
2. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,
4. lag om ändring i väglagen (1971:948),
5. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering,
6. lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar,
7. lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn,
8. lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,
9. lag om ändring i minerallagen (1991:45),
10. lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,
11. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
12. lag om ändring i ellagen (1997:857),
13. lag om ändring i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning,
14. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403),
15. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).

2Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs1 i fråga om miljöbalken2 dels att 6 kap. ska upphöra att gälla, dels att nuvarande 22 kap. 1 a–1 d §§ ska betecknas 22 kap. 1 b–1 e §§, dels att 5 kap. 11 §, 15 kap. 44 §, 16 kap. 7 §, 17 kap. 3 och 6 §§ och

22 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 6 kap., tio nya paragrafer, 3 kap. 11–14 §§, 5 kap. 12–15 §§, 19 kap. 6 § och 22 kap. 1 a §, och närmast före 3 kap. 11 § och 5 kap. 13 och 15 §§ nya rubriker av följande lydelse, dels att det närmast före 3 kap. 1 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”God hushållning”, närmast före 3 kap. 2 § en ny rubrik som ska lyda ”Särskilda markanvändningsintressen” och närmast före 3 kap. 10 § en ny rubrik som ska lyda ”Avvägning mellan oförenliga riksintressen”.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i den ursprungliga lydelsen.

Redovisning från kommunerna

13 §

Regeringen får i ett enskilt fall besluta att en eller flera kommuner ska redovisa till regeringen eller någon annan myndighet hur kommunen eller kommunerna i sin planering enligt plan- och bygglagen (2010:900) avser att genomföra ett åtgärdsprogram eller på annat sätt skapa förutsättningar för att miljökvalitetsnormer enligt detta kapitel följs.

14 §

Statliga myndigheter ska anmäla till regeringen om det uppkommer behov av en redovisning enligt 13 §.

Åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som beslutsunderlag vid prövning

15 §

Den myndighet som handlägger ett mål eller ärende enligt denna balk ska se till att sådana beslutade åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som avses i detta kapitel och som har betydelse för prövningen finns tillgängliga i målet eller ärendet.

6 kap. Miljöbedömningar

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter vid planering av och beslut om planer och program (strategiska miljöbedömningar) och verksamheter och åtgärder (specifika miljöbedömningar).

Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

4. en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljö-effekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas med-föra,

5. uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter,
6. en sammanfattning av de överväganden som har gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,
7. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och
8. en icke-teknisk sammanfattning av 1–7.

12 § Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad ska vara rimlig med hänsyn till

1. bedömningsmetoder och aktuell kunskap,
2. planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad,
3. var i en beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig,
4. att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder, och
5. allmänhetens intresse.

Samråd med andra länder i den strategiska miljöbedömningen

13 § Om planens eller programmets genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land eller om ett land som kan komma att påverkas betydligt av genomförandet begär det, ska den myndighet som regeringen bestämmer

1. överlämna miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program till det andra landets ansvariga myndighet,
2. om det andra landet vill delta i miljöbedömningen, samråda med det landet i fråga om den gränsöverskridande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra och de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter, och
3. ge det andra landet den information som behövs för samrådet och möjlighet att lämna synpunkter.

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om samråd enligt 13 §.

Synpunkter på beslutsunderlaget för en plan eller ett program

15 § Myndigheten eller kommunen ska så tidigt som möjligt i arbetet med förslaget till plan eller program ta fram miljökonsekvensbeskrivningen och göra den och förslaget tillgängliga för allmänheten och de kommuner och myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda. De ska ges information om hur de kan ta del av förslaget och miljökonsekvensbeskrivningen samt hur och inom vilken tid synpunkter kan lämnas. Tiden för att lämna synpunkter ska vara skälig.

Beslut att anta en plan eller ett program

16 § I ett beslut att anta en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning eller i en särskild handling i anslutning till beslutet ska det finnas en redovisning av

1. hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,
2. hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter,
3. skälen för att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som övervägts, och
4. vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför.

17 § Den som har antagit en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning ska informera allmänheten och de myndigheter och kommuner som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda om antagandet och göra planen eller programmet, beslutet och den redovisning som avses i 16 § tillgängliga för dem.

18 § När samråd har skett med ett annat land enligt 13 §, ska den myndighet som regeringen bestämmer se till att den information som avses i 17 § lämnas till den ansvariga myndigheten i det andra landet.

19 § När en plan eller ett program som omfattas av kravet på en strategisk miljöbedömning har antagits ska den beslutande myndigheten eller kommunen skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet faktiskt medför. Detta ska göras för att myndigheten eller kommunen tidigt ska få kännedom om sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte har identifierats så att lämpliga åtgärder för avhjälpande kan vidtas.

Verksamheter och åtgärder

Specifika miljöbedömningar vid tillståndsprövning och i andra ärenden

20 § En specifik miljöbedömning ska göras i fråga om en verksamhet eller åtgärd som ska prövas

1. för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a §, om det inte rör sig om brådskande åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till skyddet mot allvarliga olägenheter för människors hälsa, eller
2. för ett tillstånd som avses i 9 eller 11 kap. eller för en tillåtlighet som avses i 17 kap., om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

En specifik miljöbedömning krävs inte för en sådan prövning som avses i 24 kap. 3, 5, 8 eller 9 §.

21 § Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av verksam-heter och åtgärder ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpå-verkan.

22 § Regeringen får meddela föreskrifter om att 23–46 §§ ska tillämpas helt eller delvis i dispensärenden eller andra ärenden enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken.

Att undersöka om en betydande miljöpåverkan kan antas

23 § Den som avser att bedriva en sådan verksamhet eller vidta en sådan åtgärd som avses i 20 § första stycket 2 ska undersöka om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

En sådan undersökning behöver dock inte göras om

1. den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden anser att en betydande miljöpåverkan kan antas,
2. frågan om betydande miljöpåverkan har avgjorts i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 21 §, eller
3. den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden har förelagts att ansöka om ett tillstånd som avses i 9 kap. 6 a §.

24 § Undersökningen ska innebära att den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden

1. tar fram ett samrådsunderlag, och
2. samråder i frågan om betydande miljöpåverkan och i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning (undersökningssamråd) med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden.

Undersökningssamrådet får genomföras så att det också uppfyller kraven på det avgränsningssamråd som ska göras inom ramen för en specifik miljöbedömning.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om undersökningen.

25 § Den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden ska

1. lämna samrådsunderlaget till dem som deltar i undersökningssamrådet i så god tid att synpunkter på underlaget och på frågan om betydande miljöpåverkan kan tas till vara när länsstyrelsen prövar den frågan, och
2. när samrådet är avslutat redogöra för hur samrådet gått till, vilka som bjudits in och vad som framkommit och lämna samrådsredogörelsen till länsstyrelsen.

Beslut i frågan om miljöpåverkan

26 § Länsstyrelsen ska efter undersökningen i ett särskilt beslut avgöra om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpå-verkan.

32 § Länsstyrelsen ska under avgränsningssamrådet verka för att innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndsprövningen.

Om den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin bedömning i frågan. Länsstyrelsens redovisning är inte bindande.

Samråd med andra länder i den specifika miljöbedömningen

33 § Om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land eller om ett land som kan komma att påverkas betydligt av verksamheten eller åtgärden begär det, ska den myndighet som regeringen bestämmer

1. informera det andra landet om verksamheten eller åtgärden, dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser och vilken typ av beslut som kan komma att fattas, och
2. ge det andra landet skälig tid att yttra sig över om det vill delta i miljöbedömningen.

Om det andra landet vill delta i miljöbedömningen, ska myndigheten ge det andra landet möjlighet att delta i ett samrådsförfarande om miljökonsekvensbeskrivningen och den slutliga tillståndsansökan.

34 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om samråd enligt 33 §.

Miljökonsekvensbeskrivningen i den specifika miljöbedömningen

35 § Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla

1. uppgifter om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, utformning, omfattning och andra egenskaper som kan ha betydelse för miljöbedömningen,
2. uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden,
3. uppgifter om rådande miljöförhållanden innan verksamheten påbörjas eller åtgärden vidtas och hur de förhållandena förväntas utveckla sig om verksamheten eller åtgärden inte påbörjas eller vidtas,
4. en identifiering, beskrivning och bedömning av de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser,
5. uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa miljöeffekterna,
6. uppgifter om de åtgärder som planeras för att undvika att verksamheten eller åtgärden bidrar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. inte följs, om sådana uppgifter är relevanta med hänsyn till verksamhetens art och omfattning,
7. en icke-teknisk sammanfattning av 1–6, och
8. en redogörelse för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden.

ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av verksamhetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området, en redogörelse för de alternativ som har övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ valts samt de uppgifter som i övrigt behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§.

Om miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats enbart för en prövning enligt 7 kap. 28 b och 29 §§, kan innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen begränsas till de uppgifter som behövs för den prövningen.

37 § De uppgifter som ska finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen enligt 35 och 36 §§ ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som

1. är rimlig med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder, och
2. behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra.

38 § Regeringen får meddela

1. ytterligare föreskrifter om vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla, och
2. föreskrifter om hur miljökonsekvensbeskrivningen ska tas fram.

Miljöbedömningen hos den som prövar tillståndsfrågan

39 § Den som prövar tillståndsfrågan ska, om miljökonsekvensbeskrivningen kan läggas till grund för den fortsatta miljöbedömningen, kungöra att miljökonsekvensbeskrivningen finns, göra den tillgänglig för allmänheten och ge allmänheten skälig tid och minst 30 dagar att yttra sig.

Om tillståndsfrågan enbart avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller 29 § ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som behövs för prövningen eller som är lämplig för att ge allmänheten information.

40 § Kungörelsen ska innehålla upplysningar om

1. att verksamheten eller åtgärden omfattas av kraven på specifik miljöbedömning enligt detta kapitel,
2. vem som prövar tillståndsfrågan,
3. var miljökonsekvensbeskrivningen och andra handlingar i målet eller ärendet finns tillgängliga,
4. till vem och inom vilken tid synpunkter kan lämnas, och
5. hur ny information i målet eller ärendet kommer att kungöras eller hållas tillgänglig.

Om samråd med ett annat land ska ske enligt detta kapitel, ska kungörelsen innehålla en upplysning om detta.

41 § Kungörelsen om miljökonsekvensbeskrivningen ska göras

1. på en lämplig webbplats,
2. i en ortstidning eller på den plats som är särskilt föreskriven, och
3. tillsammans med kungörelsen om ansökan, om ansökan ska kungöras.

sekvensbeskrivningen uppfyller kraven i detta kapitel så att den specifika miljöbedömningen kan slutföras. Ett sådant ställningstagande får inte överklagas särskilt.

43 § Den som prövar tillståndsfrågan ska, när tillståndsfrågan avgörs, slutföra miljöbedömningen genom att med hänsyn till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och det som kommit fram under handläggningen av målet eller ärendet identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna.

Information om avgörandet i tillståndsfrågan

44 § Den som prövar en tillståndsfråga som kräver en specifik miljöbedömning ska när frågan är avgjord snarast kungöra detta. Av kungörelsen ska det framgå hur allmänheten kan få tillgång till innehållet i avgörandet.

Om avgörandet enbart avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller 29 §, behöver det dock kungöras endast om det är lämpligt för att ge allmänheten information.

45 § Om samråd har skett med ett annat land enligt 33 §, ska den myndighet som regeringen bestämmer se till att den information som avses i 44 § lämnas till den ansvariga myndigheten i det andra landet.

Samordning

46 § Den som gör en strategisk eller specifik miljöbedömning ska sträva efter att samordna arbetet med andra miljöbedömningar som görs enligt detta kapitel eller med liknande arbete som görs enligt andra författningar.

Liten miljökonsekvensbeskrivning när en specifik miljöbedömning inte ska göras

47 § Om länsstyrelsen enligt 26 § beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas, ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden i en liten miljökonsekvensbeskrivning lämna de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Beskrivningen ska innehålla den samrådsredogörelse som har tagits fram enligt 25 § 2.

För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 ska beskrivningen innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§.

4. förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. följs,
5. förslag till övervakning och kontroll av verksamheten,

7 Senaste lydelse 2015:232.

6. det handlingsprogram och den säkerhetsrapport som krävs enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, om den verksamhet eller åtgärd som målet avser omfattas av den lagen,

7. en statusrapport när det krävs enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 10 kap. 21 § första stycket 5, och

8. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1–7.

I mål om vattenverksamhet ska ansökan dessutom innehålla

1. uppgift om det finns fastigheter som berörs av vattenverksamheten eller ej och i förekommande fall namn och adress på ägarna och berörda innehavare av särskild rätt till fastigheterna, och
2. uppgifter om de ersättningsbelopp som sökanden erbjuder varje sakägare, om det inte på grund av verksamhetens omfattning bör anstå med sådana uppgifter.

I 7 kap. 4 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet finns det ytterligare bestämmelser om vad en ansökan i vissa fall ska innehålla i mål om vattenverksamhet.

1 a §

I mål om vattenverksamhet ska ansökan, utöver det som anges i 1 §, innehålla

1. uppgift om huruvida det finns fastigheter som berörs av vattenverksamheten eller inte och i förekommande fall namn och adress på ägarna och berörda innehavare av särskild rätt till fastigheterna, och
2. uppgifter om de ersättningsbelopp som sökanden erbjuder varje sakägare, om det inte på grund av verksamhetens omfattning bör anstå med sådana uppgifter.

vattenverksamhet finns det ytterligare bestämmelser om vad en ansökan i vissa fall ska innehålla i mål om vattenverksamhet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet.
4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet.

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ska ha följande lydelse.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet.

Om förslaget enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900), får kungörandet samordnas med det kungörande som ska ske i detaljplaneärendet.

18 §9

Trafikverket prövar frågan om att fastställa en vägplan efter samråd med berörda länsstyrelser.

Trafikverket ska överlämna frågan om att fastställa planen till regeringen för prövning om Trafikverket och en länsstyrelse har olika uppfattning.

ansvariga myndigheten i det landet informeras.

8 Senaste lydelse 2012:439.

9 Senaste lydelse 2012:439.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och bedömningen av ärenden i vilka det ingår en miljökonsekvensbeskrivning som vid lagens ikraftträdande har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande enligt 16 § tredje stycket eller 16 b §.

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1978:160) om vissa rörledningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §1

Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att ledningen dras fram och används och sökanden är lämplig att utöva verksamhet som avses med koncessionen.

Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock

2. en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28– 46 §§ miljöbalken, om en betydande miljöpåverkan kan antas, och
3. en liten miljökonsekvensbe-

skrivning tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

1 Senaste lydelse 2010:885.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet.

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 c och 5 e §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet1 ska ha följande lydelse.

3. en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28– 46 §§ miljöbalken, om en betydande miljöpåverkan kan antas, och
4. en liten miljökonsekvensbe-

skrivning tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

1 Lagen omtryckt 1992:1536.

2 Senaste lydelse 2014:141.

2.9Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § minerallagen (1991:45) ska ha följande lydelse.

miljöbalken tillämpas.

Koncession får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

1 Senaste lydelse 2004:600.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

6 a §

En ansökan om tillstånd ska innehålla den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enligt 6 kap. miljöbalken.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet.

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 4 a § och 2 kap. 2, 7, 8, 10, 12 och 15 §§ lagen (1995:1649) om byggande av järnväg ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 a §2

Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag, ska samordnas med den planläggningen och prövning-

2 kap.

2 §3

Den som avser att bygga en järnväg ska under arbetet med att upprätta en järnvägsplan samråda med länsstyrelsen, berörda kommuner och de enskilda som särskilt berörs. Om järnvägsplanen har betydelse för kollektivtrafiken, ska samråd även ske med berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter. Samrådet ska avse järnvägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan.

Om järnvägen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska

1. samråd också ske med de övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och
2. samrådet även avse innehåll i och utformning av sådan miljökonsekvensbeskrivning som ska finnas tillsammans med järnvägsplanen.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU.

2 Senaste lydelse 2012:440.

3 Senaste lydelse 2012:440.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och bedömningen av ärenden i vilka det ingår en miljökonsekvensbeskrivning som vid lagens ikraftträdande har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande enligt 2 kap. 8 § tredje stycket eller 2 kap. 10 § andra stycket.

2.12Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)

Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)1 dels att 2 kap. 8 b § ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 8 a och 15 g §§ ska ha följande lydelse.

2. en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28– 46 §§ miljöbalken, om en betydande miljöpåverkan kan antas, och
3. en liten miljökonsekvensbe-

skrivning tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

Trots det som sägs i första och andra styckena behöver frågor som har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken inte prövas på nytt i ärendet om nätkoncession. Om det i målet eller ärendet om tillstånd enligt miljöbalken finns en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljön

1 Senaste lydelse av 2 kap. 8 b § 2013:207.

2 Senaste lydelse 2010:893.

beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på miljökonsekvensbeskrivning enligt andra stycket för anläggningar vars miljöpåverkan kan antas vara mindre betydande.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 2013:207. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

2.14Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § naturgaslagen (2005:403) ska ha följande lydelse.

beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2010:895.

3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beslut att en verksamhet eller åtgärd inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan som har med-delats före ikraftträdandet.

2.15Förslag till lag om ändring i plan - och bygglagen (2010:900)

2.15Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om plan-och bygglagen (2010:900) dels att 5 kap. 31 § ska upphöra att gälla, dels att nuvarande 3 kap. 8 och 9 §§ ska betecknas 3 kap. 9 och 8 §§, dels att 3 kap. 4 och 7 §§, den nya 9 §, 14 och 25 §§, 4 kap. 34 § och 5 kap. 11, 17, 18 och 39 §§ ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 3 kap. 9 § ska sättas närmast före 3 kap. 8 §, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 33 b §, av följande lydelse.

3 kap.

4 §

Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt.

Om en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap. miljöbalken inte ska göras, ska kommunen i översiktsplanen redovisa skälen för sin bedömning i den frågan.

Krävs en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap. miljöbalken, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i planen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.

7 §

Innan kommunen antar en översiktsplan eller en ändring i den ska kommunen

1. upprätta ett förslag till plan eller ändring som uppfyller kraven i 4– 6 §§,

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU.

inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksam- hetsområde en berörd fastighet är belägen, och

4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2–4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd.

Om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska samrådet genomföras så att det uppfyller bestämmelserna i 6 kap. 6 §, 13 § andra stycket och 15 § miljöbalken.

17 §4

Kommunen ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska redovisningen göras samlat för alla synpunkter som har kommit fram (samrådsredogörelse). För andra planförslag än sådana som avses i 7 § är det tillräckligt att redovisningen görs i granskningsutlåtandet enligt 23 §.

Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska samrådsredogörelsen utformas så att den också uppfyller kraven i 6 kap. 16 § andra stycket miljöbalken.

18 §5

När samrådet enligt 11–17 §§ är klart ska kommunen i en underrättelse informera om sitt planförslag och låta det granskas under en viss tid (granskningstid). Om de som kommunen har samrått med enligt 11 § har godkänt planförslaget, behöver underrättelse inte lämnas.

4 Senaste lydelse 2014:900. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

5 Senaste lydelse 2014:900.

3Ärendet och dess beredning

Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) har tagit fram promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) med förslag som syftar till att bl.a. genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren och en sammanställning av dem finns tillgängliga i Miljö- och energidepartementet (dnr M2016/01849/R).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 27 april 2017 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets synpunkter. Synpunkterna behandlas i avsnitt 6, 9.1 och 11 och i författningskommentaren. Med anledning av Lagrådets synpunkter har förslaget justerats. I förhållande till lagrådsremissen har dessutom några språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

4EU-rättsliga och internationella krav

Inom EU-rätten finns det två direktiv om miljöbedömningar. Det är dels det s.k. SMB-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan), dels det s.k. MKB-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt). Bestämmelser med krav som rör allmänhetens deltagande i utarbetandet av planer och program finns också i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG.

Utöver dessa direktiv finns det också krav på miljökonsekvensbeskrivningar och miljörapporter i konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (den s.k. Esbokonventionen, SÖ 1992:1) samt i protokollet till konventionen (SÖ 2006:24).

4.1SMB - direktivet

4.1SMB-direktivet

Syftet med direktivet är att integrera miljöaspekter vid utarbetande och antagande av vissa planer och program vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

SMB-direktivet är tillämpligt på planer och program som tas fram eller antas av en myndighet eller kommun eller som antas genom ett lagstiftningsförfarande. Det ska vara fråga om planer och program som krävs enligt lag eller annan författning. Av definitionen av plan och program (artikel 2 a) framgår också att ändringar av planer och program omfattas av direktivet. En sista förutsättning för att en plan eller ett program ska omfattas av direktivet är att genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

De planer och program som omfattas av direktivets tillämpningsområde kan delas upp i två grupper. I den första gruppen finns planer och program som typiskt sett kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Denna grupp kan i sin tur delas upp i två kategorier, dels planer och program som upprättas för vissa i direktivet uppräknade områden såsom energi, avfall, transporter m.m. och som anger förutsättningarna för tillstånd till verksamheter som omfattas av bilaga 1 eller 2 till MKB-direk- tivet, dels planer och program som kan antas påverka s.k. Natura 2000- områden. Till den andra gruppen hör planer och program som inte typiskt sett anses medföra en betydande miljöpåverkan utan där bedömningen av miljöpåverkan i stället ska göras i det enskilda fallet. Till denna grupp hör planer och program som omfattas av den första gruppen men som endast gäller små områden på lokal nivå och planer och program inom andra områden än de som omfattas av första gruppen och som anger förutsättningarna för andra verksamheter och åtgärder än de som räknas upp i bilagorna till MKB-direktivet. I sådana fall ska bedömningen av miljöpåverkan ske i det enskilda fallet och utifrån vissa i direktivet fastställda kriterier.

Inom ramen för miljöbedömningen ska en miljörapport tas fram. I rapporten ska den betydande miljöpåverkan redovisas och rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas. De uppgifter som en miljörapport ska innehålla listas i bilaga 1 till direktivet. I direktivet finns bestämmelser om samråd med myndigheter och allmänhet. När planen eller programmet tas fram ska hänsyn tas till miljörapporten och de synpunkter som lämnats vid samråd. När en plan eller ett program har antagits ska berörda myndigheter och allmänheten informeras. Direktivet innehåller också bestämmelser om vad som gäller när ett genomförande av en plan eller ett program kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i en annan medlemsstat.

SMB-direktivets bestämmelser har genomförts i svensk rätt genom bestämmelser i framför allt 6 kap. miljöbalken.

4.2Esbokonventionen

Esbokonventionen trädde i kraft för Sverige den 10 september 1997. Enligt konventionen ska en verksamhet, som kan antas förorsaka en betydande skadlig gränsöverskridande påverkan och som närmare anges i en bilaga till konventionen, föregås av en underrättelse till varje fördragspart så tidigt som möjligt och inte senare än när allmänheten i det egna landet informeras om den. Syftet med underrättelsen är att säkerställa tillräckliga och effektiva överläggningar.

De projekt som omfattas av bilagan är t.ex. motor-och järnvägar, flygplatser, hamnar, oljeraffinaderier och avverkning av stora skogsområden.

I konventionen anges att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och att den ska innehålla vissa uppgifter som närmare preciseras i en bilaga till konventionen. Miljökonsekvensbeskrivningen ska överlämnas till den utsatta fördragsparten för vidare distribution till myndigheter och allmänhet i de områden som kan antas bli påverkade. Upphovsparten ska efter att miljökonsekvensbeskrivningen färdigställts inleda samråd med den utsatta parten angående den föreslagna verksamhetens eventuella gränsöverskridande påverkan och åtgärder för att reducera eller eliminera denna påverkan. Konventionen ändrades 2001 i fråga om allmänhetens rätt att delta i processen. Samtidigt öppnades konventionen även för länder som inte ingick i FN:s ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE). Ändringarna trädde i kraft för Sverige den 26 augusti 2014. Ytterligare en ändring i fråga om vilka verksamheter som ska omfattas av konventionen antogs 2004. Den senaste ändringen har ännu inte trätt i kraft.

I fråga om planer och program i gränsöverskridande sammanhang antogs i maj 2003 ett protokoll till Esbokonventionen – protokollet av den 21 maj 2003 om strategiska miljöbedömningar. Protokollet trädde i kraft för Sverige den 11 juli 2010. I protokollet regleras bl.a. vilka planer och program som berörs av protokollet genom att de kan antas medföra en betydande påverkan på miljön. Av protokollet framgår också vilka uppgifter en miljörapport ska innehålla och hur samråd ska genomföras. De flesta av protokollets bestämmelser har en motsvarighet i SMB-direk- tivet.

4.3MKB-direktivet

MKB-direktivet innehåller bestämmelser som ska säkerställa att en systematisk bedömning av miljöpåverkan genomförs för projekt som på grund av sin art, storlek eller lokalisering medför en betydande miljöpåverkan. För detta ändamål föreskrivs tillståndsplikt och krav på en bedömning av deras påverkan innan tillstånd ges.

I bilaga 1 till direktivet finns en lista över de projekt som alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan och för vilka miljökonsekvensbedömning och tillståndsprövning är obligatoriskt. I bilaga 2 till direktivet finns en lista över de projekt där medlemsstaterna själva får bedöma från fall till fall eller med tillämpning av gränsvärden eller kriterier om en miljökonsekvensbedömning bör göras. Vid prövningen av om en miljökonsekvensbedömning ska göras för projekt som anges i bilaga 2 till direktivet ska de urvalskriterier som anges i bilaga 3 till direktivet tillämpas. Denna del kallas vanligen för behovsbedömning (engelskans screening).

De typer av projekt som omfattas av direktivet är dels sådana som i Sverige tillståndsprövas enligt miljöbalken – miljöfarlig verksamhet (9 kap.) och vattenverksamhet (11 kap.) – dels sådana som huvudsakligen prövas enligt annan lagstiftning, t.ex. vägar och järnvägar, som i fortsättningen kommer att kallas sektorslagstiftning.

I fråga om de projekt för vilka en miljökonsekvensbedömning ska göras ställer direktivet krav på att verksamhetsutövaren ska utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning, vars innehåll regleras i den sista bilagan till direktivet, bilaga 4. Vilka krav som i det enskilda fallet kan ställas på en miljökonsekvensbeskrivning avgörs från fall till fall (avgränsning, engelskans scoping). Processen innefattar även samråd, granskning och bedömning och avslutas med ett beslut om tillstånd. Direktivet innehåller också bestämmelser om vad som gäller när ett projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan på miljön i en annan medlemsstat.

För de verksamheter och åtgärder som inte bedöms ha en betydande miljöpåverkan eller som inte finns upptagna på vare sig bilaga 1 eller 2 ställer MKB-direktivet inte några krav på vare sig tillståndsplikt eller en bedömning av deras miljöpåverkan.

Det ursprungliga MKB-direktivet ändrades genom rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Ändringen innebar bl.a. att det infördes en möjlighet för en sökande att inhämta besked från berörd myndighet om innehållet i och omfattningen av en miljökonsekvensbeskrivning. Dessutom utökades förteckningen i direktivets bilaga 1 över de projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och bilaga 3 infördes. Direktivet har även ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG. Denna ändring genomfördes i syfte att anpassa direktivet till den s.k. Århuskonventionen, dvs. konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (SÖ 2005:28). Eftersom MKBdirektivet hade ändrats flera gånger kodifierades det och dess officiella namn är numera Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

De senaste ändringarna i MKB-direktivet

Sedan kodifieringen av MKB-direktivet har direktivet ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (kallat ändringsdirektivet). Många av ändringarna är förtydliganden med anledning av EU-doms-

surser). En ändring har vidare gjorts i artikel 5.1 andra stycket som syftar till att undvika dubbelarbete. Det tydliggörs att exploatören ska beakta tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar om miljöpåverkan som gjorts till följd av annan unionslagstiftning, såsom SMB-direktivet och direktiv 2009/71/Euratom, eller nationell lagstiftning.

Krav på experter

En annan nyhet är krav på framtagande och kontroll av miljökonsekvensbeskrivningar, dels genom att exploatören ska se till att miljökonsekvensbeskrivningen utarbetas av behöriga experter, dels genom att den ansvariga myndigheten ska se till att den har, eller vid behov kan tillgå, tillräcklig expertis för att granska miljökonsekvensbeskrivningen (artikel 5.3).

Utökade krav på samråd med myndigheter och allmänheten

Genom ändringsdirektivet ställs krav på att även lokala och regionala myndigheter ska delta i samråden (artikel 6.1). En annan nyhet är att allmänheten ska få den information som avses i artikel 6.2 elektroniskt via minst en central portal eller lättillgängliga kontaktpunkter på lämplig förvaltningsnivå. Det införs dessutom en ny tidsram som anger att den berörda allmänheten i vart fall ska få 30 dagar på sig att komma in med synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen (artikel 6.7).

Krav på tillståndsmyndighetens bedömning och motivering

Ändringarna i artikel 8 och införandet av en ny artikel 8 a syftar till att tydliggöra hur synpunkter och underlag om projektets miljöpåverkan ska integreras i beslut att meddela tillstånd eller inte. Enligt artikel 8 a.1 ställs krav på att ett beslut om att bevilja tillstånd ska innehålla en motiverad slutsats om projektets betydande miljöpåverkan, alla miljövillkor som bifogas beslutet, en beskrivning av projektets särdrag eller planerade åtgärder för att undvika, förebygga eller minska och om möjligt kompensera betydande negativ miljöpåverkan samt i tillämpliga fall kontrollåtgärder. I ett beslut om att avslå en tillståndsansökan ske de huvudsakliga skälen till avslaget anges (artikel 8 a.2).

Tillståndsmyndigheten ska undvika intressekonflikt

Enligt en ny artikel 9 a ska medlemsstaterna se till att den eller de ansvariga myndigheterna fullgör de skyldigheter som följer av direktivet på ett objektivt sätt (och inte ger upphov till en situation som kan leda till intressekonflikt). Av samma bestämmelse följer att oförenliga funktioner ska skiljas åt när skyldigheterna enligt direktivet fullgörs (om den ansvariga myndigheten även är exploatör).

Rapportering

Ändringsdirektivet innebär att rapporteringskrav införs (se ändringarna i artikel 12.2). Rapportering ska göras var sjätte år från och med den 16 maj 2017.

Krav om samordnade eller gemensamma förfaranden införs i förhållande till det s.k. art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet.

Uppföljning, kontrollförfaranden och sanktioner

Slutligen har det införts krav på övervakning och kontrollåtgärder. Medlemsstaterna ska se till att försiktighets- och kompensationsåtgärder genomförs och ska besluta om förfaranden avseende kontroll av betydande negativ miljöpåverkan i syfte att kunna vidta lämpliga åtgärder för att begränsa denna. Enligt en ny artikel 10 a ska medlemsstaterna även fastställa regler för sanktioner vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt direktivet.

4.4Århuskonventionen

Århuskonventionen trädde i kraft i oktober 2001. Sverige är part till konventionen sedan 2005.

Konventionen vilar på princip 10 i Riodeklarationen om miljö och utveckling, som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janerio 1992. Denna princip anger att miljöfrågor hanteras bäst när alla berörda medborgare deltar på lämplig nivå. På det nationella planet ska, enligt principen, varje individ ha skälig tillgång till den miljöinformation som finns hos offentliga organ, inklusive information om farliga material och verksamheter i deras samhällen och det ska ges möjlighet att delta i beslutsprocessen. Stater ska underlätta och uppmuntra folkligt medvetande och deltagande genom att se till att information finns lätt åtkomlig. Tillgång till effektiva juridiska och administrativa procedurer inklusive rättsmedel för upprättelse och gottgörelse ska erbjudas.

I konventionen förklaras att ett tillfredsställande miljöskydd är väsentligt för människors välbefinnande och för deras åtnjutande av grundläggande mänskliga rättigheter. Varje människa har rätt att leva i en miljö som är förenlig med hälsa och välbefinnande men har också en skyldighet att, både ensam och tillsammans med andra, skydda och förbättra miljön för nuvarande och kommande generationer. För att kunna hävda denna rättighet och fullgöra denna skyldighet anger konventionen att medborgarna måste ha tillgång till miljöinformation, rätt att delta i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Konventionens bestämmelser utgör en minimistandard för rättigheterna. Enligt konventionen har icke-statliga organisationer som främjar miljöskydd och som uppfyller de krav som uppställs i nationell rätt en särskilt viktig roll och de tillerkänns därför samma rättigheter som den berörda allmänheten i övrigt.

Konventionen bygger på tre grundprinciper som brukar kallas konventionens tre pelare:

–Allmänhetens rätt att ta del av miljöinformation som finns hos myndigheter.

–Allmänhetens rätt att delta i beslutsprocesser som har inverkan på miljön.

5Svensk rätt

Under 1960-talet ökade uppmärksamheten på miljöfrågor. Flera länder, däribland Sverige, antog lagstiftning för kontroll av föroreningar. I Sverige trädde miljöskyddslagen (1969:387) i kraft 1969. Miljöskyddslagen innehöll bestämmelser om ett administrativt kontrollsystem med tillstånds- och tillsynsrutiner. Detta system innebar ökade möjligheter att väga samman allmänna och enskilda intressen. I första hand var lagstiftningen inriktad på kontroll av stora punktkällor. Sedan miljöskyddslagen trädde i kraft har kraven på det beslutsunderlag som ska finnas vid tillståndsprövningar succesivt skärpts vad gäller underlagets omfattning och kvalitet.

Krav på att en ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet skulle innehålla en beskrivning av miljöeffekterna av de störningar som verksamheten kunde medföra infördes 1981 i miljöskyddslagen. Samtidigt infördes också krav på samråd med myndigheter och enskilda som kunde ha ett intresse i saken. Enligt praxis som hade utvecklats med stöd av förarbetsuttalanden till lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., förkortad NRL, krävdes enligt 4 kap. NRL att konsekvenserna för miljön skulle framgå av en ansökan som skulle prövas av regeringen. Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar infördes 1991 i ett nytt 5 kap. i NRL (prop. 1990/91:90. s. 170 f.). Samtidigt fördes liknande bestämmelser in i flera andra lagar, bl.a. miljöskyddslagen och väglagen (1971:948). Genom bestämmelser om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar har arbetet med att ta fram underlag inför tillståndsprövningar blivit alltmer formaliserat.

Krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid planläggning infördes först i samband med genomförandet av SMB-direktivet. Det ansågs emellertid ligga i sakens natur att även konsekvenserna för miljön borde vägas in i de lämplighetsbedömningar som gjordes vid planläggning enligt PBL (prop. 1990/91:90 s. 166).

5.1Miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar och miljöbedömningar

Med miljöbalken förändrades de svenska bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar påtagligt. I syfte att genomföra MKB-direktivet och Esbokonventionen infördes i miljöbalken bestämmelser om förfarandet vid miljökonsekvensbedömningar och innehållet i miljökonsekvensbeskrivningar. Sedan miljöbalken trädde i kraft i januari 1999 finns bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar i huvudsak i 6 kap. miljöbalken och i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Sedan miljöbalkens ikraftträdande har bestämmelserna ändrats bland annat för att genomföra SMB-direktivet.

Det finns utanför miljöbalken ett antal lagar som reglerar verksamheter och åtgärder som påverkar miljön (sektorslagar). Vissa av verksamheter-na och åtgärderna är sådana projekt som omfattas av MKB-direktivet, varför det ställs krav på att även de ska bli föremål för tillståndsprövning och en bedömning av deras påverkan på miljön. Som utgångspunkt gäller miljöbalken för dessa verksamheter samtidigt som de är reglerade i andra lagar. Miljöbalken och sektorslagarna gäller således parallellt. Den myndighet som prövar en ansökan om tillstånd eller motsvarande godkännande enligt en sektorslag ska dock vid prövningen tillämpa miljöbalken endast när det anges särskilt i sektorslagen (prop. 1997/98:90 s. 143 f.).

Följande författningar hänvisar helt eller delvis till 6 kap. miljöbalken:

–lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.

–lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

–väglagen (1971:948)

–lagen (1977:439) om kommunal energiplanering

–lagen (1978:160) om vissa rörledningar

–lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn

–lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

–lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter (lagen har i föreslagits upphöra att gälla den 31 december 2016)

–strålskyddslagen (1988:220)

–minerallagen (1991:45)

–lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon

–lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

–ellagen (1997:857)

–lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning

–naturgaslagen (2005:403)

–plan-och bygglagen (2010:900).

5.2Tidigare ändringar av miljöbalkens bestämmelser på området

Regeringen beslutade den 22 december 1999 att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utvärdera tillämpningen av miljöbalken och lämna förslag till nödvändiga reformer (dir. 1999:109). Kommittén tog namnet Miljöbalkskommittén (M 1999:03). Miljöbalkskommittén hade i uppdrag att undersöka möjligheterna att effektivisera och förenkla miljöprövningen utan att åsidosätta hälso-och miljöskyddskraven. Miljöbalkskommittén lämnade i betänkandet En effektivare miljöprövning (SOU 2003:124) förslag till ändringar i 6 kap. miljöbalken som syftade till att åstadkomma ett mer flexibelt system för miljökonsekvensbedömning samt ett enklare förfarande för miljökonsekvensbeskrivningar. Med utgångspunkt i Miljöbalkskommitténs förslag genomfördes vissa ändringar i 6 kap. miljöbalken som trädde i kraft den 1 augusti 2005 (prop. 2004/05:129, bet. 2004/05:MJU15, rskr. 2004/05:312). Det tydliggjordes att samrådet så långt som möjligt skulle genomföras inom ramen för en samrådsprocess. Skyldigheten för länsstyrelsen att besluta om en verksamhets eller åtgärds miljöpåverkan inskränktes till att enbart gälla verksamheter och åtgärder som inte omfattades av bilaga 1 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (numera 3 § första stycket förordningen). De specificerade kraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla begränsades till att enbart gälla för verksamheter och åtgärder som skulle antas medföra betydande miljöpåverkan. Slutligen förtydligades länsstyrelsens roll i att vägleda verksamhetsutövaren avseende miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning.

Under 2012 gjordes vissa förtydligande ändringar i nu gällande 6 kap. 13 och 16 §§ miljöbalken (jfr prop. 2012/13:17, bet. 2012/13:MJU4, rskr. 2012/13:155). Ändringarna föranleddes av ett behov av att förtydliga genomförandet av SMB-direktivet.

Under 2015 tillkom en paragraf, 6 kap. 4 a § miljöbalken, för att genomföra de krav på samråd som följer av det s.k. Seveso III-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG).

att förstå och tillämpa. I 6 kap. miljöbalken finns regler som träffar dels planer och program, dels verksamheter och åtgärder. Även om reglerna omfattar i huvudsak samma moment och miljöaspekter för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder rör det sig om helt olika processer där tillämpningen av bestämmelserna för planer och program ofta föregår den för verksamheter och åtgärder. Bestämmelserna för planer och program bör därför placeras först i kapitlet.

För att öka bestämmelsernas tillgänglighet bör kapitlet innehålla underavsnitt med tydliga underrubriker. För att åstadkomma en tydlig process bör bestämmelsernas disposition inom respektive avsnitt få den disposition som framgår av lagförslaget. På så vis åskådliggörs de olika faserna för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder; först den inledande undersökningsfasen som ska leda fram till ett avgörande i frågan om huruvida en miljöbedömning ska göras, därefter den följande fasen som består i utförandet av miljöbedömningen. Lagrådet har föreslagit att kapitlets inledande paragrafer ska förses med en underrubrik närmast före 1 § av lydelsen ”Inledande bestämmelser”. Kapitlets två första paragrafer är gemensamma för hela kapitlet. Kapitelrubriken är tillräckligt informativ med avseende på innehållet i första paragrafen. I linje med Lagrådets förslag bör däremot andra paragrafen, som förklarar vad som i kapitlet avses med ordet miljöeffekter förses med rubriken ”Ordförklaring”.

För att redan i lagtexten kunna tillgodogöra sig processen bör utgångspunkten vara att väsentliga bestämmelser ska återfinnas i lag och övriga bestämmelser i förordning. Förslagen i denna proposition innebär väsentliga förändringar eller omarbetningar av så gott som samtliga bestämmelser i 6 kap. Det är därför motiverat att ersätta det nuvarande 6 kap. med ett nytt kapitel.

Några remissinstanser anför att förslaget i propositionen innehåller bestämmelser med alltför hög detaljeringsgrad och att det kan leda till längre ledtider och högre kostnader för företagen. Regeringen delar inte dessa remissinstansers farhåga utan bedömer att förslaget innebär att bestämmelserna blir tydligare och mer lättillgängliga. Den ökade tydligheten innebär visserligen att detaljeringsgraden ökar i viss mån men det bör uppvägas av att bestämmelserna därmed bedöms bli enklare att tillämpa. Bestämmelsernas ökade tydlighet och tillgänglighet bör leda till tidsvinster och lägre administrativa kostnader för företag. Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt har anfört att processuella bestämmelser bör placeras i miljöbalkens fjärde avdelning och inte i 6 kap. miljöbalken. Regeringen anser inte att en sådan lösning är lämplig mot bakgrund av att bestämmelserna om miljöbedömning även görs tillämpliga i prövningar enligt vissa sektorslagar.

I förslaget till nytt 6 kap. miljöbalken finns bestämmelser om undersökningar som ska göras om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas och därmed om en miljöbedömning ska göras. För att underlätta förståelsen av att undersökningen ska leda fram till ett beslut i frågan om miljöpåverkan har Lagrådet angett att undersökningen bör hållas isär från beslutet. För att uppnå den tydlighet som Lagrådet efterfrågar bör justeringar göras i enlighet med Lagrådets synpunkt.

7Nya och ändrade ord och uttryck

dömning ska ange förutsättningarna för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder. Särdragen i miljöbedömningar för planer och program kan därför beskrivas med ordet strategisk som också är det ord som används i internationella sammanhang för att beskriva miljöbedömningar av planer och program.

I fråga om verksamheter och åtgärder innehåller promemorian ett förslag om att ordet praktisk läggs till för att beskriva vilken typ av miljöbedömning det rör sig om. Förslaget har mötts av kritik bland många av remissinstanserna som bl.a. anser att ordet praktisk är missvisande eftersom den aktuella bedömningen inte är av praktisk karaktär. I prövningen av enskilda verksamheter och åtgärder ska miljöeffekterna kunna förutses. I den mån förutsättningarna för verksamheten eller åtgärden har angetts i en plan eller ett program innebär verksamheten eller åtgärden det konkreta eller det praktiska genomförandet av den aktuella planen eller programmet. Regeringen instämmer dock med de remissinstanser som anser att ordet praktisk i detta sammanhang kan vara missvisande. Flera remissinstanser har föreslagit att uttrycket miljöbedömning av verksamheter och åtgärder ska användas. Regeringen anser dock att det finns anledning att använda ett uttryck som på ett tydligare och mer kortfattat sätt särskiljer den aktuella typen av miljöbedömning från den strategiska miljöbedömningen. Miljöbedömningen av planer och program görs tidigt i den planeringsprocess som senare kan få betydelse för specifika verksamheter eller projekt. Förutsägelsen av miljöeffekter är mer specifik eller konkret i samband med en miljöbedömning av en verksamhet eller åtgärd än i samband med en miljöbedömning av en plan eller ett program. Naturvårdsverket har föreslagit att ordet specifik används i stället för praktisk. Uttrycket specifik miljöbedömning bör införas som ett uttryck för den process som gäller verksamheter och åtgärder.

dag. Regeringens avsikt med ändringen är i stället att tydliggöra den skillnad i kravnivå som finns i nuvarande regelverk men som inte har fått genomslag i den praktiska tillämpningen. Mot den bakgrunden instämmer regeringen med de remissinstanser som anser att uttrycket förenklat underlag kan uppfattas som missvisande.

I den praktiska tillämpningen av regelverket används ofta uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning som benämning för det underlag som ska tas fram för verksamheter som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Regeringen anser att uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning på ett bra sätt återspeglar den kravnivå som gäller för det aktuella underlaget. Uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning bör därför införas i 6 kap. miljöbalken.

7.3Miljöpåverkan, miljöeffekter och miljökonsekvenser

Regeringens förslag: Med miljöeffekter avses i 6 kap. miljöbalken direkta och indirekta effekter på olika delar av miljön och människors hälsa. Effekterna kan vara positiva eller negativa, tillfälliga eller bestående, kumulativa eller inte kumulativa och uppstå på kort, medellång eller lång sikt. Effekterna kan avse

–befolkning och människors hälsa,

–djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,

–mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö,

–hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,

–annan hushållning med material, råvaror och energi, eller

–andra delar av miljön.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på den föreslagna innebörden av ordet miljöeffekter.

Tyréns AB ser positivt på att det tydligare framgår att även kumulativa och samverkande effekter ska omfattas, även om det är oklart vad skillnaden mellan dessa ord är. Tyréns AB anser att förslaget bör tydliggöra att konsekvenser ska redovisas så att miljökonsekvensbeskrivningar inte endast fokuserar på mätbara, kvantitativa effekter, utan även på faktiska konsekvenser. Region Skåne ser det som positivt att biologisk mångfald och skyddade arter ges särskilt fokus men önskar att perspektivet ekosystemtjänster också lyfts in i definitionen av miljöeffekter. Naturvårdsverket anser att definitionen behöver kompletteras med ordet ekosystem så att det framgår att effekter ska beskrivas även för ekosystem i sin helhet och inte enbart för ekosystemens olika delar. Trafikverket anser att oavsett vilka ord och uttryck som används är det angeläget att miljöbedömningar omfattar de två steg som i dag kallas miljöeffekter och miljökonsekvenser. Folkhälsomyndigheten anser att det inte framgår om effekter på människors hälsa vägs in i ordet miljöpåverkan. Folkhälso-

I promemorian omnämns förutom kumulativa effekter även samverkande effekter. I bilaga I till SMB-direktivet omnämns både kumulativa och samverkande effekter. Tyréns AB har i sitt remissvar över promemorian angett att det är oklart vad skillnaden mellan dessa ord är. I regeringens förslag finns inte ordet samverkande med. Kumulativa effekter kan uppstå från en eller flera verksamheter och åtgärder och i en svensk kontext används uttrycket kumulativa effekter som beteckning för effekter som kan vara antingen additativa, synergistiska eller motverkande. En additativ effekt uppstår när två eller flera effekter tillsammans leder till en effekt som är lika stor som summan av de individuella effekterna. En synergistisk effekt uppstår när två eller flera effekter tillsammans leder till en effekt som är större än summan av de individuella effekterna. En motverkande effekt innebär att effekterna från fler än en aktivitet är mindre än summan av var och en. Med uttrycket samverkande effekter åsyftas sådana effekter som är synergistiska eller motverkande, dvs. interaktiva. Innebörden av ordet samverkande täcks av ordet kumulativ i den svenska kontexten och ordet samverkande behöver därför inte inkluderas i den svenska författningstexten.

8Gemensamma bestämmelser i 6 kap. miljöbalken

8.1En ny gemensam syftesbestämmelse

Regeringens förslag: Syftet med miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Promemorians förslag skiljer sig från regeringens på så sätt att det i promemorian föreslås att bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken ska syfta till en enhetlig identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter vid planering och beslutsfattande samt till att ge allmänheten tillgång till information och möjlighet till medbestämmande.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget att införa en syftesbestämmelse som gäller miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Många remissinstanser har dock synpunkter på utformningen av bestämmelsen.

Boverket, Naturvårdsverket, Sverige lantbruksuniversitet, Huddinge kommun och Tyréns AB anser att syftesbestämmelsen bör lyfta fram det som i dag framgår av syftesbestämmelsen för planer och program, dvs. att syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Boverket och Naturvårdsverket anser att det genom en sådan bestämmelse blir tydligt att miljöbedömningens egentliga syfte är att påverka planens eller projektets slutliga innehåll, så att miljöpåverkan minimeras. Boverket

effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärder kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, och dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Det anges vidare att beskrivningen ytterst ska möjliggöra en samlad bedömning av dessa direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljön. I förarbetena anges att arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning ska medverka till att kunskapsluckor upptäcks liksom till en ökad kunskap och insikt om miljö-, hälso- och naturresursfrågor i det enskilda ärendet. Vidare ska en miljökonsekvensbeskrivning bidra till att en viss verksamhet, om den får komma till stånd, får så lite negativ miljöpåverkan som möjligt (prop. 1997/98:45 del 2 s. 56).

En väl formulerad syftesbestämmelse bedöms kunna bidra till en ökad förståelse för bestämmelserna om miljöbedömningar. I promemorian anges att ett gemensamt syfte för strategiska och specifika miljöbedömningar är att miljöaspekter ska integreras i planering och beslutsfattande men att det är önskvärt att syftesbestämmelsen blir mer konkret än så. I promemorian framförs därför att syftesbestämmelsen bör återspegla den process som innebär att identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter ska ske vid planering och beslutsfattande samt att den även bör ge uttryck för betydelsen av en enhetlig rättstillämpning och allmänhetens deltagande i processerna. Det anges vidare i promemorian att det inte finns anledning att i en syftesbestämmelse i 6 kap. miljöbalken upprepa att målet med bestämmelserna även är främja en hållbar utveckling eftersom det målet framgår av 1 kap. 1 § miljöbalken. Regeringen anser, i likhet med flera remissinstanser, att det av syftesbestämmelsen bör framgår varför miljöbedömningar ska göras och inte som i promemorians förslag hur de ska göras. Precis som anges i promemorian så är syftet med bestämmelserna om miljöbedömning att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande. Målet är att främja en hållbar utveckling. Detta syfte och mål framgår av nuvarande syftesbestämmelse för planer och program och bör även gälla för verksamheter och åtgärder. En gemensam syftesbestämmelse för strategiska och specifika miljöbedömningar med den innebörden bör därför införas. Folkhälsomyndigheten har framfört att den anser att det bör framgå att människors hälsa vägs in i ordet miljöaspekter. Regeringen vill i det sammanhanget understryka att ordet miljöaspekt är en bred term som omfattar såväl människors hälsa som t.ex. biologisk mångfald och kulturmiljö.

8.2Samordning av miljöbedömningar och liknande arbete

Regeringens förslag: Den som gör en strategisk eller specifik miljöbedömning ska sträva efter att samordna arbetet med andra miljöbedömningar som görs enligt 6 kap. miljöbalken eller med liknande arbete som görs enligt andra författningar.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

8.3Planer och planeringsunderlag

Regeringens förslag: Bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i 6 kap. 19–21 §§ miljöbalken flyttas till 3 och 5 kap. miljöbalken med vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med promemorians. Regeringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att samtliga bestämmelser om planer och planeringsunderlag som finns i nuvarande 6 kap. 19–21 §§ miljöbalken placeras i 3 och 5 kap. miljöbalken.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på den ändrade placeringen av bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i nuvarande 6 kap. 19–21 §§ miljöbalken.

Sveriges kommuner och landsting och Avfall Sverige framhåller att bestämmelsen i nuvarande 6 kap. 20 § om länsstyrelsens samordningsansvar är av stor vikt och att den rollen måste förstärkas mer än i dag. WSP Sverige AB anser att bestämmelsen om länsstyrelsens samordningsansvar har getts en undanskymd plats i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. enligt promemorians förslag. WSP Sverige AB anser att det är olyckligt eftersom bestämmelsen är ett verktyg för att myndigheter och enskilda ska kunna tillgodose kunskapskravet i 2 kap. 2 § miljöbalken. WSP Sverige AB påpekar att möjligheten hittills förefaller ha utnyttjats i en mycket begränsad omfattning, i vart fall då olika verksamhetsutövare upprättar miljökonsekvensbeskrivningar.

Skälen för regeringens förslag: I nuvarande 6 kap. 19–21 §§ miljöbalken finns bestämmelser som avser frågor om hushållning med mark och vatten. Före miljöbalkens ikraftträdande fanns motsvarande bestämmelser i den nu upphävda naturresurslagen. Det framgår inte av förarbetena till miljöbalken varför bestämmelserna placerades i 6 kap. miljöbalken.

Enligt 6 kap. 19 § är de myndigheter som ska tillämpa miljöbalkens regler om hushållning med mark och vatten skyldiga att se till att sådana planer enligt plan- och bygglagen och sådant planeringsunderlag som kan ha betydelse för tillämpningen finns tillgängliga i målet eller ärendet. Detta gäller även mål och ärenden enligt annan lagstiftning än miljöbalken som berör frågor om hushållning med naturresurser och där miljöbalken därför ska tillämpas. Ett väl utvecklat system för kunskapsförsörjning är en förutsättning för en från allmän synpunkt god hushållning med naturresurser. Beslutsprocessen i dessa frågor underlättas om ett adekvat beslutsmaterial finns tillgängligt och fortlöpande kan tillhandahållas (prop. 1997/98:45, del 2, s. 67).

Länsstyrelsens samordnande roll i fråga om kunskapsförsörjningen för hushållning med naturresurser framgår av nuvarande 6 kap. 20 § miljöbalken. Länsstyrelsens skyldighet att ställa samman underlag och tillhandahålla underlaget innebär också ett genomförande av artikel 5.4 i MKB-direktivet.

I 6 kap. 21 § finns ett bemyndigande för regeringen att i ett förvalt-ningsbeslut ålägga en eller flera kommuner att redovisa hur de avser att i sin planering enligt plan-och bygglagen behandla en viss fråga eller vissa frågor.

De bestämmelser i 6 kap. 19, 20 och 21 §§ som gäller frågor om hushållning med mark och vatten placeras lämpligen i 3 kap. som handlar om sådana frågor. I den del bestämmelserna gäller sådana åtgärdsprogram som avses i 5 kap. miljöbalken är det dock lämpligt att bestämmelserna placeras i det kapitlet. Regeringen instämmer med de remissinstanser som anser att bestämmelsen om länsstyrelsens samordningsansvar placerades undanskymt i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. enligt promemorians förslag. Regeringen anser därför att även den bestämmelsen bör placeras i 3 kap. miljöbalken.

9Strategiska miljöbedömningar

9.1Tillämpningsområdet för planer och program i 6 kap. miljöbalken

Regeringens förslag: En strategisk miljöbedömning ska göras för planer och program som upprättas eller ändras av en myndighet eller kommun, om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det förtydligas att en myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning, ska undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om planer och program som ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om frågan om miljöpåverkan är avgjord i sådana föreskrifter behöver en undersökning i den frågan inte göras.

Undantag från kraven på strategisk miljöbedömning och kraven på undersökning i frågan om miljöpåverkan ska göras i fråga om

– finansiella eller budgetära planer och program, och

– planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten.

vårdsverket och Boverket anser att det uttryckligen behöver anges i sektorslagstiftning när kraven på undersökning och miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken är tillämpliga. Sveriges kommuner och landsting,

Avfall Sverige, Malmö kommun och Programnämnd samhällsbyggnad i Örebro kommun anser att de ändrade reglerna kan innebära förenklingar men bara om regeringen utnyttjar sig av det föreslagna bemyndigandet om undantag från kraven på undersökning och strategisk miljöbedömning på ett ändamålsenligt sätt. Havs- och vattenmyndigheten anser att de miljömässiga konsekvenserna av undantaget för planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten behöver utredas vidare för att kunna konstatera om undantaget kan utformas på annat sätt eller begränsas för att minska eventuella risker.

Flera remissinstanser som har yttrat sig i fråga om användningen av ordet undersökning avstyrker eller ifrågasätter att ordet undersökning används i sammanhanget samtidigt som några remissinstanser uttryckligen har tillstyrkt förslaget i den delen. Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt, Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt och Länsstyrelsen i Jämtlands län har pekat på risken för begreppsförvirring – på flera ställen i miljöbalken är en undersökning en konkret åtgärd som t.ex. kan innebära provtagning av mark och vatten. Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt, Riksantikvarieämbetet, Trafikverket och Sveriges Arkitekter har lyft fram ordet behovsbedömning som ett alternativ till ordet undersökning eftersom behovsbedömning är det ord som många i dag använder för det som i promemorian kallas undersökning.

Skälen för regeringens förslag

En undersökning för att kunna avgöra om bestämmelserna om strategisk miljöbedömning ska tillämpas

Naturvårdsverket konstaterar i sin rapport Mot en hållbar stadsutveckling (rapport 6664) att bestämmelserna om miljöbedömningar av planer och program inte tillämpas i den utsträckning som krävs. Enligt Naturvårdsverket kan det delvis bero på att bestämmelserna om miljöbedömningar är svårtillgängliga och på missuppfattningar om tillämpligheten av bestämmelserna om miljöbedömning i miljöbalken och förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. För att uppnå en ökad tydlighet och för att säkerställa att myndigheter och kommuner tar ställning till frågan om det ska göras en miljöbedömning i det enskilda fallet bör det införas en bestämmelse som anger att det för planer och program som krävs i lag eller annan författning ska undersökas om en strategisk miljöbedömning ska göras. Den avgörande frågan för om en miljöbedömning ska göras är om genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen syftar till att nå fram till ett svar på den frågan. Lagrådet har föreslagit att bestämmelserna utformas på ett sätt som innebär att en undersökning inte behöver göras i fråga om sådana planer och program för vilka frågan om miljöpåverkan är avgjord genom föreskrifter som regeringen har meddelat. En undersökning i frågan om miljöpåverkan är naturligtvis inte nödvändig i dessa fall och regelverket bör därför utformas i linje med Lagrådets förslag.

kraven på strategisk miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken. Ett normgivningsbemyndigande som möjliggör sådana undantag bör därför införas.

9.2Samråd inom ramen för undersökningen

Regeringens förslag: Bestämmelser om samråd inom ramen för undersökningen förs in i 6 kap. miljöbalken. Samrådet ska handla om frågan om betydande miljöpåverkan och ska ske med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda. Myndigheten eller kommunen ska kunna låta bli att samråda om den kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras.

Regeringen ska inte längre ha ett normgivningsbemyndigande att meddela föreskrifter om samråd i samband med undersökningen om huruvida en plan, ett program eller ändring kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om samråd inom ramen för undersökningen.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att en del av samrådet är att i ett mycket tidigt skede fånga upp de frågor som ska belysas extra i den strategiska miljöbedömningen och att det föreslagna undantaget från kravet på samråd därför inte bör genomföras. Energiföretagen Sverige anser att även berörda verksamhetsutövare bör ingå i samrådskretsen. Sveriges Byggindustrier anser att alla som kan beröras av en detaljplan ska involveras i samrådsprocessen och få tillfälle att lämna synpunkter i ett tidigt skede. Naturvårdsverket anser att det finns behov av att tydliggöra kraven på samrådsunderlaget i författningstext eftersom det skulle skapa förutsättningar för en mer enhetlig rättstillämpning.

Skälen för regeringens förslag

När samråd ska ske inom ramen för undersökningen

Enligt artikel 3.6 i SMB-direktivet behöver samråd endast genomföras för planer och program vars miljöpåverkan ska bedömas från fall till fall med tillämpning av de kriterier som anges i bilaga 2 till direktivet.

Enligt 6 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska samråd ske i samband med bedömningen av om genomförandet av vissa planer och program kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det är dock, i likhet med vad som följer av SMB-direktivet, endast sådana planer och program vars miljöpåverkan ska bedömas från fall till fall utifrån vissa närmare angivna kriterier som omfattas av kravet på samråd.

Den process som en undersökning innebär tydliggörs om samtliga led i processen framgår på lagnivå. Bestämmelsen om samråd i undersökningsfasen bör därför placeras i 6 kap. miljöbalken. Samråd bör precis som enligt nuvarande bestämmelser krävas endast i fråga om sådana pla-

I 6 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar anges att om det är fråga om planer och program på nationell nivå ska samråd i stället ske med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten och andra berörda statliga förvaltningsmyndigheter. Formuleringen ger intryck av att samråd inte får ske med berörda kommuner och länsstyrelser när det gäller planer och program på nationell nivå, vilket kan vara lämpligt i vissa fall. I promemorian föreslås därför att reglerna ska ändras så att den nuvarande risken för begränsning av samrådskretsen i detta avseende tas bort. Ingen av remissinstanserna har lämnat någon synpunkt på förslaget i den delen. Förslaget ligger även i linje med vad som följer av Sveriges åtaganden enligt artikel 3.6 och 6.3 i SMB-direktivet och bör genomföras.

Europeiska kommissionen har haft synpunkter på det svenska genomförandet av artikel 6.3 i SMB-direktivet och har anfört att inte endast myndigheter som berörs ska ingå i samrådskretsen utan även sådana myndigheter som kan antas bli berörda. För att bestämmelsen bättre ska överensstämma med direktivet bör det därför framgå att samråd ska ske med dem som kan antas bli berörda och inte endast med dem som faktiskt berörs. I enlighet med vad som följer av artikel 6.3 i SMB-direk- tivet bör det dessutom tydliggöras att det är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en myndighet kan antas bli berörd. Enligt kommissionens vägledning för SMB-direktivet avser det särskilda miljöansvaret de arbetsuppgifter som åligger myndigheten, t.ex. att övervaka tillståndet i miljön, att inspektera en plats eller en verksamhet eller att forska (EG-di- rektiv 2001/42, Europeiska kommissionen 2004, s. 15). För svenskt vidkommande innebär det att t.ex. en statlig myndighet eller kommunal nämnd som ansvarar för operativ tillsyn enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) kan vara en sådan kommun eller myndighet som kan antas bli berörd av planen eller programmet. Avgörande för om en myndighet eller kommun kan antas vara berörd bör vara om det finns en koppling mellan det miljöansvar som myndigheten eller kommunen har och den miljöpåverkan som kan förväntas vid genomförandet av den enskilda planen eller programmet. Situationerna är så skiftande beroende på plan- eller programtyp och område att det måste bli fråga om en bedömning i varje enskilt fall av vilka myndigheter man behöver samråda med.

Energiföretagen Sverige och Sveriges Byggindustrier har haft synpunkter på att samrådskretsen bör utvidgas. Regeringen anser inte att det har framkommit tillräckliga skäl för att utvidga samrådskretsen på det sätt som dessa remissinstanser föreslår.

Normgivningsbemyndigande om samråd

Normgivningsbemyndigandet i 6 kap. 11 § miljöbalken som avser samråd bör tas bort eftersom samtliga bestämmelser om samråd enligt förslaget förs in i miljöbalken.

påverkan, efter samrådet med andra myndigheter som kan antas bli berörda, ska fatta ett beslut i frågan och att det ska innehålla skälen för myndighetens eller kommunens bedömning.

Ett alternativ eller komplement till att införa krav om beslut och motivering av beslut skulle kunna vara att inrätta en yttre kvalitetskontroll av planupprättarens beslut. Naturvårdsverket föreslår i rapporten Mot en hållbar stadsutveckling (rapport 6664) att länsstyrelsen eller en central myndighet ska godkänna kommunens eller myndighetens beslut om betydande miljöpåverkan och avgöra om en miljöbedömning krävs. I förarbeten till bestämmelserna om miljöbedömningar av planer och program anges som skäl till att inte införa en kvalitetskontroll av planupprättarens miljökonsekvensbeskrivningar att det räcker med att myndigheter och kommuner förutsätts lojalt tillämpa lagarna och att detta tillsammans med den centrala tillsynsmyndighetens roll och den öppna processen som möjliggör insyn är tillräckligt (prop. 2003/04:116 s. 41). Detta är en utgångspunkt som gäller även i dag. Förslaget i denna proposition om införande av krav om beslut och motivering av beslut bedöms för närvarande utgöra en tillräcklig åtgärd för att råda bot på de ovan beskrivna tillämpningsproblemen.

Ett beslut i frågan om miljöpåverkan ska göras tillgängligt för allmänheten. För att inte ställa mer långtgående krav på myndigheter och kommuner än nödvändigt bör det inte införas krav om att information kungörs eller offentliggörs på något mer långtgående sätt än att myndigheten eller kommunen på lämpligt sätt informerar allmänheten (t.ex. på myndighetens eller kommunens webbplats) och i övrigt ser till att beslutet finns upprättat som en allmän och offentlig handling. Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har framfört att bestämmelsen om ett särskilt beslut kan leda till tillämpningsproblem eftersom det inte framgår när ett beslut ska fattas eller vilket kommunalt organ som ska ta ställning till frågan. Regeringen delar inte domstolens farhåga och bedömer att det inte finns skäl att närmare reglera dessa frågor i miljöbalken eftersom situationerna är så skiftande beroende på plan- eller programtyp. Ett beslut måste fattas senast i samband med beslutet att anta planen eller programmet. Därutöver bör det, med utgångspunkt i de förutsättningar som gäller för det aktuella plan- eller programförfarandet, avgöras i varje enskilt fall när ett beslut bör fattas och av vilket organ. På samma sätt som för verksamheter och åtgärder enligt dagens bestämmelser bör ett beslut om huruvida en strategisk miljöbedömning ska göras inte kunna överklagas särskilt.

Den process som föregår en strategisk miljöbedömning tydliggörs om samtliga led i denna framgår direkt i lagtexten. Bestämmelsen om beslut i frågan om miljöpåverkan bör därför placeras i 6 kap. miljöbalken.

programmet. Det finns därför inget behov av en sådan bestämmelse som WSP Sverige AB föreslår.

las i avsnitt 12.3 nedan. Miljöbedömningen och arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen bör påbörjas så tidigt som möjligt, dvs. så snart arbetet med planen eller programmet har påbörjats. Av det följer att avgränsningssamrådet bör ske så tidigt som möjligt i plan- eller programprocessen. För att samrådet ska fylla sitt syfte är det dock samtidigt viktigt att det finns ett underlag där det tydligt framgår vad som föreslås och hur myndigheten eller kommunen har kommit fram till förslaget.

vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. De åtgärder som beskrivs i 2 kap. 3 § miljöbalken är av preventiv karaktär. Ordet uppväga i direktivets bestämmelse tydliggör dock att miljökonsekvensbeskrivningen även ska innehålla en beskrivning av åtgärder som inte endast är preventiva i den mening som beskrivs ovan. Ordet uppväga förekommer inte i miljöbalken. Ett ord som förekommer i miljöbalken och som återspeglar vad som kan behöva göras när en skada väl har uppkommit är ordet avhjälpa. Kraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla bör därför innefatta åtgärder som planeras för av avhjälpa negativa miljöeffekter.

Enligt Naturvårdsverkets vägledning om kompensation vid förlust av naturvärden (Ekologisk kompensation, handbok 2016:1) ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av planerade kompensationsåtgärder. Några remissinstanser har anfört att ordet kompensera bör användas i stället för ordet avhjälpa i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Regering tillsatte 2016 en särskild utredare med uppdrag att bl.a. analysera hur det går att säkerställa att ett tillräckligt underlag för lämpliga kompensationsåtgärder tas fram på ett kostnadseffektivt sätt (dir. 2016:23). I uppdraget låg att bedöma hur och när underlag för utformningen av kompensationsåtgärder borde tas fram, med beaktande av befintliga bestämmelser för underlag, som t.ex. bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar i 6 kap. miljöbalken. Utredningen, som antog namnet Utredningen om en effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation (M 2016:03), redovisade sitt uppdrag i betänkandet Ekologisk kompensation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet av markexploatering tillgodoses (SOU 2017:34). I betänkandet lämnas förslag i fråga om uppgifter om planerade kompensationsåtgärder i miljökonsekvensbeskrivningar. Betänkandets förslag bereds i Regeringskansliet.

Miljökonsekvensbeskrivningarnas kvalitet

Naturvårdsverket har i rapporten Mot en hållbar stadsutveckling (rapport 6664) lyft fram att endast ett fåtal av de miljökonsekvensbeskrivningar som Naturvårdsverket granskat sedan bestämmelserna om miljöbedömning av planer och program infördes har uppfyllt alla formkrav. För att råda bot på den bristande kvaliteten föreslår Naturvårdsverket att det bör införas ett liknande förfarande som för verksamheter och åtgärder i fråga om prövningsmyndighetens godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen. De förtydliganden i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll som föreslås i denna proposition bedöms dock kunna bidra till förståelsen av bestämmelserna och hur de ska tillämpas och därmed ge förutsättningar för en ökad kvalitet i de miljökonsekvensbeskrivningar som tas fram. Förslaget i den delen bedöms för närvarande utgöra en tillräcklig åtgärd för att råda bot på den bristande kvaliteten i miljökonsekvensbeskrivningar som Naturvårdsverket beskriver.

6 kap. 17 § miljöbalken bör därför tas bort och ersättas med ett som endast avser gränsöverskridande samråd.

Enligt Naturvårdsverket bör samma ord och uttryck användas i fråga om skyddsåtgärder, försiktighetsmått, avhjälpandeåtgärder och kompensationsåtgärder som i övriga bestämmelser i promemorians förslag. Regeringen instämmer i den bedömningen och bestämmelsen bör därför ändras så att det blir tydligt att samråd ska ske även i fråga om planerade avhjälpandeåtgärder.

Naturvårdsverket menar att det bör framgå av lagtexten att myndigheter och allmänhet ska ges möjlighet att yttra sig inom en rimlig tidsram i enlighet med artikel 7.2 i SMB-direktivet. Regeringen instämmer i bedömningen att en bestämmelse med den innebörden bör införas och har för avsikt att använda det bemyndigande som ger regeringen möjlighet att meddela ytterligare föreskrifter om gränsöverskridande samråd.

nen eller programmet antas. Artikeln genomförs med nuvarande 6 kap. 14 § miljöbalken och 8 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvens-beskrivningar. Enligt 6 kap. 14 § miljöbalken ska berörda myndigheter, kommuner samt allmänheten ges skälig tid att yttra sig. I det ligger även att de ska få yttra sig i så god tid att hänsyn kan tas till synpunkterna innan planen eller programmet antas eller läggs till grund för reglering (prop. 2003/04:116 s. 66). Detta bör framgå tydligare av lagtexten och en bestämmelse med den innebörden bör därför införas.

För att få en samlad bild av samrådsförfarandet är det lämpligt att genomförandet av artikel 6 i SMB-direktivet sker i 6 kap. miljöbalken. Bestämmelserna bör få en lydelse som stämmer bättre överens med SMB-direktivet. Det bör därför förtydligas att det är de myndigheter som kan antas bli berörda och inte endast de som berörs som omfattas av samrådskretsen. I enlighet med vad som följer av artikel 6.3 i SMB-di- rektivet bör det dessutom tydliggöras att det är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en myndighet kan antas bli berörd. Vad som därmed avses framgår av avsnitt 9.2.

9.5Information om antagande av en plan eller ett program vid gränsöverskridande miljöpåverkan

Regeringens förslag: Om ett gränsöverskridande samråd har skett ska den myndighet som regeringen bestämmer se till att den ansvariga myndigheten i det andra landet får information om antagandet av en plan eller ett program.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans uttalar sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande 6 kap. 16 § tredje stycket miljöbalken ska den myndighet eller den kommun som antagit en plan eller ett program informera andra länder om att planen eller programmet har antagits samt göra den sammanställning som ska göras enligt 16 kap. 16 § andra stycket miljöbalken och planen eller programmet tillgängliga för dem. Det saknas uttalanden i förarbetena om varför det är den beslutande myndigheten eller kommunen som ska lämna denna information till andra länder. Eftersom det är den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer som är ansvarig myndighet för att det gränsöverskridande samrådet genomförs bedöms det lämpligt att den myndigheten även ansvarar för informationen om antagandet. Det bör även anges att informationen ska lämnas till den ansvariga myndigheten i det andra landet.

10Specifika miljöbedömningar

Havs-och vattenmyndigheten anser att det saknas en referens till prop. 2001/02:65 i fråga om krav på miljökonsekvensbeskrivning i samband med omprövningar, dvs. att miljökonsekvensbeskrivningar inte krävs i samband med en ansökan om omprövning eller ansökan om återkallande av tillstånd. Havs-och vattenmyndigheten anser att det är viktigt att principerna i den propositionen också följer med i det nya 6 kap. miljöbalken om miljöbedömningar.

10.2Verksamheter som är tillståndspliktiga enligt Natura 2000-bestämmelserna ska miljöbedömas

tillstånd eller villkor och inte heller i mål och ärenden om förlängning av genomförandetider. Havs-och vattenmyndigheten har angett att den anser att det är otydligt om promemorian innebär en ändring i detta avseende, dvs. om det enligt de föreslagna bestämmelserna ställs krav på miljöbedömning i fråga om de nyss uppräknade mål-och ärendetyperna. Promemorian behandlar inte uttryckligen denna fråga. Regeringen anser inte att det finns skäl att frångå den ordning som tidigare beslutats av riksdagen i denna fråga.

Av den föreslagna tillämpningsbestämmelsen framgår bl.a. att en miljöbedömning ska göras i fråga om en verksamhet eller en åtgärd som ska tillståndsprövas enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken. Om det angivna tillämpningsområdet innebär att även mål och ärenden om t.ex. omprövning av tillstånd och återkallelse av tillstånd enligt 24 kap. miljöbalken omfattas av tillämpningsområdet är inte tydligt. Rättspraxis talar dock för att den i promemorian valda ordalydelsen i tillämpningsbestämmelsen innebär att sådana mål och ärenden omfattas av tillämpningsområdet (MÖD 2005:43). Mot den bakgrunden anser regeringen att det är påkallat att i tillämpningsbestämmelsen särskilt undanta mål och ärenden om återkallelse av tillstånd eller omprövning av tillstånd eller villkor i enlighet med vad som följer av prop. 2001/02:65.

Föreskrifter om verksamheters och åtgärders miljöpåverkan

Enligt nuvarande 6 kap. 4 b § miljöbalken får regeringen meddela föreskrifter om att vissa slags verksamheter och åtgärder ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt nuvarande 6 kap. 1 § andra stycket får regeringen föreskriva om undantag från skyldigheten att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter vars miljöpåverkan kan antas bli mindre betydande. Normgivningsbemyndigandena bör i sak finnas även i det nya 6 kap. men anpassas till den systematik som föreslås i denna proposition. Bemyndigandet bör därför omfatta en rätt för regeringen att meddela föreskrifter om att vissa slag av verksamheter och åtgärder ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det föreslagna bemyndigandet gör att det nuvarande bemyndigandet om föreskrifter om undantag från kravet på miljökonsekvensbeskrivning inte längre behövs.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget i fråga om krav på specifik miljöbedömning för verksamheter och åtgärder som ska tillståndsprövas enligt de s.k. Natura 2000-bestämmelserna.

Skälen för regeringens förslag: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarandet av livsmiljöer för vilda djur och växter, det s.k. art- och habitatdirektivet, syftar till att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarandet av livsmiljöer samt vilda djur och växter i medlemsstaterna. Direktivet innehåller bestämmelser om inrättande av s.k. Natura 2000-områden. Enligt artikel 6.3 i direktivet ska alla planer och projekt, som inte direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln eller förvaltningen av ett Natura 2000-område och som kan påverka området på ett betydande sätt, bedömas med avseende på konsekvenser för syftet med att bevara området. Om det är lämpligt, ska också allmänheten höras före ett beslut att godkänna en plan eller ett projekt.

Vid det svenska genomförandet av direktivet anförde regeringen att alla oklarheter om vilka bedömningskrav som ska gälla bör undanröjas och att det därför tydligt bör framgå av miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar att en sådan beskrivning ska göras i ärenden om tillstånd för en verksamhet eller åtgärd som kan antas komma att påverka miljön i ett Natura 2000-område (prop. 2000/01:111 s. 54). Det innebär att det i 6 kap. 1 § miljöbalken anges att det i ärenden om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § ska finnas en miljökonsekvensbeskrivning. Detta gäller oavsett om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Regeringen bedömde senast i propositionen 2004/05:129 s. 52 f. att de särskilda reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar i mål och ärenden rörande Natura 2000-områden bör vara kvar. De skäl som anfördes då gäller fortfarande. I förslaget har kravet getts en sådan utformning att en specifik miljöbedömning som huvudregel ska göras i fråga om en verksamhet eller åtgärd som ska prövas för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a §. Enligt förslaget anger de följande bestämmelserna emellertid att samråd, utformning av miljökonsekvensbeskrivning och prövning kan begränsas på vissa sätt i dessa fall.

Sedan bestämmelserna infördes i miljöbalken har det visat sig finnas ett behov av att kunna genomföra brådskande åtgärder i Natura 2000-om- råden till skydd för människors hälsa och miljön, bl.a. för att förhindra smittspridning vid utbrott av t.ex. mjältbrand eller andra sjukdomar som omfattas av epizootilagen (2007:361) eller zoonoslagen (1999:658). I dessa fall är det av tidsskäl inte alltid möjligt att genomföra en miljöbedömning och upprätta en miljökonsekvensbeskrivning som uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Sådana fall föreslås därför helt undantas från tillämpningsområdet för 6 kap. I dessa undantagsfall krävs det emellertid att det finns ett underlag som redovisar möjliga alternativa åtgärder samt åtgärdernas konsekvenser för syftet med att bevara området. Ett sådant krav bör tas in i lagtexten. Med ett sådant underlag uppfylls kravet i artikel 6.3 i art- och habitatdirektivet på att projekt som kan påverka ett Natura 2000-område på ett betydande sätt ska bedömas med avseende på konsekvenserna för syftet med att bevara området.

10.3Miljöbedömning av verksamheter som är tillståndspliktiga enligt 12 kap. miljöbalken

Regeringens förslag: Kravet på miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vilthägn tas bort. Detsamma gäller det obligatoriska kravet på miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder som kräver tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på att kravet på miljökonsekvensbeskrivning tas bort i fråga om uppförande av vilthägn och andra verksamheter och åtgärder som kräver tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken.

Skälen för regeringens förslag: I 6 kap. 1 § miljöbalken finns i dag krav på att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i ansökan om tillstånd att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt 12 kap. En sådan tillståndsplikt följer dels av att regeringen har möjlighet att enligt 12 kap. 12 § miljöbalken meddela föreskrifter om tillståndsplikt för sådana verksamheter eller åtgärder om det krävs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, dels av att tillstånd till vilthägn krävs enligt 12 kap. 11 §. I denna proposition föreslås att regeringen bemyndigas att föreskriva att kapitlets bestämmelser om specifik miljöbedömning även ska gälla för andra ärenden enligt balken än sådana som anges i 6 kap., se avsnitt 10.4. Regeringen har därigenom en möjlighet att, om det visar sig nödvändigt, ställa krav på miljökonsekvensbeskrivning i sådana fall som avses i 12 kap. 12 §. Uppförande av vilthägn bedöms inte medföra en sådan miljöpåverkan att det är motiverat att kräva en miljökonsekvensbeskrivning som uppfyller MKB-direktivets krav. Kravet på att en miljökonsekvensbeskrivning alltid ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken bör därför tas bort.

10.4Bemyndiganden om utökat tillämpningsområde

Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om att kraven om specifik miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken ska tillämpas helt eller delvis i dispensärenden eller andra ärenden enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken.

Regeringen ska inte längre ha ett bemyndigande att meddela föreskrifter om miljökonsekvensbeskrivning i ärenden enligt annan lag eller i särskilda ärenden inom miljöbalkens område.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan om tillstånd eller medgivande enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslagen om att lägga till och ta bort de föreslagna bemyndigandena samt till att det införs bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar i lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.

Advokatfirman Åberg och Co AB anser att bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om att kraven om specifik miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken ska kunna tillämpas i andra ärenden är alldeles för vitt och att behovet av bemyndigandet kan ifrågasättas.

Skälen för regeringens förslag

Föreskrifter som rör dispensärenden eller andra ärenden enligt miljöbalken

Av nuvarande 6 kap. 1 § andra stycket miljöbalken följer att regeringen får meddela föreskrifter om krav på en miljökonsekvensbeskrivning även i dispensärenden eller andra ärenden enligt miljöbalken. Sådana föreskrifter har meddelats i 25 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 23 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd m.m., 8 § förordningen (1998:904) om anmälan för samråd samt 20 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.

I denna proposition föreslås att en miljökonsekvensbeskrivning enbart ska tas fram om en specifik miljöbedömning ska göras, dvs. om en sökt verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se avsnitt 10.1. Det innebär att det finns anledning att se över ovan angivna bestämmelser för att eventuellt anpassa dem till det nya regelverket. Det kan dock även fortsättningsvis finnas ett behov av att kunna ställa krav på att bestämmelserna i 6 kap. ska gälla helt eller delvis i de aktuella ärendena. Regeringen bör i sådana fall kunna meddela föreskrifter antingen om att hela processen som regleras i 6 kap. ska gälla eller att delar av den ska gälla. Dagens bemyndigande bör därför finnas kvar, men formuleras om så att det bättre passar in i det nya systemet.

Föreskrifter som rör ärenden enligt en annan lag

Enligt nuvarande 6 kap. 2 § första stycket 1 miljöbalken får regeringen meddela föreskrifter om att det ska finnas en miljökonsekvensbeskrivning i ärenden enligt en annan lag, av vilken det framgår att hänsyn till människors hälsa eller miljön ska beaktas vid lagens tillämpning. Detta normgivningsbemyndigande har endast använts för att meddela föreskrifter som tagits in i förordningen (1998:929) om gaturenhållning och skyltning. Utvecklingen har inneburit att bestämmelser med krav på miljökonsekvensbeskrivningar införts på lagnivå. Det är lämpligt att ytterligare reglering om detta även fortsättningsvis hanteras i lag. Bemyndigandet bör därför tas bort. I stället bör det i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning införas ett särskilt bemyndigande som är anpassat för den lagen.

Enligt nuvarande 6 kap. 2 § första stycket 2 miljöbalken får regeringen meddela föreskrifter om att det ska finnas en miljökonsekvensbeskrivning i särskilda ärenden av annat slag inom miljöbalkens område än som avses i 6 kap. 1 § om det behövs för att bedöma miljöpåverkan. I förarbetena anges att bestämmelsen syftar till att regeringen ska kunna föreskriva att beslutsmyndigheten i det enskilda fallet ska kunna besluta om krav på att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas i ett ärende inom miljöbalkens område som inte omfattas av föreskrifter med ett generellt krav på en sådan (se 1997/98:45 del 2 s. 55 f.). Detta ryms emellertid inom normgivningsbemyndigandet i 6 kap. 1 §, varför det aktuella bemyndigandet kan utgå.

hetsutövaren anser att en betydande miljöpåverkan kan antas och därmed att en specifik miljöbedömning ska göras. Det bedöms vara onödigt resurskrävande att ställa krav på en undersökning i sådana fall.

I propositionen En effektivare miljöprövning ( ) anförde regeringen att det inte är nödvändigt att verksamhetsutövaren samråder med länsstyrelsen och vissa enskilda i syfte att klargöra graden av miljöpåverkan i de fall där graden av miljöpåverkan redan följer av föreskrifter. Detta eftersom en särskild bedömning av verksamhetens eller åtgärdens miljöpåverkan inte behövs i dessa fall (se s. 48). Den bedömning som regeringen gjorde i det avseendet gäller fortfarande och det bör därför i det nya 6 kap. miljöbalken införas en bestämmelse som i överensstämmelse med den nya systematiken i kapitlet anger att en undersökning i fråga om graden av miljöpåverkan inte behövs när den frågan redan är avgjord genom regeringens föreskrifter.

I propositionen Prövning av vindkraft (prop. 2008/09:146) anförde regeringen att länsstyrelsen inte behöver pröva frågan om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och att samråd med den begränsade kretsen i den frågan inte behöver ske om en kommunal tillsynsmyndighet har förelagt en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd. Som skäl anförde regeringen att verksamhetens miljöpåverkan då redan är avgjord. Den bedömningen som regeringen gjorde i det avseende gäller fortfarande. Det bör därför i det nya 6 kap. miljöbalken införas en bestämmelse som i överensstämmelse med den nya systematiken i kapitlet anger att en undersökning i frågan om betydande miljöpåverkan inte behövs i ett sådant fall.

Närmare föreskrifter om undersökningen

Bedömningen av om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan görs i dag med tillämpning av de kriterier som anges i bilaga 3 till direktivet och som genomförts i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Användandet av kriterier syftar till att uppnå en tillämpning som är i linje med kraven i MKB-direktivet och till att ge förutsättningar för en förutsägbar och enhetlig tillämpning av bestämmelserna. Det kommer inte att ändras. Regeringen avser även fortsättningsvis att meddela föreskrifter i denna del. För detta krävs inte något särskilt normgivningsbemyndigande, eftersom sådana verkställighetsföreskrifter till lagen kan meddelas med stöd av 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen. För att i lagtexten klargöra att den bedömning som ska göras inom ramen för undersökningen ska utgå ifrån fastställda kriterier, bedömer regeringen att det är ändamålsenligt att en upplysningsbestämmelse införs där det framgår att regeringen kan meddela närmare föreskrifter om undersökningen.

10.5.1Samråd inom ramen för undersökningen

Regeringens förslag: Det tydliggörs att samråd ska genomföras innan länsstyrelsen fattar beslut i frågan om huruvida en specifik miljöbedömning ska göras. Samrådet ska handla om huruvida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Det tydliggörs att samrådet inom ramen för undersökningen får genomföras så att det också uppfyller kraven på det avgränsningssamråd som ska genomföras om en specifik miljöbedömning krävs.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Regeringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att undersökningssamrådet även ska behandla frågan om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om samråd inom ramen för undersökningen. Flera remissinstanser påpekar dock att det enligt dagens bestämmelser är möjligt att effektivisera samrådsprocessen så att samrådet kan hållas i ett steg och är därför negativa till att det införs bestämmelser som enligt deras tolkning innebär att två samråd måste hållas – först ett undersökningssamråd och sedan ett avgränsningssamråd. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att det kommer vara resurskrävande för samrådsparterna att genomföra samråd i två steg, bl.a. för länsstyrelsen som inte får betalt för samrådstiden eftersom det ingår i den ramfinansierade verksamheten. Länsstyrelsen understryker dock att det bör innebära en resursbesparing för prövningsmyndigheten eftersom det underlag som kommer in bör vara mer komplett jämfört med i dag. Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Örebro län och Svensk vattenkraftförening anser att promemorians förslag med två samrådssteg kommer bli administrativt tyngre både för verksamhetsutövare och för myndigheter jämfört med dagens system. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att det finns en risk för att processen fördröjs i och med att samrådsdelen tar längre tid för de verksamheter vars miljöpåverkan ska avgöras i en undersökning. Malmö kommun anser att förslaget kan innebära att det kan komma att krävas mer handläggningstid av tillsynsmyndigheterna som inte får debitera den tid som läggs ner. Advokatfirman Åberg och Co anser att reglerna om undersökningssamråd och därefter avgränsningssamråd framstår som en onödigt betungande procedur. Advokatfirman anser att det som i promemorian kallas för avgränsningssamråd bör vara utgångspunkten för processen medan de förfaranden som kan behövas för bestämmande av om det behövs någon praktisk miljöbedömning kan bestämmas av länsstyrelsen på det sätt som det enskilda fallet kräver.

Energiföretagen Sverige, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB och

Jernkontoret uppfattar förslaget som en återgång till den ordning som rådde tidigare med tidiga och utökade samråd – en ordning som avskaffades i propositionen En effektivare miljöprövning (2004/05:129). Svenskt Näringsliv, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i

Sverige (Svemin), Innovations- och kemiindustrierna, Skogsindustrierna,

Sveriges Hamnar, Energiföretagen Sverige och Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB är tveksamma till om det finns något att vinna på att återgå till den ordningen. Jernkontoret avråder från återgång till två formaliserade samråd eftersom det anser att det inte förenklar processen och att myndigheter och allmänhet ändå kan yttra sig och lämna synpunkter på underlag till en tillståndsansökan under hela prövningsprocessen. Svenskt Näringsliv, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (Svemin), Innovations- och kemiindustrierna, Skogsindustrierna, Sveriges Hamnar, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB och Jernkontoret påpekar även att MKB-direktivet inte ställer krav på att flera samråd ska hållas. Hushållningssällskapens Förbund anser att förslaget om samråd kan innebära att två möten med tillsynsmyndigheten kommer att krävas och anser att det oundvikligen kommer att innebära ökad tidsåtgång för processen. Förbundet föreslår därför att det ska framgå i lagtexten att det fysiska samrådet bara behöver ske en gång.

råda i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning i ett tidigt skede, dvs. redan i samband med undersökningssamrådet.

10.5.2Samrådsunderlag inom ramen för undersökningen

Regeringens förslag: Ett samrådsunderlag ska lämnas till dem som deltar i undersökningssamrådet i så god tid att synpunkter på underlaget och i frågan om betydande miljöpåverkan kan tas till vara när länsstyrelsen prövar frågan om en specifik miljöbedömning ska göras.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om samrådsunderlag.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser att det behöver preciseras vad som avses med uttrycket i god tid. I övrigt har remissinstanserna inte uttalat sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: Förslaget i propositionen innebär att verksamhetsutövaren på samma sätt som i dag ska lämna ett samrådsunderlag inför samrådet. När länsstyrelsen fattar beslut i frågan om huruvida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bör det finnas ett underlag som gör det möjligt att fatta ett välgrundat beslut. Samrådet bedöms kunna bidra till ett bättre beslutsunderlag om de som deltar i samrådet har fått skälig tid att sätta sig in i underlaget. Det bedöms därför vara ändamålsenligt att införa en bestämmelse som tydliggör att samrådsunderlaget ska lämnas till dem som deltar i undersökningssamrådet i så god tid att länsstyrelsen kan ta hänsyn till synpunkter i samband med prövningen. Länsstyrelsen i Uppsala län har angett att de anser att det behöver preciseras vad som avses med uttrycket i god tid. Det är svårt att uttala något generellt i den frågan och regeringen bedömer därför att det är något som får bedömas från fall till fall.

10.5.3Samrådsredogörelse

Regeringens förslag: När undersökningssamrådet är avslutat ska verksamhetsutövaren redogöra för hur samrådet skett, vilka som bjudits in och vad som framkommit vid samrådet. Samrådsredogörelsen ska lämnas till länsstyrelsen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget i fråga om samrådsredogörelsen. Länsstyrelsen i Jämtlands län föreslår att samrådsredogörelsen även bör omfatta resultat från samrådet eller vilken hänsyn som tagits till det som framkommit vid samrådet. Länsstyrelsen menar att samrådsredogörelsen med ett sådant innehåll skulle bidra till en större tydlighet inför beslut.

Skälen för regeringens förslag: I samband med ett tidigare lagstift-ningsärende (dnr M2012/02031/R) framförde Länsstyrelsen i Väster- bottens län att det är otydligt vem som ansvarar för att länsstyrelsen får in de synpunkter som tillsynsmyndigheten och de särskilt berörda kan ha i frågan om verksamhetens eller åtgärdens miljöpåverkan. För att säkerställa att länsstyrelsen har ett underlag som möjliggör ett välgrundat beslut i frågan om en specifik miljöbedömning ska göras, bör det införas ett krav om att verksamhetsutövaren ska lämna en samrådsredogörelse till länsstyrelsen inför beslutet. Det eventuella merarbete som det innebär att ta fram en sådan redogörelse bör vägas upp av det faktum att ett sådant underlag kan återanvändas i samband med ansökan om tillstånd. Länsstyrelsen i Jämtlands län har framfört en synpunkt om att det skulle bidra till en ökad tydlighet om samrådsredogörelsen även innehöll uppgifter om vilka hänsyn som verksamhetsutövaren har tagit till det som framkommit under samrådet. Regeringen gör bedömningen att ett sådant krav riskerar att bli en pålaga som inte nödvändigtvis bidrar med information utöver det som redan framgår av det samlade beslutsunderlaget.

10.6Beslut om miljöpåverkan

Regeringens förslag: Länsstyrelsen ska fatta ett beslut om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas i de fall en undersökning i den frågan har gjorts. Länsstyrelsens beslut ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om beslut inom ramen för undersökningen. Ett fåtal remissinstanser yttrar sig särskilt i denna del.

Havs-och vattenmyndigheten anser att det bör framgå av lagtexten att beslutet ska tillgängliggöras för allmänheten på samma sätt som föreslås i fråga om motsvarande beslut för planer och program.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande 6 kap. 5 § miljöbalken ska länsstyrelsen fatta beslut om huruvida verksamheten eller åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta gäller dock inte om verksamheten eller åtgärden enligt föreskrifter som regeringen meddelat ska antas medföra en sådan miljöpåverkan. Att länsstyrelsen inte ska fatta beslut i de fall graden av miljöpåverkan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat var en ändring av det tidigare regelverket som gjordes i samband med propositionen En effektivare miljöprövning (prop. 2004/05:129). Regeringen gör fortfarande bedömningen att en sådan begränsning är en lämplig och effektiv ordning. Inte heller finns det behov av ett beslut i övriga fall då en undersökning inte är ett krav, se avsnitt 10.5.

Havs-och vattenmyndigheten har anfört att de anser att det bör framgå av lagtexten att beslutet ska tillgängliggöras för allmänheten. Regeringen ser inget skäl för att införa en särskild bestämmelse om det. Beslutet kommer att finnas tillgängligt genom att det upprättas som en allmän och offentlig handling.

Av artikel 4.5 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet framgår att ett sådant beslut som länsstyrelsen ska fatta i frågan om miljöpåverkan, ska innehålla skälen för bedömningen utifrån de särskilt angivna kriterierna i direktivets bilaga 3. Även om förvaltningsmyndigheter har en skyldighet att motivera sitt beslut enligt 20 § förvaltningslagen bedöms det ändå finnas anledning att i en särskild bestämmelse i miljöbalken ange att skälen ska innehålla en redovisning av de omständigheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

som beteckning för den aktuella processen, se avsnitt 7.1. Termen kommer i huvudsak att ha samma innebörd som termen miljökonse-kvensbedömning i direktivet.

En bestämmelse som återger de arbetsmoment som ingår i en miljöbedömning bedöms även ha den fördelen att det blir tydligare hur miljöbedömningsprocessen förhåller sig till tillståndsprocessen. Den specifika miljöbedömningen är en process som påbörjas innan en ansökan om tillstånd lämnas in till prövningsmyndigheten och som fortsätter och avslutas inom ramen för tillståndsprövningen. Trafikverket och WSP Sverige AB anser att definitionen av vad som avses med en praktisk miljöbedömning överensstämmer dåligt med vad som i ändringsdirektivet kallas miljökonsekvensbedömning. Det är riktigt att den bestämmelse som anger innebörden av en specifik miljöbedömning inte till sin ordalydelse helt överensstämmer med definitionen av ordet miljökonsekvensbedömning i artikel 1.2 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Det väsentliga är dock att alla de moment som ska ingå i en miljökonsekvensbedömning enligt direktivet också finns reglerade i den svenska lagstiftningen. Bestämmelsen som anger vad som ska ingå i en specifik miljöbedömning kompletteras av bestämmelser som närmare anger vad de olika delmomenten innebär och därför behövs inga mer preciserade bestämmelser.

10.7.1Avgränsningssamråd inom ramen för en specifik miljöbedömning

Regeringens förslag: Samråd inom ramen för en specifik miljöbedömning, avgränsningssamråd, ska i fråga om miljöeffekter behandla sådana effekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser.

Samrådet ska ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten eller åtgärden.

tioner får anses utgöra en del av allmänheten och det bedöms därför inte motiverat att särskilt peka ut organisationer i sammanhanget.

WSP Sverige AB har anfört att kommunala myndigheter bör ingå i samrådskretsen eftersom det kan finnas anledning att samråda med t.ex. landstingskommunala kollektivtrafikmyndigheter. Regeringen konstaterar att genom att samråd ska ske med berörda kommuner ingår även t.ex. kommunala nämnder i samrådskretsen. Däremot kan regionala kollektivtrafikmyndigheter inte anses omfattas av den obligatoriska samrådskretsen. De verksamheter som framförallt berör regionala kollektivtrafikmyndigheter regleras i särskild ordning i väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Inom ramen för dessa lagstiftningar ingår regionala kollektivtrafikmyndigheter i samrådskretsen.

Av nuvarande 6 kap. 4 § första stycket 2 miljöbalken framgår inte i vilket avseende samrådskretsen ska vara berörd utan det anges endast att de ska vara berörda. För tydlighetens skull bör det därför anges att det är den planerade verksamheten eller åtgärden som de ska antas vara berörda av.

10.7.2Samrådsunderlag inför avgränsningssamråd

Regeringens förslag: Verksamhetsutövaren ska se till att de som ingår i samrådskretsen men som inte tidigare har fått ett samrådsunderlag kan ta del av ett sådant underlag. Om något undersökningssamråd inte har skett ska samrådsunderlaget innehålla uppgift om det.

Avgränsningssamrådet ska påbörjas och samrådsunderlaget lämnas till samrådsparterna i så god tid att det ger utrymme för ett meningsfullt samråd innan verksamhetsutövaren utformar miljökonsekvensbeskrivningen och den slutliga tillståndsansökan.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om samrådsunderlag.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att det behöver preciseras hur samrådskretsen ska få del av samrådsunderlaget – annars finns en risk att verksamhetsutövare lägger ut samrådsunderlaget på sin webbsida och sedan förväntar sig att de som berörs själva hittar underlaget. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att det är viktigt att samrådsunderlaget lämnas ut även vid avgränsningssamrådet, framför allt till enskilda som berörs. WSP Sverige AB anser att bestämmelsen kan tolkas som att ett samrådsunderlag framtaget för undersökningssamrådet skulle kunna vara tillfyllest även inför avgränsningssamrådet. WSP Sverige AB anser att samrådsunderlaget måste vara anpassat till projektutvecklingen och dessutom vara utformat för de frågeställningar som utgör fokus i det aktuella samrådet.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande 6 kap. 4 § tredje stycket miljöbalken ska samrådsunderlaget lämnas till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs. För att samrådet ska kunna vara så konstruktivt som möjligt bedöms det lämpligt att även övriga samrådsparter kan ta del av ett samrådsunderlag. Några remiss-instanser anser att förslaget i promemorian innebär en risk för att en

verksamhetsutövare lägger ut samrådsunderlaget på sin webbsida och sedan förväntar sig att de som berörs själva hittar underlaget. Regeringen anser i likhet med vad som anfördes i del 2 s. 57 att verksamhetsutövaren bör ta direkt kontakt med dem som ingår i samrådskretsen när det är möjligt. Av det följer att även samrådsunderlaget bör lämnas genom en direktkontakt i den mån det är möjligt. Det kan dock vara svårt för verksamhetsutövaren att ta en direktkontakt med samtliga som ingår samrådskretsen, t.ex. i fråga om den allmänhet som kan antas bli berörd. I del 2 s. 59 f. angav regeringen att kontakten med allmänheten i många fall kan inledas med åtgärder som rundskrivelser och annonsering i ortspressen. Med tanke på internets utveckling bedömer regeringen att det dessutom kan vara lämpligt att verksamhetsutövaren tillgängliggör samrådsunderlaget på en publik webbsida om en sådan finns tillgänglig. Ett tillgängliggörande på verksamhetsutövarens egen webbsida kan dock inte ensamt anses tillräckligt eftersom en verksamhetsutövares publika webbsida är ett alltför snävt forum i fråga om att nå ut med information.

För att det inte ska råda några tvivel om att det är ett avgränsningssamråd och att länsstyrelsen inte ska besluta i frågan om betydande miljöpåverkan bör samrådsunderlaget innehålla uppgift om att något undersökningssamråd inte skett.

För att samrådet ska bli meningsfullt bedöms det lämpligt att samrådsunderlaget lämnas och att avgränsningssamrådet inleds i så god tid att det ger utrymme för ett meningsfullt samråd och möjlighet för verksamhetsutövaren att utforma sin miljökonsekvensbeskrivning och sin slutliga tillståndsansökan med hänsyn till vad som kommer fram i samrådet. Detta gäller även enligt nuvarande bestämmelser i 6 kap. 4 § andra och tredje stycket.

10.7.3Länsstyrelsen roll i avgränsningssamrådet

Regeringens förslag: Länsstyrelsen ska under avgränsningssamrådet verka för att innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndsprövningen. Om verksamhetsutövaren begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin bedömning i frågan om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad. Länsstyrelsens redovisning ska inte vara bindande.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om länsstyrelsens roll i avgränsningssamrådet.

Mark-och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt anser att processen sannolikt skulle effektiviseras om länsstyrelsens bedömning av omfattning och detaljeringsgrad gjordes bindande. Länsstyrelsen i Gotlands län och Länsstyrelsen i Uppsala län anser att det behöver förtydligas i bestämmelsen att länsstyrelsen ska redovisa sin bedömning utifrån sökandens samrådsunderlag så att det blir tydligt att länsstyrelsen inte förväntas använda egna utredningsresurser för att läka brister i verksam- hetsutövarens underlag. Länsstyrelsen i Jönköpings län bedömer att det utlåtande som en sökande kan kräva av länsstyrelsen angående vilka frågor som ska belysas i en miljökonsekvensbeskrivning kan skilja sig mellan ett län som har en miljöprövningsdelegation och ett län som inte har en miljöprövningsdelegation och anger att ett uttalande från ett län utan miljöprövningsdelegation riskerar att vara sämre förankrat med vilka frågor miljöprövningsdelegationen kommer att fokusera på i prövningen. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser vidare att det är viktigt att inte lagstiftningen går över till att länsstyrelsen får ansvaret att ange exakt vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Länsstyrelsen i Kalmar län och Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att det är oklart hur bedömningen formellt ska gå till. Länsstyrelsen i Kalmar län anser att förslaget ska kompletteras med en tidsfrist om några veckor för att det ska vara rimligt för länsstyrelsen att utföra bedömningen med önskvärd korrekthet. Länsstyrelsen i Västra Götalands län anser att förslaget riske-rar leda till att verksamhetsutövaren förväntar sig en lista på vad som ska ingå i miljökonsekvensbeskrivningen i stället för att själv noggrant analysera vad som krävs. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att länssty-relsen kan komma att hamna i en slags konsultroll i samrådsskedet.

som behövs för tillståndsprövningen. Länsstyrelsen ska kunna redovisa efterfrågade bedömningar både muntligen och skriftligen. Det följer av allmänna förvaltningsrättsliga krav att frågor ska besvaras så snart som möjligt.

Att de råd som länsstyrelsen ger inte är bindande kan anses som självklart, men bör för tydlighetens skull ändå anges särskilt. Några länsstyrelser har i sina remissvar angett att de ser en risk för att ett alltför tungt ansvar i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll läggs på länsstyrelsen. Regeringen vill i det sammanhanget understryka att det alltid är verksamhetsutövaren som ansvarar för att miljökonsekvensbeskrivningen innehåller alla relevanta uppgifter och utgör ett fullgott beslutsunderlag.

10.7.4Gränsöverskridande samråd inom ramen för den specifika miljöbedömningen

Regeringens förslag: Bestämmelserna om gränsöverskridande samråd ändras i syfte att bättre överensstämma med MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om gränsöverskridande samråd.

med stöd av det bemyndigande som ger regeringen möjlighet att meddela ytterligare föreskrifter om gränsöverskridande samråd.

Bestämmelsen om samråd med ett annat land bör förtydligas så att den bättre stämmer överens med kraven i artikel 7 i MKB-direktivet. Någon ändring i sak är dock inte avsedd. Bestämmelsen bör utformas på ett sätt som så långt som möjligt stämmer överens med den bestämmelse som reglerar samråd med annat land när det gäller genomförande av planer och program.

Närmare bestämmelser om gränsöverskridande samråd finns i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar och bör även fortsättningsvis regleras genom föreskrifter som meddelas av regeringen. I 6 kap. miljöbalken bör det därför finnas ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur det gränsöverskridande samrådet ska genomföras.

Svenskt Näringsliv, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (Svemin), Innovations- och kemiindustrierna, Skogsindustrierna, Sveriges Hamnar, Energiföretagen Sverige, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB och Näringslivets Regelnämnd anser att innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning inte ska vara mer omfattande än vad som behövs för prövningen och att det därför är viktigt att tydliggöra att de uppgifter som krävs enligt ändringsdirektivets bilaga 4 inte alltid behöver finnas med i en miljökonsekvensbeskrivning. Dessa remissinstanser anser vidare att det, om MKB-direktivet medger det, bör införas en bestämmelse som anger att miljökonsekvensbeskrivningen ska anpassas till prövningens omfattning. Hushållningssällskapets Förbund anser att förslaget innebär ett alltför stort tolkningsutrymme i fråga om hur mycket detaljer som krävs i en miljökonsekvensbeskrivning.

Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet menar att krav på utredning av klimatpåverkan och påverkan på biologisk mångfald, bör strykas helt i svensk rätt mot bakgrund av att kravet är otydligt och medför rättssäkerhetsproblematik för verksamhetsutövaren.

Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB anser att den förslagna bestämmelsen inte innehåller krav på att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla uppgifter om åtgärder som planeras för att minska förväntad betydande negativ miljöpåverkan och att därför ordalydelsen i artikel 5.1 c i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet ska följas i den svenska lagstiftningen.

Utredningen om en effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation (M 2016:03), Naturvårdsverket, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt och Enetjärn Natur AB anser att det följer av MKB-direktivet att det i en miljökonsekvensbeskrivning ska redogöras för kompensationsåtgärder och att det därför måste uttryckas på ett tydligt sätt i lagstiftningen. Utredningen om en effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation anser att ett uttryckligt krav på redovisning av planerade kompensationsåtgärder i miljökonsekvensbeskrivning ger förutsättningar för en effektiv och konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation.

Havs- och vattenmyndigheten anser att det i lagtext bör framgå att en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en redovisning av dels hur verksamheten kan komma att påverka eller riskerar att påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormer, dels vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra möjligheten att följa normen. Länsstyrelsen i Västmanlands län anser inte, i fråga om verksamheter med diffusa utsläpp, att det är tillräckligt med krav om redovisning av planerade åtgärder för att undvika att en miljökvalitetsnorm inte följs eftersom diffusa utsläpp är svåra att kvantifiera för en enskild verksamhet. Länsstyrelsen anser därför att sådana verksamheter bör redovisa samtliga möjliga åtgärder, inte bara de åtgärder som planeras.

Advokatfirman Åberg och Co AB anser att samrådsunderlaget inte behöver ingå i miljökonsekvensbeskrivningen eftersom det bör räcka med en redogörelse av vad som förekommit under samrådet enligt 22 kap. 1 § 3 miljöbalken.

klart finns det utrymme för tillståndsmyndigheten att inom ramen för processen göra en annan bedömning än den som verksamhetsutövaren har gjort i miljökonsekvensbeskrivningen. Det är tillståndsmyndigheten som står för den slutliga bedömningen, se avsnitt 10.7.9.

stämmelsen i direktivet handlar bl.a. om det som i miljöbalken kallas för-siktighetsmått och skyddsåtgärder. Sådana regleras i den s.k. försiktig-hetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken där det anges att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det bedöms inte finnas anledning att använda andra ord och uttryck när det gäller miljökonsekvensbeskrivningens innehåll än de som används i den s.k. försiktighetsprincipen och en ändring bör därför ske i enlighet med det. I direktivstexten ingår ordet minska och Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB har angett att de anser att uppgifter om åtgärder som planeras för att minska förväntade miljöeffekter inte kan anses omfattas av planerade åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka förväntade miljöeffekter. Regeringen delar inte den bedömningen utan anser att den språkliga innebörden av ordet motverka är att verka för att minska effekten av något.

När det gäller ordet motverka i den svenska översättningen av direktivet så kan vissa andra språkversioner av direktivet tala för att den svenska översättningen är missvisande. Vissa andra språkversioner talar för att ordet i stället bör återspegla åtgärder som behöver vidtas på grund av en skada som kan antas uppkomma på grund av en verksamhet eller åtgärd. En sådan tolkning skulle även stämma bättre överens med vad som gäller enligt SMB-direktivet (se avsnitt 9.4.2). Det ord som används i den svenska språkversionen av MKB-direktivet i dess lydelse före ändringsdirektivet är ordet avhjälpa. Ordet avhjälpa förekommer i miljöbalken och återspeglar vad som kan behöva göras när en skada väl har uppkommit. Kraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla bör därför innefatta åtgärder som planeras för att avhjälpa negativa miljöeffekter.

Enligt Naturvårdsverkets vägledning om kompensation vid förlust av naturvärden (Ekologisk kompensation, handbok 2016:1) ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av planerade kompensationsåtgärder. Flera remissinstanser har påpekat att ett sådant krav följer av MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Regeringtillsatte 2016 en särskild utredare med uppdrag att bl.a. analysera hur det går att säkerställa att ett tillräckligt underlag för lämpliga kompensationsåtgärder tas fram på ett kostnadseffektivt sätt (dir. 2016:23). I uppdraget låg att bedöma hur och när underlag för utformningen av kompensationsåtgärder borde tas fram, med beaktande av befintliga bestämmelser för underlag, som t.ex. bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar i 6 kap. miljöbalken. Utredningen, som antog namnet Utredningen om en effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation (M 2016:03), redovisade sitt uppdrag i betänkandet Ekologisk kompensation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet av markexploatering tillgodoses (SOU 2017:34). I betänkandet lämnas förslag i fråga om uppgifter om planerade kompensationsåtgärder i miljökonsekvensbeskrivningar. Betänkandets förslag bereds i Regeringskansliet.

5.1 a f i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet bedöms, i den mån varje sådan uppgift har en tillräcklig omfattning och detaljeringsgrad, kunna leda fram till en motiverad slutsats om projektets miljöeffekter. Uppgifternas omfattning och detaljeringsgrad måste dock vara rimliga med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder och vidare vara en förutsättning för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser. Det innebär att sådana miljöeffekter som kan anses vara väsentliga behöver redovisas. Det innebär vidare att rådande kunskaper och bedömningsmetoder sätter gränsen för hur omfattande och detaljerade uppgifter som kan krävas. I detta sammanhang är kunskapsrekvisitet inte kopplat till den enskilde verksamhetsutövarens kunskap utan till de kunskaper och bedömningsmetoder som är rådande i samhället i stort. Genom den föreslagna avgränsningsbestämmelsen bedöms risken för att miljökonsekvensbeskrivningen får ett onödigt omfång begränsas. Vidare innebär bestämmelsen ett tydliggörande av att en fördjupning och prioritering av relevanta miljöfrågor ska ske i syfte att uppnå största möjliga miljönytta.

Enligt 2 kap. 1 § miljöbalken har verksamhetsutövaren bevisbördan för att de allmänna hänsynsreglerna följs. En förutsättning för att tillstånd ska kunna beviljas för en verksamhet eller åtgärd är därför att verksamhetsutövaren inom ramen för tillståndsprövningen kan visa att de allmänna hänsynsreglerna kommer att kunna följas. Den föreslagna bestämmelsen om att kraven på omfattningen och detaljeringsgraden av uppgifterna i en miljökonsekvensbeskrivning kan anpassas utifrån rådande kunskaper och bedömningsmetoder påverkar inte de beviskrav som gäller för verksamhetsutövaren. Bestämmelsen får däremot betydelse för de krav som kan ställas på beskrivningens innehåll och påverkar därför frågan om miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas eller inte, dvs. om den uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Bestämmelser om att prövningsmyndigheten ska ta ställning i den frågan återfinns i nuvarande 6 kap. 9 § miljöbalken och i förslagets 6 kap. 42 och 43 §§ (se avsnitt 10.7.7).

sekvensbeskrivning har det i rättspraxis dragits en linje mellan å ena sidan vad som kan redas ut genom skriftväxling eller vid förhandling och å andra sidan vad som kräver en mer formenlig komplettering av miljö-konsekvensbeskrivningen eller annan utredning (NJA 2009 s. 21). En väsentlig brist i en miljökonsekvensbeskrivning är t.ex. om det saknas uppgifter som ska ingå i beskrivningen enligt nuvarande 6 kap. 7 §.

som hade identifierats i förslaget från Miljöbalkskommittén och således tillgodose möjligheterna för bl.a. allmänheten att uppmärksamma kom-pletteringsbehov. Förslaget grundade sig på effektivitetshänsyn. Förslaget kritiserades dock av flera remissinstanser, bl.a. eftersom även det förslaget riskerade att begränsa möjligheterna att ställa krav på kompletteringar i senare skeden av processen.

Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt har angett att de anser att det är väsentligt att det även i senare skeden av processen är möjligt att underkänna miljökonsekvensbeskrivningen och avvisa ansökan. Förslaget i propositionen om att prövningsmyndigheten ska ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen kan läggas till grund för den fortsatta miljöbedömningen innebär inte att prövningsmyndigheten slutligt tar ställning i frågan om miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas. Det kan, precis som Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt påpekar, inte uteslutas att grundläggande brister i miljökonsekvensbeskrivningen visar sig i ett senare skede av processen. Därför bör det inte införas ett krav om att frågan om miljökonsekvensbeskrivningens godkännande ska avgöras i ett särskilt beslut i ett tidigt skede av processen. Om grundläggande brister visar sig i ett sent skede av processen måste det finnas fortsatt möjlighet för prövningsmyndigheten att överväga om det föreligger ett processhinder.

I promemorian förslås att ett särskilt beslut i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens godkännande ska fattas innan tillståndsfrågan avgörs om det främjar prövningen. Huruvida prövningsmyndigheten ska fatta ett särskilt beslut i frågan eller ta ställning i frågan först i samband med avgörandet av målet eller ärendet bör enligt tidigare förarbeten vara beroende av omständigheterna, men särskild vikt ska fästas vid om invändningar gjorts mot beskrivningen eller om denna annars framstår som kontroversiell (prop. 1997/98:45 del 2 s. 66). I promemorian anges att det således får anses främjande för prövningen att fatta ett särskilt beslut i frågan om miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas om miljökonsekvensbeskrivningen framstår som kontroversiell. Regeringen anser, i likhet med flera remissinstanser, att det kan ifrågasättas om bestämmelsen som möjliggör för prövningsmyndigheten att fatta ett särskilt beslut i frågan fyller någon funktion och att det är svårt att se hur ett sådant beslut skulle kunna verka främjande för prövningen. Prövningsmyndighetens ställningstagande kommer nästan alltid till uttryck först i samband med målets eller ärendets avgörande. Det kan dock inte uteslutas att den nuvarande möjligheten att fatta ett särskilt beslut i frågan kan verka främjande för prövningen på så sätt som tidigare förarbetsuttalanden ger uttryck för. Den nuvarande bestämmelsen som möjliggör för prövningsmyndigheten att ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. genom ett särskilt beslut eller i samband med avgörandet av målet eller ärendet bör därför kvarstå.

vudförhandling i målet om det kan utredas utan förberedelse – huvudför- handling får då hållas tidigast tre veckor efter kungörandet.

Skälen för regeringens förslag

Kungörelsens innehåll

I artikel 6.2 och 6.5 i MKB-direktivet finns bestämmelser om allmänhetens rätt att på ett tidigt stadium under miljöprocessen få information om bland annat ansökan om tillstånd. Kraven i artikel 6.2 och 6.5 har genomförts i svensk rätt genom bestämmelser om kungörelse och vad en sådan ska innehålla. Bestämmelser om kungörelse finns i 6 kap. 8 §, 19 kap. 4 § samt 22 kap. 3 § miljöbalken, 12 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar samt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. och kungörandeförordningen (1977:827). Därutöver finns bestämmelser om kungörelse av ansökan i de flesta av de i sammanhanget relevanta sektorslagarna.

För att tydligare uppfylla artikel 6.2 i MKB-direktivet bör det i 6 kap. miljöbalken tydligare framgå vad en kungörelse om en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Av kungörelsen ska framgå att den planerade verksamheten eller åtgärden omfattas av kraven på en miljökonsekvensbeskrivning. Kungörelsen ska vidare innehålla uppgift om eventuellt samråd med ett annat land, information om vilken myndighet som prövar ärendet och om var handlingar i ärendet finns tillgängliga, upplysning om till vem och inom vilken tid synpunkter kan lämnas och om hur information i ärendet kommer att göras tillgänglig. Länsstyrelsen i Dalarnas län har noterat att förslaget i promemorian innehåller en bestämmelse som innebär att kungörelsen ska innehålla information om hur ny information i målet eller ärendet kommer att kungöras eller hållas tillgänglig och ifrågasätter behovet av ytterligare kungörelseförfaranden. Den aktuella bestämmelsen innehåller inte ett krav på att ny information ska kungöras. Bestämmelsen innebär endast att kungörelsen om miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla information i fråga om hur ny information kommer att tillgängliggöras.

Kungörelsens form

Genom ändringsdirektivet har artikel 6.2 och 6.5 i MKB-direktivet ändrats. Allmänheten ska nu vid sidan av offentliga meddelanden även informeras elektroniskt om de uppgifter som anges i artikel 6.2. Hur detta ska ske har konkretiserats i artikel 6.5, som genom ett tillägg anger att medlemsstaten ska se till att relevant information ska vara tillgänglig för allmänheten elektroniskt via minst en central portal eller lättillgängliga kontaktpunkter på lämplig förvaltningsnivå.

Dagens reglering av kungörelse av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning är inte anpassad efter nutida förutsättningar och de förändringar som följt av internets utveckling. Det ingår inte i detta lagstiftningsärende att utreda om de nuvarande kungörelsesätten är ändamålsenliga för att sprida information till allmänheten. Däremot finns det anledning att se över möjligheterna att komplettera kungörelseförfarandet i de fall en specifik miljöbedömning ska göras så att kravet om elektroniskt tillgängliggörande i MKB-direktivet genomförs.

I Sverige har samtliga prövningsmyndigheter en egen webbplats, en presentationsyta, där flertalet redan i dag informerar om pågående mål och ärenden. Det skulle därför vara möjligt för prövningsmyndigheterna att tillgängliggöra den aktuella informationen genom att publicera den aktuella kungörelsen på webbplatsen. Därigenom blir informationen snabbt spridd till en vidare krets och tillgänglig över tid. Kostnaden kan dessutom hållas nere. Prövningsmyndigheterna äger informationen ur ett informationshanteringsperspektiv och förslaget innebär inte ett nytt arbetsmoment eftersom kungörelsen ska upprättas enligt gällande rätt. Ett sådant förslag tillgodoser även direktivets krav på lättillgängliga kontaktpunkter på lämplig förvaltningsnivå.

Ett annat alternativ vore att upprätta en central portal genom vilken allmänheten kan söka och hitta information från olika källor. Ett exempel på en sådan portal är den s.k. Geodataportalen, som i sig inte innehåller några tjänster eller data, utan tjänar som en länk mellan allmänheten och andra organisationers tjänster och data. En sådan lösning kräver dock ytterligare överväganden. Ett tredje alternativ vore att låta en myndighet tillgängliggöra informationen på en särskild hemsida eller på sin egen publika hemsida. Utgångspunkten bör emellertid vara att den myndighet som äger informationen ur ett informationshanteringsperspektiv ska ansvara för att den görs tillgänglig på ett enkelt och effektivt sätt. För att tillgodose kraven i ändringsdirektivet bör det därför införas en bestämmelse som innebär att kungörelse alltid ska ske på en webbplats som tillhör prövningsmyndigheten. För att det ska bli tydligt vilken webbplats det rör sig om bör det även anges att webbplatsen ska vara lämplig. Som nämnts ovan har alla prövningsmyndigheter en egen webbplats, en presentationsyta, där flertalet redan i dag informerar om pågående mål och ärenden. Det är naturligtvis den av myndighetens webbplatser som allmänheten har tillgång till (den publika) som är den som i detta avseende kan betraktas som den lämpliga webbplatsen.

Enligt nuvarande 12 § förordningen (1998:805) om miljökonsekvensbeskrivningar ska kungörelse ske i ortstidning, om inte annat är särskilt föreskrivet. Utöver att kungörelse ska ske på en lämplig webbplats enligt förslaget bör den även på samma sätt som enligt dagens bestämmelser göras i en ortstidning eller på annan plats som är särskilt föreskriven. Fördelen med en sådan lösning är att spridningen av kungörelsen säkerställs. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har påpekat att det av förslaget framgår att kungörelse ska göras i en ortstidning och att bestämmelsen inte bör begränsas till att kungörelse ska ske i endast en tidning. Regeringen vill i det sammanhanget understryka att bestämmelsens utformning inte är avsedd att innebära en begränsning i fråga om hur många ortstidningar som kungörandet kan göras i.

Några remissinstanser har lyft fram att en fullständig översyn av befintliga kungörelsekrav bör göras så att alla kungörelser som en myndighet utfärdar publiceras på samma sätt enligt vissa standarder i fråga om innehåll och metadata. En sådan översyn har inte varit möjlig att göra inom ramen för detta lagstiftningsärende.

I samband med ändringsdirektivet tillkommer artikel 6.7 i MKB-direk- tivet. Av bestämmelsen följer att tidsramarna för samråd med den berörda allmänheten om miljökonsekvensbeskrivningen inte ska vara kortare än 30 dagar. En bestämmelse med den innebörden bör införas. Några remissinstanser har invänt att en maxtid för yttrande bör anges. En jämförelse kan göras med bestämmelsen i 22 kap. 10 § miljöbalken om att synpunkter på en ansökan ska lämnas inom den tid som domstolen har bestämt. I förarbeten till den bestämmelsen anger regeringen att någon kortaste tid för när skriften ska ges in inte bör anges i den paragrafen eftersom domstolen bör anförtros uppgiften att bestämma tiden (prop. 1997/98:45 del 2 s. 240). Regeringen gör inte nu någon annan bedömning i den frågan annat än att en minimitid om 30 dagar bör införas för att tillgodose kraven i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa allmänhetens möjlighet till effektivt deltagande i tillståndsprocessen. Regeringen anser att det i vissa mål och ärenden kan finnas skäl att ge allmänheten mer än 30 dagar att yttra sig för att tiden ska anses skälig och att prövningsmyndigheten bör anförtros uppgiften att bestämma om tiden bör löpa längre än den stadgade minimitiden om 30 dagar.

Tidsfrist för att kalla till huvudförhandling i 22 kap. miljöbalken bör behållas

Några remissinstanser anser att en ändring bör övervägas eller göras i 22 kap. 17 § miljöbalken eftersom det i den bestämmelsen ges en möjlighet för domstolen att i kungörelsen kalla omedelbart till huvudförhandling i målet om målet kan utredas utan förberedelse. Huvudförhandling får då hållas tidigast tre veckor efter kungörandet. Bestämmelsen i 22 kap. 17 § miljöbalken kan endast utnyttjas om prövningsmyndigheten anser att ett mål eller ärende kan utredas utan förberedelse. Av förarbeten till bestämmelsen följer att bestämmelsen innebär att enklare ansökningsmål kan avgöras utan förberedelse (prop. 1997/98:45 del 2 s. 242). De mål och ärenden som kräver en specifik miljöbedömning bedöms som utgångspunkt inte vara sådana enkla ansökningsmål som avses i förarbetena. I den utsträckning sådana mål och ärenden trots allt kan anses utgöra sådana enklare mål och ärenden som avses är det i dessa fall naturligtvis inte lämpligt att hålla huvudförhandling tidigare än efter det att allmänheten har haft möjlighet att yttra sig över ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen, dvs. tidigast 30 dagar efter det att kungörandet sker.

10.7.9Slutlig identifiering, beskrivning och samlad bedömning

Regeringens förslag: När tillståndsfrågan prövas ska den som prövar frågan slutföra miljöbedömningen genom att identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna. Hänsyn ska då tas till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och det som framkommit under handläggningen av målet eller ärendet.

vet på en motiverad slutsats är uppfyllt. För ett tydligt genomförande av direktivet bör det dock framgå av lagtexten att prövningsmyndigheten har att identifiera, beskriva och bedöma de betydande miljöeffekterna. I bestämmelsen bör det även anges att det är en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna som ska göras.

I förhållande till mål och ärenden som rör verksamheter och åtgärder där miljöbalkens bestämmelser inte ska tillämpas i prövningen utgör bestämmelsen ett tydliggörande om att prövningsmyndigheten ska dra egna slutsatser i fråga om miljöeffekterna även om det eventuellt saknas materiella bestämmelser som reglerar dessa effekter. Det tillkommer i dessa fall ett moment i förfarandet som inte är gällande i dag. I praktiken kommer kravet i dessa fall att innebära att prövningsmyndigheten måste ta ställning till om den identifiering, beskrivning och bedömning av verksamhetens miljöeffekter som gjorts av verksamhetsutövaren i miljökonsekvensbeskrivning är korrekt med hänsyn till vad som framkommit under handläggningen av målet eller ärendet. Bestämmelsen är formell i det avseendet att den inte innehåller en materiell bestämmelse om förutsättningar för när tillstånd eller liknande ska lämnas för en verksamhet eller en åtgärd utan reglerar endast att prövningsmyndigheten ska dra egna slutsatser i fråga om miljöeffekter.

Enligt nuvarande 6 kap. 9 § andra stycket miljöbalken ska prövningsmyndigheten vid prövningen av ansökan beakta innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och resultatet av de samråd som skett och de yttranden som inkommit under handläggningen av målet eller ärendet. Enligt förslaget i denna proposition ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en samrådsredogörelse och därför bedöms det inte vara nödvändigt att särskilt ange att prövningsmyndigheten ska ta hänsyn till resultatet av samråden.

ger intryck av att prövningsmyndigheten ska informera om avgörandet ögonblickligen vilket framstår som orimligt. Vid en jämförelse med andra språkversioner av direktivet är det tydligt att den svenska översättningen är missvisande och att en korrekt översättning i stället bör vara att informationen ska lämnas snarast. För att tydliggöra skyndsamhetskravet i direktivet bör en bestämmelse med den innebörden införas. Regeringen instämmer i den bedömning som Länsstyrelsen i Västra Götalands län gör, dvs. att tio dagar från beslutet i enlighet med 47 § delgivningslagen (2010:1932) är tillräckligt skyndsamt och därför i överensstämmelse med kravet om att kungörande ska ske snarast.

10.9Liten miljökonsekvensbeskrivning när miljöpåverkan inte är betydande

Regeringens förslag: Om en vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet som är tillståndspliktig inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska verksamhetsutövaren ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning. Den lilla miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge tillsammans med den samrådsredogörelse som har tagits fram.

För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett s.k. Natura 2000-område ska en liten miljökonsekvensbeskrivning innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt Natura 2000- bestämmelserna.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Regeringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att det underlag som ska tas fram kallas liten miljökonsekvensbeskrivning i stället för förenklat underlag. Regeringens förslag skiljer sig från promemorians även på så sätt att verksamhetsutövaren ska samråda om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning samtidigt som samråd sker i fråga om verksamhetens eller åtgärdens miljöpåverkan (se ovan avsnitt 10.5.1). I promemorian föreslås att verksamhetsutövaren ska se till att de som deltog i undersökningssamrådet har fått tillfälle att ge sina synpunkter på underlagets omfattning och detaljeringsgrad innan ett förenklat underlag tas fram. Regeringens förslag skiljer sig slutligen från promemorians på så sätt att ingen ändring görs i förhållande till dagens bestämmelser om krav på innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen i förhållande till verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett s.k. Natura 2000-område.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget att tydliggöra kraven på innehåll för underlag som krävs i fråga om verksamheter som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Flera remissinstanser ifrågasätter dock om detta syfte nås genom förslaget i promemorian.

Länsstyrelsen i Skåne län anser att beskrivningar av samtliga miljöef-fekter, även de som inte är huvudsakliga, behövs för att kunna göra en

enklat underlag än vad de skulle bli i en miljökonsekvensbeskrivning enligt dagens lagstiftning. Energimarknadsinspektionen anser att ändringen endast kommer leda till förvirring och oklarheter genom att vägledande domar avseende i dag ifrågasätts samtidigt som det inte finns några tydliga riktlinjer kring vad som ska gälla istället. Alrutz’ Advokatbyrå AB anser att det bör anges vad som inte behöver redovisas i det förenklade underlaget i syfte att ge en verklig tids- och kostnadsmässig effektivisering. Energiföretagen Sverige anser att den föreslagna lagtexten bör förtydligas i syfte att åstadkomma en verklig skillnad i kravnivå mellan det förenklade underlaget och en miljökonsekvensbeskrivning. Svenskt Näringsliv, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (Svemin), Innovations- och kemiindustrierna, Skogsindustrierna, Sveriges Hamnar, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB, Jernkontoret och Svensk vattenkraftförening anser att det inte behövs några bestämmelser i 6 kap. om vilket underlag som ska ges in för verksamheter som inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Svenskt Näringsliv, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (Svemin), Innovations- och kemiindustrierna, Skogsindustrierna, Sveriges Hamnar, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB och Jernkontoret anser att de detaljerade kraven i 22 kap. 1 § miljöbalken på vad en tillståndsansökan ska innehålla är tillräckliga, bl.a. ska sökanden visa hur hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken ska uppfyllas och verksamhetens huvudsakliga miljöeffekter kommer då att bli identifierade, beskrivna och bedömda. Näringslivets Regelnämnd anser att det finns frågetecken kring om det förenklade underlaget verkligen kommer att bli en förenkling för företag. För att åstadkomma en förenkling anser Näringslivets Regelnämnd att det måste vara tydligt för de tillämpande myndigheterna att syftet med ändringen är att åstadkomma en förenkling och att tydliga riktlinjer ges till dessa myndigheter så att bedömningar kan göras på ett likartat sätt som innebär en skillnad i kravnivå mellan de olika underlagen. Näringslivets Regelnämnd saknar i promemorian en analys och övervägande av alternativet att inte tillföra några ytterligare bestämmelser om vilket underlag som ska ges in för verksamheter som inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan – detta bl.a. i ljuset av att det i 22 kap. 1 § miljöbalken finns krav på vad som ska finnas med i en tillståndsansökan.

Affärsverket svenska kraftnät anser att det bör förtydligas om det förenklade underlaget ska omfatta alternativa lösningar.

Kammarkollegiet påpekar att förslaget, till skillnad från nuvarande bestämmelse, innebär att inget krav ställs på att underlaget ska innehålla de uppgifter som behövs för Natura 2000-prövningen om verksamheten eller åtgärden kan antas påverka miljön i ett Natura 2000-område. För det fall regeringen väljer att gå fram med förslaget om förenklat underlag anser Kammarkollegiet att bestämmelsen om vad det förenklade underlaget ska innehålla bör kompletteras med ett krav på att verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön i berörda Natura 2000-områden ska redovisas när risk för en sådan påverkan kan antas föreligga.

medföra en betydande miljöpåverkan ska behöva uppfylla direktivets formella krav om innehåll, allmänhetens möjlighet att yttra sig m.m. För sådana verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ansåg regeringen att kraven på innehåll och omfattning av en miljökonsekvensbeskrivning ska stå i proportion till graden av miljöpåverkan. Således infördes en bestämmelse om att en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska innehålla de uppgifter som krävs enligt MKB-direktivet i den utsträckning det behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning (prop. 1997/98:45 del 1 s. 23 och 281).

Regeringen gjorde ett försök att skapa ytterligare förutsättningar för anpassning utifrån verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning i propositionen En effektivare miljöprövning ( ). Bakgrunden till det var bl.a. att många myndigheter hade framfört till Miljöbalkskommittén (M 1999:03) att miljökonsekvensbeskrivningar har en mycket skiftande kvalitet och att de ibland är belastade med onödig information som gör dem svårgenomträngliga och som avleder uppmärksamheten från vad som är väsentligt. Regeringen konstaterade att en miljökonsekvensbeskrivning inte ska behöva innehålla information som saknar relevans ( s. 51 och 52). Ändringar gjordes därför för att åstadkomma en skillnad i kravnivå mellan miljökonsekvensbeskrivningar för verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och miljökonsekvensbeskrivningar för verksamheter som inte kan antas medföra en sådan påverkan. De ändringarna ledde fram till det som gäller enligt dagens bestämmelser, dvs. att krav på miljökonsekvensbeskrivning gäller för de flesta verksamheter och åtgärder som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken men att det endast är sådana verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som träffas av de formella kraven i MKB-direktivet. Skillnaden från vad som gällde sedan tidigare kan dock ses som begränsad eftersom det innan ändringen i gällde att en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder utan betydande miljöpåverkan skulle innehålla det som formellt krävs enligt MKB-direktivet i den utsträckning det behövdes med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning.

Genom en enkätundersökning som Miljöprocessutredningen (M 2007:04) lät genomföra visade det sig att det inte blev någon egentlig effekt av lagändringen utan att skillnaden i innehållet i miljökonsekvensbeskrivningarna fortsatt endast var marginell. För att råda bot på detta föreslogs i ett tidigare lagstiftningsärende (dnr M2012/02031/R), en bestämmelse i 22 kap. 1 § miljöbalken som innebar att underlaget för verksamheter och åtgärder utan en betydande miljöpåverkan skulle innehålla samrådsunderlag, samrådsredogörelse och vid behov en ytterligare redogörelse med det innehåll och den utformning som behövs för att den tillsammans med övriga uppgifter i ansökan ska kunna läggas till grund för prövningen av tillståndsfrågan. Förslaget fick kritik från flera remissinstanser som ansåg att bestämmelsen var alltför otydlig i fråga om kravnivån och det närmare innehållet när det gäller sådana underlag. Samrådsunderlaget tas fram i ett sådant tidigt skede i planeringen av verksamheten eller åtgärden att någon närmare kunskap normalt sett inte finns i fråga om miljöeffekterna. Samrådsunderlaget tillsammans med samrådsredogörelsen

riska för verksamheter eller åtgärder som inte kan antas medföra en be-tydande miljöpåverkan.

i verksamhetsutövarens intresse att ta fram ett underlag som lever upp till beviskraven. Flera remissinstanser har framfört att förslaget i promemo-rian kommer medföra att i stort sett samma krav ställs oavsett om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Det är regeringens ambition att skillnaden i kravnivå mellan en liten och en stor miljökonsekvensbeskrivning ska ge utslag i tillämpningen på så sätt att innehållet i en liten miljökonsekvensbeskrivning generellt sett ges en mer begränsad omfattning jämfört med en stor miljökonsekvensbeskrivning. Regeringen har därför för avsikt att noga följa utvecklingen av detta och vid behov utreda och föreslå ytterligare åtgärder.

För verksamheter som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bedömer regeringen att det saknas anledning att ställa krav på att prövningsmyndigheten i ett särskilt beslut eller i samband med målets avgörande ska uttala sig särskilt i frågan om miljökonsekvensbeskrivningen lever upp till de formella kraven, se avsnitt 10.1 och avsnitt 10.7.7. Det kan antas att kravet på ett formellt godkännande har bidragit till att överflödig information har inkluderats i miljökonsekvensbeskrivningar i syfte att minska risken för att prövningsmyndigheten underkänner miljökonsekvensbeskrivningen. Borttagandet av krav på formellt godkännande bedöms kunna bidra till att innehållet i en liten miljökonsekvensbeskrivning renodlas till det som behövs för att kunna bedöma de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra.

Krav på innehåll i en liten miljökonsekvensbeskrivning i fråga om påverkan på Natura 2000-område

Förslaget i promemorian innebär, precis som Kammarkollegiet har uppmärksammat, att det förenklade underlaget inte behöver innehålla de uppgifter som behövs för en s.k. Natura 2000-prövning enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken. Promemorian innehåller ingen motivering i fråga om denna ändring i förhållande till vad som gäller enligt nuvarande bestämmelser. Det nuvarande kravet på underlag i fråga om påverkan på s.k. Natura 2000-områden är nödvändigt för ett korrekt genomförande av det s.k. art- och habitatdirektivet (Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) och kravet bör därför kvarstå.

11Följdändringar i sektorslagstiftning

Regeringens förslag: Bestämmelser i andra lagar om att 6 kap. ska tillämpas ska uppdateras med hänvisningar som är anpassade till det nya 6 kap. miljöbalken.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på att hänvisningarna i sektorslagar till 6 kap. miljöbalken uppdateras.

Naturvårdsverket anser att hänvisningar från övriga lagar till 6 kap. miljöbalken även bör innehålla en hänvisning till den föreslagna syftesbestämmelsen. Naturvårdsverket bedömer att detta skulle underlätta förståelsen för regelverket och främja en ändamålsenlig tillämpning.

Strålsäkerhetsmyndigheten anför att inga följdändringar i strålskyddslagen (1988:220) föreslås vilket borde vara nödvändigt.

Skälen för regeringens förslag: Det finns fortfarande skäl att i sektorslagarna göra hänvisningar till 6 kap. så att samma regler i så stor utsträckning som möjligt tillämpas. Det ingår inte i nuvarande lagstiftningsärende att ompröva de tidigare överväganden som gjorts i fråga om i vilken utsträckning hela eller i vart fall delar av 6 kap. ska tillämpas. Det innebär att ändringarna i sektorslagarna i huvudsak kommer att innebära att nuvarande hänvisningar uppdateras och anpassas till det nya regelverket. I avsnitt 12 redogörs för förslag till ändringar i väglagen (1971:948), lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, ellagen (1997:857), minerallagen (1991:45) och plan- och bygglagen (2010:900).

Naturvårdsverket anser att hänvisningar från sektorslagarna till 6 kap. miljöbalken bör innehålla en hänvisning till syftesbestämmelsen. Det är givetvis av stor vikt att de miljöbedömningar som görs i samband med prövning enligt någon av sektorslagarna också bidrar till att syftet med miljöbedömningen uppnås. Regeringen bedömer dock att en uttrycklig hänvisning till syftesbestämmelsen i 6 kap. miljöbalken inte är nödvändig för att den ska anses tillämplig även vid prövning enligt någon av sektorslagarna.

I flera sektorslagar finns en bestämmelse om att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan. Det finns fortfarande anledning att ha kvar sådana bestämmelser eftersom det inte finns någon bestämmelse i 6 kap. miljöbalken om vad en ansökan ska innehålla. I den mån ansökans innehåll regleras på förordningsnivå passar en sådan bestämmelse bäst i anslutning till bestämmelse i förordning. Regeringen har för avsikt att meddela föreskrift om ansökans innehåll i det avseendet i den mån det behövs.

Som Strålsäkerhetsmyndigheten har anfört kan det finnas anledning att överväga om strålskyddslagen bör anpassas till det nya 6 kap. miljöbalken. I Regeringskansliet pågår en översyn av strålskyddslagen. Frågan kommer att behandlas i det ärendet.

Lagrådet har angett att kopplingen mellan miljöbalken och sektorslagarna är svår att överblicka och har i det avseendet hänvisat till Lagrådets yttrande i s. 500 f. Regeringen har tidigare bemött Lagrådets synpunkt i detta avseende, se s. 151. Lagrådets yttrande i detta lagstiftningsärende föranleder inte regeringen att göra en annan bedömning än den som då gjordes.

12Andra ändringar i sektorslagar

12.1Väglagen, lagen om byggande av järnväg och ellagen

Regeringens förslag: Om den som avser att bygga en väg eller en järnväg begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin bedömning i frågan om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad. Länsstyrelsens redovisning ska inte vara bindande.

Om en väg-eller järnvägsplan avser ett projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska en identifiering, beskrivning och samlad bedömning av miljöeffekterna göras när frågan om att fastställa planen avgörs. Detta ska göras med hänsyn till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och det som har kommit fram under handläggningen av ärendet.

Regeringen ska inte längre ha ett normgivningsbemyndigande i ellagen om att meddela föreskrifter om undantag från kravet på miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter vars miljöpåverkan kan antas vara mindre betydande.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Av de remissinstanser som uttalar sig i fråga om ändringarna i väglagen (1971:948), lagen (1995:1649) om byggande av järnväg och ellagen (1997:857) är en övervägande majoritet positiva till eller har inte några synpunkter på förslagen som gäller dessa lagar.

Naturvårdsverket och Trafikverket anser att länsstyrelseprövning rörande betydande miljöpåverkan inte ska krävas i de fall verksamhetsutövaren, i det här fallet Trafikverket, anser att en betydande miljöpåverkan kan antas eller i de fall frågan om betydande miljöpåverkan har reglerats i föreskrifter som regeringen har meddelat. Naturvårdsverket och Trafikverket föreslår därför en ändring med den innebörden i väglagen respektive lagen om byggande av järnväg. Trafikverket bedömer att en sådan ändring skulle leda till avsevärda tidsbesparingar i många infrastrukturprojekt.

Naturvårdsverket anser att förslaget i 6 kap. miljöbalken om samrådsunderlag, samrådsredogörelse och motiverat beslut om betydande miljöpåverkan bör gälla även vid planläggning av väg och järnväg.

Trafikverket anser att det kan komma att uppstå otydligheter i vad som gäller, om det finns olikheter mellan regler och uttryck i miljöbalken och väglagen respektive lagen om byggande av järnväg. Trafikverket nämner som exempel att det i väglagen saknas en hänvisning till syftesbestämmelsen i det nya 6 kap. miljöbalken. Trafikverket anser att syftesbestämmelsen är en viktig grund för miljöbedömningen och det är viktigt att den även gäller för väg-och järnvägsprojekt.

Trafikverket anser att det är för sent att identifiera och beskriva miljöeffekterna under fastställelseprövningen och därför anser Trafikverket att bestämmelsen om en motiverad slutsats endast bör innefatta krav på en samlad bedömning av miljöeffekterna.

Trafikverket påpekar att en samrådsredogörelse alltid tas fram som ett underlag till väg- och järnvägsplanen. Trafikverket tolkning av är att den även fortsättningsvis kan omfatta alla frågor inklusive miljö.

Skälen för regeringens förslag

Länsstyrelsens roll vid avgränsningen av en miljökonsekvensbeskrivning

Av artikel 5.2 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet framgår att den ansvariga myndigheten ska, om exploatören så begär, avge ett yttrande om hur omfattande och detaljerad den information ska vara som exploatören ska lämna i miljökonsekvensbeskrivningen.

Av nuvarande 14 b § tredje stycket väglagen och 2 kap. 2 § tredje stycket lagen om byggande av järnväg följer att länsstyrelsen under samrådet ska verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för prövningen. Vad som avses med ordet inriktning i nuvarande bestämmelse och hur inriktning skiljer sig från omfattning i sammanhanget är inte helt tydligt med dagens bestämmelse. Det är angeläget att ta ställning till såväl vilka frågor som är relevanta ur miljösynpunkt som hur detaljerad informationen ska vara för att möjliggöra både adekvat fokus och fördjupning. I syfte att få en reglering som bättre stämmer överens med direktivet bör ordet detaljeringsgrad användas i den svenska bestämmelsen. Ändringen är framförallt av språklig karaktär, någon ändring i sak är inte avsedd.

För att tydligare genomföra artikel 5.2 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet bör det vidare framgå av lagtexten att länsstyrelsen på begäran ska lämna råd om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad. Även om en sådan begäran inte görs bör naturligtvis länsstyrelsen i enlighet med det som redan gäller verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för prövningen. Länsstyrelsen ska kunna redovisa efterfrågade bedömningar både muntligen och skriftligen. Det följer av allmänna förvaltningsrättsliga krav att frågor ska besvaras så snart som möjligt.

Att de råd som länsstyrelsen ger inte är bindande kan anses som självklart, men bör för tydlighetens skull ändå anges särskilt. Även om länsstyrelsens besked, när ett sådant har begärts, inte är bindande är det viktigt att länsstyrelsen har en aktiv roll i syfte att verka för att den som avser att bygga vägen eller järnvägen tar fram en miljökonsekvensbeskrivning som utgör ett bra beslutsunderlag. Det är dock alltid den som avser att bygga vägen eller järnvägen som ansvarar för miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. En miljökonsekvensbeskrivning som inte uppfyller kraven enligt 6 kap. miljöbalken kan inte, i ett senare skede av processen, godkännas av berörda länsstyrelser vid prövningen enligt 16 § tredje stycket eller 16 b § andra stycket väglagen.

Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll i fråga om vägprojekt

En miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken ska enligt förslaget innehålla bl.a. en redogörelse för de samråd som har skett och vad som har kommit fram i samråden, se avsnitt 10.7.5. Trafikverket har på-

planläggning av väg och järnväg. Bestämmelser med den innebörden finns eller föreslås i väglagen och i den mån bestämmelser i det avseen-det saknas för att genomföra krav i ändringsdirektivet har regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om det.

inte skäl att ha samma utförliga regler om förfarandet i minerallagen (se prop. 1997/98:90 s. 217). I vilken utsträckning en sådan begränsad tillämpning av förfarandereglerna är förenlig med MKB-direktivet har inte tidigare behandlats i förarbeten till bestämmelserna i minerallagen.

Inom ramen för prövningen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken ställs olika intressen i många fall mot varandra. Prövning av frågor om markanvändning är därför ofta komplexa och kräver i många fall ett omfattande underlag. Detta kan leda till omfattande skriftväxling och överklaganden av beslut. Som nämnts ovan är samrådsreglerna i 6 kap. miljöbalken inte tillämpliga i samband med ärenden om beviljande av koncession. På samma sätt som inom ramen för miljötillståndsprocessen kan ett väl genomfört förarbete innan en ansökan ges in skapa goda förutsättningar för hög kvalitet i prövningen och ett bättre underlag samtidigt som en tydlig process också underlättar för allmänheten att tillvarata sitt intresse av insyn och delaktighet. Det är även viktigt att framhålla att ett väl genomfört samråd minskar risken för senare krav på kompletteringar och för överklaganden. Oavsett MKB-direktivets eventuella tillämplighet för prövning av beviljande av koncession talar därför dessa omständigheter för att bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken om specifika miljöbedömningar ska tillämpas vid prövning av beviljande av koncession. Promemorian föreslår att ett förenklat underlag (liten miljökonsekvensbeskrivning enligt förslaget i propositionen) ska tas fram i ett ärende om beviljande av koncession enligt minerallagen om länsstyrelsen i en undersökning enligt det föreslagna 6 kap. miljöbalken kommer fram till att verksamheten inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Regeringen bedömer att de verksamheter som kan bli aktuella för en koncessionsansökan enligt minerallagen är av sådan karaktär att en betydande miljöpåverkan alltid kan antas. Därför bör det inte öppnas upp för en möjlighet att ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning.

tuell miljökonsekvensbeskrivning ska göras samt när bedömningen av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska göras. Boverket anser att för att miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar av planer och program ska tillämpas vid planläggning enligt PBL, måste det finnas hänvisningar i plan- och bygglagen till dessa bestämmelser och anser att det inte är tillräckligt med följdändringar i plan- och bygglagen när det gäller hänvisningar till miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar.

En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om förlängd granskningstid för ett planförslag som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Region Skåne, Jönköpings kommun, Karlstads kommun, Malmö kommun, Sveriges kommuner och landsting och Avfall Sverige anser att förlängningen av granskningstiden är olämplig mot bakgrund av ambitionen att planprocesser bör effektiviseras, underlättas och förkortas. Lomma kommun och Sjöbo kommun anser att granskningstiden för planförslag med utökat planförfarande bör samordnas så att tiden är minst 30 dagar för samtliga sådana planförslag. Motala kommun anser att det bör utredas om samma granskningstid ska tillämpas för alla planer med utökat förfarande. Boverket avstyrker förslaget att utvidga kopplingen mellan plan- och bygglagen och miljöbalken i syfte att genomföra de senaste ändringarna i MKB-direktivet. Boverket anser att bestämmelser om praktiska miljöbedömningar (specifika miljöbedömningar i propositionen) över huvud taget inte ska gälla vid framtagande av en detaljplan eftersom det kan försena angelägna bostadsprojekt.

Av de remissinstanser som uttalar sig i fråga om krav på en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekter för detaljplaner som omfattas av kraven i MKB-direktivet är en övervägande majoritet positiva till eller har inte några synpunkter på förslagen. Malmö kommun, Sveriges Kommuner och Landsting och Avfall Sverige anser att det inte ligger i linje med den roll som granskningsutlåtandet har att inkludera annat än sådant som relaterar till bemötandet av synpunkter som förts fram. Sverige kommuner och landsting anser att uppgifterna redan i dag bör ingå i planbeskrivningen som samlat beskriver ärendet. Boverket avstyrker förslaget med samma argument som Boverket har gjort gällande i förhållande till förslaget om förlängd granskningstid för vissa detaljplaner.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i fråga om förslaget om att det i planbeskrivningen ska anges hur miljöaspekterna har integrerats i planen osv. Remissinstanserna har inte heller yttrat sig i fråga om förslaget att regler om gränsöverskridande samråd om detaljplaner förs ut ur plan- och bygglagen.

13Övriga frågor

Av artikel 1.2 g iv och 8a.1 a i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet följer att ett beslut om att bevilja tillstånd ska innehålla en motiverad slutsats om projektets betydande miljöeffekter. I plan- och bygglagen finns inte en bestämmelse som tydligt genomför skyldigheten att identifiera, beskriva och bedöma miljöeffekterna i samband med att en plan som träffas av kraven i MKB-direktivet antas. En bestämmelse med den innebörden bör därför införas. I promemorian görs bedömningen att en sådan motiverad slutsats bör integreras i det granskningsutlåtande som kommunen är skyldig att ta fram enligt 5 kap. 23 § plan- och bygglagen. Några remissinstanser har invänt att det inte ligger i linje med den roll som granskningsutlåtandet har att inkludera annat än sådant som relaterar till bemötandet av synpunkter som förs fram. Det är viktigt att i sammanhanget understryka att en motiverad slutsats även ska framgå av miljökonsekvensbeskrivningen. Kommunens uppgift i förhållande till ändringsdirektivets krav på en motiverad slutsats bör vara att med hänsyn till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och det som kommit fram under handläggningen av ärendet identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna. Kommunen kan uppfylla kravet genom att ta ställning till om det mot bakgrund av vad som framkommit under planärendets gång finns anledning att dra andra slutsatser i fråga om den identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter än de som tidigare gjorts i miljökonsekvensbeskrivningen. Slutsatserna i det avseendet bör redovisas i planbeskrivningen snarare än i granskningsutlåtandet. En bestämmelse med den innebörden bör därför införas.

melse innehåller ett praktiskt viktigt undantag eftersom det kan finnas goda skäl att i vissa fall snabbt kunna göra mindre ändringar i föreskrif-terna. Dessa remissinstanser anser vidare att endast den del av renhållningsordningen som är en avfallsplan omfattas av SMB-direktivet.

Skälen för regeringens förslag: I Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG finns bestämmelser om allmänhetens deltagande vid framtagandet av vissa planer och program. Detta direktiv genomförs i Sverige med bl.a. bestämmelser i miljöbalken.

Enligt artikel 2 i direktivet ska medlemsstaterna se till att allmänheten har möjlighet att delta i förberedandet och granskningen av de planer och program som kan behöva tas fram i enlighet med sex särskilt uppräknade direktiv. Exempel på planer som omfattas av detta regelverk är kommunala renhållningsordningar. Enligt 15 kap. 41 § miljöbalken ska det i varje kommun finnas en renhållningsordning som ska innehålla dels de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen, dels en avfallsplan.

Enligt 15 kap. 42 och 43 §§ ska kommunen på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Innan förslaget till renhållningsordning antas ska det ställas ut till granskning och vid antagandet ska de synpunkter som kommit fram vid samrådet och granskningen beaktas. Kommunen ska informera om utställningen på sin webbplats på förhand och informationen ska innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga innebörd, var det ställs ut och inom vilken tid och till vem invändningar mot förslaget ska lämnas. Dessa bestämmelser innebär att direktivets krav på rätt till deltagande för allmänheten i fråga om framtagandet av en ny renhållningsordning tillgodoses.

Direktivet ställer även krav på att allmänheten ska ha möjlighet att delta i samband med framtagandet av förslag till ändringar av planer. Enligt 15 kap. 44 § gäller de redovisade bestämmelserna i 15 kap. 42 och 43 §§ som huvudregel även för ändringar. I paragrafen finns dock ett undantag när det gäller förslag till ändring av en renhållningsordning som endast berör ett litet antal fastighetsägare eller som annars är liten. Något utrymme för ett sådant undantag i fråga om den del av renhållningsordningen som avser en avfallsplan finns emellertid inte enligt direktivet. Kommissionen har också ställt sig frågande till det svenska genomförandet av direktivet i denna del.

För att fullständigt genomföra direktiv 2003/35/EG bör en ändring göras i 15 kap. 44 § som innebär att undantaget från skyldigheten att ställa ut ett förslag till ändring i renhållningsordningen avskaffas i den del undantaget avser avfallsplaner. Även förslag till ändringar i sådana planer ska alltså, i enlighet med direktivets krav, vara föremål för allmänhetens deltagande.

13.2Några redaktionella ändringar

Regeringens förslag: Några språkliga och redaktionella ändringar görs i 5 kap. 11 §, 16 kap. 7 §, 17 kap. 3 och 6 §§ och 22 kap. 1 § miljöbalken.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna uttalar sig inte särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: I nuvarande 5 kap. 11 § andra stycket miljöbalken finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen meddelar föreskrifter om vattenmyndigheterna. Sådana närmare föreskrifter är att anse som föreskrifter om verkställighet av lag som kan meddelas med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Det bör i bestämmelsen tydliggöras att det är med stöd av den bestämmelsen i regeringsformen som regeringen kan meddela sådana närmare föreskrifter.

I nuvarande 5 kap. 11 § tredje stycket miljöbalken finns en bestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som behövs för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. För att tydliggöra bestämmelsens innehåll bör den placeras i en egen paragraf. I övrigt bör några språkliga och redaktionella ändringar göras för att bestämmelsen ska bli mer lättillgänglig.

I 16 kap. 7 § miljöbalken finns en bestämmelse som reglerar hur hänsyn ska tas till s.k. följdverksamheter vid prövning enligt miljöbalken. I bestämmelsen anges att vid prövningen enligt miljöbalken ska hänsyn tas till andra verksamheter eller åtgärder som kan antas bli behövliga för att verksamheten eller åtgärden ska kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. För att på ett bättre sätt återspegla vad som avses med ordet utnyttja bör i stället uttrycket komma till stånd eller bedriva användas. På så vis tydliggörs det att det inte endast är följdverksamheter under driftsfasen som avses utan även följdverksamheter under anläggningsfasen. Ingen ändring i sak är dock avsedd.

17 kap. 3 § miljöbalken rör regeringens möjlighet att förbehålla sig tillåtlighetsprövningen av vissa verksamheter. 17 kap. 6 § miljöbalken rör kommunfullmäktiges tillstyrkande som en förutsättning för tillåtligheten av vissa verksamheter. I samband med tidigare lagstiftningsärende har vissa språkliga förbiseenden skett och de bör därför korrigeras. I övrigt görs vissa språkliga ändringar för att tydliggöra bestämmelsernas innehåll.

I 22 kap. 1 § miljöbalken anges vad en ansökan i ett ansökningsmål ska innehålla. I efterföljande paragrafer finns kompletterande bestämmelser om ansökans innehåll för vissa särskilda typer av verksamheter. I 22 kap. 1 § finns en sådan särskild bestämmelse som rör vattenverksamhet. För att tydliggöra bestämmelsernas innehåll och för att skapa en enhetlighet bör bestämmelsen om ansökans innehåll som endast träffar vattenverksamhet placeras i en egen paragraf. I övrigt bör några språkliga ändringar göras för att bestämmelsen ska bli mer lättillgänglig.

14Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

14Ikraftträdande-och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Förslagen till ändringar i miljöbalken och i sektorslagarna ska träda i kraft den 1 januari 2018.

I fråga om miljöbalkens bestämmelser som rör planer och program ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden som har påbörjats före den 1 januari 2018. När det gäller verksamheter och åtgärder ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och prövningen av mål och ärenden där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före den 1 januari 2018. Om länsstyrelsen före ikraftträdandet har beslutat att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska äldre bestämmelser fortsätta att gälla för beslutet.

I fråga om plan-och bygglagen ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer som har påbörjats före den 1 januari 2018.

I fråga om väglagen eller lagen om byggande av järnväg ska ett ärende handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som vid ikraftträdandet har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande.

I fråga om övrig sektorslagstiftning ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och prövningen av ärenden som har inletts före den 1 januari 2018. Om länsstyrelsen före ikraftträdandet har beslutat att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska äldre bestämmelser fortsätta att gälla för beslutet.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Regeringens förslag skiljer sig från promemorians på så sätt att förslagen till ändringar i miljöbalken och i sektorslagarna ska träda i kraft den 1 januari 2018 i stället för den 1 juli 2017 som föreslås i promemorian.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrar sig är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget om ikraftträdande-och övergångsbestämmelser.

WSP Sverige AB anser inte att den tidpunkt då ett planärende påbörjas bör användas som utgångspunkt för övergångsbestämmelsen eftersom det faktiska upprättandet av en detaljplan inte sällan verkställs förhållandevis lång tid efter det politiska startbeslutet. WSP Sverige AB anser att övergångsbestämmelsen i stället, såsom har föreslagits för exempelvis väglagen, bör knytas till ett obligatoriskt moment i planläggningsprocessen. WSP Sverige AB rekommenderar därför att kommunens avgränsningssamråd med länsstyrelsen i stället används som brytpunkt.

Trafikverket är kritiskt till den korta tid för genomförande av redan påbörjade projekt som övergångsbestämmelserna föreskriver eftersom det riskerar att medföra ökade kostnader i planering och genomförande av väg-och järnvägsprojekt. Enligt Trafikverket kommer många pågående och redan upphandlade miljökonsekvensbeskrivningar behöva revideras för att de nya kraven ska tillgodoses.

Skälen för regeringens förslag

Det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken

Enligt artikel 2.1 i ändringsdirektivet ska direktivet vara genomfört senast den 16 maj 2017. De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt.

Förslaget till ett nytt 6 kap. miljöbalken innehåller ett flertal ändringar i förhållande till nuvarande regelverk. Det skulle vara opraktiskt att låta de nya bestämmelserna tillämpas i redan pågående mål och ärenden som rör planer och program. Detsamma gäller i fråga om mål och ärenden som rör tillstånd till verksamheter och åtgärder enligt miljöbalken. Äldre bestämmelser bör även fortsättningsvis gälla i dessa fall. När det gäller planer och program bör det finnas en övergångsbestämmelse som innebär att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer eller program som har påbörjats före den 1 januari 2018. Ett plan-eller programärende får anses ha påbörjats när ett formellt beslut om att inleda ärendet har fattats. När det gäller verksamheter och åtgärder bör det finnas en övergångsbestämmelse som säger att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till tillståndsmyndigheten före den 1 januari 2018.

Förslaget i promemorian innebär bl.a. ändringar i bestämmelser som rör det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För att det ska vara tydligt att föreslagna ändringar i 6 kap. inte innebär att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåverkan ska behöva göras om eller att länsstyrelsens beslut inte längre gäller, bör bestämmelserna i sin tidigare lydelse tillämpas i fråga om denna del av förfarandet om länsstyrelsen fattat sitt beslut före den 1 januari 2018. Sådana övergångsbestämmelser är förenliga med över-gångsbestämmelserna i artikel 3 i ändringsdirektivet.

handläggas enligt äldre föreskrifter. En konkret åtgärd i planeringsfasen utgörs av länsstyrelsens beslut om godkännande av miljökonsekvensbe-skrivningen. Övergångsbestämmelser till tidigare ändringar i väglagen (se t.ex. prop. 2011/12:118) har knutit an till den åtgärden och det bedöms lämpligt även i nuvarande lagstiftningsärende. Det betyder att planärenden som vid ikraftträdandet är så långt framskridna att miljökonsekvensbeskrivning för planen har lämnats in till länsstyrelsen för godkännande ska fortsätta att hanteras enligt det gamla regelverket. Övergångsbestämmelsen bör således ta sikte på att ett ärende ska handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som vid ikraftträdandet har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande.

Övrig sektorslagstiftning

Samma skäl som gör sig gällande för en övergångsbestämmelse till miljöbalken gör sig även gällande i förhållande till de sektorslagstiftningar som hänvisar till förfarandet i 6 kap. miljöbalken. Det bör således finnas en övergångsbestämmelse i sektorslagstiftningarna som tar sikte på att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för handläggningen och prövningen av ärenden som har inletts före den 1 januari 2018.

Lagrådet har påpekat att en sådan övergångsbestämmelse som finns i miljöbalken om länsstyrelsens beslut i fråga om miljöpåverkan inte har införts i sektorslagstiftningen. Samma skäl för en sådan övergångsbestämmelse som gör sig gällande i förhållande till miljöbalken gör sig även gällande i förhållande till de sektorslagar som hänvisar till miljöbalkens bestämmelser i den frågan. Övergångsbestämmelser med den innebörden bör därför införas även för dessa lagar.

15Konsekvenser

I detta avsnitt behandlas konsekvenserna av förslagen och bedömningarna i propositionen.

15.1Förslagen i korthet, syfte och alternativ

I propositionen föreslås ett nytt 6 kap. miljöbalken samt ett antal följdändringar i andra författningar. Det övergripande syftet med förslaget är dels att genomföra ändringsdirektivet och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden, dels att effektivisera balkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder.

Tydligare bestämmelser om planer och program

Inga större ändringar av de bestämmelser som rör planer och program är avsedda. I syfte att öka myndigheters och kommuners tillämpning av be-stämmelserna om strategiska miljöbedömningar samt transparensen i

Europeiska kommissionen har genomfört en konsekvensanalys av sitt förslag till ändringsdirektiv (SWD[2012] 354 final). En översiktlig be-dömning av konsekvenserna av att införa ändringsdirektivet i Sverige redovisas här. Konsekvensanalysen är gjord i relation till de alternativa handlingsvägar som genomförandet av ändringsdirektivet möjliggör. Medlemsstaterna ska säkerställa att direktivet genomförs i nationell rätt. Om så inte sker riskerar Sverige att kommissionen inleder ett förfarande om fördragsbrott. Något utrymme för att avstå från ett genomförande finns alltså inte.

Tydligare krav på innehåll i prövningsunderlag

I propositionen föreslås att bestämmelserna om specifika miljöbedömningar som huvudregel ska tillämpas endast på sådana verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I övriga fall ska det vara tillräckligt att upprätta en liten miljökonsekvensbeskrivning. Ändringen som rör tillämpningsområdet för bestämmelserna om miljöbedömningar i 6 kap. miljöbalken syftar till att tillse att en specifik miljöbedömning ska krävas endast i den utsträckning det är miljömässigt motiverat, dvs. för verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kravnivån på innehållet i en liten miljökonsekvensbeskrivning motsvarar nuvarande kravnivå i fråga om innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter eller åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Ändringen som innebär att underlaget kallas liten miljökonsekvensbeskrivning i stället för som i dag miljökonsekvensbeskrivning syftar dock till att tydliggöra den skillnad i kravnivå som finns i nuvarande regelverk i fråga om miljökonsekvensbeskrivningar för verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och verksamheter som inte kan antas medföra en sådan påverkan. Genom enkla, kostnadseffektiva och ändamålsenliga regler skapas förutsättningar för bra ramvillkor för företagen.

Ett alternativ till den föreslagna ändringen är att öka vägledningen av tillämpningen av dagens bestämmelser. Enbart vägledning bedöms dock inte vara tillräckligt för få önskad effekt. Vägledning är inte bindande och skapar inte den förutsebarhet som eftersträvas. Om en ändring inte kommer till stånd finns risk för att resurser läggs på verksamheter och åtgärder och framför allt ändringar av dessa även om det inte är motiverat ur ett miljöperspektiv. Det finns också risk för att den eftersträvade regelförenklingen uteblir.

Samråd i ärenden om bearbetningskoncession enligt minerallagen

Slutligen föreslås att samråd ska hållas i ärenden om bearbetningskoncession enligt minerallagen i syfte att dels förbättra förutsättningarna för den intresseavvägning som ska göras, dels underlätta för allmänheten att tillvarata sitt intresse av insyn och delaktighet och dels minska risken för senare krav på kompletteringar och för överklaganden.

15.2Berörda myndigheter, kommuner, företag och andra enskilda

Förslagen har betydelse för alla de myndigheter och kommuner som har i uppdrag att ta fram sådana planer och program som krävs enligt lag eller annan författning. Därutöver berörs de aktörer som framgår av tabell 1 av förändringarna som rör verksamheter och åtgärder.

Enligt en kartläggning som presenterades av Sveriges lantbruksuniversitet i rapporten MKB-tillämpningen i Sverige – antalet MKB för verksamheter och åtgärder 2005 och 2006 (SLU 2008) tas ca 1 600 stycken miljökonsekvensbeskrivningar per år fram för verksamheter och åtgärder. En verksamhetsutövare kan vara såväl ett privat företag som en myndighet eller en kommun. Förslagen har betydelse för ett stort antal såväl små, medelstora som stora företag verksamma inom många olika branscher. De verksamhetsutövare vars verksamhet i dag bedrivs med gällande tillstånd kommer att beröras av förslagen om de ändrar eller omprövar sin befintliga verksamhet.

Förslagen kan dessutom påverka de konsulter som verksamhetsutövare i dag anlitar för att utreda miljökonsekvenser och ta fram miljökonsekvensbeskrivningar. De är inte aktörer som direkt påverkas av förändringarna, men som kan göra det indirekt.

Det har visat sig vara svårt att få fram uppgifter om hur många beslut länsstyrelserna fattar som gäller frågan om en planerad verksamhet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte och hur stor andel av fattade beslut som rör verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en sådan påverkan. För att få in uppgifter om hur stor andel av besluten som med stöd av kriterierna i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar inte ansetts medföra betydande miljöpåverkan har samtliga länsstyrelser kontaktats. Enligt uppgifter från länsstyrelserna är det framför allt ändringar av redan befintliga verksamheter som inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Svar från tio länsstyrelser har kommit in. I de fall det inte varit möjligt att läsa ut andelen ur ärendehanteringssystemet har en uppskattning gjorts. Etableringar av nya miljöfarliga verksamheter, så som vindkraft och täkter, anses i större utsträckning än ändringar av befintliga verksamheter ha en betydande miljöpåverkan.

Länsstyrelsen kommer att påverkas i egenskap av samrådspart och beslutsmyndighet i fråga om en specifik miljöbedömning ska göras. Förslagen kommer även att påverka prövningsmyndigheter som granskar och bedömer den betydande miljöpåverkan och prövar tillståndsansökningar. Enligt Sveriges lantbruksuniversitets kartläggning hanteras majoriteten av de framtagna miljökonsekvensbeskrivningarna av mark-och miljödomstolarna (18 procent) och miljöprövningsdelegationerna (60 procent). Resterande prövas av Trafikverket (8 procent), Energimarknadsinspektionen (6 procent), Strålsäkerhetsmyndigheten (>1 procent), Bergsstaten (>1 procent), Sjöfartsverket (>1 procent), regeringen (1 procent) och kommunerna (6 procent). Sedan rapporten publicerades har förändringar skett av tillståndsplikten vilket kan påverka fördelningen mellan prövningsmyndigheterna. Den geografiska spridningen av berörda verksamheter och åtgärder innebär att förändringarna kan beröra vissa myndigheter mer än andra. Naturvårdsverket påverkas av de ändringar som rör gränsöverskridande samråd.

Slutligen påverkas övriga samrådsparter, inklusive allmänheten och miljöorganisationer av de förslag som rör samråd.

15.3Konsekvenser för miljömålen och berörda aktörer

Miljömålen

Förslagen bedöms förbättra möjligheterna att uppfylla de nationella miljömålen. Strategiska miljöbedömningar är ett viktigt verktyg för integrering av miljöhänsyn i samhällets planering och för att nå miljömålen. En ökad tydlighet och transparens i bedömningarna förväntas bidra till att myndigheter och kommuner tillämpar bestämmelserna i större utsträckning och på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag vilket förväntas leda till positiva konsekvenser för miljön.

Förslaget om tydligare krav i fråga om innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning bedöms kunna underlätta uppfyllelsen av de nationella miljömålen. Vidare bedöms den del av förslaget som innebär att bestämmelserna om specifika miljöbedömningar som huvudregel ska tillämpas endast på sådana verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan underlätta eller i vart fall inte försvåra uppfyllelsen av de nationella miljömålen eftersom förslaget skapar förutsättningar för en effektivare resursanvändning där samhällets resurser kan läggas där de gör mest miljönytta. Verksamhetsutövarens ansvar för att ta fram prövningsunderlaget och prövningsmyndigheternas ansvar för att bedöma om ett sådant underlag är tillräckligt för en prövning gäller oförändrat. De förslag som syftar till att genomföra ändringsdirektivet för-väntas leda till positiva konsekvenser för miljön.

myndigheternas administrationskostnader nämnvärt. Inte heller kravet på elektronisk kungörelse bedöms medföra några ökade kostnader av bety-delse. Förslaget innebär i praktiken ingen ny arbetsbörda av betydelse för prövningsmyndigheterna eftersom alla myndigheter har en egen hemsida där de flesta redan informerar om sina ärenden. För myndigheter som inte informerar på sin hemsida i dag bedöms vissa kostnader av begränsad omfattning att uppstå.

Förslaget att prövningsmyndigheten ska ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen kan läggas till grund för den fortsatta miljöbedömningen i inledningen av ett mål eller ett ärende är ett förtydligande av vad som redan gäller. Även förslaget om att prövningsmyndigheten ska slutföra miljöbedömningen genom en motiverad slutsats i fråga om de miljöeffekter som kan förväntas av verksamheten eller åtgärden är att se som ett förtydligande av det krav på motivering av beslut som gäller enligt nuvarande regelverk och inget av dessa förslag förväntas därför leda till någon ökad arbetsbörda för prövningsmyndigheterna.

Länsstyrelsen i egenskap av beslutsmyndighet och samrådspart

I Sverige är det verksamhetsutövaren som driver samrådsprocessen. Det ligger i verksamhetsutövarens intresse att ge länsstyrelsen den information som behövs för att det ska vara möjligt för länsstyrelsen att fatta ett väl grundat beslut i frågan om betydande miljöpåverkan. Förslaget att begränsa de specifika miljöbedömningarna till de verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan kan leda till att incitamenten för verksamhetsutövaren att underlätta länsstyrelsens arbete ökar.

informationen och de bättre förankrade plan- och programbesluten kan även bidra till effektivare handläggning och beslutsfattande i samband med tillståndsprövningen av verksamheter och åtgärder som genomförs enligt planerna eller programmen.

Förslagen som syftar till att göra 6 kap. miljöbalken tydligare och enklare att tillämpa, bör leda till tidsvinster och lägre administrativa kostnader för verksamhetsutövare. Ändringen som innebär att en specifik miljöbedömning endast ska göras i fråga om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och tydliggörandet i kravnivå i fråga om miljökonsekvensbeskrivningar för sådana verksamheter kan förväntas leda till besparingar för verksamhetsutövare. Det finns en stor osäkerhet kring kostnader för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter med respektive utan betydande miljöpåverkan. De stora skillnaderna i kostnader mellan olika miljökonsekvensbeskrivningar gör det svårt att beräkna storleken på verksamhetsutövarnas besparingar. Enligt uppgifter från Miljöprocessutredningens betänkande kan en miljökonsekvensbeskrivning kosta allt från 50 000 kronor till upp till över en miljon kronor (SOU 2009:45 s. 180). Beloppet bekräftas till viss del av uppgifter från Tillväxtverkets databas Malin. I tabell 2 och 3 finns tids- och kostnadsuppskattningar för verksamhetsutövare att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter med respektive utan betydande miljöpåverkan. Verksamheterna är uppdelade i sju kategorier, liten-, mellan- och stor A- respektive B-verksamhet. Täkter utgör en egen kategori.

Tabell 2 Kostnad för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter med betydande miljöpåverkan

Verksamhetsutövares kostnader för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan*

* Uppskattningar för tid och kostnader från Tillväxtverkets databas Malin bygger på mätningar som började 2005 för att uppskatta företags administrativa kostnader. Målet med mätningarna anges inte vara att få fram exakta siffor, utan snarare ge en indikation på om det blir dyrare eller billigare för företagen att genomföra lagförslag.

Även om det redan enligt gällande lagstiftning är möjligt att anpassa innehållet och omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen efter förhållanden i det enskilda fallet, har användandet av beteckningen miljökonsekvensbeskrivning ändå ofta medfört att underlaget i praktiken förväntats uppfylla de krav på innehåll som anges i nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket miljöbalken. Genom att det nu tydliggörs att det är en liten miljökonsekvensbeskrivning som ska göras tydliggörs att underlagets

innehåll och omfattning ska anpassas till behovet i det enskilda fallet. Det innebär att även om kraven på vad underlaget ska innehålla inte kommer att minska, så kan förändringen förväntas medföra att verksamhetsutövarnas administrativa kostnader minskar.

Tabell 3 Kostnad för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter utan betydande miljöpåverkan

Verksamhetsutövares kostnader för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan*

vinningsindustrin. I denna tid ingår att samla relevanta intressenter och att förbereda samrådet. För den enskilda verksamhetsutövaren kan därmed förslaget innebära administrativa kostnader. För företagarkollektivet bedöms effekten bli begränsad eftersom de flesta genomför samråd i dag. Den kunskap som inkommer i samrådet förväntas emellertid att bidra till ett bättre beslutsunderlag och möjliggöra bättre avvägningar. Samrådet är ett viktigt tillfälle för verksamhetsutövaren att få ökad kännedom om platsen för, och omgivningarna till, den planerade verksamheten. Här spelar synpunkter och information från närboende och andra lokala intressenter en viktig roll. Genom ett väl genomfört samråd kan det klarläggas vilka anpassningar av verksamheten som kan behövas och eventuella missförstånd kan undvikas. Samrådet kan även underlätta framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen genom att information framkommer som kan bidra till att miljökonsekvensbeskrivningen får det innehåll som behövs för prövningen.

Konkurrensförhållanden

Förslaget medför inga ändringar av vilka aktörer som behöver tillstånd för att få bedriva verksamhet. Däremot ändras kraven i tillståndsprövningen. Förändringarna innebär att det blir tydligare och mer förutsägbart vad som krävs av företagen under miljöbedömningsprocessen. Till viss del innebär förslaget utökade krav på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ändring bedöms inte vara så omfattande att den påverkar konkurrensförhållandena annat än marginellt. Sammanfattningsvis bedöms således konkurrensförhållandena mellan företagen inte påverkas på ett avgörande sätt av förslaget.

Särskild hänsyn till små företag

Genomförandet av ändringsdirektivet innebär att utgångspunkterna för vilka krav som ställs är påverkan från den verksamhet som företagen avser att bedriva.

Många av de små företagen bedriver mindre verksamheter. Förslaget innebär att mindre verksamheter som har en mindre miljöpåverkan inte kommer att omfattas av kravet på att göra en specifik miljöbedömning. Detta bedöms vara en lättnad jämfört med dagens regler. De lättnader som förslagen innebär kan på grund av detta antas ha särskilt stor betydelse för små företag. Förslaget kan antas innebära att dessa företag i mindre utsträckning än i dag behöver anlita konsulter att biträda företagen i tillståndsärenden.

Mindre företag kan dock påverkas i större utsträckning av regler som genomför ändringsdirektivet och som innebär ytterligare krav på miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Det är dock redan i dag möjligt att ställa dessa krav på miljökonsekvensbeskrivningens innehåll enligt nuvarande 6 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken. Förändringarna bedöms i stor utsträckning innebära att det blir mer förutsägbart vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla.

Förslaget bedöms inte i övrigt medföra några effekter som särskilt påverkar små företag.

avser åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Den del av nuvarande 6 kap. 19 § som avser underlag i fråga om hushållning med naturresurser flyttas till föreslagna 3 kap 11 §. Relevanta förarbeten till den paragrafen finns i prop. 2003/04:2 (författningskommentaren till dåvarande 6 kap. 11 § och avsnitt 6.2).

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

6 kap. Miljöbedömningar

Det nuvarande 6 kap. miljöbalken upphävs och ersätts med ett nytt 6 kap. Ordet miljöbedömning används i rubriken som ett samlingsnamn för förfaranden vid miljöbedömning för dels planer och program (strategisk miljöbedömning), dels verksamheter och åtgärder (specifik miljöbedömning).

Bestämmelserna är disponerade på ett sätt som återspeglar den kronologiska ordningen i arbetet med att ta fram och besluta om planer och program och verksamheter och åtgärder. Bestämmelserna om planer och program placeras före bestämmelserna om verksamheter och åtgärder.

Tidigare förarbeten avseende nuvarande 6 kap. är fortfarande aktuella i de delar som det nya kapitlet inte innebär någon ändring i sak. I kommentaren till varje paragraf hänvisas till de relevanta tidigare förarbetena.

6 kap. 1 §

I paragrafen beskrivs det huvudsakliga innehållet i kapitlet och vad som är syftet med en miljöbedömning.

Bestämmelsen i första stycket är ny och beskriver kapitlets huvudsakliga innehåll som består av bestämmelser om miljöbedömningar. En miljöbedömning innebär att miljöeffekter ska identifieras, beskrivas och bedömas vid planering av och beslut om planer och program eller verksamheter och åtgärder. Denna process kallas strategiska miljöbedömningar i fråga om planer och program och specifika miljöbedömningar i fråga om verksamheter och åtgärder. Innehållsförteckningen i bestämmelsen är inte uttömmande eftersom kapitlet även innehåller andra bestämmelser, t.ex. i fråga om processen som leder fram till ett ställningstagande i fråga om en miljöbedömning ska göras eller inte göras.

I andra stycket anges syftet med en miljöbedömning. Syftet gäller för såväl strategiska som specifika miljöbedömningar. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 11 § andra stycket miljöbalken med språkliga ändringar i den del bestämmelsen gäller planer och program. I förhållande till verksamheter och åtgärder är syftesbestämmelsen ny men kan jämföras med den nuvarande bestämmelsen i 6 kap. 3 § första stycket miljöbalken som beskriver syftet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd.

En miljöbedömning ska genomföras med hänsyn till det angivna syftet. Även då det i en sektorslag finns en hänvisning till bestämmelserna om miljöbedömning ska miljöbedömningen genomföras med hänsyn till det angivna syftet. Ordet miljöaspekt är en bred term som omfattar såväl människors hälsa som t.ex. biologisk mångfald och kulturmiljö.

–nuvarande 6 kap. 11 § andra stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.1), och

–nuvarande 6 kap. 3 § första stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 8.1.

6 kap. 2 §

I paragrafen förklaras vad som i kapitlet avses med miljöeffekter. Förklaringen överensstämmer delvis med nuvarande beskrivning av vilka effekter eller vilken påverkan på miljön och människors hälsa som kan komma i fråga enligt 6 kap. 3 § första stycket och 12 § andra stycket 6 miljöbalken. Det tydliggörs vilka typer av direkta och indirekta effekter som kan komma i fråga (t.ex. kumulativa effekter).

Av paragrafen framgår att med termen miljöeffekt avses vissa närmare angivna effekter på miljön och människors hälsa. De effekter som avses är direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt. Ordförklaringen innebär att de effekter som omfattas inte är begränsade geografiskt, dvs. det kan röra sig om effekter både i närområdet och i övriga områden inom och utom Sveriges gränser.

Kumulativa effekter kan uppstå från en eller flera verksamheter och åtgärder och kan vara antingen additativa, synergistiska eller motverkande. En additativ effekt uppstår när två eller flera effekter tillsammans leder till en effekt som är lika stor som summan av de individuella effekterna. En synergistisk effekt uppstår när två eller flera effekter tillsammans leder till en effekt som är större än summan av de individuella effekterna. En motverkande effekt innebär att effekterna från fler än en aktivitet är mindre än summan av var och en.

Iförsta punkten anges befolkning och människors hälsa. Befolkning och människors hälsa ska sättas i samband med de andra uppräknade delarna av miljön. Det rör sig således om miljörelaterade hälsofrågor (t.ex. trafikbuller och luftföroreningar). Effekter på befolkning och människors hälsa omfattar effekter på hälsan hos en befolkning samt fördelningen av dessa effekter inom befolkningen. I förhållande till verksamheter och åtgärder är kopplingen till befolkning ny och tillgodoser krav i artikel 3 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Iandra punkten anges djur-eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap. miljöbalken och biologisk mångfald i övrigt. I förhållande till såväl planer och program som verksamheter och åtgärder är kopplingen till djur-eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap. miljöbalken ny. I förhållande till verksamheter och åtgärder är det även nytt att biologisk mångfald pekas ut. Uttrycket biologisk mångfald omfattar bl.a. växt-och djurliv, liksom ekosystem och genetisk variation. När det gäller effekter på ekosystem så kan sådana effekter leda till att s.k. ekosystemtjänster minskar, upphör, tillkommer eller förstärks. Ekosystemtjänster utgörs av ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. De kan variera beroende på typ av ekosystem och är i många fall viktiga för att tillgodose allmänna eller enskilda intressen. Om ett ekosystem ändras till följd av exempelvis mänsklig aktivitet kan ekosystemtjänster minska eller upphöra och andra tillkomma eller förstärkas.

Itredje punkten anges mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö. I förhållande till både planer och program samt verksamheter och åtgärder är det nytt att jord omfattas. Jord avser framförallt jordarter.

Ifjärde punkten anges hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Detta är nytt när det gäller planer och program men inte när det gäller verksamheter och åtgärder. Att effekter på hushållningen med naturresurser inkluderas medför att frågor som regleras i 3 och 4 kap. miljöbalken fångas upp.

Ifemte punkten anges annan hushållning med material, råvaror och energi. Detta är nytt när det gäller planer och program men inte när det gäller verksamheter och åtgärder. Att sådana effekter inkluderas medför att frågor som regleras i 3 och 4 kap. miljöbalken fångas upp.

Isjätte punkten anges att även andra delar av miljön än de tidigare nämnda omfattas. Det innebär att listan över vilka delar av miljön som omfattas inte ska anses som uttömmande. Bestämmelsen är ny i förhållande till såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Bestämmelsen tillgodoser krav på innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning enligt artikel 5.1 och punkten f i bilaga 1 i SMB-direktivet.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 3 § första stycket miljöbalken finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.1), och

–nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket 6 miljöbalken finns i prop.

2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.2).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 7.3.

6 kap. 3 §

I paragrafen anges när en strategisk miljöbedömning ska göras. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Av första stycket framgår att tillämpningsområdet är avgränsat till sådana planer och program som krävs i lag eller annan författning och som upprättas eller ändras av en myndighet eller en kommun. Det bör noteras att en myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta eller ändra en plan eller ett program inte träffas av bestämmelserna. Bestämmelsen överensstämmer med delar av nuvarande 6 kap. 11 § första stycket miljöbalken. Vilka moment som ingår i en strategisk miljöbedömning framgår av föreslagna 6 kap. 9 §. Kapitlets bestämmelser om miljöbedömning är på samma sätt som enligt nuvarande bestämmelse i 6 kap. 11 § första stycket, endast tillämpliga på de planer och program vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Processen kallas i förslaget för strategisk miljöbedömning.

Lagrådsremissen innehöll en bestämmelse om att en myndighet eller kommun ska undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. På Lagrådets inrådan föreslås i stället att den bestämmelsen tas in i 6 kap. 5 §.

I andra stycket anges de undantag från kraven om strategiska miljöbe-dömningar som följer av nuvarande bemyndigande i 6 kap. 11 § tredje stycket miljöbalken tillsammans med 7 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. I lagrådsremissen föreslogs undantagen anges i en egen paragraf, 6 kap. 5 §. På Lagrådets inrådan anges i stället undantagen i samma paragraf som slår fast när en strategisk miljöbedömning ska göras. När det gäller de planer och program som räknas upp i första och andra punkten ska därmed kapitlets bestämmelser inte tillämpas. I första punkten anges ett undantag för planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten. Det innebär att undantaget inte är tillämpligt för t.ex. en detaljplan som innebär att viss del av planområdet får tas i anspråk för totalförsvaret. Skälet till detta är att planen inte har som enda syfte att tjäna totalförsvaret. När undantaget tillämpas är det således endast syftet med planen eller programmet som ska bedömas, inte dess effekter. En plan för uppförande av t.ex. en försvarsanläggning kan få som följdeffekt att det skapas flera lokala arbetstillfällen men planen omfattas ändå av undantaget om syftet med planen endast är att tjäna totalförsvaret. En plan som fastställer vilka förebyggande åtgärder som ska vidtas för att förhindra t.ex. en naturkatastrof omfattas inte av undantaget. Däremot skulle en sådan plan som fastställer vilka åtgärder som ska vidtas om en naturkatastrof inträffar omfattas av undantaget.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 11 § första stycket miljöbalken finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.1).

Övervägandena i fråga om uttrycket betydande miljöpåverkan finns i avsnitt 7.3 och övervägandena i övriga frågor finns i avsnitt 6 och 9.1.

6 kap. 4 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bemyndigandet är nytt i den del det avser en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Den del bemyndigandet avser en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program ska antas medföra en betydande miljöpåverkan motsvarar delar av nuvarande 6 kap. 11 § tredje stycket miljöbalken.

Utrymmet för generella undantag enligt artikel 3.5 i SMB-direktivet är begränsat. Regeringens möjlighet att utnyttja bemyndigandet för att meddela föreskrifter om att vissa slag av planer eller program inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan begränsar sig därför till fall som är uppenbara och där det saknas tvivel om att planer eller program av visst slag inte kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan i det enskilda fallet.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 11 § tredje stycket miljöbalken finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.1).

Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

nivå. Den slutliga bedömningen som kommunen eller myndigheten gör i frågan om betydande miljöpåverkan måste naturligtvis ske i ett tidigt skede av planprocessen. Det formella beslutet kan dock fattas i ett senare skede. Ett beslut måste fattas senast i samband med beslutet att anta planen eller programmet men därutöver bör det, med utgångspunkt i de förutsättningar som gäller för det aktuella plan- eller programförfarandet, avgöras i varje enskilt fall när ett beslut bör fattas och av vilket organ.

Av 6 kap. 6 § första stycket 2 framgår att samråd inom ramen för undersökningen inte är ett krav när myndigheten eller kommunen utan samråd kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras. I ett sådant fall kan därför beslutet fattas när myndigheten eller kommunen har gjort en egen identifiering av att en betydande miljöpåverkan kan antas och därmed att en strategisk miljöbedömning ska göras.

Av andra stycket framgår vad som ska redovisas i ett beslut i frågan om miljöpåverkan. Skälen för beslutet ska innehålla information om hur myndigheten eller kommunen har kommit fram till om planen eller programmet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan genom att ange de omständigheter som talar för eller emot en sådan påverkan.

I tredje stycket anges att beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten. Hur beslutet ska tillgängliggöras får avgöras från fall till fall. Ett lämpligt sätt att tillgängliggöra beslutet kan vara på myndighetens eller kommunens webbplats. Beslutet kommer även att vara tillgängligt för allmänheten genom att beslutet upprättas som en allmän och offentlig handling. Bestämmelsen motsvaras delvis av nuvarande 6 § andra stycket förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

6 kap. 8 §

Bestämmelsen är ny. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

På samma sätt som gäller för verksamheter och åtgärder enligt den nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket sista meningen, får beslutet i fråga om miljöpåverkan inte överklagas särskilt. Den som är missnöjd kan överklaga det slutliga beslutet i ärendet.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

6 kap. 9 §

I paragrafen anges uttryckligen vad en strategisk miljöbedömning ska innebära. Bestämmelsen är ny på så sätt att det uttryckligen anges vad som ska ingå i miljöbedömningen. Bestämmelsen riktar sig till den myndighet eller kommun som ska upprätta eller ändra en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning och som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelser om krav på undersökning och beslut i frågan om betydande miljöpåverkan finns i 6 kap. 5–8 §§. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Första punkten innehåller en bestämmelse om avgränsningssamråd. Bestämmelsen överensstämmer med delar av nuvarande 6 kap. 13 § andra stycket. En bestämmelse om samrådskretsen finns i 6 kap. 10 §.

I andra punkten fastslås att myndigheten eller kommunen ska ta fram en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för miljöbedömningen. Be-stämmelsen överensstämmer med delar av nuvarande 6 kap. 12 § första stycket.

Tredje punkten anger att tillfälle ska ges för att lämna synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program. Närmare bestämmelser om detta finns i 6 kap. 15 §. Bestämmelsen i tredje punkten överensstämmer med delar av nuvarande 6 kap. 14 §.

Fjärde punkten anger att myndigheten eller kommunen ska ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och de synpunkter som lämnats i samrådet enligt tredje punkten innan ett beslut om en plan eller ett program fattas. En bestämmelse om hur sådan hänsyn ska redovisas finns i 6 kap. 16 §. Bestämmelsen i fjärde punkten överensstämmer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 16 § första stycket.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 13 § andra stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.2),

–nuvarande 6 kap. 12 § första stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.2),

–nuvarande 6 kap. 14 § finns i (författningskommentaren till den paragrafen avsnitt 7.1.3), och

–nuvarande 6 kap. 16 § första stycket finns i (för- fattningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.3). Övervägandena finns i avsnitt 6 och 9.4.

6 kap. 10 §

I paragrafen regleras samrådskretsen i avgränsningssamrådet. Bestämmelsen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 13 § andra stycket. Nytt i bestämmelsen är att samrådet ska ske även med andra berörda myndigheter än kommuner och länsstyrelser. Nytt är även att samråd ska ske med de kommuner och myndigheter som kan antas bli berörda och inte enbart med dem som berörs. Det tydliggörs vidare att det endast är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en kommun eller myndighet kan antas bli berörd. En bedömning av vilka som ska omfattas av samrådskretsen måste göras i varje enskilt fall utifrån vilka kommuner och myndigheter som kan antas bli berörda av planen eller programmet på grund av sitt särskilda miljöansvar. Vid den bedömningen är det avgörande om det finns en koppling mellan det miljöansvar som kommunen eller myndigheten har och den miljöpåverkan som kan förväntas vid genomförandet av den enskilda planen eller programmet.

Relevanta förarbeten till 6 kap. 13 § andra stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.2) och prop. 2010/11:86 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 9.4.1.

6 kap. 11 §

Paragrafen anger vad en miljökonsekvensbeskrivning för en plan eller ett program ska innehålla och ska läsas tillsammans med bestämmelsen i

6 kap. 12 § som anger att en rimlighetsbedömning ska göras i fråga om den information som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning. Bestämmelsen är tillämplig för de planer och program som omfattas av kraven på strategisk miljöbedömning i 6 kap. och motsvaras i huvudsak av nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket med språkliga och redaktionella ändringar.

Första och andra punkten, tredje punkten a, b och d samt sjätte, sjunde och åttonde punkten har samma innehåll som motsvarande bestämmelser i nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket miljöbalken. De ändringar som gjorts är endast av språklig eller redaktionell karaktär. För vissa av punkterna är det endast numreringen som har ändrats.

Tredje punkten c är delvis ändrad i förhållande till nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket 4 och anger till skillnad från nuvarande bestämmelse att alla befintliga miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet ska omfattas. Nuvarande bestämmelse anger att sådana miljöproblem endast ska ingå om problemen har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön.

Fjärde punkten är delvis ändrad i förhållande till nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket 6, framförallt mot bakgrund av den terminologi som föreslås i denna proposition. Att termen miljöeffekter används i stället för miljöpåverkan är endast en ändring av språklig och förtydligande karaktär. Som framgår av bestämmelsen i 6 kap. 2 § har ordet miljöeffekt en bred innebörd. Olika typer av direkta och indirekta effekter på människors hälsa och olika delar av miljön omfattas, se författningskommentaren till den bestämmelsen. Det innebär t.ex. att kumulativa effekter på kort, medellång och lång sikt ingår. Detta är ett förtydligande av vad som gäller redan i dag (prop. 2003/04:116 s. 61). Det bör dock noteras att inte alla miljöeffekter ska beskrivas, utan endast sådana som är betydande. Detta gäller sedan tidigare och innebär att innehållet på så vis kan begränsas så att arbetet inte blir onödigt omfattande och så att fördjupning av relevanta miljöaspekter kan prioriteras. Nytt i punkten är att det anges att de betydande miljöeffekterna ska identifieras, beskrivas och bedömas. I sak innebär det dock inte någon ändring eftersom nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket 6 ska läsas tillsammans med den paragrafens första stycke där det framgår att den betydande miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan antas medföra ska identifieras, beskrivas och bedömas.

Femte punkten är delvis förändrad i förhållande till nuvarande 6 kap. 12 § andra stycket 7. Nytt är att det nu anges att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en beskrivning av de åtgärder som planeras för att avhjälpa betydande negativ miljöpåverkan. Om några sådana åtgärder inte planeras, så ska det framgå av miljökonsekvensbeskrivningen.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 12 § finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.2).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 9.4.2. För överväganden i fråga om användningen av orden miljöpåverkan och miljöeffekt, se avsnitt 7.3.

stycket förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Det som är nytt i förhållande till nuvarande bestämmelser är att det nu förtydligas att samrådet ska ske så tidigt som möjligt i plan- eller programprocessen. Vidare tydliggörs att det är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en kommun eller myndighet kan antas bli berörd. En bedömning av vilka som ska omfattas av samrådskretsen måste göras i varje enskilt fall utifrån vilka kommuner och myndigheter som kan antas bli berörda av planen eller programmet på grund av sitt särskilda miljöansvar. Vid den bedömningen är det avgörande om det finns en koppling mellan det miljöansvar som kommunen eller myndigheten har och den miljöpåverkan som kan förväntas vid genomförandet av den enskilda planen eller programmet.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 14 § miljöbalken finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.3).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 9.4.4.

6 kap. 16 §

I paragrafen regleras bl.a. myndighetens eller kommunens skyldighet att redovisa hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter som lämnats vid samråd. Innehållet i paragrafen motsvaras av nuvarande 6 kap. 16 § andra stycket. De ändringar som föreslås i bestämmelsen är endast av språklig karaktär.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 16 § andra stycket miljöbalken finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.3).

Övervägandena finns i avsnitt 6.

6 kap. 17 §

Paragrafen reglerar hur och till vem information om beslutet att anta en plan eller ett program ska lämnas. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med delar av nuvarande 6 kap. 16 § tredje stycket miljöbalken. Det tydliggörs i bestämmelsen att det endast är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en kommun eller myndighet kan antas bli berörd.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 16 § tredje stycket miljöbalken finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.3) och prop. 2012/13:17 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 6.2).

Övervägandena finns i avsnitt 6.

6 kap. 18 §

I paragrafen finns bestämmelser om den information som ska lämnas till annat land i de fall ett gränsöverskridande samråd skett. Bestämmelsen överensstämmer delvis med delar av nuvarande 6 kap. 16 § tredje stycket miljöbalken. Nytt är att den myndighet som regeringen har pekat ut som ansvarig för samrådet ska se till att informationen lämnas till den ansvariga myndigheten i det andra landet. I den nuvarande bestämmelsen är det den beslutande myndigheten eller kommunen som ska informera det andra landet.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 16 § tredje stycket miljöbalken finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och av-snitt 7.1.3) och (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 6.2).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 9.5.

6 kap. 19 §

I paragrafen regleras den uppföljning och övervakning av miljöpåverkan som måste ske. Innehållet i paragrafen motsvaras av nuvarande 6 kap. 18 §.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 18 § miljöbalken finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.1.4).

Övervägandena finns i avsnitt 6.

6 kap. 20 §

I paragrafen anges tillämpningsområdet för de av kapitlets bestämmelser som avser specifika miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder. Uttrycket specifik miljöbedömning införs som ett uttryck för att beskriva det förfarande som i MKB-direktivet kallas miljökonsekvensbedömning. Vad förfarandet närmare innebär framgår av 6 kap. 28 §. Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 1 § första stycket miljöbalken. Innehållet i paragrafen skiljer sig från nuvarande 6 kap. 1 § första stycket bl.a. på så sätt att den inte anger när en miljökonsekvensbeskrivning krävs utan när en specifik miljöbedömning ska göras.

Av paragrafen framgår när en specifik miljöbedömning ska göras innan en verksamhet eller åtgärd prövas för tillstånd som avses i 7 kap. 28 a § eller för tillstånd eller tillåtlighet som avses i 9, 11 eller 17 kap. miljöbalken. Till skillnad från vad som gäller i dag ska verksamheter som kräver tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken inte omfattas av kraven i 6 kap. miljöbalken.

Termerna verksamhet och åtgärd förekommer även i 2 kap. miljöbalken. Termerna är, till skillnad från de specialreglerade verksamheterna i 9 och 11 kap. miljöbalken, inte definierade men är att anse som bredare till sin innebörd än de specialreglerade verksamheterna. Det innebär att den specifika miljöbedömningen inte är begränsad till den del av verksamheten eller åtgärden som är tillståndspliktig utan ska omfatta alla delar av vad som är att betrakta som verksamheten eller åtgärden.

Av första stycket första punkten följer att specifika miljöbedömningar ska göras för verksamheter eller åtgärder som ska prövas för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a §, dvs. verksamheter och åtgärder som riskerar att påverka miljön i ett s.k. Natura 2000-område på ett betydande sätt. Undantagna från detta krav är brådskande åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till skyddet mot allvarliga olägenheter för människors hälsa. Undantaget är motiverat av att det i sådana brådskande fall kan vara alltför tidsödande att göra en specifik miljöbedömning. I sådana fall ska emellertid ett beslutsunderlag ges in enligt det som sägs i 19 kap. 6 §.

Av första stycket andra punkten följer att verksamheter och åtgärder som ska prövas för tillstånd eller tillåtlighet som avses i 9, 11 eller

föreslagna systematiken i 6 kap. att en miljöbedömning ska göras eller inte göras.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 1 § andra stycket miljöbalken finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.3), och

–nuvarande 6 kap. 4 b § finns i (författningskom- mentaren till dåvarande 6 kap. 4 § fjärde stycket och avsnitt 4.11.4). Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.4.

6 kap. 22 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande som ger regeringen rätt att meddela föreskrifter om att hela eller delar av den specifika miljöbedömningen ska tillämpas även för andra ärenden enligt balken än de som anges i 20 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Tillståndsärenden enligt 12 kap. kan komma i fråga för detta bemyndigande. Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 1 § andra stycket och 6 kap. 2 § första stycket 2 och 6 kap. 4 § fjärde stycket.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 1 § andra stycket miljöbalken finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.3),

–nuvarande 6 kap. 2 § första stycket 2 finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.3), och

–nuvarande 6 kap. 4 § fjärde stycket finns i (författ- ningskommentaren till dåvarande 6 kap. 4 § andra stycket och avsnitt 4.11.4).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.4.

6 kap. 23 §

I paragrafen anges i vilka fall det ska undersökas om en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och därmed om kapitlets bestämmelser om miljöbedömning ska tillämpas för de aktuella verksamheterna och åtgärderna. Med anledning av Lagrådets synpunkt om att undersökningen bör hållas isär från beslutet i frågan om miljöpåverkan har paragrafen justerats.

Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket. På samma sätt som i dag är det frågan om betydande miljöpåverkan som behöver bedömas. Det som är nytt är konsekvenserna av om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, dvs. om en miljöbedömning ska göras eller inte göras.

I första stycket anges huvudregeln, dvs. att det ska undersökas om sådana verksamheter eller åtgärder som finns angivna i 20 § 2 kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det rör sig om sådana verksamheter och åtgärder som ska prövas för ett tillstånd eller en tillåtlighet som följer av 9, 11 eller 17 kap. miljöbalken. För sådana verksamheter som endast ska prövas för ett s.k. Natura-2000 tillstånd behöver en undersökning således inte göras (jfr 6 kap. 20 § första stycket 1).

I andra stycket anges undantag från undersökningsplikten. Om dessa undantag är tillämpliga kan bestämmelserna om specifik miljöbedömning tillämpas direkt och en undersökning behöver alltså inte göras.

I andra stycket första punkten anges undantag från undersökningsplikten om verksamhetsutövaren själv anser att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen är i denna del ny.

Iandra stycket andra punkten anges undantag från undersökningsplikten för sådana verksamheter och åtgärder för vilka frågan om miljöpåverkan har avgjorts genom föreskrifter som regeringen har meddelat.

Iandra stycket tredje punkten anges att en undersökning inte behöver göras om tillsynsmyndigheten har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd. Frågan om verksamhetens eller åtgärdens miljöpåverkan är då redan avgjord.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.2) och prop. 2008/09:146 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 10).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.5.

lämnas preciseras närmare. Bestämmelsen i första punkten har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I andra punkten anges att en samrådsredogörelse ska sammanställas och ges in till länsstyrelsen. Bestämmelsen är delvis ny. Krav på att ta fram en samrådsredogörelse framgår av nuvarande 19 kap. 5 § första stycket 1 och 22 kap. 1 § första stycket 3. Det som är nytt är att samrådsredogörelsen ska tas fram redan i undersökningsskedet och att det närmare anges vad som ska ingå i samrådsredogörelsen.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 4 § tredje stycket miljöbalken finns i (författningskommentaren till dåvarande 6 kap. 4 § första stycket och avsnitt 4.11.4) och prop. 2004/05:129 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.1), och

–nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket finns i (författ- ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.2). Övervägandena finns i avsnitt 6, 10.5.2 och 10.5.3.

6 kap. 26 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om det beslut i frågan om betydande miljöpåverkan som länsstyrelsen ska fatta efter undersökningen enligt 6 kap. 24 och 25 §§ miljöbalken. Paragrafen är utformad i linje med Lagrådets förslag.

Av första stycket framgår att en undersökning ska efterföljas av ett beslut i fråga om betydande miljöpåverkan. Beslut ska således fattas endast i de fall en undersökning har gjorts. Krav på att länsstyrelsen ska fatta beslut i frågan om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan återfinns i nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken.

Iandra stycket anges att länsstyrelsens beslut ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket. Det som är nytt är att det uttryckligen anges vad som ska redovisas i länsstyrelsens beslut. Rättsverkan av beslutet är att en specifik miljöbedömning ska göras eller inte göras. Regeringen har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om de omständigheter som ska ligga till grund för bedömningen i frågan om en betydande miljöpåverkan kan antas.

Itredje stycket finns en upplysning om att det i 6 kap. 47 § miljöbalken finns en bestämmelse som reglerar konsekvensen av att länsstyrelsen beslutar att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kapitlets bestämmelser om miljöbedömning ska då inte tillämpas. I stället ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram i dessa fall.

Relevanta förarbeten till 6 kap. 5 § andra stycket finns i (författningskommentaren till dåvarande 6 kap. 4 § tredje stycket och avsnitt 4.11.4).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.6.

detta och vad det närmare innebär finns i 6 kap. 39–41 §§. Bestämmelsen i andra punkten a har således ingen annan innebörd än att den tydliggör att detta ingår i miljöbedömningen.

Av andra punkten b framgår att prövningsmyndigheten ska slutföra miljöbedömningen. En bestämmelse om detta och vad det närmare innebär finns i 6 kap. 43 §. Bestämmelsen i andra punkten b har således ingen annan innebörd än att den tydliggör att detta ingår i miljöbedömningen.

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.

6 kap. 29 §

I paragrafen anges vad avgränsningssamrådet inom ramen för den specifika miljöbedömningen ska handla om och när det ska genomföras.

Bestämmelserna i första stycket överensstämmer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 4 § andra stycket. Det tydliggörs att de miljöeffekter som kan komma i fråga är sådana miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra antingen i sig eller till följd av yttre händelser.

Andra stycket överensstämmer med nuvarande 6 kap. 4 a § miljöbalken.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 4 § andra stycket finns i (författningskommentaren till dåvarande 6 kap. 5 § och avsnitt 4.11.4) och prop. 2004/05:129 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.1), och

–nuvarande 6 kap. 4 a § miljöbalken finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.2).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.1 och i avsnitt 10.7.5 i fråga om uttrycket yttre händelser.

6 kap. 30 §

I paragrafen finns ytterligare bestämmelser om avgränsningssamrådet. Första stycket anger vilka som ingår i samrådskretsen för avgräns-ningssamrådet. Kretsen är på samma sätt som i dag utökad i jämförelse med samrådskretsen för undersökningssamrådet. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 4 § första stycket 2 miljöbaken. Bestämmelserna om avgränsningssamråd syftar till att ge samrådsparterna möjlighet att i ett tidigt skede kunna delta i processen och påverka projektets utformning och beslutsunderlag. Att detta gäller i förhållande till den berörda allmänheten följer av såväl artikel 6 i Århuskonventionen som av MKB-direktivet. En skillnad mot nuvarande bestämmelse i 6 kap. 4 § första stycket 2 är att de organisationer som kan antas bli berörda inte anges särskilt i bestämmelsen. De ska dock fortfarande ingå i samrådskretsen – anledningen till att de inte pekas ut särskilt beror på att organisationer utgör en del av allmänheten. En annan skillnad mot nuvarande bestämmelse är att det nu anges att det är den planerade verksamheten eller åtgärden som den som ingår i samrådskretsen kan antas bli berörd av. Även denna ändring tydliggör vad som redan får anses vara gällande.

Andra stycket anger att samrådskretsen i avgränsningssamrådet ska kunna ta del av ett samrådsunderlag om de inte tidigare fått ett sådant inom ramen för undersökningssamrådet. Bestämmelsen är ny. I nuvaran-

5 § och avsnitt 4.11.4) och prop. 2004/05:129 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.2.

6 kap. 32 §

I paragrafen regleras länsstyrelsens roll vid avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.

Första stycket anger att länsstyrelsen är skyldig att verka för att innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som är nödvändig för prövningen. Bestämmelsen överensstämmer delvis med innehållet i nuvarande 6 kap. 5 § första stycket. Länsstyrelsen har enligt bestämmelsen en aktiv roll under samrådet. Det är dock verksamhetsutövaren som har ansvar för att miljökonsekvensbeskrivningen innehåller allt som behövs för att den ska utgöra ett tillräckligt bra beslutsunderlag. En skillnad mot nuvarande bestämmelse i 6 kap. 5 § första stycket är att det anges att miljökonsekvensbeskrivningen ska få den detaljeringsgrad som behövs i stället för den inriktning som behövs. Ändringen är avsedd att tydligare genomföra kraven i MKB-direk- tivet. För att avgöra omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen måste ställning tas till den inriktning som ska ske, dvs. vilka frågor som är relevanta ur miljösynpunkt och som därför bör omfattas. De frågor som ska omfattas bör vidare ha en lämplig detaljeringsgrad i syfte att möjliggöra ett fokus och fördjupning kring dessa.

Andra stycket anger ett uttryckligt krav på att länsstyrelsen på begäran ska redovisa sin bedömning i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad. Kravet är nytt. Länsstyrelsens bedömning i frågan är inte bindande och hindrar inte att länsstyrelsen senare ställer kompletterande krav. Även om länsstyrelsens besked inte är bindande och länsstyrelsen får återkomma med begäran om kompletterande uppgifter är det viktigt att länsstyrelsen har en aktiv roll i syfte att verka för att verksamhetsutövaren tar fram en miljökonsekvensbeskrivning som utgör ett bra beslutsunderlag. Därigenom minskar risken för senare krav på kompletteringar som fördröjer prövningsprocessen.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 5 § första stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.4).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.3.

6 kap. 33 §

I paragrafen regleras samråd med annat land i de fall en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande gränsöverskridande miljöpåverkan. Innehållet i paragrafen överensstämmer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 6 § miljöbalken. Bestämmelsen har förtydligats för att bättre stämma överens med MKB-direktivets krav.

Första stycket första punkten anger, i enlighet med artikel 7.1 a och b i MKB-direktivet, att den myndighet som regeringen bestämmer måste informera det land som kan antas bli utsatt för betydande miljöpåverkan av en verksamhet eller åtgärd i Sverige om verksamheten eller åtgärden, dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser och vilken typ av beslut som kan komma att fattas. Enligt artikel 7.1 i MKB-direktivet har ett annat land även rätt att begära att få den information som avses i första stycket. Detta framgår nu av paragrafen.

I första stycket andra punkten slås, i enlighet med artikel 7.2 i MKBdirektivet, fast att myndigheten ska ge det andra landet skälig tid att yttra sig över om landet vill delta i miljöbedömningen.

Andra stycket anger att om ett land har angett att det vill delta i processen, antingen efter att ha blivit tillfrågat eller på eget initiativ enligt första stycket, ska det landet få tillfälle att yttra sig. Till skillnad från nuvarande bestämmelse i 6 kap. 6 § miljöbalken anges inte den allmänhet som berörs i det andra landet i bestämmelsen. Regeringen har möjlighet att med stöd av bemyndigandet i 6 kap. 34 § meddela ytterligare föreskrifter om gränsöverskridande samråd.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 6 § finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.4).

Paragrafen behandlas i avsnitt 10.7.4.

6 kap. 34 §

Bestämmelsen är ny och ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter om hur det gränsöverskridande samrådet enligt 33 § ska gå till. Ett motsvarande normgivningsbemyndigande i fråga om gränsöverskridande samråd som rör planer och program återfinns i föreslagna 6 kap. 14 §. Med stöd av bemyndigandet kan regeringen meddela föreskrifter om hur den myndighet som regeringen bestämmer ska samråda med den andra statens myndigheter och exempelvis tillsammans med ansvarig myndighet i det påverkade landet komma överens om en rimlig tid för hur länge samrådet ska pågå. Det framgår av artikel 7.4 i MKB-direktivet att medlemsstaterna under det gränsöverskridande samrådet ska fastställa en rimlig tidsram för hur länge samrådet ska pågå.

Övervägandena finns i avsnitt 10.7.4.

6 kap. 35 §

I paragrafen anges vilka uppgifter som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder. Innehållet i paragrafen överensstämmer i huvudsak med delar av nuvarande 6 kap. 3 och 7 §§.

Första punkten överensstämmer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket 1 men öppnar upp för fler egenskaper som kan ha betydelse för miljöbedömningen. Ändringen tillkommer till följd av de ändrade kraven i artikel 5.1 i och bilaga 4 till MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Regeringen har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om bestämmelsen i första punkten.

Andra punkten anger att uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden ska finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen. Bestämmelsen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket 4 i den del den reglerar alternativa platser och utformningar. Regeringen har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om bestämmelsen i andra punkten.

Tredje punkten motsvaras närmast av nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket 4 i den del den bestämmelsen reglerar det s.k. noll-alternativet, dvs. en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. En ändring i förhållande till vad som gäller i dag är att det tydliggörs att en nulägesbeskrivning ska ingå. Ändringen är föranledd av ändringarna i artikel 5.1 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Fjärde punkten anger att de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser ska identifieras, beskrivas och bedömas i miljökonsekvensbeskrivningen. Som framgår av bestämmelsen i 6 kap. 2 § har ordet miljöeffekt en bred innebörd och omfattar bl.a. olika typer av direkta och indirekta effekter på människors hälsa och olika delar av miljön, se författningskommentaren till den bestämmelsen. Utifrån den breda innebörd som ordet har skulle kraven på innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen kunna bli orimliga. En avgränsning ska kunna göras utifrån vad som följer av 6 kap. 37 §, se författningskommentaren till den bestämmelsen. När det gäller t.ex. kumulativa effekter kan det vara svårt att avgöra hur stort område som ska behandlas och hur lång tid som analysen ska avse. Avgränsningen i det avseendet måste utgå ifrån vad som behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsentliga kumulativa miljöeffekter som kan förväntas.

Regeringen har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om bestämmelsen i fjärde punkten.

Femte punkten anger att uppgifter ska finnas om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa miljöeffekterna som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket 2 miljöbalken med språkliga ändringar. Nytt är att det nu anges att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter. De språkliga ändringarna är en anpassning till de ord och uttryck som används i miljöbalken. Ingen ändring i sak är avsedd.

Sjätte punkten anger att uppgifter ska finnas om de åtgärder som planeras för att undvika att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs. Bestämmelsen överensstämmer delvis med delar av nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket 2. Nytt är att det tydliggörs att sådana uppgifter endast ska vara med om uppgifterna är relevanta med hänsyn till verksamhetens art och omfattning samt att det är sådana åtgärder som planeras som ska vara med i miljökonsekvensbeskrivningen.

Sjunde punkten anger att det ska finnas en icke-teknisk sammanfattning av de tidigare angivna uppgifterna. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket 5.

Åttonde punkten anger att det ska finnas en samrådsredogörelse. Bestämmelse om att ett samrådsunderlag ska tas fram och ges in till prövningsmyndigheten finns i dag i 19 kap. 5 § första stycket 1 och 22 kap. 1 § första stycket 3 miljöbalken.

Regeringen har möjlighet att, med stöd av den föreslagna bestämmel-sen i 6 kap. 38 § 1 miljöbalken, meddela ytterligare föreskrifter om inne-hållet i miljökonsekvensbeskrivningen. Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.5) och prop. 2009/10:184 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.2), och

–nuvarande 22 kap. 1 § första stycket 3 finns i (för- fattningskommentaren till dåvarande 22 kap. 1 § första stycket 2 och avsnitt 4.11.6).

Övervägandena finns i avsnitt 10.7.5.

6 kap. 36 §

I paragrafen anges de särskilda krav på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning som avser verksamheter eller åtgärder i ett Natura 2000-om- råde. Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 7 § fjärde stycket.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 7 § fjärde stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.3.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6.

6 kap. 37 §

Paragrafen innehåller en bestämmelse som möjliggör en anpassning av omfattningen och detaljeringsgraden av uppgifterna i en miljökonsekvensbeskrivning utifrån vissa närmare angivna förutsättningar. Bestämmelsen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 7 § första stycket miljöbalken. Bestämmelsen är ny i den del den reglerar möjlighet till anpassning av innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning utifrån rådande kunskaper och bedömningsmetoder.

Av första punkten framgår att uppgifterna i miljökonsekvensbeskrivningen ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder. Innehållet i bestämmelsen avser inte den enskilde verksamhetsutövarens kunskap och tillgång till bedömningsmetoder utan till de kunskaper och bedömningsmetoder som är rådande i samhället i stort. Möjligheten till begränsning av uppgifternas omfattning och detaljeringsgrad enligt bestämmelsen ska inte ha någon inverkan på de beviskrav som gäller enligt 2 kap. miljöbalken.

Av andra punkten framgår att uppgifternas omfattning och detaljeringsgrad också ska anpassas utifrån vad som behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras i fråga om de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. Denna del av paragrafen överensstämmer i huvudsak med vad som anges i nuvarande 6 kap. 7 § första stycket miljöbalken. Ingen skillnad i den övergripande kravnivån är avsedd. Bestämmelsen tydliggör att en fördjupning och prioritering av relevanta miljöfrågor ska ske i syfte att uppnå största möjliga miljönytta.

Även om det inte nämns uttryckligen i bestämmelsen är det sådana miljö-effekter som verksamheten kan antas medföra antingen i sig eller till följd av yttre händelser som avses. Som framgår av bestämmelsen i 6 kap. 2 § har ordet miljöeffekt en bred innebörd och omfattar bl.a. olika typer av direkta och indirekta effekter på människors hälsa och olika delar av miljön.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 7 § första stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 5.3).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.6.

6 kap. 38 §

Paragrafen innehåller normgivningsbemyndiganden som möjliggör för regeringen att meddela föreskrifter om framtagandet av och innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder. Innehållet i paragrafen är nytt.

Bemyndigandena möjliggör för regeringen att meddela de föreskrifter som krävs för ett korrekt genomförande av MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet, bl.a. i fråga om verksamhetsutövarens skyldighet att tillse att miljökonsekvensbeskrivningen tas fram med den sakkunskap som krävs (artikel 5.3 a i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet).

Övervägandena finns i avsnitt 10.7.5.

6 kap. 39 §

Paragrafen innehåller krav på kungörelse.

Första stycket anger att prövningsmyndigheten ska kungöra att en miljökonsekvensbeskrivning finns. Bestämmelsen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 8 § första stycket. I de fall en ansökan om tillstånd också ska kungöras ska det ske gemensamt, vilket framgår av 6 kap. 41 §. Sedan kungörelse skett måste prövningsmyndigheten hålla miljökonsekvensbeskrivningen tillgänglig för allmänheten. Nytt i bestämmelsen är att allmänheten ska få skälig tid och minst 30 dagar på sig att yttra sig. Nytt i bestämmelsen är även att det tydliggörs att kungörelse endast ska ske om miljökonsekvensbeskrivningen kan läggas till grund för den fortsatta miljöbedömningen. Detta gäller redan med dagens bestämmelse i 22 kap. 1 § första stycket 3 och 2 § som innebär att en godtagbar miljökonsekvensbeskrivning är en processförutsättning. Bestämmelsens adressat är tillståndsmyndigheten och termen tillstånd används. Ordet tillstånd ska tolkas brett, jämför t.ex. EU-domstolens dom i mål Barker, C-290/03, EU:C:2006:286. I den mån bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken innehåller ordet tillstånd ska det således jämställas med t.ex. koncession enligt vissa sektorslagar.

Andra stycket innehåller särskilda regler för kungörelse i fråga om prövningar som rör Natura 2000-områden. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 8 § tredje stycket. I ärenden som endast avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller 29 § behöver kungörelseförfarandet bara tillämpas i den utsträckning som behövs för prövningen eller som är lämplig för att allmänheten ska få information.

–nuvarande 6 kap. 8 § första stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.6), och

–nuvarande 6 kap. 8 § tredje stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.3.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.8.

6 kap. 40 §

Paragrafen anger vad en kungörelse ska innehålla. Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken och delvis med nuvarande 12 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, med språkliga ändringar och förtydliganden. Bestämmelsen genomför delar av artikel 6.2 i MKB-direktivet på ett tydligare sätt.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 8 § första stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.6).

Övervägandena finns i avsnitt 10.7.8.

6 kap. 41 §

I paragrafen anges hur en miljökonsekvensbeskrivning ska kungöras. Första punkten anger att kungörelse alltid ska ske på en lämplig webb-plats. Bestämmelsen är ny.

Andra punkten anger att kungörelse, utöver att den ska ske på webbplats enligt första punkten, även ska ske i ortstidning eller på annan plats som är särskilt föreskriven. Bestämmelsen är ny i lag. Bestämmelsen överensstämmer delvis med nuvarande 12 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar i den del den bestämmelsen reglerar kungörelse i ortstidning. Vad som menas med ortstidning framgår av 3 § lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig omfattas. I den nämnda lagen ges ytterligare definitioner och stadgas också möjlighet att införa kungörelsen i endast ett mindre antal lokala dagstidningar.

Tredje punkten anger att kungörelsen av miljökonsekvensbeskrivningen alltid ska ske tillsammans med kungörelsen av ansökan om det finns en sådan. Bestämmelsen överensstämmer med delar av nuvarande 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 8 § första stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.6).

Övervägandena finns i avsnitt 10.7.8.

6 kap. 42 §

I paragrafen regleras prövningsmyndighetens skyldighet att ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 9 § första stycket miljöbalken.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 9 § första stycket finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.6).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.7.7.

6 kap. 43 §

Paragrafen innehåller ett krav på att prövningsmyndigheten ska integrera en motiverad slutsats i fråga om miljöeffekterna i bedömningen. Bestämmelsen är ny på så sätt att den uttryckligen anger att prövningsmyndigheten ska slutföra miljöbedömningen genom att identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna. Bestämmelsen innebär således en skyldighet för prövningsmyndigheten att identifiera miljöeffekterna och motivera sin bedömning av verksamheten eller åtgärdens miljöeffekter. Bestämmelsen genomför kraven i delar av artikel 3, artikel 8 och delar av artikel 8 a i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Prövningsmyndighetens skyldighet att identifiera, beskriva och göra en samlad bedömning av miljöeffekterna påverkar inte verksamhetsutövarens motsvarande ansvar. I miljökonsekvensbeskrivningen ska verksamhetsutövaren identifiera, beskriva och bedöma miljöeffekter. Bestämmelsen påverkar inte heller kunskapskravet eller bevisbörderegeln i 2 kap. miljöbalken. Av paragrafen framgår vidare att när miljöbedömningen slutförs och tillståndsfrågan avgörs ska hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivningen och det som framkommit under handläggningen av målet eller ärendet. I denna del överensstämmer bestämmelsen med nuvarande 6 kap. 9 § andra stycket miljöbalken.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 9 § andra stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.6).

Övervägandena finns i avsnitt 10.7.9.

6 kap. 44 §

I paragrafen finns bestämmelser om kungörelse av dom och beslut. Första stycket anger att när en dom eller ett beslut har meddelats ska detta kungöras snarast. Bestämmelsen överensstämmer med delar av nuvarande 6 kap. 8 § andra stycket. Kungörelsen måste innehålla uppgifter om hur allmänheten kan få tillgång till information om innehållet i domen eller beslutet. I 19 kap. 5 § första stycket 9 och 22 kap. 25– 25 g §§ anges närmare krav på vad ett tillståndsbeslut eller en tillståndsdom enligt miljöbalken ska innehålla.

Andra stycket innehåller särskilda regler för kungörelse i fråga om prövningar som rör Natura 2000-områden. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 8 § tredje stycket. I ärenden som endast avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller 29 § behöver kungörelseförfarandet bara tillämpas om det bedöms lämpligt att allmänheten ska få information.

Relevanta förarbeten till

–nuvarande 6 kap. 8 § andra stycket finns i (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 4.11.6), och

– nuvarande 6 kap. 8 § tredje stycket finns i (författ- ningskommentaren till den paragrafen och avsnitt 7.3.1).

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 10.8.

6 kap. 45 §

Paragrafen reglerar information till annat land i de fall ett gränsöverskridande samråd skett. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 8 § andra stycket tredje meningen. Informationen ska lämnas av den myndighet som regeringen i enlighet med 6 kap. 33 § har pekat ut som ansvarig för samrådet.

som avser en plan. Kravet på att allmänheten ska ha möjlighet att delta även när en ändring föreslås i en plan följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program och om ändring, med avseende på allmänhetens rätt till deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG.

Övervägandena finns i avsnitt 13.1.

16 kap. 7 §

I paragrafen görs språkliga redigeringar för att bättre stämma överens med de ord och uttryck som i övrigt används i miljöbalken. Ingen ändring i sak är avsedd.

Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

17 kap. 3 §

Paragrafen innehåller ett antal redaktionella ändringar i syfte att göra bestämmelsen och språket i densamma mer logiskt och tydligt. Ingen ändring i sak är avsedd.

Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

17 kap. 6 §

Paragrafen innehåller ett antal redaktionella ändringar i syfte att göra bestämmelsen och språket i densamma mer logiskt och tydligt. Ingen ändring i sak är avsedd.

Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

19 kap. 6 §

Paragrafen är ny. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att det till en ansökan om tillstånd alltid ska finnas ett underlag som uppfyller kraven i artikel 6.3 i art- och habitatdirektivet på att alla projekt som kan påverka ett Natura 2000-område ska bedömas med avseende på konsekvenserna för målsättningen vad gäller bevarandet av området. Verksamheter och åtgärder som omfattas av bestämmelsen omfattas som huvudregel av kraven på specifik miljöbedömning i 6 kap. Av 6 kap. 20 § första stycket 1 framgår dock att brådskande åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till skyddet mot allvarliga olägenheter för människors hälsa undantas från kraven på en specifik miljöbedömning. I dessa undantagsfall är det tillräckligt med det som framgår av första meningen i paragrafen, dvs. ett underlag som innehåller en beskrivning av verksamhetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området samt en redogörelse för de alternativ som övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ valts. Bestämmelsen är placerad i 19 kap. eftersom det är länsstyrelsen som är prövningsmyndighet när det rör sig om tillståndsansökningar som är begränsade till frågan om tillstånd enligt Natura 2000- bestämmelserna.

Övervägandena finns i avsnitt 10.2.

Nytt är att de formaliserade kraven som en specifik miljöbedömning innebär inte behöver tillämpas för de aktuella vattenverksamheterna.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

16.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

3 a §

I denna paragraf samt i paragrafer i ett flertal andra författningar hänvisas till bestämmelser om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Mot bakgrund av att ett nytt 6 kap. i miljöbalken föreslås anpassas paragrafen i enlighet med det. Den ändring det innebär är densamma som för de verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas enligt miljöbalken, dvs. det är endast de verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som ska omfattas av kraven på specifik miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken. För övriga verksamheter och åtgärder ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Paragrafen har fått sin redaktionella och språkliga utformning efter synpunkter från Lagrådet.

16.4Förslaget till lag om ändring i väglagen (1971:948)

13 a §

Bestämmelser om planer och planeringsunderlag i 6 kap. 19 och 20 §§ miljöbalken flyttas enligt förslaget till 3 kap. och 5 kap. miljöbalken. Andra stycket ändras som en följd av det.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

14 b §

Tredje stycket ändras och kompletteras så att bestämmelserna ska motsvara 6 kap. 32 § miljöbalken om länsstyrelsens roll i samrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

15 c §

Paragrafen följdändras med anledning av att bestämmelsen i nuvarande 6 kap. 6 § miljöbalken tas in i 6 kap. 33 § miljöbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 1110.9.

16 §

Tredje stycket följdändras med anledning av att nuvarande 6 kap. 7 § miljöbalken får sin motsvarighet i föreslagna 6 kap. 35–38 §§ miljöbalken. Paragrafen har fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

16 b §

Första stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken. Den nuvarande bestämmelsen om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll i 6 kap. 7 § miljöbalken motsvaras närmast av 6 kap. 35–38 §§ miljöbalken i förslaget. Paragrafen har fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

17 §

Första stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken. Den nuvarande bestämmelsen om kungörelse i 6 kap. 8 § första stycket motsvaras närmast av 6 kap. 39 § första stycket, 40 och 41 §§ miljöbalken. Ändringen är en del i genomförandet av artikel 6.2, 6.5 och 6.7 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

18 §

Tredje stycket ändras för att genomföra artiklarna 3 och 8a.1 a i MKBdirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. I övrigt ändras hänvis-ningen till den föreslagna bestämmelsen om samråd i 6 kap. 33 § i för-slaget till nytt 6 kap. miljöbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 11 och 12.1.

16.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering

8 §

Av paragrafen framgår att om en plan som upprättas enligt lagen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar m.m. tillämpas. Paragrafen har fått sin redaktionella och språkliga utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Paragrafen ändras som en följd av att 6 kap. miljöbalken föreslås ersättas med ett nytt kapitel. Nuvarande bestämmelser om miljöbedömningar av planer och program i 6 kap. 11–18 §§ miljöbalken motsvaras närmast av 6 kap. 9–19 §§ i förslaget. Bestämmelsen i 6 kap. 22 § motsvaras i huvudsak av 6 kap. 46 § i förslaget. Frågan om huruvida planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska enligt det föreslagna 6 kap. miljöbalken avgöras i ett särskilt beslut enligt 6 kap. 7 § efter det att kommunen har genomfört en undersökning i den frågan enligt 6 kap. 6 §. Beslutet får enligt 6 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas särskilt. Undersökning och beslut behövs dock inte om frågan om betydande miljöpåverkan är avgjord genom föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken.

För vägledning i fråga om kraven som annars ställs enligt miljöbalken, se författningskommentaren till ovan nämnda bestämmelser i miljöbalken (avsnitt 16.1).

Övervägandena finns i avsnitt 11.

16.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar

tillämpningen av bestämmelsen om liten miljökonsekvensbeskrivning blir bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 2 § miljöbalken aktuell att tillämpa.

Bestämmelsen i fjärde stycket som anger att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan tas bort i lag. Regeringen har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i ansökan.

Mot bakgrund av att bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken flyttas till 3 kap. och 5 kap. miljöbalken enligt förslaget, görs en följdändring av hänvisningen till de bestämmelserna.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 11.

Ikraftträdande-och övergångsbestämmelser

Enligt andra punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsättningsvis gälla i mål och ärenden som är under handläggning. Bestämmelsen innebär att äldre föreskrifter även ska tillämpas av överprövande myndigheter sedan ett sådant mål eller ärende har överklagats.

Enligt tredje punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsättningsvis gälla för länsstyrelsens beslut enligt nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen innebär att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåverkan inte behöver göras om och att länsstyrelsens beslut ska fortsätta att gälla om länsstyrelsen fattat sitt beslut före den 1 januari 2018. Bestämmelsen i tredje punkten har förts in i enlighet med förslag från Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn

1 a §

De hänvisningar till bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken som återfinns i nuvarande 1 b § lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn flyttar till 3 kap. och 5 kap. miljöbalken. Hänvisningen till de bestämmelserna förs därför in i 1 a §.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

1 b §

Paragrafen innehåller bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar. Bestämmelsen i första stycket om att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i ett ärende enligt lagen flyttas till en egen paragraf, 1 c §. Ändringarna innebär att hänvisningarna till 6 kap. miljöbalken uppdateras och ersätts med hänvisningar till relevanta bestämmelser i det föreslagna nya

6 kap. miljöbalken. I övrigt görs några språkliga justeringar. Paragrafen har fått sin redaktionella och språkliga utformning efter synpunkter från

Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

1 c §

Paragrafen är ny. En bestämmelse om att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i ett ärende enligt lagen återfinns i nuvarande 1 b § första stycket. Bestämmelsen uppdateras till följd av övriga ändringar med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt andra punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsättningsvis gälla i mål och ärenden som är under handläggning. Bestämmelsen innebär att äldre föreskrifter även ska tillämpas av överprövande myndigheter sedan ett sådant mål eller ärende har överklagats.

Enligt tredje punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsättningsvis gälla för länsstyrelsens beslut enligt nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen innebär att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåverkan inte behöver göras om och att länsstyrelsens beslut ska fortsätta att gälla om länsstyrelsen fattat sitt beslut före den 1 januari 2018. Bestämmelsen i tredje punkten har förts in i enlighet med förslag från Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

5 c §

I paragrafen hänvisas till bestämmelser om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Mot bakgrund av att ett nytt 6 kap. miljöbalken föreslås anpassas bestämmelsen i enlighet med det. Den ändring det innebär är densamma som för de verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas enligt miljöbalken, dvs. det är endast de verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som ska omfattas av bestämmelserna om specifik miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken. För övriga verksamheter och åtgärder ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Även om en uttrycklig hänvisning till syftesbestämmelsen och till bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken inte görs så ska de bestämmelserna ändå anses tillämpliga vid tillämpningen av bestämmelserna om specifik miljöbedömning. Vid tillämpningen av bestämmelsen om liten miljökonsekvensbeskrivning blir bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 2 § miljöbalken aktuell att tillämpa.

Bestämmelsen som anger att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan tas bort i lag. Regeringen har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i ansökan.

Mot bakgrund av att bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken flyttas till 3 kap. och 5 kap. miljöbalken enligt förslaget, görs en följdändring av hänvisningen till de bestämmelserna.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 11.

5 e §

Formuleringen av bemyndigandet i paragrafen ändras som en anpassning till det nya 6 kap. miljöbalken. Bemyndigandet omfattar hela 6 kap. miljöbalken men det är naturligtvis inte samtliga bestämmelser i kapitlet som aktualiseras i de aktuella ärendena utan en hänvisning till de relevanta bestämmelserna får göras i den utsträckning bemyndigandet utnyttjas.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt andra punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsättningsvis gälla i mål och ärenden som är under handläggning. Bestämmelsen innebär att äldre föreskrifter även ska tillämpas av överprövande myndigheter sedan ett sådant mål eller ärende har överklagats.

Enligt tredje punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsättningsvis gälla för länsstyrelsens beslut enligt nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen innebär att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåverkan inte behöver göras om och att länsstyrelsens beslut ska fortsätta att gälla om länsstyrelsen fattat sitt beslut före den 1 januari 2018. Bestämmelsen i tredje punkten har förts in i enlighet med förslag från Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.9Förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45)

flyttas till 3 kap. och 5 kap. Eftersom en hänvisning till hela 3 kap. miljö-balken finns i tredje stycket kompletteras den hänvisningen med en hän-visning till 5 kap. 15 § miljöbalken.

Femte stycket hänvisar i sin nuvarande lydelse till vissa bestämmelser om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Det anges vidare att i ärenden om beviljande av koncession ska en miljökonsekvensbeskrivning fogas till ansökan. I förslaget till ny bestämmelse hänvisas till bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken om att göra en specifik miljöbedömning. Även om en uttrycklig hänvisning till syftesbestämmelsen och till bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken inte görs så ska de bestämmelserna ändå anses tillämpliga.

Bestämmelsen i femte stycket som anger att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan tas bort i lag. Regeringen har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i ansökan.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 12.2.

16.10Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon

Tredje stycket motsvarar sista meningen i det nuvarande andra stycket. Övervägandena finns i avsnitt 11.

6 a §

Paragrafen är ny. Bestämmelsen motsvaras närmast av nuvarande 6 § andra stycket första meningen. Den ändring som görs är en anpassning till förslaget till ett nytt 6 kap. miljöbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

Ikraftträdande-och övergångsbestämmelser

Enligt andra punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsättningsvis gälla i mål och ärenden som är under handläggning. Bestämmelsen innebär att äldre föreskrifter även ska tillämpas av överprövande myndigheter sedan ett sådant mål eller ärende har överklagats.

Enligt tredje punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsättningsvis gälla för länsstyrelsens beslut enligt nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen innebär att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåverkan inte behöver göras om och att länsstyrelsens beslut ska fortsätta att gälla om länsstyrelsen fattat sitt beslut före den 1 januari 2018. Bestämmelsen i tredje punkten har förts in i enlighet med förslag från

Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

1 kap. 4 a §

Bestämmelser om planer och planeringsunderlag i 6 kap. 19 och 20 §§ miljöbalken flyttas enligt förslaget till 3 kap. och 5 kap. miljöbalken. Andra stycket ändras som en följd av det.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

2 kap. 2 §

En bestämmelse i paragrafens tredje stycke tillkommer som innebär att länsstyrelsen ska redovisa sin bedömning i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning om den som avser att bygga vägen begär det. Tillägget innebär ett tydligare genomförande av artikel 5.2 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

2 kap. 7 §

Paragrafen ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken. Den nuvarande bestämmelsen om samråd med andra länder i 6 kap. 6 § miljöbalken motsvarar 6 kap. 33 § miljöbalken i förslaget. I 6 kap. 34 § finns bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om samråd enligt 33 §.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

2 kap. 8 §

Tredje stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken. Den nuvarande bestämmelsen om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll i 6 kap. 7 § miljöbalken motsvaras närmast av 6 kap. 35–38 §§ miljöbalken i förslaget. Paragrafen har fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

2 kap. 10 §

Första stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken. Den nuvarande bestämmelsen om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll i 6 kap. 7 § miljöbalken motsvaras närmast av 6 kap. 35– 38 §§ miljöbalken i förslaget. Paragrafen har fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

2 kap. 12 §

Första stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken. Den nuvarande bestämmelsen om kungörelse i 6 kap. 8 § första stycket motsvaras närmast av 6 kap. 39 § första stycket, 40 och 41 §§ miljöbalken. Ändringen är en del i genomförandet av artikel 6.2, 6.5 och 6.7 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

2 kap. 15 §

Tredje stycket ändras för att genomföra artiklarna 3 och 8 a.1 a i MKBdirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. I övrigt ändras hänvisningen till den föreslagna bestämmelsen om samråd i 6 kap. 33 § i förslaget till nytt 6 kap. miljöbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 11 och 12.1.

16.12Förslaget till lag om ändring i ellagen (1997:857)

Bestämmelsen i 2 kap. 8 b § utgår. I förslaget finns ett bemyndigande i 6 kap. 21 § miljöbalken som innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av anläggningar inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bemyndigandet i miljöbalken omfattar även sådana anläggningar som aktualiseras i ellagen. Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

2 kap. 8 a §

I denna paragraf hänvisas till bestämmelser om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap.

passas bestämmelsen i enlighet med det. Den ändring det innebär är den-samma som för de verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas enligt miljöbalken, dvs. det är endast de verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som ska omfattas av bestämmelserna om miljöbedömningar i 6 kap. miljöbalken. För övriga verksamheter och åtgärder ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Även om en uttrycklig hänvisning till syftesbestämmelsen och till bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken inte görs så ska de bestämmelserna ändå anses tillämpliga vid tillämpningen av bestämmelserna om specifik miljöbedömning. Vid tillämpningen av bestämmelsen om liten miljökonsekvensbeskrivning blir bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 2 § miljöbalken aktuell att tillämpa.

Tredje stycket i paragrafen utgår. I förslaget finns ett bemyndigande i 6 kap. 21 § miljöbalken som innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av anläggningar inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bemyndigandet i miljöbalken omfattar även sådana anläggningar som aktualiseras i ellagen.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 11 och 12.1.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt andra punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsättningsvis gälla i mål och ärenden som är under handläggning. Bestämmelsen innebär att äldre föreskrifter även ska tillämpas av överprövande myndigheter sedan ett sådant mål eller ärende har överklagats.

Enligt tredje punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsättningsvis gälla för länsstyrelsens beslut enligt nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen innebär att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåverkan inte behöver göras om och att länsstyrelsens beslut ska fortsätta att gälla om länsstyrelsen fattat sitt beslut före den 1 januari 2018. Bestämmelsen i tredje punkten har förts in i enlighet med förslag från

Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.13Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning

ning ska ingå i en ansökan om tillstånd finns i 3 § förordningen (1998:929) om gaturenhållning och skyltning som är meddelad med stöd av nuvarande 6 kap. 2 § andra stycket miljöbalken. Ett särskilt bemyndigande för detta ändamål införs i lagen.

Övervägandena finns i avsnitt 10.4.

16.14Förslaget till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

2 kap. 7 §

I denna paragraf hänvisas till bestämmelser om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Ändringar föreslås i paragrafen som innebär en anpassning till förslaget om ett nytt 6 kap. miljöbalken. Paragrafen har fått sin redaktionella och språkliga utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Första stycket kompletteras med en hänvisning till nya 5 kap. 15 § miljöbalken. I det nuvarande andra stycket i paragrafen finns en hänvisning till bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Bestämmelser om planer och planeringsunderlag flyttas till 3 kap. och 5 kap. Eftersom en hänvisning till hela 3 kap. miljöbalken redan finns kompletteras första stycket med en hänvisning till 5 kap. 15 § miljöbalken.

Andra stycket hänvisar till bestämmelser om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Mot bakgrund av att ett nytt 6 kap. miljöbalken föreslås anpassas bestämmelsen i enlighet med det. Den ändring det innebär är densamma som för de verksamheter och åtgärder som tillståndsprövas enligt miljöbalken, dvs. det är endast de verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som ska omfattas av bestämmelserna om miljöbedömningar i 6 kap. miljöbalken. För övriga verksamheter och åtgärder ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Även om en uttrycklig hänvisning till syftesbestämmelsen och till bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken inte görs så ska de bestämmelserna ändå anses tillämpliga vid tillämpningen av bestämmelserna om specifik miljöbedömning. Vid tillämpningen av bestämmelsen om liten miljökonsekvensbeskrivning blir bestämmelsen om innebörden av ordet miljöeffekter i 6 kap. 2 § miljöbalken aktuell att tillämpa.

Bestämmelsen i andra stycket som anger att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan tas bort i lag. Regeringen har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter om att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i ansökan.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3 och 11.

Ikraftträdande-och övergångsbestämmelser

Enligt andra punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsättningsvis gälla i mål och ärenden som är under handläggning. Bestäm-melsen innebär att äldre föreskrifter även ska tillämpas av överprövande myndigheter sedan ett sådant mål eller ärende har överklagats.

Enligt tredje punkten ska de nuvarande bestämmelserna även fortsättningsvis gälla för länsstyrelsens beslut enligt nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen innebär att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåverkan inte behöver göras om och att länsstyrelsens beslut ska fortsätta att gälla om länsstyrelsen fattat sitt beslut före den 1 januari 2018. Bestämmelsen i tredje punkten har förts in i enlighet med förslag från Lagrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

16.15Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Bestämmelsen i 5 kap. 31 § utgår och ersätts av en bestämmelse i 5 kap. 6 § tredje stycket. Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

3 kap. 4 §

Av paragrafen, till vilken två nya stycken har lagts till, framgår vad kommunen ska redovisa i översiktsplanen i vissa avseenden. Paragrafen har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Av andra stycket följer en skyldighet för kommunen att i översiktsplanen, om den gör bedömningen att en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap. miljöbalken inte krävs, redovisa skälen för detta. Bestämmelsen tar sikte på de fall en undersökning har lett till en sådan bedömning och inte på de fall som är undantagna från kravet på undersökning (jfr 6 kap. 5 § miljöbalken). Skälen ska grundas på en sådan identifiering som avses i 6 kap. 6 § första stycket 1 miljöbalken och i förekommande fall det som kommit fram i frågan vid samrådet enligt 3 kap. 8 och 9 §§.

Av tredje stycket följer att kommunen i översiktsplanen, i linje med vad som gällt enligt den tidigare lydelsen av 3 kap. 8 § plan- och bygglagen, ska redovisa miljökonsekvenser på ett sätt som uppfyller kraven på innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning vid en strategisk miljöbedömning i 6 kap. 11 och 12 §§ miljöbalken. Redovisningen ska t.ex. innehålla en sådan identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter som avses i 6 kap. 11 § 4 miljöbalken. En hänvisning görs även till 6 kap. 16 § miljöbalken, vilket innebär att det krav som annars ställs i den bestämmelsen på beslutet att anta en plan ställs på innehållet i översiktsplanen.

För vägledning i fråga om kraven som annars ställs enligt miljöbalken, se författningskommentaren till ovan nämnda bestämmelser i miljöbalken (avsnitt 16.1).

Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

en sådan miljöbedömning inte krävs. Bestämmelsen tar sikte på de fall en undersökning har lett till en sådan bedömning och inte på de fall som är undantagna från kravet på undersökning (jfr 6 kap. 5 § miljöbalken). Skälen ska grundas på en sådan identifiering som avses i 6 kap. 6 § första stycket 1 miljöbalken och i förekommande fall det som kommit fram i frågan vid samrådet enligt 5 kap. 11 § fjärde stycket plan-och bygglagen.

Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

4 kap. 34 §

I paragrafen ställs särskilda krav på redovisningen av miljökonsekvenserna i planbeskrivningen. Paragrafen har ändrats med anledning av det nya 6 kap. miljöbalken och har fått sin utformning efter synpunkter från

Lagrådet.

I första stycket har hänvisningarna i fråga om krav på redovisning av miljökonsekvenser anpassats till det nya 6 kap. miljöbalken. Om det krävs en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap. miljöbalken, ska redovisningen i planbeskrivningen uppfylla kraven på innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning vid en strategisk miljöbedömning i 6 kap. 11 och 12 §§ miljöbalken. Detta har i sak gällt även enligt paragrafens tidigare lydelse. Redovisningen ska t.ex. innehålla en sådan identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter som avses i 6 kap. 11 § 4 miljöbalken. En ny hänvisning görs till 6 kap. 16 § miljöbalken, vilket innebär att det krav som annars ställs i miljöbalken på beslutet att anta en plan ställs på planbeskrivningen i detaljplanen.

Enligt andra stycket gäller särskilda krav på redovisningen i planbeskrivningen, om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för vissa i paragrafen angivna ändamål. Redovisningen ska då också uppfylla kraven på innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning vid en specifik miljöbedömning i 6 kap. 35 och 37 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser. Även detta har i sak gällt enligt paragrafens tidigare lydelse, förutom hänvisningen till föreskrifter på lägre normnivå än lag. En hänvisning görs även till 6 kap. 43 § miljöbalken som gäller vissa krav på den som avgör en tillståndsfråga. Av hänvisningen följer att kommunen i planbeskrivningen, med hänsyn till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och det som kommit fram under handläggningen av ärendet, ska identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna. Kommunen kan uppfylla kravet genom att ta ställning till om det mot bakgrund av vad som framkommit under planärendets gång finns anledning att dra andra slutsatser i fråga om den identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter än de som tidigare gjorts i miljökonsekvensbeskrivningen.

För vägledning i fråga om kraven som annars ställs enligt miljöbalken, se författningskommentaren till ovan nämnda bestämmelser i miljöbalken (avsnitt 16.1).

Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

Bilaga 1

Bilaga 1Sammanfattning av promemorian

I promemorian föreslås bl.a. ett nytt 6 kap. miljöbalken, en ny miljöbedömningsförordning och följdändringar i sektorslagstiftning. Det övergripande syftet med förslaget är att dels genomföra de senaste ändringarna i det s.k. MKB-direktivet och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden, dels effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Därigenom ges förutsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid miljöprövningen.

En tydligare och mer strukturerad lagstiftning

Det nya 6 kap. miljöbalken föreslås få en ny struktur och vissa nya ord och uttryck introduceras. En påtaglig sådan ändring är att ordet miljöbedömning används för att beskriva de processer som regleras i 6 kap. Uttrycket strategisk miljöbedömning används för den process som avser planer och program och uttrycket praktisk miljöbedömning används för den process som avser verksamheter och åtgärder.

När det gäller miljöbedömning av planer och program innehåller det nya 6 kap. framför allt förtydliganden av vad som redan gäller. De ändringar som görs i förhållande till planer och program syftar till att öka myndigheters och kommuners tillämpning av bestämmelserna om miljöbedömningar samt till att öka transparensen i bedömningarna om en sådan ska göras eller inte göras.

Bilaga 2

Bilaga 2Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att 6 kap. ska upphöra att gälla, dels att nuvarande 22 kap. 1 a, 1 b, 1 c och 1 d ska betecknas 22 kap. 1 b, 1 c, 1 d och 1 e, dels att 5 kap. 11 §, 9 kap. 6 a §, 16 kap. 13 §, 17 kap. 3 och 6 §§ samt 19 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 6 kap., tio nya paragrafer, 3 kap. 11–13 §§, 5 kap. 12–15 §§, 19 kap 4 a och 6 §§ och 22 kap. 1 a §, och närmast före 3 kap. 11 § och 5 kap. 13 och 15 §§ nya rubriker av följande lydelse.

3 kap.

Planer och planeringsunderlag

11 §

Den myndighet som handlägger ett mål eller ärende enligt denna balk ska se till att sådana planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) och sådant planeringsunderlag som behövs för att belysa frågor om hushållning med mark och vatten finns tillgängliga i målet eller ärendet. Om myndigheten begär det, är kommunen skyldig att tillhandahålla planer enligt plan- och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa.

12 §

Regeringen får i ett visst fall besluta att en eller flera kommuner ska redovisa till regeringen eller någon annan myndighet hur kommunen eller kommunerna i sin planering enligt plan-och bygglagen (2010:900) avser att tillgodose ett intresse som rör hushållningen med mark och vatten enligt detta kapitel och 4 kap.

3 § En myndighet eller kommun som upprättar, antar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska

1. undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och
2. göra en strategisk miljöbedömning, om undersökningen visar att genomförandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

4 § Skyldigheterna i 3 § gäller inte

1. planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten,
2. finansiella eller budgetära planer och program, och
3. planer och program som enligt föreskrifter som regeringen meddelar inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

6 § Undersökningen ska innebära att myndigheten eller kommunen

1. identifierar de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan,
2. samråder i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som från miljösynpunkt kan antas bli berörda av planen eller programmet, och
3. avgör genom ett särskilt beslut om en strategisk miljöbedömning ska göras.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om undersökningen.

7 § Beslutet om strategisk miljöbedömning ska grundas på och redovisa det som kommer fram vid identifieringen och samrådet.

Om myndigheten eller kommunen utan samråd kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras, får beslutet fattas trots att samråd inte skett.

Beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten.

8 § Beslutet om strategisk miljöbedömning får inte överklagas särskilt.

Att göra en strategisk miljöbedömning

9 § Den som ska göra en strategisk miljöbedömning ska

1. samråda om hur omfattningen av och detaljeringsgraden i en miljökonsekvensbeskrivning ska avgränsas (avgränsningssamråd),
2. ta fram en miljökonsekvensbeskrivning,
3. ge tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program, och
4. ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter innan planen eller programmet antas.

1. överlämna miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program till det andra landets ansvariga myndighet,
2. om det andra landet vill delta i miljöbedömningen, samråda med det landet i fråga om den gränsöverskridande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra och de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka en betydande miljöpåverkan, och
3. ge det andra landet den information som behövs för samrådet och möjlighet att lämna synpunkter.

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om samråd enligt 13 §.

Synpunkter på det slutliga beslutsunderlaget för en plan eller ett program

15 § När miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram ska den och förslaget till plan eller program, så tidigt som möjligt och innan planen eller programmet antas, göras tillgängliga för allmänheten och de myndigheter och kommuner som från miljösynpunkt kan antas bli berörda. De ska ges information om hur de kan ta del av förslaget och miljökonsekvensbeskrivningen samt hur och inom vilken tid synpunkter kan lämnas. Tiden för synpunkter ska vara skälig.

Beslut att anta en plan eller ett program

16 § Av ett beslut att anta en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning eller av en särskild handling i anslutning till beslutet ska det finnas en redovisning av

1. hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,
2. hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter,
3. skälen för att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som övervägts, och
4. vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför.

17 § Den som har antagit en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning ska informera allmänheten och de myndigheter och kommuner som från miljösynpunkt kan antas bli berörda om antagandet och göra planen eller programmet, beslutet och den redovisning som avses i 16 § tillgängliga för dem.

18 § När samråd har skett med ett annat land enligt 13 §, ska den myndighet som regeringen bestämmer se till att den information som avses i 17 § lämnas till den ansvariga myndigheten i det andra landet.

25 § Verksamhetsutövaren ska

1. lämna samrådsunderlaget till dem som deltar i undersökningssamrådet i så god tid att synpunkter på underlaget och i frågan om betydande miljöpåverkan kan tas till vara när länsstyrelsen prövar frågan om en praktisk miljöbedömning ska göras, och
2. när samrådet är avslutat redogöra för hur samrådet skett, vilka som bjudits in och vad som framkommit vid samrådet och lämna samrådsredogörelsen till länsstyrelsen.

26 § Länsstyrelsens beslut i frågan om en praktisk miljöbedömning ska göras ska grundas på och redovisa de omständigheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Beslutet får inte överklagas särskilt.

Förenklat underlag när en praktisk miljöbedömning inte ska göras

27 § Om länsstyrelsen beslutar att en praktisk miljöbedömning inte ska göras, ska verksamhetsutövaren i stället ta fram ett förenklat underlag som innehåller de upplysningar som behövs för en bedömning av de huvudsakliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden ändå kan förväntas ge.

Verksamhetsutövaren ska se till att de som deltog i undersökningssamrådet har fått tillfälle att ge sina synpunkter på underlagets omfattning och detaljeringsgrad innan underlaget tas fram. Underlaget ska innehålla en redovisning av de synpunkterna och samrådsredogörelsen enligt 25 § 2.

Att göra en praktisk miljöbedömning

28 § Den praktiska miljöbedömningen ska innebära att

1. verksamhetsutövaren samråder om hur en miljökonsekvensbeskrivning ska avgränsas (avgränsningssamråd),
2. verksamhetsutövaren tar fram en miljökonsekvensbeskrivning,
3. verksamhetsutövaren ger in miljökonsekvensbeskrivningen till den som prövar tillståndsfrågan,
4. den som prövar tillståndsfrågan ger tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen, och
5. den som prövar tillståndsfrågan gör en slutlig bedömning som grundas på miljökonsekvensbeskrivningen och det som i övrigt kommer fram under handläggningen.