1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- utbildningarnas utformning och innehåll (2-26 §§),
- dokumentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola (27 §),
- ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (28-33 §§),
- utbildning på program vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman (34-44 a §§), och
- utbildning på program vid en fristående anpassad gymnasieskola (45-48 §§).
Lag (2024:89).
2 § Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 3.
Lag (2018:749).
3 § I de nationella programmen ska följande ämnen ingå:
- svenska eller svenska som andraspråk,
- engelska,
- matematik,
- idrott och hälsa,
- estetisk verksamhet,
- historia,
- samhällskunskap,
- religionskunskap, och
- naturkunskap.
Vidare ska det ingå ämnen som ger programmet dess karaktär.
Det ska också finnas individuellt val.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om ämnen och individuellt val i anpassade gymnasieskolan.
Lag (2022:1315).
4 § För de elever på nationella program som ska erbjudas modersmålsundervisning ska varje språk som ska erbjudas som modersmål vara ett eget ämne.
Lag (2022:147).
5 § För varje nationellt program ska det finnas programmål.
Lag (2012:109).
6 § Inom de nationella programmen får det finnas inriktningar som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret.
Lag (2012:109).
7 § Inriktningarna är nationella.
Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas.
Lag (2012:109).
8 § Inom de nationella programmen får det finnas särskilda varianter som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Statens skolverk prövar frågor om godkännande av sådana varianter.
Lag (2012:109).
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varianter.
Lag (2012:109).
10 § Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret.
Gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan.
Lag (2022:1315).
10 a § Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska upprättas för varje elev och arbetsplats och undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolhuvudmannen ska se till att utbildningskontrakt upprättas.
Om eleven är under 18 år ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet.
I utbildningskontraktet ska det anges
1. vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen, hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin och vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen,
2. hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som avses i första stycket,
3. avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut, och
4. vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.
Lag (2018:105).
11 § När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom vissa program.
Lag (2012:109).
12 § Statens skolverk får besluta om avvikelser från struktur, innehåll och programmål för utbildningar på nationella program.
Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt 37 §.
Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt 37 §.
Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut enligt tredje stycket.
Lag (2012:109).
13 § Om det finns särskilda skäl, får rektorn besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana avvikelser.
Lag (2012:109).
14 § Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.
I de individuella programmen ska följande ämnesområden ingå:
- estetisk verksamhet,
- hem- och konsumentkunskap,
- idrott och hälsa,
- natur och miljö,
- individ och samhälle, och
- språk och kommunikation.
Praktik får förekomma om rektorn bedömer att det är till nytta för eleven.
Programmet får syfta till att stimulera eleven att senare gå över till ett nationellt program.
Lag (2012:109).
15 § Rektorn får besluta att en elev på ett individuellt program ska läsa en kombination av ämnen enligt 3 § och ämnesområden enligt 14 §, om eleven har förutsättningar för det. Ett sådant beslut ska framgå av elevens individuella studieplan.
Lag (2012:109).
16 § För de elever på individuella program som ska erbjudas modersmålsundervisning ska varje språk som ska erbjudas som modersmål vara ett eget ämne.
Lag (2022:147).
17 § Utbildningen i anpassade gymnasieskolan är avsedd att genomgås under fyra läsår. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen får fördelas på längre tid.
Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens befogenheter enligt första stycket.
Lag (2022:1315).
18 § Av 18 kap. 11 § framgår att utbildningen i anpassade gymnasieskolan i huvudsak ska vara skolförlagd om inte annat följer av bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan i 10 §.
Ett nationellt program ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet och om undantag från bestämmelserna i 18 kap. 11 §.
Lag (2022:1315).
19 § Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska bedrivas som heltidsstudier.
Lag (2022:1315).
20 § Eleverna har rätt till minst 3 600 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid) fördelade på fyra läsår.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisningstiden.
Lag (2012:109).
21 § Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Utbildningens omfattning är 2 500 poäng. Fördelningen av poängen framgår av en poängplan i bilaga 4.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.
Lag (2022:1315).
22 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan. För varje ämnesområde ska det finnas en ämnesområdesplan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner och ämnesområdesplaner.
Lag (2022:147).
23 § I utbildningen på de nationella programmen ska ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola ingå.
Lag (2022:1315).
24 § Ett ämne består av en eller flera nivåer.
För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som nivån omfattar.
Lag (2022:1315).
25 § Har en elev efter en avslutad nivå i ett ämne eller ett genomfört gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få
1. börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och
2. läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.
Lag (2022:1315).
26 § För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.
Elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas vid utformandet av den individuella studieplanen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.
Lag (2012:109).
27 § Elever som har genomfört en utbildning i anpassade gymnasieskolan ska få ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om dokumentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola.
Lag (2023:689).
28 § En ansökan till ett nationellt eller individuellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan som börjar första läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.
Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen.
Lag (2022:1315).
29 § Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar frågan om den sökande ska tas emot.
Om hemkommunen enligt 18 kap. 5 § har beslutat att en sökande inte tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan, ska kommunen bereda honom eller henne tillfälle att söka till gymnasieskolan i hemkommunen så snart som möjligt.
Hemkommunen ska göra en bedömning av om en ungdom som har sökt till ett individuellt program har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska den sökande tas emot på ett individuellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska kommunen bereda honom eller henne tillfälle att så snart som möjligt söka till nationella program som anordnas av hemkommunen.
Lag (2022:1315).
30 § En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att, utom i de fall som avses i 18 kap. 7 §, hos huvudmannen eller inom samverkansområdet under fyra läsår fullfölja sin utbildning.
Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden.
Lag (2012:109).
31 § Det som sägs i 30 § gäller på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan.
Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt program.
Lag (2022:1315).
32 § Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning enligt 11 §, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt 30 och 31 §§.
Lag (2012:109).
33 § I 42 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin utbildning när eleven flyttar till en annan kommun.
Lag (2012:109).
34 § Kommunen ska sträva efter att erbjudandet om utbildning i anpassade gymnasieskolan ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar.
Lag (2022:1315).
35 § Av de sökande till ett nationellt program eller till en nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.
En elev ska vid beslut om mottagande enligt första stycket jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, om eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i
9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag.
Lag (2025:440).
36 § Utöver det som följer av 35 § ska sådana sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen tas emot i första hand om de har sökt till
1. sådan utbildning som avses i 35 § och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den anpassade gymnasieskola dit de har sökt,
2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,
3. gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,
4. ett nationellt program och har åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,
5. ett nationellt program som saknar nationella inriktningar och har åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller
6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 37 §.
Lag (2022:1315).
37 § Statens skolverk får för nationella program besluta att det till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet (riksrekrytering).
Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande.
Lag (2012:109).
38 § Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.
Lag (2012:109).
39 § Andra sökande till nationella program än de som ska tas emot i första hand enligt 35 och 36 §§ får tas emot i andra hand till platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen.
Lag (2012:109).
40 § En kommun får ta emot en elev från en annan kommun på ett individuellt program i sin anpassade gymnasieskola under förutsättning att hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa undervisningen på ett nationellt program. Även en region får ta emot en elev på ett individuellt program under samma förutsättning.
Det som sägs i första stycket gäller dock endast om hemkommunen och den mottagande kommunen eller regionen kommer överens om ersättningen för utbildningen.
Lag (2022:1315).
40 a § En kommun eller en region ska ta emot en elev på ett individuellt program om
1. eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen
(2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i
9 kap. 6 § samma lag, och
2. hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.
Lag (2025:440).
41 § Innan en kommun tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrandet ska innehålla uppgift om huruvida eleven tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp. Detsamma gäller innan en region tar emot en sökande. I de fall där eleven har sökt till ett individuellt program ska yttrandet också innehålla uppgifter om huruvida eleven kan följa ett nationellt program och om överenskommelse om ersättning för utbildningen enligt 40 §.
Lag (2022:1315).
42 § En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.
Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.
En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om den inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet.
Lag (2025:440).
42 a § En elev som har placerats i ett hem för vård eller boende enligt 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett skyddat boende enligt 9 kap. 6 § samma lag och som efter placeringen återvänder till sin hemkommun har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detta gäller oavsett om utbildningen påbörjades i hemkommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där hemmet för vård eller boende eller det skyddade boendet är beläget.
Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.
Lag (2025:440).
43 § En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av hans eller hennes hemkommun (interkommunal ersättning).
Första stycket gäller även en region som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om interkommunal ersättning för de nationella programmen.
Lag (2019:947).
44 § Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, och om annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen enligt 43 § första stycket motsvara anordnarens självkostnad.
När eleven har tagits emot i andra hand enligt 39 §, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.
När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska Statens skolverk för varje utbildning eller variant besluta den ersättning som hemkommunen ska betala.
Lag (2012:109).
44 a § En kommun eller en region som har tagit emot en elev på ett individuellt program enligt 40 a § ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun.
Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte kom-
mer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara anordnarens självkostnad.
Lag (2019:947).
45 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen enligt 18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda utbildning i anpassade gymnasieskolan vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades.
Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 47 §.
Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.
Lag (2022:1315).
46 § Grundbeloppet ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Lag (2012:109).
47 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.
Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev som är i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Lag (2016:550).
48 § För utbildning på sådana nationella program och nationella inriktningar eller på jämförbara program som hemkommunen erbjuder ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet, den inriktningen eller ett jämförbart program.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka av de nationella programmen som är jämförbara vid fördelning av resurser.
När det är fråga om sådan utbildning som avses i 12 § tredje stycket eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska Statens skolverk för varje utbildning eller variant besluta det grundbelopp som hemkommunen ska betala.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i andra fall än som avses i tredje stycket, har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder.
Lag (2012:109).